Kuriosa Text Eva Lundgren Foto Carina Elmäng
Hur vi bär hem Om du, när du är ute och handlar, får syn på ett par personer i ett hörn som verkar upptagna med att räkna, kan det vara Daniel Normark och Johan Hagberg. De jobbar nämligen inom projektet Con sumer Logistics. Det innebär att de undersö ker något av det mest var dagliga vi gör under en dag: nämligen hur vi bär hem varor efter att ha handlat i en butik. Egentligen är det ganska självklart. Det man handlat måste man också ta hem. Men hur det går till finns det väldigt lite forskning om. – Det finns forskning om hur producenter transporterar varor till butiken och om sopornas väg från hushållen till förbränningsstationerna. Men få forskare har intresserat sig för hur konsumenter fraktar hem sina varor. De enstaka undersökningar som finns utgår från att vi människor är mycket mer rationella än vi faktiskt är. För det är ju detta all reklam och skyltning i butikerna handlar om, att få kunderna att plocka med sig också sådant som de kanske inte tänkt köpa från början. Det är Daniel Normark som
34
GUSPEGELN
| nr 4 2011
berättar. Han är projektledare för Consumer Logistics, som innebär ett samarbete mellan forskare i Göteborg, Toulouse och Manchester. Vid Göteborgs universitet sker undersökningarna vid Centrum för konsumtionsforskning, men också Centre for Retailing, där Johan Hagberg är föreståndare, medverkar. – Projektet består av fyra delar, förklarar Johan Hagberg. Dels handlar det om en undersökning av hur människor växlar mellan att gå och exempelvis cykla eller åka buss. Hur tar man med matvarukassen på cykeln? En annan del innebär att vi följer med äldre personer och barnfamiljer för att undersöka hur de får upp rullatorn eller barnvagnen och kanske en extra kasse på spårvagnen. Dessutom gör vi en historisk genomgång av hur handel och transportsätt förändrats på hundra år. Och så försöker vi, tillsammans med stadsplanerare och företrädare för detaljhandeln, titta på hur framtiden skulle kunna se ut. Eftersom det område forskarna undersöker är så vardagligt är det ingen som egentligen brytt sig om att
beskriva hur det gick till att ta hem matvaror förr i tiden. – Istället undersöker vi gamla arkivbilder bland annat från 1930-talets Göteborg, berättar Daniel Normark. Det är tydligt att det är husmödrarna som handlar och alla har de hatt på huvudet, handväska och korg. Varorna slogs in i papper med snöre om innan de lades i korgen. På den här tiden fanns också fullt med springpojkar och att få varorna hemburna är ju faktiskt något som börjar bli populärt igen, med exempelvis Linas matkasse. Konsum på Odengatan i Stockholm invigde 1947 Sveriges första självbetjäningsbutik. I och med att kunden själv plockade varor i butikens korg blev det mindre självklart att ta med egna korgar eller kassar att bära hem varorna i. – Alltså fick butikerna tillhandahålla påsar, förklarar Johan Hagberg. På 1960-talet började ICA trycka sin logga på kassarna som nu också blev ett nytt sätt att marknadsföra företaget. I samma veva kom papperskassar med handtag som var så starka att de klarade tunga matvaror.