Page 1

Årsskrift 2015 Umeå centrum för genusstudier (UCGS) www.ucgs.umu.se

1


2


Årsskrift 2015

Umeå centrum för genusvetenskap (UCGS) Innehåll: Föreståndaren har ordet 2 English Summary 3 Grundutbildningen 4 Genusforskarskolan 4 Disputationer från Genusforskarskolan 2015 6 Disputationer 2008-2015 8 5 nya doktorander 9 Genusforskarskolan firar 50 disputationer 10 En historisk översikt 12 Nya forskningsprojekt 14 Sociala normer för sjukförsäkring 14 Från BRYT-projekt till ivriga bävrar 15 Slöja, regnbågsflagga och manga 16 Forskningsprojekt 16 Guldregn över geusvetenskapen 18 FairTax 20 Hedersdoktor 2015 22 Forskningens dag 23 Performativitet 24 8 mars med fokus på Flickforsk! 25 Sara Edenheims vistelse på IAS 26 Jubileumsföreläsning med Joan Scott 27 Gränser och vardagens gränsöverträdelser 28 Sex and Capital i Rovaniemi 29 Utbyte med BRAC University 30 Årets publikationer 32 UCGS styrelse 34

3


Föreståndaren har ordet Forskning som spränger gränser – ett av Umeå universitets visionsmål. Det är också något som medarbetare vid Umeå centrum för genusstudier verkligen bidrar med! Gränser utmanas inte minst av den forskning som bedrivs av genusforskare och i år har våra forskare lyckats väl i konkurrensen för forskningsfinansiering! Hurra! Vi har under året haft flera internationella forskarutbyten, doktorandkurser och symposier. Bland annat kan nämnas att vi under hösten fick besök av Kvinnforsk, Universitet i Tromsø och inledde ett samarbete kring forskning och forskarutbildning med dem. I samband med Universitetets jubileumsvecka i september 2015 samarrangerade vi besöket av Professor Joan W. Scott, från Institute for Advanced Study i Princeton, som höll en jubileumsföreläsning i en överfull hörsal. Under sin vistelse i Umeå passade hon också på att träffa många av våra doktorander och forskare. Bland andra internationella gäster kan bland andra nämnas Professor Nira Yuval-Davis, University of East London och Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet, Professor Levy Bryant, Collin College Texas och Professor Kathy Teghtsoonian, University of Victoria, Kanada. Även detta år tackade vi av två av våra trotjänare. Vår utbildningssamordnare Monica Forsell Allergren och vår studierektor för Genusforskarskolan, Ann-Louise Silfver. I samband med detta välkomnade vi också Annelie Bränström Öhman tillbaka till verksamheten och Genusforskarskolan. Våra forskare och doktorander har också varit framgångsrika under året. Vid Genusforskarskolan dispute4

rade fyra doktorander och i slutet av året firade vi vår 50:e disputation sedan starten 2002. Vi kan också glädjas åt att en av våra gästprofessorer, Philomena Essed, utnämndes till hedersprofessor vid den samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå universitet. Under året har UCGS också synts i olika sammanhang utanför universitetet. Våra medarbetare har bidragit med nya böcker, artiklar, kurser och även deltagit i populärvetenskapliga arrangemang vid Bildmuseet, Bokkafé Pilgatan och Littfest. UCGS bidrar verkligen till att spränga gränser genom att i tvärvetenskapligt samarbete kritiskt granska jämställdhet, relationen mellan offentlighet och privatliv, samt problematisera förtaget givna sanningar inom de flesta kunskapsområden. Vi jobbar ständigt med att utveckla vår samverkan över discipliner och med det omgivande samhället. Det syns tydligt i när vi gör sammanställningar av 2015 års aktiviteter!

Anna Croon Fors


English Summary

Research that breaks down boundaries - one of the visions for Umeå University. Our co-workers at Umeå Center for Gender Studies have surely made it possible to realize this goal! Boundaries are constantly challenged through our research and this year, our researchers have been really fortunate in receiving research grants! Hurray! During 2015 we have had several international research exchanges, PhD courses and conferences. Among those events was a visit from Kvinnforsk, Tromsø University during which we initiated research collaborations. As a part of Umeå University’s 50th anniversary we co-arranged a research visit by Professor Joan W. Scott, who presented her research in an overcrowded lecture hall. During her visit at Umeå University she also had time to meet with our PhD-students and researchers. Some of our other international guests during 2015 were Professor Nira Yuval-Davis, University of East London and Umeå Center for Gender Studies, Umeå university, Professor Levy Bryant, Collin College Texas and Professor Kathy Teghtsoonian, University of Victoria, Canada. During 2015 we greeted two of our retainers farwell. Our educational coordinator Monica Forsell Allergren and our director of studies for the Graduate School of Gender Studies, Ann-Louise Silfver. Simultaneously we also

welcomed Professor Annelie Bränström Öhman back to UCGS and to the Graduate School of Gender Studies. Our researchers and PhD-students have been very successful during 2015. We celebrated four successful PhD defenses and during the last month of the year we celebrated our 50th PhD since the start of our PhD-research school. We are also very proud that one of our guest professors, Philomena Essed, was appointed honorary professor at the Faculty of Social Sciences, Umeå University. During 2015, the coworkers at UCGS shared their knowledge in various occasions outside academic settings. They have contributed with new books, papers, courses as well as participated in public events at Bildmuseet, Bokcafé Pilgatan and Littfest. Umeå Center for Gender Studies makes sure that the research at Umeå University keeps breaking down boundaries. By critically study equality, by studying the relationship between public and private and by problematize thoughts of knowledge and truth within all disciplines and fields of study at the university. UCGS always strive to build up new cooperation’s and both within the academia but also with the surrounding society. This is also made explicit in this presentation of our activities during 2015! 5


Grundutbildningen Under året som gått har vi erbjudit kurser på både grund- och avancerad nivå. På grundnivå ges genusvetenskap som fristående kurser, vilket ger studenterna möjlighet att själva kombinera ihop en kandidatexamen. Även på avancerad nivå är våra kurser fristående med möjlighet att kombinera till en masterexamen i genusvetenskap. Våra kurser grundar sig i att genus och sexualitet är kulturella och sociala konstruktioner. Studenterna får kunskap om hur olika maktordningar, så som kön, etnicitet, sexualitet, klass, ålder samverkar samt om hur sådana maktordningar tar sig olika uttryck och utmanas. Det gemensamma för alla kurserna är att det syftar till att utveckla deltagarnas förmåga att granska verksamheter och texter ur kritiska genusperspektiv. Utvärderingarna av våra kurser visar att studenterna är väldigt nöjda med de kurser som ges på UCGS och

de beskriver att de får med sig värdefulla kunskaper, till exempel kring hur olika maktrelationer ser ut och strukturer som upprätthåller dessa. Den kunskapen är även till stor nytta för de studenter som studerar genusvetenskap i kombination med andra universitetsämnen eller inom utbildningsprogram. De kunskaper och det analytiska förhållningssätt studenterna får under våra kurser kan sedan utgöra en spetskompetens i andra utbildningar. De kan också fungera som en breddning eller fördjupning av något annat som studenterna är intresserade av. Vi ser idag hur genuskompetens i allt större utsträckning efterfrågas inom arbetslivet. Inom exempelvis skola, media, offentlig och privat förvaltning är behoven stora. Många av våra studenter tycker att de får bättre färdigheter när det gäller exempelvis muntlig och skriftlig framställning, vilket inte bara hjälper dem under studietiden, utan blir värdefullt även i arbetslivet. Linda Sandberg

Genusforskarskolan År 2015 firade Umeå universitet 50 år – Genusforskarskolan och UCGS kunde samtidigt stolt fira den femtionde examen på forskarnivå! Genusforskarskolans tvärvetenskapliga modell för forskarutbildning är unik i sitt slag. Sedan starten har 87 doktorander antagits till forskarutbildning i samarbete med närmare 40 ämnesdiscipliner, vid samtliga fakulteter. Forskarskolan erbjuder en omfattande forskarutbildning för mer än 30 doktorander - med målet att ge en intellektuellt utmanande miljö genom kurser, seminarier, workshops och intensiva internatdagar i Sverige och utomlands. Under 2015 antogs tre nya doktorander inom ämnena kulturgeografi, sociologi och omvårdnad, samt två doktorander i ämnet genusvetenskap. Följande forskarutbildningskurser gavs under året: Feminist theory, 7.5 6

hp, Emotions, science and gender, 7.5 hp, Ekonomi, politik och subjektivitet, 7.5 hp, Theorising posthumanities, 7.5 hp samt Från könsroll till genus, 7.5 hp. Utöver detta genomfördes två internat under våren. Ett av internaten fokuserade på mediaträning med stöd av Mediegruppen/Gullers, Årets PR-byrå 2015, medverkade gjorde även genusforskare i miljön med gedigen erfarenhet av att mediala sammanhang Under hösten genomfördes ett utlandsinternat i Brighton med seminarier och workshops samt ett samarrangerat symposium vid University of Sussex. Under året disputerade 4 doktorander: Anneli Nielsen, Pedagogiskt arbete, Magnus Stenius, etnologi, Viktor Arvidsson, informatik och Tamara Andersson, litteraturvetenskap. Mer om detta kan ni läsa på nästa uppslag Linda Berg


Bilder frĂĽn Genusforskarskolans internat i Brighton hĂśsten 2015:

Foto: Emil Marklund

7


Disputationer från Genusforskarskolan 2015 Anneli Nielsen:

Ett liv i olika världar

När flickor råkar ut för svåra livshändelser blir de ofta betraktade som problem. Snarare än att mötas av förståelse inför sina livs- och skolsituationer hamnar deras fel och brister i fokus. Det konstaterar Anneli Nielsen i sin avhandling Ett liv i olika världar. Under fyra år intervjuade Anneli Nielsen tio unga kvinnor mellan 16 och 20 år om olika svåra livshändelser som de varit med om – missbrukande föräldrar, övergrepp, mobbing och utanförskap i skolan. Gemensamt för flera av de unga kvinnorna var att de inte upplevt något stöd från skolan eller någon förståelse för sina problem. Eftersom de inte passade in i skolans normer slutade de gå dit, i ett försök att undkomma misslyckanden och de i många fall stigmatiserande roller de tilldelades eller tvingades spela.

Magnus Stenius:

The Body in Pain and Pleasure. An Ethnography of Mixed Martial Arts MMA är en kampsport som på kort tid har fått stor spridning och som lockar tusentals utövare världen över. Det är en global idrottslig rörelse som formar kämparnas kroppar och mentalitet. De till synes vilda slagsmålen är i själva verket strängt disciplinerade. Reglerna för vad man får och inte får göra under de domarkontrollerade matcherna i buren är tydliga. Detta visar Magnus Stenius i sin avhandling. ”MMA attraherar både utövare och åskådare genom att det är en sport som gränsar till det möjliga för kroppens dramatiska iscensättningar och spektakulära föreställningar” säger Magnus Stenius, ”Matcherna i buren är både koreograferade som ett slags dans och mödosamt inövade kampmoment. De innehåller uppvisningar av idrottsliga prestationer som fascinerar många”

”Den ensidiga uppmärksamheten mot de unga kvinnornas brister och fel och frånvaron av förståelse för deras tillvaro förstärkte en känsla av annorlundaskap och formade ett utanförskap. Från början var utanförskapet påtvingat, men blev till slut självvalt. Skolkandet och självexkluderingen var ett sätt för dem att göra motstånd mot den normstyrda och begränsade tillvaro som formades i deras skola” säger Anneli Nielsen.

Trots det spektakulära våldet är utövarna en del i en stor gemenskap där man hyser respekt för varandra, tränar tillsammans och är starka i sin sammanhållning. Här samlas killar och – numera – tjejer i olika åldrar. Där lär de sig genom den hårda träningen att kontrollera sin kropp och att omvandla sina svagheter till styrkor. I träningen lär de sig också att hantera våld och smärta – och inte minst att visa omsorg för varandra.

Nielsens slutsats är att det är viktigt att alla elever i skolan får chansen att vara som alla andra. Det ska dock inte ske genom att tvinga in alla i samma mall, utan snarare genom att bredda förståelsen av vad som anses vara normalt.

I avhandlingen diskuteras slutligen den ”sportifieringsprocess” som MMA genomgår. Den innebär att kampsporten mer och mer har blivit en öppen arena som välkomnar insyn, diskussion och ifrågasättande.

Datum för disputation: 27 mars 2015

Datum för disputation: 25 september 2015

8


Viktor Arvidsson:

Digital transformation:

Den materiella betydelsen av IT resurser och dess politiska användning i strategiska informationssystem

Tamara Andersson:

Den ensamma sjöjungfrun. Om Carina Rydbergs jagberättande ur ett genre perspektiv

Digitala material får en allt mer framträdande roll i människors organisering. Trots växande investeringar i ny digital teknik misslyckas organisationer ofta med att bryta upp etablerade rutiner och strukturer. ”Istället för att nyttja digitala material för att anpassa sin verksamhet efter nutida förutsättningar, genomsyras i många fall organisationer av en strategisk blindhet,” konstaterar Viktor Arvidsson.

Carina Rydbergs självbiografiska romaner Den högsta kasten och Djävulsformeln var två av de mest omdebatterade svenska böckerna på 90- och 00-talet. Många läsare provocerades av deras oklara genretillhörighet – skulle de läsas som självbiografier, fiktion eller som något däremellan? Det var inte minst huvudpersonen och berättaren Carina som väckte osäkerhet. Vem var hon, gick hon alls att begripa och kunde man lita på hennes berättelse?

Tidigare forskning har främst försökt att förklara detta fenomen genom kognitiva och psykologiska förklaringsmodeller, som om felet låg hos mottagaren, snarare än organisationen. Litteraturen genomsyras därför av könade antaganden, om mjukt och hårt ledarskap, och en bristande förståelse för de digitala materialens politiska betydelse: ”Det behövs nya materialistiska perspektiv för att synliggöra hur digitala material struktureras utifrån ett särskiljande mellan grupper och individer, såsom mellan produktionsplanerare och produktionsarbetare, och på så vis sammanflätas med klassbundna könspraktiker vilka reproduceras både på och bortom arbetet.”

Avhandlingen behandlar just (o)begripligheten i Rydbergs två romaner, som studeras både ur ett självbiografiskt och, kanske mer överraskande, ett gotiskt perspektiv. ”Jag ville studera hur en genretillhörighet påverkar tolkningen av ett litterärt verk” förklarar Tamara Andersson och menar att ambitionen har varit att utforska hur föreställningar om genre, kön och begriplighet påverkar varandra.

Viktor Arvidsson har bland annat studerat hur klassbundna maskuliniteter samverkar för att försvara en strikt arbetsdelning mellan fabriksgolv och ledningskontor vid introduktionen av nya digitala material: ”Teknik som syftar till att underlätta arbetet för den enskilde utgör samtidigt ett hot mot de kollektiva motståndsstrategier vilka historiskt skyddat arbetare från kapitalet.” Han menar därför att normkritik utgör en viktig del av organisatoriskt strategiarbete och digital innovation.

Andra frågeställningar som avhandlingen behandlar är vilken betydelse könet har för konstruktionen av författarrollen, samt vad krävs för att en person ska uppfattas som begriplig, i skönlitteraturen såväl som i livet. ”I studiet av Carina Rydbergs romaner och deras huvudperson – Carina – upplevde jag till en början en stor frustration, som liknade den som avspeglades i recensionsmaterialet. Genom att läsa verken ”genom” olika genretraditioner avtäckte jag att Rydberg kan förstås i relation till en lång tradition av kvinnliga konstnärer och författare som brottats med en maskulint kodad yrkesroll och ett feminint kodat livsmönster. Att den konflikten fortfarande var glödhet kring millennieskiftet i vad som kallas världens mest jämställda land förvånade mig, avslutar Tamara Andersson

Datum för disputation: 30 oktober 2015

Datum för disputation: 11 december 2015 9


Disputationer 2008-2015 28 mars 2008 An Analysis of Patients’ and Nurses’ Descriptions of Home-based Nursing Care – With a Focus on Ethics and Gender (lic.) Stina Öresland –Omvårdnad, Umeå universitet

3 april 2009 Fysik, lärande samtal och genus. En studie av gymnasieelevers gruppdiskussioner i fysik. Karin Due – Naturvetenskapens och matematikens didaktik, Umeå universitet

11 april 2008 Genus & genrer: forskningsanknutna genusdiskurser i dagspress Kerstin Engström – Media och kommunikationsvetenskap, Umeå universitet

24 april 2009 Normalisering och andrafiering – Om hur ”hon” och ”han” i en thai-svensk parrelation konstitueras och gör genus (lic.) Åsa-Helena Hedman – Socialt arbete, Mittuniversitetet

9 maj 2008 Spelets regler; raggning och flirt på krogen Hans Andersson – Sociologi, Umeå universitet 30 maj 2008 Lärare och konflikthantering – en undersökande studie ur ett könsperspektiv (lic.) Agneta Lundström – Tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet 5 juni 2008 Making a Living in the World of Tourism: Livelihoods in Backpacker Tourism in Urban Indonesia. Erika Sörensson – Kulturgeografi, Umeå universitet 21 november 2008 Röstens anatomi. Läsningar av politik i Elin Wägners Silverforsen, Selma Lagerlöfs Löwensköldtrilogi och Klara Johansons Tidevarvskåserier. Anna Bohlin – Litteraturvetenskap, Umeå universitet 20 januari 2009 Konstruktionen av kön i skolpolitiska texter 1948–1994, med särskilt fokus på naturvetenskap och teknik Maria Hedlin – Tillämpad utbildningsvetenskap, Kalmar universitet 6 februari 2009 Constituting the healthy employee? Governing gendered subjects in workplace health promotion Erika Björklund – Pedagogik, Gävle universitet 13 februari 2009 Imitation och omtolkning – entreprenörers identifieringsprocesser ur ett genusperspektiv Jaana Kurvinen – Företagsekonomi, Umeå Universitet

10

25 mars 2011 Making the Systemically Desirable Culturally Feasible – Towards the Integration of Gender-Knowledge into Informatics Study Programs. Thomas Persson Slumpi – Informatik, Mittuniversitetet 23 september 2011 Health and the elusive gender equality: Can the impact of gender equality on health be measured? Ann Sörlin – Folkhälsovetenskap, Umeå universitet

2 november 2009 From young to adult: Public health consequences of unemployment from a gender perspective. Ieva Reine – Folkhälsovetenskap, Umeå universitet

9 mars 2012 Genusperspektiv på rehabilitering för patienter med rygg- och nackbesvär i primärvård. Gunilla Stenberg – Samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet

8 januari 2010 Gender and physiology in ice hockey – a multidimensional study. Kajsa Gilenstam – Idrottsmedicin, Umeå universitet

26 oktober 2012 Ready, Willing and Able. The Divorce Transition in Sweden. Glenn Sandström – Centrum för befolkningsstudier, Umeå universitet

22 januari 2010 “Det är ju inte hela tiden bara lycka heller” Äldre kvinnors berättade liv- om arbete, omsorg och åldrande i landsbygdsmiljö. Marie-Louise Snellman – Socialt arbete, Umeå universitet

7 december 2012 Genusgörande och läkarblivande. Attityder, föreställningar och förväntningar bland läkarstudenter. Jenny Andersson – Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet

26 februari 2010 Sitting on the Fence – Critical Explorations of Participatory Practices in IT Design. Johanna Sefyrin – Informatik, Mittuniversitetet 12 mars 2010 Social inequity in Health. Explanation from a life course and gender perspective. Masuma Novak–Folkhälsovetenskap, Umeå universitet 9 oktober 2010 Den välsituerade flickan. Om den svenska flickscoutrörelsens historia 1910–1940. Bodil Formark – Historia, Umeå universitet 25 mars 2011 Gendered experiences of work environment – A study of stress and ambiguity among dental students in Sweden. Ingrid Schéle – Psykologi, Umeå universitet

15 mars 2013 ”Creating the senses” : sensation in the work of Shelley Jackson. Tove Solander – Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet 23 mars 2013 Kön och ansvar i sjukförsäkringen. En studie av utredningstexter 1944-2006. Eva-Lotta Andersson – Statsvetenskap, Umeå universitet 12 april 2013 ”Att dela lika, det är min medicin” Arbete, genusrelationer och psykisk ohälsa i en svensk kontext. Lisa Harryson – Folkhälsovetenskap, Umeå universitet 22 november 2013 Plugga stenhårt eller vara rolig? Katarina Kärnebro – Tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet 6 december 2013 Betydelser av bröstcancer i ett livssammanhang. Sara Lilliehorn- Socialt arbete, Umeå universitet


21 mars 2014 Is it the gluten-free diet that matters the most? : food, gender and disease. Ethel Kautto – Kostvetenskap, Umeå universitet 2 april 2014 Självhjälpsgruper för personer med långvarig smärta- forskning, förekomst och behovet av genusperspektiv. Birgitta Forsberg – Socialt arbete, Mittuniversitetet 13 juni 2014 Skapa rum. Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa-genusmedveten och hälsofrämjande intervention. Maria Strömbäck – Samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet 28 november 2014 Det sitter i väggarna. en studie av trä- och metallslöjdsalens materialitet, maskulinitet och förkroppsliganden. Erik Sigurdson – Estetiska ämnen, Umeå universitet 12 december 2014 Governing Refugees through Gender Equality. Care, Control, Emancipation. Elisabeth Olivius – Statsvetenskap, Umeå universitet 27 mars 2015 Ett liv i olika världar. Unga kvinnors berättelser om svåra livshändelser. Anneli Nielsen – Tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet 25 september 2015 The Body in Pain and Pleasure. An ethnography of mixed martial arts. Magnus Stenius – Etnologi, Umeå universitet 30 oktober 2015 Digital Transformation: Den materiella betydelsen av IT resurser och dess politiska användning i strategiska informationssystem. Viktor Arvidsson – Informatik, Umeå universitet 11 december 2015 Den ensamma sjöjungfrun. Om Carina Rydbergs jagberättande ur ett genreperspektiv. Tamara Andersson – Litteraturvetenskap, Umeå universitet

5 nya doktorander SEPTEMBER Introduktionsdagarna för de nya doktoranderna är i full gång. Datorer ska beställas, arbetsplatser organiseras och powerpointpresentationer förklaras. Deras tid som doktorander vid Genusforskarskolan innebär att de har en dubbel hemvist - i det ämne vid Umeå universitet där de disputerar samt i forskarskolan. Dessa integreras till en sammanhållen forskarutbildning och regleras genom ett skriftligt samarbetsavtal och en individuell studieplan. Denna höst har dessa personer påbörjat sin doktorandutbildning, från vänster: Desirée Enlund, Kulturgeografi, Camilla Carbin, Sociologi, Greta Bladh, Genusvetenskap, Agneta Westergren, Omvårdnad och Lan Kieu, Genusvetenskap. Agneta Westergren kommer i sitt doktorandprojekt analysera kulturen kring användandet av epiduralbedövning utifrån läkar-, barnmorske- och patientperspektiv. Kulturgeografen Desirée Enlund studerar samisk identitet, genus och urbanisering och Camilla Carbin har inriktat sig mot genus, arbete och organisation i sitt doktorandprojekt inom sociologi. Greta Bladh, och Lan Kieu är båda doktorander i genusvetenskap. Greta gör en studie om kvinnor och fysisk aktivitet som metod för frigörelse. Lans projekt berör frågor om migration och relationer mellan personer med olika etnicitet utifrån en svensk kontext av vithet och multikulturell kris. Alla fem kommer alla vara en del av Genusforskarskolans verksamhet och kombinera sina traditionella ämnesstudier med kurser, seminarier, internat och workshops med genus- och tvärvetenskap, vilket kommer ge dem breddad kompetens och redskap för kritisk kunskapsreflexion. 11


Genusforskarskolan firar 50 disputationer År 2015 firade Umeå universitet 50 år – och på Genusforskarskolan och UCGS firade också 50! I december 2015 gratulerade Genusforskarskolan för femtionde gången en doktorand till att ha uppnått examen på forskarnivå. Den som fick bära äran är litteraturvetaren Tamara Andersson som disputerade den 11 december med avhandlingen Den ensamma sjöjungfrun. Genusforskarskolan hade sitt första intag av doktorander 2002. Under 2017 kan vi se fram mot att få fira 15-årsjubileum med doktorander, alumner och anställda. Men redan i slutet av 2015 firade vi alltså 50! Samarbetsmodellen för tvärvetenskaplig genusforskning som lanserades redan från start har, med andra ord, visat sig vara framgångsrik. 50-firandet högtidlighölls med öppet hus och mingel den 14 december, vid UCGS:s egen”Wall of fame”. Den femtionde doktorn Tamara Andersson spikade där upp det femtionde diplomet, påhejad av doktorandkolleger och alumner. Genusforskarskolans nuvarande studierektor Annelie Bränström Öhman gratulerade och såg med förväntan fram mot 100-firandet inom några år! I vimlet syntes även tidigare medarbetare vid Genusforskarskolan som Britta Lundgren, Hildur Kalman och AnnLouise Silfver samt Samhällsvetenskapliga fakultetens prodekanus Ulrika Haake. 12

När Genusforskarskolan startade 2001 var den en av flera nationella forskarskolor i landet, som inrättades på initiativ av regeringen. Umeå stod då som värduniversitet och forskarskolan samarbetade med flera andra lärosäten i landet. Numera är Genusforskarskolan permanent placerad vid Umeå universitet och är sedan 2008 en del av utbildnings- och forskarmiljön vid UCGS. Varje höst utlyses 5 doktorandtjänster i samarbete med olika institutioner från hela universitetet, och idag är 35 doktorander knutna till Genusforskarskolan Genusforskarskolans tvärvetenskapliga modell för forskarutbildning är unik i sitt slag. Sedan starten har 87 doktorander antagits till forskarutbildning i samarbete med närmare 40 ämnesdiscipliner, vid samtliga fakulteter. Sedan hösten 2014 har även forskarutbildning i det egna ämnet genusvetenskap lagts till dessa. Av de som hittills lagt fram avhandlingar har 3 tagit licentiatexamen och 47 doktorsexamen.


foto: Ulrika Bergfors

13


År 2015 firade Umeå universitet 50 år. Här följer en historisk översikt:

Kvinno- och genusforskningen vid Umeå universitet. Varför är de två kvinnorna på bilden så glada? Och vad är det som de tittar på med spänd förväntan? Och vilka är de? I juni 1982 invigdes vid Umeå universitet den första stora vetenskapliga konferensen om kvinnoforskning i Sverige - Kvinnouniversitetet. Kvinnorna är litteraturvetarna Karin Westman Berg och Birgitta Holm. Westman Berg var en pionjär inom kvinnoforskningen. Hon startade 1967 ett könsrollsseminarium vid Uppsala universitet som kom att spela en stor roll både för kvinnoforskningens utveckling i Sverige men också för att några av seminariets deltagare 1968 grundade Grupp 8. Hon var den självklara öppningstalaren vid konferensen. Vid sin sida har hon Birgitta Holm som ledde det första stora, tvärvetenskapliga kvinnoforskningsprojektet vid Umeå Universitet.

Foto: Inger Harnesk

14

Kvinnouniversitetet var något nytt och unikt. Det samlade över 200 kvinnor till en konferens i en tid då få kvinnor var verksamma inom universiteten; 1981 arbetade 1285 män som professorer vid de svenska universiteten, men bara 56 kvinnor. Syftet var att utveckla kunskap om vad ett kvinnoperspektiv skulle kunna betyda för forskningens innehåll men också uppmärksamma kvinnliga forskares situation. Vid början av 1980-talet var kunskap om kvinnors liv och erfarenheter inte nämnvärt utforskad inom de traditionella kunskapsområdena. Man pläderade därför för tvärvetenskapligt samarbete över ämnesgränserna samt vetenskapskritisk granskning av teorier och metoder som användes och som osynliggjorde kvinnor - ”mansvridningen inom vetenskaperna” som en av konferensdeltagare uttryckte det. Genom att bygga nätverk skulle också kvinnorna få stöd av varandra. Många förväntningar väcktes vid konferensen och förhoppningarna inför framtiden var stora. Om Westman Berg och Holm hade kunnat titta in i en kristallkula i juni 1983 och där fått syn på situationen 30 år senare hade de nog sett ännu gladare


ut än på bilden. Om man tar Umeå universitet som ett exempel så kan utvecklingen inte annat än kallas en framgångssaga: Idag finns en fullt utbygd grundutbildning i genusvetenskap, en genusforskarskola, en stark forskningsmiljö byggd på tvärvetenskapligt samarbete, och andelen kvinnliga forskare vid universitetet har ökat radikalt. Umeås genusforskarmiljö är också stark om man ser i ett nationellt och även ett internationellt perspektiv. Anledningen bör sökas i universitetets egen historia. Umeå universitet grundades 1965 i en tid av radikalitet och nytänkande. Umeå blev det ”röda universitetet” med en ny grupp av studenter som kom från arbetar- och småbondemiljöer i Norrland, oftast utan akademisk bakgrund. Bland dessa rekryterades också i stor utsträckning personalen. Under universitetets uppbyggnadsskede fanns det därför stora möjligheter att etablera nya kunskapsområden, som kvinnoforskning, utan större motstånd. Under universitetets första decennier förekom många olika slagas gränsöverskridande samtal, mycket tack vare att antalet forskare var få och dessutom unga. För kvinnoforskningen spelade också kopplingen till den lokala kvinnorörelsen till en början också en viktig roll. Kort sagt, universitetet var inte präglat av de gamla universitetens historiska traditioner. Det var därför ingen slump att just Umeå universitet arrangerade Kvinnouniversitetet. Vägen till dagens relativt starka ställning för utbildning och forskning inom genusområdet har dock inte varit rak och spänningar har förekommit. Området byggdes upp under 1980- och 1990-talet med särskilt öronmärkta medel från riksdag och regering, vilket underlättade etableringen av Kvinnovetenskapligt forum som varit navet för miljön vid Umeå universitet. (Forum inrättades 1987 och bytte 2008 namn till Umeå centrum för genusstudier.) Kvinnoforskningen, som på 1970-talet definierades som ”forskning om kvinnor, av kvinnor och för kvinnor”, hade en klar koppling till kvinnorörelsens emancipatoriska ambitioner - att forska fram kunskap för att förbättra kvinnors livsvillkor. Därför var också bandet till en början starkt till kvinnorörelsen. I Umeå kan den omfattande forskningen om våld mot kvinnor ses som ett resultat av detta. Men under 1990-talet då forskningen utvecklades till genusvetenskap - forskning om relationen mellan könen - tonades de politiska ambitio-

nerna ner och ämnet ”professionaliserades”, dvs. anpassade sig till det rådande kravet på vetenskap som till synes opolitisk. Bland forskarna vid universitetet har det funnits och finns fortfarande olika åsikter om denna utveckling är bra eller inte. En aspekt av den vetenskapskritiska ambitionen som uttalades vid Kvinnouniversitetet var inte bara kritiken av vetenskapen utan också en kritik av universitetssystemet som sådan, som bl.a. utestängt kvinnor. Ambitionen var till en början också att försöka reformera universitetsstrukturen i en mer demokratisk riktning och utveckla andra arbetsformer. Sedan mitten av 1990-talet, då universiteten i allt större utsträckning infört ekonomiska styrmedel på bekostnad av forskningens frihet, har denna ambition mer eller mindre försvunnit. Problemet som fältet ställs inför idag är att verksamheten vid universiteten allt mer individualiseras, dvs. att varje enskild forskare skall göra karriär och att denna målsättning överordnas forskningsfrågorna. Kvinno- och genusforskningens framgång har byggt på den överordnade ambitionen att tillsammans utforska världen, något som nu långsamt undergrävs av systemets styrmekanismer. En tvistefråga har rört var satsningarna skall ske - att vid centrumbildningen bygga en stark forskningsmiljö kring genusvetenskap eller att integrera genusperspektiv i de etablerade ämnena vid universitets olika institutioner. Vid Umeå universitet har valet fallit på att satsa brett på integreringen i ämnena, och miljön är därför känd, både i Sverige och utomlands, för det unika tvärvetenskapliga arbetssättet. Forskarna har i olika program arbetat med gränsöverskridande teman som våld, hälsa, arbete, känslor, samtidigt som undervisning på olika nivåer bedrivits vid forum/centrum. En framtida utmaning ligger i att, trots samhällets satsningar på individuella forskarkarriärer, vidmakthålla en stark centrumbildning som institutionellt kan garantera genusforskningens framtida starka ställning vid universitet och som kan vara en attraktiv arbetsplats för unga forskare. Dessutom är det viktigt att värna om kollektiva former för forskning. Utmaningen ligger också i att stå fast vid de kritiska forskningsfrågorna som så framgångsrikt gjort det möjligt att utforska en värld där kvinnor fortfarande är underprivilegierade och där forskningsresultaten alltjämt väcker motstånd. Kerstin Norlander 15


Nya forskningsprojekt Sociala normer och sjukförsäkring: Övergången från privat till offentlig sjukförsäkring 1900-1955 Liselotte Eriksson har fått forskningsanslag från FORTE och under 2015 kunde hon därmed fortsätta och fördjupa sin forskning om sjukförsäkringar ur ett historiskt perspektiv. Hur kan vi skapa ett effektivare sjukförsäkringssystem? Den frågan försöker Liselotte Eriksson besvara i sitt forskningsprojekt Sociala normer och sjukförsäkring. ”Den typ av sjukförsäkring vi har idag kan medföra vissa problem, vi ser exempelvis att incitamenten för att arbeta minskar då ersättningen höjs, samtidigt som frågor om fusk och svårigheten att få ut ersättning trots bevisad sjukdom debatteras i media. Detta leder till att folk börjar söka sig till privata alternativ och i förlängningen urholkar det välfärdssystemet” förklarar Liselotte. Genom att titta på historien kring sjukkassornas framväxt och hur de genom åren utvecklats hoppas Liselott Eriksson att vi i framtiden kan lära av historien. I slutet av 1800-talet blev sjukkassorna, dvs. den tidens sjukförsäkring allt vanligare. Många anslöt sig och kassorna var många och små, ofta lokala, och alla kämpade om att öka sitt medlemsantal, trots det fick inte alla som ville ansluta sig. ”Många människor uteslöts, framförallt kvinnor, men även kroniskt sjuka och moraliskt tvivelaktiga. I många av kassorna fick man bara bli medlem om man blev 16

Liselotte Eriksson rekommenderad av andra medlemmar. I dessa exempel blir kopplingen till dagens privata försäkringar tydlig, om du har någon dokumenterad sjukdom kan det vara svårt att teckna en privat försäkring, man väljer helt enkelt bort de grupper som man menar utgör en risk för systemet” berättar Liselotte. Liselotte Eriksson kommer i projektet även studera argument för kvinnlig diskriminering och hur och varför kvinnliga sjukkassor bildades. Hon kommer även studera skillnader i förmåga att reducera sjukdagar och sjuklängd inom både frivillig och obligatorisk sjukförsäkring. Under hösten 2015 fick Liselotte tillsammans med Lars-Fredrik Andersson ännu ett anslag, denna gång från Vetenskapsrådet. Läs mer om det på sid. 18.


Från BRYT-projekt till ivriga bävrar Hösten 2014 fick Johanna Overud, Elin Kvist och Erika Sörenson finansiering av Riksbankens Jubileumsfond för ett forskningsprojekt om arbetsmarknadspolitik, kön och norrländsk glesbygd. ”Det som på 1960-talet handlade om kvinnors övergång från hemarbete till lönearbete, har under 1990-2000-talet ändrat riktning och istället ser vi för glesbygdens del en ökad övergång från lönearbete till företagande” berättar Johanna Overud, historiker vid UCGS. ”För att försörja sig i glesbygd måste man förstå de lokala arbetsmarknadernas förutsättningar och de skiljer sig från situationen i storstadsregionerna. Vi är intresserade av att se vilka effekter övergången från en stark statlig styrning till mer marknadsstyrda lösningar har haft. För att greppa komplexiteten i den här utvecklingen behöver vi sätta in den i ett längre tidsperspektiv” berättar Johanna Overud. Johanna Overud analyserar den starka statens politik under 1960-talet som fått olika effekter i olika delar av landet beroende på industrialiseringsgrad och efterfrågan på arbetskraft. AMS-politikens rörlighetsambition bidrog till ”flyttlasspolitiken”, d.v.s. utflyttning från glest befolkade regioner till städerna. Som en motvikt kom satsningen på Algots Nord i Västerbotten (19721982) att bli den största lokaliseringspolitiska satsning som rört kvinnors arbetskraft i Norrland. När Algots senare gick i konkurs hade det stark påverkan på hela den lokala arbetsmarknaden. Under de senare årtiondena har arbetsmarknadspolitiken präglats av en allt starkare tilltro till marknaden som styrande princip. Mycket av politiken har handlat om att stimulera framväxten av nya företag samtidigt som den offentliga sektorn krymper i regionen. En som forskat kring dessa frågor är sociologen Elin Kvist, som deltar i projektet.

Erika Sörensson, Elin Kvist, Johanna Overud ”Vi kan se den här utvecklingen genom exempelvis RUT-avdragen och LOV-reformen. Sådana reformer stimulerar förvisso framväxten av nya företag och därigenom arbetstillfällen, men riskerar samtidigt att skapa lågbetalda arbeten med prekära arbetsvillkor” menar Elin Kvist. I detta projekt kommer Elin Kvist att studera de senaste årens arbetsmarknadspolitik ur ett glesbygdsperspektiv för att förstå vilka konsekvenser den kan väntas få för välfärd och omsorg, men också för kvinnors försörjningsmöjligheter i norrländsk glesbygd. Erika Sörensson är kulturgeograf och hennes bidrag i projektet är att titta närmare på hur denna förskjutning mot marknadsprinciper format både könade och rasifierade sysselsättningsmönster i glesbygdsområden. ”Thailändska kvinnor är idag den största gruppen utlandsfödda som flyttat till svensk glesbygd” förklarar Erika Sörensson. ”Denna inflyttning kan analyseras som en effekt av globaliserade turism- och migrationsrörelser som kopplar norrländsk landsbygd till landsbygdsområden i norra Thailand”. Erika Sörensson genomför livshistorieintervjuer med thailändska kvinnor i Västerbottens inland för att förstå glesbygdens arbetsoch livsvillkor på individnivå. Johanna Overud leder forskningsprojektet som enligt planerna ska resultera i en rad publikationer. 17


Slöja, regnbågsflagga och manga. Om genus, sexualitet, motstånd och gemenskap i en transnationell tid Linda Berg är en av forskarna i det stora projektet Slöja, regnbågsflagga och manga. Om genus, sexualitet, motstånd och gemenskap i en transnationell tid, som har tilldelats 17,5 miljoner kronor av VR, Vetenskapsrådet. ”Projektet startade 2015, och kommer pågå i fem år” berättar Linda Berg ”Det är en väldigt intressant forskargrupp så jag ser verkligen fram emot de kommande åren” Projektet följer tre kulturella produkter: slöjan som är starkt förknippad med religion, regnbågsflaggan som associeras med liberalism, progressivitet och sekularism och manga, som med sina referenser till Buddhism och Shintoism. Genom att se hur dessa används på nätet, vid manifestationer, och liknande tillställningar, kommer projektet studera hur de tre symbolerna påverkar, omvandlas och uppgår i nya sammanhang. Målet är att få en djupare kunskap om hur dessa symboler skapar en transnationell gemenskap, bortom organisationer och civilsamhälle Inom ramen för projektet bedriver Linda Berg forskning inom några olika områden, däribland om hur slöjor används i feministisk gatukonst. ”Graffitimålaren, Shamsia Hassani, visar exempelvis på alternativa berättelser om Afghanistan med sina enorma målningar med blåklädda kvinnogestalter. De står i dialog till dominerande berättelser om krig, funda18

Linda Berg mentalism och patriarkala män. Förklarar Linda Berg. ”Genom sprejkonst med kvinnor i burka utformade i modernistisk stil, kommenterar Hassani geopolitiska mediebilder och begränsande historieskrivningar. Via konst tillgänglig för betydligt fler än galleriernas åskådarskara, visar verken på unika skildringar av liv och framtidsdrömmar” Forskningsprojektet som är ett samarbete mellan flera lärosäten ska pågå i fem år. Lena Martinsson, professor i genusvetenskap vid Göteborgs universitet är ledare för forskningsprojektet och förutom Linda Berg medverkar Anna Johansson, Högskolan i Trollhättan, Pia Laskar, Linköpings universitet, Diana Mulinari, Lunds universitet, samt Cathrine Wasshede, Erika Alm, Mikela Lundahl och Mona Lilja, Göteborgs universitet.


Forskningsprojekt Titan Syftet med forskningsprojektet är att utveckla forskningsfältet kritiska studier om jämställdhet, med ett särskilt fokus på teoretisering av politik och det politiska, samt relationen mellan politik och praktik. Projektet som har samlat forskare från flera olika lärosäten och discipliner är nu i sin slutfas. Under 2016 kommer tre böcker släppas inom ramen för Titan: Feminism som partipolitik, Feminism som byråkrati och Feminism som lönearbete.

Vi lämnar spår! Syftet med projektet är att synliggöra kvinnors livssituation i vår samtid genom att kvinnor själva, i dagboksform, berättar om sina liv. 100 dagböcker har under våren 2013 fram till våren 2014 delats ut i Umeå till kvinnor i olika åldrar och förhoppningen är att dessa kommer återvända fullt ifyllda. Under 2015 släpptes dagbok 101 som har fyllts med serier från en feministisk serietecknarworkshop samt dagboksanteckningar från olika deltagare från genusforskarkonferensen g14 som hölls i Umeå hösten 2014.

Mönsterstaden 2.0 I detta projekt studeras den stadsomvandling som påbörjats i Kiruna. En unik process som skapar möjlighet att förverkliga visioner och förändra hela stadsbilden och upplevelsen av staden. Visionerna är dock inte självklara utan skiljer sig mellan olika grupper av medborgare samt präglas även av andra aktörer som företag och intresseorganisationer samt självklart av den lokala (regionala och nationella) politiken. Projektet är i sin slutfas och har fått sin första artikel publicerad i TGV hösten 2015.

Äldrevården Forskningsprojektet syftar till att identifiera faktorer som kan göra äldrevården mer attraktiv bland hälsoprofessionerna. Genom intervjuer och enkäter tydliggörs vilka faktorer som är centrala för att personal med adekvat kompetens ska trivas och utvecklas professionellt inom äldrevården, samt vilken betydelse den genuskodade arbetsorganisationen har för arbetstillfredsställelsen. Projektet är i sin slutfas och har resulterat i ett antal artiklar.

EUborderscapes EUborderscapes är ett stort europeiskt forskningsprogram som omfattar forskare från 22 olika universitet runt om i Europa. Nira Yuval-Davies leder ett internationellt forskarlag inom programmet som undersöker vardagens gränser och gränsdragningar ur ett intersektionellt perspektiv i internationella storstäder som London, Moskva och Barcelona. Läs mer om projektet på sidan 28.

Rädsla och trygghet i ord och handling I forskningsprojektet studeras relationen mellan talet om trygghet och rädsla i offentliga miljöer och det arbete med trygghetsfrågor som genomförs. Projektet bidrar till en fördjupad förståelse för, och kunskap om, hur diskussionen kring och arbetet med att främja trygga städer har utvecklats, hur dessa frågor diskuteras idag och hur de hanteras i politik och praktik i Sverige. Detta projekt bidrar därmed till att skapa bättre förutsättningar för det trygghetsskapande arbete som idag utförs.

Men, Masculinity and Health in Contemporary Nicaragua Huvudsyftet med projektet är att undersöka olika former av maskulinitet bland unga män I Nicaragua och Ecuador. Projektet syftar även till att studera mäns deltagande i olika former av aktivism, exempelvis aktivism för att främja jämställdhet eller bekämpa mäns våld mot kvinnor. Projektet bygger vidare från ett tidigare forskningssamarbete om genusbaserat våld, tonårsgraviditeter och hälsa i de två länderna. 19


Guldregn över genusvetenskapen Hösten 2015 var det guldregn över genusvetenskapen. Ann Öhmans projekt Våld mot kvinnor ett folkhälsoproblem – hälso- och sjukvårdens beredskap och styrning fick 2 480 000 kronor av FORTE- Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. I projektet kommer Ann Öhman, UCGS, Maria Carbin, UCGS, Åsa Yttergren, juridiskt forum, Monica Burman, juridiskt forum och Kerstin Edin, inst. för omvårdnad, studera hur arbetet med våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården styrs och utvecklas genom lagar och policies.

”Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som kräver samordnade insatser” förklarar Ann Öhman ”hälso- och sjukvården, särskilt primärvården, är ofta den första och kanske enda instans dit våldsutsatta kvinnor vänder sig, därför ställs det höga krav på hälsoprofessionernas kompetens när det kommer till bemötande av våldsutsatta kvinnor” Elisabeth Olivius, statsvetare och före detta doktorand vid Genusforskarskolan har fått ett anslag av Vetenskapsrådet, VR, på 2 768 000 kr för att studera hur burmesiska diasporor, det vill säga burmeser bosatta utanför Burma, påverkar utvecklingen i Burma, främst genom kvinnoorganisationer. 20

”Mycket forskning har gjorts när det kommer till vilken roll diasporor spelar i konflikter och arbete för fred, men kunskapsluckan är stor när det kommer till kvinnors engagemang” berättar Elisabet Olivius vars forskningsprojekt har titeln: Feminister, etnonationalister och fredsaktivister? Vilken roll spelar kvinnoorganisationer i diasporan för fredsbyggande i Burma Sara Edenheim, historiker vid UCGS, tilldelades 2 562 000:- av VR och ska tillsammans med Malin Rönnblom, statsvetare vid UCGS, genomföra en kritisk analys av svenska myndigheters bruk av toleransbegreppet under den senmoderna perioden. Målet är att förstå begreppets plats och funktion under den svenska liberaldemokratins framväxt, i synnerhet i relation till strategier för demokratiska samhällsförändringar och deras effekter på inkludering och exkludering av olika samhällsgrupper. Liselotte Eriksson, ekonomhistoriker vid UCGS har fått ett anslag på 3 648 000:- av VR och ska tillsammans med Lars- Fredrik Andersson, ekonomhistoriker, undersöka utvecklingen av det svenska sjukförsäkringssystemet från småskaliga, lokala och medlemsstyrda organisationer till ett centraliserat, allmänt och politiskt styrt system.


”I projektet ska vi undersöka hur utnyttjande av sjukersättningarna förändras i takt med att de privata inslagen (uteslutning, gruppsammanhållning, privata inbetalningar etc.) minskar och de offentliga inslagen (bidrag, centralisering, politisk styrning etc.) ökar. Vi kommer också att undersöka sjukkassornas argument för kvinnlig diskriminering och hur det ökade offentliga inslaget påverkade möjligheterna för kvinnor att bli medlemmar.” berättar Liselotte Eriksson vars forskningsprojekt har titeln Effektivitet och jämlikhet i privat och offentlig försäkring: En analys av det svenska sjukförsäkringssystemet 1900–1955 En annan grupp som fått ett anslag på 3 420 000 är Ruth Mannelqvists projekt Mellan stolarna och utanför systemen- en studie om tillämpningen av sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna där även David Feltenius, statsvetenskap och Lena Enqvist, juridiska inst., medverkar. Ruth Mannelqvist, juridiska inst., var tidigare med i det stora forskningsprojektet Challengning gender under åren 2006-2011. I detta projekt, finansierat av VR, analyseras tillämpningen av sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen ur ett rättsvetenskapligt och statsvetenskapligt perspektiv för att granska om de

olika bedömningarna bidrar till att man hamnar mellan eller utanför ersättningssystemen. Även i detta projekt kommer det finnas koppling till genusvetenskaplig forskning. Från Formas har genusforskningen också fått utdelning. Christine Hudson, statsvetenskap, Ulrika Schmauch, sociologi och Linda Sandberg, kulturgeograf vid UCGS, har fått pengar för sitt projekt Medskapande av delaktighet? Motstridiga perspektiv på Umeå 2014 som Europeisk kulturhuvudstad. ”Mycket uppmärksamhet har riktats mot betydelsen av kultur för att skapa tillväxt och social hållbarhet, och genom att studera erfarenheter av medskapande hos medborgare och tjänstemän inom kultursektorn vill vi titta närmarare på hur kulturpolitik kan bidra till inkludering” förklarar Christine Hudson ”förhoppningen är att projektet bland annat kommer bidra med kunskap kring implementeringsgapet och hur man bör hantera motstridiga intressen i relation till kön etnicitet och klass när det kommer till deltagande planering”

21


FairTax- Forskning om skatter och de stora samhällsutmaningarna Foto: pressbild

Åsa Gunnarsson, professor i juridik, är som första forskare vid Umeå universitet ledare och koordinator för ett projekt som beviljats medel inom den del av Horisont 2020 som heter ”Samhälleliga utmaningar”. Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation, finansierar projekt som bidrar till att lösa de sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar som EU och resten av världen står inför. I projektet, Revisioning the ”Fiscal EU”: Fair, Sustainable, and Coordinated Tax and Social Policies, med förkortningen FairTax, arbetar en internationell forskargrupp med att ta fram strategier och rekommendationer för hur EU och dess medlemsländer ska utveckla en mer hållbar, effektiv och rättvis skattepolitik. Forskargruppen är tvärvetenskaplig och består av forskare från nio universitet i Europa samt ett i Brasilien och ett i Kanada. Arbetet kommer att pågå under åren 20142018. Det finns grundläggande politiska, rättsliga, praktiska och kulturella skillnader mellan EU:s länder som utgör hinder för enhetliga skattesystem och samordnad skatteadministration. ”Denna komplexitet brukar vanligen inte beaktas i traditionell skatteforskning. Där brukar man snarare försöker isolera skatteproblem från en bredare samhällskontext” säger Åsa Gunnarsson. ”I FairTax bygger vi istället in skatternas betydelse för olika samhällsproblem i våra forskningsfrågor.”

Åsa Gunnarsson, professor i rättsvetenskap och koordinator för FairTax 22

FairTax studerar kritiskt vad som krävs för att åstadkomma hållbara regelverk, institutioner och ekonomiska system inom EU. Forskarna utgår från många olika


aspekter av de sociala och ekonomiska utmaningar som Europa står inför. ”Massprotesterna mot pensionsskatten på Irland är exempel som tydligt visar på vilka allvarliga förtroendekriser som uppstår när sambandet mellan vad som betalas in i skatt och som sedan betalas ut i sociala förmåner försvinner. Ett annat samhällsproblem är att många skattesystem, i kombination med bidragssystemens utformning, missgynnar kvinnors möjlighet till egen försörjning” säger Åsa Gunnarsson. ”Insikten att skattesystemet har stor betydelse för jämställdhet har ökat bland världens kvinnoorganisationer” menar Åsa Gunnarsson. ”Att FairTax genom sin forskning för in jämställdhet på EU:s skattepolitiska agenda är banbrytande och välkomnas av bland andra European Women’s Lobby. Under 2015 erhöll vi dessutom 6,5 miljoner kronor från Marianne and Marcus Wallenbergs stiftelse för projektet Rethinking tax neutrality – a multiple gender critique of fiscal structures and processes. Projektet kommer att bidra med en fördjupad analys av hur nationella skattelagar kan leva upp till FN:s Kvinnokonvention och globala mål för hållbar utveckling. Det är helt uppenbart att kvinnors livsvillkor inte längre kan underordnas en skatteideologi som drivs av ett ensidigt mål om ekonomisk tillväxt utan ansvar för sociala och fördelningspolitiska frågor”, avslutar Åsa Gunnarsson. Åsa Gunnarsson spelade en aktiv roll i grundandet av UCGS och var under många år ledamot av dess styrelse, samt styrgruppen för excellence-programmet Challenging Gender 2007-2012. Du kan läsa mer om FairTax på projektets hemsida: www.fair-tax.eu

• Syftet med projektet är att ta fram rekommendationer som visar hur rättvisa och hållbara skattereformer kan öka den ekonomiska stabiliteten för EU:s medlemsstater. • Finansieras av den Europeiska Unionens forskning och innovationsprogram: Horison2020. • 11 universitet från 9 olika länder. • Projektet engagerar forskare från flera olika discipliner så som juridik, social antropologi, företagsekonomi, ekonomisk historia med flera.

Elin Andersson

23


Hedersdoktor 2015 OKTOBER Philomena Essed, professor i kritiska studier om etnicitet, genus och ledarskap på Antioc Universitet i USA, har blivit utsedd till hedersdoktor vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet. Hon medverkade vid årshögtiden och pratade om diskriminering under årets högtidsföreläsningar.

rat processerna som skapar radikalitet och diskriminering i dagens samhälle och det är detta hennes högtidsföreläsning kommer handla om.

Med utgångspunkt i vanliga kvinnors vardagliga erfarenheter har Philomena Essed studerat och synliggjort processer som skapar rasifiering och diskriminering idag. Essed har bidragit med begreppen ”everyday racism” och “gendered racism” och hennes forskning är djupt präglad av ett livslångt engagemang för social rättvisa.

Philomena Essed har sedan 2007 samarbetat med Umeå universitet. Sedan 2013 är hon gästprofessor vid Pedagogiska institutionen, där hon framförallt fokuserat på att stötta vidareutvecklingen av genusinriktad pedagogisk forskning och utbildning. Essed hade en central roll och bidrog mycket till den internationella referensgruppen för det stora forskningsprogrammet ”Challenging Gender ” under åren 2007-2012. Under 2014 var hon en av huvudtalarna på den nationella genusforskarkonferensen g14- Att utmana makten.

Hennes forskning beskrivs som tvärvetenskaplig, då hon såväl teoretiskt och empiriskt som metodologiskt och geografiskt har rört sig över breda områden, inte minst i arbeten om social rättvisa, critical race theory, feministisk teori och postkoloniala studier. Hon har, med utgångspunkt av unga kvinnors erfarenhet, stude-

Förutom sitt akademiska arbete är Philomena Essed engagerad i olika internationella och statliga organisationer, samt frivilligorganisationer som arbetar med social rättvisa, jämlikhet och jämställdhet. Hon har varit rådgivare i olika organ inom EU och FN, rörande frågor om rasism och sexism i Europa.

24


Forskningens dag FEBRUARI Kvinna eller man- betydelse för hälsa är titeln på den medicinska fakultetens arrangemang ”Forskningens dag” detta år. Det är den artonde gången denna typ av fördjupande forskardag arrangeras och bland publiken kan jag skymta urklippta tidningsannonser för arrangemanget. Många har hittat hit denna soliga söndag i februari. Katarina Hamberg, professor i allmänmedicin, förklarar att det i patientlagen tydligt står att målet med hälso- och sjukvården är god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål uppnås inte idag och det är många faktorer som är orsaken till detta. En aspekt av det som står i vägen för vård på lika villkor kan kallas för ”genusbias”, Katarina Hamberg förklarar att man inom medicin benämner omotiverat och omedveten särbehandling pga kön som genusbias, medan omotiverad och medveten särbehandling kallas diskriminering. Hon berättar om olika områden inom sjukvården där en omedveten särbehandling på grund av kön synliggjorts och problemen med detta. Hamberg tydliggör att även män missgynnas inom vården på grund av våra föreställningar om kön och berättar att problem med migrän, benskörhet och depressioner i högre grad förbises när det kommer till män. Ann Öhman professor i genusvetenskap pratade om sin forskningsstudie om äldrevården. I en tid då befolkningen bara blir äldre behövs utbildad och kunnig personal, men som läget är idag är äldreomsorgen inte dit man i första hand väljer att söka sig till. Forskningen består av enkäter och intervjuer av studerande vid omvårdnadsutbildningar men även av personal och chefer inom äldreomsorgen. Ann Öhman förklarar att för att vi ska kunna möta det behov av arbetskraft som uppstår inom ramen av en 10 årsperiod inom denna yrkeskategori är det viktigt att studera och identifiera faktorer som kan göra äldrevården mer attraktiv som arbetsplats. Det är även viktigt att undersöka vad som får personal att trivas och utvecklas på sin arbetsplats och därmed vilja stanna kvar.

Andra intressanta forskningsprojekt som presentaredes var Kajsa Gilenstams forskning om utmaningarna inom kvinnoidrotten och Christina Ahlgrens studie om Rehabiliteringens förutsättning. Kerstin Edin berättade om sin forskning om våld mot gravida kvinnor som är ett sådant obehagligt, men otroligt viktigt forskningsområde. Monica Christiansson och Carola Eriksson avslöjade myten om mödomshinnan och avslutade gjorde Anne Hammarström genom att prata om behovet av genusperspektiv i medicinsk forskning. Hon delade ut en känga till vetenskapsrådet för att de enligt henne systematiskt väljer bort forskningsansökningar med tydligt genus fokus och menade att det pågått länge. Efter alla presentationer tog Sverker Olofsson, känd från tv och hedersdoktor vid medicinska fakulteteten, till orda och ledde ett panelsamtal med de medverkande. Där diskuterades frågan om forskningsmedel ytterligare och för oss som åhörare stod det klart att argumentationen för en fortsatt stark genusforskning slog hål på påståendet att annan forskning, som gällde liv eller död, måste gå före. 25


Foto: pressbild Björn Säfsten

Performativitet FEBRUARI En torsdagseftermiddag i februari är det dags för vårens första högre seminarium. Sara Edenheim inleder genom att prata om sin syn på performativitet och förklarar att begreppet inte ska blandas med ordet performance, då det kan uppfattas som något av ett val man har, ett val att spela en roll. Performativitet har istället sitt ursprung ur lingvistiken där det står klart att vi förstår vår omvärld genom språket och att inget” är” om det inte går att benämna, beskriva. Vi måste bli könade för att bli begripliga. Performativitet är görandet, allt vi ”gör” för att bli ett ”jag”, för att bli begripliga.

Oskar Landström och Sebastian Lingserius till vårt högre seminarium. Det var efter att ha sett föreställningen ”Fictional copies” som Björn i samarbete med filosofen Per Nilsson arbetat med som Sara Edenheim kom med idén till detta samarbete.

Med dessa tankar i huvudet ser vi hur tre dansare tar plats på scenen. De sätter sig under ett vitt lakan och den ena börjar läsa en text om bland annat Foucault. Han talar om kropp, kroppars koreografi, vår kropp som koreograferad, att genom dans böja koreografins gränser. Mitt i detta börjar det röra sig. Tyget klipps upp i små hål, ut kommer några fingrar, ett öra, ögon, en arm, det blir svårt att lyssna svårt att fokusera. Sedan fortsätter det.

Att ta till sig kunskap genom att använda sig av konstnärliga grepp är inget nytt, men föreställningen var nyskapande och väckte många frågor och tankar. Efter dansföreställningen och fikapaus följde sedan ett intressant samtal om hur man uppfattat föreställningen. I förställningen gjordes det klart genom text och rörelse att dansen ville bryta den traditionella synen på koreografin, böja och bända, slå sig ur rådande normer, men att åskådare gärna vill tolka, sätta ord och placera i fack för att göra det man ser begripligt. Språket är ett verktyg för att förstå men samtidigt ett fängelse som begränsar vår förståelse och upplevelse. Svårigheten att som åskådare inte analysera och sätta ord, inte kategorisera blev väldigt tydlig.

Sedan i maj 2013 har vi på UCGS försökt få till ett samarbete med koreografen Björn Säfsten, men då han är en upptagen person har vi tålmodigt väntat in ett passade datum för att bjuda in honom och de två dansarna 26

”Den förra förställningen hade mycket kopplingar till performativitet och efter att pratat med Björn Säfsten blev jag mer och mer övertygad om att detta skulle bli ett intressant inslag inom ramen för vårt högre seminarium” säger Sara.


8 mars med fokus på FlickForsk!

MARS Umeå Kommun i samarbete med Centrum mot våld, Kvinnohusföreningen samt Kvinno- & Tjejjouren i Umeå, hade bjudit in tre forskare från Umeå centrum för genusstudier, vid Umeå universitet att tala vid evenemanget ”Flickparadox”.

Först ut på scenen var Bodil Formark, koordinator för forskarnätverket FlickForsk! som introducerade forskningsfältet och reflekterade kring varför flickforskning är särskilt viktig i en tid då flickor ofta lyfts fram som viktiga aktörer för att samhället skall bli jämställt. ”På vissa sätt är FlickForsk! så klart också en del av den samtiden. Och det är därför viktigt för oss alla, men kanske särskilt flickforskare, att också ställa sig frågan: ”Vad är det som gör att många blir så entusiastiska över att man forskar om flickor. Vad är det med begreppet ”flicka” som väcker de känslorna?” förklarar Bodil Formark. Sedan var det dags för Linda Arnell, doktorand vid Genusforskarskolan och Socialt arbete, som berättade om sin forskning om flickors och unga kvinnors utövande av våld, hur det tolkas, förklaras och hanteras. Lokalen blir bara mer och mer fylld av folk och mitt under föredraget kommer en drös med människor bärandes på plakat med budskap om att stoppa mödradödligheten in i lokalen. Vi i publiken förstår att Barnvagnsmarschen med samma paroll och med stadsminister Stefan Löfven som dragplåster måste tagit slut. Den här söndagen fungerar Kulturhuset Vävens lokal ”Fika” just som den mötesplats den har ambition av att vara. Överallt sitter folk med kaffekoppar och fikabröd och försöker höra vad som sägs från scenen, samtidigt som grupper av barn börjar ta sig friheten att klättra

runt bland powerpointskärmar och mikrofoner. Sist ut av forskarna från FlickForsk! är Annelie Bränström-Öhman, som talar om Lisbeth Salander, huvudpersonen i Stieg Larssons välkända Milleniumtrilogi, som trotsar allt och med egna händer gräver sig upp ur jorden där hon blivit begravd av sin far och bror. Hon talar om flickors kraft och symboliken i skildringen genom fler exempel på fiktiva flickbegravningar. Sedan är det dags att applådera och dra vidare. Trots allt prat om våld, gravar och jord så är det troligtvis ändå med en känsla av hopp som åhörarna lämnar den fullsatta lokalen. Till det hoppet bidrog säkert den goda uppslutningen, den strålande solen och det fina vårvädret, men också att det under evenemanget ”Flickparadox” blev tydligt att Umeås befolkning visade ett sådant stort intresse och engagemang på Internationella kvinnodagen 27


En hälsning från IAS Sara Edenheim var, med finansiering av Wenner-Grens stiftelsen, gästforskare på Insitute for Advanced Study i Princeton, USA under fem månader våren 2015. Läs om hennes vistelse här:

Jag blev inbjuden till Social Science School av professor Joan W. Scott och professor Danielle Allen. Årets tema för skolan är nämligen Egalitarianism, vilket min forskning passade väl in i. Vår skola är den minsta på IAS och det har därför varit lätt att lära känna i princip alla. Det har så klart hjälpt att vi alla bor precis bredvid Institutet och därför lätt kan träffas även på fritiden. Även boendet är nämligen en del av Institutets ideologi. Lunch äter vi tillsammans i en stor matsal, te serveras i huvudbyggnaden varje dag klockan tre och precis bredvid Institutet ligger en skog som även den är tänkt att användas av forskare – för promenader och jogging. Utöver det anordnas en rad olika aktiviteter, alltifrån tennislektioner, offentliga föreläsningar till konserter och yogapass. För barnfamiljer finns ett dagis precis bredvid Institutet och en skolbuss för de äldre. För oss utan bil finns det även en buss som kör in oss till centrala Princeton eller ut till de stora shoppingcentren utanför stan. Själv skaffade jag ganska snart en cykel och lärde mig var de lugnaste bilvägarna in till stan fanns, eftersom Institutet ligger en tre kilometer utanför själva 28

Foto: Sara Edenheim

Institute for Advanced Study är ett forskningsinstitut i Princeton, USA. Det tillhör inget universitet utan är helt fristående och grundades 1930 som en mötesplats för forskare från olika ämnen och olika delar av världen. Det finns idag fyra ”skolor”: Natural Science School, Mathematics, Historical Studies och Social Science School. Antalet anställda forskare, “faculty”, är inte mer än 30. Alla andra är inbjudna forskare som är här under kortare perioder (alltifrån två år till ett par månader). Bland de mer kända forskarna som haft anställning här är Albert Einstein, Clifford Gertz, Hetty Goldman, Erwin Panofsky och Robert Oppenheimer. Syftet med IAS är i första hand att skapa en kreativ miljö för gästforskare och ge dom tid och möjlighet att läsa, skriva och diskutera sin forskning med andra forskare. Princeton. Inne i Princeton ligger universitetet med en hel del intressanta föreläsningar, en mycket välsorterad bokhandel och en liten biograf. Således är det mesta gjort för forskning här, vilket också är vad jag försöker ägna mig åt. Jag kommer bland annat att presentera ett paper på vårt seminarium i slutet av maj, men det viktigaste utbytet sker nog under luncherna, över cocktails inne i stan eller på tåget till New York City, som ligger ungefär en timme bort och som det därför är rätt enkelt att göra dagsutflykter till. Liksom till Philadelphia som ligger lika nära fast i motsatt riktning. Det är med andra ord inte alltid helt enkelt att fokusera på att enbart läsa och skriva. Å andra sidan är det uppenbart att Institutet utgår från att en forskningsprocess kräver mer än ett tjänsterum och en lönecheck; det kräver också möjlighet att involvera sig i andra forskares projekt och att kunna få vila tanken från den administration och undervisning som annars upptar så mycket av vår vardag som forskare. Sara Edenheim


I samband med Universitetets jubileumsvecka i september 2015 arrangerade Institutionen för idé- och samhällsstudier tillsammans med UCGS en föreläsning med Professor Joan W. Scott, en historiker känd för att ha utmanat sitt forskningsfält och ifrågasatt synen på begreppet erfarenhet, samt berättelseformen för historieskrivande. Under sitt föredrag vid Umeå universitet talade Joan W. Scott främst om sin forskning om relationen mellan sekulärism och jämställdhet. Hon medverkade på idé- och samhällsstudiers högre seminarium och träffade även många av doktoranderna vid Genusforskarskolan, vilket var mycket uppskattat. 29


Gränser och vardagens gränsöverträdelser Gränser påverkar både samhället och människorna som bor I det. På ett av vårens högre seminarium diskuterades gränser och EU tillsammans med Nira Yuval Davies, från University of East London

MAJ Nira Yuval Davis är professor i genus och etnicitet, samt föreståndare vid forskningscentret om migration, flyktingar och gränser vid University of East London. Hon har även varit gästforskare vid UCGS och är nu anställd vid centret till viss del genom forskningsprojektet EUborderscapes som hon ansvarar för. Nira Yuval Davis medverkade på UCGS högre seminarium under våren 2015. På seminariet presenterade hon en film som skapats inom forskningsprojektet ”Everyday Bordering”. Filmen visar på skiftningen mot en situation där nationsgränser och kontroller av dessa har blivit ett redskap för att kontrollera samhällets medborgare och hitta de som anses avvika. Denna samhällsutveckling försvårar för det öppna mångkulturella samhälle som London och andra större städer är idag. ”Vi pratar inte om gränser (borders) som något man korsar, utan gränsöverträdelser (bordering) som snarare är en ständig process” förklarar Nira ”Gränsvakter kan idag vara hyresvärdar, arbetsgivare eller läkare som vill försäkra sig om att hyresgästen, den anställde eller patienten har giltigt pass. I ett längre perspektiv kan detta leda till ett uppdelat samhälle där vissa uppmuntras till att övervaka varandra och rapportera misstanke om illegala invandrare” 30

”Detta påverkar också känslan av tillhörighet i ett samhälle, som medborgare måste numera bevisa att du har rätt till utbildning, vård eller arbete” meanar Nira Yuval Davis EU-borderscapes startade 2013 och Nira leder en lokal forskargrupp i London samt en internationell grupp med deltagare från nio olika institutioner. Dessa arbetsgrupper fokuserar på ett område inom projektet, vardaglig gränsöverträdelse (everyday bordering) från ett intersektionellt perspektiv. Förutom att studera vardaglig gränsöverträdelse i stora städer som London, Moskva och Barcelona, fokuserar även Nira på andra sorters gränser, inom och utom Europa samt situationen med den Romska befolkningen i olika länder. Som en del i projektet har en dokumentärfilm på 50 minuter gjorts och i denna får vi möta några av de personer som medverkat i studien. Filmen finns att ta del av på UCGS webbsida, under pågående forskning.


Sex & Capital i Rovaniemi I juni 2015 åkte nio personer från Umeå universitet till Rovaniemi för att medverka på konferensen Sex and Capital. Arrangörer för konferensen var Atgender, det europeiska förbundet för genusforskning som årligen arrangerar konferenser runt om i Europa på olika teman. Detta år hölls konferensen på University of Lappland Rovaniemi, 20 mil norr om Luleå. Under fyra dagar fick vi ta del intressanta keynotes och panelsamtal. Rauna Kuokkanen var konferensens första talare. Eftersom vi befann oss i de nordliga breddgraderna var det en bra inledning att höra om hennes forskning kring ursprungsbefolkning och självbestämmande utifrån ett intersektionellt perspektiv där genus, etnicitet, mänskliga rättigheter, samt strukturer rörande våld samverkar. Dag två började med två keynotes efter varandra som båda talade om konferensens tema, sex och kapital, genom att belysa prostitution. Souvi Ronkainen från universitetet i Vasa kritiserade begreppet sex-work och menade att benämningen präglades av den neo-liberala samhällsordningen. Hon försökte tydliggöra hur prostitution inte är ett yrke som alla andra genom att belysa att karriären är ofattbart kort, att din arbetserfarenhet är ett hinder för andra typer av jobb och att ju mindre arbetslivserfarenhet du har desto mer eftertraktad är du.

Naila Kabeer, professor från London School of Economics talade om prostitution och sexindustrin ur ett ekonomiskt perspektiv. Hon påpekade att alla kan sälja sex men att det är tydligt att mäns behov av sex fortfarande är drivkraften för denna marknad och att marknaden styrs av män med ekonomisk makt. Tredje dagen börjar lika intensivt som torsdagen med två keynotes i rad utan paus. Först ut var Begum Basdas från Amnesty International Turkiet som talade om queer-rörelsens framväxt i Turkiet och talade om möjligheterna och svårigheterna att på kort tid bryta ny mark inom den feministiska rörelsen och få den att även infatta hbtqi rättigheter. Nästa talare hette Neda Atanasoski, docent vid universitetet i Kalifornien. Hon talade om sin forskning utifrån titeln Postsocialism och Precarity, Transnational Juctice, och menade att föreställningar kring humanitet och frihet påverkats av kalla krigets beskrivning av socialism. Med på resan var Ann Öhman, Jennie Brandén, Elin Kvist, Erika Sörensson, Johan Hallqvist, Hanna Bäckström, Linda Berg, Sharmin Ahmed och Emma Skog. Alla utom Emma presenterade sina pågående forskningsprojekt och för några av doktoranderna var det den första konferenspresentationen. 31


Utbyte med BRAC University Under hösten 2015 inleddes ett lärarutbyte mellan Umeå centrum för genusstudier och BRAC University i Dhaka, Bangladesh. Två lärare från BRAC University kom till UCGS under tre veckor var i september och oktober. Professor Firdous Azim (till vänster) och fil.dr. Schuchi Karim (till höger) kommer från Institutionen för engelska och humaniora. Firdous Azim var först ut. Hon medverkade på A- och C kursen och var imponerad över studenternas engagemang. På BRAC University är Firdouz Azim vetenskaplig ledare för Institutionen för engelska och humaniora och har i sin forskning bland annat studerat litteratur och postkolonialism. ”Firdouz Azim är en känd feministisk forskare och aktivist i Bangladesh och vi var väldigt glada över hennes medverkan på våra kurser, för studenterna var det mycket uppskattat” berättar Linda Sandberg som under våren tillsammans med Linda Berg besökte Dhaka för att undersöka förutsättningar för vidare samarbeten inom utbytesprojektet. Under november månad kom Schuchi Karim till UCGS. Hon har forskat om sexualitet och heteronormativitet vid samma institution som Firdouz Azim och är dessutom knuten till Institutet för skolutveckling vid BRAC University. Schuchi Karim medverkade i undervisningen på A och C kursen, samt Gender, Sex and Bodies, en kurs på avancerad nivå med många internationella studenter. Hennes seminarium om heteronormativitet i bangladeshisk medelklass var välbesökt. Institutionen för engelska och humaniora vid BRAC 32

University är, i likhet med Umeå centrum för genusstudier, en tvärvetenskaplig miljö och en knutpunkt för genusforskare inom universitetet. Under Linda Berg och Linda Sandbergs vistelse i Dhaka träffade de både rektor, lärare, forskare och studenter. De blev väl omhändertagna och fick en bra bild av verksamheten och det unika arbete som BRAC University gör när det kommer till att utbilda elever från alla samhällsklasser. ”Det var en givande resa med många intressanta möten och stimulerade diskussioner”säger Linda Sandberg. Samarbetet med BRAC University finansieras via Linneaus-Palme, ett internationellt utbytesprogram som ska stimulera samverkan mellan svenska lärosäten och lärosäten i utvecklingsländer. De medel som samarbetet beviljats genom Linneaus-Palme har bland annat gjort att resorna till Dhaka och Umeå för att planera utbytet varit möjliga, och under våren 2016 kommer Ann Öhman och Sara Edenheim besöka BRAC som en del av utbytet. Förhoppningar fanns om att utöka samarbetet till att även omfatta studentutbyten men i den rådande situationen i Europa och Sverige när det kommer till flyktingströmmar kommer det inte vara aktuellt under det närmaste året. ”Linneaus-Palme, som är en del av Sida, har stramat åt sina bidrag och därmed kommer vi, som det ser ut nu, inte få fortsatt stöd för att utveckla samarbetet även om det skulle resultera i en generell kunskapsökning för både lärare och studenter, och framförallt unik erfarenhet på ett högst personligt plan för de studenter som skulle fått åka” säger Linda Berg.


Foto: Linda Berg

33


Årets publikationer Listade från A-Ö efter titel (Re)covering sporting women in history Idrottsforum.org/Nordic sport science forum, Bladh, Greta ‘I don’t think we’ll ever be finished with this’: Fear and safety in policy and practice Urban Studies, 52(14): 2664-2679 Sandberg, Linda, Rönnblom, Malin ‘We are like orphans’: exploring narratives of Lao doctoral alumni educated in Sweden Silfver, Ann-Louise, Berge, Britt-Marie, Higher Education Research and Development Attacking the body in mixed martial arts: perspectives, opinions and perceptions of the full contact combat sport of ultimate fighting Journal of Arts and Humanities, 4(2): 77-91. Stenius, Magnus Children and teachers exploring physical phenomena and chemical processes through everyday verbs Areljung, Sofie Complex symptomatology among young women who present with stress-related problems Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(2): 234247. Strömbäck, Maria, Wiklund, Maria, Salander Renberg, Ellinor; et al. Den nödvändiga jämställdheten Tidskrift för Genusvetenskap, 36(3): 57-82. Rönnblom, Malin, Sandberg, Linda. Digital gender: Perspective, phenomena, practice. Arvidsson, Viktor, Foka, Anna, First Monday, 20(4) Digital gender: toward a new generation of insights Arvidsson, Viktor, Foka, Anna Digital transformation: the material roles of IT resources and their political uses. Arvidsson, Viktor 34

’Disrespectful men, disrespectable women’: men’s perceptions on heterosexual relationships and premarital sex in a Sri Lankan Free Trade Zone - a qualitative interview study BMC International Health and Human Rights, Jordal, Malin, Wijewardena, Kumudu, Öhman, Ann; et al Early Parental Loss and Self-Rated Health of Older Women and Men: A Population-Based, MultiCountry Study. PLoS ONE, 10(4). Phillips, Susan P, Carver, Lisa Entrepreneurship and Gender Equality in Academia: a Complex Combination in Practice. Nordic Journal of Working Life Studies, 5(1): 69-92 Keisu, Britt-Inger, Abrahamsson, Lena, Rönnblom, Malin EU-migrantdebatten som ideologi. Fronesis. Örestig, Johan, Bäckström, Hanna, Persson, Erik. From Emancipation through Employment to Emancipation through Entrepreneurship: An Analysis of the Special Labor Market Initiatives (BRYT) and Tax Deduction for Domestic Services (RUT) in Sweden. Nordic Journal of Working Life Studies, 5(3): 41-57. Kvist, Elin, Overud, Johanna, Från genusblind till genusmedveten: Teoridriven interventionsutveckling i ungdomsvänlig miljö Fysioterapi. Wiklund, Maria, Strömbäck, Maria Gender and health: aspects of importance for understanding health and illness in the world. Global health action, 8: 26908- Öhman, Ann, Eriksson, Malin, Goicolea, Isabel Hard Body 2.0 - The Construction of the Fitness Subject: An analysis of Swedish Fitness Blogs. Idrottsforum.org/Nordic sport science forum, 1(17) Bladh, Greta Health-Sector Responses to Intimate Partner Violence: Fitting the Response Into the Biomedical Health System or Adapting the System to Meet the Response? Journal of Interpersonal Violence. Briones-Vozmediano, Erica, Maquibar, Amaia, VivesCases, Carmen; et al.


Is there a gender bias in recommendations for further rehabilitation in primary care of patients with chronic pain after an interdisciplinary team assessment? Journal of Rehabilitation Medicine, 47(4): 365-371 Stålnacke, Britt-Marie, Haukenes, Inger, Lehti, Arja; et al. Kvinno- och genusforskningen vid Umeå universitet: en historisk översikt, Norlander, Kerstin Laughter, humor and the (un)making of gender: historical and cultural perspectives Foka, Anna, Liliequist, Jonas Like father, like son: negotiation of masculinity in the ethnographic context in Hong Kong. Gender, Place and Culture, 22(7): 937-953 Liong, Mario. Mental problems and their socio-demographic determinants in young schoolchildren in Sweden, a country with high gender and income equality. Scandinavian Journal of Public Health. Stenmark, Helena, Bergström, Erik, Hägglöf, Bruno; et al. Negotiating Masculinity, Violence, and Responsibility: A Situational Analysis of Young Nicaraguan Men’s Discourses on Intimate Partner and Sexual Violence. Journal of Aggression, Maltreamtment & Trauma, 24(2): 131-149. Salazar, Mariano, Öhman, Ann, Nyttan med ”onyttan”: eller: Vad jag har lärt mig om folkbildning av Sara Lidman, Bränström Öhman, Annelie Opening up a space for the political?: a study of diversity practitioners in Swedish academia. Nordic Journal of Migration Research, 5(4): 177-184. Carbin, Maria Queer heroes and action heroines: gender and sexuality in Spartacus, Foka, Anna, Socio-cultural and service delivery dimensions of maternal mortality in rural central India: a qualitative exploration using a human rights lens. Global health action, 8: 1-15 Jat, Tej Ram, Deo, Prakash R., Goicolea, Isabel; et al.

Solidariska selfies: Anti-rasistiskt engagemang i en digitaliserad samtid. Berg, Linda, Carbin, Maria, Sport, Gender and Power: The Rise of Roller Derby: Important ethnographic and autoethnographic study of roller derby. Idrottsforum.org/ Nordic sport science forum. Bladh, Greta Stories of lifestyle mobility: representing self and place in the search for the ’good life’. Social & cultural geography (Print), 16(3): 351-370. Åkerlund, Ulrika, Sandberg, Linda. The compulsory public pension and the demand for life insurance: the case of Sweden, 1884–1914. 1 Economic history review, 68(1): 244-263 Andersson, Lars-Fredrik, Eriksson, Liselotte, The neoliberal turn and the marketization of care: the transformation of eldercare in Sweden. The European Journal of Women’s Studies, 22(3): 274287. Andersson, Katarina, Kvist, Elin, Toddlers exploring natural phenomena with teachers as co-researchers, Areljung Sofie Tough, sensitive and sincere: how adolescent boys manage masculinities and emotions International..Journal of Adolescence and Youth. Randell, Eva, Jerdén, Lars, Öhman, Ann; et al. Understanding how young people do activism: Youth strategies on sexual health in Ecuador and Peru. Youth & society, 47(1): 3-28. Coe, Anna-Britt, Goicolea, Isabel, Hurtig, Anna-Karin; et al. Which socio-economic measures are associated with psychological distress for men and women?: A cohort analysis. European Journal of Public Health, 25(2): 231-236. Linander, Ida, Hammarström, Anne, Johansson, Klara Women’s relative immunity to the socio-economic health gradient: artifact or real? Global health action, 8. Phillips, Susan P, Hamberg, Katarina

35


UCGS styrelse 2015 Följande personer valdes till medlemmar av styrelsen för UCGS under 2015 - Margareta Berggren, ordförande, extern ordförande - Professor Ann Öhman, vice ordförande - Docent Monica Burman, representant från samhällsvetenskaplig fakultet - Lektor Erik Sigurdson, representant från humanistisk fakultet - Lektor Kerstin Edin representant från medicinsk fakultet - Professor Barbara Giles, representant från teknisk- naturvetenskaplig fakultet - Linda Gustafsson, representant för näringsliv och samhälle - Anders Rebbling, Umeå naturvetar- och teknologkår - Rebecca Carlander, Umeå Studentkår - Anna Croon Fors, föreståndare, adjungerad - Johan Pålsson, förtroendevald fackförbundet SACO - Agneta Frick, sekreterare

36


Vill du få vårt nyhetsbrev? Anmäl dig till emma.skog@umu.se!

Alla texter är skrivna av Emma Skog, Kommunikatör vid UCGS. om inget annat är angivet Foto: Emma Skog, om inget annat är angivet Ansvarig utgivare: Anna Croon Fors Layout: Emma Skog Tryck: Print & Media, Umeå universitet 2016 37


Umeå centrum för genusstudier Besöksadress Samhällsvetarhuset, plan 4, Umeå Universitet

Föreståndare Anna Croon Fors Tel: +46 (0)90 - 786 69 04 E-post: anna.croon@umu.se

Studierektor genusforskarskolan Annelie Bränström-Öhman Tel: +46 (0)90 – 786 56 46 E-post: annelie.branstrom@umu.se

Studierektorer grundutbildning Johanna Overud Tel: +46 (0)90 – 786 97 08 E-post: johanna.overud@umu.se Linda Sakndberg Tel: +46 (0)90 - 786 E-post: linda.sandberg@umu.se

Ekonomiansvarig Åsa Eriksson Tel: +46 (0)90 - 786 59 77 E-post: asa.eriksson@umu.se

www.ucgs.umu.se

Umeå centrum för genusstudier Umeå Universitet 38

Ucgs årsskrift 2015  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you