Issuu on Google+

UTPOST#2 2013 Tidskriften fรถr Utrikespolitiska Fรถreningen Umeรฅ

UTPOST#2 2013


UTPOST#2 h

ö

s

t

e

2

n

0

1

3

2013 går nu mot sitt slut och vilket år det varit. Som ny i UPF Umeås styrelse som redaktör har det givetvis varit omvälvande och mycket spännande. Det känns glädjande att kunna blicka tillbaka på de föreläsningar vi anordnat som faktiskt lockat tusentals nya ansikten. Utan att gå händelserna i förväg så har vi ett bra 2014 framför oss i och med supervalåret, men först vill jag presentera Utpost #2 2013 i vilken årets uppsättning av fantastiska skribenter skrivit på temat Utveckling.

ERIC W E D R É N

Trevlig läsning!

Redaktör Eric Wedrén December 2013, Umeå

CHEFREDAKTÖR/ ANSVARIG UTGIVARE

DELIANA

SANDRA

ELIN

A B O K A

N I L S S O N

OVESSON

SK R I BEN T

SK R I BEN T

SK R I BEN T

ROBIN

SARA

CAROLINA

PETTERSON

RUTHBERG

MARTELL

SK R I BEN T

SK R I BEN T

FO R M GI VA R E

@ 2

redaktor@upfu.org Utrikespolitiska föreningen Box 7652, 90713 Umeå

w w w . u p f u . o r g UTPOST#2 2013


4

Robin Pettersson

SOUTH SUDAN: A CHALLENGE FOR DEVELOPMENT? Deliana Aboka

DEN GRÅ SKUGGAN – ÖVER DET GRÅ GULDET Sandra Nilson

6

10

HÅLLBAR UTVECKLING I LYNEDOCHS KLASSRUM

16

Elin Ovesson

DEN DÄR FINSKAN 22 Sara Ruthberg

UTPOST#2 2013

Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för inehållet är uteslutande författarens eget.

AFRIKA – DYSTOPI ELLER EN KONTINENT I UTVECKLING?

TEMA: Hållbar Utveckling Foto Framsida: Elin Ovesson

Innehåll

3


S

K

R

I

V

E

T

A

V

:

ROBIN PETTERSSON

AFRIKA

– DYSTOPI ELLER EN KONTINENT I UTVECKLING?

Den stereotypa och idag kanske förlegade bilden av Afrika är ofta förknippad med svält, korruption och hopplöshet. Som vi vet är Afrika är en kontinent med en otrolig mångfald av folkgrupper, religioner, kulturer och geografiska förhållanden, men också statsskicken varierar. Detta har väckt mitt intresse på senare tid. Hur har statsskick, lagar och regler påverkat välstånd och frihet i dessa nationer?

4

UTPOST#2 2013


En allmänt accepterad indikator för en ekonomis utveckling i kvantitativ form är tillväxten av real bruttonationalprodukt. Alltså ett mått på utvecklingen av en ekonomis output, oberoende av penningvärdet. Ett penningvärdeoberoende index är särskilt tacksamt då inflation är ett problem i vissa nationer i Afrika. Den blå linjen (tillväxt av real BNP) i grafen visar genomsnittet av den reala BNP-ökningen hos alla subsahariska nationer mellan 2002 och 2012. Det vi ser är att realtillväxten ligger kring 6%, vilket är en duglig tillväxt. Det är dock generellt sett fullt möjligt att, med rätt policys uppnå en högre tillväxt vid en industrialisering av en outvecklad ekonomi. Något annat vi kan observera är att tillväxttakten från år 2007 till 2009 dalar, antagligen på grund av minskad handel med Europa. Tillväxttakten verkar därefter ligga kring 5%. Den röda linjen visar genomsnittet av värdena hos Index of Economic Freedom för varje Afrikanskt land söder om Sahara från år 2002 till och med 2012. Syftet med indexet, som sammanställs av The Heritage Foundation, är att bedöma näringslivets förutsättningar i alla nationer. Värdeskalan hos indexet löper från 0 till 100 där 100 är det högsta värdet. Bland de avgörande faktorerna för indexet finns exempelvis avsaknad av korruption, handelsfrihet och investeringsmöjligheter. För att få en bild över vilka nationer som ligger var på indexet kan nämnas att exempelvis nationer med hög levnadsstandard såsom Hong Kong(89,3) och Schweiz(81) ligger i toppen av indexet emedan Cuba(28,5), Nordkorea(1,5) och Venezuela(36,1) ligger i botten. Det vi kan observera är att genomsnittet av de subsahariska nationernas betyg under åren 2002 till och med 2012 är relativt låga, runt 45-51. Där erhåller önationen Mauritius ett avvikande högt genomsnittligt betyg på runt 70 under den nämnda tidsperioden och där Zimbabwe får ett lågt genomsnittligt betyg på runt 36. Det finns alltså en viss spridning men där Zimbabwe och Mauritsius är utstickarna. Det genomsnittliga värdet verkar stiga något med tiden, vilket självklart är en bra sak då ett högre betyg verkar korrespondera med en högre levnadsstandard och ekonomisk tillväxt.

60 50 40

Freedom index

30

Tillväxt av real BNP

20 10 0

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Då den frågan knappt går att besvara med en hel doktorsavhandling så kommer jag här tala om hur utvecklingen av ekonomin och förutsättningarna för ekonomisk utveckling ser ut i vår nutid. Jag kommer även diskutera hinder för ekonomisk tillväxt och tillämpliga åtgärder. Subsahariska Afrika, alltså Afrika söder om Saharaöknen, är extra intressant att analysera då de ofta har stora institutionella problem och behöver utvecklas mycket.

Kritiken som dessa nationer ofta får i frågan om ekonomisk utveckling är att de generellt har höga grader av korruption, överregleringar, omfattande byråkrati, bristande egendomsrättigheter och allmän osäkerhet. Hinder för ekonomisk utveckling som däremot inte härrör från själva länderna är grannländers subventioner och handelshinder såsom tullar som fördärvar inhemsk konkurrenskraft. Transparency international påpekar också likt The Heritage Foundation att desssa nationer fortfarande har stora korruptionsproblem trots att nivån de senaste åren minskat. Det kan vara på så vis att den höga graden av regleringar och tillståndskrav, som ofta är överflödiga, skapar en incitamentstruktur hos myndigheter där det blir rationellt för tjänstemän att ta emot mutor i utbyte mot exempelvis en kortare handläggningstid. Under antagandet att den ovanstående kritiken är sann, kan vi dra slutsatsen att nationerna i frågan har ogynnsamma policys om de vill uppnå ett högt ekonomiskt välstånd och tillväxt. Då fattigdom givetvis är oönskat bör policyförändringar vidtas, vilket tyvärr är enklare sagt än gjort. De krav som bör ställas av alla aktörer, och som i den bästa av världar verkställs, är införande av ovillkorlig statlig transparens, minimering av byråkrati och införande av förutsägbara konkurrenskraftiga skattesatser. Även handels- och inträdeshinder bör minimeras. Dessa förändringar hade troligen inte bara förbättrat den ekonomiska situationen, utan även underlättat utvecklingen av demokrati och allmän frihet i nationerna i frågan. Åtgärderna ovan är mycket lika dem som tog Sydkorea och Hong Kong från fattigdom till dagens materiella välstånd. Avslutningsvis kan sägas att vi som EU-medborgare bör kräva ett avskaffande av jordbrukssubventioner då de som nämnt är skadliga för Afrikas ekonomi, men också våra egna.

UTPOST#2 2013

Robin Pettersson, Umeå 2013

5


PHOTO: ELIN OVESSON

UTPOST#2 2013


W

R

I

T

T

E

N

B

Y

:

DELIANA ABOK A

SOUTH SUDAN: A CHALLENGE FOR DEVELOPMENT?

UTPOST#2 2013

7


The History

The Geography

The current territory of South Sudan used to be the south-

South Sudan is a land of 644,329 sq km and is found in

ern part of the country Sudan. During the early part of Su-

East-Central Africa. It borders the Central African Repub-

dan’s history, there were numerous attempts at colonizing

lic, Democratic Republic of the Congo, Ethiopia, Kenya,

the region. In the 1820s the troops of Muhammad Ali de-

Uganda and Sudan rendering it landlocked. The country

scended on the land, conquering the territory and subju-

has one of the largest wetlands in Africa flooded with wa-

gating it under the authority of Egypt. Around the 1870s

ters from the White Nile. The land is rich in natural min-

the region became a province of the Anglo-Egyptian Sudan

erals and following excavations, oil reserves have been

and power of governance was transferred to the British.

found around the boarders with Sudan.

Since then the southern region of Sudan was largely left isolated over the decades.

The Challenge

When Sudan gained its independence from the United Kingdom in 1956, it was with the understanding that the

Since its independence, the new country has struggled

southerners would be able to participate fully in the po-

with nation building, good governance and boarder securi-

litical system. When this understanding was not met, a

ty. Oil production provides an estimated 90% of the coun-

mutiny began that led to two prolonged periods of conflict

try’s revenue and has so far been sustaining the economy,

(1955-1972 and 1983-2005) causing the deaths of about

but bilateral disagreements with Sudan have led to the

2.5 million people. In January 2011 a referendum was held

periodical shutting down and interruptions in oil pro-

with a 98% vote in favour of secession and South Sudan

duction. Depending on the rates of extraction, the

became a sovereign country on July 9th of the same year.

reserves are expected to last for about 22 years giving South Sudan a very short time to diversify its economy.

FOTO: ELIN OVESSON

UTPOST#2 2013


The launching of a new currency was received with its due

The introduction of simple but tested methods of cultiva-

jubilation, but it remains unclear if there are reserves to

tion has left a positive impact in small cut-off communi-

back it up. Transparency and accountability has been ob-

ties. A good example is the use of oxen and ploughs rather

served to steadily deteriorate with the country’s economy

than tractors and expensive machinery. Beekeeping has

following suite.

also picked up in some regional communities as a lucrative

A lot of people are still living in constant threat of violence

method of diversifying the local economy and attracting

with great anxiety that the growing tension between dif-

investments.

ferent ethnic groups might escalate to an internal conflict. Expectations from the government are high but many re-

Opportunities for educational advancement are gradually

gions have already become frustrated by the lack of signs

being created. Evidence for this are the 20 master’s degree

of development.

scholarships in education being granted by the American

There also appears to be poor co-ordination among the in-

University of Indiana to female teachers across 10 states

ternational bodies for the pooled funding mechanism. This

in the Republic of South Sudan.

presents South Sudan with the struggle of dealing with the

The magnitude of building a nation from the grounds up is

numerous donors and NGOs in a sporadic manner.

a daunting and an unprecedented development challenge. A good functioning state will endeavour to bring forth the country’s potential and create better lives for the citizens

And a step to the future

of this new nation.

South Sudan has enormous agricultural potential and the highest number of livestock per capita in sub-Saharan Africa. Yet only 4% of arable land is cultivated, and the commercial use of cattle is much lower than in neighbouring countries. The business of animal husbandry, dairying and

Deliana Aboka

fisheries are awaiting development.

UTPOST#2 2013


DEN GRÅ SKUGGAN

FOTO: ELIN OVESSON

UTPOST#2 2013


ÖVER DET GRÅ GULDET

UTPOST#2 2013


S

K

R

I

V

E

T

A

V

:

SANDR A NILSSON

DET AFRIKANSKA VÄRLDSKRIGET ÄR SEDAN ETT DECENNIUM FORMELLT AVSLUTAT MEN I DE ÖSTRA DELARNA AV DRK LEVER ÄNNU VÅLDET. DÄR ÄR KONGOLESISK MILIS, REGERINGSSTYRKOR, HUTUMILIS OCH LRA I FORTSATT KONFLIKT OCH DET SKER SYSTEMATISKA ÖVERGREPP PÅ CIVILBEFOLKNINGEN TROTS FN-NÄRVARO I REGIONEN. LANDETS MINERALER UTGÖR FORTFARANDE BÅDE MÅL OCH MEDEL FÖR OMRÅDETS VÄPNADE KONFLIKTER DÅ SAMTLIGA GRUPPER VILL HA KONTROLL ÖVER GRUVOMRÅDENA FÖR ATT SÄLJA MINERALER VIDARE PÅ SVARTA MARKNADER. OROLIGHETERNA I LANDET ÄR OFTA RELATERADE TILL DET PÅGÅENDE RESURSKRIGET OCH MÅSTE HÖGRE UPP PÅ DET INTERNATIONELLA SAMFUNDETS AGENDA MED KRAV PÅ NYA STÄLLNINGSTAGANDEN OCH TYDLIGARE ANSVARSUTKRÄVANDE.

12

UTPOST#2 2013


“Det grå guldet” coltan, som är DR Kongos mest eftertraktade mineral håller den västerländska informationsekonomin uppe. Dess förädlade form tantalit finns i så kallade tantalkondensatorer vilka finns i majoriteten av våra elektroniska hjälpmedel. Tantalit leder ström oerhört bra och används därför som kondensatorer i elektronisk utrustning. En mobiltelefon innehåller idag 100 – 150 tantalkondensatorer. Stora delar av coltanutvinningen i DR Kongo sker illegalt. Flyktingar, män och barn arbetar i miliskontrollerade gruvor utan skyddsutrustning och under slavliknande förhållanden. Den nordöstra delen av landet har i folkmun fått namnet ”våldtäktsgruvan” eftersom de väpnade miliserna där skapat ett skräckvälde för att kunna kontrollera mineralhandeln vilket urartat i systematiska våldtäkter av kvinnor. Trots detta vilar en medieskugga över fenomenet.

Forskare menar att nio procent av världens totala coltantillgångar finns i DR Kongo. På grund av stridigheterna och korruptionen i området har västerländska investerare varit försiktiga med att officiellt etablera sig i landet men på den svarta marknaden är de, tyvärr, högst involverade. 2008 tvingades flera av världens mest kända elektronikföretag, däribland Microsoft och Hitachi, att redogöra för sina produktionskedjor. Anledningen var att det framkommit uppgifter som sa att de använt sig av coltan och kassiterit som brutits i gruvområden kontrollerade av den Kongolesiska armén som använt slav- och barnarbetare varav somliga varit så unga som elva år. Företagen försäkrade då att de i framtiden skulle ställa högre krav på sina underleverantörer, men sedan dess har rapporter lyst med sin frånvaro. Samma år införde USAs kongress ”The Conflict Coltan and Cassiterite Act” med syfte att förhindra att någon rebellgrupp i DR Kongo skulle kunna tjäna på teknikförsäljningen i USA. Eftersom uppskattningsvis 80 % av Kongos

FOTO: ELIN OVESSON

UTPOST#2 2013


illegalt utvunna coltan sedan förs vidare till länder som Australien eller Kina för förädling blir dock akten verkningslös. Australien har de senaste åren varit en av världens största coltanproducenter. Efter förädling är det närmast omöjligt att fastställa tantalitens ursprung. Apple menar att de kräver att materialet från deras underleverantörer producerats i en ”socialt och miljömässigt ansvarstagande process”, men understryker att produktionskedjan är lång och komplex. Så, vem står kvar med ansvaret?

dast åtta sidor långt och innefattade inga sociala eller miljömässiga ansvarstaganden trots att vinsterna tillfaller Kina. Vidare förblev även arbetsförhållandena i gruvorna lika inhumana. Kongoleserna hade med det kinesiska infrastrukturlöftet i sammanhanget ingen förhandlingsmakt trots att det sammanlagda värdet av mineraltillgångarna de gav bort uppgick i närmare 130 miljarder dollar. En regeringsanställd uttalade sig: ”If you’re drowning, you don’t look at the hand that is reached towards you, you just grab it”. Priset på coltan har nått sina högsta nivåer i samDe miljömässiga konsekvenserna av coltanutvinnin- band med lanseringar av t.ex. Play Station 2, eftergen är också negativa för naturen i regionen. Goril- frågan har sedan dess succesivt ökat och pristoppat i lastammen har till exempel mer än halverats till följd samband med andra lanseringar av t.ex iPhone 4 och av gruvbrytningen. Dels drabbas gorillor av milis- iPhone 5. De stora teknikjättarna säger sig söka och grupper som inte tvekar att skjuta de flockar som är i prova alternativ till tantal som materialet i kondenvägen för gruvbrytningen och dels drabbas gorillorna satorer för att undkomma de moraliska problem som av den skogsskövling som utvinningen ofta kräver. användningen i produktionen medför. Dock är tantal Stora markarealer har destabiliseras som följd av fortfarande standard och tycks så förbli. utvinningen och rivna sluttningar leder till jordskred vilka förstör jordbruksmarker oräkneliga år framöver. DR Kongo har som nation världens största kända En gruvarbetare i DR Kongo säger: ”Vi tror på och coltanreserv, och Afrika som kontinent tros inneha 80 vill bevara jordbruket, men vi kan inte se oss på kort procent av världens samlade coltantillgångar. Att eftsikt ta upp det igen eftersom vi tjänar så mycket mer erfrågan på coltan inom en överskådlig framtid skulle på coltan. När vi har fred vill vi inget annat än att minska är knappast reellt troligt, därför är frågan investera våra tjänade coltanpengar i jordbruk och också viktig att diskutera. Vem tar t.ex. ansvaret för boskap igen”. Citatet målar i två bemärkelser upp en arbetsförhållandena i gruvorna, att produktionskedjan paradoxal bild av coltanets Kongo. regleras och följer de mänskliga rättigheterna? Hur ska dagens internationella företag, som är ofta bero2008 tog Kina initiativ att få tillgång till driften av ende av de subsahariska naturresurserna, inkluderas fem gruvor som dittills varit kontrollerade av Kongo- i en bredare utvecklingsdebatt? Detta är frågor som lesiska regeringsstyrkor. Efter ett IMF-lån på 6 mil- kräver svar. jarder dollar och löften om att återuppbygga tusentals mil av vägar och järnvägar samt sjukhus i regionen, Sandra Nilsson skrevs ett avtal mellan staterna. Avtalet i sig är en-

FOTO: ELIN OVESSON

14

UTPOST#2 2013


UTPOST#2 2013


S

K

R

I

V

E

T

A

V

:

ELIN OVESSON

L A B R Å L H

UTVECKLING

N L i Y EDOCHS

U M R S A S KL UTPOST#2 2013

FOTON AV: ELIN OVESSON


UTPOST#2 2013


C

irka en halvtimmes bilfärd från Kapstaden finns en petit by vid namn Lynedoch. Omgiven av vingårdar och med en makalös utsikt över de närliggande bergen är Lynedoch en naturskön oas på den sydafrikanska landsbygden. I Lynedoch har det sedan år 1999 bedrivits ett omfattande arbete för hållbar utveckling genom ett ”sustainability institute”. I Lynedoch EcoVillage, vilket byn benämns som, syftar institutet till att främja hållbar utveckling genom att lära ut en ”positiv livsstil”. Genom att blanda teoretiskt lärande och praktiskt arbete vill institutet främja en ekologiskt hållbar och rättvis utveckling. Institutets vision är ett hållbart Sydafrika där fattigdom inte längre utgör en del av vardagen. Utöver detta har Lynedochs sustainability institute även tre målsättningar för själva byn Lynedoch. Dels skall ett hållbart samhälle med social och ekonomisk mångfald skapas; man vill främja ett hänsynstagande för ekologi i

samhället samt använda de lokala resurserna i högre utsträckning; slutligen skall även all utveckling vara ekonomiskt hållbar och främja tillväxten av byns resurser. I samma byggnad som institutets lokaler finns även grundskolan Lynedoch Primary School. Grundskolan är influerad av institutets vision om hållbar utveckling. Lynedoch Primary School inrymmer cirka 260 elever i årskurserna ett till sju. Majoriteten av eleverna är barn till arbetare på de geografiskt omkringliggande farmarna och pendlar dagligen till Lynedoch. Skolans rektor Mr Grantham Jansen är mycket mån om elevernas utveckling och beskriver skolans uppdrag som följande: ”Lynedoch’s mission is to give the children as many tools and skills as possible, to enable them to contribute positively to society; and to allow them to be the best they can be, taking into consideration everything and everybody around them.”

UTPOST#2 2013


UTPOST#2 2013


Förutom att främja en hållbar utveckling ämnar skolan till att öka elevernas läs och skrivkunnighet, samt få eleverna att förstå vilka möjligheter och talanger som de besitter. För framtiden finns det även förhoppningar att kunna rikta större fokus mot ekologi och hållbar utveckling. I dagsläget är dock detta något som möter svårigheter på grund av Sydafrikas historia. Den samhällsstruktur som rådde under apartheid gör sig fortfarande påmind och vissa av eleverna kommer från dysfunktionella familjeförhållanden och lever i fattigdom. Ofta saknas även vuxna förebilder och en del föräldrar har svårigheter att ge sina barn det stöd som de behöver. Barnens uppväxt kantas ofta av alkoholism, speciellt bland de barn som bor på vingårdar, på grund av att farmarabetare ofta betalades i vin under apartheid. Detta har bidragit till att många av barnen på grundskolan bevittnat eller utsatts för våld i hemmet. Rektor Mr Jansen menar att det i dagsläget är viktigare att adressera de akuta behoven hos eleverna men önskar att i framtiden fullt ut

kunna implementera de visioner som institutet har gällande ekologi i utbildningen. Utsikterna för framtiden är goda, även om det kommer att krävas ett omfattande arbete bland elever och personal. Mr Jansen önskar att den sydafrikanska staten beslutar att satsa mer pengar på utbildning då det skulle underlätta och snabba på skolans utveckling. Bland annat skulle finansiellt stöd möjliggöra anställning av fler lärare. Efter att ha spenderat många timmar på Lynedoch Primary School anser jag att skolan har stor potential att nå sin vision. Tack vare skolans genuint engagerade personal och genom stod från institutet tror jag att Lynedoch Primary School en dag kan utvecklas till en skola där hållbar utveckling är integrerat i läroplanen. Men innan det kan bli verklighet måste nog, som Rektor Mr Jansen också säger, dagens sociala problem åtgärdas.

Elin Ovesson

(Under ht-13 utbytesstudent på Stellenbosch University)

UTPOST#2 2013


UTPOST#2 2013


S

K

R

I

V

E

T

A

V

:

SAR A RUTHBERG

DEN DÄR FINSKAN

22

UTPOST#2 2013


S

om barn visste jag att min farmor inte var från Sverige. Men längre tänkte jag aldrig. Jag reflekterade aldrig över hennes finska brytning, hennes finska flagga som hängde på väggen eller varför hon ibland pratade i telefon på ett språk som jag inte förstod. Hon var ju bara min farmor, en vanlig farmor som bakade bullar. När jag blev äldre förstod jag att hennes historia inte riktigt var som andras. Idag hade min farmor kallats för invandrare eller flykting. Vad kallades hon för då?

I Sverige väntade hårt arbete och utanförskap. Hon kunde inte språket och ville inget hellre än att passa in. Men hon var från Finland, på andra sidan gränsen. Hon passade inte in. Hon var “den där finskan”. Men hon var handlingskraftig, hade en vilja av stål och en envishet som heter duga. Hon förstod att om hon någonsin skulle passa in var hon tvungen att lära sig svenska och förstå Det är över 70 år sedan, det är nästan glömt och de seder som fanns i Sverige. När hon väl behistorierna har bleknat. För vem tänker idag på härskade språket kunde hon tillslut ta sig in i Finland som ett krigsland? Men så är det, Fin- samhället och känna gemenskap. land var ett krigsland som härjats av många krig och under finska vinterkriget år 1939-1940 förlorade Finland landområden till Sovjetunionen. Jag förstod först som vuxen hur mycket hon Däribland Karelen, där min farmor växte upp. fått kämpa för att få det lyckliga liv hon tillslut Finska vinterkriget utspelade sig under en av fick. Ett lyckligt liv som låg långt bort från det de kallaste vintrarna i finsk historia. Under en liv hon föreställt sig under sin uppväxt. Så vad kall vinternatt i mars knackade det på dörren kan den här historien säga oss idag? hos min farmor och hon blev tillsagd att fly från Karelen. Finland hade förlorat kriget och Kare- Även om det är 70 år sedan detta hände kan len tillhörde inte hennes land längre. Hon blev min farmors historia liknas med dagens flyktvungen att fly från sitt hem inom bara några tingar som kommer till Sverige. Rädsla, flykt, minuter. Hon var då 26 år, änka och med en lit- ovisshet och utanförskap. Även om att vi har uten son på flykt från allt hon kände till. Den ovis- vecklats sedan det finska vinterkriget finns det shet och rädsla hon måste ha känt för vad som nog fortfarande mycket att jobba på. Min farväntade, kan jag inte ens föreställa mig. Det är mor var “den där finskan” som inte ville något över 70 år sedan. Ska en sådan historia falla i hellre än att passa in i ett samhälle som var så glömska? Eller ska den hållas vid liv? Det sker olikt det hon kommit från. Hon var en kvinna så mycket i världen idag att de gamla lätt läggs som förlorat allt men som bestämt sig för att åt sidan. Men hennes historia är ändå viktig. För överleva. För mig är min farmors historia värd när hon väl tog sig till Sverige var det inte som att minnas. hon förväntat sig. Sverige var inget drömland.

SARA RUTHBERG

UTPOST#2 2013

23


UTPOST#2 2013


Utpost 2013 #2