NYHETER
Kritiska samtal behövs i demokratin Vad bör Nationella sekre tariatet för genusforskning ha för uppgift? Det vill den nye förestĂ„ndaren, Fredrik Bondestam, gĂ€rna problema tisera. â Vi har lĂ€nge varit ett vik tigt stöd till genusforskning och jĂ€mstĂ€lldhetsintegre ring. Men uppgiften i fram tiden Ă€r snarare att erbjuda forskningsdrivna genusanalyser av komplexa samhĂ€lls utmaningar. FREDRIK BONDESTAM har arbetat
med genusfrĂ„gor i 20 Ă„r, bland annat vid Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet och som forskningssamordnare vid Nationella sekretariatet för genusforskning. NĂ€r han nu eftertrĂ€der Kerstin Alnebratt blir han sekretariatets femte förestĂ„ndare. â VĂ„rt uppdrag Ă€r att frĂ€mja genusforskningen inom universitets- och högskolesektorn men det Ă€r nĂ„got jag vill sĂ€tta ett frĂ„getecken kring. IstĂ€llet menar jag att vi ska ta ett samlat ansvar för kunskap om forskningens och utbildningens villkor pĂ„ flera sĂ€tt. Om vi ska kunna erbjuda likvĂ€rdiga möjligheter, behöver utbildning, likvĂ€rdighet och villkor förstĂ„s ur ett genusperspektiv med en intersektionell ansats. HĂ€r kan vi helt enkelt bidra med tillgĂ€nglig, forskningsbaserad kunskap. Ett exempel pĂ„ ett viktigt utredningsuppdrag Ă€r den internationella kartlĂ€ggning av sexuella trakasse-
12 GUJOURNALEN APRIL 2019
annat uttrycks allt oftare tvivel om genusvetenskap verkligen Àr ett akademiskt Àmne, pÄpekar Fredrik Bondestam.
rier inom akademin som Fredrik Bondestam nyligen gjort tillsammans med kollegan Maja Lundqvist. Den bygger pĂ„ en djupstudie av cirka 800 vetenskapliga publikationer frĂ„n ett urval av drygt 5 000, publicerade 1966â2018. De svenska resultaten visar att 4â26 procent av kvinnorna inom akademin Ă€r utsatta, och att de högre siffrorna kommer fram nĂ€r man stĂ€ller forskningsfrĂ„gor som fĂ„ngar fler dimensioner av utsatthet.
â I SVERIGE HAR DET skrivits cirka
SEKRETARIATET har ocksÄ haft
ansvar för kunskapsstödet till JiM och JiHU, regeringens uppdrag om jĂ€mstĂ€lldhetsintegrering i statliga myndigheter respektive lĂ€rosĂ€ten. Uppdraget har dock tagits över av JĂ€mstĂ€lldhetsmyndigheten som inrĂ€ttades den 1 januari 2018. â Det pĂ„gĂ„r mycket arbete pĂ„ myndigheterna, men det Ă„terstĂ„r att se om det förĂ€ndrar grundlĂ€ggande problem med ojĂ€mstĂ€lldhet. NĂ„got som dock slagit mig Ă€r hur mycket kunskap om jĂ€mstĂ€lldhet och genus som redan finns ute i samhĂ€llet. Personal pĂ„ myndigheter har lĂ€st genusvetenskap och kan en hel del redan om jĂ€mstĂ€lldhet pĂ„ olika sĂ€tt. SĂ„ var det inte pĂ„ 1990-talet. Det offentliga samtalet idag börjar pĂ„ sĂ€tt och vis pĂ„ en annan nivĂ„. Fast kanske inte helt och hĂ„llet. Genusanalys saknas exempelvis i FN:s 17 hĂ„llbarhetsmĂ„l, genusvetenskap ifrĂ„gasĂ€tts alltmer internationellt och medvetna missförstĂ„nd frĂ„n olika debattörer har ökat. Bland
NÄgot som dock slagit mig Àr hur mycket kunskap om jÀmstÀlldhet och genus som redan finns ute i sam hÀllet. FREDRIK BONDESTAM
1 700 avhandlingar inom kvinno-, mans- och genusvetenskap sedan 1960-talet, internationellt finns drygt 200 vetenskapliga tidskrifter i Ă€mnet, och det följer samma regler som alla andra forskningsfĂ€lt. De flesta genusforskare har sin hemvist i en annan disciplin, som sociologi, pedagogik eller litteraturvetenskap, som de genom sitt kritiska förhĂ„llningssĂ€tt Ă€r med och utvecklar. ĂndĂ„ ifrĂ„gasĂ€tts vetenskapligheten. Den 18 december förra Ă„ret hittades ett misstĂ€nkt föremĂ„l vid sekretariatets trappa. Det visade sig vara en attrapp.
â ATT SEKRETARIATET utsĂ€tts för hot
Àr förstÄs allvarligt men det Àr ocksÄ problematiskt att högskolesektorn inte reagerar mer nÀr den akademiska friheten hotas pÄ det viset. LÀrosÀtenas hantering av forskning och utbildning kring genus och jÀmstÀlldhet Àr som ett lackmustest pÄ förmÄgan att vÀrna akademins kÀrnvÀrden. Kritiska perspektiv Àr ett viktigt inslag i högskolan men det Àr ocksÄ en del av ett bredare demokratiskt samtal om vilka vi Àr och vilka vi skulle vilja vara.
Text: EVA LUNDGREN Foto: JOHAN WINGBORG