UTPOST#1 2013 Tidskriften för Utrikespolitiska Föreningen Umeå
TEMA: ETT HÅLLBART SAMHÄLLE UTPOST#1 2013
Utpost våren 2013 En kämpig termin går mot sitt slut. Som ny redaktör har jag gjort mitt bästa för att upprätthålla min föregångare Sandras otroliga arbete med tidningen. Vårnumret präglas av samma tema som tidigare, Ett hållbart samhälle, men med nya skribenter och nya spännande ämnesområden. Tack till alla som bidragit till detta nummer! Trevlig läsning!
REDAKTION UTPOST#1 Vårtermin2013
T H E A
E M M A
EKSTRÖM
STRÖMBERG
C H E F R E DA K TÖ R / ANSVARIG U TGIVARE
K
R
I
B
E
N
T
E R I C
SANNA
E V I N
W E D R É N
FORSBERG
SAYFOOR
S
S
S
K
R
I
B
E
N
T
K
R
I
B
E
N
T
J U L I A
CAROLINA
PUETZSCHEL
MARTELL
S
K
R
F
O
T
I
B O
E G
N R
T
/
A
F
F O R M G I V N I N G
redaktor@upfu.org
@
U t r i ke s p o l i t i s ka f ö re n i n g e n Box 7652, 90713 Umeå w w w . u p f u . o r g
2
S
UTPOST#1 2013
K
R
I
B
E
N
T
Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för inehållet är uteslutande författarens eget.
Innehåll ARTIKLAR SUSTAINABILITY @ UNIVERSITY - The role of universities in creating a sustainable society
4
Vår gemensamma framtid 8 Jämställdhet för ett hållbart samhälle: Norden som förebild
12
Arms Trade Treaty – ett historiskt ögonblick
16
KRÖNIKA Oljan – kurdernas förbannelse eller välsignelse?
20
DEBATT En hållbar livsstil: köttkonsumtionen som miljöbov
UTPOST#1 2013
26
3
S
K
R
I
V
E
T
A
V
:
JULIA PEUTZSCHEL
@
SUSTAINABILITY U N I V E R SI T Y the role of universities in creating a sustainable society.
4
UTPOST#1 2013
Since the sustainability theme has reached mainstream, it also becomes increasingly popular at universities. New research centres, programmes, courses and conferences related to sustainability are popping up on academic grounds. Besides, sustainability comes into view as a topic of the universities’ brand images and marketing efforts. Thus, some universities began to publish sustainability reports similar to companies. And in the US and Canada over 300 colleges filled out a ‘College Sustainability Report Card’ to compare their efforts with each other and promote their strengths.
But what does sustainability mean for a university apart from research, education and competition with other universities? What role do educational institutions play in shaping a sustainable society? In regard to answer these questions, it first of all has to be kept in mind that sustainability is not solely an environmental issue, but also comprises an economic and a social dimension (sometimes together referred to as the three pillars of sustainability). Universities play an important role in all three dimensions: their importance lies in the position
UTPOST#1 2013
they hold within society and in their position as an organisation itself. Undoubtedly, universities as centres of research and education play a crucial part in the sustainable development of our society, because they are essential for shaping it and its environment. Universities do not only directly research on sustainability issues at specialized institutes such as ‘RiseB’ at Umea University, but can also support sustainable development throughout the disciplines by facilitating technological advancements, developing eco-friendly products,
5
analysing the changes in a society or studying economic balance. As a place of education they are responsible to teach future generations and provide the society with skilled and accountable employees. Thus, the university influences the coming employees and leaders of companies and other organisations. This form of education is important inside and outside the classrooms and also based on the involvement of students. For example, student initiatives like ‘oikos’ or ‘greening the university’ increase the awareness of their fellow students for sustainable development. If you think about Umea University with its 34,200 students and 4,300 employees in a city of a total of 118,000 inhabitants; with its wide national
and international network of universities and companies, the university is a hub for innovation and the foundation of companies (e.g. through ‘Uminova Innovation’, ‘Biotech Umea’ or ‘InfoTech Umea’). Thus, our university is a vital and crucial part of its immediate environment in Umea and further shapes the society in Sweden and other countries. Universities are not only part of the environment; they also constitute an environment in itself and it should consider the different dimensions of sustainability as any other organisation. This relates not only to the physical appearance of the university, such as the buildings, but also how it influences the
UTPOST#1 2013
life of the people at this institution. Umea University has dozens of buildings on four campuses with the main campus alone having the size of approximately 34 football fields. Consequently like any other university or organisation, it has to consider its ecological footprint: What are its energy and water sources? What are the university’s overall emissions of greenhouse gases? How is the food that is offered on campus produced? Is the waste recycled? Which means of transportation do people on their way to university use? – All these are examples of issues the university has to take into account when trying to be ecologically sustainable. While thinking about the social dimension, the university also has
to be seen as a major employer. As a result it is a living space for a wide range of people coming from Sweden and all around the world to study and work at our university. Thus, integration of different people, equality and work-life-balance are important issues. Umea University has several councils and boards involved in work environment, gender equality, quality issues, equal treatment or environmental management. An action plan for equality, accessibility and diversity for students and employees lists achievements and further goals. Offers to students such as Student Health Service, Disability Service or student chaplains support students in their daily life. Initiatives like ‘Culture on Campus’ contrib-
ute to a better campus atmosphere. The involvement of students within the walls of the university (e.g. as course representatives or quality managers) or through student organisations such as UPF are also a vital part of its social dimension. Last but not least, these issues are linked to the economic dimension of sustainability. Umea University has annual cost of about SEK 3,900 m of which 61% is spend on personnel and 10% on premises. To cover these costs the university receives income from direct government funding, contributions and contract research. Thus the university is also a large operation from a financial perspective and the costs and income have to be balanced and well-managed
to be successful in the long run. Overall, the role of universities in creating a sustainable society is manifold and increasingly important. Every institution should not only consider their influence in research and education, but also have a closer look on their own turf. In the end, we are all responsible to support and shape our university towards sustainability.
FOTO: JULIA PEUTZSCHEL UTPOST#1 2013
UTPOST#1 2013
S
K
R
I
V
E
T
A
V
:
ERIC WEDRÉN
VÅR GEMENSAMMA FRAMTID 1981 stiftades begreppet ”hållbar utveckling” av Lester Brown, en amerikansk författare och miljövetare. 1987 fick begreppet internationell spridning då världskommissionen för miljö och utveckling lanserade det i sin rapport ”Vår gemensamma framtid” (Our common future). Kommissionen känns även igen som Brundtlandskommissionen då Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland ledde den.
UTPOST#1 2013
9
R
apporten fastslog att hållbar social och ekonomisk tillväxt är omöjlig ifall vår miljö ödeläggs och naturresurserna överexploateras. Således måste all utveckling och tillväxt ske på vår miljös levnadsvillkor. ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Så definierade Brundtlandskommissionen ”hållbar utveckling”. Rapporten koncentrerade sig på tre dimensioner av hållbar utveckling: ekologisk-, social-, och ekonomisk hållbarhet.
fanns, utöver regeringar, kommuner, näringsliv och NGO:s. Earth summit utmärktes av energifrågor samt framtidstro, många viktiga beslut fattades dessutom. Bland annat gav konferensen ett internationellt erkännande åt principen om Brundtlandskommissionens essens om att all utveckling skall vara hållbar samt att ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer skall vägas in i politiska beslut.
Ett av Rio-konferensens viktigaste resultat var att man antog Agenda 21, ett handlingsprogram och mål för 2000-talet gällande frågor om hållbar utveckling, fattigdomsutrotning och bekämpning av miljöhotet. Detta är ett, i FN-samÅr 1992 var det dags att imple- manhang, av de mest omfattande mentera Brundtlandskommission- konferensdokumenten någonsin. ens rekommendationer i praktiken. Meningen är sedan att regeringar, Samma år hölls den första FN-kon- kommuner och andra samhällsferensen om miljö och utveckling grupper skall arbeta enligt dokui Rio de Janeiro. Rio-konferensen mentens ramverk. Vid konferensen även kallad Earth Summit, var i Rio antogs även den s.k. Riodekladen största internationella konfer- rationen som handlar om principer ensen någonsin. Bland deltagarna för miljö- och utvecklingsarbete.
Flertalet möten, konventioner och kommissioner har uppkommit efterhand i spåren av Earth summit. Trots detta finns det idag ingen entydig definition av Hållbar utveckling. Ändå har världssamfundet beslutat att det hållbar utveckling är vägledande principen för den långsiktiga globala utvecklingen. Oavsett kanske det vara en god intention ifall man iakttar följande fakta: Idag är vi cirka 7 miljarder människor, 2050 är vi 9 miljarder. 1,4 miljarder människor lever idag på under 1,25 dollar/dag. 1,5 miljard har ej tillgång till el och 2,5 miljard har ingen toalett. Cirka 1 miljard går hungriga varje dag. Ifall inte utsläppen av växthusgaser minskar kan mer än en tredjedel av alla kända djurarter dö ut. Man kan alltså konstatera att framtiden kommer medföra större kostnader i form av fattigdom, hunger och resursproblem ifall vi inte åtgärdar dessa problem idag.
FOTO: JULIA PEUTZSCHEL 10
UTPOST#1 2013
UTPOST#1 2013
UTPOST#1 2013
Jä mstä lldh et
för
ett
hållbart
samhälle
:
Norden som förebild
UTPOST#1 2013
S
K
R
I
V
E
T
A
V
:
EMMA STRÖMBERG
När en tänker efter låter det ganska självklart: att exkludera halva befolkningen innebär ett enormt resursslöseri, på samma sätt som att ta tillvara på hela befolkningens kompetens leder till ett mer hållbart samhälle. För att inspirera andra länder att driva en mer jämställd politik har Nordiska ministerrådet skapat ett jämställdhetsprojekt på temat jämställdhet skapar ett hållbart samhälle.
FOTO: JULIA PEUTZSCHEL UTPOST#1 2013
J
ämställdhet är en stor del av den nordiska identiteten och i internationella mätningar ligger samtliga nordiska länder högt. För att även fortsättningsvis vara förebilder på den internationella arenan har det Nordiska ministerrådet startat ett jämställdhetsprojekt. Länderna som omfattas är Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland.
jämställdhetsundervisning i skola och förskola samt minska könsuppdelningen på arbetsmarknaden och genom detta jämna ut de ojämställda löneskillnaderna.
Samarbetet kan ifrågasättas för att vara alldeles för osynligt då gemene hen inte hört talas om det. Arbetet har inte heller nått ut till allmänheten genom media eller dylikt. Det pågår men det pågår i tystnad, vilket är beklagligt då projekt likt dessa förtVisionen är att synliggöra och inspirera utifrån jänar att belysas - inte bara för att ge erkännande Nordens sätt att bemöta globaliseringen med en stark till de som bedriver det utan även så att jämställdjämställdhetspolitik. Under finanskrisen visade de nor- hetsproblemet uppmärksammas i stora sammanhang. diska länderna att jämställda samhäller klarar av perioder av ekonomisk nedgång bättre än de ojämställda. Samtidigt kan en något uttjatade mening använEtt bevis på att en säkrad jämställdhet mellan könen das: det är (åtminstone) ett steg i rätt riktning. Det både ger stabil ekonomisk tillväxt och fortsatt välfärd. sägs ofta belåtet att Sverige är världens mest jämställda land, med andemeningen att inte mer behöver Samarbetets fokus ligger på jämställdhet på göras. Men genom det här samarbetet visar minisarbetsmarknaden, inom utbildning samt nolltolerans terrådet att man inte nöjer sig med det utan fortsätmot könsrelaterat våld. På deras hemsida finns en lista ter att sträva efter att bli ännu bättre, ännu mer jämpå konkreta åtgärder, som till exempel: Aktiviteter som ställt. Ett bevis på att stagnering inte är ett alternativ. utmanar de könsuppdelade utbildningsvalsstrukturerna,
UTPOST#1 2013
Arms Trade Treaty – ett historiskt ögonblick
Efter 10 års intensiv kampanj för att reglera den globala vapenhandeln så kunde Arms Trade Treaty, ett internationellt vapenhandelsavtal, antas med klar majoritet i FNs generalförsamling den 2:a april i år.
UTPOST#1 2013
S
K
R
I
V
E
T
A
V
:
SANNA FORSBERG
D
et illegitima okontrollerade vapenflödet är idag det största hotet mot global hållbar utveckling; det underblåser konflikt, fattigdom och kränkningar av mänskliga rättigheter. Väpnade konflikter beräknas kosta Afrika 18 biljoner dollar om året – pengar som Afrika inte har råd att gå miste om. Till detta hör att över 90 procent av alla vapen som finns i Afrika har importerats utifrån. Arms Trade Treaty (ATT) kan komma att innebära enorm
påverkan på fattigdom och väp- marknaden. ATT är det första nad konflikt på hela kontinenten. avtalet av sin sort, vapenhandel är på många håll i världen varit ATT förbjuder stater att han- sämre reglerat än handel med da med konventionella vapen bananer. Storbritanniens utrikedär vapenhandelsembargon sminister William Hague säger råder samt handel med vapen att det var ”en historisk dag” där det föreligger risk för att de och ”ett stort åstadkommande används i folkmord, brott mot för FN” på väg mot en säkrare mänskligheten, andra folkrätts- värld när avtalet röstats igenbrott eller terrorism. Något man om med siffrorna 154 för och 3 skulle kunna tycka redan skulle emot (23 röster nedlagda; därivara en självklarhet. Avtalet bland Kina och Ryssland). John kräver också att stater förhindrar Kerry, USA:s utrikesminister, att vapen hamnar på den svarta instämmer: ”Ett starkt, effektivt
UTPOST#1 2013
FOTO: JULIA PEUTZSCHEL UTPOST#1 2013
och implementerat ATT kan stärka den globala säkerheten samtidigt som det skyddar staters suveräna rätt att bedriva legitim vapenhandel”. Avtalet träder i kraft efter att 50 stater ratificerat ATT i sin nationella lagstiftning. I och med detta åläggs staterna att vidta vad de själva bedömer som lämpliga åtgärder för att implementera avtalet och att rapportera tillbaka till FN:s sekretariat. Vilken effekt ATT får globalt kommer att vara beroende av hur många och framförallt vilka stater som ratificerar avtalet och
hur strikt det implementeras - som alltid är FN inte starkare än sina medlemsländer. För Afrika kommer den största utmaningen ligga i att implementera ATT; att kontrollera (illegitima) in- och utflöden av vapen med knappa resurser i en miljö präglad av kriminalitet och korruption. SIPRI lyfter i Policy Paper 28: Implementing an Arms Trade Treaty (2011) icke-statliga organisationers roll vad gäller att övervaka implementering av avtalet och andra lyfter vikten av att internationella samarbeten för att på ett effektivt sätt kunna övervaka och kontrollera
UTPOST#1 2013
den internationella vapenhandeln. 10 år har gått sen man initierade arbetet med ATT och än idag står man inför utmaningar i form av ratifikation och implementering av avtalet. Varje dag lider människor av den oreglerade internationella vapenhandeln på olika sätt; genom konflikt, fattigdom eller människorättskränkningar och för deras skull hoppas jag att det inte kommer att ta ytterligare ett decennium innan vi har ett kraftfullt och globalt förverkligat ATT.
K R Ö N I K A
OLJAN –
kurdernas förbannelse eller välsignelse?
20
UTPOST#1 2013
S
K
R
I
V
E
T
A
V
:
E V I N S AY F O O R
Året är 1927 och ett brittiskt oljebolag gör den hittills enskilt största upptäckten av olja som någonsin gjorts – och på kurdiskt område. Fram tills dess hade Kirkuk varit ett tämligen betydelselöst område för makthavare i Irak och världen, ett område bebott av kurder, armenier och andra minoriteter. Grupper av människor som alla skulle komma att fördrivas och systematiskt rensas ut, allt för det svarta guldet.
UTPOST#1 2013
21
FOTO: EVIN SAYFOOR UTPOST#1 2013
F
ör den irakiska regimen fanns det från början inga tvivel i att fördriva tusentals kurder från sina hem för att säkerställa sin kontroll över de massiva oljefälten. Trots det stora värdet i att kontrollera dessa områden så var inte syftet med utrensningen av kurder endast ekonomisk. En kurdisk opposition arbetade under tiden med att bygga upp ett försvar mot regimen. I bergen mobiliserade sig den hängivna Peshmerge gerillan, med hoppet att en dag få leva i ett självständigt Kurdistan. Med stöd från USA tog 1968 Saddam Hussein makten i Baathpartiet och den irakiska regeringen. Snart utvecklades en diktatur som slog ner alla sorters opposition, en systematisk utrensning och utdrivning av bl.a. kurder. Syftet var att skapa en arabisk dominans i de oljerika områdena, den så kallade arabiseringen. Arabiseringen genomfördes på olika sätt. Byar attackerades, kurder och turkmener dödades runt om Kirkuk och deras hem plundrades. Det förekom massgripanden och avrättningar av kurder. Mark beslagtogs av den irakiska regeringen för att sedan ges till araber, och kurder
fråntogs sin rätt att köpa mark och tvingades sälja sina ägor. Många kurder och andra minoriteter tvingades ändra sitt angivna ursprung i identitetshandlingar, allt för att visa att det oljerika området ägs av araberna. Inflyttade araber fick till och med betalt av regeringen för att flytta sina familjegravar till området, för att bevisa att de alltid bott där och på det viset göra anspråk på oljan. Kurderna exkluderades från rätten till oljan och dess intäkter redan från början, men det svarta guldet gav inte bara den irakiska regimen makt, utan även medel för att förinta all opposition. Intäkterna från oljan på kurdisk mark skulle komma att användas för att finansiera Saddam Husseins Al-Anfal kampanj, eller översatt från arabiska, ”krigsbyte”. År 1988 utfärdades en order av Saddam Hussein om att utplåna alla former av liv i de kurdiska områdena som kunde utgöra ett stöd för den kurdiska motståndsrörelsen, och ett hot mot regimen. Al-Anfal resulterade i att mellan 50 000 och 100 000 människor omkom. Historiskt sett har oljan på många sätt inte varit till kurdernas
UTPOST#1 2013
fördel, snarare har den skapat stora problem för en på många sätt redan utsatt grupp. Men trots detta så finns det kanske nu ett ljus i tunnelns slut. Oljan som endast inneburit elände kan nu ge nya möjligheter för det kurdiska folket. Norr om den 36:e breddgraden upprättades en skyddszon av FN, USA och Storbritannien för att hjälpa de miljontals kurder som flydde landet under slutskedet av Kuwait-kriget. Detta för att hjälpa kurderna flytta tillbaka till sina hem. Inom zonen utropades ett visst självstyre, dock inom ramarna för den irakiska federationen. Utanför zonen fortsatte Saddams etniska rensning och arabisering, men detta var början på en lång resa för kurdernas självständighet och frihet. Många år senare, inför USA:s invasion av Irak 2003, så hade zonen förvandlats till en fristad för kurder där FN:s hjälpsanktioner kunde passera fritt och en gynnsam smuggeltrafik etablerades. Mat, medicin och andra varor som fraktades från Syrien, Iran och Turkiet kunde nu passera fritt in och ut ur frizonen. Men viktigast av allt var FN:s krav mot den irakis-
23
ka staten att avsätta en del av oljans intäkter till tre kurdiska provinser, detta var en del av FN:s ”Olja mot mat”- program. Pengarna användes till att bygga skolor, bostäder och ett samhälle för kurder. Detta var början på den resa som regionen Kurdistan gjort fram till idag. Utvecklingen av Kurdistan går, sakta men säkert mot ljusare tider. USA:s invasion av Irak satte på många sätt igång en ny era för den kurdiska motståndsrörelsen. Saddam Hussein hade störtats av USA och Irak leddes av en provisorisk administration. Den kurdiska skyddszonen upphörde nu, men kvar fanns något mycket större, det kurdiska regionala självstyret, Kurdistan Regional Government (KRG). Sedan dess har mycket hänt i regionen, det första fria kurdiska valet till det regionala parlamentet hölls och Massoud Barzani valdes till statsminister. Vad det gäller det oljan så kämpar den kurdiska regeringen ständigt för att hävda rätten till olja inom kurdiska gränser, över fyrtio internationella oljebolag har ingått avtal om utvinning med den kurdiska regionala regeringen. Trots motstånd från den irakiska
regeringen så har Kurdistans ekonomiska tillväxt ökat ordentligt tack vare oljeutvinning. Ett exempel på detta är avtalet mellan KRG och det kanadensiska oljebolaget Talisman Energy. Företaget borrar efter olja i flera områden i norra Irak, och har hjälpt till med att finansiera mycket av återuppbyggnaden av infrastrukturen i provinsen Germian i södra Kurdistan, en provins som drabbades hårt av Saddams arabiserings-kampanj. Talisman Energy finansierade bygget av ca 450 hus till offer för Anfal-kampanjen i staden Kallar. Flertalet skolor har även byggts och finansierats av oljepengar. Tack vare pengarna från oljan så har den regionala regeringen kunnat fokusera på att etablera en gynnsam industri på andra håll. Byggverksamheten blomstrar nu, i städer som Suleymania och Kurdistans provinshuvudstad Erbil så byggs det ständigt nya bostäder, stora gallerior i amerikansk anda och nya hållbara vägar. Bidrag är också en av de stora satsningarna, för att öka välståndet och få folk på fötter ekonomiskt. Pengarna för att finansiera byggena kommer från privata före-
tag, främst från Turkiet som investerar i hotell, vattenparker, restauranger och annat. Men pengarna som går till de stora projekten rörande infrastruktur betalar staten med hjälp av de oljepengar som kommer in. Framtiden för Kurdistan ser lovande ut, självständighet, utveckling och tillväxt präglar det kurdiska samhället. Men ännu finns det många hinder att överkomma, så frågan är; kommer välståndet hålla i sig eller kommer girigheten hos makthavare vinna över samhällets bästa? Oljan har visats sig vara en stark drivkraft i många konflikter världen över, inte minst i Kurdistan. Det finns många exempel, främst i Mellanöstern, på länder som med hjälp av oljepengar bygger upp ett till synes lyxigt samhälle med skyskrapor och sjustjärniga-hotell, men där situationen för folket ser annorlunda ut. Om vi ska tro den regionala regeringen i Kurdistan så har de högre ambitioner för området än så. Men det blir framtiden som får utvisa om oljan är en förbannelse eller en välsignelse.
FOTO: EVIN SAYFOOR 24
UTPOST#1 2013
UTPOST#1 2013
EN Hร LLBAR LIVSSTIL: kรถttkonsumtionen som miljรถbov
UTPOST#1 2013
S
K
R
I
V
E
T
A
V
:
EMMA STRÖMBERG
Det skrämmer skiten ur medelsvensson att behöva dra ner på sin egen konsumtion och att förändra sin livsstil. Men hur svårt är det egentligen att källsortera, att stänga av tv:n helt istället för att låta den stå på stand-by, att köpa KRAV-märkt och att ha en köttfridag i veckan?
Att applicera en hållbar livsstil på vardagen är inte omöjligt, eller för den delen dötråkig, det innebär inte ett torftigt liv i skogen utan elektricitet. En hållbar livsstil handlar om att förändra små saker i vardagen för att tillsammans rädda planeten.
alla ska bli veganer/vegetarianer på heltid – det handlar om att vi äter alldeles för mycket kött. Enligt Jordbruksverkets siffror äter en svensk 85 kilo kött per år. En orimlig mängd som inte bara har konsekvenser på miljön utan även är en hälsofara på individnivå.
Ett av de viktigaste stegen i riktningen mot ett mer hållbart samhälle är att ha en kött-fri dag i veckan. Enligt Naturskyddsföreningen är det enklaste sättet att göra en insats för miljön att äta mer grönt. Om alla i Sverige skulle ha en vegetarisk dag i veckan, en ynka dag, motsvarar det ett koldioxidutsläpp från 233 000 bilar under ett år. Eller 87 500 varv runt jorden med bil. Den kött-fria dagen handlar inte om att
Förutom klimatpåverkan och hälsoeffekter ger vegetarisk mat en minskad miljöbelastning. Från begränsning av kemiska bekämpningsmedel till kampen mot utfiskade hav: fortsätter vi fiska i samma takt som idag kan matfisken vara utrotad om 40 år. En annan stor miljöbov är fodret som ges till djuren (som blir till kött), då det innehåller soja. Ett exempel på sojaodlingarnas stora miljöeffekter är nedhugg-
UTPOST#1 2013
ningen av Amazonas regnskog. På högre nivå har insikten redan kommit. Emelie Hansson, sakkunnig mat och jordbruk vid Naturskyddsföreningen, skriver så här: ”I forskarvärlden, på myndigheter och till och med inom FN råder det konsensus. Köttkonsumtionen i den rika världen måste minska för att minska matens miljöpåverkan så att vi kan klara vår matförsörjning inom planetens gränser.” Men det är vi själva som bestämmer vad som ska serveras vid middagsbordet, det går inte för sig att lagstifta om människors matvanor. Men en dag i veckan med pannkakor, potatisbullar och sparrissoppa - hur svårt är det?
27
www.utpost.nu
UTPOST#1 2013