FOLK
Vår älskade
BÄRKASSE Hör du till dem som stressar fram i julhandeln med några plastkassar i händerna? I så fall bär du på en tradition som etablerades i mitten av förra seklet. – Det var då bärkassens historia började ta fart, först med papperspåsar som alternativ till inslagning i strutar eller t idningspapper, berättar Johan Hagberg, professor i företagsekonomi. Text: EVA LUNDGREN Foto: JOHAN WINGBORG
LIKSOM SÅ MYCKET annat som har med handel att göra kommer inspirationen från USA. – Bärkassen hänger samman med införandet av själv betjäning i handeln, förklarar Johan Hagberg. Tidigare kom man med sin korg till butiken och handlade det man behövde. Större köp hemleverades. Men när butiker bör jade sälja färdigförpackade varor kunde kunderna själva botanisera i butiken och lockas köpa kanske också sådant de inte tänkt från början. För att hjälpa kunden började butiken tillhandahålla gratis kassar. Eftersom amerikaner na i hög utsträckning körde bil var det ofta handtagslösa papperspåsar man använde. I Sverige, där människor promenerade till butiken, blev det istället vanligare med kassar med handtag. Efterhand blev plastkassar ett alternativ till papperskassar i handeln. Systembolaget var tidigt ute med plastkassar, som kom redan på 1960-talet. HÅLLBARHET VAR ETT problem, inte minst i takt med att påsarna blev större. Kvaliteten på påsarna förbättrades och ett tag användes plasthandtag på papperspåsen. 1966 slog julkassen igenom, som var större, lyxigare, och med julmotiv; den kassen tog dock butiken betalt för. – Handlarna förstod tidigt att bärkassen inte bara var praktisk för kunderna utan också bra för butiken, berättar Johan Hagberg. Kassarna trycktes med butikens logotyp, vilket innebar att kunderna förvandlades till levande reklampelare. Huruvida bärkassarna skulle vara gratis eller inte blev
36 GUJOURNALEN DECEMBER 2019
en viktig fråga på 1970-talet, då kassarna uppfattades skräpa ner i naturen. – Men kassen sågs också som en lösning på problem med nedskräpning, eftersom man ju kunde bära hem sitt skräp i påsen. En särskild bilistpåse delades ut med stöd av Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen med uppmaningen ”Håll Sverige rent”. BÄRKASSEN INFÖRDES alltså för att underlätta för kunderna att själva bära hem sina varor, betonar Johan Hagberg. – Idag har dock bärkassen, paradoxalt nog, med kon cept som Matkassen istället blivit en symbol för motsat sen, att få sina varor hemkörda. Numera är bärkassen en självklar del av vår var dag samtidigt som den också ses som problematisk ur miljösynpunkt. Många väljer därför att istället ta med en tygpåse när de handlar. I maj nästa år införs dessutom en skatt på tre kronor per plastbärkasse. – Men för att tygkassen verkligen ska bli ett bra alter nativ krävs att den tillverkats på ett hållbart sätt samt an vänds väldigt många gånger. Och för att färre plastkassar i handeln ska gynna miljön får ju konsekvensen inte bli att kunderna istället väljer att storhandla med bilen i ännu högre utsträckning än nu. Miljöfrågor är oerhört viktiga, men svåra. Det går sällan att förutse vilka följderna fak tiskt blir av exempelvis en ny lag.