Förskola i vår tid, nr 3

NR 3 ● JUNI 2016

F Ö R S KO L A I VÅ R T I D FOKUS FALKENBERG

Reflektion

Utställningar

Pedagogisk dokumentation

NR 3 ● JUNI 2016

Innehåll I detta nummer av FÖRSKOLA I VÅR TID…..

Ledare…………………………………….….2 Verksamhetsidé i praktiken.……………….3 Barns lärande i unikum…………………….6 For tbildning…………………………….……7 NT utvecklarna………………………………8 Föräldrarnas delaktighet………………….10 Projekten under året och utställningar….12 Så kan man ju också tänka………………19 100 språklighet…………………………….20 Pedagogiska tips………………………….21 App tips…………………………………….23 Litteratur tips………………………………..24 Citatet……………………………………….25 Klokheter från Per Bernemyr……………..26 På gång i kommunen……………………..27

8

12 12 Alltid i FÖRSKOLA I VÅR TID: Tips och idéer från våra olika förskolor i kommunen

2

NR 3 ● JUNI 2016

Ledare I detta numret har vi valt att ha fokus på pedagogisk dokumentationen. Du kommer få ta del av hur dokumentationen används tillsammans med barnen, lite glimtar från utställningarna, litteratur och app tips som kan vara till hjälp när vi dokumenterar och reflekterar i vardagen.

Alla förskolor har visat upp en del av sin verksamhet och årets projekt på våra utställningar. Jag har haft förmånen att ta del av de flesta utställningar. Barnens tankar och funderingar har verkligen varit synliga på utställningarna och de märks att barnen är delaktiga och oerhör t viktiga i den pedagogiska dokumentationen.

Syftet med pedagogisk dokumentation är att den ska bli ett pedagogiskt verktyg för att synliggöra barnens lärprocesser och hjälpa oss att utmana barnen vidare i deras förändrade kunnande. För att den ska göra det är det värdefullt att få till en s y s te m a t i k i re f l e k t i o n e n o c h h a b ra verktyg till sin hjälp.

Camilla

När jag har varit på utställningen har jag mött en hel del barngrupper och sett att barnen är intresserade av andra barns skapande, undersökande och dokumentationer. Barnen har tillsammans med sina kamrater haft en dialog kring vad en annan förskola utforskat och det är underbar t att se.

I vår t arbete som pedagogistor möter vi många arbetslag och får ta del av många olika former av dokumentationer: papper , penna, film, foto och barnens teckningar, allt är lika värdefullt. Det är viktigt att tänka att vi gör på det sättet som passar oss och vår verksamhet.

Det viktigaste är att vi reflekterar och att våra reflektioner utvecklar verksamheten så den blir meningsfull och lustfylld för våra barn. /Jenny Grangéus

Camilla

Jenny

3

NR 3 ● JUNI 2016

Verksamhetsidé i praktiken Barnen använder pedagogisk dokumentation De äldsta barnen på Slöingeskolans förskola går till idrottshallen en gång i veckan.

Barnen får tillsammans med en kamrat planera gympan.

Någon dag innan gympan får barnen p l a n e ra t i l l s a m m a n s o c h d å f å r d e bestämma om pedagogen ska vara med.

Vid detta tillfälle ville barnen att pedagogen skulle vara med. De började med att prata om vad de ville göra. Efter en stund kom de på att de ville göra en hinderbana. Barnen kom fram till att de ville göra en ritning på vilka hinder de ska med. På så sätt blir det konkret för barnen vad de tänker.

När det är dags för gympan har barnen med sig sin ritning och kan då visa för de andra barnen vad de tänkt. De visar också vid varje hinder vad de ha tänkt sig. De barn som planerade gympan

4

tyckte det var lite svår t att ta fram vissa redskap.

Men efteråt tyckte barnen att det var roligt och kan tänka sig att göra det igen. De andra barnen fick efter gympan vara med och reflektera och sa då: *Fotbollen var bra när man fick skjuta in olika bollar. *Allt var roligt men mest ringarna i taket. *Jag blev svettig, när man snurrade på madrassen blev man snurrig det var jobbigt. *Rockringarna var kul.

Efter gympan har ritningen hängt uppe i hallen så barnen har kunnat for tsätta att reflektera över gympan och prata om vad de gjorde. Barnen har också kunnat visa och berätta för sina föräldrar vad de gjorde.

NR 3 ● JUNI 2016

Verksamhetsidé i praktiken Genom att pedagogerna ger barnen delaktighet och inflytande över sin verksamhet berör de alla Centrum Syds utvecklings områden som finns i vår verksamhetside.

Barnen är en tillgång för varandra eftersom de hjälps åt med att planera och genomföra.

Barnens nyfikenhet tillvara tas eftersom de själva får bestämma vad de ska göra, ofta väljer det sådant som de själva tycker om att göra. Barnen skapar också ny nyfikenhet hos varandra genom att de kommer på nya lekar och stationer.

Barnen utmanas på olika sätt utifrån deras förutsättningar, en utmaning kan vara att våga berätta för sina kamrater och hålla i en aktivitet.

Barnen får möjlighet att pröva sina egna teorier genom att sätta ihop banor och redskap. Kommer detta funka i praktiken? Hur gör vi om det inte fungerar så som vi tänkte när vi planerade?

Ritningen blir i denna situationen utgångs punkt för reflektion i olika sammanhang. Både barnen i mellan, för pedagogerna och för föräldrarna.

5

NR 3 ● JUNI 2016

Barnens lärande i Unikum Inlägg från en avdelningsblogg kring barns undersökande Tillfälle 1 En eftermiddag leker några barn med lastbilar och traktorer ute på gården. De använder sig av rampen som finns utanför köket när de kör. De turas om att köra bilarna nerför rampen och sedan fortsätter fordonen ut på asfalten. Barnen får frågan varför lastbilen körde längst. Ett barn svarar: "För att den är tyngst."

Pedagogens tankar: Ett av barnen delade med sig och berättade för de andra barnen om sin teori om att den som är tyngst åker längst. Tanken väcks att fortsätta utmana barnen inom detta och att vi ska undersöka friktion, om underlaget har betydelse för hur långt man kommer.

Tillfälle 2 Vi går ut på gården även denna gång och barnen väljer ett varsitt fordon som de vill arbeta med.

Vi börjar med att köra nerför rampen som vi gjorde gången tidigare. Även denna gången kommer lastbilen längst. Ett barn berättar att det är "för att den är störst". Sedan går vi vidare ut på gräsmattan och bygger en ramp med en träskiva. Barnen kör med sina fordon nerför denna ramp med. Fordonen stannar direkt när rampen tar slut och de möter gräset. Ett barn konstaterar: "De körde inte så långt för det är gräs här". Vi börjar diskutera vilket underlag som är bäst att köra på om man vill komma långt och barnen kommer fram till att det är asfalt.

Pedagogens tankar: Barnen upplystes inte om syftet innan aktiviteten den här gången, att vi skulle undersöka friktionen, hur olika ytor påverkar vilken kraft som uppstår när de kommer i kontakt med varandra Under aktivitetens gång kom de själva med konstateranden om att det var underlaget som påverkade fordonens möjlighet och kraft att köra långt. Vi avslutade där för vi skulle bege oss till skogen. I slutet av aktiviteten börjar barnen reflektera tillsammans med varandra om att de vill fortsätta utforska hur fordonen skulle köra nerför den stora gräskullen som vi har ute på gården.

Tillfälle 3 Barnen fortsätter att utforska hur det fungerar att köra med olika fordon på olika underlag och med olika höjd och lutning ute på gården. I slutet av förra tillfället var barnen sugna på att testa att köra nerför den stora gräskullen vilket de nu gått vidare med. Nu har även de yngre barnen börjat intressera sig och testar hur det fungerar att köra med fordonen nerför rampen och vidare ut på asfalten. Vi har även fått en till ramp nu så de har två stycken de kan köra utför.

6

NR 3 ● JUNI 2016

Fortbildning Nyanlända barn i förskolan och förskoleklassen.

I början på april fick jag (Michaela Svederberg) gå en kurs i Varberg om nyanlända bar n i förskolan och förskoleklassen. Syftet med dagen var att öka medvetenheten om främst nyanlända barns förutsättningar och villkor i förskolan.

Vi har antagligen inte samma normer, värderingar och förväntningar på förskolan som föräldrarna och vi måste där för våga prata och lyssna på varandra för att få syn på varandras åsikter. En av det viktigaste tankarna som jag tar till mig från denna dagen är att vi behöver kar tlägga barnens kontaktnät, vilket språk barnet pratar och med vem/ vilka.Vidare behöver vi, gärna redan vid inskolningen, känna till vilka sovrutiner har barnet och vilken mat är barnet vant att äta, hur har barnets senaste halvår sett ut osv, för att få en övergripande bild av hur barnet lever och vad de har varit med om. Detta för att vi ska kunna möta barnet på allra bästa sätt!

För att stötta barnets språkutveckling ska vi, som ni redan vet, läsa mycket för barnet. Högläsning ökar barns ordförråd och vi måste arbeta medvetet med att öka barns ordförråd för deras for tsatta läs- och skrivutveckling. Andra metoder att använda sig av är också tecken som stöd och bilder för att öka barnens språkutveckling. Även leken är en bra

metod för språkutveckling och vi vuxna ska finnas närvarande för att kunna stötta barnet med tur tagning och regler.

En annan tankeställare jag fick med mig från dagen var den här: vilka möjligheter ges barnen i förskolan att använda sitt språk? Vilka barn får talutr ymme och möjlighet att öva sitt språk? Får alla barn komma till tals varje dag? Att arbeta i smågrupper gör det lättare för barnen att få träna/använda sitt språk.

Vi s k a l y s s n a p å b a r n e n o c h s t ä l l a följdfrågor för att förstå var för de svarar som de gör.

Vilket språk är barnets största och starkaste? Vi ska arbeta med barnets alla språk, kan vi stödja alla barns språk på samma sätt?

Slutligen kände jag efter denna dag att vi i Falkenbergs kommun har bättre förutsättningar att möta nyanlända b a r n i f ö r s ko l a n ä n m å n g a a n d ra kommuner som deltog under denna dag. Vi har möjlighet till introduktionsguider och tolkar som stöttar oss i vår verksamhet vilket det var många andra kommuner som inte hade.

Michaela Svederberg Stafsinge förskola.

7

NR 3 ● JUNI 2016

NT-utvecklarna Naturvetenskap och Teknik i förskolan!

D e t ä r v i s o m ä r N T- u t v e c k l a r e i Falkenbergs kommun: Jenny LjungekWederbrand, förskollärare Slättens förskola och Pia Jensen, förskollärare Kristineslätts förskola. Vi NT-utvecklare ska fungera som inspiratörer genom att handleda pedagoger och leda nätverk, som för det systematiska kvalitetsarbetet framåt. Vår t uppdrag är också att få förskolorna att synliggöra naturvetenskapen och tekniken som de gör i sitt dagliga arbete, ge tips på olika webbsidor och material som pedagoger kan använda sej av i sitt arbete.

S ko l v e r ke t s t a r t a d e , p å u p p d ra g a v Regeringen, en nationell satsning på NTämnen för förskola och grundskola hösten 2013. Falkenbergs kommun ansökte om två platser riktade mot förskolan och fick dessa platser beviljade. Utbildningen började hösten -13 och tar slut december -16. Den har inneburit f o r t b i l d n i n g f ö r o s s N Tu t v e c k l a re i n o m n a t u r v e te n s k a p o c h teknik samt handledning.

Under hela utbildningstiden har en del i v å r t N T- a r b e t e v a r i t a t t l e d a nätverksträffar med pedagoger. Vid våra nätverksträffar har vi träffat samma pedagoggrupp vid fyra tillfällen. Två av tillfällena har handlat om teknik och de andra två om naturvetenskap. Syftet har varit att ge en teoretisk grund, blandat

8

med tips, idéer och praktiska övningar.

Vi vill visa på att NT inte behöver vara s v å r t o c h k o m p l i c e ra t u t a n s n a ra r e inspirerande och utmanande.

Våra träffar har sett ut ungefär så här: Fördjupning om vad teknik och n a t u r v e t e n s k a p ä r, v a d t e k n i k o c h naturvetenskap kan vara i förskolan och hur man kan urskilja det i förskolans verksamhet, praktiska tips och idéer, er farenhetsutbyte pedagogerna emellan, fördjupning i viss litteratur. Vi har hållit fast vid ungefär samma upplägg i alla v å ra n ä t v e r k s g r u p p e r. Te o r i d e l e n h a r varit ganska lik men vi har haft lite olika inriktningar på den andra delen. Någon gång har vi haft fokus på lärande för hållbar utveckling, en annan gång lekplatsfysik mm.

Vi har även skapat en nätverksgrupp på Falkenbergs kommuns intranät NT Naturvetenskap och teknik i förskolan.

Det är en öppen grupp där alla som vill får vara med. Syftet med gruppen är att inspirera i förskolornas NT-arbete, lägga ut tips och idéer, delge ny forskning, samt att den blir ett er farenshetsutbyte pedagoger emellan. Gå gärna med!

NR 3 ● JUNI 2016

NT-utvecklarna Till hösten…

Vi hoppas få fortsätta med våra nätverksträffar även till hösten och att erbjuda workshops för pedagoger som redan gått på våra träffar med olika fokusområden. Där kan man som pedagog både få ett er farenhetsutbyte med andra pedagoger om NT-arbete som skett ute på förskolorna, samtidigt som man får ny kunskap inom ett visst område. Hör gärna av er om ni har önskemål om inriktning på någon workshopsträff!

Vi vill tipsa om att Skolverket har en re s u r s / i n s p i ra t i o n s s i d a i n o m N T ! ! H ä r h i t t a r d u s o m f ö r s ko l l ä ra re s t ö d o c h inspiration i att undervisa i naturvetenskap och teknik. Du hittar ett antal inspirerande filmer samt ett material uppdelat i fem områden, rymd, balans, ta loss sätta ihop och sammanfoga, lutande plan, ljud från förskolors vardag. Du hittar också ett material om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. http://skolverket.se/skolutveckling/ larande/nt/forskola Tips till sommaraktivitet!

Att göra egna gatukritor är enkelt och utforskande, här kan du se hur en lösning förvandlas till en annan form och nytt användningsområde. När gipset blandas med vatten sker en kemisk reaktion och lösningen blir först varm för att sedan stelna. Blanda inte i mer pulver när du väl har börjat röra om oavsett om det ser ut att vara för lite pulver. Processen att

skapa gipset är redan igång. Det gör inget om det har blivit för lite gipspulver då det enda som händer är att det tar längre tid för gipset att stelna.

Du behöver: gips vatten temperafärg eller pulver toarullar att gjuta i (du kan också gjuta i iskubsformar eller plastmuggar) kärl att blanda i spatel att blanda med bakplåtspapper maskeringstejp Gör så här: Skär en skåra längs med to a r u l l a r n a s l å n g s i d o r s å a t t d u k a n trycka ihop rullen till den tjocklek du vill ha på kritorna. Fodra insidan med bakplåtspapper så att kritorna inte fastnar, tejpa ihop. Tejpa för öppningen botten så att det håller tätt. Blanda gipset enligt instruktionerna på förpackningen och tillsätt sedan färg och blanda. Fyll gipset i formarna och placera dem upprätt, ett tips är att sätta flera i en kastrull eller något liknande så att de får stöd att stå.

Låt stelna i några d a g a r, s e d a n ä r g a t u k r i to r n a färdiga att använda! Receptet kommer från ww w.Land.se/fixat

9

NR 3 ● JUNI 2016

Föräldrarnas delaktighet På Tullbro förskola bor det några figurer som gärna vill följa med hem till barnen och undersöka något. På en av avdelningarna finns en konstväska.

Barnen får ta hemma väskan och ett uppdrag att upptäcka konst i hemmiljön.

Barnen ritar av någon konst som de har hemma eller som de sett i samhället. På detta sätt blir föräldrarna delaktiga i det som barnen undersöker på förskolan.

Under året har barnen avbildat statyer, skulpturer, blommor. Barnen har också inspirerat sina föräldrar att se på konst med andra ögon, barnen ser konst i samhället på ett helt annat sätt nu.

Barnen ser nu att allt är konst och att man kan använda konst tex genom att sitta på (stenskulptur stolarna på torget.)

10

På en annan avdelning så följer Maja med barnen hem och i år har barnen i uppdrag att ta med en bok hemifrån som de sen läser på förskolan. Detta för att öka läslusten, läsglädjen hos barnen och för att visa på hur otroligt viktigt det är att läsa högt för barnen. Pedagogerna har i ett blogg inlägg beskrivit vikten av att läsa för sina barn och låta barnen växa upp i miljö där böcker är naturligt.Barnen får sen återberätta sin bok och ta bild på boken så sätts den upp på förskolans bokträd och där kan alla ta del av boktipsen.

NR 3 ● JUNI 2016

Föräldrars delaktighet Familjekväll med mattema Tändstickan på Tullbro förskola bjöd in alla familjer till en matkväll. Varje familj skulle ta med någon typisk matträtt från sitt land.

På kvällen dukades alla maträtter upp till en buffé. Det blev en mycket trevlig kväll där barn, föräldrar och pedagoger lärde känna varandra och fick ta del av många matupplevelser. Det bjöds bla på pannkakor, lax, silltår ta, sambosa från Afghanistan, yalanji och tabbouleh från Syrien.

Alla familjer hade med sig egna tallrikar, bestick och glas och någon rätt som är lagom att ha på en buffe. Vid varje maträtt fanns en flagga varifrån den är vanlig och vad det är för något. Barnen

var nyfikna på nya rätter och smaker.

Pedagogerna upplevde att familjerna blandades, pratade och hade trevligt tillsammans. Alla var medarrangörer av festen.

11

NR 3 ● JUNI 2016

Projekten på förskolorna 2015/2016 Vi har sammanställt vilka olika projekt som pågått på förskolorna under detta läsåret.

Ta gärna kontakt med varandra om ni vill veta mer, inspireras av varandra.

Förskoleområde Centrum Syd Her tings gårds förskola: Alla avdelningarnas projekt utgick från en gemensam sommaruppgift. Alla barn hade med sig ett par skor till förskolan i augusti. Utifrån skor så har det blivit lite olika projekt: skriftspråk, uttr ycka och intrycka 100 språklighet och olika konsttekniker, dinosaurier, skapande med olika material, sagor.

I ur och skurs förskola: Förskolan har grön flagg och projektet på förskolan har utgått från 3 teman i grön flagg: Kretslopp, Vatten och Återvinning.

Slättens förskola: Förskolan organiserade om inför detta läsåret och bildade en yngre och en äldre grupp, de bytte även namn till havet och sanden. Projektet under året har haft fokus på ha (vatten) och sand. Barnen har fått undersöka vatten på många olika sätt genom att experimentera och utforska tillsammans.

Hörselförskolan: Förskolans projekt har handlat om att skapa inspirerande lärmiljöer där alla barn utmanas och blir en tillgång utifrån barnens intresse och nyfikenhet.

12

Söderskolans förskola: Under året har barnen lär t känna sin närmiljö med hjälp av Pino och äventyrspedagogik. Barnen har fått många naturupplevelser och möjlighet att pröva många olika experiment i sin närmiljö.

Slöingeskolans förskola: Gemensamt hållbar utveckling projekt på huset med olika inriktningar.

Avdelningarnas projekt har haft fokus på djur i närmiljön, återvinning, olika material, experiment och odling.

Skansgårdens förskola: Projekt Hur funkar det? Barnen har fått undersöka olika mojänger och hur de fungerar. Barnens intresse för robotar och att programmera har färgat projektet.

De har även skapat och konstruerat en hel del och fått pröva många olika tekniker att sätta samman.

Trollgårdens projekt: Förskolan har haft ett gemensamt närmiljö projekt där barnen har fått bekanta sig med sin närmiljö inne, på gården och utanför gården. Barnen har intresserat sig för färger i sin närmiljö, djur i närmiljön, spår i marken och vad som växer i skogen.

NR 3 ● JUNI 2016

Projekten på förskolorna 2015/2016 Kristineslätts förskola: Star tade i februari och de har haft ett gemensamt fokus: att se vad barnen är nyfikna på och intresserade av i lärmiljön.

Barnen har visat stort intresse för vattenfärg, lutande plan och skogen med dess material.

Hjor tsbergs förskola: Förskolan har under året skapat goda förutsättningar för samspel och kommunikation genom att förändra lärmiljön och gruppindelningar. Det har blivit många små projekt med fokus på att göra tillsammans och att ha en gemensam angelägenhet, tex ett gemensamt byggprojekt där alla barn bidragit.

Ängens förskola Förskolan har haft ett gemensamt skapande projekt där barnen har getts möjlighet att pröva många olika skapande tekniker men också att skapa lekmiljöer med det material som finns på förskolan.

Tullbro förskola Gemensamt Grön flagg projekt som har utgått från närmiljön. Avdelningarna har fördjupat sig lite olika beroende på barnens intresse. De har lär t känna sin närmiljö och lyssnat in var barnen har varit nyfikna på i omgivningen genom att skapa olika platser och kar tor. De har utforskat konst i närmiljö och vad konst är. Många barn har varit nyfikna på djuren i närmiljön och då har de undersökt

Hjor thagens förskola Gemensamt språkprojekt. Barnen har fått ta del av många sagor och ramsor som de sen har arbetat vidare med på olika sätt genom tex att dramatisera sagan, g ö ra d i g i t a l a b ö c k e r, s k r i v a o c h r i t a böcker och gå på äventyr i en magisk värld . Barnen har fått ta del av och utforska många olika språk material och uttryckssätt.

13

NR 3 ● JUNI 2016

Bilder från Centrum Syds utställning Centrum Syd hade utställning i Gallerian 28/5-3/6. Barnen på förskolorna visade upp sina projekt. Barns utforskande, tankar och funderingar synliggjordes genom olika material, miljöer, dokumentationer och skapelser. Varje förskola har arbetar med olika projekt utifrån barngruppens intressen,

14

nyfikenhet, behov och förutsättningar.

A l l a f ö r s ko l o r h a r a r b e t a t m e d f y ra gemensamma utvecklings områden: * Se alla barn som en tillgång * Skapa och tillvarata barns nyfikenhet * Ge barnen rätt utmaningar * Möjliggöra för barnen att pröva sina egna teorier

NR 3 ● JUNI 2016

Projekten på förskolorna 2015/2016 Förskoleområde Centrum Öst I vårt område har alla förskolor arbetat utifrån en gemensam nyfikenhetsfråga: Hur undersöker barn naturvetenskap/teknik i förskolan? Ätrans förskola Barnen har fått erfarenheter av experimenterande, berättande och erövrat olika skapandetekniker Ullareds förskola Barnen har fått erfarenheter av teknik i vardagen genom att använda sin egen kraft, ta hjälp av olika hävstänger och göra egna uppfinningar.

Okome förskola Barnen har mött olika naturvetenskapliga fenomen på olika sätt på avdelningarna. De har arbetat med kroppen och känslor, bekantat sig med olika skapandetekniker genom att konstruera Bamses värld och mött matematik ock språk tillsammans med Babblarna.

Vessigebro förskola De äldsta barnen fått känna sig fram med olika sinnen och på så sätt erövrat nya begrepp och uttryck för att beskriva ett föremåls olika egenskaper. De yngsta barnen har fått erfarenheter av några olika musikgenrer som de har reflekterat i dans, rörelse och skapande.

Vinbergs förskola Barnen har fått erfarenheter om balans, stabilitet och hållfasthet i bygg och konstruktion såväl inne som ute.

Ringare Gustavs förskola De äldsta barnen har upplevt rörelse genom den egna kroppen. De byggt egna hinderbanor såväl ute som inne. Genom detta ar de fått erfarenheter av att göra ritningar. De yngsta barnen har fått erfarenheter av lutande plan, när det rullar och hur långt det rullar.

Hällinge förskola De äldsta barnen har lärt känna några av småkrypen i sin närmiljö. Genom sitt intresse för detaljer har de utvecklat ritandets teknik.

De yngsta barnen har fått reflektera musik genom de hundra språken, de har dansat och målat till olika musikgengrer.

Regnbågens förskola Barnen har bekantat sig med småkrypen i sin närmiljö och olika ljus/färgfenomen.

Tröingebergs förskola De äldsta barnen har utifrån sitt intresse för rymden fått erfarenhet av olika skapandetekniker genom att konstruera en egen rymdvärld, Ylvanien. De yngsta barnen har fått olika erfarenheter av att skapa ljud.

Werners Hages förskola Vad är ljus för mig?

Ljud genom de hundra språken Mönster i vår närmiljö Balans genom den egna kroppen Kompisens förskola De yngsta barnen har fått erfarenheter av rörelse på olika sätt genom dans, musik och skapande. De äldsta barnen har arbetat med naturen och mött matematiken.

15

NR 3 ● JUNI 2016

Bilder från Centrum Östs utställning Lite axplock av dokumentationerna från projekten visades upp på våra utställningar i Kuben, Ullareds bibliotek och Vessigebro bibliotek

Rörelse till musik

Ljus

16

Lutande plan

Mönster och avtryck

NR 3 ● JUNI 2016

Projekten på förskolorna 2015/2016 Förskoleområde Centrum Nord I CentrumNord har den gemensamma projektrubriken under året varit “Vår miljö genom barnens ögon.”

Varje avdelning har arbetat utifrån rubriken med utgångspunkt i sin barngrupp, sin kontext och med sina förutsättningar.

Skogstorps förskola Rymden, Närmiljön, Utforska med hjälp av våra sinnen, Värdegrundsarbete och utforskande av naturen med hjälp av "Djurens väktare” Vitklöverns förskola De fyra elementen jord, luft, vatten, eld, Rim, ramsor, sånger med fokus på utforksande av äpplet.

Långaveka förskola Rymden, vatten, utforskande av miljö och material med fokus på återvinning och skapande.

Långås förskola Tillsammans med barnen upptäcka och utforska miljön inne och ute, skapa stimulerande och meningsfulla lärmiljöer som främjar samspel.

Morups förskola Utforkskande av närmiljön Solhagens förskola Uppmärksamma, värna och ta hand om närmiljön.

Bokens förskola Pippi Långstrump, Vad finns bakom dörren?, Utforskande av lärmiljöer.

Fajans förskola Vatten, Hur vi bor, Olika hus, Bygg och konstruktion med olika material, Borgen i Falkenberg

Östra Gärdets förskola Utforskande av olika skapandematerial med fokus på lera, Nattugglans förskola Upptäckande och utforskande av förskolans närmiljö Stafsinge förskola Utforskande av närmiljö och lärmiljö med fokus förskolans värdeord.

17

NR 3 ● JUNI 2016

Bilder från Centrum Nords utställning Fanns att ta del av på Falkenbergs bibliotek v. 22 - 23

18

NR 3 ● JUNI 2016

Så kan man också tänka…

Karin Alnervik om pedagogisk dokumentation ”Dokumentation är inte in presentation, det handlar om att ställa frågor till sin praktik” Följande klokheter är hämtade från hennes föreläsning: Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg. Den utgår från hennes avhandling: Men så här kan man ju också tänka.

Vikten att vara nyfiken på vad barnen gör i en aktivitet.

Handledning – Vad gör vi när alla är trygga?

Betydelsen av att börja agera och förändra praktiken.

Hur använder vi den tid vi har?

Det räcker inte att bara tänka förändring, vi måste agera!

Vilka handlingar behöver vi förändra?

Det vi är vana vid att göra hinner vi alltid med!

Förändring som en process över tid, det är en kedja av många små förändringar

Nätverkande som ett sätt att komma utanför sin egen lilla värld

Arbete med den egna förskolans historia

Nya medarbetare får svårt att komma in, när det ”gamla” arbetslaget/förskolan har en gemensam historia.

• Det behövs någon som stör, man tackar inte nej till sin pedagogiska handledare/ pedagogista.

• En utmanande miljö skapar intressanta dokumentationer

• Verksamheten förändras genom att berättelserna är i rörelse

• • • • • • • • • • •

Länk till föreläsningen https://youtu.be/VtsJCC812C8

19

NR 3 ● JUNI 2016

100 språklighet Barnen på Lilla Eken/ Skogstorps förskola lär om träd.

Att gestalta och dramatisera

är ett av många sätt att undersöka och lära.

Att låta barnen själva vara mätredskap fungerar bra…

…och blir ytterligare ett sätt att förstå och lära om längd tillsammans med mer traditionella mätredskap.

När vi ger barnen ( och oss själva) möjlighet att förstå och lära på flera olika sätt (100 språklighet) blir lärandet mycket mer mångfacetterat och vi ges s t ö r re m ö j l i g h e t a t t f å e n f ö rd j u p a d förståelse för det vi undersöker.

“En viktig del av ett utforskande arbetssätt är alltså att organisera miljöer som, tillsammans med olika frågor som barnen ställer sig, bjuder in till ett kollaborativt undersökande av olika frågor. Det handlar om att erbjuda barnen en mängd olika möjligheter att pröva med händerna och olika redskap, att iaktta noga, lukta, känna och uppleva.

Det blir också väsentligt att involvera fler aspekter av lärande än det skrivna eller talade språket, att inkludera flera uttrycksformer. Att ta in olika kreativa uttrycksformer som dans och rörelse kan ge nya dimensioner till lärandet när man undersöker ett fenomen ihop med barnen.”

“De estetiska ”språken” och uttrycksformerna är viktiga för att kunna bredda, spänna ut och intensifiera det område som man undersöker.

20

Att måla är också ett sätt att skapa en relation till det vi utforskar och är nyfikna på.

I varje översättning från ett språk eller ett uttryck till ett annat skapas en ny form av medvetenhet kring det fenomen som utforskas: ett träd som ritas, görs i lera eller ståltråd och papier-maché gör att barnen förstår nya aspekter av vad ett träd kan vara. Kunskap uppstår tillsammans med de olika materialen och i översättningarna mellan materialen. Materialens olika uttryck bidrar till att skapa nya kunskaper, både om träd och om materialet självt. På så sätt blir det möjligt att pröva olika sätt att tänka och göra och därmed flyttas gränserna för det som utforskas.”

Citaten ovan är hämtade från Skolverkets stödmaterial “Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan” Länk till hela skriften: http://kvutis.se/wp-content/uploads/2014/05/ Uppföljning-utvärdering-och-utveckling-iförskolan-skolverket.pdf

NR 3 ● JUNI 2016

Pedagogiska tips Traditionspärm Många förskolor har olika arrangemang under läsåret tex lucia, familjekväll, avslutningskväll, lopp, förskolans dag osv.

När man har ett sådant arrangemang, tänker man ibland att nästa gång ska vi göra på ett annat sätt eller att vi ska tänka på detta. Sen är det lätt att glömma till året därpå.

Ett tips från en förskola är att göra en traditionspärm ( för pedagogerna) och i den ha ett register med varje tradition. Efter varje tillställning reflekterar ni tillsammans i arbetslaget och ev tillsammans med barnen vad fungerade bra, vad fungerade mindre bra, är det något vi ska förändra. På så sätt utvecklar vi vår verksamhet genom pedagogisk dokumentation. Det är också lätt att titta tillbaka, hur gjorde vi förra året.

Pratbubblor på dokumentationsväggen Många avdelningar har dokumentations väggar där ni samlar era och barnens tankar, fundering och kommentarer. Några använder pratbubblor från piccollage som de skriver ut och att ni eller barnen själva skriver i. Det går även att skriva i bubblan i piccollage. Barnen är ofta nyfikna på vad som står i pratbubblan och på så sätt startar en dialog och reflektion mellan barnen och/eller er. Barnen blir också nyfikna på skriftspråket.

Gunilla Dahlberg sa i sin föreläsning att det är viktigt att använda det skriva språket tillsammans med barnen och då tänker vi även det handskrivna.

Denna väggen är från Humlan i Slöinge

Från Morups förskola kommer det här fina exemplet på pedagogisk dokumentation. I den här dokumentationen är barnen delaktiga i allra högsta grad och på flera olika sätt. Barnens tankar och uttryck synliggörs med hjälp av teckningar och texter som barnen själva gjort/ skrivit. Det är lätt att förstå när man ser det färdiga arbetet att det finns en lång process bakom av gemensam reflektion och många samtal mellan barn - barn och barn - pedagoger.

Nedanstående text är hämtad från bloggen “Pedagogiska kullerbyttan”/ Linda Linder 21 Aug - 2015 När det gäller den pedagogiska dokumentationen finns det många fällor att gå i och diken att köra ned i. Den viktigaste saken att ha ögonen på tänker jag nog ändå är att det dokumentationsarbete som görs ska vara barnen till del på det sätt att de kan använda sig av dokumentationen på olika sätt och att den förändrar verksamheten runt dem utifrån det de tycker är intressant och viktigt. Det är lätt att låta dokumentationen bli vuxnas sak, att det är vuxna som sitter och diskuterar och att barnen inte får vara med.

Dokumentationen ska enligt Skolverket (2012) finnas bland barnen, i första hand användas tillsammans med barnen och kunna användas av barnen. Det är där fokus behöver vara. Hur används dokumentationen med barnen?

Hela texten finns här: http://pedagogikframtid.blogspot.se/2015/08/i-allt-ert-planerande-ni-glommer-inte.html?m=1

21

NR 3 ● JUNI 2016

Pedagogiska tips FAMI har gjor t en del saker till Kristineslätts förskola i deras uppstar t. Det har varit lite osäker t om FAMI kommer finnas kvar men de kommer vara kvar på liknade sätt under hösten och vill gärna ha jobb från förskolorna. Här är lite tips på vad de gjor t.

Ta gärna kontakt med dem om ni har något önskemål för det kan de kanske fixa.

Telefon 0346-88 68 86, rolf.hansson@falkenberg.se

Getter och bockar till Bockarna Bruse och Petter och hans 4 getter.

Det finns en bro också.

Ett rätblock, men de gör kuber också efter era önskemål.

Staffli med plexiglas

Balansbrädor

Lutande plan ställning i olika nivåer och med sandpapper på den ena brädan. För att kunna undersöka både friktion och lutande plan.

Ute möbler

22

Ett träblock med skåror i till att sätta ner figurer för att undersöka skuggor på väggen.

NR 3 ● JUNI 2016

Apptips Pedagogisk dokumentation

Pedagogisk dokumentation

Keynote

Google presentation

En presentationsapp där du enkelt kan göra bildspel. Liknar power point som finns på datorn. I keynote väljer du enkelt layout (rubrik, text ruta, bildruta) på sidan. Genom att trycka på + i bildrutan får du enkelt tillgång till din kamerarulle och bilden du väljer hamnar i rutan. Det finns flera bakgrunder att välja på.

Det är en bra app att samla gruppens process i. Efter en termin har du en pedagogisk berättelse. Som du kan skriva ut.

Presentationen ligger på den Ipaden som du skapande presentationen i . Om du vill dela den på unikum får du först spara ner den i driven och sen bifoga som en länk eller pdf. Appen ska finnas på alla Ipads

Presentationsappen påminner som keynote, men eftersom den ligger i drive kan du dela den med dina kollegor och komma åt samma presentation från flera ipads och datorer.

Du kan välja layout (rubrik, text ruta, bildruta) på sidan. Det är en bra app att samla gruppens process i. Efter en termin har du en pedagogisk berättelse.

Presentationen blir en länk som du kan dela i tex ett unikum inlägg. Du kan välja vilka som ska ges redigerings behörighet och vilka som får se presentationen. Appen är gratis

Pedagogisk dokumentation Popplet En mindmap app som är lätt att använda som reflektionsunderlag efter en aktivitet. Den fungerar också att använda för start av ett projekt där barnen får fundera fritt eller när man ska strukturera upp någonting.

Man kan lätt färgkoda rutorna eller lägga till bilder. Det går att spara mindmapen som bild eller pdf om man vill skicka den eller lägga på unikum. Det går också att koppla ihop samma mindmap på olika ipads. 50 kr gratis variant där man kan göra en och testa.

Här är ett exempel på hur det kan se ut:

23

NR 3 ● JUNI 2016

Litteraturtips Flera avdelningar har utgått från böcker i sina projekt. Här kommer några tips:

Pedagogisk litteratur Pedagogisk dokumentation- utveckla och lära tillsammans Boken är skriven av pedagoger för pedagoger.

De beskriver på ett grundläggande sätt pedagogisk dokumentation och värdet av att reflektera. De olika stegen Observera- dokumentera-reflektera-skapa en berättelse. I boken presenteras olika sätt att dokumentera och hur vi gör dokumentationen tillgänglig för barnen och får fatt på deras reflektioner och tankar.

Författarna beskriver också på ett tydligt sätt att en dokumentation kan läsas på olika sätt beroende av vilket fokus vi har. Vi kan titta på samma dokumentation med genusfokus, matematikfokus eller samspelsfokus.

Vad händer när vi blir nyfiket intresserade av vad barnen undersöker, när vi blir medupptäckare.

I boken får ni ta del av många glimtar från projekt och hur pedagogerna arbetat praktiskt med dokumentationen i reflektionen så den blir pedagogisk och framåtsyftande. De tipsar också om observations och dokumentations underlag som finns att hämta på www.nok.se/ pedagogiskdokumentation

En mycket läsvärd bok som är värdefull. att diskutera i arbetslaget.

24

Pedagogisk litteratur Pedagogisk miljö i tanke och handling Så här presenteras boken på Adlibris: Linda Linder, förskollärare och ateljerista, och hennes medförfattare inspireras av tanken om miljön som den tredje pedagogen, hämtad från den pedagogiska filosofi som vuxit fram i Reggio Emilia. Här delar de med sig av konkreta exempel med teoretiska och praktiska perspektiv på vilken skillnad den pedagogiska miljön kan göra i förskolan.

Antologin Pedagogisk miljö i tanke och handling är både en inspiration och en praktisk handledning för alla som vill utveckla förskolan tillsammans. med barn och kollegor.

NR 3 ● JUNI 2016

Citatet

“ Det vi säger med orden måste bli synligt på jorden.”

Gunilla Dahlberg (från föreläsningen 14 mars - 16)

FORMULERINGSARENA /REALISERINGSARENA

Vad händer i praktiken som konsekvens av det vi samtalar om?

Detta var ju en av de frågor som Gunilla Dahlberg lyfte under föreläsningen 14 m a r s o c h j a g t ä n ke r a t t d e t ä r e n angelägen och viktig fråga som vi for tlöpande behöver ha med oss i våra respektive verksamheter. Frågan låter sig dock inte helt enkelt besvaras, snarare är det så att den frågan måste följas av fler: Hur väl stämmer tanke och handling överens?Hur lever vi våra värden och hur väl lyckas vi i vår strävan att i praktiken förankra den barnsyn och kunskapssyn vi säger oss värna? Vi säger att vi har en tilltro till det kompetenta barnet men hur

synliggör vi det i vår praktik? Hur skapar vi miljöer som visar att vi tror på att barn är kompetenta? Hur kan vi tänka om det material vi erbjuder så att det hänger ihop med de ställningstaganden vi gör?

Ja, citatet ovan “Det vi säger med orden m å s te b l i s y n l i g t p å j o r d e n ” v ä c k e r frågor. Utmanar oss och bjuder in till diskussion. En diskussion i vilken vi alla behöver vara delaktiga.

Camilla Välimäki pedagogista Centrum Nord Bifogar länk till mina anteckningar från 14 mars. h t t p s : / / d o c s . g o o g l e . c o m / d o c u m e n t / d / 1 TcXegCJwTqnXUlFsLJmDZYAOzKfQsOSvK3q WbFJqno/edit

25

NR 3 ● JUNI 2016

Klokheter från Per Bernemyr En hel av pedagogerna i kommunens förskolor har deltagit i nätverk med Per Bernemyr, Reggio Emilia institutet. I nätverket har vi en dialog kring förskola i vår tid. Nedan följer en del tankar och citat från Per. ”Barn samspelar när det finns något att samspela kring”. ”Barnen blir till dem som vi ger förutsättningar för”. ”Förskolans viktigaste uppgift, förmedla hopp”. ”Vi måste som pedagoger vara förberedda men inte alltid välplanerade”. ”Det som står i läroplanen är inte det som barnen ska kunna. Det som står där är det som barnen har rätt till”. ”Det att få lov att vara i en liten grupp är ingen lyx- det är en nödvändighet att vi organiserar för det”. *Olikheter berikar” ”Förskolan som arena för att lära av varandra”. ”Pedagogisk dokumentation hjälper oss att synliggöra förändring. Dokumentationen hjälper oss att dela med varandra det som sker/ den förändring som sker”. ”I meningsfulla aktiviteter finns det glädje och lust att lära”. ”Vi måste ge förutsättningar där barnen kan komma i dialog med varandra”. ”Förskolan ska stödja livsaptiten.” ”I en rik miljö tänker man rika tankar och många möjligheter, i en torftig miljö tänker man tomma och fattiga tankar.” ”Barn som har en lustfylld och utmanade miljö, kivas inte lika ofta”. ”Vi är inte utan blir i olika sammanhang”. ”Barn upprepar inte utan fascineras gång på gång.” ”Barn är i förskolan för att dela upplevelser med varandra”. ”Det är för att du tycker annorlunda än mig som jag behöver lyssna på dig”.

26

NR 3 ● JUNI 2016

På gång i kommunen…

Ny Humlan på gång…..

Idag når Humlan många förskolor i kommunen. 2018 hoppas vi få ett nytt fordon då nuvarande Humlan behöver pensioneras.

Nu har ni chansen att önska inför planeringen av detta:

• Saknas något, både när det gäller verksamhet och fysiskt innehåll?

• Vad är bra i nuvarande Humlan?

• Vad vill vi ha i den nya Humlan?

• Kan vi hitta andra arbetssätt tillsammans?

• Hur gör vi besöken på förskolorna ännu bättre?

• Hur kan vi arbeta tillsammans för att nå föräldrarna?

Ta kontakt med personalen på bokbussen om ni har tankar och funderingar.

Semester och ledighet är på gång.

Vi önskar er alla en glad sommar !

27

NR 3 ● JUNI 2016

I NÄSTA NUMMER:

Tema: Läroplanen i praktiken med fokus på inskolning och traditioner, kommer till hösten.

Vill ni bidra med något prata med er pedagogista

Utgiven av Pedagogistorna i Falkenberg Ansvarig utgivare: Anette Klang Jensen Telefon:0346-88 57 72 E-post: anette.klang-jensen@falkenberg.se

© 2016 Pedagogistorna i Falkenberg