Medicin Text annika söderpalm Foto Johan Wingborg
Helt nytt sömnmedel En tredjedel av svenska kvinnor över 55 lider av kronisk insomni och blir alltså sällan riktigt utsövda. För individen innebär detta kraftigt försämrad livskvalitet och för samhället kostnader i miljardklassen. Men kanske är en lösning på problemet nära. Att ha svårt att sova är ett
välkänt problem för många. Hälften av alla svenskar kän ner av insomni någon gång ibland, det vill säga svårt att somna och många uppvaknan den under natten. Jan Hedner, professor i sömnmedicinska sjukdomar vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, forskar kring sömnstörningar. Ett av projekten han deltagit i handlar om framtagning av en helt ny typ av sömnmedel, så kallade orexinantagonister. – Orexin kan sägas vara hjärnans strömbrytare mellan sömn och vakenhet. Om man ligger och vrider och vänder sig i sängen och ältar dagens problem, är det orexinsyste met som går på högvarv. Det nya läkemedlet blockerar temporärt de receptorer där orexin utövar sin verkan vilket gör att man lättare kan somna. Vid sjukdomen narkolepsi är det just de orexinprodu cerande cellerna som slagits ut. Detta gör att man inte har kontroll över sömn och vaken het utan plötsligt och utan 4
GUSPEGELN
förvarning kan falla i sömn. Det finns stora förhopp ningar på orexinanatagonis terna. Det kliniska prövnings programmet har gått fortare än planerat, och om allt går som det ska kan registrerings ansökan lämnas in nästa år. Medicinen skulle då kunna finnas på marknaden 2013. – De kliniska prövningarna har gett mycket spännande resultat. Patienter som lidit av svårbehandlad insomni i 20 till 40 år har fått fullgod sömn. Än har inga allvarliga biverkning ar upptäckts, så det ser väldigt lovande ut, säger Jan Hedner. En fördel med den nya lä kemedelstypen är att den inte stör fördelningen av sömnens olika stadier. Det gör däremot de medel som oftast används i dag, de så kallade bensodiaze pinlika sömnmedlen. De kallas så eftersom de verkar via i stort sett samma receptorsys tem som bensodiazepinerna, som är en äldre typ av sömn medel. Även om personer som tagit dessa medel ofta rap porterar att de sovit gott, stör
| nr 3 2011
sömnmedlen den normala sömnrytmen. – Man ser tydligt när man studerar hjärnaktiviteten med hjälp av EEG, att personer som tagit sådana sömnme del, som Stilnoct och Imovan, bland annat har mindre djup sömn vilket sannolikt är en stor nackdel. Sömnkvantitet och sömnkvalitet är nämligen inte samma sak. För att sömnen ska ge hjärnan den återhämtning den behöver är det viktigt att sömnens organisation inte störs. Växelverkan mellan sömnens olika stadier är en fundamental biologisk process som hjärnan använder för inlagring av minnen. Sömn en indelas i non-REM eller icke-paradoxal sömn, och REM eller paradoxal sömn. Stadium I och II är ytligare stadier av den icke-paradoxala sömnen medan stadium III är djupsömn. Det är under REMsömnen vi oftast drömmer. Då är all muskulatur i kroppen blockerad medan aktiviteten i hjärnan är hög.