ENKÄT/NYHETER 1. Hur känns det att sluta som dekan? 2. Vad är ditt viktigaste råd till din efterträdare? 3. På vilket sätt har du bidragit till utvecklingen av Göteborgs universitet?
Ingrid Elam, dekan på Konstnärliga fakulteten
Birger Simonson, dekan på Samhällsvetenskapliga fakulteten
Elisabet Ahlberg, dekan på Naturvetenskapliga fakulteten
Jan Smith, dekan på IT-fakulteten
Efter fem och ett halvt år känns det å ena sidan som att det är kort tid kvar att hinna med det jag hade föresatt mig att hinna innan jag slutar, det gäller att spurta i mål med andra ord. Å andra sidan ser jag fram emot att göra andra saker, sex år på ett och samma ställe är en lagom tid som chef.
Det känns bra. För mig personligen har sex år varit en lagom lång period som dekan. Man hinner genomföra sina mål och man hinner inte tröttna på de rutiner som efterhand inträder i alla befattningar.
När man antar uppdraget som dekan är man inställd på att arbeta med detta under sex år. Jag tycker också att det är en lämplig tidsomfattning. Man hinner sätta sig in i verksam heten, bedriva ett utvecklingsarbe te och lägga grunden för att möta kommande möjligheter och utmaningar för fakulteten. Det känns bra att avsluta uppdraget.
Jag har varit med väldigt länge (dekan i 12 år) och har sedan 2006 varit ansvarig, tillsammans med Chalmers, för IT-universitetet. Vår fakultet är ganska liten och speciell, inom ett starkt och expansivt ämne. För mig är det helt i sin ordning att sluta, det är dags att någon ny tar över.
Var sunt skeptisk mot goda råd från din företrädare (varför jag inte kommer att ge några, i alla fall inte oombedd). Det är inte min sak att bedöma, men jag kan tala om vad jag tyckt har varit roligt, nämligen att arbeta nära prefekterna och verksamheten, i team. På så sätt har fakulteten tagit flera steg framåt mot en mer mogen forskningsmiljö, mot samarbete över institutions- och fakultetsgränserna och mot ett verkligt strategiskt tänkande. Och en stark konstnärlig fakultet är till gagn för hela universitetet. Jag hoppas också att jag har bidragit till universitetets utveckling genom att delta aktivt och intresserat i rektors ledningsråd och i andra universitetsgemensamma processer.
Var sunt skeptisk mot goda råd från din företrädare. INGRID ELAM
Mitt bästa råd till min efterträdare är att skapa en bra dialog med fakultetens prefekter. Det är i första hand på institutionerna det avgörs om fakulteten gör ett framgångsrikt arbete. Låt institutionerna själva utveckla sina strategier inom ramen för handlings- och verksam hetsplanen! Bidra samtidigt till att utveckla det fakultetsövergripande samarbetet inom forskning och utbildning. Det stärker både institutionerna och universitetet. Ett universitet utvecklas i första hand genom den verksamhet som bedrivs i dess bas. I mina tidigare roller som föreståndare för centrumbildningar och som prefekt var det därför uppenbart att en operativt tillbakadragen fakultetsnivå är att föredra framför detaljstyrning. Insti tutionerna har därför fått stort handlingsutrymme och prefekterna har fått förtroendet att förvalta detta. Ett viktigt bidrag till universitetets utveckling är att – helt i linje med GU:s organisations modell – systematiskt och i nära dialog med prefekterna ha infört en sådan struktur på fakulteten.
Fakultetens verksamhet spänner över många områden och utgör en fantastisk miljö, både för inomvet enskaplig forskning och utbildning och för samarbete över ämnes gränser. Mitt viktigaste råd till den kommande ledningen på fakulteten är därför att ”omfamna” hela verksamheten och värdesätta såväl forskning och utbildning inom olika discipliner som samarbeten över ämnes- och fakultetsgränser. En viktig utveckling för såväl fakulteten som universitetet har varit att samla huvudde len av den marina och maritima verksamheten till en institution för marina vetenskaper. Förutom den naturvetenskapligt inriktade forskning och utbildning som bedrivs där är institutionen också värd för den fakultetsövergripande centrumbildningen Hav och Samhälle och från årsskiftet även värd för Sven Lovén centrum för marin infrastruktur. Tillsammans ger detta fantastiska möjligheter att utveckla ett av universitetets prioriterade områden och blir en attraktiv partner för nationella och internationella samarbeten inom såväl inom som utanför akademin.
Som dekan får man inte glömma bort de strategiska frågorna och se till att inte drunkna i vardagsrutiner. Det gäller att fortsätta fördjupa samarbetet med övriga GU, där vi har en stark position inom digitalisering. Jag känner tillförsikt. Det finns flera starka interna kandidater som kan ta över. Vi lyckades få ordning på den mycket allvarliga ekonomiska situation som rådde när jag tillträdde som dekan. Det var på vippen att fakulteten rasade ihop, vilket hade varit en katastrof för campus Lindholmen. Sedan vände det snabbt i samband med att våra utbildningar blev populära. Jag tror att vi fungerar som en katalysator för GU inom digitalisering. Det ska vi fortsätta verka för.
MARS 2018 GUJOURNALEN
7