FOLK
Ny skriftserie om kulturarv i samarbete med Cambridge Centrum för kritiska kulturarvsstudier har i nlett ett samarbete med CambridgeU niversity Press om att skapa en serie s krifter om kulturarv. – Det handlar om ett helt nytt koncept med alster på kanske 60–70 sidor, alltså ett mellan ting mellan bok och artikel. Tanken är att vi under 5–6 år ska ge ut cirka 50 skrifter, berättarKristian Kristiansen, professor i arkeologi. SKRIFTERNA KOMMER att ingå i serien Cambridge Elements, som publicerar den här typen av mellanlånga texter inom aktuella ämnen, skrivna och editerade av forskare, tillgängliga på nätet. – Det finns flera poänger med Cambridge Elements. En vetenskaplig artikel i en tidskrift kan man exempelvis inte rätta eller lägga till nya fakta i efter hand, men det kan man här. Artiklarna publiceras snabbt och är skrivna på ett sätt som kanske inte är populärvetenskapligt men tillgängligt för studenter, lärare och andra intresserade. Den som har ett lånekort på UB kan läsa dem gratis. Det berättar Kristian Kristiansen, föreståndare för UGOT-centrumet CCHS, Centrum för kritiska kulturarvsstudier. Han blir nu koordinator för den redaktion på sex personer som kommer att arbeta med skriftserien, där även Ola Wetterberg, prodekan vid Naturvetenskapliga fakulteten, ingår. – TVÅ REDAKTÖRER är från Univer-
sity College London som är CCHS samarbetspartner. De övriga två är från Taiwan och Sydafrika, vilket jag är väldigt nöjd med eftersom ett av våra mål är att ha med perspektiv från jordens alla hörn.
46 GUJOURNALEN MARS 2018
Fakta Centrum för kritiska kulturarvsstudier har inlett ett samarbe te med Cambrid ge University Press om att under 5-6 år publicera cirka 50 skrifter tillgängliga på nätet. Redaktio nen består av sex medlemmar, varav två från GU: Kris tian Kristiansen, som är koordinator, samt Ola Wetter berg.
Kritiska kulturarvsstudier är ett tvärvetenskapligt ämne som de senaste tio åren gått från att knappt ha diskuterats alls, till att uppfattas som högintressant, både i Sverige och globalt. – Efter andra världskriget associerades kulturarv med nazism och var något man inte riktigt kunde prata om, förklarar Kristian Kristiansen. Och än idag är ämnet kontroversiellt och används både av nationalister och av personer som vill värna minoriteters rättigheter. Men just för att kulturarv är så politiskt känsligt är det viktigt att studera kritiskt – och var kan man göra det bättre än vid våra universitet? 2012 BILDADES därför The Associ-
ation of Critical Heritage Studies i samband med den första internationella konferensen i ämnet i Göteborg. Konferensen har sedan dess återkommit vartannat år och kommer nästa gång att vara i Kina. Till de ämnen som debatterats i Sverige på senare år hör hur pass svenska eller mångkulturella vi är. – Diskussionen har landat i insikten att identitet är en pågående process, aldrig avslutad och alltid under förhandling, och dessutom komplicerad, berättar Kristian Kristiansen. Själv är jag född och uppvuxen i Danmark men har bott i Sverige i 23 år, och känner mig därför ganska nordisk. Vårt förhållande till kulturarvet har också varit en fråga i de senaste SOM-undersökningarna, kulturarv är av största vikt för turistnäringen och dessutom i högsta grad aktuellt för dem som vill verka för en cirkulär ekonomi:
Kristian Kristiansen
Vad ska vi kasta och vad är värt att behålla? I Sverige har cirka 20 000 människor låtit dna-testa sig för att få veta sitt ursprung, vilket är flest i världen. – I ett av mina forskningsprojekt erbjuds de personer som gjort testet att svara på en enkät om sina upplevelser, förklarar Kristian Kristiansen. Har de på något sätt ändrat uppfattning om sig själva när de får veta att deras förföräldrar kommer från exempelvis Balkan, Ryssland eller Mellanöstern? Utvecklingen går fort, om några år kanske hundra miljoner människor har kollat sitt dna. Det jag vill veta är vad som händer då, när så många inser att de faktiskt har släktingar överallt på jorden! Text: EVA LUNDGREN Foto: JOHAN WINGBORG