6
Notiser
CITATET
»Självförtroendet hos universitets världen har kollapsat och man verkar inte tro sig om att förvalta något särskilt värdefullt och viktigt. Utbildningarna skall ängsligt an passas och forskningen leverera de resultat som anslagsgivarna vill ha. Pressen i systemet gör att fusket breder ut sig och ledarskapet går på kurser för att på bästa sätt smälta in i den grå massan av generaldirek törer. Nog förtjänar vetandet värdi gare väktare?« DET SKRIVER ULF DANIELSSON, ROFESSOR I TEORETISK F YSIK VID P UPPSAL A UNIVERSITET, I SENA STE N UMRET AV A XESS.
Webbpanelen
Nej: 18 %
Vet ej: 9 %
Ja: 73 %
Antal svarande: 68. Urvalet består av 100 anställda utifrån ett slumpmässigt urval på 500 anställda.
Förtydligande om regler vid anställning Göteborgs universitet har i ett stort antal fall anställt lärare utan att lag och förordning följts. Det har internrevisionen slagit fast i en granskning som blev klar i slutet av april. Som skäl har angetts att det har funnits en otydlighet i universitetets anställningsordning vad gäller utlysning av anställning för lärare som understiger sex månader. Universitetets styrelse ändrade den 26 april denna skrivning i anställningsordningens 6:e paragraf, så att det inte ska finnas någon tveksamhet: alla anställningar, oavsett längd, måste annonseras och sökas i konkurrens – såvida det inte finns särskilda skäl. Enligt riktlinjerna ska undantag användas restriktivt. Huvudregeln är att alla anställningar, inklusive förlängningar, ska ledigkungöras.
För att söka en tjänst som postdoktor måste man ha disputerat redan vid ansökningstillfället. – Det strider mot all internationell praxis och hindrar oss från att rekrytera de bästa, unga forskarna som finns utanför Sverige, säger professor Staffan I. Lindberg som tillsammans med 17 andra tunga GU-professorer står bakom en skrivelse. Men det finns en lösning på problemet, menar GU:s personalenhet. I G U: S anställningsförordning är ”postdoktor” definierad som en läraranställning, med följande behörighetskrav: ”Behörig att anställas som postdoktor är den som har avlagt doktorsexamen…” Liknande formuleringar för meriteringstjänster och postdoktor finns i högskole förordningen. Detta tolkas av Arbetsgivarverket som att man måste ha doktorsexamen vid ansökningstillfället. – De gör en benhård tolkning, säger Staffan I.Lindberg, professor i statsvetenskap. Det borde vara så att man uppfyller villkoren i samband med tillträdet, enligt samma logik som att man kan söka till universitetet och därefter komplettera sina betyg. När jag talar med folk runt om i landet får jag bilden av att man på andra lärosäten försöker vara mer pragmatisk och accepterar ansökningar från personer som ännu inte har tagit sin doktorsexamen. Om vi inte kan rekrytera de bästa skjuter vi hela forskningssamhället i huvudet.
en anställningsordning som går emot anställningsförordningen är inget alternativ, menar personalspecialist Roger Haglund. – Vi måste hitta konstruktiva lösningar som inte är regelvidriga. Det finns till exempel inget som idag hindrar institutionerna från att använda andra tjänstebenämningar, till exempel junior forskare eller biträdande forskare. Hur man paketerar det internationellt lägger vi oss inte i, säger Roger Haglund. Staffan I. Lindberg är nöjd om man hittar en kreativ lösning. – Jag ser det som en acceptabel nödlösning i ett kortare perspekM E N AT T H A
tiv. Vi hoppas dock att det kommer en ändring i höstens forskningsproposition, så att vi i framtiden kan rekrytera på bästa sätt. På nationell nivå har Staffan I. Lindberg, som ledamot i Sveriges unga akademi, engagerat sig i
utbildningen som söker. Därefter slutför de sin avhandling och disputerar innan de tillträder sin tjänst kommande augusti. Idag är det vanliga att tjänster annonseras ut under tre veckor, men det är alldeles för kort tid, påpekar Staffan I. Lindberg. – Det borde vara minst sex– åtta veckor. Vissa tror att det räcker att lägga ut en annons på svenska och engelska på GU:s hemsida, men det är inte många som skannar lediga jobb där. När vi på statsvetenskap söker efter folk går vi ut brett i både amerikanska och europeiska webbporFOTO: JOHAN WINGBORG
Allmänhetens förtroende för universitet/högskolor är fortsatt stort, enligt senaste SOMundersökningen. Tycker du att universiteten förtjänar det höga förtroendet?
Orimligt att kräva examen
– Acceptera ansökningar även om disputationen inte är klar, säger Staffan I. Lindberg.
debatten. Han är positiv till Ann Fusts förslag om att skapa en ny meriteringstjänst på mellan 4 och 6 år men påpekar vikten av att skapa en tjänst som passar alla ämnen, inte bara medicin. – Men Fust verkar inte ha förstått att högskoleförordningen måste ändras för att vi ska kunna öka mobiliteten och den internationella rekryteringen. STA FFA N I . LI N D B E RG , som själv rekryterades från University of Florida, menar att det är viktigt att ha koll på den årliga jobbcykeln, där tjänster annonseras ut tidigt på hösten. – Redan i februari och mars har de bästa kandidaterna på marknaden fått jobb. Under denna period är det framför allt doktorander på sitt sista år av
taler och sprider annonserna via våra egna nätverk. H A N M E N A R AT T de svenska reglerna hämmar internationell rekrytering och är en förklaring till varför mobiliteten är så låg vid svenska universitet. – I Sverige har vi länge haft en klientelistisk modell, där man efter disputationen på nåder och med hjälp av egna institutionens professorer får stanna på vikariat och externa medel tills man till slut får en tjänst eller lasas in. Internationellt är det helt otänkbart. Där åker man ut direkt efter disputationen och då gäller det att man har lyckats söka annat jobb, säger Staffan I. Lindberg.
ALLAN ERIKSSON