Reportage
GUJOURNALEN 5 | 2016
31 FOTO: JOHAN WINGBORG
Ida Hallberg ger en pessimistisk kurs på studieförbundet Sensus. Hennes avhandlingsprojekt handlar om empati och medkänsla.
Negativt tänkande muntrar upp En stadigt förbättrad hälsa, allt roligare på jobbet och enbart harmoniska relationer – känns det igen? Om inte, kanske du är mogen för en kurs i negativt tänkande. Kursledare är Ida Hallgren, filosofisk praktiker. N Ä R M A RC U S N I L S S O N , verksamhetsansvarig på stu-
dieförbundet Sensus, ville satsa på en kurs i negativt tänkande, vände han sig till Ida Hallgren. Hon är psykolog, doktorand i praktisk filosofi samt aktiv i Svenska sällskapet för filosofisk praxis. – Kursen blev snabbt fullsatt med en väntelista på 35 personer, berättar Ida. Tidningar och radio har också hört av sig, folk verkar helt enkelt ha tröttnat på dagens norm att ständigt gilla läget. Och för en filosof är det inte svårt att leta fram läror som snarare betonar vikten av att vara realist än hurtig optimist. – Exempelvis buddismen betonar lidandet som en ofrånkomlig del av livet. Också antikens stoiker, som Seneca, framhöll vikten av att uthärda svårigheter och att påminna sig om livets korthet. Men i kursen tar jag också upp den kände dysterkvisten Arthur Schopenhauer, den härligt illusionslöse Emil Cioran, samt samtida författare som Oliver Burkemann och Barbara Ehrenreich. Själv är jag dessutom smålänning – bara en sådan sak. Dagens positivitetstänkande har sitt ursprung i USA och är en reaktion mot en tidigare sträng kalvinistisk pliktmoral, menar Barbara Ehrenreich. – Psykologen Svend Brinkmann påpekar att vi
gått från en förbuds- till en påbudskultur. Från att se människors lustar som ett djävulens påfund uppfattar vi det idag närmast som en skyldighet att njuta av livet. Synsättet går hand i hand med den västerländska konsumtionsekonomin, där det gäller att hela tiden shoppa mer, samt med det allt större kravet att vara perfekt, både till hälsa och utseende. Brinkmann menar att idén om evig ekonomisk tillväxt fått en psykologisk motsvarighet i tanken om ett ständigt ökat välbefinnande.
»Paradoxalt nog är det väldigt uppmuntrande att läsa om riktigt sura pessimister.« IDA HALLGREN M E N D E N S O M aldrig tillåter sig att erkänna problem riskerar att inte heller se möjliga lösningar. – Man måste exempelvis våga inse att vi är på väg mot en miljökatastrof för att klara av att göra något åt den. Och IT-kraschen hade kunnat mildras om dotcom-företagen varit lite mer realistiska. För även om det kanske hjälper i stunden att ge sig själv glada tillrop framför badrumsspegeln kan besvikelsen bli desto större när det visar sig att man fortfa-
rande har kvar alla sina problem och bekymmer. För övrigt visar studier att positiva affirmationer kan ge motsatt effekt om de leder till en känsla av att inte ens klara av att vara glad. D E N S O M D R A B BAT S av sjukdom eller olycka kan också känna sig ännu mer eländig av kravet att behöva visa upp en glättig fasad. För lidande hänger samman med medlidande, påpekar Ida Hallgren. – Bara den som själv vågar erkänna sin egen smärta kan sätta sig in i hur också andra människor kan ha det. Förmåga till medkännande berikar även det egna livet, att bara ha sig själv som enda projekt gör en knappast lycklig. Kursnamnet Negativt tänkande – bättre blir det inte, kan uppfattas som befriande provocerande. – Ja, paradoxalt nog är det väldigt uppmuntrande att läsa om riktigt sura pessimister. Det är som med komedi, utan ganska mycket svärta blir det just ingenting.
Lästips från Ida Hallgren: Svend Brinkmann: Stå fast – vägra vår tids utvecklingstvång; Oliver Burkeman: Motgiftet – lycka för pessimister; Emil Cioran: Om olägenheten i att vara född; Barbara Ehrenreich: Gilla läget – hur allt gick åt helvete med positivt tänkande; Seneca: Om livets korthet; Moa Martinson: Kvinnor och äppelträd. EVA LUNDGREN