16
Profilen
Med en afrikansk ordbok i resväskan Innan Laura Downing kom till Göteborg för tre år sedan hade hon hunnit bo i tjugo olika städer runt om i USA och Europa. – Varje släkt har en vandrande stjärna och i min familj råkar det vara jag, förklarar hon. Sitt forskningsområde, afrikanska språk, har hon valt för att hon gillar att ta parti för den som är i underläge. V D E C I R K A 6 000 språk som talas i världen finns omkring 2 000 i Afrika men endast ett par hundra i Europa. För en språkforskare borde alltså Afrika vara något av ett eldorado att gräva lingvistiska skatter ur. Så är det dock inte, förklarar Laura Downing, professor i afrikanska språk. – När lingvister vill säga något generellt om mänskligt språk är det nästan alltid samma cirka tio språk de utgår från, varav de flesta är europeiska, samt kanske japanska och kinesiska. Afrikanska språk finns nästan aldrig med. Det leder till felaktiga språkteorier. Ett exempel är försöken att hitta något som är gemensamt för alla språk i hela världen. – Om jag ställer en fråga, exempelvis vem som följde med dig på festen igår, så kanske du svarar att det var John som gjorde det. När du svarar betonar du namnet John, och många lingvister menar att just detta är något som gäller språk generellt, att man betonar det som är viktigast i en mening. Det finns dock inte ett enda afrikanskt språk som fungerar på det sättet. AT T A FR I K A N S K A S PR Å K är så outforskade, var ett viktigt skäl till att Laura Downing för drygt 20 år sedan bestämde sig för att studera dem. Men att hon överhuvudtaget började intressera sig för språk beror på upplevelser i barndomen. Hon är född på Long Island, New York, USA, och eftersom hennes pappa tjänstgjorde inom flygvapnet och stationerades
på olika platser, flyttade familjen gång på gång. – När jag gick ut gymnasiet hade vi redan bott på sex olika ställen, både i USA och utomlands. Men det som påverkade mig mest var nog tonårstiden i Tyskland. Jag var 13 år då vi flyttade dit och för första gången bodde jag i ett land där man talade ett annat språk än engelska. Det fick mig dels att förstå att världen är ganska komplicerad, dels att språk är nyckeln till nya kulturer. När hon senare började studera vid universitetet i Georgia, USA, tvekade hon först mellan språk- och litteraturstudier. – JAG Ä L S K A R LIT T E R AT U R men också logik och grammatik, och att försöka förstå olika system. Men jag tyckte att det var underligt att intresset för afrikanska språk var så litet. När jag förklarade att exempelvis kikuyu verkade spännande, kunde jag få som svar att det redan finns en femtio år gammal beskrivning av språket så det var redan studerat. Så där resonerar man inte om andra språk, ingen skulle säga att det exempelvis är meningslöst att studera svenska för att andra redan gjort det. Så eftersom jag gärna tar parti för en underdog, blev afrikanska språk mitt forskningsområde. Och 1990 disputerade jag vid the University of Illinois på en avhandling om tonalitet i jita, som talas i Tanzania. Afrikanska språk kan delas in i fyra grupper: afroasiatiska, nilosahariska, nigerkongospråk samt khoisan. Dessutom talas indoeuropeiska och austronesiska språk i Afrika.
Vid Göteborgs universitet ges sedan några år tillbaka modersmåls- och kontrastiva kurser i somaliska, ett afroasiatiskt språk med många lån från arabiska. Men annars är det bantuspråk som av tradition studeras här. – D E T FI N N S C I R K A 500 bantuspråk, varav ett av de mest kända är swahili, förklarar Laura Downing. De språk jag ägnar mig särskilt åt är chichewa, tumbuka och zulu, som ingår i gruppen nguni. Språken är speciella på flera sätt. Istället för två till tre genus, som vi är vana vid från europeiska språk, har de 10–15 nominalklasser som påverkar böjningen av adjektiv, räkneord och verb.