Transition #1 2007

Page 1

A SPOT KIRUN RS NEUMAN FOTO ANDE SÖRMAN ÅKARE CHRIS 180 UT LLRIDE BS WA TRICK BS

WINDSTEDT

Henke är tillbaka. Starkare än någonsin.

X-FIGHTERS

Bland picadorer och het Pastraniskinka.

LE BOXX

Årets coolaste utställning. I Malmö.

365 DAGAR Sveriges bästa surfing i bilder.

#1 2007 UTGÅVA 27 PRIS 55 KR N 55 NKR SF 6 EUR DK 45 DKR

INTERPRESS 0126-01 RETURVECKA 16

01 7

388012 605509





INTRODUCING: THE EUROPEAN COLLECTIVE

J O D Y

S M I T H

E N G L A N D

H E N N I N G

B R A A T E N

N O R W A Y

R U B E N

G A R C I A

S P A I N

P E T R

H O R V A T

C Z E C H

R E P U B L I C

A L S O

I N C L U D I N G :

L A U R E N T

G E H I N

D E N M A R K

J A N I

L A I T I A L A

F I N L A N D

MANUEL MARGREITER A U S T R I A

INFO@SKATEOUT.COM 019-611 09 07




A N I L L O R N E Y M E D A C A JIB ! U O Y R A E N

SNART KOMMER JIB ACADEMY TILL EN ORT NÄRA DIG! TESTA DIG SJÄV OCH VINN EN RESA TILL USA FÖR ATT ÅKA MED SALOMONS PRO TEAM OCH FÅ EN EGEN FILMSEKVENS. LINDVALLEN 2/12, VALLÅSEN 3/2, TALMA - FIN 3/3, ÅRE 9/3, FLOTTSBRO 17/3, FINAL FLOTTSBRO 18 MARS

www.stadium.se/jibacademy


ERIC GILLAR SLEAZEROCK. EN DÅLIG OVANA BLAND KÄNDA SLEAZEROCKARE HAR VARIT ATT DROPPPA SK ”SNOWBALLS” SOM ÄR EN BLANDNING AV TVÅ RIKTIGT OHÄLSOSAMMA NARKOTIKUM. LYCKLIGTVIS ÄR ERIC SMARTARE ÄN SÅ OCH NÖJER SIG MED ATT DROPPA NER FRÅN HUSTAK I ÅRE. FOTO MATTIAS FREDRIKSSON

TEXT SIMON TJERNSTRÖM FOTO MATTIAS FREDRIKSSON & NIKLAS BLOM

För en så där sex-sju år sedan var Eric lillgrabben som alltid var med och körde. Han hette Erik och var avsevärt mindre då, men höll jämn takt om inte högre. Lillgrabben växte ett par decimeter på några veckor och åkningen likaså. För ett par år sedan upptäckte Eric att det fanns en längdåkare som hette Erik Strand, alltså samma som han. Självklart kan man ju inte ha samma namn som en svettrem så Erik blev till Eric. Eric blev också mycket bättre än de äldre grabbarna han åkte med. Så bra att vi ska titta närmre på honom här. Det tjatas ju mycket om känsla hit och talang dit. Inget undantag inom den här sporten, snarare tvärtom. Det är lite trist ibland då det tar effekten från folk som verkligen förtjänar det och nästan har blivit synonymer till ordet. Eric vinner inte någon tävling i åkdagar på ett givet år. Inte heller har han källaren full med prischeckar från tävlingar eller väggarna tapetserade med covers från diverse tidningar. Han är inte heller den där som står och lapar upp sponsorerna med honungslena ord varje

tillfälle möjligt. Ända är sponsorbagen välfylld, givmild och full med förtroende och orden som kommer från alla i hans omgivning är minst sagt prisande. Det är kul att se hur långt man ändå kan komma med en rejäl dos talang. Utan speciellt bra insyn i musikbranchen, tänker jag på Laleh (förmodligen till Erics förtret) som är hyllad till skyarna och utmålad till det kommande jättestora utan att ha slagit igenom stort ännu. Hon måste ha det som Eric har och alla i hennes omgivning ser, men man kanske inte kan ta på direkt. Något som är obegripligt bra. Sen kanske man kan bli störd av tanken på hur långt han skulle kunna nå med lite mer dedikation, istället för att bara lattja. Bli lite mer business, nöta lite tävlingsvänliga trick och åka på några svintråkiga tävlingar där man kan lyckas lätt och bra. Fast å andra sidan, att lattja är ju samtidigt vad det hela går ut på. Sponsorer: Dynastar, Cross, Dragon och Da Kine Övriga intressen: Skate, musik och snowboard.

9


ÖSTERRIKISKA ALPER OCH OSPÅRADE LANDNINGAR BRUKAR VARA EN BRA KOMBINATION. HÄR GÖR VÅR UNGA TALANG DET BÄSTA AV DET HELA NÄR HAN HOTTAR UPP ETT GAMMALT FREESTYLETRICK MED TVÅ VARVS ROTATION KRYDDAT MED LITE SKRUV. IRON-CROSS DELUXE. FOTO NICKLAS BLOM

10


11



info@revivaldist.co.uk


Jenny Liljegren photographed in Tofino, Canada.

www.peakperformance.com


ÅRE ST. ANTON CRANS–MONTANA WHISTLER CHAMONIX DAVOS MEGÈVE ZERMATT CORTINA ENGELBERG VERBIER ST. MORITZ VAL D´ISÈRE



INNEHÅLL

#1 2007 UTGÅVA 28

Tjurfäktning är en företeelse som ses ner på i länder som Sverige. En kritik man knappt kan förstå i Spanien där det är lika självklart som rödtjut och lufttorkad skinka. Men mycket heligare. Att släppa in världens bästa FMX-åkare på den heliga arenan verkar dock inte var något problem. De 23 000 biljetterna som släpptes till vanliga dödliga var slut långt veckor innan start och startfältet lämnade inget att önska. Dessutom med Fredrik Johansson som en av de tio utvalda.

NITRO HAFJELL // MICKE SANDY

48

49 9

48 TJURRUSNING

Vad får du om du blandar 28 000 entusiastiska spanjorer med 10 av världens bästa FMX-åkare och trycker in hela smeten i en av världens mest klassiska tjurfäktningsarenor? Svaret är ett högljutt spektakel som till och med imponerar på Transitions mest eventskeptiska medarbetare Niklas Bergh.

56

NITRO HAFJELL // SIMON AX

57

56 HAFJELL

Hafjell i Norge invaderades av Nitros europeiska team och det resulterade i 3 dagars fotande och filmande in en, tyvärr, ganska racklig park. Trots det bjöd åkarna upp till dans framför kamerorna och det har varit en het diskussion på kontoret om vilka bilder som var allra bäst. Nu är vi dock helt ense om att bilderna vi valde bäst illustrerar lekfullheten hos de svenska åkarna.

60

61

60 UPDATE: HENKE WINDSTEDT

Henke Windstedt har i princip varit bosatt på gym och rehab den senaste tiden. Orsaken var ett diskbråck som var den slutgiltiga punkten på en ryggskada som härjat ett tag. Nu är Henke tillbaka, starkare än någonsin, och redan på gång med filmande och fotande för nya projekt. Simon Tjernström träffade honom för att gräva lite djupare.

Under hela december har utställningen Le Boxx kunnat beskådats i en tillfällig utställningslokal på Stapelbäddsområdet. Le Boxx är resultatet av fotografen Nils Svenssons och skataren/konstnären Pontus Alvs vision. Tillsammans har de lyckats skapa en för Sverige och den svenska skatescenen unik utställning med konstnärer med rötter inom skatekulturen från hela världen. Totalt var det 17 stycken artister som ställde ut och bland dem kan Mark Gonzales, Stefan Marx och Jocko Weyland nämnas som de mest kända.

66

67

66 365 DAGAR - DEL 2

Andra och sista delen. Pelle Hybbinette fortsätter sin resa genom landet och dokumenterar Sveriges bästa surfing under 365 dagar. Våren var allt annat än bra, men det vägdes upp rejält av en alldeles utomordentlig höst. Så det är utan tvekan som Pelle reder ut alla frågetecken och konstaterar att detta är Sverige och ja, det går att surfa här.

DESSUTOM 009 020 022 030 032 038 040 042 044 046

FRAMÅT LEDARE NOTISER TÄVLA & VINN SAKER & TING SETUP FAVORIT SPELRECENSIONER TRUE LOVE LUCIA CLASSICS

090 098 102 104 106 108 110 111

JON OLSSON MISTY 1080 MT HOOD, MEADOWS, USA

76 GALLERI

FOTO MATTIAS FREDRIKSSON

Den här gången har vi hela 12 sidors bildfest att bjuda på. Jon Olsson, Mikael Vinoles Marklund, Blayze Bramwell, Jonas Hagström, Jacob Wester, Danne Grönwall och Stefan Karlsson hjälper alla till för att inspirera dig till att ta dig upp ur soffan och komma iväg och åka. Kalaset är uppdukat med början på sidan 76. Varsågod.

KULTUR URBAN RECREATION ÅTERFÖRSÄLJARE DE RIKTIGA LÖKARNAS MAKT NAVELSKÅDNING SKRÖNA 5X5 NÄSTA NUMMER

92

93

92 LE BOXX

Le Boxx Art Show i Malmö är den första av sitt slag i Sverige. Här samlades under december månad 17 artister och fotografer som alla hade en sak gemensamt; Skateboarding. Vi satte oss ner med Nils Svensson, som tillsammans med Pontus Alv hållt i trådarna för projektet för att snacka om hur det hela startade, hur det gick och vad som händer härnäst.

GLÖM INTE! WWW.TRANSITION.SE - DIN BÖJ PÅ NÄTET. På vår site kan du läsa artiklar från tidigare utgåvor, uppdatera dig med alla de senaste nyheterna, delta i mängder av tävlingar, diskutera aktuella samtalsämnen, teckna prenumeration med mera. Dessutom har vi nyligen dragit igång med podcasts. Glid in en sväng redan idag!

17




ADRESS Swartling & Wranding Media AB Att: TRANSITION Sveavägen 62 111 34 Stockholm 08-545 160 60 CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Anders Neuman // neuman@transition.se Tel: 08-545 160 64 ART DIRECTOR Tobias Andersson // tobbe@transition.se Tel: 08-545 160 72 REDAKTION Niklas Bergh // nicke@transition.se Magnus Gyllenberg // mange@transition.se Oscar Axhede // axhede@transition.se Simon Tjernström // tjernstrom@transition.se Jonas Sandberg // jonas@transition.se James Holm // james@transition.se Pelle Hybbinette // hybbinette@transition.se Mattias Fredriksson // mattias@transition.se Vincent Skoglund // vincent@transition.se SKRIBENTER Simon Stenborg Tobias Barenthin-Lindblad Björn Almqvist Torkel Sjöstrand Johanna Hallin Christian Östlund Thomas Wiborgh FOTOGRAFER Fredrik Axelsson Nicklas Blom Nils Svensson Daniel Månsson Pontus Alv Daniel Blom Denis Sopovic ILLUSTRATÖR Allanson.se

ÅKGLÄDJE

Vi börjar det här numret med att bjuda på lite äkta åkglädje. Marcus Ragnarsson i en perfekt Rocket Air fotad av Daniel Blom i Storulvån i början av juni. Att njuta av åkning är inte svårare än så. Allt som oftast handlar det egentligen mer om sällskapet än förhållandena kring dig. Den minsta knöl kan med rätt sällskap bjuda upp till en session som omtalas åratals efteråt. Det är i det enkla man hittar drivkraften till att fortsätta år efter år. Du som läsare bjuds ständigt på bilder från episka förhållanden och historier om hur bra allt var. Emellanåt kan det kännas väldigt långt bort från vardagen. Men ta dig en titt omkring och granska din omgivning så kanske du hittar det lilla som behövs för en egen session. Under tiden ska vi på Transition se till att samla på oss det bästa som den här säsongen bjuder på. Vi ses i backen!

TOPP TIO // THE SHINS 01 - NEW SLANG 02 - A COMET APPEARS 03 - KISSING THE LIPLESS 04 - YOUNG PILGRIMS 05 - THE PAST AND PENDING 06 - WE WILL BECOME SILHOUETTES 07 - PINK BULLETS 08 - PHANTOM LIMB 09 - ONE BY ONE ALL DAY 10 - KNOW YOUR ONION

// ANDERS NEUMAN, Chefredaktör

FRILANSMATERIAL Du är välkommen att skicka in text och bilder, men kom ihåg att vi inte ansvarar för icke beställt material. Ring gärna innan du skickar något. PRENUMERATION Titeldata AB Kundtjänst 112 86 Stockholm Tel: 08-617 23 80 www.prenservice.se Helårsprenumeration (6 nummer) kostar 299 kronor. Priset gäller endast i Sverige. Högre porto tillkommer om du är bosatt utomlands. ANNONSFÖRSÄLJNING Swartling & Wranding Media AB Acke Stenquist Tel: 08-545 160 67 acke@sw-media.com Robert Swartling Tel: 08-545 160 65 robert@sw-media.com

COVER STORY

KIRUNA 14 DECEMBER KL. 22.10 CA -15°: ”- Jaha, vad gör ni här då?” Frågan kom från en kvinnlig konstapel i blå uniform. Att förklara för vårt svenska polisväsende vad man sysslar med är inte alltid det lättaste. Efter några sekunders tystnad får vi fram att vi är i Kiruna och filmar för en ny snowboardfilm. Den kvinnliga konstapeln fortsätter glatt. ”- Jaha, vad roligt! Kommer ni på tävlingen i Luossabacken på söndag med?” Smått förbluffade av det glada bemötandet får vi ur oss att om vi hinner så kommer vi förbi. Hon fortsätter med att berätta att de fått larm om att det stod en naken man på tredje våningens balkong, det var därför de kom. Den nakna mannen är i själva verket filmaren Erik Holmlund iklädd en senapsgul jacka. Vi pekar på ”Egga” och förklarar att han filmar från balkongen. Poliserna går tillbaka mot bilen när kvinnan vänder sig om och frågar ”- Vilken tidning fotograferar ni för?” ”- Transition”. ”- Jaha, vad roligt” säger hon innan hon sätter sig i bilen igen. Strax därpå smäller Chris in sin bs wallride bs 180 ut. UTRUSTNING Canon Eos-1D Mark II, Canon 70-200L 2:8 USM IS, Sunpak 555x2, Pocketwizards & Elinchrom Ranger RX. INSTÄLLNING Bländare 4.0, Slutare 1/40.

TRYCK Punamusta OY, Finland

WINDSTEDT X-FIGHTERS LE BOXX Henke är tillbaka.

Bland picadorer

Årets coolaste

Starkare än någonsin.

och het Pastraniskin

ka.

utställning. I Malmö.

365 DAGAR

Sveriges bästa

PAPPER Omslag: Galerie Art Silk 250g Inlaga: NovaPress Silk 90g

surfing i bilder.

WEBB www.transition.se VIDEO PODCAST www.transition.se/podcast

7

388012 60 5509

01

- ANDERS NEUMAN

20

© 2003 Swartling & Wranding Media AB ISSN 1103-2898


CHAD MUSKA WELCOME TO THE FAMILY

ILABLE NOW

MUSKA PRO MODELS AVA

www.elementskateboards.com info@skateout.com 019-611 09 07


SNOW SKATE SURF

NOTISER

SNOWBOARD ANDERS NEUMAN // SKIDOR SIMON TJERNSTRÖM, MATTIAS FREDRIKSSON SURF JONAS SANDBERG // SKATEBOARD SIMON STENBORG // MUSIK CHRISTIAN ÖSTLUND

Kom ihåg! På www.transition.se hittar du alltid dagsfärska nyheter och notiser.

SNOWBOARD

BURTON HALFPIPE INVITATIONAL GÅR AV STAPELN I ÅRE DEN 14 APRIL.

PIERRE WIKBERG OCH MYSPACE-TOM ÄR KOMPISAR.

Äntligen har vi en TTR-tävling i Sverige igen. I slutet av januari stod det klart att Rip Curl Seafun Invitational blev ett trestjärnigt TTR-event. Så om du vill ha en bra chans att ta dig in på TTR-touren ska du se till att vara på plats och slåss om poäng den 17 februari. Det finns även 8000 Euro i prispotten att tävla om. Parkshaparen Jonas Lodin är eld och lågor och har lovat att bjuda på den bästa tävlingspark som skådats i Svedala. Han och hans hantlangare kommer att jobba dygnet runt innan tävlingen för att få allt i toppskick. Åre har öppnat en park i Stendalen. Parken har två stora hopp, en corner och en röd linje med tre mindre hopp. Bakom konstruktion och idé står snowboardåkarna Simon Ax och Jakob Wilhelmson tillsammans med Skistar. Och från Kiruna kan meddelas att gamla stilkungen Tomas ”Knoddas” Johansson kör på i ett rasande tempo. När det inte uppfinns nya flippar i Järnvägsparken slaktar han gamla varvtider på skogsvägarna runt hemmet i Laxforsen rattandes sin nyinköpta Subaru Impreza. Mest på tvären...

PER-HAMPUS STÅLHANDSKE ÄR I SALT LAKE CITY OCH FILMAR... BLAND ANNAT.

PETTER GRIMBORG OCH JOHAN HANNU HAR PRECIS SLÄPPT EN NY GRYM FILM VID NAMN READY TO ROLL. DEN INNEHÅLLER DET BÄSTA AV FMX FRÅN SVERIGE MED EN HEL DEL INTERNATIONELLA GÄSTER. TEAMET HAR FILMAT ÖVER HELA EUROPA I ÖVER ETT ÅR OCH OM DU GILLAR FMX SÅ SKA DU DEFINITIVT KIKA IN DEN HÄR. SPANA IN TRAILERN PÅ WWW.FMXLIFESTYLE.SE DU KOMMER KUNNA LÄSA MER OM PROJEKTET SENARE IVÅR I TRANSITION

22

Förutom att hänga med MySpaceTom är Pierre Wikberg upptagen med att filma nästa DC-film. Allt som är sagt är att det blir en lös fortsättning på DC MTN Lab och bara det verkar ju bra. Las Vegas-teasern har funnits på nätet ett tag och har du inte sett den är det bäst att du googlar det. Dags att gå in och anmäla sig till Burton AM Tour. Tävlingen kommer hållas i Kläppen den 31 mars. Tävlingen är öppen för alla tjejer och killar födda 1987 eller senare. Klasserna är indelade i junior flickor/pojkar (födda mellan 1987 och 1991) och barn flickor/pojkar (födda 1992 eller senare). Alla åkare som vill tävla kan anmäla sig online på www.burton.com/amtour eller dyka in på sekretariatet i Kläppen fram till klockan 10.00 på tävlingsdagen. De 3 bästa i varje kategori vinner coola priser från Burton och den nya turnésponsorn Nixon. Nixon delar också ut pris för den mest framträdande åkaren. Förutom individuell rankning så kommer Burton Am Tour-rankning introduceras i år. Det betyder att alla killar och tjejer kan battla om en titel som AM Tour Champion. Alla åkare i junior flickor eller junior pojkar kan även samla poäng till TTR’s världsrankning. Östersundspöjken Per-Hampus Stålhandske är chef över Roxy’s nya projekt och har emigrerat till Salt Lake City under vintern. Han har redan åkt

I år arrangeras Millencolin Open den 2-3 mars. Nytt för i år är mässan där du kommer kunna tjöta med de flesta inom den svenska skateindustrin. De flesta märkena ska enligt utsago finnas på plats. För den musikaliska biten står Matte Färms nya band Franky Lee. Bäddat för bra drag helt enkelt. Missa inte!

lift med MFM och bara det är ju en bra start på vintern. PH’s bättre hälft Daniel Blom har förutom att ha klämt av ett helt gäng bangers med sin kamera lyckats tömma ett dansgolv under en nyårsfest på mindre än 30 sek. Redaktionen är överväldigade av DJ Floorblowers färdigheter bakom mixern med rekommenderar nog att han håller sig till kameran ett tag till. En annan Jämtlänning som figurerat mycket bakom skivspelarna den senaste tiden är Johan Hising. Han levererar house och annan elektronisk musik på ”2 rum och kök” i Åre några gånger i månaden. Ett tillskott på affärsscenen i Åre förutom stora kedjor är Valleycats som nu huserar på Stationsvägen 25. Klicka in på www.valleycats.se om du är nyfiken på mer. Hampus Mosesson vann ju som

bekant Nanshan Open i Kina strax efter jul. För det belönades han med några sköna tusenlappar. Broderligt delade åkarna i finalen på prissumman så dagen efter syntes Hampus och Jakob med flera tunga shoppingkassar. Det ryktas om Armanikostymer och annat lyx och det passar väl grabbarna ypperligt. Detta nummers coverpojke Chris Sörman har samlat duktigt med railtricks till sin nya Pirates-part. För att ta sig fram med stil har han investerat i en Chrysler Spacewagon. Burtons och Transitions fest på Werséns i Åre var fullt ös hela vägen. Gustav Eén bjöd på dansuppvisning, Brahma bjuckade på öl och musiken blandades vilt med olika lyckat resultat. En del deltagare blev rikligt överförfriskade, andra hade dansat så mycket att de hade träningsverk. Ni som missade höstens party har nya chanser under våren. Bland annat under Freeridehelgen.



SNOW SKATE SURF

NOTISER

SNOWBOARD ANDERS NEUMAN // SKIDOR SIMON TJERNSTRÖM, MATTIAS FREDRIKSSON SURF JONAS SANDBERG // SKATEBOARD SIMON STENBORG // MUSIK CHRISTIAN ÖSTLUND

Om du var på Daemon Big Air i Östersund kunde du se Johan Airijoki kamma hem ca 10 000 i prispengar. Glad efter vinsten spenderade Johan rikligt med stålars på sina vänner under kvällen. Problemet var bara det att arrangörerna inte behagade betala ut några pengar. Johan försökte få sina stålar i flera månader, innan han till slut nåddes av beskedet att det inte fanns några pengar att betala ut och att de ansvariga hade hoppat av företaget. Så om ni hör att de här gossarna bakom tävlingen arrangerar något nytt inom snowboard kan ni ju tänka er för.

JAKOB OCH HAMPUS PÅ ”SHOPPING SPREE” I PEKING, KINA.

Det är flera nya filmprojekt på gång under säsongen. Bland annat kommer Johannes Brenning köra vidare med ett nytt projekt som visar svensk snowboard. Kolla firstsnowfilms.com Det viskas även om ett nytt större seriösare projekt som ska ta vid där Flavour slutade. Vid pressläggning var inte alla detaljer klara, men det nya projektet är nog precis det som svensk snowboard behöver. Som vanligt kan du hålla dig uppdaterad på transition.se Mikael Sandy har precis kommit hem till Sverige efter en månad i Franska Alperna. Han har också passat på att skaffa en ny sponsor. Det är Kustom Footwear kommer att klä hans små fötter från och med nu. Micke har också börjat plugga Sports Management på högskolan i Falun. Jonas Hagström har precis skrivit internationellt kontrakt med Protest kläder. Har du tur besöker Frankerhauser en stad nära dig med sin Railmasters Tour. De kommer vara ute från början av februari till och med slutet av mars över hela Sverige. Så om du vill visa vem som är vassast på att åka i stan kan det vara värt att ställa upp.

pris i kategorin Full Throttle och Sverre Liliequist kammade hem en pokal för Best Line, båda sekvenserna hämtade från Five O’Clock News. Kaj Zackrisson fick också pris - Worst Slam. Dessutom fick Jon Larsson pris för Best Powder. Grattis önskar redaktionen!

ändrar många åkares säsong avsevärt. Filmningen som skulle ha upptagit halva deras säsong måste ersättas av vad?

Helgen innan jul anordnade Kiruna BK en slopestyletävling i just Kiruna. Gruvstadens skidklubb som var först i Sverige med att få ihop en slopestyle, lockade många skidåkare från vitt skilda delar av vårt långa land. Tävlingen som blev riktigt lyckad vanns av blott 14åriga Kim Boberg från Älvdalen, följt av lokala förmågan Linus Tornberg och Sebastian Persson som tvåa och trea.

Skinnpiskaren Magnus ”Slange” Loo säger att han vart jävligt stressad över situationen men att det löst sig bra. Hela friåkningsvärldscupen ska han köra men också eventuellt filma med ett amerikanskt bolag. Sen fota mer en vanligt.

Mystiska rykten går gällande startandet av en åkarklubb i Åre. Några åkare för klubben, som ska bli företrädare för Åres saltaste och bästa skid- och brädåkare, sägs ha varit ute och härjat bland laviner och britter alldeles nyligen, och nästan blivit portade från byn på kuppen. Som tur är vart ingen skadad och arbetet med att starta upp klubben fortsätter. Okända källor pratar om en selektiv och skoningslös uttagningsjury, men också om forna dödskallepannband och boomerangklubbar. Tyvärr blev det ingen Free Radicals i år. På målsnöret stöp Downfilm på grund av brist på pengar. Downfilm som är gamla i gemet hade inte tillräckligt med medel för att göra den filmen dom ville och med den överträffa sig själva. Niklas Allestig säger över en knacklig telefonlinje att han tycker det är trist men siktar på en film till nästa år, som med annan struktur ska bli mycket bättre och säkrare. Filmen som avbröts i sista stund,

Jon Larsson ska tävla mer än vanligt istället, men också filma med Peak Performance, sen kanske det blir lite mer tid hemma i Åre.

Emanuel Hedvall ska också filma men det är i skrivande stund osäkert vart det kommer att hamna. Sen säger han också; ”Att det blir en hel del sweeta fotoresor istället”. Jibbern Anton Silvola filmar just nu med ”The Boys Are Back In Town” och senare eventuellt med några norska filmare. Snyggare än dig, Seb Garhammer, ska fota en hel del och kom med Jon Larsson och Henrik Windstedt nyligen hem från en lyckad resa i La Grave. Andra projekt finns inplanerade för Seb, men är i skrivande stund inte helt klara. Inte heller blir det någon Swedish Posse i år. Gänget som har gjort fem bra filmer, tar break på ett år för att ladda batterierna. Grundaren Jerk Looman säger dock att han har mycket idéer som förhoppningsvis blir till film nästa år. Second Hand är på gång med uppföljaren till Frame by Frame. Filmar gör Johan Rosengren och Jonas Wahlstrand. Åkarna i den Sälen-

SKIDOR Sebbe Garhammer har fått en ny sponsor i DaKine. Jon Olsson filmar med Matchstick Productions i vinter. Han har redan fått en del bangers på film. The Ski Journal heter en ny skidtidning. Producerad av samma förlag som ger ut Frequency, en grym snowboardtidning med mycket soul. The Jerk aka Marp Epstein, en av snubbarna som gjorde Freeze förr i tiden, är chefredaktör. Vi väntar på att se första numret som släpptes under SIA-mässan i Las Vegas nyligen. Ryktet säger att det kommer vara en bildbaserad tidning, men samma rykte menar att distributionen i Sverige kommer vara lite racklig. DET ÄR INGEN UNDERDRIFT ATT SÄGA ATT ”BURTON IN BED WITH TRANSITION” GICK HETT TILL.

24

Swedish Posse tog storslam i Powder Video Awards. Seb Michaud vann

Jean-Marc Soulets pro model hos Hubba Wheels går under namnet Chain och om du är peppad på en uppsättning får du hosta upp runt 400 spänn.


info@revivaldist.co.uk


SNOW SKATE SURF

NOTISER

SNOWBOARD ANDERS NEUMAN // SKIDOR SIMON TJERNSTRÖM, MATTIAS FREDRIKSSON SURF JONAS SANDBERG // SKATEBOARD SIMON STENBORG // MUSIK CHRISTIAN ÖSTLUND

baserade filmen är bland annat; Emil Forss, Lasse Ilis, Jim Johansson, Christoffer Edwall och Johannes Andersson. Filmteamet har redan egenhändigt knåpat ihop en vajerkamera och andra grymma grejer som säkert kommer bidra till en bra rulle.

RYAN SHECKLER ÄR DET SENASTE TILLSKOTTET PÅ PLAN B.

Årefilmen The Boys Are Back In Town, är också i full färd med filmning. Snöläget som nu ser bra ut i dom jämtländska fjällen, välkomnas därför speciellt mycket. Årefilmen kommer mest filmas i Åre med omnejd och åker gör bland annat; Sebastian Garhammer, Henrik Windstedt, David Kantermo, Christian Wiesner, Jon Larsson, Jon Olsson, Henrik och Emanuel Hedvall, Olof Larsson och Team Knus. När US Open precis gick av stapeln kunde vi konstatera att Jacob Wester slutade på en andraplats i Big Air-tävlingen. Charles Gagnier som vann var strået vassare och vann trots en Kangaroo 1080 från Jacobs sida. Andra svenskar som var på plats var Jon Olsson, Henrik och Oscar Harlaut, Oscar Scherlin, Johan Kristoffers och Eric Strand.

SKATEBOARD SEBBE GARHAMMER HAR FÅTT SPONS AV DAKINE. DESSUTOM ÄR DET KLART ATT HAN KOMMER FILMA MED THE BOYS ARE BACK IN TOWN.

VISSA PALLADE INTE TRYCKET UNDER BURTON/TRANSITION-FESTEN.

Åter har man olikt James Brown (RIP) lyckats överleva högtiderna som är äntligen slut och vi går mot ljusare tider. Snusen har blivit svindyr och vi har fortfarande en borgerlig regering. I övrigt har detta hänt den senaste tiden inom skateboardvärlden. Vad är upp med Mika Edins segertåg egentligen? NM, Lucia Classics och inte ens små lokala Karlstadtävlingar kan grabben låta bli att ta hem. Ante lär mysa i alla fall. I skrivandes stund är

Mika hemma och packar inför en resa till staterna för att delta i en större tävling där. Håller trenden i sig? Plan B verkar ha fått i uppdrag att skrapa ihop världens tråkigaste team om man nu bortser från originalåkarna det vill säga. Nu har de även plockat upp pubertetsmonstret Ryan Sheckler på teamet. Tur att allas rödtottfavorit Wieger håller amatörfanan högt åtminstone. Almost ersätter barnet med ett annat, nämligen Torey Pudwill. Skelevenfilmen sägs kunnas avnjutas under årets Millencolin Open samt en smygpremiär på en Stockholmsbiograf strax innan. Sveriges bäst planerande skateboardåkare Johan Florell som ligger bakom spektaklet har tagit en välförtjänt paus nere i Spanien några veckor för att återhämta sig och skaffa en tan inför beach 2007. Erik Abrahamsson släpper även han ett alster vid namn Going Nowhere Really Fast. För vidare information se www.goingnowhere.se Inte bara svennar filmar. Foundation släpper snart ytterliggare en ny rulle kallad Cataclysmic Abyss, men fortfarande ingen Fully Flared (förbannade slashasar). Lite gammalt kanske, men om någon inte vet om det så kör ”The Muska” för Element numer. Världen är underlig. Element passar även på att plocka upp Darrell Stanton. Rob Welsh som överraskade de flesta med att hoppa på Santa Cruz för ett tag sen blev tydligen lite överraskad själv då han nu valt Expedition One’s brädor att ha under fossingarna. Med på köpet fick de Joey Pepper.

Nick Dompierre blir pro för Real, Bobby Puleo har hamnat på Traffic, Nestor Judkins och Benny Fairfax kör trerandigt på fötterna med Adidas pjuck och Terrell Robinson kör på Darkstarbrädor med fornnordiska riddarmotiv. Jim Greco och Erik Ellington vill ha gratis rockstarglasögon. Då startar man helt enkelt ett eget märke. Så nu kommer en stor mängd personer där ute ha stickers under brädan för en produkt de aldrig använder. Precis vad branschen behöver. Bastien har gått M.I.A och tappar därmed fler sponsorer. Senast är det Etnies som inte längre kände sig sugna på att betala grabben enorma summor för ingenting. Etnies håller för övrigt på att knåpa ihop en rulle som rent av kan bli helt ok. Skateboarding kom på en hedrande 37:e plats på rankingen av ”de svåraste/tuffaste sporterna”. En expertpanel har analyserat vilka sporter som kräver mest av sina utövare och dess omgivning. Badminton och handboll var några av sporterna som hamnade högre på rankingen. Vi ser spänt fram emot Staffan Olssons försök att kasta sig utför El Toro. Gurkburk någon? Det gamla fina S.F-spotet ”3-up 3down” (den långa 3-stegs manualen) där mången talang har visat upp balanskunskaper genom åren verkar gå i förlust. Lokalen som varit övergiven sedan 70-talet har köpts av ett internetbaserat porrföretag. Så nu kan skatarna förvänta sig att bli bortkörda av diverse smut peddlers. Christian Ingelhammar kör inte längre för Cliché, men efter att Skelevenfilmen sett dagens ljus borde inte Chrille ha

Teckna din prenumeration på www.transition.se


några större problem med att få diverse brädhandlare att tvinga på honom gratispryttlar.

skildra svenska surfare och en första utställning sker på Vol i Stockholm den 22 februari.

Gabriel Engelke har en ny brädsponsor i Antiz Skateboards.

Även fotografen Thor Jonsson går i surfbokstankar. Han har ägnat större delen av hösten åt att fila på sitt ännu namnlösa alster.

Flogging Molly’s svar på Roland Cedermark, Matt Hensley slutar i bandet. Ett nytt skateboardmärke har passerat industrins livmoder. Det är Magnus Olsevik som klarade faderskapstestet och sädesavkomman heter Cave Skateboards. Nermin Kazazovic från Bollnäs (ni vet där fil kommer ifrån) kör för Haze Åhlund och Erik Holmlunds märke Agility Skateboards. ”Who the f**k is Alice” frågade Smokie i en ganska dålig låt för några år sedan. Vem Alice var vet jag inte. Inte heller vet jag vem Marquis Preston är, men han är tydligen nya stjärnskottet på Emerica som just nu även lanserar Emerica Apparel, allt enligt en nyhet jag stulit från en hemsida. Matthias Ringström kom på andra plats på World Cup Skateboarding’s rankinglista för 2006 i vertkategorin. Idag (för länge sedan när DU läser detta) råkade jag på ”Foppa” på Arlanda flygplats nyss hemflyttad från Malaga. Han såg sliten ut och ville mest tala om masturbering, men var lika trevlig som vanligt. Välkommen hem. Florentin Mairfang kör för Hurley Europa. Uganda har fått sin första skatepark som öppnade vid juletid. Underbart!

SURF En lördag i mitten på januari samlades ett 50-tal surfare i Mölle för att protestera mot planerna att bygga en vågbrytare i hamnen. Spindeln i nätet var Mats Vikström som öppnade dörrarna till sitt hem och bjöd på värmande dusch och SSA-sponsrad varmkorv för alla långväga gäster. Stockholmssurfarna Porra Grafström och Erik ”Snaken” Lundberg hörde till dem. På plats var även Helsinborgs Dagblad som intervjuade de båda nollåttorna. Efter att ha pratat om vikten av att ”Rädda Mölle” ägnade Porra sina 15 sekunder i rampljuset till att förklara för den nyfikne reportern hur skönt det är att kissa i våtdräkten - ”Man bara väntar på att det ska komma och sedan är det otroligt skönt och varmt i tio sekunder”. Efter att ha slitit hund med Faces of Skateboarding går nu fotografen Daniel Månsson vidare och påbörjar ett nytt bokprojekt. Denna gång ska han

Designern Lisa Petterson som till vardags fördriver tiden i en surfbutik i Stavanger är numera sponsrad av Roxy. Dessutom ska hon designa ytterligare en klädkollektion för Nord. Det svenska surfmärket ryktas förövrigt vara på gång med en kollektion vinterkläder och ett eget skid/snowboardställ. Adam Forslund ”står först i kön” för att få lägga vantarna på Sonys nya värstingkamera. Med hjälp av 20x zoom ska han sätta igång och samla material till sin kommande surfrulle Coldschool. Johan Otterdahl har flyttat ”hem” till kanarieön Fuerteventura igen och planerar att för första gången någonsin dra igång en Gathering of the Tribes utanför Sveriges gränser. Lena Stübner från Koala Surf Camp har lämnat Frankrike för att övervintra i Marocko till dess våren återvänder till Hossegor. Till sommaren startar Surf Camp Lombok. Ett surfcamp på Lombok i Indonesien i regi av Calle Larsson och Jon Wilkensson. De senaste månadernas märkligt milda temperaturer har erbjudit surfare från norr till söder en ovanligt vågrik vinter. Något som kan löna sig längre fram då Frankerhauser planerar att återigen dra igång sin Big Wave-tävling. Anders Ingelsten planerar att gifta sig med sin irländska fästmö i slutet av mars. Skånes Starmixsurf Crew förväntas flyga över för att representera på plats. Till sist har en välinformerad källa skvallrat om att surfarbibeln Stormriders Guide outar rekordmånga svenska spots i sprillans nya Stormriders Guide Europe: Atlantic Islands som släpps under våren.

MUSIK Ni måste kolla in NiccokickAndreas nya fina Sounds Like Violence. Lite hårdare, lite vassare och framförallt mer drag i soundet. Fett och trasigt! With Blood on My Hands kommer på Burning Heart i februari. Riktigt, riktigt bra. Indie-scream på högsta nivå! SLV lirar snart nära dig och missa för guds skull inte!! The Locust, behöver väl inte säga mer. Galenskapen blandas med genimusik

Transitions medarbetare Pelle Hybbinette ligger i startgroparna för att producera sin första långfilm på 35mm film. Vi snackar biokvalitet nu kids. Totalt har Svenska filminstitutet stöttat Pelle med 350 lax för att göra en film på 2 minuter. Pelle är förstås sjukt peppad och vi på redaktionen ser fram emot den kommande premiären.

på deras kommande New Erections, i längden nästan omöjligt att lyssna på då hjärnan helst vill krypa ihop längre in i skallen med ett lock över. I korta doser framkallar Locust ångest med en push framåt och faktiskt en del glädje i all madness. Inte en platta för den fege men ack så bra! Som ex-supermodell, Mick Jaggers ex-flickvän och massa annat är det lätt att avfärda franska Carla Bruni som en skivbolagsprodukt. Men vad fel. En lågmäld, tystsjungen, vacker platta får väl plats i spalten också. Förra plattan sålde mängder världen över och fortsatte den franska traditionen inom ung, vacker tjej med gitarr genren riktigt bra. Det nya verket No Promises är första där Carla sjunger på engelska och det blir magiskt. Köp! Mavis Staples har sjungit och gjort musik i hela sitt liv i soulgenren. Men lika mycket har hon brunnit för människorättskampen och de svartas rätt till jämlikhet i USA. Både som soloartist och tillsammans med familjebandet The Staple Singers har hon utvecklat genren, tillsammans med bland annat Curtis Mayfield som tidigare producerat många av deras skivor. Kan det bli fel? Nu kommer för första gången på länge, en ny platta med Mavis och kampen fortsätter med We´ll Never Turn Back. Ute i april.

HÅRT, VASST OCH MYCKET DRAG. ANDREAS FRÅN NICCOKICKS NYA PROJEKT SOUNDS LIKE VIOLENCE.

BAKSIDAN PÅ CHRIS SÖRMAN NYA BIL.

Precis som vanligt hittar du mängder med nyheter, notiser, artiklar från gamla nummer, erbjudanden tävlingar m.m. på www.transition.se. Glöm inte heller att kolla in våra podcasts. Adressen för att prenumera är www.transition.se/podcast

GABRIEL ENGELKE OCH ANTIZ GÅR NUMERA HAND I HAND.

27


FAKE SUN Some people might think Eric Pollard is crazy for lighting up a rock hard super pipe to ski under a fake sun. Then again, some people think it’s normal to use Tan-in-a-Can.


RIDER Eric Pollard PHOTO Mark Gallup

HELLYHANSEN.COM/POLLARD


TÄVLA

& VINN

LÄMNA DITT TÄVLINGSBIDRAG PÅ WWW.TRANSITION.SE

HJÄLMAR FRÅN GIRO

Vad du med största sannolikhet redan vet toppar Antto Autti årets TTR-ranking. Vad du kanske inte visste var att han har en signature serie hos Giro. Vad du inte visste fram tills nu var att Transition kommit över ett exemplar av den tillsammans med en från hans landsman Risto Mattila. Om du kan motivera varför just du ska ha en av dessa kan den bli din. Hemliga ordet är GIRO.

KLÄDER FRÅN VOLCOM

Volcom behöver inte någon närmare beskrivning. Såvida du inte legat under en sten de senaste åren så har du kunnat lägga märke till att Volcom är på stark framfart i Sverige. Vi har fixat fram ett helt set med keps, t-shirt, hood, jeans, boxers och strumpor. Om du vill glida runt i det till våren kan du skriva ner det hemliga ordet ”VOLCOM”, glida in på transition.se, lämna ditt bidrag och hålla tummarna.

HOODS FRÅN FOUR ELEMENTS

På 90-talet (alltså evigheter sen) skadade den lovande puckelpiståkaren Henrik Köhler ryggen. Ett tag senare när försäkringspengarna trillade in på kontot hos Henrik startades Four Elements. Tillsammans med Jonas Blom, som faktiskt syr alla prover till kollektionerna själv, har de drivit märket framåt sedan dess. Nu har vi fått tag i ett antal grymma hoods som du kan vinna. De hemliga orden är föga förvånande FOUR ELEMENTS.

DVD’S FRÅN RANDOM BASTARDS

Hasse Åhlund, Jonas Westlund, Petter Conradsson, Marie Jakobsson, Rikard Lilja, Jocke Prytz, Erik Karlsson, Joakim Rasmussen, Isac Lundqvist, Fredrik Warell... Ja, listan kan göras lång. Vill du se dem alla och många fler är det här tävlingen för dig. Svensk skateboard och snowboard i en väl paketerad blandning tillsammans med hela soundtracket på medföljande CD. Hemliga ordet: RANDOM BASTARDS

30


Join The Kombi Family. STINA JAKOBSSON Jon Olsson FloPow

NIKLAS KARLSTRÖM Dyna GTX

JON OLSSON Jon Olsson Signature

MARJA PERSSON Jon Olsson FloPow

JON LARSSON Jon Larsson Pro WS

www.sportmarket.se


32

SAKER & TING

01 PEAK PERFORMANCE DRAGON 2695 KR 02 PEAK PERFORMANCE EMMY 1395 KR 03 BURTON DOWN 3299 KR 04 CROSS SQUAD 795 KR 05 MATIX MIXED MEDIA 299 KR 06 NEW ERA NY GOLD 449 KR 07 MATIX ASHER PLAID 899 KR 08 OAKLEY CROWBAR TERJE HAAKONSEN 1699 KR 09 DRAGON LTD 1099 KR 10 DRAKE SIFTY 1699 KR 11 BURTON CUSTOM BREW 1899 KR 12 VANS MYLAN 1995 KR 13 PEAK PERFORMANCE VERT 2795 KR 14 BURTON SUPERMODEL 5999 KR 15 BURTON SHAUN WHITE 2599 KR 16 DC BELLMONT 999 KR

02

01 03

05

06

04

07

08 09

10 11

12

13 14 15

16



SAKER & TING 01 CROSS PATROL 2995 KR 02 GIRO ANTTI AUTTI 499 KR 03 NEW ERA NY CITY 449 KR 04 DVS NIXA NEW ERA 499 KR 05 BONFIRE UTILITY 2300 KR 06 OAKLEY O-FRAME JP WALKER 649 KR 07 DRAGON DX 1199 KR 08 VANS BEVENS 2795 KR 09 EASTPAK TRANSFER 999 KR 10 PEAK PERFORMANCE HIGHLAND 2795 KR 11 NIKITA MANJANA 749 KR 12 BURTON CARTEL 2499 KR 13 DRAKE SUPERS 1699 KR 14 NIKITA NATASZA 1049 KR 15 WESC HORSES & BIRDS 700 KR

03

02

01

34 04 05

06

07

08 09

10

12 13

11 14

15



SAKER & TING

01 RIPCURL MOTHEATEN 299 KR 02 TRANSITION KNAPP 249 KR 03 WESC KAROLIN 800 KR 04 NEW ERA SOX 449 KR 05 NEW ERA MIC 449 KR 06 MEATSLAP FREAKY FOREST 649 KR 07 SWEET NEW ERA BASEBALL 399 KR 08 MATIX LOGO NEW ERA 499 KR 09 DC MANTECA 849 KR 10 SAMPLE SKATEBOARDING IS NOT CALIFORNIA 599 KR 11 ADIDAS NBA SERIES LA LAKERS 900 KR 12 VOX DREHOBL 699 KR 13 EMERICA HERITIC 849 KR 14 LAKAI LAKOSTON 999 KR 15 SWEET PATTERN 599 KR 16 DVS MIKE TAYLOR 899 KR 17 RIPCURL LOTUSA 799 KR 18 ELEMENT MADISON 1099 KR 19 EASTPAK BLUNTSLIDE 1199 KR 20 DC BILLING 299 KR

02

03

01

36 07

04

08

05 06

09 11

10

12 13

14

17 15

18 16

19

20



SETUP

KEVIN BÄCKSTRÖM FOTO ANDERS NEUMAN

HJÄLM RED HI-FI

38

GOGGLES ANON FIGMENT

BOOTS BURTON SHAUN WHITE

JACKA BURTON SHAUN WHITE PINSTRIPE

BYXOR BURTON SHAUN WHITE PINSTRIPE

SNOWBOARD BURTON SHAUN WHITE 143

BINDNINGAR BURTON P1 MEDIUM



FAVORIT

LOVE ENEROTH TEXT NIKLAS BERGH FOTO ANDERS NEUMAN

När serien Seinfeld lades ner för några år sedan låg Jerry Seinfeld på den yttersta toppen, så högt man kan komma som komiker. Samtliga säsonger hade sänts om och om igen i alla upptänkliga kanaler i alla någorlunda kända länder. Nu fanns alla möjligheter att luta sig tillbaka eller leva på feta konsultarvorden. Istället beslöt sig Jerry för att börja om från början. Det här är filmen om vad som hände. Han slängde alla sina gamla skämt, skrev nya och dök upp oannonserat på New Yorks minsta stå-upp-scener. I filmen ser vi honom få tunghäfta, brottas med prestationsångest och tvivla. Men filmen låter oss också följa Orny Adams, en up and commer i branschen som lider alla de kval Jerry går igenom, men hundrafalt värre. Han är dessutom aldrig i närheten av Jerrys klass.

40

Love Eneroth hörde talas om filmen långt innan han lyckades se den. Men när han väl fick vantarna på den väckte den ett stort intresse för ensamma komiker på scener. - Vi skaffade årskort på Norra Brunn och var där tre gånger i veckan i början, berättar han. Filmen gav en så bra inblick i hur det var att stå där som komiker. Som dokumentär handlar filmen till hundra procent om livet runt om själva uppträdandet. Nästan inte ett enda skämt från scenen levereras i filmen. Istället ser vi Jerry och hans kollegor sitta och stressa i restaurangkök, skriva skämt och ringa hem från hålor i långt hemifrån. När Seinfeld går upp på Letterman med sitt nya material filmas bara

uppträdandet på den lilla monitorn i hans loge. Det gör filmen stillsam och dramatisk. Det är en rolig film, men absolut inget gapflabb, utan snarare en inblick i ett liv man antagligen aldrig kommer vara nära. Under fotosessionen för denna artikel får Love prova på att stå själv på Oscarsteaterns scen och leverera några skämt. Han är märkbart obekväm i rollen och nu ännu en insikt rikare i hur svårt det kan vara. Filmen kan vara svår att få tag på i Sverige, oavsett internetuppkoppling. Vi hittade vårt exemplar genom independentimportören Badlands. Den är väl värd besväret.


Eastpak is sold in stores like: Combination (Stockholm & Malmö), Junkyard.se (www.junkyard.se), Way of Life (Sundsvall), Hardwearstore (Luleå), Ish (Kungälv), Nju Jåk (Alingsås), Shopiana.com (www.shopiana.com) | For more information about Eastpak and retailers in Scandinavia, contact MnO International: +46 (0)8 587 916 00 | www.mno.se/eastpak.html | © 2007


RECENSIONER

SPEL

RECENSENT THOMAS WIBORGH

42

THE SOPRANOS: ROAD TO RESPECT (THQ, PLAYSTATION 2) Låt oss ta en titt på gangsterspelen som släppts under det gångna året. Vi har Gudfadern, Electronic Arts milt uttryckt förenklade tolkning av en klassisk bok- och filmserie. Vi har Scarface, ännu ett actionspel där historieberättande och karaktärsutveckling helt saknas. Och nu alltså The Sopranos, som begåvats med den platta undertiteln Road To Respect. Vi ser här ett skolexempel på en djup, intelligent, dialogdriven serie som blir något helt annat i spelform. Varje subtil gliring (endera från manusförfattare eller karaktärer) har förbytts mot fyrkantiga och ofta helt poänglösa våldsskildringar. Själva poängen med The Sopranos har gått förlorad. Vid sidan om spelet finns filmsekvenser som visar skådespelarna från serien när de spelar in sina repliker. Flera av dem tar sig för pannan, flackar med blicken, ser märkbart besvärade ut. Att James Gandolfini, vars arvode för rollen som Tony Soprano idag uppgår till en miljon dollar per avsnitt, medverkar kan bara innebära att det finns en spel-klausul i hans omfångsrika kontrakt. Mest talande är ändå Tony ”Paulie Walnuts” Siricos sekvens. Han spottar, fräser och skäller på de stackars ljudteknikerna på andra sidan av den tjocka glasskivan. Sedan visar han långfingret och ber om en huvudverkstablett. Allt utan tillstymmelse till ironi, eller med ens en avlägsen glimt i ögat. The Sopranos: Road To Respect är sammanfattningsvis en mycket blek skugga av sin fantastiska förlaga. Det saknar allt som gör tv-serien så bra, bortsett från dess skådespelare och manusförfattare. Men de verkar å andra sidan i olika utsträckning ta avstånd från spelet och sin egen medverkan. Jag förstår dem. Skulle ha gjort samma sak själv.

TONY HAWK’S DOWNHILL JAM (ACTIVISION/WII) Om du läser den här tidningen gissar jag att du har ganska bra koll på Tony Hawks egen spelserie. Den hette först Tony Hawk’s Pro Skater, sedan Underground, därefter Wasteland och till sist Project 8. Det sistnämnda släpptes i fjol och är, på många sätt, det bästa någonsin i serien. Om inte, kan jag bara kortfattat konstatera att serien har utvecklats åt det realistiska hållet under hela sin existens. Från de första spelens ganska sparsmakade arkadinriktning till senare års totalupplevelse, har det mesta handlat om att komma närmare livet som skateboardåkare. Att simulera det du ägnar dig åt på riktigt. Det här är något helt annat. Tony Hawk’s Downhill Jam är ett försök att integrera Nintendos nyskapande Wii-kontroll i upplevelsen, något som har tvingat utvecklarna Toys For Bob att tänka i nya banor. Lösningen visade sig heta nedförsbackar. Långa, snirkliga nedförsbackar fulla av hopp, stup och omkringvandrande människor. Trots att Tony Hawk är långt ifrån någon downhill-åkare är det just vad han får agera i det här spelet. En serietidningsversion av skateboardikonen kastar sig nedför branta backar, och som spelare gör man sitt bästa för att kontrollera hans framfart. Tyvärr är upplevelsen minst sagt chansartad, och för det mesta handlar det om att peka i rätt riktning, snarare än att utföra några precisionstrick.

WII SPORTS (NINTENDO/WII) Du har säkert inte missat Wii. Nintendos senaste konsol innehåller rörelsekänsliga kontroller, som är tänkta att föra spelaren närmare spelupplevelsen. Spela tennis och den förvandlas till ett racket i spelet, skjut monster och den blir ett gevär. I nio fall av tio vill Nintendo se oss stå hemma framför vår tv och vifta febrilt med en liten vit dosa. Wii Sports är spelet som medföljer maskinen, och fungerar samtidigt som en introduktion till konceptet. Bland grenarna finns golf, tennis, bowling, boxning och baseball. En hel del gentlemannasporter samsas alltså med ett par mer muskelkrävande grenar. Boxningen och baseballen tenderar att handla mycket om vilda svingar, medan övriga sporter kräver en hel del koordination och finlir. Att skruva bowlingklot, placera stoppbollar på tennisplanen eller chippa golfbollar in på greenen tar tid att lära sig, och utrymmet för förbättringar känns nästan obegränsat. Faktum är att de olika sporterna i Wii Sports är så välgjorda att de liknande partyspelssamlingar som släpps till formatet kommer att få svårt att hitta en publik. Rayman Raving Rabbids är ett av dem. Det är inget fel på det, men upplägg och innehåll är så likt Wii Sports att direkta jämförelser är oundvikliga. Och Ubisofts halvtokiga spelsamling står sig, jämte Nintendos motsvarighet, slätt. Eftersom Wii Sports är så tätt integrerat med sin maskin bygger det också på en annan funktion i maskinen, nämligen möjligheten att skapa en liten karikatyr av sig själv. Den Mii (som karikatyrerna kallas) som du gjort dyker upp i spelet för att slå bollar, rulla klot och boxas i dina matcher. Och eftersom du kan skapa Miis föreställande vem som helst finns det goda förutsättningar att förvandla chefen, grannen eller någon president till din personliga slagpåse.

EVERY EXTEND EXTRA (BUENA VISTA GAMES/PSP)

Pusselgenren var död. I slutet av 80-talet släpptes Tetris, och sedan ägnade spelbranschen mer än ett decennium åt att överträffa ett redan fullkomligt koncept. Det gick dåligt. Vi fick Tetris i 3D, Tetris med tidsgränser och Tetris för flera spelare. Men för varje gång någon försökte förbättra spelet blev det bara sämre. Tetris utvecklades i Ryssland, men räddningen för genren skulle visa sig komma från andra sidan Jorden, nämligen Japan. Efter åtskilliga år som spelutvecklare på Sega beslutade sig Tetsuya Mizuguchi för att starta en egen studio. Den fick namnet Q Entertainment, och producerade under sina första år två fantastiska pusselspel. Lumines och Meteos var två fullständigt lysande, visuellt intressanta pusselspel. De dröp av nytänkande i sitt sätt att blanda pulserande ljus och musik. Mizuguchi kallar kombinationen för synesthesia. Vi andra kallar den genial. Every Extend Extra är Q Entertainments tredje fristående pusselspel, vilket innebär att förväntningarna är högt ställda. Den här gången har dock inte idén fötts inuti en kontorsbyggnad i Tokyo, utan i huvudet på en enskild programmerare som kallar sig Omega. Det har distribuerats gratis på nätet tills Mizuguchi fick upp ögonen för projektet och beslöt sig för att ge ut det. Till skillnad från Lumines och Meteos, som båda bygger på det traditionella rensa-block-upplägget, är Every Extend Extra upplagt som ett shoot ’em up helt utan möjlighet att själv avfyra skott. Det lider dock av två problem. Det är först och främst inte hälften så precist som sina föregångare, vilket gör att man lätt kan skylla på spelet – istället för sin egen reaktionsförmåga – när man förlorar. Det andra problemet är att kombinationen av ljus och ljud här står i vägen för upplevelsen, istället än att förhöja den. Spelplanen blir snabbt grötig och full av objekt, vilket kan vara ett problem när hundradels sekunder avgör ens öde.


Insight is sold in stores like: Combination (Stockholm & Malmö), Petite Sportif (Linköping), Junkyard.se (www.junkyard.se), Hollywood (Stockholm), Way of Life (Sundsvall), Greencha (Norrköping), Shopiana.com (www.shopiana.com), For more information about Insight and retailers in Scandinavia, contact MnO International: +46 (0)8 587 916 00 | www.mno.se/insight.html | © 2007


44


TRUE LOVE Det snackas mycket om kärlek inom snowboard. Kärleken till brädan, att man kanske är kär i känslan av att åka. Pirret i magen innan du droppar in påminner ibland lite om känslan av att vara nykär, om att våga fråga chans. Marginalerna mellan succé eller total flopp är ju emellanåt millimetersmå. Där liknar kärleken och åkningen verkligen varandra. Allt det nämnda ovan handlar om kärlek och välbefinnande. Men vad gör man när hela ens säsong försvinner i ett enda felaktigt hopp. En felberäkning som ödelägger din säsong och lämnar dig med brutna ben och krossade drömmar. Uppgivenheten och känslan av tomhet som kryper på dig i en sjuksäng på ett schweiziskt sjukhus kan nog jämnföras med att ha blivit dumpad. Dumpad av snowboard. Det var inte rättvist. Det fanns ju så många drömmar, planer och mål att uppfylla. Så många vänner att träffa och tillsammans med dem uttrycka sin kärlek till snowboard. Men nu var det borta, allt som väntade var transport hem till Sverige och en lång rehabilitering. Långt borta från snön och snowboardcirkusen. Kanske var det därför Ronnie Andersson valde att hitta nya mål för sin snowboardsäsong. Han hade så mycket kärlek och passion som behövde ett utlopp nu när chansen att själv få dansa med fröken snowboard var borta.

Lösningen blev tävlingen True Love i Wäsa. Ronnies egna kioskvältarballad om sin kärlek till snowboard. Totalt bjöds det in 17 åkare som dagen till ära alla hade klätt sig i kärlekens röda färg. Som ädla gentlemän utmanade de varandra under två sessions. Likt tjurens Ferdinands konkurrenter så försökte åkarna att visa vem som var störst bäst och vackrast. På samma sätt som banderillerer letade efter den starkaste tjuren sökte domarna efter den bästa åkaren. Den första av dagens bataljer skedde på de två stora hoppen i parken. Efter en två-timmar lång session uppe i parken flyttade åkarna ner till cornern nere vid parkeringen.

TEXT & FOTO ANDERS NEUMAN TILL VÄNSTER SOM EN ÄKTA BJURSLOCAL VISAR HASSE VAD BRA STIL ÄR. TROTS EN PLATT LANDNING ÄR DET INGEN TVEKAN OM ATT EN ÅKARE FOSTRAD I BJURSÅS ALDRIG BANGAR FÖR ATT DRA PÅ! OVAN RONNIE ANDERSSON ÄR SNOWBOARDKÄRLEK PERSONIFIERAT.

De starkaste lysande stjärnorna för dagen var lokalåkaren Ludde Lejkner, falusonen Hasse Johansson, islänningen Eiki Helgason och Wäsabergens Fredrik Blom. Men de fick alla se sig slagna i kampen om en resa till kärlekens hemstad, Venedig. Det var nämligen norrmannen Mats Hofgard som imponerade mest på banderillererna, förlåt, domarna. Och så fick han flyga till Venedig med sin senõrita. Vid dagens slut syntes Ronnie spatsera runt på sina kryckor med ett plirigt lyckligt leende. Han såg ut som en stolt far som just sett sin son klara att åka hela backen. Antagligen var han uppfylld av känslan av att ha kunnat ge något tillbaka till den scen som skänkt honom så mycket. Ronnie Andersson + Snowboard är lika med äkta kärlek, det är det ingen tvekan om.

45


46


LUCIA

CLASSICS TEXT ANDERS NEUMAN FOTO NILS SVENSSON

På senare tid har Malmö som stad dominerat Sveriges skatescen med nya tävlingar, utställningar och filmpremiärer nästan varje helg. Den här gången hade även Lucia Classics flyttas till Malmö och skateparken i Bryggeriet. Parken håller ju högsta klass och det gjorde även skatingen. Över 50 stycken åkare hade anmält sig och för att tävla om de 10 lax som stod på spel. För att krydda tävlingen hade man tagit fram ett nytt bedömningssystem som man lämpligt döpt till ”The Zone”. Kortfattat gick det ut på att se till så att det premierades att använda sig av hela ytan och alla obstacles. Om du inte skatade över hela ytan kunde du inte heller vinna. Standarden på skatingen var hög hela dagen och efter kvalet hade man fått fram 8 åkare som skulle göra upp om slantarna på riktigt. När röken hade lättat efter bataljen hade Mika Edin försvarat sin titel från fjolåret. Det vinnande receptet bestod av bland annat switch backside lips, blunts, noseblunts, 360 ollie flips, frontside blunts, tailslides 270 ut med mera. Andraplatsen nöps av Mikas vapendragare Johan Florell och på tredje plats hade vi Sveriges snabbaste skateskåning Martin ”Fast” Henriksson. Vi ser redan fram emot nästa år.

TILL VÄNSTER MARTIN HENRIKSSON, FRONTSIDE BLUNTSLIDE. NEDAN TILL VÄNSTER MIKA EDIN, SWITCH BACKSIDE LIPSLIDE NEDAN TILL HÖGER PÄR MAGNUSSON. BACKSIDE SMITHGRIND.

RESULTAT 1. MIKA EDIN 2. JOHAN FLORELL 3. MARTIN HENRIKSSON 4. JACK SÖDERBERG 5. PÄR MAGNUSSON 6. ERIC JOHNSEN 7. ROBIN JOHNSON 8. JOEL SVÄRD

47


48


Tjurfäktning är en företeelse som ses ner på i länder som Sverige. En kritik man knappt kan förstå i Spanien där det är lika självklart som rödtjut och lufttorkad skinka. Men mycket heligare. Att släppa in världens bästa FMX-åkare på den heliga arenan verkar dock inte var något problem. De 23 000 biljetterna som släpptes till vanliga dödliga var slut långt veckor innan start och startfältet lämnade inget att önska. Dessutom med Fredrik Johansson som en av de tio utvalda.

TEXT NIKLAS BERGH FOTO ANDERS NEUMAN

49 9


FÖREGÅENDE UPPSLAG REMI BIZOUARD VISAR HUR VISARNA SKA STÅ NÄR KLOCKAN VISAR NIO NÅGON KRING JUST DET KLOCKSLAGET. OVAN TILL VÄNSTER DANI TORRES VAR HEMMAHOPPET SOM KÖRDE MED ABSOLUT BÄST STIL. HÄR BAKÅTVOLTAR HAN HEMMAHOPPET. OVAN TILL HÖGER MADRIDS BÄSTA RIDSKOLA ÖVADE MER ÄN CROSSFÖRARNA. HÄR STÅR DOM OCH SNACKAR OM DE SENASTE HÄSTMODELLERNA. TILL HÖGER GISSA OM VI BLEV LYCKLIGA NÄR DEN SPANSKA VERSIONEN AV PELLE JANSSON DÖK UPP PÅ MEDIALÄKTAREN. ELLER PELÉ JUANEZ, SOM HAN HETER.

50


Vet du något om FMX vet du vad X-Fighters är för något. Om du inte har en aning, handlar det om en serie tävlingar i tjurfäktningsarenor runt om i de latinska delarna av världen. Originalet genomfördes i Mexico och var en sån braksuccé att man genast utvecklade det till fler platser i världen. Ungefär som Disney Land, fast ändå inte. Nu var det dags för Spanien. Madrid är en konstig stad. Slumpmässigt utplacerad i någon form av mitt i ett land och fullproppad med regeringsbyggnader och folk i kostym. Vi var en skön skara svenska representanter som klev ut på gatan och såg förvirrade ut i jakt på ett transportmedel till arenan. En taxiresa senare såg vi den gigantiska tegelcylindern torna upp sig. Plaza de Toros de las Ventas heter den och det är kanske ingen oäven gissning att det betyder något i stil med tjurar, resten har jag ingen aning om. Det är i alla fall ingen dålig känsla att vandra in i, så mycket tyder på att det är ännu bättre att åka in på en motorcykel. Som publik sitter man på balkonger i tre fyra våningar och så gott som på första parkett var man än befinner sig.

Kvaldagar först och det betyder vila för skribenter. För fotografer och allehanda andra mediamänniskor är det hårt jobb. Redaktörn scoutade vinklar på alla våningar och överallt skramlade det av objektiv och spanska ungdomsprogramsprogramledare i vårdat crazy frisyrer. Inför snudd på tomma läktare kvalades det för att seeda de tävlande. Flipparna rullade runt arenan som åskväder. När Fredrik Johansson lade upp för en Cordova driftade han en aning och landade fel. Man hade skottat fram en liten platå i landning för att kunna göra en sandlådeversion av en energidryckslogotyp. Den blev Fredriks bane. Hans bakhjul slog ned precis på platån och smällen sjöng genom hela arenan. Själv fattade han direkt att benet gått fullständigt åt helvete och gestikulerade mot den trasiga delen av kroppen. Lite som man gör när man tror det börjar regna. Svensklägret såg ut som bandoljärerna på julafton när de inte kunde dölja sin besvikelse. Efter en natt på sjukan staplar Fredrik in på arenan igen. Denna gång som åskådare och den allra besviknaste

51


OVAN TILL VÄNSTER NÄR TRAVIS PASTRANA KICKADE IGÅNG CYKELN VAR DET INGEN SOM HADE NÅGOT ATT SÄGA TILL OM. HÄR LUTAR HAN SIG BEKVÄMT BAKÅT MITT I FLIPEN MEDAN 28 000 SPANJORER HÅLLER ANDAN. OVAN TILL HÖGER NATE ADAMS MITT I SKOTTLINJEN. TILL HÖGER SPANJORERNA KAN VARA VÄRLDENS MEST TACKSAMMA PUBLIK. DET HÄR ÄR DERAS NORMALLÄGE SOM PUBLIK.

52


på plats. För det är säkert sex timmar kvar tills tävlingarna ska dra igång och redan snart fullt på Las Ventas.

enda gången på kvällen som arenan tystnar. När Renner strax därefter reser på sig och vinkar att han är okej dånar publikjublet över den spanska högplatån igen.

Galna spanjorer har plockat med sig motorsågar, visserligen utan själva klingan, som dom står och varvar för allt vad tvåtaktarna håller. TV-teamen blir som galna och springer dit för att filma lite av vår tids freak show-material.

Därefter är kvällen döpt efter Travis Pastrana. Visst kör alla dom andra i sitt livs form och det är ingen dålig respons hemmaåkaren Dani Torres får för sina 180graders whips. Men det är ingen som har en chans mot Pastrana som samlar tillräcklig säkra poäng för att vinka till publiken mitt i hoppen under sitt andra åk. Ibland är det nog lätt att vara domare och det slutar helt självklart med Travis på första plats, följd av Nate Adams och Mat Rebaud.

När mörkret lägger sig är det en mäktig upplevelse att vara på plats. Man har behållit traditioner från tjurfäktningskulturen och överallt viftar vita näsdukar, ett tecken på uppskattning från publiken. Och som intro på tävlingen jagar deltagarna en massa vitklädda typer. Man ryser lite motvilligt och försöker skämta bort det. Men sanningen är att det är riktigt mäktigt. Bland det första som händer är att Ronnie Renner bombar in på arenan och ser så något så infernaliskt peppad ut. Man hinner precis bara tänka tanken innan han hänger ut en bakåtflip alldeles för länge och störtar med framhjulet först in i landningens baksida. Det är den

I efterhand har jag hört flera människor berätta att de fastnat framför tävlingen på TV trots att de snarare föraktar än uppskattar FMX. Jag har spenderat alldeles för mycket tid på events av olika slag och alltid känt att det lingvistiska likheten mellan orden event och väntan knappast är en slump. Men det här blir aldrig tråkigt. Två timmars hårdkomprimerad action i den inramningen blir inte det. Får du chansen att uppleva det bör du inte tveka.

53


OVAN TILL VÄNSTER FREDRIK JOHANSSON I EN VACKER CORDOVA BACKFLIP, TRICKET SOM SENARE FICK BENPIPORNA ATT TITTA UT UR HUDEN PÅ HONOM. DET VAR EN STOR BESVIKELSE ATT INTE FÅ SE HONOM MÄTA SIG MOT VÄRLDENS BÄSTA. OVAN TILL HÖGER - ROBBIE MADISON PRESENTERAS PÅ TJURFÄKTNINGSVIS. - DET OFFICIELLA KONSTFOTOT AV ARENAN. - JÄNKARE TAR AV SIG TRÖJAN FORTARE ÄN DU KAN SÄGA ”SPRING BREAK”. TRAVIS PASTRANA FIRAR VINSTEN. TILL HÖGER PLAZA DE TOROS DE LAS VENTAS FYLLD AV SPANJORER OCH FÖRVÄNTAN.

54



NITRO HAFJELL // MICKE SANDY

Hafjell i Norge gästades under några soliga vårdagar av delar ur det europeiska Nitroteamet. Parken var långt ifrån perfekt och emellanåt kändes det nästan som ett krig mellan de norska localsen och gästerna på besök. Men efter långa förhandlingar klarade man till slut av att enas om vad som skulle göras och med lite spadkraft fick vi några trevliga features. Välkommen till 3 dagar med Nitroteamet. Vi öppnar upp med en klassisk one-foot från Leksands meste piperåtta Micke Sandy.

56


NITRO HAFJELL // SIMON AX

Dagarna som Simon spenderar på brädan blir allt färre och timmarna framför datorn blir allt fler, men det märks inte på Simons åkning. Han besitter en märklig förmåga att åka snowboard som de flesta drömmer om. Om han har samma kunskaper i att spela kort så har vi honom bara på lån ett tag till innan korten tar honom helt. Vad som än händer kan man inte ta ifrån honom att det är en fröjd att se honom åka snowboard. Vi hoppas helt enkelt att det dröjer lite till innan växer ihop med sin dator.

57


NITRO HAFJELL // JONTE EDVARDSSON Trots att Jonte tar hjälp av nitar och bilder på drakar och demoner så skiner alltid hans goodguy-image igenom. Han har på tok för mycket positiv energi som strålar ur honom för att tolkas som ond. Om Jonte fick välja själv skulle han nog helst ha en svart fjord som blänkte lika ont som norsk blackmetal låter i bakgrunden, men som den niceguy han är så ackompanjeras han med en fantastiskt vacker solnedgång istället för onda mörka moln. Om vi känner Jonte rätt är han nog nöjd med det också.

58


A6996 C:G C>IGDH HK:CH@6 I:6B;>AB ÆHL:9>H= 86C9NÇ LLL#C>IGDJH6#8DB$I:6B$K>9:D$HL:9>H=86C9N

?DCI: :9K6G9HDC

I:6B/ ?DC6H =6<HIGyB! ?DCI: :9K6G9HDC! H>BDC 6M! B>@6:A H6C9N! ID7>6H @6GAHHDC! 6CIDC <JCC6GHHDC! ?D=6C =6CHHDC! B6II>6H CN7:G<! C>AH 6GK>9HHDC! ?D=6CC:H H@DII=:>B E=DID<G6E=:G/ H86AE ;yG B:G >C;D/ C>IGD5;GDCI;A>E#H:


HENRIK WINDSTEDT PORTRÄTTERAD VID EN SKOGSDUNGE I NÄRHETEN AV GÄSTRAPPET I ÅRE DEN 18:E DECEMBER 2006. DET DUMPADE REJÄLT OCH FICK FICK SKOTERSKJUTS UPP AV NÅGRA SNÖLÄGGARE FRÅN SKISTAR.

60


61


EFTER PORTRÄTTPLÅTNINGEN VAR DE VÄNLIGA SNÖLÄGGARNA VÄNLIGA NOG ATT KÖRA NER BLIXT OCH STATIV SÅ VI KUNDE NJUTA AV PUDRET. HÄR PUMPAR HENKE BOTTENLÖST PUDER I SKOGEN BREVID GÄSTRAPPET.

Henrik Windstedt har haft sitt längsta uppehåll från skidåkning någonsin. Skälet var en trasig rygg. Medan du och jag låg på stranden och jäste, kämpade Henke på gymmet och rehaben dagarna i ända för att bli bra i ryggen. Jag träffade honom och pratade om OS-satsningen, ryggens kapitulerande, rehabiliteringen och framtiden. TEXT SIMON TJERNSTRÖM // FOTO MATTIAS FREDRIKSSON

Det var andra halvan av 2005 och Henke var på sitt första puckelläger på flera år. Det var i Zermatt med norska landslaget och målet med lägret var att återuppta puckelåkningen fram till det kommande OS samma säsong. Puckelskidorna hade vid det här laget samlat en hel del damm på hyllan. ”Jag var ju jävligt nära att komma till OS 2002, men det sket sig på mållinjen. Så jag tänkte; så mycket händer det inte i jibbsvängen fram till februari, så jag kan väl lika gärna ge OS en ärlig chans. Eller, ärlig och ärlig, tre fyra månader kanske inte kan räknas som en ärlig chans. Men jag ville prova och se hur långt jag kunde komma. Jag skulle ju filma, fota och tävla efter OS. Jag hade en plats på X-games och skulle filma med Poor Boyz. Det var ju inte tänkt att det skulle bli lidande.” Att återuppta en puckelkarriär och kvala till OS på drygt fyra månader kräver sin man. Att välja bort stora berg, puder, soliga dagar och filmning till förmån för isiga puckelpistar likaså. Gå mot strömmen är det minsta man kan kalla ett sådant beslut. Men det är sådan Henrik är. Trots att ingen någonsin betvivlade Henkes talang och fallenhet för puckelpist, såg det ut som ett omöjligt uppdrag. Mycket hade hänt på kort tid inom puckelpist, och om det skulle finnas chans så skulle det krävas flitigt nötande. Efter introduktionen med norskarna fick han chansen att träna med det

62

svenska laget. Två läger med svenskarna senare och det såg bra ut. Kaptenerna trodde på honom och nu krävdes först FIS poäng för att få köra världscupen och där få de placeringar som krävdes till OS. Det enda alternativet var att sticka till USA och införskaffa poängen som krävdes genom att köra US Selections och Nordamerikanska cupen. ”På första lägret kändes det rätt mörkt, men allt eftersom så gick det ju bättre och bättre. Vi hängde i Zermatt och finska Rukka hela tiden. Vi hade inbördes tävlingar i landslaget och jag är ju en tävlingsmänniska, så det var mycket där jag märkte att det kan gå bra det här. Det var en jävla omställning att köra i ett landslag från att köra fritt och vara sin egen man. Jag har ganska mycket idéer och så om träning och tider på morgnarna som kanske inte alltid delades av tränarna. Men alla i laget är ju mina polare hemifrån så det var lugnt. Det var rätt kul och annorlunda att vara på en riktig puckeltävling igen. Men jävligt nervöst. Första dagen i USA kunde jag inte stå på skidorna för jag var så nervös. Andra dagen fick jag koll på nerverna och då gick det bra. Då vann jag. Låg 11 efter kvalet, men körde jävligt snabbt i finalen och satte ett bra åk. Grymt skönt. Då hade jag FIS-poängen som krävdes för att få köra världscupen.” Efter den lyckade resan till USA hade Henke världscup-

poängen som krävdes för en plats i världscupen. Han åkte hem över jul och blev där uttagen till världscupen. ”Jag åkte till Canada och USA för att köra, men kunde inte köra på grund av ryggen. Drog hem för att snacka med läkare, vila och komma tillbaka till tävlingarna i Europa strax innan OS. Hade fortfarande ont när det var dags för dom och ville inte riskera resten av säsongen, så jag stannade hemma för att träna och bli bra i ryggen.” Trots att ryggproblem och puckelpist hör ihop mer än chips och dip förstod Henke att det var på riktigt, men kanske inte precis hur riktigt. När han inte blev tillräckligt bra fanns det inget annat att göra än att vara hemma för att kurera. Med nedsatt rörlighet och kraftiga smärtor var livet inte det gladaste. Att vintertid vara skadad när alla polare åker skidor skulle kunna liknas med att vara i en godisbutik utan att få snaska det minsta. Och värre skulle det bli. Vid en tur kvällsskidåkning med flickvännen Tove, när han skulle knäppa pjäxorna, högg det till i ryggen och förvandlade en skadad, extremt aktiv 23 åring till en gubbe. Horisontalläget hägrade och senare skulle han få veta att disken mellan fjärde och femte kotan i ländryggen spruckit. Hej då kvällsskidåkning, tjenamors diskbråck. ”Ja vad ska man säga? Det var ju rätt surt. Att ligga hemma på golvet och ha sjukt sjukt ont. Men jag presterade ju rätt ordentligt ändå. Klarade av ett par TVspel och så, och sen var det ju OS år. Hade 25 pers över under puckelfinalen och jag bara låg som ett kryss på golvet. Haha.” Det var först nu som Henke förstod att det inte var som en förkylning man kunde vänta ut, utan att det skulle bli mycket jobb med att bli bra igen.


SÄSONGENS TREDJE STORA SNÖFALL I ÅRE KOM SOM EN TIDIG JULKLAPP. HÄR DRAR HENKE PÅ GENOM NÅGRA SNÖIGA FJÄLLBJÖRKAR INTE LÅNGT FRÅN STÖRTLOPPET.

”Jag gick hos en sjukgymnast för att få behandling och träningshjälp två dagar i veckan. Sen var jag på gymmet säkert fem dagar i veckan. Bålstyrka och så vidare. Det var kämpigt men det gav ju resultat ganska direkt så där fick man ju motivation genom det. Jag trodde hela tiden att det skulle gå över, men det tog längre och längre tid.” Vintern, våren, sommaren och hösten gick i träningens tecken för Henrik. Inte studsmatta, tunga benböj eller vattenhopp som kanske borde ha stått på schemat för en av världens bästa skidåkare, utan rehabiliteringsövningar och hårda gympass in i absurdum. Någonting som kräver dedikation, motivation och målmedvetenhet. Att hålla sig från allt skoj som sommaren erbjuder så som skateboard, cross och ninja var för Henke som att gå i fotboja. ”Jag är ju jävligt aktiv och inte den som gillar att lata mig så vad tusan, det sög.” Ska du fortsätta i samma takt på gymet och kanske spinna in på någon fitnesskarriär vid sidan om skidåkningen nu när du fått smak för det? - Öh, nej. Folk snackar ju en del och inte sällan för mycket. Det är mycket som intresserar gemene man. Kändisar tycks alltid hamna i toppen, likaså ogreppbara saker som till exempel ryggskador. Det är inte som ett brutet ben när det är så lätt att förstå hur det har skett, hur det känns, hur man blir bra och vad det är för något. Egentligen. Den här kombinationen satte igång någon form av frispel hos alla som hade chansen att få reda på vad det var som hade hänt. Egentligen. Som vän har man fått uppleva det tvivelsaktiga nöjet att höra frågan upprepas in i absurdum av allt och alla, och några fler.

Vad är det som har hänt? Egentligen? - Folk är rätt tröga alltså, det är ju inte så att man kan visa upp ett gips, utan man måste förklara hur komplex ryggen är och sedan vad som gått snett och folk förstår ändå inte riktigt vad det är frågan om. Jag vart ju smått tokig som du vet. Ja, tokig skulle man väl milt sagt kunna säga. Men tålmodigt stod han där dagarna i ända och försökte förklara. Men trots den diplomatiskt lagda jämtlänningens godhjärtade försök, gick det aldrig riktigt fram hur det var. Smärtan kände nog bara han till trots vissa få grimaserande gester. Dem enda som kan ha varit nära skulle vara några få andra ryggskadade kompisar som av någon anledning också har puckelbakrund. Nu är Henrik nyss hemkommen från La Grave, ryggen är hel, åkningen har gått bra och humöret är på topp. Säsongen ser lovande ut. Vad sker? - Jag ska dra till Grönland och träna ishopp med en hopptränare från Mörsil. Jag ska inte säga för mycket men det kommer att innefatta tre volter, alltså huvudet upp och ner tre gånger, jag kommer kalla det eskimo-flip. Jag har tagit hjälp av forskare för att hitta den hårdaste isen för att träna in det här nya tricket. Hahahaha. Nej, men skämt åsido, det känns svinbra, jag har åkt skidor sen i slutet på oktober och inte haft ont i ryggen en enda gång. Resan till La Grave nu var ju som en bekräftelse på att ryggen verkligen pallar. På Torsdag åker jag till USA för att fota park och friåkning. Sen i Februari ska jag flyga heli i Canada och fota och filma. Otroligt skönt att kunna åka igen och ha en hel kropp.

inte förvaltar den tillräckligt. Begränsningar finns inte. Är viljan där så kommer det att bli gjort. Inget är för svårt eller tungt. Sådana kvalitéer man önskade man själv hade lite mer av. Det är det virket som gjort att Henrik hämtat sig från ett diskbråck, där många säkerligen skulle misslyckas. Det ska bli spännande att se Henke ute på berget igen för det finns ingen skidåkare som är lika rolig att se åka. I dagens läge fungerar Henke som ett bevis på hur mycket riktig skidkunskap ger. En riktig skidåkare som levererar oavsett terräng eller förhållande. En skidåkare som åker skidor. --------------------------------------------------------------FAKTA HENKE WINDSTEDT Född: 19830908 Längd: 173 cm Vikt: 71 kg Äter gärna: Kött Förebilder: Sorken Sponsorer: Peak Performance, Rossignol, Quiksilver Eyewear, Hestra, Snowslush, Jofa, Skistar och Exclusive cars. SAKER DU INTE VISSTE OM HENKE // Att han har tävlingslicens för banracing. // Att han 2002 när han lade av med puckelpist för att satsa fullt ut på friåkningen men fortfarande hade träningsbidrag för puckelpist, gav bort sista betalningen till yngre satsande åkare, då han inte tyckte det var rätt att han skulle behålla dem själv. // Att han numera kör runt i Åres mest hip-hopiga bil, trots att han mest lyssnar på rock.

Få i samma ålder har lika mycket livserfarenhet som Henrik Windstedt. Eller så kanske dom har det men

63


HENKE WINDSTEDT HÄVDAR ATT HAN ÄR STARKARE ÄN NÅGONSIN EFTER ATT HA REHABILITERAT SIG FRÅN SIN RYGGSKADA SOM TVINGADE HONOM ATT VILA NÄSTAN HELA FÖRRA SÄSONGEN. HANS ÅKNING ÄR OERHÖRT STABIL REDAN OCH DET VERKAR SOM HAN GJORT ETT BRA JOBB I GYMMET.

64



Detta är andra delen av två om vågsurfing i södra Sverige. Tanken med artikeln var att följa ett år av svenska vågor och dokumentera scenen i södra Sverige. Våren 2006 var skral, mätt i vågor, medan hösten bjudit på dagar som kommer skrivas in i historieböckerna. Den 27 oktober var det nästan som att Gudrun kom på återbesök och sedan dess har det blåst på ordentligt i de södra farvattnen. På följande nio sidor hoppas jag att vi en gång för alla kan räta ut alla eventuella frågetecken och konstatera; detta är Sverige och ja, det går att surfa här. Tack till Anders, Mathiew, Peter, Elis, Erik, Zafer och Emma. I förra delen var tryckfelsnisse framme och rätt årtal på sidan 81 i det numret ska vara 2005. TEXT, BILD & LAYOUT PELLE HYBBINETTE

66


27 OKTOBER 2006 Strålande solsken och strålande vågor. Två bilder av samma våg och samma Z.

67


68


4 NOVEMBER 2006 Klockan är strax efter 08:00 när några fiskande locals hjälper oss kapa ett nedfallet träd som blockerar vägen. Spritångorna sticker i ögonen.

69


70


15 NOVEMBER 2005 En bra dag på många håll, både till höger och vänster.

71


72


15 DECEMBER 2005 Klockan 07:12. Fullm책ne. En dryg timme tills solen g책r upp och redan 5 danskj채vlar (!) i vattnet.

73


27 OKTOBER 2006 Minns ni den gamla slagdängan; Sverige är fantastiskt! Med den här bilden och sekvensen framför sig är det lättare att hålla med.

74



JON OLSSON MISTY 1080 MT HOOD, MEADOWS, USA


FOTO MATTIAS FREDRIKSSON


JONTE NILSSON BACKSIDE LIP RÄTTVIK


FOTO ANDERS NEUMAN


MIKAEL VINOLES MARKLUND OLLIE SIGMA, MALMÖ

FOTO DENIS SOPOVIC


BLAYZE BRAMWELL RAILSLIDE ÖSTERSUND

FOTO DANIEL BLOM


JACOB WESTER RAILSLIDE ÅRE


FOTO MATTIAS FREDRIKSSON


JONAS HAGSTRÖM TAILBONE SEEGRUBE, INNSBRUCK, ÖSTERRIKE

FOTO DANIEL BLOM



DANNE GRÖNWALL BACKSIDE 180 FAKIE NOSEGRIND STOCKHOLM


FOTO ANDERS NEUMAN


STEFAN KARLSSON IS WALLRIDE ÅRE

FOTO ANDERS NEUMAN



7 2 : 1 R U T L U K

AD [TBL] [TS] SJÖSTRAND NTHIN-LINDBL TOBIAS BARE MQVIST [BA] & TORKEL REDAKTÖR N AL ÖR BJ E ND MEDVERKA

1

2

1: FLETCHER STREET AV MARTHA CAMARILLO I hjärtat av Philadelphia ligger Fletcher Street. Miljöerna och människorna skulle kunna vara hämtade ur vilket amerikanskt östkustghetto som helst. Men förutom att de karakteristiskt höga och stilsäkra philytagsen som pryder väggarna skvallrar om var bilderna är tagna finns en slående skillnad från andra städer: hästarna. I början av 1900-talet lånade stallskötare med sig sina arbetsgivares hästar på helgerna och anordnade ryttartävlingar. Traditionen lever kvar. Ryttarna på bilderna i Fletcher Street är i alla åldrar. Alla män. Kritvita sneakers och stora dunjackor blandas med fransiga skinnbyxor på hästägarna när de glider fram på gatorna som urbana cowboys mellan bilar och ödetomter. Jonny Cash möter 50 Cent. På helgerna samlas fruar och flickvänner kring picknickborden medan männen utmanar varandra i hästkapplöpning. Så har det varit i Philadelphia så länge alla av dem kan minnas. [BA] 2: POWERHOUSE Powerhouse Magazine är en ny tidning utgiven av det amerikanska bokförlaget Powerhouse. Bland deras boktitlar återfinns Back in the days, We b girlz, Autograf och It’s all good, samtliga med fokus på New York och i många fall Hiphop. Det är också inom dessa områden som tidningen tar avstamp. I detta första nummer har man en eminent line-up med bland andra Henry Chalfant, Jamel Shabazz, Claw Money, Boogie, Patti Astor, Charlie Ahearn, Miss 17, Ricky Powell och Vincent Cianni. Powerhouse är något av det fräschaste som hänt den sömniga bokmarknaden på länge och Powerhouse Magazine bättrar på deras rykte ytterligare. [TS]

3

4

3: INFAMY Infamy är en av de bästa dokumentärerna om graffiti som kommit ut sedan Style Wars. Många filmer påstår sig förklara vad graffiti verkligen är, utan att lyckas speciellt bra. Infamy har en annan ingång. Filmens fokus ligger på olika graffitimålare och deras liv, en grupp unga människor som lever med graffitin och vägrar ge upp den. De och deras familjer berättar öppenhjärtigt om konstformen som fångat dem och som de inte kan sluta fascineras av. Oavsett hur mycket man vet om graffiti sedan tidigare så är det en gripande skildring av en drivkraft som många subkulturer delar. Att det dessutom är några av USAs mest legendariska graffitimålare gör inte saken sämre. Alla typer finns representerade. Philadephia-taggaren Enems imponerande handstilar varvas med LA legenden Sabers gigantiska målningar runt om stadens hustak, San Franciscomålaren Jases alla throw-ups och New York-bombaren Earsnots kärlek till tags. Den våldsamme, homosexuelle Earsnot torde vara den mest spektakuläre och han är också en av filmens absoluta höjdpunkter. Om du någon gång tvivlar på graffitins dragningskraft eller unga människors vilja till uttryck är Infamy en uppåttripp som kommer ställa alla tvivel i garderoben. Rekommenderas! [TS] 4: BURNERS AV HENRY CHALFANT En burner är något som bränns. Så förklarar Henry Chalfant uttrycket. Kort och gott. Fotografen som uppfann graffitifotografernas klipp-ihop teknik bevisar med sin nya bok en gång för alla att man inte behöver göra wildstylemålningar för att bränna. Och burners bränner även de flesta andra graffitiböcker på marknaden. Inte med sitt

BUTIKER SOM FÖRTJÄNAR DITT STÖD:

BADLANDS Skånegatan 70, Stockholm. badlands.se, BOUTIQUE SPORTIF Renstiernas gata 26, Stockholm. sportif.se, CHILD STORE Berzeliigatan 5, Göteborg (inne i Pro Stuff-butiken), CURB Myntgatan 4, Falun. curbfalun.se GALLERI LOYAL Torsgatan 59. Stockholm. loyalmagazine.com, IMPALA Regementsgatan 6, Malmö, HIGHLIGHTS, Östgötagatan 16, Stockholm, KONST-IG Kulturhuset, Stockholm. konstig.se, NITTY GRITTY, Krukmakargatan 26, Stockholm. nittygritty.se, ODD NUMBER, Torsgatan 40, Stockholm. oddnumber.se, ONE OFF Hammargatan 8, Ängelholm. oneoff.se, PERRY COMO STHLM, Bergsunds strand 32, Stockholm. perrycomosthlm.se, PET SOUNDS Skånegatan 52, Stockholm. petsounds.se, PRESSTOP Drottninggatan 58,

90

5

6

ganska krångliga format utan med sitt bildmaterial med tidigare opublicerade tunnelbanemålningar från sent 70-tal och tidigt 80-tal. Det blir sällan bättre än så. Så även om du inte behöver göra wildstyle är det ingen idé att börja nu. Du kommer aldrig att bränna det här. [BA] 5: GUERILLA ADVERTISING När det blir lättare att själv välja media, framför allt via nätet, så har reklambranschen hamnat i en liten kris. Hur ska man kunna vara säker på att folk verkligen ser reklamen? Allt fler företag snor därför taktiken av graffitimålare: man ser till att ingen kan missa budskapet genom att göra stora aktioner på gator och torg. Guerilla Advertising är en intressant bok. Både för den som är reklamkritisk och vill studera fiendens taktik. Men också för den som själv vill göra saker som syns. Den är ett utmärkt tillfälle att sno tillbaka idéer! [TBL] 6: FULL VINYL Vem kom egentligen på fenomenet designleksaker? Plastfigurer som föreställer mangahjältar, Vaughn Bodé-ödlor eller gangstarappare? De är ett slags konstverk, för upplagorna är små, och priset ganska högt jämfört med en massproducerad docka. Men det är ingen svår konst, snarare något i stil med att gilla obskyr musik. Något de flesta andra inte förstår. Full Vinyl ger alla chansen att lära sig mycket mer om figurerna. På över 200 fullspäckade sidor trängs de hetaste namnen i branschen, och bildmaterialet är omfattande. 36 konstnärer presenteras och sex längre tänkvärda texter finns med. [TBL]

Göteborg, PRESSTOP Trädgårdstorget 4, Linköping, PRESSTOP Victoriagallerian, Umeå, RUNDGÅNG Kristianstadsgatan 14, Malmö. rundgang.se, SCHMÄCK Kungsgatan 49, Umeå. schmack.se, SNEAKERS N’ STUFF Åsögatan 124, Stockholm & Engelbrektsgatan 12, Malmö. sneakersnstuff.com, SKIVBÖRSEN Stora gatan 36, Västerås, SPORTIF UNLIMITED Storgatan 52, Linköping, UFO M Hantverkaregatan 9, Karlskrona (i Sportkompaniet), UNDER Tjärhovsgatan 1, Stockholm, UP Stockholm. underground-productions.se, WE Nygatan 26, Örebro. wesc.com Fattas din butik? Eller någon mäktig butik i din stad? Maila på info@transition.se



TEXT ANDERS NEUMAN

Under hela december har utställningen Le Boxx kunnat beskådats i en tillfällig utställningslokal på Stapelbäddsområdet. Le Boxx är

01

resultatet av fotografen Nils Svenssons och skataren/konstnären Pontus Alvs vision. Tillsammans har de lyckats skapa en för Sverige och den svenska skatescenen unik utställning med konstnärer med rötter inom skatekulturen från hela världen. Totalt var det 17 stycken artister som ställde ut och bland dem kan Mark Gonzales, Stefan Marx och Jocko Weyland nämnas som de mest kända. Idén till projektet föddes gemensamt av Pontus och Nils för flera år sedan då de delade en vision av att skapa en konstutställning med konstnärer från skateboarding. Men de ville göra en utställning som visade fler än de redan etablerade och kända skateboardkonstnärerna som till exempel Thomas Campbell och Ed Templeton. De ville skapa en utställning med konstnärer som de lärt känna under sina resor i Europa och visa andra mindre kända delar av skatekonsten. Ett samarbete med en konsthall vid namn Rooseum i Malmö inleddes för att kunna söka bidrag till utställningen, men också för att få ett erkännande inom den vanliga konstvärlden. Problemet var att de inte kunde enas med konsthallen om slutresultatet. Det tillsammans med att Rooseum fick problem med sin verksamhet gjorde att allting med projeket lades på is - tills Nils och Pontus bestämde sig för att slutföra projektet själva och på sitt egna sätt utan kompromisser.

02

03

04

05

92


06

10

07

08

11

09

93


12

14

16

94

13

15


17

Det fanns fortfarande en del pengar kvar som var avsatta för utställningen. Trots att mycket pengar redan spenderats på en kurator och inflygning av konstnärer till Malmö från New York i det gamla projektet. Lokalen på Stapelbädden fanns redan. Den ingår i planering i ett stort projekt som ska förvandla hela Stapelbädden till en mötesplats för ungdomar med intresse för musik, kultur och annat, inte bara skateboard. Skateboardytan är egentligen bara första steget i omvandlingen till att göra området till en stor levande park. Renoveringarna fortgår hela tiden, men när de började att arbeta med lokalen så saknade den bland annat värme och i vissa delar el. Förutom att arrangera själva utställningen och samla ihop materialet var en stor del av arbetet att färdigställa alla byggnationer som krävdes. Nils och Pontus har själva byggt och konstruerat ramper, nya väggar, barer och den specialbyggda bion. Det har varit ett enormt krävande, men väldigt givande, arbete. Trots den långa startsträckan så rullade projektet på av sig självt när det väl var igång. ”Det har varit en grym sammanhållning mellan de som ställde ut. Alla har hjälpt till med det de kan och det känns jävligt grymt. Många av dem dök upp i Malmö några dagar innan och slutförde delar av sina verk på plats. Stefan Marx målade mycket av det han visade på plats här i Le Boxx. Spanjoren Fernando Elvira skapade allt sin konst här, Alexis Zavialoff dök upp med bara en CD så vi printade alla hans grejer här, samma med Mark Gonzales. Så vi har producerat massvis av sånt material samtidigt som vi parallellt jobbat med att bygga klart lokalen”, förklarar Nils.

”Resultatet är en fantastisk utställning med en hög internationell nivå som inspirerar och skapar utrymme för skateboardkonst. Mottagandet inom skateboardvärlden har varit grymt och vi har fått mycket positiv uppmärksamhet”, fortsätter han. ”Det vi kanske misslyckats lite med är att nå ut till den bredare massan. Vi har inte riktigt nått konstvärlden trots att det var ett av våra mål i grunden. Väldigt mycket energi har försvunnit in i skapandet av själva Le Boxx. Så det har inte alltid funnits kraft för att nå ut till fler och marknadsföra det riktigt, det är lite synd. Men det har varit lite dålig timing med vintern och att få människor passerar genom det här området. Nu vill vi flytta den vidare och visa den för fler människor. Bygga på, förbättra och utveckla allting.” ”I dagsläget har vi bland annat pratat med Dieselverkstaden i Sickla i Stockholmsområdet om att de eventuellt ska ta emot den. Det finns även planer på en ny utställning redan i maj under Quiksilver Bowlriders. Då finns det kanske plats för fler fotografer som jag gillar. Det vore intressant”, säger Nils lite eftertänksamt. Officiellt stängde utställningen vid årsskiftet, men den har hållts öppen för studiebesök från skolor med flera under januari. Man kan inte undgå att imponeras av det de skapat med Le Boxx och man hoppas att planerna på att flytta utställningen vidare realiseras. Då blir vi fler som får chansen att beskåda all fantastisk konst som skapas i skateboardvärlden och med tiden så upptäcker väl även de stora kulturkritikerna oss. Till dess får vi glädjas åt att det är dom som missar något bra och inte tvärtom.

95


18

19

20

21

01 PONTUS ALV & NILS SVENSSON FOTO ALEXIS ZAVIALOFF

05 ARTIST ANDERS JANDÉR FOTO ALEXIS ZAVIALOFF

13 ARTIST FERNANDO ELVIRA FOTO ALEXIS ZAVIALOFF

02 SKATER MICKEY IGLESIAS FOTO ALEXIS ZAVIALOFF

06 SKATER SCOTT BOURNE, MONGOLIA FOTO PONTUS ALV

14 FOTO PONTUS ALV

03 STORA BILDEN SKATER NILS SVENSSON FOTO PONTUS ALV

07 ARTIST JOCKO WEYLAND FOTO ALEXIS ZAVIALOFF

LILLA BILDEN OVAN SKATER MARCUS OLSSON FOTO NILS SVENSSON LILLA BILDEN NEDAN ARTIST PONTUS ALV FOTO NILS SVENSSON 04 SKATER TOMAZ SANTL FOTO JAKA BABNIK

96

15 FOTO ALEXIS ZAVIALOFF 16 FOTO ALEXIS ZAVIALOFF

08 ARTIST PONTUS ALV, MONGOLIA FOTO ALEXIS ZAVIALOFF

17 SKATER PONTUS ALV FOTO NILS SVENSSON

09 SKATER PATRIK ”KAMIKAZE” EVANDER FOTO NILS SVENSSON

18 FOTO ALEXIS ZAVIALOFF

10 FOTO PONTUS ALV

19 FOTO NILS SVENSSON

11 FOTO RICHARD GILLIGAN

20 ARTIST STEFAN MARX FOTO JAKA BABNIK

12 FOTO RICHARD GILLIGAN

21 FOTO ALEXANDER BASILE

Artister på Le Boxx: Mark Gonzales, Fernando Elvira, Stefan Marx, Pontus Alv, Jocko Weyland, Rick & Buddy, Nils Svensson, Jaka Babnik, Richard Gilligan, Anders Jandér, Martin Ottosson, Ian Dykmans, BLEND, Simon Sjödin, Nicke Svensson och Alexis Zavialoff. www.bryggeriet.org/leboxx


VÄLKOMMEN TILL EN RIKTIG SEMESTER

Äntligen har vintern kommit till Branäs och backarna är öppna. Aktuell pistinfo onns på vår hemsida. Dagsturer med BranäsPilen från Charlottenberg, Åmotfors, Arvika, Karlstad, Sunne & Torsby. Varje lördag-söndag. Barn 150:-, Vuxen 350:inkl. resa t.o.r liftkort & lunch. Info & bokning på www.kolabussen.se BranäsExpressen tors-sön eller sön-tors från bl.a Falkenberg, Göteborg, Trollhättan, Kalmar, Växsjö, Jönköping. Från 1800:inkl. resa t.ot, boende & liftkort. Mer info: 0564-475 50 eller på www.branas.se


URBAN RECREATION Akay och Peter är tillsammans Bröderna Barsky, även om Peter inte vill låtsas om det. I nyss utkomna Urban Recreation visar de upp spillror och baksidor, som med lek och snickeri blivit platser att besöka och längta till. Transitions egen art-fag Johanna Hallin beundrar, drömmer och bygger. TEXT JOHANNA HALLIN FOTO DOKUMENT FÖRLAG

Barsky Brothers bok är en succé. Eller kanske är det själva bröderna som är en succé, boken är bara ett sätt att förstå, att få se vad de gör och har gjort. Gungorna, City Swings, är mitt favoritprojekt i boken. Det är så enkelt och vackert och vanligt att jag nästan vill börja gråta, genialt och världsfrånvänt på ett väldigt vardagligt sätt. Eller kanske 12m3, det svävande rummet med Ballerinakex. Eller Albanohusets skylight och panoramafönster mot en stadsdel i nermontering. Eller en linedanceande hoodlum i kallingar. Som tur är visar Akay och Peter varken intresse eller tålamod för min gråtmilda uppfylldhet inför deras projekt. De lämnar ordet till Kidpele, för att själva kasta sig på cyklarna och försvinna runt hörnet med sina batteridrivna powertools. Jag vet inte varför de inte vill ta plats på mediascenen, men min gissning är att de inte vill bli ihjälkramade av såna som mig. På ett sätt är det väldigt skönt, för det ger mig fritt spelrum att känna, tycka, fantisera, hitta på mening och på så sätt vara med. Maria Lantz pratar i sin essä om hur Barskyfamiljen återupplivar döda platser i staden, och hänvisar till filosofen Heidegger. Okej, visst. Men för mig blir det mycket mer logiskt att tänka på Tetris. När jag skaffade min första dator spelade jag tills ögonen bytte funktion och började tolka allt som Tetrisbitar, hus, stolar, människor, allt kunde passas ihop, byggas på. Bilderna i Urban Recreation triggar någonting liknande i mig, både projekten i sig och den bildmässiga närheten till vardagen, den grå-brunnyanserade verklighet som jag möter varje dag. Plötsligt börjar jag bygga. Inne i huvudet, precis som Tetris-bitarna föll på plats framför ögonen. Jag bygger en koja längs muren på mina föräldrars gård, den är låg med

98

smala fönster och man skulle behöva krypa in. Jag hänger ljusslingor i tallarna mellan två hus, jag har alltid tänkt att det vore perfekt med ett elljusspår just där. Det finns en tillgänglighet i Bröderna Barskys konst, som tillåter drömmar på det där sättet man hittade på när man var liten. När städskrubben kunde vara en grotta att leva i som Robinson Crusoe och Fredag. Det ligger långt från de fantasivärldar som erbjuds i reklam eller långfilm. Där handlar det alltid om väldigt vuxna känslor – lyx, framgång, sex. Barsky får mig istället att tänka med väldig längtan på att lägga våt cement i en perfekt böj mellan fösta trappsteget och parkeringen bakom Konsum. – Jag har alltid haft inställningen att staden är mitt vardagsrum och något som jag själv kan möblera om och fixa med, säger Akay i en intervju som avslutar boken. En konstbok med tillhörande essä ur konstvetenskapligt perspektiv är något som i sig skapar distans, i alla fall hos en väluppfostrad och underdånig publik som jag. Man imponeras, beundrar. Då är det extremt befriande att plötsligt få nya ord, att det som kan vara situationistiskt också kan vara att möblera om. – Att vi knappt behöver göra något för att uppmärksamhet. ”Oj, någon har ställt ut ett bord vid vägen – vi skriver en artikel.” Det är dålig konst, att ställa ut ett jävla långbord. Vad fan? fortsätter Akay i Urban Recreation. Jag skiter i vad Akay tycker, jag tycker i alla fall att det är mäktigt. Men han lyckas ändå krångla sig av piedestalen och Urban Recreation blir inte bara en bok, utan ett redskap för att ta för sig. Så jag måste sluta skriva nu. Ska sy klart den där fula gardinen som jag ska sätta upp i Sundsvall, på en parkeringsplats nära vattnet. Hejdå.


99


BARSKY BROTHERS - Består av Akay och Peter - Tänk akayism och rådjursmannen - Började som graffitimålare - Har tagit en mellantid på sitt gemensamma arbete med boken ”Urban Recreation” - Läs mer om boken på www.dokument.org - Kolla på bilder från andra projekt på www.akayism.org

100



HĂ„R HITTAR DU TIDNINGEN. VILL DU SĂ„LJA TIDNINGEN TRANSITION? KONTAKTA OSS!

Mail: info@transition.se - Telefon: 08-545 160 67

OWNLABEL WWW.OWNLABEL.SE

CURB MYNTGATAN 4, FALUN

www.ownlabel.se

www.curbfalun.se

PEOMA 031-778 48 10

www.peoma.com

BOARDSTORE

www.boardstore.se

WWW WESC COM WESC BIRGER JARLSGATAN 3 & KUNGSGATAN 66 I STOCKHOLM, NYGATAN 26 I Ă–REBRO

www.wesc.com

01VGSRF

www.waveskate.se

REGULAR OUTLET GĂ„LLSTAD GALLERIAN, 0321-70430

www.regular.se

102

info@waveskate.se

02SNWBRD

0705-579799

WSV WORKSHOP I UFO2000 - BIRGERVENSSONS VĂ„G 16, VARBERG

www.wsv.nu

03SKTBRD

ny hemsida pĂĽ gĂĽng!


SKISTORE.SE KASTELLGATAN 12 (SKANSTORGET), GÖTEBORG. TFN: 031-7995767

www.skistore.se

We make the clothes STOKED INFO@STOKED.SE

www.stokedgear.com

You make the holes NO COMPLY ASKIMS VERKSTADSVÄG 5A, SISJÖN. TEL: 031-912850

www.nocomply.se

JUNKYARD LADUGÅRDSVÄGEN 101, TROLLHÄTTAN

www.junkyard.se

STREETLAB FERSENS VÄG 14, MALMÖ

www.streetlab.nu

IT’S A WICKED WORLD WE LIVE IN IT’S A WICKED WORLD WE LIVE IN

HEROESCLOTHING.COM

HEROES CLOTHING 08-720 44 70

www.heroesclothing.com

NEOWATCHES 0737-266 211

MLG STREET & SKATE LISELLSKA TORGET 1, MALUNG. TEL: 0280-14080

ÅRE SKIDSPORT 0647-50119

MEANING OF LIFE CORPORATION

www.neowatches.se

www.areskidsport.se

www.streetandsnow.se

103


För några år sedan i mitt-slutet av nittiotalet skrev David Hedman en artikel som fick titeln: Lökarnas makt. Artikeln handlade om de nyekonomiska intressen som glupskt börjat slänga sina blickar mot den för tiden boomande snowboardmarknaden. Där fanns en sjuhelvetes hype, där fanns föräldrar som oroat såg sina döttrar och söner skaffa dreadlocks, baggybrallor och som givetvis även skulle ha den senaste, extremt trendkänsliga utrustningen. Där det finns bedjande barn finns det givande föräldrar och då givetvis även lökarna. Lökarna bestod vid dessa virila år i snowboardens historia av ett gäng skidföretag som bestämt sig för att slå sig in i snowboardindustrin. Jag menar, hur jävla svårt skall det vara? De hade ju redan en armada av säljare som kuskade land och rike runt med pjäxor och lagg, stavar och valla, offerter och orderblock. TEXT OSCAR AXHEDE ILLUSTRATION ALLANSON.SE

Jag minns att jag läste Davids artikel med en tonårings förtjusning, jag hade vid tiden redan ett grundmurat förakt mot alla dessa märken som försökte suga ur min ”livsstil” på pengar. I min trångsynta lilla skalle var allt som kunde associeras med skidindustrin lika ondskefullt som satan själv. Davids poäng var att lökarna genom att bara existera förstörde mer än vad de gjorde gott. De var ju naturligtvis inte så att de var några onda individer, men de hade ofantligt dålig koll och visade inga planer på att skaffa sig. Vart vill jag då komma med allt de här? Jo, lökarna existerade under mitten av nittiotalet. De äntrade arenan, gick på sina nitar, ställde sig upp, började om från början och till slut så hade de lärt sig hur saker och ting fungerade. De anställde säljare som förstod sig på eller som rent ut av själva var en del av detta växande monster. Vid tiden då det begav sig så var allt detta väldigt svart eller vitt för undertecknad. Skidföretagen var onda och ja, snowboardföretagen var goda. Det var inte förrän den dagen då jag själv äntrade business-sidan som jag insåg att det faktiskt fanns jävligt respekterade märken som var helt slut i huvudet. Märken med teamåkare som jag såg upp till som hjältar hade distributörer som var beredda att gå över lik för att tjäna lite av tidigare nämnda föräldrars slantar. De hade inte alls samma världsuppfattning som en annan där man levde som en missionerande nomad med ett kall från högre makter om att frälsa Sverige ”in the name of haschplankan”. Givetvis så är det inget ont i att tjäna en slant och ha kul på kuppen, men till min förvåning så fanns det aktörer som verkade fokusera mer på degen än bakandet, om ni förstår vad jag menar. Detta är tyvärr något som går de allra flesta förbi. Skälet är lika enkelt som givet, de som betalar den här blaskan, de webportaler du använder dig utav, de filmer du ser och de eventuella events du går på är alla delvis betalda av det som kallas branschen.

104

En bransch som innehåller en oändlig mängd karaktärer, brinnande själar som på ett eller annat sätt har bidragit till att brädsporter fortfarande känns ohyggligt mycket intressantare som fenomen än tex. speedway eller curling. Men i branschen finns även lökarna, de annonserar i blaskan, de har banners på eventet och de har en logga i filmen. Detta innebär allt som oftast att lökarna kan bete sig lite som lökarna känner. Man biter ju inte gärna handen som föder en, skiter där man äter osv. De sitter på carte blanche helt enkelt. Givetvis så går snacket, men oftast så slipper de undan, som om deras agenturer eller fabriker gett dem ett triumfkort. Det är därför jävligt skönt att få lätta på locket och få skänka er en av dessa historier om en av dessa lökar. Just denna lök har varit i blickfånget för lökeri fler än en gång, men jag väljer att dela med mig av denna incident då den är något utöver det vanliga. VÅR HISTORIA BÖRJAR ÅR 1999... Vår hjälte är vid historiens början nyss fyllda 19 och bor i en liten stad i norra Svedala. Precis som de flesta andra 19-åriga snowboardåkare är en sponsordeal något som är lika långt borta som att bli gränslad av tjejen med den orangea baddräkten. Men vår hjälte (vi kan välja att kalla honom Ragnar) har varit flitig i den lokala backen. Ryktet om hans förmåga att göra konster på snö har rest hela vägen till den lokala handlaren som sedan en tid tillbaka gett honom en fin rabatt på brädor. Handlaren har till och med skänkt honom en uppsättning kläder mot att namnet på butiken står tryckt i glänsande fyrfärg på rygg och ben. Ragnar är givetvis kung i den lokala backen och nirvana känns kanske inte längre som en orimlighet. Lyckligt ovetande fortsätter vår hjälte att döda den lilla backens alla nedfarter som om det inte fanns någon morgondag i almanackan på väggen i pojkrummet. Så en dag händer det, de ringer från en av handlarens

leverantörer och undrar om han vill börja åka på deras brädor och kläder! Svaret låter sig inte vänta och innan han vet ordet av har han satt sin signatur på ett papper som skall skänka honom gratis prylar, stickers och dessutom äran att kunna kalla sig teamåkare till ett av världens hetaste snowboardmärken. Kanske inte på internationell nivå, men han fick nu prylar med samma logga som flera av sina idoler! Fuck it, tänkte Ragnar. This is it, jag dör! Spons, på riktigt. Men vår hjälte skulle inte implodera i ett moln av stickers, kepsar och nyckelringar. Inte än. Som kung av berget begav sig Ragnar ut i Svedala för att träffa nya vänner, mäta sig mot andra åkare i diverse tävlingar och för att representera sina nyvunna sponsorer. Livet gick på räls och framgångarna lät sig inte vänta, vart han än dök upp så lämnade han ett avtryck då rippern från norr inte bara är ripper utan även en av de hyggligaste åkare som snörat ett par boots. Mat och husrum betalades av några månaders jobb under den varmare årstiden, a-kassa på vinter och som bonus så ramlade det emellan varven in några kronor i prispengar. Sponsorerna var nöjda och fortsatte att skicka stickerspaket och allt var frid och fröjd om det inte vore så att sponsorernas firma gick i konken sisådär två år efter den dag då vår hjälte fått det där efterlängtade samtalet. Från den här dagen skulle Ragnars historia ta en helt ny vändning. Sponsorn gick som bekant i konkurs och blev då givetvis av med varumärkena som i överdimensionerade kläder burits på Ragnars kropp. Likaså försvann den leverantör av brädor som Sveriges samlade brädåkare kunnat skåda under Ragnars fötter. Skit också tänkte vår huvudperson, men, men då får man väl till att skaffa sig nya, något som inte borde vara övermäktigt då åkare av hans kaliber inte växte på träd då konkursen utspelade sig. Men de förra


sponsorerna hade andra planer och inledde en övertalningskampanj där de bedyrade att de snart skulle var uppe och igång med nytt företag, nya varumärken, nya stickers fast då helst med gamla teamåkare. De förra sponsorerna var säljare och vår huvudperson en godtrogen norrlänning som givetvis köpte deras lovord om deras nyinförskaffade varumärkespåse. Sponsorn vill av någon outgrundlig anledning ha ett kontrakt med Ragnars signatur, men de valde att kalla kontraktet ”tills vidare” och besvärade sig därför inte att sätta ett datum på det.

hade satt sådant avtryck i mig att jag satt igång en korrespondens med den europeiske teamchefen för märket där jag arbetade. Vi undersökte möjligheterna att få honom på det europeiska teamet med allt vad det innebär. Fotobonus, resebudget, filmbonus, entrébiljetter till internationella tävlingar, resor och allt som kommer med livet som resande cirkusapa. Efter några veckors meckande verkade det som att drömmen skulle bli verklighet, de hade bestämt sig för att ta vår huvudperson under sina vingar och skicka ut honom i världen.

Brädorna som Ragnar fick var brädor ur kollektionen, alltså brädor som först rest land och rike runt i syfte att sälja in modellen till diverse butiker till kommande säsong. Kläderna var likt brädorna tagna ur kollektionen, men här kunde sponsorn aldrig leverera några byxor då Ragnar ända sedan upproret mot en släkt bestående av raggare svurit att för alltid vara ”baggy”. Mindre storlekar än XL var lika ovanligt som en HA-väst på en EU-moppe.

Ragnar var naturligtvis överlycklig! Att äntligen hamna på ett europeiskt team var ju något han drömt om sen det första morgonståndet infunnit sig runt tio år tidigare. Glad i hågen ringde han upp sin förra sponsor för att berätta den fantastiska nyheten. Just här, någon gång i mitten på år 2002 tar dock Ragnars historia en ny vänding, en vändning till det sämre. Hans tidigare sponsorer var nämligen inte bara en leverantör av all sorts utrustning för åkning på tvären, utan även en lök. En lök med makt.

Drömmarna om åkning i liftsystem söder om Hallandsåsen blev grumligare och grumligare, han var ju menad för större saker än att harva runt på torgtävlingar i Svedala. Alla dessa välplacerade stickers på hans topsheet verkade inte leda honom dit han sedan barnsben önskat att komma. Sponsorn bedyrade att det snart skulle hända grejjor. Men tiden gick, snöflingorna singlade ner, begravde landet i ett vitt täcke, smälte och så hade ytterligare en säsong förflutit utan att Ragnar sett röken av annat än ankarliftar. I detta kliver undertecknad in i historien, jag arbetade när det hela begav sig för ett av de större märkena och hade under säsongen hängt ut en hel del med den tappre kämpen från norr. Jag hade sett hans osvikliga engagemang för snowboard, insett att hans skills på bräda nog var ett par snäpp över snittet och framförallt att han var en fantastisk positiv person. Han

Löken vägrade se Ragnar på ett annat märke och ansåg till Ragnars bestörtning att han tillhörde dem. Trots att det var länge sedan han fått några nya prylar och trots att lökens löften om nya prylar, kontrakt med Europa och alla andra lovord endast stannat vid just ord. Löken skrek på Ragnar, hotade att alla Sveriges snowboardåkare skulle skratta åt honom om han lämnade lökens ”team”. Vår huvudpersons världsbild var krossad, han hade ju åkt på lökens grejor och dessutom gjort det bra. Han hade vunnit tävlingar, filmat till diverse svenska småfilmer och dessutom fått coverage i både svenska och europeiska snowboardtidningar och allt han fått tillbaka från löken var prylar. En löks vansinne kan ibland ta astronomiska proportioner, speciellt när löken i fråga har makt och begränsad kvalitetskontroll, något som ofta lever i en

jävligt vidrig symbios. Som sagt, löken var vansinnig och bestämde sig för att fördärva Ragnars nyfunna lycka och då på det sätt som löken kunde bäst, nämligen genom att stämma skiten ur vår honom. Givetvis vinner en sanningstänjande lök över en godtrogen norrlänning i fru Justitias krokiga korridorer. Vår vän, den välmenande norrlänningen, har idag en räkning på 80 000 skavandes på sitt köksbord, pengar man som kringresande brädåkare inte direkt har som buffert. Att våga överklaga är inte att tänka på, förlorar man i fru Justitias högre instanser så förvandlas 80 000 snabbt till 200 000. Summan av kardemumman är givetvis att denna lök skiljer sig avsevärt mot den lök som lökade runt i en yrsel av okunskap under snowboardens golden days. Denna lök har makt, respekterade varumärken och marknadsstöd från dessa varumärken. Pengar som till viss del ger dem möjlighet att bete sig lite hur som helst. I en scen till bredden full av eldsjälar är det jävligt enkelt att köra över folk, ännu enklare är det när chansen att det kommer ut till allmänheten är minimal. Ovan nämnda lök har gjort det förr och kommer bergis att göra det igen, sådan är lökens natur. Historien är sann, men Ragnar heter givetvis något helt annat namn på R. Ha denna lilla historia i åtanke när ni kryssar runt i detta hav av loggor, åkare, varumärken och distributörer. De allra flesta är jävligt grymma typer som arbetar inom snowboard av den enkla anledningen att de älskar att åka bräda. De är de märken som ger något tillbaka till scenen, dyker upp på tävlingarna, hänger i stugorna och shreddar i backarna. De respekterar och lever tillsammans med de åkare som representerar deras varumärken, de driver butiker, ordnar filmvisningar och lever ett liv som cirkulerar runt brädan. De andra är lökarna, och det går tyvärr inte längre att känna igen dem på laggen de bär under armen. Men de finns där och de har makt, de riktiga lökarnas makt.

105


Den här artikeln handlar om marijuana och hasch. Det är frågor som är väldigt infekterade och därmed svåra att föra en upplyst diskussion kring. Men låt oss röja alla tvivel om syftet med texten. Varken artikelförfattaren eller tidningen Transition förespråkar användandet av droger. Tvärtom handlar den här texten om dess negativa bieffekter och publiceras i förhoppning om att motverka användande.

Vi var inte mer än femton kanske. Högsommar och de höga snövallarna på vägen upp till Stryns glaciär hade just förekommit på TWSnow’s cover, med Jamie Lynn ovanför dem. Det var där vi såg våra första amerikanska proffs och vi lärde oss två saker. Det första var att dom åkte som krattor och oftast på ren chans. Det andra var att de, så fort tillfälle gavs, rökte gräs. I skolan hade vi lärt oss att knark var knark och alltså var dessa, våra idoler, drogmissbrukare. Men konstigt nog låg de inte på samhällets botten och krälade i sin egen avföring. Istället levde de det liv vi alla drömde om och såg ut att må strålande. AV NIKLAS BERGH

Cannabis har brukats i delar av världen längre än världshistorien kan tolkas. I vissa delar har det tagit en rituell funktion och kan i princip sägas räknas in i näringspyramiden. Man kan alltså säga att det inte betraktas som en drog i alla länder och lagstiftningar. Lite som Sverige och sprit kan man tänka. Det aktiva ämnet i hasch och marijuana heter Tetrahydrocannabinol och kallas för THC och dess påverkan på en människas kropp verkar fortfarande inte vara helt utrett. Amerikanerna var hypade stjärnor och alla andra i samma situation uppträdde på ungefär samma sätt. Självklart blev det en vana som spreds snabbt även inom svenska kretsar. Fan, det var ju dom folk såg upp till som hade hängt med proffsen och lärt sig hur man gör som sen tog med det hem. Världsvant verkade det. Kvällstidningarna hörde talas om att man kallat snowboard för haschplanka och slog upp allt möjligt ointelligent i löpsedlarna. Det är tydligen så dom funkar och effekten blev garanterat det motsatta till att motverka spridningen. För snowboard var det coolaste som fanns just då.

106

att de snart skulle vara tillbaka i sin gamla form. Men av någon anledning gör de rätt stora ansträngningar för att hålla sina lager i trygg nivå. Cannabis är ett av de mest psykopatogena narkotiska preparaten vi känner till. Det betyder att drogen har en benägenhet att jävlas med din hjärna på det mest elakartade sätt. Långt mycket värre än till exempel heroin. Förenklat kan man säga att alla psykiska obalanser kan förstärkas kraftigt eller utlösa reaktioner. Vi pratar alltså om psykiska störningar som ångestattacker, depression, paranoia och vanföreställningar. Efter att ha uppnått den ålder som statistiker gillar att kalla yngre vuxen kan man konstatera att människor man levt med hela livet har mött rätt olika öden. Av de människor som brukat cannabis, en icke-beroendeframkallande drog, så gott som dagligen har det i de flesta fall inte varit något större problem. Och så är det ju i allmänhet med de flesta. Men det som drabbat de som inte har haft den turen har sett helvetet komma ner över dom och har inte haft paraply.

Internet är nästan lika nedlusat av cannabispropagerande hippies som porr och informationen som sprids är i regel allt annat än vetenskapligt bevisad. Det tycks dock råda konsensus om att man kan använda hasch eller marijuana regelbundet en längre tid utan att få några som helst bestående skador. Precis som man antagligen kan konstatera att marijuana inte skapar något medicinskt bevisat beroende. Men det finns många men. Jävligt många men.

Jo, jag har hört alla argumenten förut. Spriten dödar, helt riktigt, en oändlig summa fler människor. Men dåligt bör undvikas oavsett dess statistiska sannolikhet. Dessutom är det sociala skyddsnät som omgärdar brukare av illegala substanser en helt annan bollpark än det som tar hand om alkoholister. För att vara ”narkoman” är ett betydligt mycket mer negativt laddat begrepp i samhällets ögon trots att det är så gott som identiska tillstånd.

Jag är ingen expert på människans centrala nervsystem, det ska gudarna veta. Jag älskar däremot brädkultur eftersom den är fylld med människor med initiativförmåga. Folk som får en idé och sen får den att hända. I min kärleks omkrets finns det folk som rökt dagligen i år efter år och som är lika skarpa som de bästa här i världen. Jag vet också människor som varit smartare än alla andra som efter hand tappat all fokus och sina visioner. Folk som efter ett tag tappat lusten för det mesta och mer eller mindre slutar göra saker. Skulle dom helt plötsligt sluta röka är det mycket som tyder på

Men försök att komma ihåg en del saker. Det är inte en bra sak att röka gräs varje dag, oavsett vad doktor Dre någonsin sagt. THC påverkar redan i mycket måttliga doser din förmåga att köra bil, även om det inte syns i polisens alkoblåsningar. Det tillhör också de substanser som tar sig vidare från en gravid kvinnas blodomlopp till fostret, även om din barnmorska aldrig ens skulle komma på tanken att varna dig för det. Och om du, eller någon i din närhet, känner sig mer normal under påverkan än utan är det inte något speciellt bra tecken.


24 av Europas bästa snowboardproffs gÜr upp i ürets upplaga av

TandĂĽdalen 16 mars Pro AM Ăśppet kval 17 mars Oxborn Session 2007

50 000:- i prispengar Bo i RĂśda Byn i TandĂĽdalen, 1075:-/pers. vid 6 pers.

Boka pĂĽ skistar.com eller 0771 84 00 00ĂŠ

3+)34!2 #/-


TEXT MAGNUS GYLLENBERG ILLUSTRATION ALLANSON.SE

En gammal klyscha inom skateboarding är den att ingen bryr sig om tävlingar och att alla bara drar på dem för att umgås och mysa tillsammans. Det är lite tabu att som skatare säga att man gillar att tävla och att man tar tävlingar på allvar. Ofta får de skatare som tar tävlingar på allt för stort allvar en stämpel på sig att vara ”tävlingsskatare” vilket då är någon slags motsats mot den mer ”äkta” skataren som bara skatar för att det är kul. Samtidigt hyser man den största respekten för de skatare som producerar grymma videoparts, vilket egentligen på många sätt är lika tävlingsinriktat och karriärsmässigt som att gå in för tävlingar. Kolla på Jamie Thomas och den prestationskultur han har odlat med sin preussiska kadaverdisciplin när det gäller att producera videoparts. Skillnaden mellan honom och en sammanbiten Andy McDonald inför finalåket i X-games är mindre än vad många vill erkänna. Samtidigt som jag inte ser tävlingar som någon av de större anledningarna till att åka skateboard måste jag ändå erkänna att jag tycker det är ett riktigt kul inslag. Att höra sitt namn ropas upp och sedan rulla in på streetytan för att under 45 sekunder försöka sätta de trick man innan (förhoppningsvis) har bestämt sig för att göra ger ett stort pirr i magen. Även om man inte tävlar på blodigt allvar mot de andra så har jag alltid utkämpat en kamp mot mig själv under de där 45 sekunderna som alltid känns som att de går på en hundradels sekund. Det enklaste tricket blir en enorm utmaning av någon outgrundlig anledning. I alla fall för mig. Det är nämligen så att mina tävlingsbedrifter är ganska så måttligt imponerande. Ända sedan min första tävling, en deltävling i Sverigecupen i Freestyle i Falun har de stora triumferna uteblivit och endast en seger har jag fått uppleva under sexton år som tävlande i skateboard.

108

Till att börja med är jag och har alltid varit en ganska så medelmåttig talang på skateboard. Detta kan man självklart kompensera med enträget och hårt arbete. Tyvärr är jag också ganska så lat och bekväm, så fast jag skatar och alltid har skatat rätt så mycket har jag ändå hela tiden nöjt mig med måttliga framsteg. Utöver detta har jag alltid sedan min första tävling haft de sämsta tävlingsnerver en människa kan utveckla. Om det så är en liten skojtävling med kompisar så rasar mitt psyke ihop totalt så fort det är dags att köra mitt åk. Vad det beror på har jag ingen aning om, jag tänker inte ägna mig åt amatörpsykologi här utan bara konstatera att jag inte klarar pressen av att köra ett tävlingsåk framför domare och publik. Dessa faktorer har lett till att jag alltid har klantat till alla de små chanser jag har fått att för en gångs skull känna mig som en vinnare. 1992 hade jag just fått spons av ökände skateboardentrepenören Per Holknekts butik som precis bytt namn från Street Style (och gjort sig av med hela det klassiska teamet) till Paragraf 1 (strax efter hette den System Ett) och vi åkte ned till en streettävling i Borås. Per sponsrade mig inte för min enorma talang eller med förhoppning om bra tävlingsresultat. Jag var sponsrad för att jag var en karaktär vilket var helt OK för mig. Strax innan kvalet satt han och skämtade om att det vore lite coolt om jag kom sist vilket inte var helt omöjligt med tanke på hur rutten jag var på att tävla. Efter mina kvalåk stod jag förbluffad över insikten att jag hade satt i stort sett alla mina trick, bland annat ett par pressure flip varianter som var det allra senaste och hetaste just då. Inte så många hade ännu lärt sig pressure flips och folk kom fram till mig och var ärligt imponerade. När kvalresultaten kom låg jag på andra plats om jag minns rätt och jag hade en direktplats i finalen. Holknekt blev som förbytt. Med dödligt allvar i blicken började han helt plötsligt coacha mig inför finalen med råd från sin tid som proffsskatare i Kalifornien. Mannen

som nyss tyckte det vore coolt om jag kom sist var nu rejält uppjagad över chansen att hans teamåkare skulle ta hem tävlingen. Jag fick tydliga instruktioner: Kör på säkerhet! Inga mer svåra flippar - kör säkert med de trick du alltid sätter. Skakande som ett asplöv begav jag mig ut på streetytan när mitt namn ropades upp i finalen, i mitt huvud fanns den nya taktiken – kör säkert. Två gånger 45 sekunder senare hade jag lyckats köra två finalåk utan att sätta ett enda trick och därmed säkrat jumboplatsen i finalen. Det gick inte att missa besvikelsen i Pers blick. Jag hade gett honom ett hopp om att han kanske hade plockat upp en teamåkare som helt plötsligt skulle rosa marknaden och istället var han tillbaka med den där talanglöse, men rätt så roliga karaktären. Vissa skatare har hur lätt som helst för att tävla och kan dyka upp på en tävling och smålarva sig lite och ta hem hela alltet med ett leende på läpparna. Det är ofta de skatare som har en enorm talang som kan vinna tävlingar helt avslappnat. Exempel på sådana skatare är Ali Boulala, Jobby Kamlid och Andreas Engelkes. Man vill bara strypa dem. Den enda tävling jag någonsin har vunnit gick av stapeln 2004 i Borlänge. Hans Puttis Jacobsson anordnade en 40-årsfest kombinerat med en ”Skatereunion” där en massa äldre skatare samlas för att tävla. I grenen ”3 wheels out” som gick ut på att göra så många 3 wheels out som möjligt under 45 sekunder lyckades jag till slut hamna högst upp på pallen. Det var med allt annat än ett leende jag kämpade till mig pokalen. Testa att grinda frontside runt runt så fort du kan i 45 sekunder och sedan göra det i en massa följande heat… Det är en gren som jag aldrig innan hade, eller för den delen efter har tävlat i. Det är trots allt en gren som knappast någon tävlar i längre så konkurrensen var ju inte den hårdaste, men jag vann till sist och det kan ingen ta ifrån mig.



FOTO ANDERS NEUMAN

Vem är Renee Renee? Han är en man med multipla begåvningar och personligheter. Han är en musiker, skådespelare, poet, konstnär och cowboy. Hans konst finns hos prinsen av Thailand och han har ett band med Danny Way.. Om han får säga det själv så är han ”A dude that’s more colorful than Rubik’s Cube and just as hard to figure out.” Du har säkert stött på honom i DC:s MTN LAB DVD. För att förklara honom med ett ord så finns det bara ett ord använda, underhållning. Här är han med sin egen 5x5 lista med både bra och tvivelaktiga råd. Kära läsare vi ger er Renee Renee!

5 leading parts you’d like to have: 1. Will Ferrells in Anchorman 2. Jim Carreys in Ace Ventura 3. Adam Sandlers in Happy Gilmore 4. Billy Dee Williams in Star Wars 5. Leonardo DiCaprios in Titanic 5 things to get the party started: 1. Acid 2. Weed 3. Vodka 4. Snus 5. Naked women 5 things you can’t do anymore, since becoming a father: 1. Naked women 2. Screw models (other than my wife)

110

3. Wake up in the ditch 4. Get drunk and not come home 5. Snusing 5 songs you wish you’d written: 1. Stairway to Heaven by Led Zeppelin 2. No Woman No Cry by Bob Marley 3. Smells Like Teen Spirit by Nirvana 4. Jumpin’ Jack Flash by Rolling Stones 5. All That She Wants by Ace of Base 5 best songs coming from Sweden: 1. Ace of Base - All That She Wants 2. Europe - The Final Countdown 3. Roxette - Joyride 4. Abba - Super Trooper 5. Leila K - Electric


FOTO DANIEL MÅNSSON

NÄSTA NUMMER I BUTIK

24 APRIL






POSTTIDNING B Transition c/o Titeldata 112 86 Stockholm


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.