År
Shanghai-rankningen
QS World University Rankings
Times Higher
2013
195
205
223
2014
162
206
242
2015
160
247
180
2016
157
264
170
2017
162
283
198
Mer om rankning Rankningen tar inte hänsyn till organisationsgränser utan ser till vad och hur universitetet har publicerat på området. Utredare Magnus MacHale-Gunnarsson ser fördelar med en smalare ämnesrankning: – Man jämför inte äpplen och päron och det är positivt. Men de bygger i huvudsak på bibliometriska indikatorer som, på samma sätt som totalrankningen, belönar stora ämnen. Ett problem är dock ämnesklassningen av artiklar, där det inte är självklart vad som ingår, exempelvis public administration och business. Samma sak gäller ämnet biologiska vetenskaper, som omfattar biokemi, molekylärbiologi, biofysik, cellbiologi, marinbiologi, mikrobiologi och zoologi, och som spänner över flera av universitetets institutioner och fakulteter. – Man behöver läsa igenom tidskriftslistorna i Web of Science för att förstå vad det är för ämne som egentligen är rankat, säger Magnus MacHale-Gunnarsson.
Publiceringar lönar sig Public administration vid Göteborgs universitet hamnar på 36:e plats i världen, enligt ämnesrankningen från Shanghai-listan. Statsvetarna är mest produktiva inom detta område, tätt följda av nationalekonomerna. UNDER PERIODEN 2011–2015 stod GU:s forskare för 126 unika publikationer som enligt Web of Science klassades som public administration. Sammantaget var det 141 forskare som publicerade artiklar. GU Journalen kan nu tillsammans med Digitala tjänster på UB avslöja vilka som publicerat mest. Totalt 51 författare kommer från statsvetenskapliga institutionen, professorerna Jon Pierre och Bo Rothstein står för 5 artiklar vardera. 40 författare hör hemma på institutionen för nationalekonomi med statistik. Därefter kommer institutionen för globala studier med 14 författare. FÖR CARL DAHLSTRÖM, vice-
prefekt på statsvetenskapliga institutionen, var det en glädjande men inte särskilt förvånande nyhet: – Förklaringen är att vårt institut Quality of Government, som grundades av Bo Rothstein och Sören Holmberg, har varit väldigt produktivt i frågor som rör statens kapacitet, förvaltning och vad som utgör en fungerande byråkrati. Men det finns också en tradition på institutionen att arbeta med dessa frågor. Men något uttalat mål att uppmuntra publiceringar inom just detta ämne finns inte, betonar Carl Dahlström. – Nej, vår strategi har länge varit att publicera i högt rankade tidskrifter och det slår igenom i detta ämne. – Alla typer av bekräftelser
Ämnen som hamnar högt Andra ämnen som hamnar högt i Shanghai-listans ämnesrankning är: Odonto logi: 1 i Sverige, 26 i världen. Biologiska vetenskaper och life science: 2 i Sverige, 42 världen. Klinisk medicin: 2 i Sverige, 45 i världen. Farmakologi: 3 i Sverige, 51–75 i världen.
Carl Dahlström
Arne Bigsten
som ger avtryck i den internationella forskarmiljön är positiva för oss. Sammantaget är rankningar viktiga för att bygga upp vårt anseende både inåt och utåt. Men att dra för stora växlar på en enda rankning är inte motiverat, menar han. – Jag vill inte uttala mig om kvaliteten i denna ämnesrankning, en mätning är trots allt bara en mätning. Men den är inte oviktig. HAN ÄR SKEPTISK till rankningar av hela lärosäten, men tror att ämnesrankningar kan komma att spela en större roll. – Att jämföra ämnen är rimligare och blir lite mer trovärdigt.
Hur viktigt är det med rankningar för att attrahera studenter och personal? – Det kan ha betydelse, men det är inte avgörande. Aktiva
forskare vet var den mest framgångsrika forskarmiljön finns. Men det är en positiv pusselbit, som på marginalen gör oss till en ännu mer attraktiv institution, säger Carl Dahlström. Allra flest artiklar produceras av Arne Bigsten, professor i nationalekonomi: 10 publikationer (fördelade på två institutioner). Arne Bigsten låter förvånad över att han toppar listan från GU. – Har jag varit så produktiv? En rankning säger förstås inte allt, men den ger åtminstone en indikation på hur man lyckats etablera sig i vetenskapssamhället. Vår förmåga att förbättra vår forskning beror i hög grad på vår förmåga att rekrytera bra personer och denna beror på vår status bland nationalekonomer. Att vi hamnar högt beror på att offentlig ekonomi samt frågor om välfärd och fördelning är viktiga för nationalekonomer. ENLIGT PREFEKT Måns Söderbom på institutionen för nationalekonomi har målsättningen varit att publicera i välrenommerade tidskrifter. – Jag upplever att hela Handelshögskolan har en stark strävan i samma riktning. Vi har flera interna incitamentsystem som premierar tidskriftspublikationer, och det finns en hög medvetenhet bland forskarna att publicera artiklar i tidskrifter som håller hög kvalitet, säger Måns Söderbom, som gläds ännu mer åt att Göteborg, enligt samma rankningsinstitut, är bland världens 100 bästa inom nationalekonomi. – Där är konkurrensen mycket hårdare. Vi rankas högre än till exempel Uppsala, vilket verkar högst rimligt. ALLAN ERIKSSON OKTOBER 2017 GUJOURNALEN
7