Tala advent och jul nr4 2017

13/12 LUCIA TRADITIONELLT LUCIATÅG 24/12 JULAFTON “NÄR JULDAGSMORGON GLIMMAR” SAMLING VID KRUBBAN ÅRETS JULK AMPANJ STÖD VARJE BARNS RÄTT TILL ET T TRYGGT LIV! VI GL ÄNTAR PÅ DÖRREN TILL FRAMTIDEN!

VI ÄR MEDMÄNNISKOR! VI DELAR INTE BARA DET MÄNSKLIGA LIVETS VILLKOR. VI ÄR OCKSÅ ALLA ÄLSKADE AV GUD.

TALA ADVENT

En julberättelse Det finns de som på julafton aldrig missar när Kalle Anka önskar god jul, och så finns de som just den dagen inte kan vara utan Sagan om Karl Bertil Jonssons julafton. Den ena av våra två julberättelser är mer för barn, de barn vi själva var en gång, de barn som vi vill skall uppleva lite av vår jul, som den var när vi var barn. Den andra berättelsen ger vuxenpoäng. Vi skulle kunna kalla den en god saga om medmänsklighet, där samtidigt världen omkring, som nazistflaggorna på flaggspelet, gör sig påmind. Fortfarande behöver vi de goda berättelserna, inte bara när det är jul. Berättelsen om Jesus, och hans födelse är mer än en god berättelse för julen. Fortsättningen, berättelsen om Jesu liv, död och uppståndelse är för oss Den goda berättelsen.

??????????????

Min egen goda julberättelse är enkel. Kanske är den för enkel. Det som för de flesta av oss är julen, familjen som samlas, saknas. Det hände sig i alla fall vid den tiden att Sydafrika stod på gränsen till demokrati. Året var 1993, de första demokratiska valen var utlysta till april 1994. I mitten av december det året var jag med på en samling för Svenska kyrkans missionärer i Sydafrika. Anläggningen var nära Richmond, en småstad i södra Natal. Det blev några dagar av vila och återhämtning. Som svenskar gärna gör tog vi långa promenader, vi njöt av stillheten omkring oss. En stridsvagn från andra världskriget var uppställd i stans centrum, en påminnelse om ett avslutat krig, och de soldater från Richmond som då stupat. Men stannade man till och läste namnen såg man tillägget.

Under den avsiktligt vaga angivelsen Border (Gränsen) stod namnen på de som åren 1966 till 1990 stupat i kriget mot SWAPO i Namibia och Angola. Också det kriget var nu över. Några dagar efter det att jag kommit hem till Kimberley läste jag en tidningsartikel som beskrev området kring Richmond som ett av de områden i Natal som drabbats värst av den då pågående konflikten mellan ANC och Inkatha. Monumentet över de vitas krig syntes.

Det lokala lågintensiva inbördeskriget mellan två afrikanska politiska grupperingar märktes inte. Sedan åkte jag till Durban för att hälsa på en barndomsvän. Som de flesta vita sydafrikaner var Patrick orolig för framtiden.

De vita högerextremisterna hotade att inför valet störta Sydafrika i kaos. Han var också orolig för hur det skulle gå för Sydafrika (och de vita) när Nelson Mandela blev president. Allt, några månader innan valet, var oskrivet.

Så åkte jag tillbaka till Kimberley, det var dagen före julafton. Från Durban till Kimberley är det 800 km och resan med bil tar utan pauser drygt åtta timmar. I Sydafrika är det en rätt så normal dagsetapp. Det vill till att man håller sig vaken. Bra musik i bilstereon är en nödvändighet. Är man som jag ensam i bilen, då blir det så att tankarna far runt. Jag funderade kring framtiden, Sydafrikas och delvis också min egen. Jag tänkte inte på att det redan nästa dag var julafton. Jag stannade till i en liten småstad för lunch, beställde och åt min mat. Restaurangen var fullsatt, stämingen var god, julfirandet hade redan börjat. Men jag förblev för mig själv. För mig var det inte någon större skillnad mellan att sitta ensam i bilen och att sitta ensam vid ett bord i restaurangen. När jag betalade så punkterades bubblan jag befann mig i. Servitören önskade mig en god jul. Och jag förstod på det sätt han sa det, att han faktiskt menade det. När jag satte mig i bilen kände jag mig gladare och mer hoppfull. Kanske skulle man kunna säga att jag inte var ensam i bilen längre. Framåt kvällen kom jag till Kimberley. Och året som följde blev bättre, långt bättre än vad många fruktat. Våldet avtog markant, och det första demokratiska valet blev till en folkfest, där människor med mycket olika bakgrund för första gången tillsammans skapade en gemensam framtid.

Det här är min goda julberättelse. Poängen, precis som Sagan om Karl Bertil Jonsons julafton är att vi inte behöver se varandra som främlingar. Vi är medmänniskor. Och med all respekt för Tage Danielsson, och hans livshållning, kan jag lägga till, vi delar inte bara det mänskliga livets villkor, vi är också alla älskade av Gud. Anders Fogelqvist, präst

Tynnereds församling, Turkosg 1, 421 50 Västra Frölunda Expedition: 031-731 64 30 tynnereds.forsamling@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/tynnered www.facebook.com/tynneredsforsamling

TALA är en periodisk tidskrift som distribueras med posten som samhällsinformation till alla hushåll i Tynnereds församling.

Utgivare: Svenska kyrkan i Tynnereds församling, Västra Frölunda 2017. Ansvarig utgivare: Ernst-Arne Detert .

Redaktör: vikarierande Karin Oxe. Omslagsbild: Albin Hillert, IKON

KENNETH VÅR ORGANIST BERÄTTAR OM 36 ÅR I början på nästa år blir han pensionär. Lite vemodigt men det känns rätt, en ny fas i livet börjar.

berättar om är arbetet med ”Himmelen inom”, ”Träd in i dansen” och ”Välsignan och fröjd” alla under inspirerad ledning av hans fru Charlotta och med Kenneth vid pianot!

På Gemenskapsträffen berättar Kenneth minnen och reflektioner från sina år i församlingen.

Det skulle bara bli ett vikariat!

- När jag var klar med min organistutbildning 1981, började jag mitt vikariat som organist i Tynnered 1 februari 1982.

Jag har mött många färgstarka personligheter!

- Kenneth berättar om några av de profiler han mött under sin tid i Tynnered. En av dem var Marta, en äldre dam i Gemenskapskören som hade spelat på biograferna i Göteborg på den tiden när det bara fanns stumfilm!

Bild Kristina Johansson/IKON

Kärleken spirade och bröllopsklockorna slog!

- Sin blivande fru Charlotta träffade Kenneth i Tynnereds församling. Det uppstod ljuv musik och bröllopsklockorna ringde för brudparet.

Midsommarafton 1985 gifte sig Charlotta och Kenneth i Tynnereds kyrka och hela församlingen var bjuden till bröllopsfesten. Sen kom barnen Johan, Sara, Amanda och Maja.

Ibland var det svårt att få barnvakt och vid ett sådant tillfälle satt Sara bredvid Kenneth på orgelpallen under en söndagsgudstjänst.

Plötsligt såg Kenneth hur hon förde sitt lilla finger mot klaviaturen men ångrade sig. Då gick det kalla kårar genom kroppen...

“Med tiden mognar idéerna man får invänta rätt stund. Gammalt och nytt tillsammans blir väldigt bra.”

- Kenneth berättar om körarbetet under åren och om några speciella satsningar som t.ex. musikalen ”Liv och Fred”, som hade premiär i februari 1986. Det var mycket planering och förarbete. De fantastiska scenkläderna syddes av körmedlemmarna. Han talar med värme om körsamarbetet med Tant Bertas jasskapell som resulterat i en mängd konserter och gudstjänster men också i skivan ”Walking with the King”.

Kyrkfolket gick fel!

- Kenneth kom att tänka på en komisk händelse när hela församlingen reste till Donsö en sommarsöndag för att fira gudstjänst. Han och tjänstgörande präst gick till kyrkan för att förbereda gudstjänsten men större delen av församlingen hade försvunnet på vägen. De hade gått och satt sig i Missionskyrkan som var mycket större och synligare än Svenska kyrkan….

Till sist frågan om vilken musik han helst lyssnar till och menade att han tycker om all möjlig musik som är bra men att han har en särskild kärlek till den klassiska kyrkomusiken.

Kenneth ger även exempel på mer Kenneth har ett sjunde sinne. Han traditionell musik som framförts känner om auditoriet lyssnar även under åren; Fauré s Requiem och om han sitter med ryggen till.....

Saint-Saens Juloratorium.

Ett annat fint minne som Kenneth Text Karin Oxe Välkomna till Julsångsgudstjänsten den 17 december som också blir Kenneths “Stora final!”

DÅ HELA UNIVERSUM VAR I JÄMVIKT… ”När juldagsmorgon glimmar, jag vill till stallet gå…”

Många av oss har sjungit och sjunger gärna julsånger. Men varför firar vi jul egentligen? Och varför just julafton och juldagen?

Som så ofta finns det olika traditioner och historier om varför vi göra på detta viset.

De första kristna levde i en kultur där födelsedagen inte var så central. Påsken, då Jesus dog och uppstod, var den stora högtiden som firades.

Det var också vid påsk som de allra flesta dopen skedde. Istället för födelsedagen var just dopet man firade eftersom det var tecknet på den nya födelsen. Varje söndag sågs, och ses än idag, som en påskdag och för många var det också dopdagen som firades. Det nya livet!

Jesu födelses fest, julen, börjar firas i det som var västromerska riket på 300-talets mitt. I den östliga delen av kyrkan blev aldrig firandet av Jesu födelse en stor högtid. För de ortodoxa kyrkorna var och är det fortfarande Epifania som är den stora dagen. Denna dag började man tidigt firas redan på 100-talet. Med epifania som kommer från grekiskans epifa’neia och betyder uppenbarelse, menar man Jesu ankomst till jorden.

Tre händelser lyfts fram som uppenbarelser av Jesu ankomst:

Jesu dop (då Gud uppenbarar att Jesus är hans älskade son), vinundret i Kana (då det står i Joh 2:11 att ”han uppenbarade sin härlighet”) och uppenbarelsen genom Betlehemsstjärnan som visar vägen för de tre stjärntydarna/vise männen från östers länder. En gammal tradition säger att Jesus döptes den 6 januari när han var 30 år gammal, och att Kana-undret ägde rum 31 år efter de vise männens tillbedjan. Än idag är det så att det framför allt är i vi som är västkyrkligt präglade (protestanter och katoliker) som firar jul den 25 december medan de ortodoxa firar den 6 januari som sin stora jul och uppenbarelsehelg.

Trettondag jul (Epifania) handlar i vår tradition just om stjärntydarnas besök och deras gåvor till Jesusbarnet.

Men varför valde man just den 25:e december som datum för jul?

Ett skäl som säkert varit viktigt är att vintersolståndet – årets mörkaste dag – inföll då enligt den gamla kalendern. När det var som mörkast – då sände Gud Jesus, då ”kom ljuset in i världen” för att citera Johannesevangeliet igen.

En annan tradition är mer filosofisk och teologiskt reflekterande: När Gud skapar världen befinner sig allt i jämvikt.

Ljus och mörker är i total jämvikt.

När Gud påbörjar den nya skapelsen så är det naturligtvis också så. När Gud blir människa, dvs. när bebådelsen i Marias mage, i konceptionsögonblicket, då är hela universum i jämvikt.

När dag och natt är lika länga, vid vårdagjämningen, då sker undret.

Därför förlades Jungfru Marie bebådelsedag till den 25 mars (enligt den gamla tideräkningen för vårdagjämningen). Så är det bara att räkna med 9 månaders havandeskap = 25 december!

Att vi sedan i Sverige alltid har haft en förkärlek för att fira aftnarna innan själva helgdagen är något som naturligtvis också gällt Jul. Så för många är det julafton som är den stora dagen…

Per Eriksson

ÄRKEÄNGELN MIKAEL I MOGILA

Höstmorgon i byn Mogila i Makedonien. I dag firas Ärkeängeln Mikael. Byns kyrka är Ängel Mikaelkyrka. På makedonska heter Sveti Arhiangel. Sveti #Helig, Arhi#Först, Angel#Budbärare. Ängeln Mikael är Guds sändebud, han representerar Gud. Mikael beskrivs ta människans parti inför Gud. Exempelvis i situationer där folket har det svårt på olika sätt.

Ängeln Mikael framställs som en stark gestalt, med svärdet i handen och trampandes på en drake. Draken som symboliserar det onda. Bilden är hämtad ut Uppenbarelseboken 12:7 där det står att en strid ska komma.

Det goda mot det onda ”Mikael och hans änglar ger sig i strid med draken. Och draken och hans änglar strider, men draken förlorar och det finns inte mer någon plats för dem i himlen.”

Idag på morgonen går människor från varje hus med bakat nattvardsbröd till kyrkan.

Nattvardsbrödet består av ett rundt bröd. Det runda brödet är omringat av ett ringbröd som är smyckat med 4 småkors. Det lilla runda brödet representerar jorden med alla människor och det runda brödet är kosmos/himlen. En medlem av varje hus oftast det yngsta av barnen kommer till kyrkan. Prästen sjunger evangeliet och instiftar nattvarden.

Han skär en triangel i brödet för Guds treenighet

därefter häller han vinet i brödet och säger, “Kristi kropp och blod utgivet för människan.”

Ljusen brinner framför Ikonostasen och rökelsen fyller den lilla gamla kyrkan med underbar doft. Himmel och jord blir ett i nattvarden.

Det runda brödet bryter prästen tillsammans med varje barn. Hälften av brödet tar barnet till familjen och hälften ger prästen till de fattiga.

Efteråt tar man med sig brödet hem. Mamman delar det välsignade nattvardsbrödet i småbitar till alla i familjen. Efteråt äter vi alla frukost.

Klockan är nu 10 på morgonen.

Nu ska det dukas med den finaste maten vi har förberett dagen innan.

Gästerna kommer snart. Det är glädje luften. Skratt och musik. Vi kvinnor gör iordning borden, barnen leker utanför. Männen förbereder och grillar köttet utanför. En underbar tid att vara tillsammans.

En hälsning från Makedonien

Suzana Enmark, församlingspedagog

En gammal sed säger att Ängeln Mikael kan uppenbaras i ett barn eller i en tiggare eller hemlös. Därför är det viktigt att komma ihåg och påminnas att Gud uppenbarar sig där man minst anar.

BOYET ÄR ETT AV DE TUSENTALS BARN SOM VUXIT UPP PÅ MANILLAS SOPTIPP.

Mitt i stanken av avfall, avföring och orättvisa, har Boyet lärt sig prata, lärt sig gå och lärt sig överleva. Under sina första nio år i livet har han aldrig vaccinerats eller behandlats för de sjukdomar som härjar på soptippen. Och han har aldrig fått chans att gå i skolan.

Idag har Boyet fått komma till ett boende som Svenska kyrkans internationella arbete stödjer i Manilla. Nu behöver han inte längre leta mat bland sopor. För första gången Bild Kat Palasi/IKON

i livet har han trygga vuxna omkring sig.

Vuxna som inte utnyttjar honom. Vuxna som lyssnar till hans önskan om ett värdigt liv. Boyet säger att när han blir stor, ska han också jobba med att hjälpa barn från soptippen.

Stöd varje barns rätt till ett tryggt liv!

Swisha din gåva till 9001223. Tack!

VI GLÄNTAR PÅ DÖRREN TILL FRAMTIDEN höstens kyrkoval. På lokal nivå finns församlingsherdarna i ett uppdrag som på många sätt liknar det kyrkoherdarna hade förut. Vi som arbetar med övergången till det nya är fast övertygade om att vi får goda möjligheter att här i västra Göteborg vara en kyrka i samtiden, fast rotad i de goda traditionerna men också med en öppenhet för förnyelse.

Psalm 103, första delen av vers 1

Det finns nästan inget annat som nu förtiden kan göra mig lika gripen som när församlingen på första advent stämmer upp i psalm 103. Orgelns brus, den starka sången och de gammaldags orden rör mig till tårar – det är faktiskt sant.

Bakom rörelsen finns allt det som är min historia med barndomens minnen av advents- och jultid, nuets glädje över livet som fortgår och hoppet om den framtid som vi är på väg emot, det hopp som också bar våra fäder men som nu Bild Albin Hillert/ IKON Näsets, Styrsö, Tynnereds, är vårt.

Västra Frölunda och Älvsborgs församlingar tillsammans Västra Kyrkan lever i världen och Frölunda pastorat från och med för världen och tar sig 1 januari 2018. därmed handfasta uttryck.

Kyrkobyggnader skall förvaltas, De lokala församlingarna personal skall anställas och kommer att vara förtroendevalda skall väljas utgångspunkten för det och verka i kyrkoråd och mesta av den kyrkliga församlingsråd. verksamheten men Just nu är Svenska kyrkan i Göteborg inne i ett intensivt förberedelsearbete inför en ny organisation. Samtidigt som den kyrkliga samfälligheten skall delas upp i nio enheter (pastorat eller församlingar) plus en begravningsenhet håller vi på att lägga samman många lokala församlingar till gemensamma pastorat med en kyrkoherde.

Här i Västra Göteborg bildar

det som blir bättre att vi gör tillsammans skall vi samverka kring. Pastoratet får en gemensam expedition där man bland annat kan boka dop och andra kyrkliga handlingar.

Tillträdande kyrkoherde Annika Vindare leder det nya pastoratet tillsammans med kyrkorådet som håller på att formeras efter

Välkommen att vara en del i detta och välkommen till en kyrka nära dig för att sjunga adventspsalmer och fira jul.

Martin Lindblad, kyrkoherde och vikarierande förändringsledare

Bild Helena Andersson

Förberedelse Bered en väg för Herran!

Berg, sjunken, djup stån opp!

Han kommer, han som fjärran var sedd av fädrens hopp.

Bild Josefin Casteryd/ IKON

JUL JUL STRÅLANDE JUL JULAFTON

!

TACK RKET A M R UPE DA S A IC UN FRÖL GET TILL A R BID FÖR BASAREN JUL

JULBASAR LÖRDAG 2 DECEMBER

SAMLING VID KRUBBAN 11.00 i Tynnereds kyrka.

Julspel med Musikverksta´n 11.00 i Grevegårdens kyrka. Thomas Johannesson medverkar på sång & fiol.

JULNATTSMÄSSA 23.30 i Tynnereds kyrka.

Solosång med Charlotta Hildor.

11.00-15.00 I TYNNEREDS KYRKA

Vi börjar med andakt i kyrkan. Sedan väntar lotterier, försäljning av hemlagat, kaffeservering med hembakat & barntombola. 14.00 samlas vi till Sånger i Advent. VÄLKOMNA! Till förmån för diakoni inom och utom församlingen.

TRADITIONELLT LUCIAFIRANDE

ONSDAG DEN 13 DECEMBER 8.00 med förskolan Lingonet i Grevegårdens kyrka.

18.00 med församlingens barn i Tynnereds kyrka.

JULLUNCH

TORSDAG 28 DECEMBER I GREVEGÅRDENS KYRKA 13.00-15.30.

För alla er som önskar dela julen med någon. Känn dig varmt välkommen till julgemenskap med god mat, underhållning och pyssel. OSA senast 20/12-17 till: tynnereds.forsamling@svenskakyrkan.se.

För information kontakta diakon Lena Andersson: 031-731 64 34. lena.andersson4@svenskakyrkan.se

Bild Kristina Johansson/IKON

JULVANDRING

Välkomna till en spännande vandring genom jullandskapet i Tynnereds kyrka.

Efter vandringen bjuder vi på fika.

För bokning kontakta: Suzana Enmark, församlingsassistent 031-731 64 38 /0706-99 27 16 suzana.enmark@svenskakyrkan.se

JULDOCKSPEL 12 &14/12 10.00

Grevegårdens kyrka.

Vart gick den lilla åsnan från Nasaret?

Vill ni veta det?

Bild Kristina Johansson

Våra fina stavdockor kommer också i år att berätta julens berättelse för barnen.

Efter dockspelet bjuder vi på fika.

För bokning kontakta 031-731 64 30.

TYNNEREDS KYRKA

GREVEGÅRDENS KYRKA

Söndagen den 3 december FÖRSTA ADVENT 11.00 ADVENTSGUDSTJÄNST med barngrupperna, Tynnereds kyrkokör, Lena Björk trumpet och Per Eriksson.

18.00 ADVENTSMUSIK med Tynnereds kyrkokör och stråkorkestern Capella Cordialis.

Söndagen 3 december FÖRSTA ADVENT 11.00 ADVENTSGUDSTJÄNST med kören Vågorna, Christian Josefsson

Tisdagen den 5 december 19.00 NÄRA DIG c:a 20.30 MÄSSA, Per Eriksson.

Söndagen den 10 december ANDRA ADVENT 11.00 MÄSSA. Skärgårdskören, Brita Rudberg Österberg.

Onsdagen den 13 december 18.00 LUCIA Traditionellt luciafirande med församlingens barn och ungdomar, Brita Rudberg Österberg.

Söndagen den 17 december TREDJE ADVENT 11.00 MÄSSA, Per Eriksson.

16.00 JULSÅNGSGUDSTJÄNST med Tynnereds kyrkokör, Gemenskapskören, Vågorna, Musikverksta´n, solister och musiker under ledning av organist Kenneth Hildor. Per Eriksson.

Låt oss fira advent och jul tillsammans!

Söndagen den 24 december JULAFTON 11.00 SAMLING VID KRUBBAN Julspel av musikverkstan, Per Eriksson m.fl.

23.30 JULNATTSMÄSSA Solo: Charlotta Hildor, Per Eriksson.

Måndagen den 25 december JULDAGEN 7.00 JULOTTA med Tynnereds kyrkokör, Brita Rudberg Österberg.

Söndagen den 31 december SÖNDAGEN EFTER JUL 11.00 MÄSSA, Anders Fogelqvist.

Måndagen den 1 januari NYÅRSDAGEN 19.00 EKUMENISK BÖNEGUDSTJÄNST, Per Eriksson m.fl.

Söndagen den 7 januari SÖNDAGEN EFTER TRETTONDEDAGEN 11.00 MÄSSA, Brita Rudberg Österberg.

Söndagsskola alla söndagar.

Torsdagen den 7 december 19.00 TAIZÉMÄSSA Anders Fogelqvist.

Söndagen 10 december ANDRA ADVENT 11.00 FAMILJEGUDSTJÄNST med barn från förskolan Lingonet, Christian Josefsson.

Onsdagen den 13 december 8.00 LUCIAFIRANDE med förskolan Lingonet.

Torsdagen den 14 december 19.00 VI SJUNGER IN JULEN med kören Vågorna och musiker, Christian Josefsson.

Torsdagen den 21 december 19.00 TAIZÉMÄSSA, Anders Fogelqvist.

Söndagen den 24 december JULAFTON 11.00 SAMLING VID KRUBBAN. Thomas Johannesson, sång & fiol, Christian Josefsson m.fl.

Tisdagen den 26 december ANNANDAG JUL 11.00 STEFANOSMÄSSA, Anders Fogelqvist. Anna-Karin Orrbäck, sång.

Lördagen den 6 januari TRETTONDAG JUL (EPIFANIA) 11.00 MÄSSA, Christian Josefsson.