REPORTAGE
En bättre värld kräver tillit Text: EVA LUNDGREN Foto: JOHAN WINGBORG
En framtida omställning av den globala ekonomin kräver kärlek, tillit och omtanke. Det menar Erik Andersson i sin nya bok. – De många olika idéer som finns om hur samhället bör förändras behöver läggas upp på bordet och diskuteras på ett öppet sätt. Bara så kan vi komma fram till hur vi bör ta vara på nästa kris. BOKEN Reconstructing the global political economy har
sin upprinnelse i en rapport från 2011, gjord av the Maddison projekt. Rapporten visar att konsumtionsandelen av världens BNP, perioden 2001–2010, utgjor de hela 23 procent av all BNP sedan Jesu födelse. – Siffrorna gjorde mig yr, berättar Erik Andersson, universitetslektor vid institutionen för globala studier. Vi lever på en planet med ändliga resurser och så gör vi av med våra tillgångar på det sättet! Det finns dock flera initiativ för att skapa en bättre värld, både vad gäller klimat, miljö och rättvisa. Några exempel är FN:s miljöprogram Unep, den internatio nella konfederationen Oxfam och amerikanska Green New Deal. Till och med IMF påpekar att framtidens tillväxt måste vara grön. En hållbar samhällsutveckling, som inte drivs av konsumtion, kräver två förändringar, påpekar Erik Andersson. – Dels måste vi ha ett grönt energisystem, dels måste företag fungera på andra sätt än idag. Aktier skapar ju ett frånvarande ägarskap där människor sparar i olika fonder, som bygger på förväntningar om framtida framgångar. Det systemet både låser in och blåser upp ekonomin. Så länge vi är tvungna att försöka rädda vårt sparande måste vi ju hålla fast vid nuvarande ekono miska utvecklingsriktning. Ekonomisk kris låter obehagligt och för kanske tan karna till Europa på 1930-talet. – Men historien innehåller också exempel på kriser som hanterats produktivt, förklarar Erik Andersson. Exempelvis oljekrisen 1973 ledde inte till så stor inter nationell oro som många fruktade, utan snarare till en ny relation till energi. Och att G 20-länderna under kri
32 GUJOURNALEN DECEMBER 2019
sen 2008 kunde enas om att starta om världsekonomin igen, var förstås var en väldig diplomatisk bedrift. Men tyvärr tog de inte vara på krisens möjlighet att skapa en mer klimatmässigt och socialt hållbar framtid. DET FINNS EN föreställning om att en global marknad
med fri handel av sig självt leder till demokrati och väl stånd. Något enkelt sådant samband verkar dock inte finnas; de senaste decenniernas utveckling mot mer demokrati i världen har inte bara avstannat, utan till och med vänt. Auktoritära ideal vinner åter mark, även i Europa och USA. – För att skapa en verklig förändring måste vi börja med de grundläggande frågorna, exempelvis: Vad skulle hända om vi inte längre hade någon frihandel? Måste alla länder agera på ungefär samma sätt eller kan exempelvis Sverige, eller kanske EU, bestämma att just här ställer vi om till ett mer hållbart och rättvist sam hälle som inte bygger på ständig tillväxt? Hur skulle det bli om företag inte längre förväntas konkurrera och ta marknadsandelar från varandra, utan tvärtom, hjälper varandra, delar på resurser och skickar kunder mellan varandra – vilket ju faktiskt är vad många småföretaga re alltid gjort. Går det att skapa ytterligare reciproka relationer, där man hjälper och stöttar varandra, inte bara mellan småföretag utan också exempelvis mellan företag och staten?
EN FUNGERANDE ekonomi bygger på kärlek och tillit, menar Erik Andersson. Om folk gillar vad de gör går det helt enkelt bättre. – Många frisörer älskar att göra sina kunder nöjda, många svetsare är stolta över att bidra till ett nybyg ge. Företag nätverkar, samarbetar och engagerar sig i samhället, inte bara för egen vinning, utan för att de vill bidra med något bra. Hur kan politikerna stötta den här typen av engagemang och dessutom ta på sig rollen att verkligen prata om den nödvändiga omställningen? Den springande punkten vid en radikal förändring är att människors vardag måste fungera. – Det är när vardagens trygghets- och kärlekshand lingar inte längre går att utföra på ett rimligt sätt som