REPORTAGE
Vithet ger för mycket makt Att uppfattas som vit ger privilegier och makt överallt på jorden. Det är utgångspunkten för disciplinen kritiska vithetsstudier, ett forskningsfält som började i USA men sedan spridits över världen. – Än så länge är det dock inte så vanligt att undersöka vithet i en humanvetenskaplig kontext. Därför har ett par kollegor och jag startat nätverket VitKrit som gör just det, berättar Therese Svensson, doktorand i litteraturvetenskap. EN FÖRGRUNDSGESTALT inom kritiska vithetsstudier är den amerikanske sociologen W.E.B. Du Bois, som skrev om svartas situation i USA och bland annat är känd för artikeln The Souls of White Folk från 1920. Men också exempelvis Nobelpristagaren Toni Morrison har i Playing in the Dark skrivit om hur svarta framställs i amerikansk litteratur. – Kritiska vithetsstudier handlar om rasifiering och om vithet som överordnad kategori, förklarar Therese Svensson. Att vara vit är en maktfaktor i de flesta samhällen samtidigt som det är en historisk konstruktion. För det finns ju inga vita människor, vi har alla pigment i olika grad. Att problematisera vithet uppfattades först som något ganska kon-
36 GUJOURNALEN MAJ 2018
stigt. Men efter att området accepterats har en närmast explosionsartad utveckling skett – inte minst bland vita manliga forskare. – Det kanske beror på att vita män har behov att visa hur toleranta de är, funderar Scott Burnett, sydafrikansk doktorand, bosatt i Göteborg. Men vithet handlar inte bara om hudfärg utan mer om vilka som erkänns sociala, ekonomiska och politiska fördelar, och om vems historia som anses intressant att berätta. Det dröjde exempelvis länge innan irländska invandrare i USA accepterades som vita. Och i Sverige, som var först i världen med ett institut för rasbiologi, har man ju länge haft en kolonial syn på samerna.
Också genus är en kolonial uppfinning, menar Zahra Bayati, universitetslektor i pedagogik. – FÖR ÄVEN INOM feminismen är vithet norm. Man intresserar sig för hur många kvinnor som finns i olika styrelser, men är blind för rasifieringen av icke-vita kroppar. Den argentinska filosofen María Lugones påpekar exempelvis, i sina studier av erövringen och koloniseringen av Amerika, att mörka män ofta beskrivs som översexualiserade hannar. Mörka kvinnor ses istället som honor, utan egen ambition eller vilja, som måste skyddas av den vite mannen. Många menar att rasifiering och vithetsstudier är onödiga och att