Text Carina Elmäng Foto Lisa Åkesson
Barnens väg till skolan, Kap Verdeöarna.
Hemskickade pengar ger vardagshjälp Ingen vet hur mycket, bara att det handlar om enormt stora pengar som migranter i Europa skickar hem till sina ursprungsländer. EU hoppas att dessa summor ska kunna användas för investeringar i fattiga hemländer. – EU vill lägga sig i vad folk gör
med sina pengar, men har inte så mycket insikter i vardagsekonomi och relationer, säger Lisa Åkesson, som är socialantropolog vid Globala studier, Göteborgs universitet. – Den forskning som EUs synsätt bygger på handlar om pengaflöden och makroekonomi. Men vad det handlar om i verkligheten är familjeekonomi och nära relationer mel16
GUSPEGELN
| nr 1 2011
lan människor, även om hushållet/ familjen inte bor tillsammans. Ekonomerna pratar om hemskickade pengar som om de vore investeringar som bör satsas i produktiv verksamhet. Som att du inte ska köpa mat för dagen, eller en tv, för pengar som skickats till dig från dina släktingar. Remitteringar kallas de pengar som migranter skickar tillbaka till hemlandet. På senare år har det väckts ett stort intresse för dessa pengar bland politiker och organisationer, både i Europa och i ursprungsländerna. Det är enormt stora summor det handlar om. Bara de som går genom officiella kanaler,
genom banker och transfereringsbolag, är tre gånger så mycket som världens utvecklingsbistånd, enligt Lisa Åkesson. Ett omtalat icke-officiellt pengasystem är Hawala-systemet som man efter 11 september försökte stänga ner. Bland annat skickas mycket pengar till Somalia genom Hawala. – Det är ett av de monetära system som inte är officiellt registrerade. De allra, allra flesta somalier skickar hem pengar till sina familjer. Pengar till vapen finns naturligtvis också i omlopp, men mest handlar det om pengar till mat och annat människor behöver för att överleva. Det finns