Page 6

NYHETER

Stora breda lärosäten missgynnas GU tappar placeringar i årets tre stora rankningar. Vad är förklaringen? – Omöjligt att svara på, det kan vara normal variation. Men en tendens är att Göteborgs universitet förlorar mark i de ifrågasatta anseendeundersökningarna, säger analytiker Magnus MacHale-Gunnarsson. BÖRJAN AV HÖSTEN har kommit att bli rankningarnas tid. Först ut var QS-rankningen som presenterades i juni: GU dalar 19 placeringar och hamnar på plats 283. Därefter kom Shanghairankningen, där GU ligger på plats 162 (minus 5 platser). Och nu i september kom Times Higher Education (THE) där GU rasar 28 placeringar och klarar topp 200 med nöd och näppe. Även om rankningar ifrågasätts får listorna ganska stor uppmärksamhet. – Det är inte rimligt att tro att ett lärosätes kvalitet varierar kraftigt från ett år till ett annat, säger Magnus MacHale-Gunnarsson, som är utredare på enheten för utredning och lärarutbildning. HAN FRAMHÅLLER ATT Shanghai-­ listan är betydligt mer stabil och trovärdig. För några år sedan genomfördes en metodförändring i indikatorn högt citerade forskare, som innebar att GU tog ett skutt uppåt på listan. – Det sker små förändringar över tid. Att GU i år tappar några placeringar är inget konstigt utan en normal variation. Ett enda större vetenskapligt pris eller en enda högciterad forskare kan ge stora effekter för placeringen i rankningen, konstaterar han. Magnus MacHale-Gunnarsson, som analyserat rankningar i tio år,

6 GUJOURNALEN OKTOBER 2017

anser att intresset har falnat de senaste åren. – I början av 2010-talet sprang alla som yra höns, men nu är det betydligt lugnare och mer sansat. De flesta vet att rankningar säger väldigt lite om ett lärosätes kvalitet. Snarare handlar det om marknadsföring. Det är klart att det är roligt att GU ligger på topp 200, då syns vi lite mer i världen. När det går bra för vissa ämnen kan de sola sig i glansen och tala om hur framstående forskning de har. Men att dra några övergripande slutsatser är svårt. BÅDE QS OCH THE bygger en stor del

av rankningen på enkätundersökningar, så kallade reputation surveys, vilka har stora metodbrister, påpekar Magnus MacHale-Gunnarsson. – Eftersom företagen, som lever på att sälja statistik, inte avslöjar svarsfrekvens och dessutom finjusterar sin metod årligen är det svårt att veta vad som gör att vissa lärosäten åker upp och ner på listorna. Men trots bristerna i de olika rankningarna går det ändå att säga något om vad som krävs för att ett ämne ska få bra resultat i anseendemätningarna? – Det räcker inte att bara ha en gren, eller ens en ledande forskargrupp inom ämnet, utan man måste vara framgångsrik inom hela ämnet, och det ämnet måste passa THE:s taxonomi. Det handlar om både volym och kvalitet, och att bygga upp sådana miljöer tar tid. Att vår odontologiska forskning hamnar högt beror på att de är stora inom hela området dentistry och har mycket bra forskning. Faktum kvarstår: Trots sin storlek ligger Göteborgs universitet långt efter universiteten i Uppsala, Stockholm och Lund i

... det är svårt att veta vad som gör att vissa lärosäten åker upp och ner på listorna ... MAGNUS MACHALE-­ GUNNARSSON

samtliga rankningar. Vad beror det på, tror du? – Det finns många orsaker. Vi får inte lika bra resultat i anseendemätningarna och har dessutom en ganska liten naturvetenskaplig fakultet. Vår ämnesprofil missgynnar oss, vi är väldigt stora inom samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och humaniora, vilket är ämnen med mycket utbildning. Breda universitet med mycket utbildning missgynnas rent allmänt i rankningarna. I rankningar tjänar exempelvis Karolinska Institutet mycket på att bara ha en medicinsk fakultet, eftersom den är så forskningstung. Men om THE och QS kritiseras för allvarliga metodbrister, hur kommer det sig att GU fortsätter att rapportera in siffror? – Det är en bra fråga. Indirekt legitimerar vi ju listorna, men om vi väljer att stå utanför blir synligheten ännu sämre och det kan kanske bli ännu svårare att rekrytera studenter. ALLAN ERIKSSON

Shanghai-listan Den kinesiska rankningslistan, som heter Academic Ranking of World Universities (publicerad sedan 2003) har det uttalade syftet att urskilja världens toppuniversitet, främst i spannet 1–100, framför allt inom naturvetenskap, teknik och medicin. Listan baseras på sex indikatorer, bland annat antalet tidigare

studenter och anställda som tilldelats Nobelpris och andra större utmärkelser inom sitt fält, antalet högciterade forskare, samt antalet artiklar i Nature och Science. De svenska universitet som kvalar in på 100-listan är Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Stockholms universitet.

GU Journalen 4-2017  

Här är första höstnumret av GU Journalen som innehåller hela 52 sidor. Läs om: Kvinnor som hamnar i en ond cirkel, stängda kaféer, rankninga...