Viktor Arvidsson:
Digital transformation:
Den materiella betydelsen av IT resurser och dess politiska användning i strategiska informationssystem
Tamara Andersson:
Den ensamma sjöjungfrun. Om Carina Rydbergs jagberättande ur ett genre perspektiv
Digitala material får en allt mer framträdande roll i människors organisering. Trots växande investeringar i ny digital teknik misslyckas organisationer ofta med att bryta upp etablerade rutiner och strukturer. ”Istället för att nyttja digitala material för att anpassa sin verksamhet efter nutida förutsättningar, genomsyras i många fall organisationer av en strategisk blindhet,” konstaterar Viktor Arvidsson.
Carina Rydbergs självbiografiska romaner Den högsta kasten och Djävulsformeln var två av de mest omdebatterade svenska böckerna på 90- och 00-talet. Många läsare provocerades av deras oklara genretillhörighet – skulle de läsas som självbiografier, fiktion eller som något däremellan? Det var inte minst huvudpersonen och berättaren Carina som väckte osäkerhet. Vem var hon, gick hon alls att begripa och kunde man lita på hennes berättelse?
Tidigare forskning har främst försökt att förklara detta fenomen genom kognitiva och psykologiska förklaringsmodeller, som om felet låg hos mottagaren, snarare än organisationen. Litteraturen genomsyras därför av könade antaganden, om mjukt och hårt ledarskap, och en bristande förståelse för de digitala materialens politiska betydelse: ”Det behövs nya materialistiska perspektiv för att synliggöra hur digitala material struktureras utifrån ett särskiljande mellan grupper och individer, såsom mellan produktionsplanerare och produktionsarbetare, och på så vis sammanflätas med klassbundna könspraktiker vilka reproduceras både på och bortom arbetet.”
Avhandlingen behandlar just (o)begripligheten i Rydbergs två romaner, som studeras både ur ett självbiografiskt och, kanske mer överraskande, ett gotiskt perspektiv. ”Jag ville studera hur en genretillhörighet påverkar tolkningen av ett litterärt verk” förklarar Tamara Andersson och menar att ambitionen har varit att utforska hur föreställningar om genre, kön och begriplighet påverkar varandra.
Viktor Arvidsson har bland annat studerat hur klassbundna maskuliniteter samverkar för att försvara en strikt arbetsdelning mellan fabriksgolv och ledningskontor vid introduktionen av nya digitala material: ”Teknik som syftar till att underlätta arbetet för den enskilde utgör samtidigt ett hot mot de kollektiva motståndsstrategier vilka historiskt skyddat arbetare från kapitalet.” Han menar därför att normkritik utgör en viktig del av organisatoriskt strategiarbete och digital innovation.
Andra frågeställningar som avhandlingen behandlar är vilken betydelse könet har för konstruktionen av författarrollen, samt vad krävs för att en person ska uppfattas som begriplig, i skönlitteraturen såväl som i livet. ”I studiet av Carina Rydbergs romaner och deras huvudperson – Carina – upplevde jag till en början en stor frustration, som liknade den som avspeglades i recensionsmaterialet. Genom att läsa verken ”genom” olika genretraditioner avtäckte jag att Rydberg kan förstås i relation till en lång tradition av kvinnliga konstnärer och författare som brottats med en maskulint kodad yrkesroll och ett feminint kodat livsmönster. Att den konflikten fortfarande var glödhet kring millennieskiftet i vad som kallas världens mest jämställda land förvånade mig, avslutar Tamara Andersson
Datum för disputation: 30 oktober 2015
Datum för disputation: 11 december 2015 9