VI DET GEMENSAMMA ARKTISKA
1.
Vad är det första du tänker på när du hör ordet arktisk? ”Det arktiska anspelar för mig på klimatet: en lång, kall vinterperiod, naturens särdrag. Det används också politiskt, men då är det enligt min mening ett väldigt tänjbart och relativt begrepp.”
Pentti Malinen Landskapsdirektör
2.
Hur påverkar närheten till gränsen livet i landskapet? ”På ett omärkbart sätt. De som bor nära gränsen är vana vid situationen,
Kajanalands förbund
och gränsen ger inte samma sorts häftiga reaktioner på saker och ting
Kajana
som hos människor som inte känner till gränsområdena. Istället för forna tiders ’fobier’ lever man numera ett liv i gränsområdena som snarare bygger på realism. Nationsgränserna är en bromskloss för samarbete, även om rörligheten i sig kan vara tämligen fri, som exempelvis vid gränsen mellan Sverige och Finland. Vi hoppas att den gränsöverskridande ekonomiska aktiviteten ska öka.”
3.
Vad gör Barents regionkommitté som du leder? ”Regionkommittén är ett organ som förbereder inför Barents regionråd. Regionrådets och -kommitténs ordförandeskap 2016–2017 är i Kajanaland. Som ordförande ser vi till att rådet och kommittén samt de åtskilliga arbetsgrupperna inom Barentssamarbetet uppnår konkreta resultat till gagn för regionerna genom att skapa gränsöverskridande samarbete. Vi har ett eget ordförandeskapsprogram som bygger på programmet för Barentsregionerna och som lyfter fram utmaningar och mål som är aktuella just nu. En ständig utmaning för oss är att förnya och effektivisera verksamhetsmodellerna för Barentssamarbetet genom bland annat kommunikation. En betydande aktuell möjlighet är att effektivt dra nytta av programmen för EU:s yttre gränser som öppnar sig i slutet av 2016. Samarbetet på regionnivå inom Barentsområdet har en särskild roll just nu när det internationella läget – i synnerhet mellan EU och Ryssland – har blivit mer spänt.”
88