Handbok om brandsäkerheten i bostadshus

Handbok om brands채kerheten i bostadshus

EN BRANDVARNARE ÄR EN BILLIG LIVVAKT Se till att den fungerar!

Enligt lagen ska det finnas en brandvarnare i varje bostad.

En brandvarnare är en billig livvakt. Den ger dig tid att ta dig ut, kalla på hjälp och påbörja släckningen förutsatt att den är rätt installerad och att batteriet fungerar.

En brandvarnare som inte fungerar är inte till någon nytta.

Testa brandvarnaren med testknappen varje månad.

Om brandvarnaren piper då och då och lampan blinkar är det ett tecken på att batterierna är slut. Det är skäl att byta batterier en gång om året.

Den som innehar bostaden, dvs. den som bor där ska själv skaffa en brandvarnare och se till att den fungerar. Ägaren, eller enligt överenskommelse bostadens innehavare, ansvarar för brandvarnare som är kopplade till elnätet. Ägaren och bostadsinnehavaren ska komma överens om test av den här typen av brandvarnare.

Hur många brandvarnare behövs?

Det ska finnas brandvarnare i varje våning i bostaden, liksom även i källarvåningar och vindsutrymmen anslutna till bostaden. Det ska finnas minst en brandvarnare per 60 m2 plan- eller våningsyta.

En bra princip är att installera en brandvarnare i varje sovrum och en längs utgången.

Var ska brandvarnaren placeras?

Brandvarnaren placeras mitt i taket, minst 50 cm från väggen. Se till att eventuell rök obehindrat når brandvarnaren, rök och värme stiger uppåt. För att undvika onödigt larm ska brandvarnaren inte placeras nära en spis, ugn, häll, brödrost, bastu, badrum, eldstad eller öppen spis. Damm som samlas i brandvarnaren kan lätt orsaka onödigt alarm. Brandvarnaren rengörs med dammsugare. Man kan också torka av den lätt t.ex. vid batteribyte.

Följ installeringsanvisningarna! En kolosvarnare ersätter inte brandvarnaren.

Installera kolosvarnaren enligt tillverkarens anvisningar.

Märk brandvarnaren med anskaffningsår och livslängd angiven av tillverkaren. En brandvarnare som nått slutet av sin livslängd ska förnyas även om testknappen visar att den fungerar. Brandvarnare fungerar i genomsnitt 7-10 år (Säkerhets- och kemikalieverket TUKES). Följ tillverkarens anvisningar.

2

RÄTT UTRUSTNING FÖR FÖRSTAHANDSSLÄCKNING Det är lättast att släcka en eldsvåda precis när den börjat, därför ska man veta vad man ska göra och handla raskt.

Skaffa lämplig utrustning för förstahandssläckning och lär dig använda den.

Med utrustning för förstahandssläckning avses släckningsutrustning som kan användas av en person, och som är lämplig för släckning i synnerhet av begynnande brandhärdar och mindre eldsvådor. Utrustningen består av t.ex. en släckningsfilt och handsläckare.

När fett börjar brinna i en stekpanna eller kastrull ska elden kvävas t.ex. med ett lock eller en släckningsfilt. Använd inte vatten för att släcka en fettbrand.

Stäng av spisfläkten.

Börja med att bryta strömmen i elapparaten genom att dra ut sladden eller vrida om huvudströmbrytaren om det är möjligt. En elbrand släcks genom att elden kvävs. Använd inte vatten vid en elbrand.

Släckningsfilt Släckningsfilten används för att kväva elden. Släckningsfilten ska vara minst 120x180 cm. Den är behändig för att släcka en liten eldsvåda, t.ex. fett som fattat eld på spisen eller en hushållsapparat som börjat brinna.

Häng upp släckningsfilten på väggen där den alltid finns till hands.

Ett bra ställe för släckningsfilten är nära köksspisen.

Handsläckare Med en handsläckare kan du effektivt släcka alla begynnande eldsvådor i hemmet. En 6 kg handsläckare räcker bra för hemmet (6 kg släckningsmedel). Det bästa stället för handsläckaren är invid utgången, på väggen bredvid dörren.

Se till att varje familjemedlem vet hur man använder släckaren.

Läs bruksanvisningen på handsläckaren. För handsläckaren på kontroll regelbundet. Handsläckare för bostaden ska kontrolleras vartannat år och handsläckare som är utomhus, i bilen och i båten ska kontrolleras varje år.

3

TA DIG UT TRYGGT OCH SNABBT I EN NÖDSITUATION Utöver utgången ska det finnas minst en nödutgång i varje våning i ett bostadshus. En ändamålsenligt placerad balkong eller fönsteröppning kan fungera som nödutgång.

Om fallhöjden till marken eller till något annat tryggt ställe från nödutgångsbalkongen eller –fönstret är mer än 3,5 m ska det alltid finnas en fast stege för att man tryggt ska kunna ta sig i säkerhet. Nödstegen ska vara fästad på väggen.

Steglängd och bredd enligt bild på sidan 7.

Nödutgångsfönstret ska vara försett med fasta öppningshandtag. Fönsteröppningens bredd ska vara minst (A) 50 cm och höjd (B) 60 cm så att summan av höjden och bredden är minst (A+B) 150 cm. Ett handtag på sidan om fönstret, extra trappsteg eller en förlängning av stegens sidostänger gör det lättare för en person att tryggt ta sig ut genom fönstret

4

VAR BEREDD PÅ OVÄNTADE SITUATIONER Gör upp en räddningsplan - Gör upp en räddningsplan för hemmet tillsammans med din familj - När du tar dig ut ur en brinnande byggnad ska du inte gå efter saker från de andra rummen - Giftig gas sprids långsammare i byggnaden om dörrar och fönster stängs, för då får elden inte syre - Väl ute tar sig alla till en på förhand avtalad samlingsplats - Ring nödnumret 112 från en säker plats - Vad ska beaktas under natten?

Utgång från olika rum - Vid en eldsvåda i hemmet ska man på förhand planera hur man tar sig ut ur hemmets olika rum och ut ur bostaden - Testa utgångsvägarna och framkomligheten - Nödutgångsfönstren ska ha fasta öppningshandtag Förutse avbrott i vatten-, el- och värmedistributionen Det är bra att alltid ha lite dricksvatten och påfyllnadskärl till hands i fall av avbrott i vattendistributionen.

Se till att det alltid finns ficklampor, en batteridriven radio och reservbatterier samt ljus och tändstickor lätt tillgängliga. Öppna spisar och andra eldstäder är bra reservvärmekällor Se till att det finns ett tillräckligt reservlager Det är bra att ha ett tillräckligt reservlager baslivsmedel och andra nödvändiga varor hemma i händelse av överraskande störningar. Reservlagret ska räcka för hela familjen under flera dagar.

Reservlagret består av vanliga livsmedel och varor som kompletteras enligt användning.

5

TRYGGT BOENDE Årligen inträffar omkring en miljon olyckshändelser som leder till fysiska skador.

Två av tre olyckor sker hemma eller under fritiden. Olyckorna orsakar 2 700 finländares död varje år.

De flesta olyckor som sker hemma och under fritiden kan lätt förebyggas med små försiktighetsåtgärder, genom att man eliminerar riskfaktorer och ändrar på sina vardagsrutiner. Planera ditt hem till en trygg hemvist för alla åldrar.

De vanligaste olycksfallen i hemmet är att man faller, halkar, skadar sig på ett vasst föremål och bränner sig.

Med små åtgärder kan du förebygga olycksfall MINIMERA RISKERNA OCH BO TRYGGT Största delen av elbränderna orsakas av människans egen felaktiga handling Risksituationer uppstår på grund av att elapparater är i dåligt skick och inte servas, men också av att bruksanvisningarna inte följs och av glömska.

Man kan skaffa olika säkerhetsutrustningar till elapparaterna, t.ex. timer och flerströmsskydd.

Tänk efter om du behöver säkerhetsutrustning i ditt eget eller dina närståendes hem. Följ bruksanvisningarna och förvara dem för framtida behov. Placera apparaterna rätt.

Se till att det finns tillräckligt plats kring apparaten så att luften kan cirkulera och täpp inte till ventilationsöppningar. Ta reda på var huvudströmbrytaren och vattenavstängningsventilen finns.

Läs apparaternas bruksanvisningar innan de installeras och tas i bruk.

Använd inte trasiga apparater

6

GÅ TRYGGT PÅ TAKET Man ska alltid tryggt kunna ta sig till servicepunkterna på taket Takstege och takbryggor Vid behov ska taket vara försett med en stadigt fästadtakstege i metall eller trä, samt takbryggor i åsriktningen. Takstegen fästs upptill på takåsen eller takbryggan och nertill i husstegen. min.

35 cm

Skorstensstege Om skorstenens höjd är mer än 120 cm från takytan behövs det en skorstensstege och ett skyddsräcke.

max. 30 cm (metall) max. 40 cm (trä) min. 35 cm

A

112

min.

100 cm

20 cm max.

30 cm min.

40 cm

rek 120 cm

Husstege En stadig husstege som tål belastning är antingen av metall eller trä.

Metallstegen (A) tillverkas av stadigt formstål.

Upptill fästs stegen stadigt i yttertaket.

Trästegen (B) tillverkas av rötskyddat impregnerat trä.

Stegpinnarna försänks 10 mm in i vertikalstängerna.

Upptill fästs stegen stadigt i takröstet.

7

BRÄNNBARA VÄTSKOR OCH GASER Ett garage är avsett endast för motorfordon I garaget får man förvara fordon som bil, motorcykel, moped, skoter och terrängskoter, däck, utombordsmotor, gräsklippare, reservdelar och verktyg för service samt fritids- och motionsutrustning.

Bränslen i garaget I garaget kan man förvara max. 60 liter antändbara samt lätt och mycket lätt brännbara vätskor (t.ex. bensin) och max. 200 liter brännbara vätskor med en flampunkt på över 55 °C (t.ex. diesel).

Maximimängderna för gemensamt garage och carport gäller för hela garaget/carporten, inte per invånare. Max. 25 kg flytgas får förvaras i garaget i lösa behållare. Om golvet ligger under markytan är förvaring av flytgas förbjuden.

Brännbara vätskor eller gaser får inte hanteras i garage eller carport Pannrummet och bränslelagret bildar egna brandavdelningar.

På grund av brandsäkerheten ska pannrummets sektionerande dörrar vara självslutande och självreglande. Dörrarna i ytterväggen behöver inte vara sektionerande, utan en isolerad ytterdörr anses tillräckligt säker.

I pannrummet får man förvara en liten mängd bränsle (t.ex. 0,5 m³ ved i ett begränsat utrymme) om man beaktar brandsäkerheten Bränsle i bostadsbyggnad I en bostadsbyggnad, inkluderande balkonger, terrasser eller motsvarande utrymmen, får man förvara max. 25 liter brännbara vätskor och max.

25 kg flytgas.

I ett till bostadsbyggnaden hörande skilt förråd får man dessutom förvara max.50 liter brännbara vätskor och max. 50 kg flytgas.

Om golvet ligger under markytan är förvaring av flytgas förbjuden. I ett bostadshus med flera bostäder där det finns ett gemensamt förråd för lösöre, i källaren eller på vinden, får man inte förvara brännbara vätskor eller gaser i det gemensamma förrådet.

8

De brännbara vätskorna, flytgas och andra farliga ämnen skall förvaras enligt bestämmelserna

- Gasflaskorna skall placeras så nära ytterdörren som möjligt och det

är skäl att ange på ytterdörren var de är placerade

- Se till att ventilationen är tillräcklig i förvaringsutrymmet, det skall fin

nas ventilationsöppningar upptill och nertill i utrymmet

- Förvaringskärlen skall placeras så att de inte kan bli varma av t.ex.

värmeanordningar eller solljus

- Förvaringskärlet för brännbar vätska ska ha ett tättslutande lock

- Flytgas får inte förvaras i källare eller på vind

- Tryckregulatorn och gasslangen skall kontrolleras årligen och flyt

gasslangen skall förnyas minst var femte år.

- Lösningsmedel, målfärger, tvätt- och desinfektionsmedel, insektgifter

och läkemedel ska förvaras oåtkomligt för barn.

Det är förbjudet att förvara lätt antändbart material eller annat, t.ex. sopkärl, kartonghögar och transportpallar, under byggnader eller i deras omedelbara närhet.

Sopkärl och sopstationer ska placeras så att risken är minimal för att det ska börja brinna och för att elden ska sprida sig. Sopkärlens säkerhetsavstånd från byggnadernas takrösten utan brandisolering är:

4 meter enskilda 240 liters och 600 liters sopkärl

6 meter rader med flera sopkärl och kartongrullpallar

8 meter sopstationer och skyttelflak med brännbart material Adressmärkning Byggnadens ägare ser till att husets adressnummer är synligt ända från gatan eller annan trafikled.

Det är skäl att ha ett gatunummer som syns också i mörker.

Adressmärkningen visar vägen till fastigheten för bl.a. utryckningsoch servicefordon.

Det är också bra att med klistermärken eller skyltar ge så mycket information som möjligt för att underlätta och påskynda räddningsarbetet

9

ELDSTÄDER Säkerhet ger en varmare stämning Det krävs höga temperaturer för att bränna ved.

Det krävs tillräckligt mycket förbränningsluft både i rummet och i eldstaden för att man ska kunna uppnå en hög förbränningstemperatur. En stor del av skadorna på eldstäder och rökkanaler och av eldsvådor som uppstår på grund av skadorna beror på att eldstäderna används fel.

Den viktigaste åtgärden i en eldstad är att avlägsna askan. För mycket aska kan t.ex. förhindra att förbränningsluften kyler ner gallret som därför lätt förvrids och förstörs. Askan ska avlägsnas och förvaras så att den inte utgör en brandfara. För ändamålet rekommenderas ett askkärl av metall med lock.

Golvskydd framför eldstaden En öppen eldstad är mindre än 75 cm djup och framför den finns inget rullningshinder, golvskyddet min. 75 cm djupt och 15 cm till sidorna mätt från eldstadens öppningskant. Golvskyddet framför en eldstad med lucka är minst 40 cm djupt och 10 cm till sidorna mätt från öppningsluckans kant.

Spis och ugn

10

- Följ monterings- och bruksanvisningarna för belysningsanordningar - Notera avstånden till antändbara material, t.ex. gardiner - Byt ut trasiga eller blinkande lysrör genast - Byt inte till en lampa med större effekt än den gamla - Håll lamporna fria från damm - Fäst vägglampor stadigt så att de inte faller ner t.ex. i sängen eller soffan - Energisparlampor ska inte användas i bastun Kylaggregat - Se till att det finns tillräcklig ventilation kring kylskåpet och frysen - Ställ inte kylskåpet eller frysen bredvid spisen, någon annan värmekälla eller i solljus - Dammsug regelbundet också bakom kylen och frysen - Dra ut stickkontakten medan du dammsuger TV-apparat

- Lämna inte ugnen eller spisplattan på utan uppsikt - Stäng alltid av strömmen efter användning - Förvara ingenting på spisen - Se till att det inte finns antändbart material ens i närheten av spisen - Du kan också skaffa en timer eller ett överhettningsskydd till spisen Tvätt- och diskmaskin - Låt inte tvättmaskinen tvätta utan uppsikt - Då minimerar du brand- och vattenskador - Dra ut stickkontakten efter användning - Rengör luddfiltret regelbundet - Skydda maskinen mot vattenstänk - Stäng av kranen efter användning Belysning

11

- Se till att det finns tillräcklig ventilation kring TV-apparaten - Täck inte över TV-apparatens ventilationsöppningar - Dammsug regelbundet ovanpå TV:n och runt ventilationsöppningarna - Ställ inte ljus, blommor eller andra föremål på TV-apparaten - Stäng av stand by-läget till natten och när du inte är hemma - Om TV:n är trasig, för den på service

Centraldammsugare - Placera dammsugaren på en brandsäker plats där den är lätt att serva - Töm den på damm tillräckligt ofta - Rengör och serva dammsugare enligt bruksanvisningarna Strykjärn - Dra alltid ut stickkontakten när du inte använder strykjärnet eller när du avlägsnar dig - Ställ alltid strykjärnet i upprätt läge när du inte stryker - Låt en yrkeskunnig person byta ut en trasig elsladd Elelement

12

- Ställ elementet så att det inte kan falla - Placera inte elementet för nära gardiner, möbler eller annat antändbart - Torka inte kläder på elementet och täck inte över det - Se till att ingenting kan falla ner på elementet - Om termostaten går sönder, för den på reparation Bastuugn - Det är förbjudet att torka kläder eller annat brännbart material ovanför eller i omedelbar närhet av bastuugnen.

- Se till att inget antändbart finns nära bastuugnen när du värmer den.

- Kontrollera att ugnen är stadigt fästad och på behörigt avstånd från brännbara material.

- På skylten fästad på ugnen anges hurdana säkerhetsavstånd som ska beak tas.

- Fyll ugnen med stenar enligt bruksanvisningarna.

- Om elmotstånden och reglagen går sönder eller fungerar bristfälligt ska de föras på reparation.

Använd inte elapparater eller förlängningssladdar utomhus om de är avsedda för inomhusbruk!

Hemmets medicinskåp

13

Hemmets medicinskåp ska alltid vara låst och läkemedlen förvaras oåtkomliga för barn.

Placera inte medicinskåpet på ett fuktigt ställe, t.ex. i badrummet.

Kontrollera läkemedlens förvaringsanvisningar på förpackningen.

Se till att det framgår av förpackningen på receptbelagda mediciner vem de är avsedda för och för vilket ändamål.

Returnera föråldrade mediciner till apoteket.

Ange tydligt på medicinskåpet: Allmänt nödnummer 112 Giftinformationscentralen 09 471 977, växel 09 4711 Närmare upplysningar om säkerhet får du av brandinspektö-

14

ren och på nätet

Länkar:

www.vspelastus.fi → förebyggandet av olyckor www.pelastustoimi.fi →räddningsväsendet www.lspel.fi → turvallisuusvalistus www.ktl.fi → tapaturmat www.vssyhdturku.nettisivu.org www.rodakorset.fi www.sakerhetshandbok.pelastustoimi.net www.sepk.fi → brandsäkerhet www.poliisi.fi

ATT RINGA NÖDNUMRET 112 1. Ring nödsamtalet själv om du kan 2. Berättä vad som har hänt 3. Ange noggrann adress och kommun 4. Svara på frågorna 5. Handla enligt anvisningarna 6. Avsluta inte samtalet förran du får lov att görö det Meddela nödcentralen om situationen på olycksplatsen väsentligt förändras efter din nödanmälan.

Hjälp räddningspersonalen att hitta fram.

OBS! Lägg inte på luren även om det är tillfällig kö till nödcentralen!

Du hör en bandad röst som uppmanar dig att vänta ett ögonblick på linjen.

Nödcentralen svarar på nödsamtal så snabbt som möjligt och alltid i den ordning samtalen kommer in.

Du behöver aldrig något riktnummer. Nödsamtalet är gratis.

Du kan ringa nödnumret även om saldogränsen uppnåtts.

Närmare upplysningar om att ringa nödnumret www.112.fi

15

Eriksgatan 35 20100 Ă…bo tfn 02 263 3111 pelastuslaitos.riskienhallinta@turku.fi

www.vspelastus.fi