Nya avgifter för kommunal omsorg n Kommunen har sedan i maj en ny taxa med fasta avgifter för olika insatser inom omsorgen om äldre och funktionshindrade. Ändringarna innebär att många kommer att få höjda avgifter, och en del sänkta avgifter. Den enskilde betalar dock aldrig mer än maxtaxan i omsorgsavgift. Det finns dessutom ett förbe-
hållsbelopp för personliga behov och normala levnadsomkostnader som den enskilde har rätt att behålla innan omsorgs Andreas avgift får tas ut. Jonsson Under en övergångperiod fram till juli 2011 be-
Fortsatt gott betyg till företagsklimat gränsas höjningen av avgiften per person till maximalt 400 kronor per månad. – Syftet med att ändra taxekonstruktionen är dels att göra den tydligare kopplad till vilken insats som ges, dels att säkra att vi även i framtiden kan ge en god omsorg, säger Andreas Jonsson (M), ordförande i socialnämnden i Tyresö.
n Tyresö hamnade på plats 24 i rankingen över företagsklimatet i landets 290 kommuner. Skolans positiva attityd till företagande lovordas särskilt i enkätundersökningen och i nyföretagande ligger vi på plats 20. Plats 24 är dock sämre än i fjol då Tyresö tog ett rejält kliv upp från plats 62 till 12.
Listan bygger på en enkät av Svenskt Näringsliv till kommunens företag och statistiska faktorer. Tyresös goda resultat beror på betyg långt över medel på 16 av de 17 faktorerna. Skolans attityd till företagande får särskilt gott betyg och antalet nya företag per 1000 invånare är bland de högsta i landet. Läs mer på tyreso.se.
Lokalfrågan viktigast för föreningarna Fritidskonsulenten Stefan Fridén arbetar med Tyresös drygt 200 föreningar.
n I Tyresö finns ett rikt föreningsliv – över 200 föreningar finns registrerade här. En titt i föreningsregistret visar att det är flest idrottsföreningar, men det finns också många aktiva frilufts-, kultur- och hobbyföreningar och föreningar inom det sociala området. Stefan Fridén på fritidskontoret som ansvarar för förenings frågorna på Tyresö kommun har hittat sitt drömjobb: – När jag var i tonåren var jag med och startade Hanvikens innebandyklubb, och hade mycket kontakt med fritidskonsulenten på kommunen, säger han. Redan då tänkte jag att det där jobbet vill jag ha när jag blir vuxen. Nu har jag arbetat här i nio år. Tyresö ligger i topp
Fritidsenhetens roll är att serva föreningarna. Kommunens stöd till föreningslivet är bland annat subventionerade lokaler, ekonomiska bidrag, föreningsstipendium, kopieringsmöjligheter och viss marknadsföring. Kommunen anordnar också utbildningar, kurser och föredrag inom områden som är intressanta för föreningarna. Enligt en undersökning av Riksidrottsförbundet satsar Tyresö kommun näst flest kronor per invånare på föreningsbidrag i
länet (efter Danderyd). Tyresö lägger ner 126:90 kronor per in vånare i bidrag. Fyra gånger så mycket som Stockholms stad som satsar minst i länet. Men Stefan Fridén kan inte luta sig tillbaka: – I alla nyckeltal ligger Tyresö i topp, men verksamhet inom kultur och fritid är inte något kommuner lagstadgat måste erbjuda sina kommuninvånare. Jag ser det som ett viktigt uppdrag att motivera för politikerna att bibehålla vår topposition och inte dra ner på ambitionerna. Det är viktigt framför allt för barn och ung domar att ha vettiga fritidssysselsättningar. När kommunen måste spara, så är det inte konstigt att det är de frivilliga verksamheterna som får stryka på foten först. – I dag har vi en väldigt tajt organisation. Vi har minskat på personalstyrkan på fritidsenheten, samtidigt som vi fått mer uppdrag, fler anläggningar och fler Tyresöbor. Det har gjort att vi lärt oss arbeta mycket effektivare och att fokusera på rätt saker. Grannkommunerna frågar oss ofta vad vi har för knep att kunna uträtta så mycket. – Vi har också stor hjälp av Tyresö föreningsråd som består av representanter från föreningar i Tyresö och som arbetar för att föreningslivet ska utvecklas på ett positivt sätt. Varför är då detta drömjobbet?
- Tyresö har fantastiska förutsättningar för en aktiv fritid, säger fritidskonsulent Stefan Fridén. Det finns till exem pel inte många kommuner som har en 18-håls golfbana så centrumnära. Foto elisabeth grahn
– Detta är ju en positiv verksamhet som människor har valt att gå in i frivilligt, säger Stefan Fridén. De som jobbar ideellt inom föreningslivet är ofta eldsjälar som verkligen brinner för sina fritidsintressen. Det roligaste med jobbet är de dagliga mötena med alla de fantastiska människorna. Lokaltider en balansgång
Stefan Fridén är stolt över föreningslivet i Tyresö, men säger att en del anläggningar har en del år på nacken och behöver renoveras. Har har lärt sig under åren vilka frågor som är viktigast för föreningarna: lokalfrågan, att få ekonomin att gå runt och tillgången till utbildade ideella ledare. Det som är i särklass svårast i jobbet är att tillgodose önske målen när det gäller att få tillgång till lokaler. – Lokaltiderna måste vi fördela
så rättvist som möjligt, säger han. Det är svåra frågor att ta ställning till – hur mycket istid behövs för att en konståkare ska hålla kvalitet och utvecklas på elitnivå? Hur jämför man en gymnast med en handbollsspelare? Som tur är finns beräkningsmodeller för detta, men det är alltid en balansgång – vardagar 18–20 är den absolut populäraste tiden för de flesta. Allaktivitetshus drömmen
Om Stefan Fridén fick fria händer vet han precis vad han skulle göra: – Jag har en dröm om ett allaktivitetshus! Där skulle det finnas duktiga ledare, och alla skulle bjudas in på prova-på-aktiviteter. Det skulle fungera som en gigantisk fritidsgård där man skulle arrangera spontana cuper och tävlingar. Där skulle också finnas ett cafe, där man bara kan hänga och träffa
andra unga och vuxna. Ofta är det ju en sådan press på barn och ungdomar att de ska lyckas inom sin idrott. Till ”mitt” hus skulle man komma och lattja bara för att det är kul!. Ett arbete som pågår är utökat samarbete med föreningslivet och även företag. Många lokaler behöver rustas upp invändigt och där skulle ideella arbetskrafter göra stor nytta. – Det kan inte bli annat än en win-win situation för alla inblandade. När föreningar har önskemål kan de samtidigt berätta vad de kan bidra med, säger han. – Ett bra exempel är caféet på Trollbäckens IP. Det blåstes ut och byggdes om och blev nytt och modernt. Alla insatser utfördes helt ideellt av föräldrar till barn från fotbolls- och hockeysektionen i Hanvikens SK. Besök Föreningsportalen!
tyreso.se/foreningsportal
Ny mötesplats för Tyresöborna i Petterboda I Petterboda Industriområde finns sedan ett par år ett lekland för barn. Nu finns planer på att uppföra ett nytt, större lekland och en damm i anslutning till Petterboda parkstråk.
Byggnaden i två plan kommer att ha en area om cirka 1500 kvadratmeter. På den sammanlagt 4000 kvm stora markytan ska också fina utemiljöer anläggas, och under leklandet byggs ett garage med p-platser. Marken ägs av kommunen som idag främst använder den som snöupplag. – Området ingår i det område som i översiktsplanen är utpekat som ett bra läge för en park med dagvattendamm – liknande Forn
uddsparken fast mindre, säger planchef Sara Kopparberg på Tyresö kommun. Vi tror att leklandet kompletterar parken, så att området kan utvecklas till en attraktiv mötesplats för barn och deras familjer. Leklandet kommer då att fungera som en länk mellan industriområdet och parkstråket. Generationer kan mötas
Anders Remius driver nuvarande leklandet Kaatach och har också ansökt om att få bygga det nya leklandet med samma namn. Ursprunget till Anders Remius idé om ett lekland i Tyresö är att han tycker att samhället är för ålderssegregerat. Han är själv morfar och saknade naturliga platser
En park och ett nytt lekland planeras i Petterboda. ILLustration CHRISTIAN NÜTZEL
där generationer kan mötas. – Det har visat sig att på nuvarande Kaatach är de flesta besökarna mellan 2–12 år, säger han. Målgruppen för det nya leklandet är äldre barn från 10 år och uppåt. Tanken är att det ska innehålla pedagogiska och stimulerande inom- och utomhusaktiviteter för både barn och vuxna. Vad ska man då kunna göra i det nya Kaatach? Projektgrupper arbetar med det just nu, och det finns mängder av idéer – cykelcrossbanor, skateboardramper, gröna-lundsbetonade 10-kampsaktiviteter, café, bollsporter… – Vi vill också ha någon slags scen för konserter och teater, säger Anders Remius. En scen som
vi hoppas att även skolorna kan använda sig av i undervisningen. Detaljplanearbete pågår
För att kunna uppföra leklandet krävs en ändring av detaljplanen vilket samhällsbyggnadsförvaltningen nu arbetar med. Planen har varit på samråd och kommer under hösten att ställas ut i Servicecenter då allmänheten kan lämna synpunkter. – Vi har höga krav på byggnadens arkitektur och inplacering i området, säger Sara Kopparberg. Om planen inte blir överklagad kan den vinna laga kraft nästa år, vilket innebär att Tyresös nya mötesplats kan börja byggas direkt efter det.