OPUS 98

M AGA S I N E T O M K L A S S I S K M U S I K O CH O P E R A #98

ITALIENS MUSIKLIV RESER SIG IGEN O P U S 9 8

SEPT 2020

MARIKA SCHULTZE EN VIRAL MEZZO Opus minns

KJELL WESTÖ

JULIAN BREAM

om sin nya musikroman

200 ÅR

SVERIGES F Ö BEETHOVENS SYMFONIER FÖR PIANOT

Jubileums-special!

RSTA VÄ

RLDSSTJÄRNA

GUIDE: KREATIVA KARANTÄNSMUSIKER

Beethoven festival

LUDWIG VAN BEETHOVEN 250 ÅR • VÄSTERLÖVSTA KYRKA, HEBY 18-20 SEPTEMBER

HANS PÅLSSON piano och presentation Fredag 18/9 kl. 19.00 JOHAN DALENE violin, KRISTINA WINIARSKI cello, PETER FRIIS JOHANSSON piano Lördag 19/9 kl. 16.00 JAKOB KORANYI cello, JUHO POHJONEN piano en på Livesänds äv cebook!

Youtube och Fa

Söndag 20/9 kl. 16.00 VAMLINGBOKVARTETTEN Biljettpris 300 kr per konsert. Festivalpass 750 kr.

VAMLINGBOKVARTETTEN

Vi firar Ludwig van Beethovens 250årsjubileum med en tre dagar lång festival med ett urval av Beethovens pianotrios, cellosonater, sena stråkkvartetter samt de mytomspunna tre sista pianosonaterna.

Festivalens ciceron är professor Hans Pålsson, känd både som stor Beethovenpianist och en entusiasmerande berättare. I det legendariska TV-programmet I döda mästares sällskap gav han allmänheten en unik

inblick i den klassiska musikvärlden.

Hans Pålsson avrundar varje konsert med att framföra en av Beethovens tre sista pianosonater.

OBS! På grund av rådande omständigheter begränsas publiken till 50 personer. Konserterna livesänds också på Youtube och Facebook.

Mer info om program, biljettbokning och livesändning finns på:

www.vasterlofsta.se www.giresta.se

WINIARSKI

FRIIS JOHANSSON

KORANYI

S

LS

STIFT

E

MU

IK

E

DALENE

POHJONEN

ÅRGÅNG 15 OPUS 98

Innehåll 4

34

46

» Det är ett dilemma för vilken konstform som helst att fastna i ett ständigt omtolkande av gamla klassiker.« musiksmaken är konservativ, men kjell westö har också en intellektuell sida som ställer sig på förnyarnas sida . i det här numret möter du den finlandssvenske författaren i en intervju om musikens roll i hans böcker .

4 NOTERAT

16

Nyheter från det klassiska Musiksverige.

Mårten Falk minns Julian Bream.

PORTRÄTT MARIKA SCHULTZE När kulturlivet stängde såg Marika Schultze nya möjligheter för sångare och musiker i karantän. Resultatet blev världens första virtuella operahus.

34

SPECIAL JENNY LIND 200 ÅR Tio sidor om Sveriges första världsstjärna – från den fattiga barndomen i Stockholm, via den exempellösa sångkarriären till livet som mecenat i 1800-talets London.

12 IN MEMORIAM

20

Sofia Nyblom har lyssnat på sångare och musiker som vågat sig på att uppfinna nya konstnärliga uttryck i coronakrisens spår.

14 BOKNYTT

Ny biografi om Hjördis Schymberg.

28

26 KRÖNIKA

Kommer robotarna ta över musiken?

57 AVLYSSNAT

Recensioner av 16 nya inspelningar.

O P U S N R 97 2 0 2 0

NEDSLAG KREATIVA 46 INTERVJU KJELL WESTÖ CORONALÖSNINGAR I hans böcker har musiken en lika självklar

UTBLICK ITALIENS KULTURLIV VISAR VÄGEN

Pandemi, urusla statsfinanser och en total nedstängning av samhället. Italiens kulturliv har varit nere för räkning – men nu verkar det ha vänt.

plats som hemstaden Helsingfors. Johanna Paulsson ringde upp Kjell Westö för att tala om nya romanen Tritonus.

53

DOKUMENT BEETHOVENSYMFONIER FÖR PIANOT

Liszts pianotranskriptioner av Beethovens symfonier hör till pianolitteraturens mest krävande verk. Jörgen Lundmark berättar historien om hur de kom till.

3

Välkommen till en sprakande konsertsäsong på GSOplay!

Xxxxxx xxxxx

gsoplay.se GÖT EB O R GS SY M F O N I K ER – S V ER I G ES N AT I O N A LO R K ES T ER . GS O P L AY. S E FÖRS TE HUVU DS P ONSOR VOLVO. HUVU DS P ONSOR E R G ÖTE BORGS - P OS TE N O C H S TE N A S TIF TE L S E N .

Göteborgs Symfoniker – en del av

VÄLKOMMEN!

OPUS MAGASINET OM KLASSISK MUSIK & OPERA #98

CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE

Olof Esbjörnsson

olof.esbjornsson@opuspress.se REPORTER & KORREKTUR

Bo Löfvendahl

bo.lofvendahl@opuspress.se FORM

Sophie Graalheim

sgraalheim@gmail.com KORREKTUR

Victoria Söderberg ANNONSER

Mikael Lindholm

090-71 15 11 mikael.lindholm@display-umea.se OPUS GES UT AV

Nebel & Söderström Förlag AB Stora Södergatan 8A 222 23 Lund opusmagasin.se TRYCK

V-TAB, Vimmerby

ISSN-NUMMER 1653–2619 PÅ OMSLAGET

Jenny Lind 1842 eller 1843. Oljetryck på papper efter målning av Olof Johan Södermark.

OPUS ges ut med stöd från Kjell & Märta Beijers Stiftelse och Kulturrådet.

NYA FENOMEN TAR PLATS PÅ SCEN

E

TT ANNAT ÅR hade superstjärnan Jenny Linds 200-års-

HJÄLP OPUS BLI 100!

jubileum firats med otaliga evenemang i hela landet Info om hur du – från konserter i lokala kyrkor till fest- och galaföregör på bifogad ställningar på nationalscenerna. Men nu är 2020 som flyer. bekant allt annat än ett vanligt år.

Tack och lov finns det ändå gott om möjligheter att fördjupa sig i den svenska näktergalen. Två rejäla biografier har nyligen släppts på svenska och under veckorna som kommer bjuds det på såväl tv- och radioprogram som utställningar om sångfenomenet som fängslade en hel värld vid 1800-talets mitt.

Opus vill såklart också bidra till hyllningskören. I det här numret kan du se fram emot inte mindre än tio sidor Jenny Lind-special och i nästa nummer följer vi upp med recensioner av Ingela Tägils och Sarah Jenny Dunsmures biografier.

OPUS 98 KRETSAR annars mycket kring det prekära läget i det svenska musiklivet.

Den här gången blir det ett särskilt fokus på nya uttryck som uppstått i spåren av coronapandemin. Du möter bland andra Marika Schultze, svensk mezzosopran som tagit initiativ till och driver världens första virtuella operahus: Quarantine opera. Ytterligare åtta musikfenomen, som med stor säkerhet inte hade funnits om det inte vore för coronan, får sin presentation av Sofia Nyblom.

Till det pandemirelaterade hör även ett hoppingivande reportage från Italien. Åsa Johansson tecknar en försiktigt positiv bild av hur landet som först drabbades av coronan i Europa så smått börjar öppna upp sina scener igen.

En krönika om nya musikaliska uttryck som vi helst inte ser får fäste efter pandemin blir det också. Mattias Lundberg håller i pennan och det är med varm hand jag hälsar vår folkbildande Uppsalaprofessor välkommen med sin första text i Opus.

TEXTER OM NYUTKOMMEN musiklitteratur har en given plats i tidningen och detta nummer är inget undantag. Har du läst Kjell Westös böcker vet du att den klassiska musiken har en central plats i hans författarskap. Senaste romanen har till och med titeln Tritonus, så vi tyckte att det var hög tid för en intervju.

Utöver detta kan du se fram emot en recension av nya biografin om Hjördis Schymberg, en text om hur Liszt överförde Beethovens symfonier till pianot, skivrecensioner och mycket annat.

Välkommen till ett fullmatat höstnummer!

KUND- OCH PRENUMERATIONSÄRENDEN

Gäller prenumerationer, adressändringar och reklamationer.

Självservice opus.prenservice.se Telefon 08 – 52 21 83 55 Telefontid må–fre 8.30–16 Prenumerationspris 3 nr 299 kr, 7 nr 599 kr

OPUS NR 98 2020

Olof Esbjörnsson chefredaktör opus olof.esbjornsson@opuspress.se

5

NOTERAT

Noterat

HÄNT & NYTT INOM OPERA & KLASSISK MUSIK

EL SISTEMA STARTAR KOMPOSITIONSVERKSTAD El Sistema är en undervisningsmetod inom Kulturskolan i Sverige som vänder sig till barn och unga som vill spela ett orkesterinstrument.

Nu tas ett kliv vidare för att också uppmuntra unga att skriva musik för orkester och ensemble.

– DET ÄR FANTASTISKT att se många barn och unga

6

Xxxxx Bild från El Sistemas stora Side by side-läger år 2016. Helt uppenbart saknades det då musik skrivna av jämnåriga!

NIKLAS ELMRIN

FOTO NXXXX XXXXXXX

skriva egen musik. Nu vill vi se till att fler får möjlighet att ta fram sin kreativitet även när det gäller nyskriven orkestermusik, säger Eric Sjöström, chef och styrelseordförande för El Sistema Sverige, som är initiativtagare till kompositionsverkstaden.

– Förhoppningsvis kan vi framöver få höra unga musiker framföra musik av jämnåriga kompositörer och inspirera unga till att bli professionella kompositörer, säger Eric.

Kompositionsverkstaden startar i höst och vänder sig till unga i hela landet som vill skriva musik för orkester och som deltar i en El Sistema-undervisning eller kulturskola.

Kursen löper under hösten och våren 2020–2021 och är kostnadsfri.

Som kursansvarig ledare har El Sistema anlitat Kina Sellergren, en erfaren mångsysslare inom musik.

Till vardags är Kina verksam som pedagog vid El Sistema Södertälje med fokus på brassmetodik och orkesterverksamhet.

OPUS NR 98 2020

NOTERAT

HUR GÅR DET MED FÖRBEREDELSERNA?

Hallå där!

Fredrik Wetterqvist, ständig sekreterare vid den inom kort 250-årsjubilerande Kungliga Musikaliska Akademien.

– JAG ÄR JÄTTETAGGAD! Man kan inte planera halv-

hjärtat. Även om pandemin lägger sordin på firandet fortsätter vi med våra planer. Vi satsar mycket på streaming, och om vi sedan förhoppningsvis också kan få riktig publik är det bra.

Mycket av firandet bygger på samarbeten med olika partners.

– Musiken ska vara huvudperson. Och den ska klinga i hela Sverige, från norr till söder. Grundtanken är att försöka hitta samarbetsformer för dem som kanske annars inte hade mötts. Det ska bli ett gemensamt musikens år.

SÄRSKILT GLAD ÄR Fredrik Wetterqvist över att Eric Ericson-priset, Eric Ericson Award, nu kommer tillbaka.

– Det är en tävling för yngre kördirigenter som initierades av Uppsala universitets körcentrum och första gången arrangerades 2003 med en prissumma på 100 000 kronor. Priset har dock bara delats ut tre gånger, senast 2009. Nu ska priset lanseras igen med en internationell jury och utgöra en del av 250-årsfirandet.

ETT AV DE STORA projekten är att få alla musikhög-

skolor att samarbeta, och där blir temat improvisation. Skolorna har enats om både studentutbyte och utbyte av pedagoger.

– Tanken är att när projektet väl har satt i gång ska det kunna rulla vidare utan Musikaliska akademien. I delar av samarbetet ska inte bara landets musikhögskolor utan även spetsgymnasierna delta.

OPUS NR 98 2020

ETT ANNAT VIKTIGT samarbete blir det mellan de tio kungliga akademierna. I en rad gemensamma programpunkter för 2021 möter Kungliga Musikaliska Akademien till exempel Svenska Akademien, Konstakademien, Vetenskapskademien och så vidare.

Det blir också ett gemensamt firande med Kungliga Musikhögskolan.

– Från början var musikutbildning en grundläggande del av Musikaliska akademiens verksamhet, men lagom till 200-årsminnet 1971 separerades undervisningsverksamheten från akademien. Bägge delarna av den ursprungliga akademien har alltså anledning att fira nästa år.

» Vi ska engagera kommun- och regionpolitiker över hela landet.«

TYNGDPUNKT I FIRANDET blir i början av september

lagom till själva 250-årsdagen. I Stockholm kommer Konserthuset att ha en utställning under sommaren, och i Musikaliska akademiens gamla lokaler på Nybrokajen kommer Blåsarsymfonikerna med sin chefsdirigent Cathrine Winnes att ägna hela säsongen åt jubileet.

Men det gäller att inte bara se bakåt, framhåller Fredrik Wetterqvist.

– Vi måste också gå utanför akademiernas värld.

Det innebär också att vi ska engagera kommun- och regionpolitiker över hela landet och ge ett tillfälle för alla kommuner att engagera sig. Det finns många problem i musikutbildning och kulturskolan. Hur ska vi skapa både bredd och elit? Vad betyder kulturen för vårt samhälle? Vi måste lyfta fram musikens roll i världen.

BO LÖFVENDAHL

Fredrik Wetterqvist, Musikaliska akademiens ständige sekreterare, arbetar med att lägga ett pussel av evenemang till 250-årsjubileet nästa år.

7

NOTERAT Sörjd och saknad av generationer svenska hornister.

Henrik Schaefer flyttar till Stockholm

... och Marit Strindlund drar vidare till Jönköping.

FLYTTKEDJA BLAND SVENSKA DIRIGENTER HENRIK SCHAEFER BLIR ny musikalisk ledare för

Folkoperan. Han kommer närmast från Göteborgsoperans orkester där han varit musikalisk ledare sedan 2013. Schaefer är bekant för Folkoperapubliken då han var dirigent för Massenets opera Don Quijote år 2018. Den nya tjänsten tillträder han den 1 augusti 2021 och han tar då över efter Marit Strindlund som rekryterats till Spira i Jönköping.

Marit Strindlund har en bred bakgrund inom musikdramatik och har gästat Spira flera gånger som gästdirigent. Hennes nya tjänst som musikchef börjar redan den 19 oktober, vilket innebär att hon under ett knappt år kommer basa över både Folkoperans orkester och Jönköpings sinfonietta.

HORNLEGEND DÖD

HORNISTEN IB LANZKY-OTTO har avlidit några månader efter sin 80-årsdag.

Han får betraktas som Sveriges mest kända solohornist, berömd för sin vackra ton och säkra teknik. Ib Lanzky-Otto var född i Danmark, son till hornisten och pianisten Wilhelm Lanzky-Otto som han också studerade för.

Familjen flyttade till Stockholm 1958 när fadern började en tjänst vid Kungliga Filharmonikerna. Ib å sin sida fick engagemang som hornist i Kungliga Hovkapellet, blott 18 år gammal. 1961 kom han till Kungliga Filharmonikerna. Här blev han kvar i 46 år, under lång tid tillsammans med sin far som var kvar i orkestern till 1974.

Ib och Wilhelm Lanzky-Otto kom tillsammans att utgöra närmast en dynasti i den svenska hornmusiken med stor betydelse för instrumentets historia och utveckling. Det blev också en period när en rad svenska tonsättare ägnade sig åt att skriva ny musik för horn.

BO LÖFVENDAHL

8

Var tredje musiker på väg att lämna yrket MUSIKCENTRUM RIKS uppföljande coronaenkät ger en oroande årsprognos gällande landets professionella musiker och artister.

Sammanlagt beräknas över 40 000 speltillfällen att ställas in och den sammanlagda förlorade intäkten uppskattas till mer än 171 miljoner kronor. Undersökningen visar att var tredje musiker är på väg att lämna yrket. Musikcentrum Riks tredje enkät sedan pandemins utbrott har besvarats av 964 musiker och artister. De som har svarat representerar en stor bredd inom fältet – från folkmusiker och hiphopartister till saxofonister och popstjärnor.

OPUS NR 98 2020

ÅLEVANGELIET BLIR OPERA

Segertåget fortsätter för Patrik Svenssons bok om »världens mest gåtfulla fisk«.

SHUTTERSTOCK

» Om Gud finns så är nog ålen den ledtråd han lämnat, tänkte jag när jag läst Patrik Svenssons bok och i samma stund visste jag att jag ville göra något mer med detta material.«

OPUS NR 98 2020

verk som med samma lätthet som Hjalmar Gullbergs Förklädd gud skildrar existensens allra största frågor. I Ålevangeliet finns allt stoff som behövs. Här finns gåtan, skönheten och humorn, men också förgängligheten, smärtan och insikten om vår litenhet som människor inför de frågor vi aldrig kommer få besvarade, säger Stina Oscarson, i en kommentar.

Emmy Lindström skriver musiken ... och Stina Oscarson librettot till operan

EMIL MALMBORG, NIKLAS PALMKLINT, EMIL JONASSON

Augustprisade berättelse Ålevangeliet blir nyskrivet oratorium på Folkoperan.

Stina Oscarson skriver librettot och musiken komponeras av Emmy Lindström. Premiären av planeras till våren 2022.

– Det är en stor glädje för mig att få beställa ett libretto som bygger på Patrik Svenssons poetiska, hisnande bok om ett Sverige och en värld i akut förändring. Emmy Lindströms musikaliska språk passar perfekt för detta och det är så spännande att presentera hennes musik från Folkoperan, säger Tobias Theorell, tillträdande konstnärlig chef på Folkoperan.

Folkoperan har beställt det nyskrivna oratoriet för solister, kör och orkester. Förhoppningen är att hitta samproducenter för att även kunna turnera föreställningen i Sverige och Norden.

– Om Gud finns så är nog ålen den ledtråd han lämnat, tänkte jag när jag läst Patrik Svenssons bok och i samma stund visste jag att jag ville göra något mer med detta material. Jag ville försöka skriva ett

PATRIK SVENSSONS

... som bygger på Patrik Svenssons hyllade bok.

9

NOTERAT

2 X BOKNYTT

Carlhåkan Larsén tipsar om två nyutkomna musikböcker på den svenska marknaden.

HENRIC HOLMBERG, aktör och musikant, har två böcker i sitt svängiga bagage. I En sorts skådespelare (2000) formulerade han sig klokt och fyndigt om scenkonst. Nu kommer summeringen Verksamhetsberättelser – pensionärens komprimerade funderingar efter en karriär, som ålder och hälsa nu sätter P för.

Holmberg går under radarn i fråga om klassisk musik. Men han har alltid varit en spelande skådespelare, med kunskap och kärlek till diverse sorters tonkonst. Verksamheten når från legendariska Sven Klangs kvintett och Bröderna Mozart till gestaltning av Odysseus och Hitler; amman i Romeo och Julia, en roll i Daniel Börtz opera ”Goya” samt som pregnant toppnummer med basklav Patrick Süskinds monolog Kontrabasen – studier i ett instruments psykologi och temperament.

Holmbergs penna har kvar sin spets. Hans skriftställarverksamhet rekommenderas alla läsande och lyssnande musikkretsar: lyss till lockropen från det verbala ymnighetshornet.

uppsjö av svensk litteratur om Franz Liszt, 1800-talets demonpianist. Anders Sundströms bok Franz Liszt. Kontrasternas man blir, om jag räknat rätt, den tredje i sitt slag. Gösta Zetterberg Törnbom utgav en välbalanserad, hållbar biografi 1956. Jan Lings Franz Liszt och 1800-talets konstmusik (2009) satte in fenomenet Liszt i en vid ram: författaren belyser estetik, sociologi och konstnärlig tidsanda.

Sundström gör entré från ett annat hörn av mu-

sikscenen: själv pianist beundrar han virtuosens obegripliga skicklighet och vill komma individen Liszt in på livet – utan att bli vare sig akademiskt djuplodande eller allsidigt uttömmande. Sundströms perspektiv är den beundrande försvararens. Bilden av Liszt präglas av en förstående sympati stegrad till överseende. Den dyrkade gestalten överöstes med hedersgåvor och utmärkelser: förvisso! Men att Liszt, enligt mångas vittnesmål, var påtagligt fåfäng och självupptagen borde ju också höra till bilden.

Liszts musik: ständigt kontroversiell. Som representant för ”framtidens musik” hyllad och häcklad, senare degraderad till ytlig romantiker. Men plötsligt upptäckte man en pionjär: han höll till sist på att spränga den traditionella tonaliteten! Verkligen en ”kontrasternas man”, som Sundström understryker i sin bild av en interpret som förtrollade lyssnarna då, nu även Sundström själv. Hans bidrag till Lisztlitteraturen förmedlar ett sympatiskt personligt engagemang, en påtaglig om än ensidig fascination inför en lika färgrik som svårfångad konstnärsgestalt.

Henric Holmberg: Verksamhetsberättelser.

– Ur ett skådespelarliv.

(Bo Ejeby Förlag)

CARLHÅKAN LARSÉN

DET FINNS INGEN

»Bilden av Liszt präglas av en förstående sympati stegrad till överseende.«

Anders Gabriel Sundström: Franz Liszt. Kontrasternas man (Ekström & Garay)

FOLKE FREUND 1932–2020 Opus sörjer trogne medarbetaren Folke Freund som avled den 10 juli.

FOLKES KARRIÄR I OPUS VAR LÅNG. Den tog sin start i nummer fem med en recension av en samling med Sibelius dagböcker. Därefter följde en lång rad texter med särskild tonvikt på recensioner och musikhistoriska djupdykningar – Beethoven, Berlioz, Berwald och Blomstedt var alla föremål för Folkes flitiga penna. Särskilt minnesvärda blev de långa essäerna om klassiska tonsättare och deras åkommor och Tysklands musikliv under andra världskriget.

Docent i tyska vid Uppsala universitet var titeln

10

under den längsta delen av karriären, men den stora passionen fanns inom musiken och Folke trakterade både klarinett och tvärflöjt. Det musikaliska arvet hade han fått från sin far, den framstående dirigenten och pedagogen Wilhelm Freund.

Enligt uppgift från brodern Klas – ständigt bollplank och korrekturläsare – var Folke när han dog i färd med att göra research för en recension till Opus. Stor är tacksamheten över tiden vi fick tillsammans.

OLOF ESBJÖRNSSON

OPUS NR 98 2020

NOTERAT Bildtextsa dkasd ahksd sad asjd ljaksd lasd asd hasdhaskjd.

Barbro Osher stödjer ny körsal KUNGLIGA MUSIKHÖGSKOLAN (KMH) har mottagit en donation från Barbro Osher Pro Suecia Foundation. Bidraget kommer att möjliggöra underhåll och utveckling av körsalen på Campus Valhallavägen, och starkt bidra till KMH:s ställning som musikalisk mötesplats i Stockholm.

NORRLANDSOPERAN FLYTTAR PREMIÄREN AV MACBETH

Han blir kompositionsprofessor i Malmö MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ presenterar Bent

Sørensen som ny professor i komposition. Sørensen är en dansk kompositör med verk inom olika genrer såsom kammarmusik, orkester, soloverk och opera. Han har arbetat med de flesta av världens ledande musiker, ensembler och orkestrar i dagens musikliv samtidigt som han hela tiden har undervisat både i Köpenhamn och som gästlärare runt om i hela världen.

OPUS NR 98 2020

Har många turer över Öresund framför sig.

MÅLSÄTTNINGEN VAR att kunna genomföra uppsättningen av operan Macbeth med premiär den 3 oktober 2020, men Norrlandsoperans ledning har beslutat att flytta premiären till nästa år. Risken för smittspridning är för stor för att kunna genomföra en storskalig scenproduktion som Macbeth.

– Operan Macbeth är ett fantastiskt verk som aldrig tidigare spelats på Norrlandsoperan. Att genomföra operauppsättningen helt säkert med de anpassningar som skulle krävas både på och bakom scenen, skulle medföra stora konstnärliga kompromisser som vi inte är villiga att göra. Därför väljer vi att istället erbjuda vår publik operan i fullstort format nästa höst, säger Norrlandsoperans vd Erik Mikael Karlsson i en kommentar.

11

IN MEMORIAM

Bream skapade en renässans för renässansen Mårten Falk minns en av gitarrvärldens förgrundsgestalter som dog i mitten av augusti.

J

Bream föddes i London i juli 1933. Han växte upp under andra världskriget och det var under denna tid han började visa musikaliska anlag. I många intervjuer berättade han om hur han blev påkommen då han fingrade på sin fars gitarr och hur denne istället för att bli arg, bestämde sig för att lära Julian spela. Strax följde en häpnadsväckande utveckling och bara ett år senare spelade han på små tillställningar. Efter ytterligare något år började han få betalda uppdrag och, vilket måste ha varit oskattbart, lektioner av gitarrmästaren framför andra: Andrés Segovia.

När Bream som femtonåring påbörjade sina studier vid Royal College of Music var han redan en erfaren musiker med många radioinspelningar bakom sig. Karriären tog fart 1951 efter debuten som solist i Concierto de Aranjuez och en recital i Wigmore Hall. Vid denna tid ULIAN ALEXANDER

12

fick han också sin första luta och började framträda med John Dowlands lutmusik.

Breams återupptäckande av Dowland och de övriga elisabetanska lutkompositörerna var inget mindre än en sensation.

Utöver specialiserade musikvetare hade ingen hört talas om Dowland och luta var ett ytterst exotiskt instrument som de flesta enbart sett på gamla målningar.

När han 1955 debuterade som skivartist nådde hans ryktbarhet utanför Englands gränser och snart levde han ett liv på ständigt resande fot. Läser man recensioner från denna tid är det uppenbart att han redan i sena tonåren togs på största allvar som en seriös musiker av yppersta klass. Redan från början tycks han ha haft en förmåga att entusiasmera publiken med sin charm och utstrålning. påbörjade Julian Bream sin övertalningskampanj för att få de främPÅ FEMTIOTALET

sta tonsättarna att komponera för gitarr.

Han misslyckades tyvärr med Stravinskij, Hindemith, Sjostakovitj och Lutoslawski, men däremot fick han Britten, Walton, Rawsthorne, Tippett, Searle, Fricker, Henze, Takemitsu, Birtwitstle, Rodney-Bennett, Lennox, Michael Berkeley, Maxwell-Davies, med flera att skriva mästerverk. Idag tillhör verken de främsta som gitarrlitteraturen äger.

Tv- och filminspelningar hade annars en särskild betydelse i Breams verksamhet. Hans speciella humor gjorde att han ”gick genom rutan” och han ägnades många dokumentärer genom åren. Enastående var Guitarra! The Guitar in Spain – en tv-serie på åtta avsnitt där Bream reser runt i Spanien och på ett inspirerande sätt berättar om gitarrmusikens utveckling och de stora namnen inom spansk musik. Serien köptes in av många kanaler och sändes under flera år i ett otal länder.

OPUS NR 98 2020

Julian Bream var en av de viktigaste förgrundsgestalterna inom den tidiga musiken. På 1950- och 60-talet var han den som populariserade lutan och hans ensemble The Julian Bream Consort inspirerade hundratals andra renässansgrupper.

FOTO DENZIL MCNEELANCE

Kungliga Filharmonikerna

JULIAN BRE AM

lämnar ett enormt tomrum efter sig. Genier som han föds inte ofta. Vi kan skatta oss lyckliga över att ha haft förmånen att leva i samma tidsålder som Bream och att denna tidsålder sammanföll med de tekniska landvinningar som gjorde det möjligt att på film och fonogram fånga hans unika konstnärskap.

Personen Julian Bream må vara död, men hans musicerande kommer att skänka glädje och tröst under många framtida generationer.

VI FINNS DÄR DU FINNS Upplev musikmagi med Kungliga Filharmonikerna på Konserthuset Play.

Julian Breams insatser för att etablera gitarren som ett seriöst konsertinstrument och skapa en modern repertoar kan inte överskattas.

Helt gratis, inget login behövs.

MÅRTEN FALK, gitarrist OPUS NR 98 2020

www.konserthuset.se 08-50 66 77 88

VINJETT

»Man undgår inte en undran: vad för slags bok är det här?«

KAVALKAD FÖR EN ÄLSKAD SOPRAN En av 1900-talets klarast lysande operastjärnor på svensk scen, sopranen Hjördis Schymberg (1909–2008), har blivit föremål för hyllningar i en elegant överflödande och välillustrerad bok.

TEXT CARLHÅKAN LARSÉN

H

var tidigt ute i lokala musikaliska sammanhang. Från Sundsvall flög den unga sångfågeln ner till operaskolan i Stockholm, blev raskt uppskattad, så alltmer beundrad och respekterad, till sist omsluten av vördnad och i tacksamt minne bevarad. Visst är hon värd att uppmärksamma och plantera i postumt rampljus! Hjördis Schymberg – sågverksjäntan som blev hovsångerska placerar henne i fördelaktig dager. Extrainkallade elever, medarbetare och vänner avger personliga, nästan rörande verbala vittnesmål om föremålets förträfflighet.

Undertiteln följer välbekant retorisk rutin: från– till. Detta kan varieras från fall till fall: Från betstycket till Metropolitan (Birgit Nilsson) eller Från torpet i Snugge till villan i Sandsbro (Christina Nilsson).

JÖRDIS SCHYMBERG

Jan Hammarlund: Hjördis Schymberg.

Sågverksjäntan som blev hovsångerska.

(Förlag: Design Sundsvall.)

14

Men man undgår inte en undran: vad för slags bok är det här? Inte riktigt en biografi, snarare en kronologisk krönika. Huvudtexten ser ut som ett collage av dagboksblad med sammanbindande kommentarer och notiser av Jan Hammarlund. Hjördis Schymberg själv har ordet i utförliga haranger. Men de bygger inte på dagböcker, källorna utgörs av utskrifter utav inspelningar som gjorts i samband med närståendes frispråkiga samtal med objektet. en ärlig, vinnande och sympatisk person, och det läser man gärna om. Hennes internationella omloppsbana bromsades av andra världskriget, men den kom igång efteråt. Hon räknades dessutom som Jussis naturliga medaktör när han gästspelade på Stockholmsoperan – deras samHON FRAMSTÅR SOM

OPUS NR 98 2020

arbeten präglades av ömsesidig respekt. Med Schymberg som Violetta och Björling som Alfredo fick La Traviata särskild lyster!

Till bokens nyttigheter hör förstås listor på roller och scenrepertoar, på inspelningar av olika slag.

Dessutom medföljer en cd med hovsångerskan i närbild. Likaså får sångtekniken och pedagogiken intressant belysning. Där kommer man också henne närmare in på livet.

UPPLEV

OPERA PÅ BIO Inspelade operaklassiker från

METROPOLITAN

i livskavalkaden är ymniga citat ur recensioner. De har naturligtvis sitt intresse – till en viss gräns. De flesta kritiker är rörande överens om Schymbergs skimrande röstkaraktär och förtjusande apparition. De citerade skribenterna, svenska och utrikiska, botaniserar entusiastiskt i adjektivfloran. Men när författaren/textredaktören tycker det är värt att citera banaliteter, som bara går ut på att hon sjöng vackert, vill läsaren säga stopp. Vid läsning av personregistret drabbas man av misstanken att allt inte står rätt till med bokens redigering; det vimlar av onöjaktigheter. ”Bernhard Sannerstedt” hette faktiskt Sönnerstedt, och Mendelssohn uppges ha komponerat en ”ouvertyr” till ”Hebriderna” – chans att höra mer av denna opera är obefintlig.

EN ANNAN TEXTKATEGORI

HJÖRDIS SCHYMBERGS framgångssaga hamnar sent

omsider i en kritisk situation: den så kallade Schymbergsfejden 1959. Hammarlund skildrar konflikten mellan sopranen och operachefen Set Svanholm, som bröt löften och nedvärderade den firade sångerskan.

Hammarlund bryter staven över Svanholm som operachef och spär på med dennes omstridda tyska engagemang under nazitiden. Med långt blidare ögon ser Hammarlund på Schymbergs uppdrag under den östtyska kulturoffensiven på 1950-talet. Detta vore helt försvarligt, kommunistregimen hade ju ett fint kulturprogram. blev så småningom ägare av barndomshemmet på Alnön och gav liv åt en kulturstiftelse med bland annat musikpedagogisk inriktning. Så lever hennes namn och minnet av den konstnärliga gärningen vidare.

Hela det svenska musiklivet borde känna tacksamhet för denna möjlighet. Jan Hammarlunds bok utgör en hängiven maning att fortsätta och fullfölja den linjen.

MADAMA BUTTERFLY Roberto Alagna & Kristine Opolais

PREMIÄR 10 OKTOBER

TURANDOT Nina Stemme

PREMIÄR 7 NOVEMBER

HJÖRDIS SCHYMBERG

OPUS NR 98 2020

PREMIÄR 26 SEPTEMBER

TRUBADUREN Anna Netrebko

PREMIÄR 12 DECEMBER

FIGAROS BRÖLLOP Peter Mattei Hjördis Schymbergs livsbana gick från en materiellt fattig men kulturellt rik barndom i Norrland till 25 år som ledande sopran vid Stockholmsoperan, gästspel på Metropolitan, Covent Garden, i Italien – och på alla nordiska operascener.

LÄS MER PÅ

LIVEPABIO.SE

VINJETT

Xxxxxx xxxxx

EN VIRAL KARANTÄNS 16

OPUS NR 98 2020

PORTRÄTT

När kulturlivet stängde ner i våras såg hon nya möjligheter för sångare och musiker i karantän. Möt mezzosopranen Marika Schultze som startade ett eget operahus på nätet.

TEXT JOHANNA PAULSSON FOTO TOM ODEMARK ILLUSTRATION SHUTTERSTOCK

E

dyker upp på datorskärmen strax före utsatt mötestid. Under våren har jag sett den svenska mezzosopranen Marika Schultze sjunga Carmens Habanera vid köksbänken och spexa i Brindisin ur La traviata genom att sjunga både manliga och kvinnliga roller på en gång.

Coronakrisen blev en unik chans att testa nya idéer.

– Plötsligt var jag fri att utforska all skaparpotential som har legat och bubblat inuti mig. Jag tyckte det var oerhört spännande, berättar Schultze och säger att hon alltid har varit frestad att utmana traditionella regler.

TT BEKANT ANSIKTE

MARIKA SCHULTZE FÖDD 1989 i Göteborg.

BOR Sedan fem år tillbaka i Oslo.

YRKE Operasångare, mezzosopran.

Sjöng i höstas rollen som Hans i Engelbert Humperdincks sagoopera Hans och Greta på Opera Nordfjord. Är också med i nycirkusgruppen Acting for Climate som hoppas kunna turnera senare i år.

AKTUELL MED Grundade i mars 2020 det digitala operahuset Quarantine Opera som gör videoproduktioner med sångare och musiker från hela världen.

Hemsida: quarantine-opera.com

stänga ner i mars startade hon Quarantine Opera – av allt att döma världens första operahus på nätet. Inom populärkulturen har man länge talat om ”Youtubefenomen”, folk som når miljontals tittare genom att lägga ut populära videoklipp och lyckas tjäna pengar på det.

Med det i bakhuvudet började Schultze fundera på hur klassiska musiker och operasångare i karantän skulle kunna spela tillsammans igen utan att träffas.

Snabbt fick hon med sig den brittiske dirigenten Fergus McAlpine som hon lärt känna under studietiden.

– Vi har jobbat tillsammans i hans operakompani Masque Chamber Opera, där jag både sjöng och regisserade. Vi fungerar väldigt bra ihop så jag tänkte att NÄR KULTURLIVET TVINGADES

MEZZO OPUS NR 98 2020

17

PORTRÄTT

» Vi ser oss inte som något substitut för en liveföreställning eller livekonsert, utan som operaambassadörer.«

18

om någon är lika galen som jag och kan sätta igång en sådan här grej så är det han, säger Schultze och skrattar.

KONCEPTET TOG FORM och ett allt större team med

alltifrån filmklippare till marknadsförare har rekryterats genom gemensamma vänner och sociala medier. För varje produktion har Schultze och McAlpine gjort videoklipp med instruktioner och en play along-video tillsammans med en pianist. Musiker och sångare ute i världen spelar sedan in sina individuella stämmor var för sig och skickar in materialet som sedan mixas ihop till en hel orkester med kör och sångsolister.

– Tack vare internet kan vi nå in i varandras hem och skapa en video som vi sedan kan sprida till andra.

Jag tror att det är jätteviktigt att det kan komma något gott ur den här situationen och att vi sträcker oss ut över landsgränserna nu när de är väldigt slutna.

Quarantine Opera har i dagsläget långt över 11 000 följare på Facebook. De två första videoklippen – Habaneran och Brindisin – med över 100 musiker från 40 länder har nått över 1 miljon visningar. När vi talas vid i augusti är Quarantine Opera i full färd med att färdigställa sin fjärde produktion: Champagnepolka ur Johann Strauss den yngres operett

Läderlappen. Med välkända operastycken och en ungdomlig framtoning hoppas Quarantine Opera på sikt kunna locka ny publik till operahusen när de väl kan öppna upp igen.

– Vi ser oss inte som något substitut för en liveföreställning eller livekonsert, utan som operaambassadörer. Genom våra videor når vi en bredare publik, förklarar Schultze. till såväl den verkliga som virtuella operascenen har varit lång och krokig. Hon är född och uppvuxen i Göteborg, men bor sedan fem år tillbaka i Norge och beskriver sig som ”en sådan där person som har gjort lite av allt möjligt hela livet”. I fjol blev hon färdig med sin masterutbildning vid Operahøgskolen i Oslo och sjöng under hösten rollen som Hans i Engelbert Humperdincks sagoopera Hans och Greta vid Opera Nordfjord. Innan dess pluggade hon till mattelärare och övervägde till och med att bli ingenjör, men på Chalmers var det framför allt amatörteatergruppen som lockade.

Utbildningen hon sökte var produktionsteknik som handlade mer om att vara ”spindeln i nätet”.

– Förr eller senare kommer jag att ha en position som handlar om att samordna, koordinera och projektleda, konstaterar Schultze trots att hon lämnade HENNES EGEN VÄG

OPUS NR 98 2020

Marika Schultzes projekt Quarantine opera har engagerat musiker från hela världen.

tekniska högskolan bakom sig för konstens skull.

Det där med opera var från början långt ifrån självklart; som liten var hon inte alls förtjust i klassisk musik. Men under tiden på musiklinjen i gymnasiet hörde hon Nightwish – ett metalband med en skolad sopran som sångerska – och fick upp öronen för operagenren. Sedan tog det ytterligare några år innan Schultze förstod hur hon skulle använda sitt eget röstinstrument.

– Det var en kväll i Wales, minns hon och berättar att hon jobbade på en pub i Cardiff för att ”bli bra på engelska och skaffa sig en brittisk accent”. särskilt som operasångare och franskan hade hon redan hemifrån tack vare mamma. Mormor kom från Monaco, charmades av en rallyförare och följde med honom hem till Sverige. Under våren såg Schultze därför särskilt fram emot att turnera i bland annat Monaco tillsammans med en harpist. Dessutom skulle hon ha varit regiassistentauskultant och fått följa arbetet med uppsättningen av Carmen på operahuset i Oslo. Norska kulturrådet har för övrigt varit snabbare i svängarna än det svenska. Quarantine Opera har redan tilldelats stöd för sitt arbete med att skapa nya lösningar för konstnärlig verksamhet under coronapandemin.

SPRÅK INTRESSERAR HENNE

OPUS NR 98 2020

– Hittills har ingen av oss tagit ut någon lön. De pengar vi har fått går enbart till att investera i att kunna bygga ett företag, säger Schultze.

I framtiden hoppas man få ekonomin att gå runt genom att bland annat producera videor åt orkestrar och körer samt genom intäkter från sponsorer, donationer och försäljning av merchandise. också vara en plattform som ger dolda talanger en chans att nå ut. Det påminner nästan lite om en audition.

– Att vara med i våra produktioner innebär en möjlighet att visa upp sig. Det tror jag många tjänar på, säger Schultze och berättar om en sångerska från Montenegro som var med i Brindisiproduktionen och blev intervjuad i landets största nyhetskanal.

Samtidigt hoppas hon att det inte sätter alltför mycket press på sångarna. En viktig poäng är att visa att man stannar hemma. Det märks att Schultze själv trivs framför kameran även i pyjamas.

– Hur man presenterar sig själv i den klassiska världen kan vara väldigt prekärt. Man förväntas kanske vara på ett visst sätt, medan vi är ute efter det väldigt privata och personliga. Man ska våga bjuda på sig själv och vara den man är hemma i sin karantän.

QUARANTINE OPERA VILL

– Förr eller senare kommer jag att ha en position som handlar om att samordna, koordinera och projektleda, säger Marika Schultze.

19

8

Lysande

IDÉER i coronakrisens spår Coronapandemin har gjort att musiklivet tvingats ställa om för att överhuvudtaget kunna möta sin publik. Sofia Nyblom har lyssnat in några av dem som vågat sig på att uppfinna nya konstnärliga uttryck och konsertformat – från morgonsång i tv och konserter för krukväxter till improvisationer runt offentlig konst.

TEXT SOFIA NYBLOM

1

Västerås Sinfonietta spelar för krukväxter

VAR Västerås konserthus NÄR 16, 17, 18 september VAD Västerås Sinfonietta ger Debussys En fauns eftermiddag, Mozarts Symfoni nr 31 och Maurice Ravels Den förtrollade trädgården, med krukväxter på de tomma publikplatserna.

– DET ÄR MYCKET som sker i

sista minuten. Men spontanitet kan ju vara frikopplande.

20

Ylva Larsdotter, konsertmästare i Västerås Sinfonietta, ser värdet i att ställa om och anpassa verksamheten efter de begränsningar som råder. När pandemin slog till började musikerna arbeta med zoom-konserter i mikroformat. Två i publiken mötte en musiker och varje konsert avslutades med ett samtal om vad musik och konst betyder.

I samma anda inleder man höstsäsongen med ett knippe blomsterkonserter: trehundra krukväxter säkrar den sociala distansen mellan de femtio personerna i publiken. Alltihop inspirerat

av Eugenio Ampudias omskrivna konstinstallation på El Liceu i Barcelona, där Uceli-kvartetten spelade Puccinis I Crisantemi för 2 292 krukväxter.

Plantorna i Västerås-projektet kommer från Zero Waste Projekt vid Huvudsta handelsträdgård. Efter konserterna kommer de placeras ut på äldreboenden.

– Det blir en sorts recycling – ett sätt att länka en hållbar livsstil till naturens livscykler – och till musik och konst, säger Sinfoniettans konstnärlige ledare Simon Crawford-Phillips.

OPUS NR 98 2020

NEDSLAG

Eugenio Ampudias installation på El Liceu i Barcelona är förebilden för Västerås Sinfoniettas krukväxtprojekt.

Den 16 september vet vi hur det faller ut.

2

Daniel Hope at home – på turné

VAR ARTE (arte.tv) NÄR Video on demand VAD Hope at home – on tour!

UNDER VÅREN HAR BERLINS artistelit

passerat genom violinisten Daniel Hopes vardagsrum. Hans ”hemma hos”-konserter på tv-kanalen ARTE, med pianisten Christopher Israel som ledsagare, har blivit en publiksuccé med 6 miljoner views och intensiv tittardialog.

OPUS NR 98 2020

Nu släpps ett musikaliskt urval som cd av Deutsche Grammophon. Smått eklektiskt, men i ljuset av pandemin blir Harold Arlens Over the Rainbow och kabaréartisten Max Raabes tolkning av Heymanns Irgendwo in der Welt riktigt gripande.

Men inte nog med det: Daniel Hope fick ARTE:s förtroende att fortsätta programserien med ytterligare femton avsnitt som spelas in runtom i Tyskland. Fredrik II av Preussens “snäckgrotta” i palatset i Potsdam, en nedlagd fabrik vid Bodensjön och Richard Strauss hem i Garmisch-Partenkirchen blir arenan för kammarkonserter.

EKLEKTISK PUBLIKSUCCÉ

21

8 LYSANDE CORONA-IDÉER

3

Dansk tv sänder morgonsång – varje morgon!

VAD Säsong två av programmet Morgensang NÄR Vardagar kl. 09.05, helger 10.05 VAR DR TV1 och DR P2 – STRÄCK UPP ARMARNA, först en i taget,

sedan bägge två. Rulla tillbaka axlarna. Sen 22

säger ni efter mig: Mmmm!

Den 16 mars i år öppnade Danmarks Radio etern för ett tiominutersprogram där Phillip Faber varje morgon ledde hela danska folket genom hela den danska sång, psalm- och visrepertoaren från flygeln i sitt vardagsrum. Efter 99 avsnitt var det sommar och nu var hela danska folket engagerat.

Barn, äldre och till och med sjuksköterskorna på intensivvården sjöng med i

Vi elsker vort land, Nu titte till hinanden och Du signade dag. Även i Danska riksdagen gjorde man uppvärmningsövningar och sjöng med i Fabers entusiastiska Morgensang.

Nu är säsong två i full gång med nya programledare på plats, Kaya Brüel og Ole Kibsgaard. Morgensang har tack vare corona blivit en folkrörelse som engagerar hundratusentals danska medborgare.

OPUS NR 98 2020

FOTO MIKKEL SUPPRAS/D

Phillip Faber hann med 99 allsångsprogram innan det var dags att lämna över stafettpinnen.

NEDSLAG

4

Cecilie Løkens terrasskonserter

VAD Terrasskonserter med kammarmusik VAR Vita huset, Lervik i Österskär NÄR Lördagar under hösten SOLOFLÖJTISTEN CECILIE Hesselberg

NY UTOMHUS FESTIVAL

Løken gästar i vanliga fall Europas främsta orkestrar och festivaler. I och med coronakrisen förlorade hon och ett stort antal frilansande svenska toppmusiker jobb och inkomster för minst ett år framöver.

Cecilie hyrde ut sitt hus för att få ekonomin att gå ihop. Men lusten att möta publiken tog över. I början av juni bestämde hon sig för att bjuda in till festival på sin egen terrass. Tjugotalet vänner tackade ja till att

medverka mot en symbolisk ersättning och dansare från Kungliga Operan gick med på att dansa Svansjön i vattenbrynet när solen gick ned.

Helgen efter midsommar stod stolar och fåtöljer på terrassen med Östersjön glittrande i fonden. De femtio biljetterna sålde snabbt slut.

– Alla blev så glada. Folk har varit så isolerade – det blev som ett lyckopiller, berättar Cecilie Løken.

Festivalen gav mersmak och säsongen 2020–21 presenterar Cecilie Løken en rad konserter med kammarmusik utanför Vita huset. Varmt te och filtar finns till hands för publiken.

– Vi spelar utomhus så länge vädret håller.

5

Voces Nordicae sjunger för offentlig konst

VAD Hör din konst!, Voces Nordicae sjunger för offentliga konstverk NÄR Video on demand på Facebook VAR 13 platser i Stockholm ENSEMBLEN VOCES NORDICAE var tvungna att ställa in sin planerade turné och lägga ner

repetitionerna när pandemin slog till i mars. Deras första coronakonserter kom att äga rum utanför flera äldreboenden i Stockholm: körmedlemmarna cyklade från Lidingö till Farsta och sjöng svensk körlyrik nedanför balkongerna. Utomhussången följdes av ett inspelningsprojekt som genomfördes med två meters avstånd mellan sångarna.

– Vi kände att vi fortfarande kunde musicera tillsammans, men vi tvingades skärpa hörseln. Varje enskild sångare får axla ett större ansvar, säger konstnärliga ledaren Lone Larsen, som tycker att den sociala distanseringen innebär nyttig övning.

Höstens klingande installation Hör din konst! är ett resultat av den utlysning som Stockholms Stad gjorde under våren för att stötta coronaanpassade projekt.

– Det finns så mycket fin offentlig konst omkring oss som man bara passerar. Tänk om man skulle uppmärksamma det och improvisera utifrån konstverken?

I slutet av augusti åkte sångarna i Voces Nordicae till olika stadsdelar och streamade improviserad musik från varje konstverk.

6

Nordic Song Festival blev digital

VAD Festival och mästarkurser kring nordiska romanser NÄR 9–16 augusti 2020; video on demand VAR Livestream från Trollhättan, Stockholm, Oslo, med flera platser OPERASÅNGERSKAN Gitta-Maria Sjöberg

Gitta-Maria Sjöberg

OPUS NR 98 2020

är konstnärlig ledare för Nordic Song Festival. I många år har hon bjudit in till masterclasses och konserter för unga sångare i Trollhättan. Medan många andra festivaler ställt in valde Nordic Song Festival istället att streama lektioner och föredrag och fick på så sätt en större internationell

Äldreboendet Silverhöjden fick sångligt besök.

räckvidd. Norske kompositören Gisle Kverndokk, svenske barytonen Olle Persson och sopranen Eir Inderhaug hör till de artister som streamade konserter och föredrag.

Gitta-Maria Sjöberg har gett lektioner via zoom även innan festivalen. Det funkar bäst om sångaren har en mikrofon kopplad till datorn.

– Med distansundervisning är det bättre att koncentrera sig på rollanalys och interpretation, än på teknik.

Därför tycker hon inte heller att det är ett bra alternativ att undervisa med plexiglas som smittskyddsbarriär.

– Jag måste röra vid eleverna, de måste ju känna var stödet sitter.

23

NEDSLAG

7

The Mets stjärnor streamar live

33 000 NYA PRENUMERANTER!

VAD Met Stars Live in Concert NÄR Livestream lördagar kl 19, därefter tillgängligt i tio dagar VAR Metropolitanoperans hemsida metstarslive.brightcoveservices.com

Jonas Kaufmann under sitt soloframträdande.

METROPOLITANOPERAN LANSERADE under sommaren en serie livestreamade konserter med sina största stjärnor, inspelade på spektakulära platser. Den 29 augusti sjöng norska sopranen Lise Davidsen från Oscarshallslottet i Oslo. Senare under säsongen kommer Diana Damrau och Joseph Calleja att sjunga live från slottet på Malta. Biljetterna kostar 20 dollar och sändningen finns tillgänglig i tio dagar.

Tusen medarbetare är sedan mars permitterade från The Met i New York, som planerar att öppna huset igen på nyårsafton. Operahuset finansierar 50 % av verksamheten genom biljettförsäljning och litar på privata donatorer för övriga 50 %.

Under coronapandemin har man släppt en del av sina inspelningar gratis, men samtidigt lyckats värva ytterligare 33 000 betalande prenumeranter till sina digitala kanaler.

8

Kamraterna ger operamonolog

Torgopera á la Kamraterna.

VAD Philip Glass De förskräckliga barnen NÄR Sommaren 2021 VAR Årsta teater SOMMAREN 2020 SKULLE operasällskapet

Kamraterna ha presenterat ett av sina mest ambitiösa projekt någonsin: Philip Glass De förskräckliga barnen. Ett erotiskt laddat syskondrama efter Jean Cocteaus roman och Jean-Pierre Melvilles film från 1950.

Med dyra rättigheter var det inte ett alternativ att streama eller spela för bara 50 i publiken. Istället satsade man på en renodlad repetitionsperiod med fokus på att coronasäkra koreografi och regi.

– Vi undvek fysisk beröring och djupdök istället i musiken och karaktärerna, berättar verksamhetsledaren Daniel Szpigler om repetitionerna, som ägde rum i juni.

– Både dansare och sångare kände en befrielse i att fördjupa sig i processen utan kravet att gå till premiär.

Ett par trailers spelades in på Årsta torg 24

som dokumentation och Skandinavienpremiären av De förskräckliga barnen är uppskjuten till nästa sommar. I januari kommer Kamraterna dessutom presentera en monologopera. Men man väntar otåligt på nya

direktiv från Folkhälsomyndigheten.

– Direktiven måste komma nu! Det är nästan för sent att sälja biljetter till våren 2021. Vi kommer gå i konkurs om vi inte får spela för fler än 50, säger Daniel Szpigler.

OPUS NR 98 2020

Where we play just for you Exclusively for you, whenever and wherever you want: the Digital Concert Hall of the Berliner Philharmoniker. Watch and listen to all concerts live or on-demand from the archive. Plus, there are films, interviews and historic concert recordings.

On your TV, computer, tablet or smartphone.

Register now and enjoy!

digital-concert-hall.com

KRÖNIKA

ROBOTMUSIK, NEJ TACK! Tekniken går framåt men musiken bakåt. Det menar Mattias Lundberg som undrar vilka de bestående effekterna blir av coronapandemins alla exempel på »distanserad interpretation«? » Ironiskt nog får vissa ensembler nu sitt största genomslag när de låter sämre än de någonsin gjort live eller på en studioinspelning.«

M

USIKÅRET 2020 har ryckt undan mattan

för såväl spontant kammarmusicerande som organiserade kammarkonserter. Hålen har fyllts snabbt av innovativa lösningar med sammusicerande på olika platser, överlagrade inspelningar och andra möjligheter som dagens teknik medger.

Det stora flertalet av dessa ”corona sessions” når inte fler än de närmast berörda och utgör ingen lösning på vare sig försörjning eller inställda konserter. Men ett fåtal lyfter – ibland med sociala mediers möjlighet att köpa sig genom bruset med sponsring, ibland genom klurigt lirkande med plattformarnas algoritmer, ibland genom ren tur, ibland genom musikaliskt övertygande resultat. över de nya möjligheterna.

Men en viktig aspekt av de virtuella konserterna diskuteras nästan inte alls: bristen på samspel och kommunikation som inspelningarna medför. När inte alla spelar samtidigt med ögonkontakt och kroppsspråk är enda möjligheten till sammanhängande framförande ett redan från början fixerat tempo, från vilket inga avvikelser, andningar eller fluktuationer är möjliga.

Ett musikaliskt godtagbart framförande av ett Corelli-allegro efter click track må vara möjligt, men hur spelar man Mendelssohns stråkoktett op.

20? Frågan är inte hypotetisk, vi kan höra resultatet i en bejublad inspelning där Malin Broman, konsertmästare i Radiosymfonikerna, spelar alla åtta stämmorna i verkets sista sats. Valet av just den satsen – ett fugato utan lyriskt andratema – är klokt.

Första satsen hade knappast varit möjlig. Men om det nu ”fungerar” är det av samma skäl som att den sista satsen låter mindre robotlik än den första vid en genomspelning i ett notprogram. Det gör inte en musiker av Bromans kaliber rättvisa.

ALLA ÄR TACKSAMMA

Men alla som försökt sjunga eller spela över telefon, videolänk eller studioprogram vet att fördröjning gör detta omöjligt, även om man finkalibrerar inställningarna. 50 millisekunders eftersläpning låter inte mycket och märks inte ens vid ett samtal. Men det förhindrar allt musicerande värt namnet.

Vi får väl gilla läget och lyssna på det närmaste levande framföranden som under omständigheterna bjuds?

Men nödtvånget vinner inte alltid på att upphöjas till ideal. Utslätningen av dynamiska möjligheter, bristande organiskt samspel och robotliknande tempi hör till det som den naiva tidig musik-rörelsen kritiserats för (av bland andra Richard Taruskin) innan denna mognade musikaliskt.

Musiken når nu också plötsligt en mångdubbelt större och bredare publik än mer sensibla samarbeten i studio- och konsertinspelningar. Men uttolkarna når lyssnarna med något betydligt andefattigare än det VAD GÖR VÄL DÅ DETTA?

tro att dagens teknik möjliggör simultant musicerande över stora avstånd.

MAN SKULLE KUNNA

26

OPUS NR 98 2020

MATTIAS LUNDBERG, PROFESSOR I MUSIKVETENSKAP VID UPPSALA UNIVERSITET

CIRCUS DAYS AND NIGHTS Världspremiär 29 maj 2021

unika musicerandet som de annars kan erbjuda oss.

Ironiskt nog får vissa ensembler nu sitt största genomslag när de låter sämre än de någonsin gjort live eller på en studioinspelning. för en ovan lyssnare skulle framstå som mer intressant än en ordinarie oktetts framförande – med Broman i en av violinstämmorna – vinner knappast Mendelssohns musik på det.

Samtida tonsättare som nu öppet uppger att de komponerar rytmiskt annorlunda för att musiker ska kunna tolka partituren ”via remote interplay” kan inte heller lastas. Men frågan är hur den musiken håller i framtiden när fysiskt samspel åter är möjligt.

Håller vi på att normalisera robotisk rytm?

Ofta uttrycks idag saknad efter att vistas som publik i musikernas fysiska rum. Den dag konserter åter är möjliga får vi hoppas att musikerna inte spelar som de gör i sina ”corona sessions”.

OM BROMANS SOLOOKTETT

EN NY CIRKUSOPERA AV

PHILIP GLASS

Libretto av David Henry Hwang & Tilde Björfors Baserat på dikter av Robert Lax Regi av Tilde Björfors

BILJETTER & INFO

Malmö våren-21: malmoopera.se Stockholm hösten-21: cirkor.se Framtidens orkester?

OPUS NR 98 2020

UTBLICK

VAGGAN SOM VISAR VÄGEN

Xxxxxx xxxxx

För första gången sedan andra världskriget blev det ingen sommaropera i Verona.

Men det blev elva coronaanpassade konserter.

28

OPUS NR 98 2020

UTBLICK

Italiens kulturliv vägrar ge upp. Trots coronapandemi, urusla statsfinanser och en total nedstängning av samhället i tre månader fortsätter man arbeta mot alla odds. Opus har träffat olika kulturpersonligheter som berättar om hur de klarar sig igenom krisen – och hur de ska möta framtiden. Kan landet som formade den västerländska kulturen återigen bli en förebild för resten av Europa?

TEXT ÅSA JOHANSSON

E

TT HÖGTIDLIGT LED av välklädda personer med

munskydd vandrar sakta uppför trapporna till utomhusteatern i Torre del Lago i Toscana.

Stjärnorna och månen lyser och speglar sig i sjön bakom scenen så att det nästan ser ut som att de är en del av scenografin. Det var få som trodde att Puccini-festivalen skulle bli av ett år som detta. Men den store operatonsättarens hemstad har mot alla odds öppnat sina dörrar, om än för en mindre publik. ‒ Ett vanligt år har vi 3 500 sittplatser, i år en tredjedel. Men vi är glada över att ha fått tillstånd att köra även i år, berättar festivaldirektören Giorgio Battistelli.

Det var inte uppenbart att de italienska utomhusteatrarna skulle få möjlighet att arbeta i år. Det krävdes att det italienska kulturlivet gick samman och skrev ett upprop till premiärminister Giuseppe Conte om att kulturen skulle få samma rättigheter som turismen. Fick restauranger, barer och allmänna transporter fungera som vanligt, måste även kulturlivet få det.

DET TIO SIDOR långa uppropet skrevs under av bland annat dirigenten Riccardo Muti, regissören Emma Dante och operastjärnor som Cecilia Bartoli och Katia Ricciarelli. Samtidigt gick alla Italiens musiktidningar samman för att få ut budskapet. Det gav resultat. I mitten av juni gav regeringen tillåtelse att hålla föreställningar utomhus om reglerna för social distansering och kraven på munskydd följdes. Det innebar bland annat att musikerna måste sitta med en meters avstånd och körsångarna hålla sig på två meters avstånd för att kunna sjunga utan munskydd. Även publiken måste hålla avstånd, bära munskydd och det är förbjudet att servera mat och dryck under pauserna.

Men italienarna lät sig inte avskräckas. En av de första uppsättningarna var Rigoletto i Rom där operaregissören Damiano Michieletto fick uppdraget att covid-anpassa föreställningen. ‒ Den 16 juni, dagen efter att vi fått tillstånd, var hela ensemblen på plats. Vi hade ingen aning om hur vi skulle gå till väga, hade inga scenkläder och egentligen ingen strategi utan endast en stor vilja att arbeta och ta oss an det här uppdraget, berättar han.

RESULTATET BLEV EN uppsättning på Cirkus Maxi-

FOTO ENNEVI

mus. Scen och parkett specialbyggdes för att göra plats för 1 500 åskådare. Damiano Michieletto använde sig av tre kameramän på scen för att kunna projicera videoinstallationer på skärmen ovanför den 60 meter breda scenen. Detta för att ge en känsla av OPUS NR 98 2020

29

UTBLICK

» Jag är imponerad och stolt över Italien just nu.

Vi är bra på att reagera på kriser och anpassar oss snabbt.«

FOTO: STEFANO GUINDANI

Damiano Michieletto.

närhet även om artisterna på scen höll avstånd mellan varandra. Kören stod avsides på båda sidor om scenen och alla medverkande hade handskar som en del av kostymerna. Det var ett komplicerat arbete som Damiano Michieletto menar hjälpte hela ensemblen att bli ännu mer kreativa. ‒ Jag är imponerad och stolt över Italien just nu.

Vi är bra på att reagera på kriser och anpassar oss snabbt. Jag tror att det är därför vi lyckats sätta upp så många föreställningar på så kort tid. Men kreativiteten att hitta lösningar kan bli negativ i lugnare tider när det istället krävs metodik, tillägger han.

ITALIEN HAR REAGERAT med kraft och över hela lan-

det har de många utomhusteatrarna gjort allt för att hålla öppet. Rossinifestivalen i Pesaro blev av, likaså Valle d´Itria-festivalen i Apulien. Den årliga operafestivalen på den vackra utomhusteatern i Macerata gjorde en jazzig Don Giovanni medan ensemblen på San Carlo, i Neapel, flyttade ut och satte upp Aida på ett av stadens torg. Och medan kulturdebatten i Sverige blev allt hårdare och Jonas Gardell krävde kulturministerns avgång så var det nog få som för30

väntade sig att Italien skulle reagera så starkt och snabbt. För de fjorton italienska operahusen har sammanlagt skulder på 400 miljoner euro. ‒ Men kulturvärlden borde jämställas med sjukvården. Operahus, festivaler och orkestrar är så viktiga för samhället att målet inte kan vara att gå med vinst, säger direktören för Puccinifestivalen Giorgio Battistelli.

Men den årliga operafestivalen på arenan i Verona blev uppskjuten till 2021. Arenans intendent och konstnärliga ledare, Cecilia Gasdia, hoppades på ett underverk ända in i det sista. När hon insåg att det inte skulle vara möjligt fick de göra om allt från grunden efter 107 års obruten tradition (med undantag för världskrigen). För att göra en föreställning i säkerhet var de tvungna att respektera regler och distans. ‒ Vi skapade en enorm scen i den centrala delen av arenan och vi lät kören stå runtomkring i en cirkel.

Vi planerade om alla sittplatser och bakom kulisserna för att kunna hålla avstånden. Men vi vägrade ge upp, på ett eller annat sätt lovade vi att göra våra röster hörda, berättar hon inlevelsefullt.

Det blev elva konserter med verk av Vivaldi, MoOPUS NR 98 2020

UTBLICK

Giorgio Battistelli.

zart, Wagner och Rossini. Cecilia Gasdia berättar att den första marknadsundersökningen efter det att samhället öppnats upp igen visade att de flesta ville ha lättsamma och gladlynta föreställningar. ‒ Samtidigt var Mozarts Requiem vår första konsert som blev helt utsåld. Vår publik överraskar oss.

De flyr inte från verkligheten men vill återfå arenan och teatern i allmänhet. Som en kollektiv rit, menar Cecilia Gasdia.

LA SCALA I MILANO har varit ett av de mest tystlåtna

operahusen i Italien. Efter tre månaders karantän har de endast gjort ett fåtal konserter. Men teaterns musikdirektör Riccardo Chailly förbereder sig för en storartad återkomst i september. Då kommer han att framföra Verdis Requiem på torget utanför stadens imponerande domkyrka för att hedra coronavirusets offer. Han kommer även att hålla konserter i de hårt coronadrabbade städerna Bergamo och Brescia.

Det påminner om det som Arturo Toscanini gjorde 1946 efter andra världskrigets slut. Då öppnade han den förstörda La Scala genom att hålla en konsert för 5 000 personer inne på teatern medan 40 000 OPUS NR 98 2020

personer stod utanför längs gator och torg.

Det varma och torra medelhavsklimatet har onekligen hjälpt till att göra det möjligt att öppna upp de italienska utomhusteatrarna. Men hur ser hösten ut och hur kan kulturlivet anpassa sig till den nya corona-verkligheten? När ensembler och musiker blir tvungna att flytta inomhus är det i nuläget i Italien endast lagligt att ha 200 personer i publiken om de följer säkerhetsreglerna. För de mindre teatrarna skapar kravet på distansering problem eftersom

– Vår publik överraskar oss.

De flyr inte från verkligheten men vill återfå arenan och teatern i allmänhet. Som en kollektiv rit, säger Ceciia Gasdia (ovan).

6:E LA SCALASTÄNGNINGEN SEDAN 1778 La Scala har stängts sex gånger på 242 år. De två första stängningarna skedde 1790 och 1792 när teaterns dörrar låstes för att hedra de bortgångna kejsarna Josef II och Leopold II. 1897 stängdes teatern igen och då på grund av ekonomiska problem. Det mest dramatiska ögonblicket i La Scalas historia var natten mellan 15 och 16 augusti 1943, då teatern förstördes av ett bombanfall. Rekonstruktionen varade i mer än två år och föreställningarna flyttades under tiden till andra platser. Arturo Toscaninis öppningskonsert efter andra världskrigets slut drog 45 000 människor och är kultförklarad. Mellan januari 2002 och december 2004, stängdes teatern för att genomföra en omfattande restaurering och modernisering av scenen.

31

UTBLICK

»Vi har ändrat vårt sätt att leva och även kulturen måste anpassa sig.«

Christan Caliandro.

Puccinifestivalen i Lucca kunde trots allt genomföras med publik.

SÅ GÖR 3 STORA • LA SCALA I MILANO

kommer att göra La Traviata med Zubin Mehta (15–28 september) och Riccardo Chailly kommer att sätta upp Aida (6–19 oktober).

• MAGGIO MUSICALE i Florens öppnar med Nabucco med Placido Domingo (4–13 oktober), Barberaren i Sevilla där Damiano Michieletto står för regin (23–29 oktober) och Otello med Zubin Mehta (27 november–19 december).

• ARENAN I VERONA har flyttat hela programmet från 2020 till 2021.

Bland annat firar man operan Aidas 150-års jubileum i konsertform med Riccardo Muti (19–22 juni) och en kväll med operagala med Placido Domingo (30 juli).

32

platsen för musiker och körer inte kommer att vara tillräcklig. ‒ Jag och många andra sångare och musiker är väldigt oroliga inför framtiden. Jag har fått alla höstens föreställningar uppskjutna till nästa år, så jag vet inte hur det kommer att bli. Vi är inte alla Pavarotti utan vanliga människor, säger Amarilli Nizza, som sjunger huvudrollen i Tosca under sommarens Puccinifestival i Toscana.

Det krävs nya lösningar när kylan slår till och det är viktigt att tänka utanför boxen, menar Damiano Michieletto: ‒ Om det inte går att vara på teatrarna, låt oss då hitta andra lokaler som övergivna fabrikslokaler eller magasin. Det går om vi vill! Jag vädjar till andra europeiska länder och till Italien att stanna upp och försöka hitta nya lösningar. professor i konsthistoria på universitet i Foggia, menar att den största faran för både den italienska och internationella kulturvärlden är att hålla fast vid det gamla. ‒ Den här krisen är egentligen ingen kris. Jag tror tvärtom att det här är en kollektiv möjlighet att analysera och förstå det som vi upplever som farligt och främmande. Det är det enda sättet att återskapa relationen mellan kulturvärlden och samhället och dess invånare, något som jag tror att vi har förlorat de senaste decennierna, menar han.

För konsten och viljan att vara tillsammans har alltid överlevt historien. Coronaviruset har bara snabbat på processer som redan satts igång men som CRISTIAN CALIANDRO,

Santa Nastro.

tidigare inte fått tillräcklig uppmärksamhet. ‒ Det som gör mig orolig är att makthavarna senarelägger beslut. Som om man hoppas på att allt ska återgå till det normala istället för att skapa nya förutsättningar. Vi har ändrat vårt sätt att leva och även kulturen måste anpassa sig, säger Santa Nastro, som är chefredaktör för den italienska tidskriften Art Tribune. menar att vi måste tänka om. Det gäller alltifrån stora event med mycket människor till städer som grundar sin ekonomi på massturism. ‒ Det är positivt att många italienska museer och teatrar snabbt skapade digitala lösningar för att hålla kontakten med sin publik. Det hade behövts göras sedan länge, men coronaviruset snabbade på processen.

Flera av de Opus möter talar om nödvändigheten att skapa nya platser för att möta nya människor. En av de starkaste rösterna gällande just detta är dirigenten Beatrice Venezi. ‒ Jag har alltid trott att den klassiska musiken och operan måste närma sig de yngre generationerna på ett nytt sätt och på mindre traditionella platser. Jag tror vi har en fantastisk möjlighet att göra det nu, säger hon när vi ses i hennes hemstad Lucca.

Men för att kulturvärlden ska kunna anpassa sig måste makthavarna möjliggöra utrymme för förändring, menar Giorgio Battistelli. ‒ Den här kreativa platsen måste skapas uppifrån och sedan är det vi artister som måste ta vårt ansvar och föra kulturen in i framtiden.

SANTA NASTRO

OPUS NR 98 2020

EXPERTIS, VÄRDERINGAR OCH HANDEL

Michele Deconet Venedig c:a 1760

JENNY LIND-SPECIAL

Hon kom, 200 hon sjöng, ÅR! hon donerade JENNY LIND

10 SIDOR

JUBILEU

M S -SPE C I A L

Levnadsödet fascinerar som få – den fattiga Stockholmsflickan som lägger världen för sina fötter.

Sveriges första världsstjärna vars karriär korsar dåtidens mest framstående kulturpersonligheter. Turnén till USA som även med dagens mått är en av de mest inkomstbringande genom tiderna. Den anspråkslösa och djupt religiösa kvinnan som ger otroliga summor till välgörenhet. Motviljan att stå på scen som gör att hon avbryter karriären i förtid.

Vi firar Jenny Lind, 200 år, i stor stil och ger dig 10 sidor om den första i den långa raden av svenska operastjärnor.

TEXT CARLHÅKAN LARSÉN

34

OPUS NR 98 2020

JENNY LIND-SPECIAL

Olof Johan Södermarks porträtt av Jenny Lind i rollen som Norma (1848).

OPUS NR 98 2020

35

JENNY LIND-SPECIAL

Den första konserten i USA hölls i Castle Garden inför 6 000 personer.

Jenny Lind som klippdocka.

36

NÄKTERGALEN ÄR en stämningsladdad fågel. Få har

sett den i levande livet – många har med gripna öron avlyssnat dess omväxlande nattliga sångspråk: melodiska kvitterslingor och robusta kluckningar. Näktergalssången har blivit en metafor både för naturens överjordiska skönhet och för ömma jordiska känslor.

Romantikens poeter älskade den skygga fågeln.

Bland de metaforiska näktergalarna intar Jenny Lind en framstående position. Hon var knappt 20 år när artbestämningen klistrades som etikett vid hennes namn. Det var en anonym pressröst i tidningen Uppsala Correspondenten (19.6 1839) som först gjorde den ornitologiska kopplingen. Det skedde efter hennes första konsert i Uppsala, då nästan 2 000 åhörare

på pingstafton bejublat sångfågelns toner i Carolinasalen. Till hennes vänkrets i staden hörde bland andra stadens salongslejoninna Malla Silfverstolpe.

Professor Erik Gustaf Geijer föll för Jennys vokala talang, charm och utstrålning. Liknelsen följde henne genom karriären – den bar fram hennes persona: hemlighetsfull, förtrollande. Ett naturens under. personliga bakgrund hade många dystra inslag. Som frukten av ett utomäktenskapligt förhållande var hon, som det hette, ett ”oäkta” barn, vilket hade sociala konsekvenser. Den för tillfället ogifta modern hette Anna Maria Fellborg.

Hon hade varit gift med en kapten Rådberg. Men JENNY LINDS

OPUS NR 98 2020

JENNY LIND-SPECIAL Födelsebostaden fick ge plats åt Hötorgscity.

han var otrogen, vilket Anna Maria inte tolererade – hon beviljades skilsmässa, något som normalt sett innebar en social skandal, även det. Men Anna Maria, som fått en vårdad fostran och utbildning och drev en flickskola, gick vidare i livet och lierade sig med en likasinnad bokhållare i Gamla stan, Nils Jonas Lindh. Läget beskrivs av Ingela Tägil, aktuell med nyutkomna biografin Näktergalen, så här: som det gick: i ett hus vid Mäster Samuels gränd i Stockholms Klarakvarter föddes ett flickebarn, som döptes till Johanna Maria men alltid kallades Jenny.

Här kommer en dos musik in i bilden: Nils Jonas SÅ GICK DET

OPUS NR 98 2020

Foto från år 1850.

sjöng Bellman och spelte flöjt, Anna Maria skall ha trakterat både piano och gitarr. Men skandalen kvarstod och föräldrarna (som flera år senare legaliserade sitt förhållande) placerade den nyfödda Jenny hos fosterföräldrar, en välmenande klockarfamilj ute i Sollentuna. Där kan hon kanske ha fått de tidigaste musikaliska impulserna. Sedan återfördes hon, cirka fyra år gammal, till den biologiska modern, och därmed till en orolig, otrygg miljö. Men tösen hade redan börjat slipa sitt främsta vapen i livets kamp – rösten.

En rörande episod från barnaåldern har traderats: hon brukade sitta och sjunga så nätt och fint för sin lilla katt. En granne observerade och identifierade talangen, vilket efter en del om och men resulterade i att hon vid tio års ålder fick provsjunga på Kungliga Teatern. Till och med operachefen, greve Puke, föll i farstun och i gråt och beredde henne tillträde till Kungliga Teaterns elevskola. Därmed formades en paradox: en näktergalsunge i ett göknäste.

I elevskolans grundutbildning skilde man inte på talteater och operasång. Jenny debuterade i mindre talroller, hennes första opera blev Trollflöjten – som en av de tre gossarna. Sedan framträdde hon i en svensk opera, Adolf Fredrik Lindblads Frondörerna – kompositörens och hennes vägar skulle sedermera ofta korsas, Jenny bodde en tid i det lindbladska hemmet och han kom att tillhöra den växande skaran av förhäxade beundrare.

» Det klangliga handikappet omvandlades till något som väckte extra intresse – särskilt i kombination med hennes obesvärade höga register.«

Stockholmsoperan kom med rollen som Agathe i Webers Friskytten. Då var hon 18 år gammal. Redan två år senare utnämndes hon till GENOMBROTTET VID

37

JENNY LIND-SPECIAL

PROFETIAN SOM BLEV UPPFYLLD Jenny Lind att livet på scenen inte var hennes rätta element och den närgångna uppmärksamheten plågsam. Att vara idol var ingen idyll.

Därmed blev Erik Gustaf Geijer sannspådd: i två strofer hade han tidigt analyserat hennes kallelse: TIDIGT FANN

O! föll uti ditt unga hjärta En gnista av den låga blott, Som giver fröjd, som giver smärta, Blev snillets gudalån din lott,

Låt uppåt då dess flamma flöda: Den mot sitt ursprung tar sin fart.

Ack! Vet den skall ditt liv föröda!

Men vet, den är av himmelsk art

Jenny Lind bevarade och begrundade Geijers profetia: ”Genom dessa ord slungades jag ut på öppna havet”. Uppmaningen hade kommit då hon skulle dra till Paris för att fullborda sin sångutbildning.

» Hon lät sig inte hunsas och var utan tvekan en självständig kvinna med temperament som fann trygghet och harmoni i sin religiositet.« 38

hovsångare och samma år invaldes hon, en mycket ung sopran, till ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.

Under de närmaste säsongerna utvidgade hon sin repertoar i Stockholm med bland annat Alice i Meyerbeers ”Robert av Normandie”, titelrollen i Donizettis ”Lucia di Lammermoor” och Marie i ”Regementets dotter” av samme kompositör. Därtill kom en omdiskuterad tolkning av Bellinis ”Norma”. Även Bellinis ”Sömngångerskan” hörde till glansrollerna.

För Jenny Lind skrev Meyerbeer ”Ein Feldlager in Schlesien”, där hon vid urpremiären i Berlin kreerade primadonnepartiet. Den internationella karriären tog sin början 1843 och intensifierades 1844.

Så hade då näktergalen stigit fram ur nattdunklet och höjt sig mot skyarna och berömmelsens lyskraft.

En flyttfågel, förvisso. Dock inte med en årlig tripp

till Centralafrika, det räckte med rutter till Berlin, Wien och London. Hon vidgade sin rollrepertoar, föredrog Bellini, Donizetti och Meyerbeer och blev en lysande Violetta i Verdis ”La Traviata”.

VAD KRÄVS FÖR ATT en jordisk sopran skall förvand-

las till himmelsk näktergal? Kort sagt, hur lät Jenny Lind? Vad var det som var så speciellt med hennes stämma?

Ingela Tägil har penetrerat frågeställningen: Lind hade faktiskt ett problem med tonproduktionen som påverkade rösten och fick den att låta beslöjad på ett oönskat sätt i mellanregistret. Det ledde tidigt till en kris i karriären – hon kunde dock (nästan) bota den med omskolning hos tidens magiska röstauktoritet, Manuel García i Paris. Så omvandlades det klangliga handikappet till något som väckte extra OPUS NR 98 2020

JENNY LIND-SPECIAL I titelrollen i Bellinis Sömngångerskan (La sonnambula).

HYLLAD AV ALLA … NÄSTAN

Poeterna fylkades kring Jenny Lind. Svenska, danska, finländska, tyska engelska, tyska.

Hon kallades inte bara Näktergal utan även Turturdufva, hon vore en Konstens brud eller Drottning i det sköna.

Det fanns poeter som tyckte sig ha hört den blyga och diskreta näktergalen sjunga i trädtopparna. (Ornitologerna kunde dementera.)

Uppsaladiktaren Johan Nybom utbrast: ”Du rena, allt förtjusande skaldinna. Du rika, menskoblifna harmoni, som sångmö stor och större blott som qvinna”

Bild från ett framförande av Mendelssohns Elias i Exeter Hall i London.

intresse – särskilt i kombination med hennes obesvärade höga register, rena intonation och med koloraturernas blänkande kedjor. Dessutom var hon trovärdig och temperamentsfull, ibland nyskapande i sina rollskapelser – vare sig det gällde Verdis Violetta eller Meyerbeers Alice, Bellinis Norma eller Marie, den muntert kavata Regementets dotter av Donizetti. fråga tonar fram vid horisonten: hur skulle vi värdera hennes röst idag? Motsvarar hon de alternativa ideal som kan tänkas styra dagens tycke och smak? Visst finns det många verbala beskrivningar av röstteknik, tonbildning, omfång, klangfärg. Men sådana iakttagelser kan ändå inte stöpas till eviga sanningar: det är långt ifrån säkert att vi skulle förtjusas av hennes vokala praxis. När det gäller interpretation av ”äldre musik” söker man nuMEN EN KNIVIG

OPUS NR 98 2020

mera gärna efter versioner som kan kallas ”historiskt informerade”. Men hur skulle man kunna bedöma en Jenny Lind med sådana mått mätt? Hur var legeringen av sångkonst och rollgestaltning sammansatt?

Ett omdöme av en tysk auktoritet 1855 exemplifierar egenskaper bortom all teknisk fulländning: ”Vad som särskilt gör henne till en enastående företeelse är den geniala kraft hon liksom hämtar ur sitt innersta väsen och som ger liv och färg åt allt vad hon sjunger”.

Sopranmarknaden lyste och lockade – kastraternas epok var ju tack och lov ett avslutat kapitel, nu prunkade i stället de tragiska primadonnorna. Sista gången hon uppträdde på Kungliga Teatern i Stockholm var redan våren 1848. Extatiska folkmassor följde näktergalen till den ångbåt som skulle frakta henne till England. Jenny Lind bedyrade senare att Sverige alltid skulle förbli hennes sanna hemland. ålder var Jenny mitt i världskarriären. Som en kulmen lade hon Amerika för sina bevingade fötter. En vidlyftig turné regisserades av ”Humbugens konung”, Mr Phineas T Barnum.

Han var en listig agent och lockade med höga gager; själv skulle han säkert inte bli lottlös …

Mycket riktigt, konserternas kavalkad blev till ett triumftåg, med början 1850, och både Jenny och entreprenören Barnum drabbades av blomstrande ekonomi. Jenny Lind förvärvade vanan att avsätta stora delar av sitt överflöd för välgörande ändamål i bred bemärkelse. Hon fortsatte sin bana i USA och

VID 30 ÅRS

... medan hans Lundakollega Herman Sätherberg kvad: ”Jag stod framför en källas våg, och i dess djup jag himlen såg, med änglabilder från det höga – den källan var en flickas öga.

Och flickan? ... Jenny!

Det var du”.

Berömda tonsättare kunde vara lika förtjusta: Chopin och Brahms är goda exempel, för att inte tala om Mendelssohn. Men Franz Liszt betackade sig: Vid den stora musikfesten i Aachen 1846 var tanken att Jenny skulle sjunga och Liszt dirigera. Det gillade Liszt inte: han var övertygad om att Jenny Lind skulle dra all uppmärksamhet till sig och då ville han inte vara med i bakgrunden.

39

Nibelungens ring 2018–2021

Siegfried Opera av Wagner

Dags för den tredje delen i Ringcykeln!

Alla vill åt guldet som ger makt över världen. Men endast den som är utan fruktan kan vinna det.

29 november 2020 – 16 januari 2021

www.opera.se GöteborgsOperans huvudsponsorer Göteborgs Hamn SKF VOLVO

William Shakespeare

Giuseppe Verdi

Premiär 3 oktober på Norrlandsoperan i Umeå Biljetter: norrlandsoperan.se Dirigent: Jessica Cottis Regi: Dan Turdén Scenografi & kostym: Kari Gravklev Mask: Angelica Ekeberg Ljus: William Wenner Koreografi: Sara Ribbenstedt

Huvudsponsorer

JENNY LIND-SPECIAL

TIDERNAS ERBJUDANDE? ”Kontraktet var unikt i sitt storslagna upplägg och hade generösa villkor: Jenny skulle P.T. Barnum ge 150 konserter inom loppet av ett år. För detta skulle hon få 1 000 dollar per konsert. Jenny skulle sjunga minst två gånger per vecka och minst fyra nummer per konsert. Alla utgifter för resor, husrum och mat skulle betalas av Barnum, och han skulle även bekosta lönerna för en kammarjungfru, en betjänt och en sekreterare som skulle sköta Jennys ekonomi.

Den 21 augusti 1850 avreste Jenny Lind från Liverpool ombord på ångfartyget Atlantic. Efter elva dagar anlände hon till New York, där P.T. Barnum efter en lång pr-kampanj regisserat ett praktfullt mottagande: stora blomsterark med texten Welcome Jenny Lind hade rests, flaggor hade hissats och 30 000 människor hade samlats i hamnen för att få en glimt av stjärnan.

Det var ett erbjudande som hon inte kunde tacka nej till. »Om tre år kommer jag inte behöva sjunga ett ord mer i mitt liv«, skrev hon i ett brev till sin väninna Amalia Wichmann efter att ha undertecknat kontraktet.

Jenny avslutade sitt samarbete med P.T. Barnum efter den 93:e konserten, som ägde rum i Philadelphia den 9 juni. Hon hade vid det laget tjänat 176 675 dollar – motsvarande runt 40 miljoner kronor idag!” … ur nicholas ringskog ferrada-nolis essä om jenny linds usa-turné 1850-52 , publicerad i opus 23 . finns att läsa på opusmagasin. se.

sjöng till sig ytterligare förmögenheter. ”Hon skördade guld till öfverflöd och tvenne verldsdelars hängifvenhet och beundran” hette det till sist.

Gagerna hade stigit till dittills oanade höjder, inte kunde väl en aldrig så generös månadslön på Kungliga Teatern mäta sig med en timlön på Amerikas estrader. Jenny blev kvar over there, inte alltid med sinnesfrid och jämnmod. Ty näktergalen framstod som blyg, nervös och rädd för fiasko. Men samtidigt: hon lät sig inte hunsas och var utan tvekan en självständig kvinna med temperament som fann trygghet och harmoni i sin

DEN INNERSTA KRETSEN

H C Andersen.

Fredrika Bremer.

OPUS NR 98 2020

religiositet – egenskaper som var gångbara i både slott och salong, med folkets kärlek som belöning. äktenskap med sin unge ackompanjatör, tysken Otto Goldschmidt. Därmed lämnade hon operascenen och allt vad det innebar av rampfeber, stress och hets och lynnesutbrott. Paret bosatte sig efterhand permanent i England, i stillsammare men ganska storstilade miljöer, som Wimbledon och South Kensington. Jenny fortsatte att sjunga och beröra vid konserter – solistpartier i oratorier (Bach, Haydn, Händel, Mendelssohn) 1852 INGICK JENNY

Louise Johansson, Jennys fostersyster, hörde inte till celebriteterna i Jennys entourage – men var oumbärlig som uppassande följeslagare. Hon förde också dagbok om livet bakom kulisserna: Jenny var lynnig, nervös, elak. Till sist fick Louise nog och gifte sig.

Jenny sörjde för hennes ekonomi.

Henrik Mattias Munthe, hovrättsråd och Bellmansångare, var Jennys förmyndare och skötte pengar och affärer. De hade känt varandra sen barnsben. Det fanns

många beslut att fatta, även när Jenny gift sig och bodde i England. Lika oumbärlig som Louise.

H C Andersen: Jenny betecknade honom som en kär vän. Han friade oupphörligen och lika ofta fick han korgen. Han var inte hennes typ … När de träffades, i Köpenhamn eller på kontinenten gladdes de omåttligt. Andersen skrev henne en hyllningsdikt.

Felix Mendelssohn var en kompositör och människa som Jenny beundrade starkt. Han var hennes

Jenny i New York: ”Jag blef emottagen så det var grufligt åt det! Jag har gifvit 6 konserter i en sal som håller 11 000 människor; den har varit öfverfull hvarje gång. Här går det till i stort.”

Jenny i Boston: ”Första biljetten, som i förgår såldes här gick ända upp till 625 dollars Konsertbiljetterna såldes nämligen på auktion.

Det är grufligt hvad de tycks ha godt om pengar här!”

typ! De träffades oroande ofta i Berlin. Louise anade oråd, Felix var redan gift. Jenny sjöng gärna solo i hans oratorium Elias. Han dog, 39 år gammal, 1849, vilket Jenny tog hårt.

Fredrika Bremer fanns med i de Uppsalakretsar som Jenny introducerats i. Deras samröre var inte problemfritt, men när de möttes i Havanna rådde frid och fröjd: Fredrika refererade: ”Under palmerna på Cuba talade vi blott om Sverige” – Jenny längtade hem.

41

JENNY LIND-SPECIAL

» Liknelsen med näktergalen följde henne genom karriären – den bar fram hennes persona: hemlighetsfull, förtrollande.

Ett naturens under.«

och svenska folkvisor stod på agendan.

Sin sista tid tillbringade hon hos dottern Jenny, bosatt i Great Malvern (inte så långt från Stratford on Avon); där finns också hennes grav. I Westminster Abbey har hon hedrats med en plats i den s k Poet’s Corner. Vid Framnäs invid Djurgårdsbrunnsviken i Stockholm restes 1924 en av dottern Jenny Goldschmidt-Maude bekostad bronsstaty, utförd av Erik Rafael-Rådberg, på säkerhetsavstånd från det när-

Carl Larssons Studie till Jenny Lind.

Otto och Jenny.

FAMILJEFÖRSÖRJAREN

belägna monumentet över den lättsinnige Bellman. År 1943 stiftades i Stockholm ett Jenny Lind-sällskap, för att främja minnet och ge stöd åt talanger och forskning. Statyn på Djurgården fungerar som kultplats på födelsedagen den 6 oktober, då ett fackeltåg drar dit. Dagen är både födelsedag och namnsdag: Jenny har förunnats en speciell ynnest: vid en revision av vår namnsdagskalender 1901 flyttades Bruno och Jenny gjorde entré!

Jenny och Otto fick tre barn. Familjen var ekonomiskt oberoende men föräldrarna var inte overksamma, Otto ledde t ex en Bachkör och Jenny gjorde sitt sista konsertframträdande först 1883. Välgörenheten flöt fortfarande i breda strömmar, och Herrans tukt och förmaningar hade högsta prioritet i Jennys sociala sammanhang. Så länge de levde stöttade hon sina stackars föräldrar med bostad och apanage, fastän hon hade klart för sig att de inte torde ha uppfyllt hennes moralideal i fråga om livsföring utan kanske kunde hemfalla åt flärd, slöseri och dryckenskap.

SÅNGFÅGELBÖCKER

En gedigen Jenny Lind-hyllning har troligen redan hittat en plats på många operavänners bokhyllor: Ingela Tägils på olika vis mångsidiga biografi Näktergalen. Tägils fågelperspektiv kan infogas i en lång tradition i fråga om Lind-litteratur: de första skildringarna av den fabulösa soprankarriären utkom redan under sångerskans livstid (1820–1887). Tillrättalagda fakta, förskönande anekdotstoff och ren panegyrik har bjudits en bred läsekrets. Men seriöst stoff har också samlats i ladorna. Bland de fullskaliga biografierna märks böcker av Tobias Norlind, Moses Pergament och Nils-Olof Franzén. Ingela Tägil har den fördelen att hon dessutom är röstforskare och sångare och har auktoritet i fråga om sångteknik och tonbildning, röstklang och konstnärlig gestaltning – de strategier som styr den mänskliga stämman, helt enkelt.

42

OPUS NR 98 2020

HHEE LL SS II N NG G BB OO RR GGSS S SYY MM FF OO NN II O O RR KK EE SS TT EER R

Ny säsong Nytt program!

HÖSTEN 2020

helsingborgskonserthus.se

VINJETT Bild från Den animerade berättelsen om Jenny Lind, en film som sänds på SVT den 10 oktober.

D N I L R I A F S JE N N Y SÅ Opus guidar dig till de viktigaste Jenny Lind-manifestationerna under jubileumsåret.

TEXT BO LÖFVENDAHL

… I TV Jenny Lind med namnet Den animerade berättelsen om Jenny Lind eller The animated story of Jenny Lind – a Swedish Nightingale sänds i SVT:s Kulturstudion lördag den 10 oktober. Påpassligt läggs den dessutom ut på SVT play lagom till Jenny Linds födelsedag den 6 oktober. Det är en animerad film med drag av både Elsa Beskow och Monty Python, där musiken blir en del av en dramatiserad berättelse.

Som framgår av namnet är filmen redan från början tänkt för internationell distribution och har redan visats på festival i Berlin. Brittiska barytonstjärnan Thomas Hampson fungerar som (engelskspråkig) ciceron och berättar Jenny Linds historia från barndomen i Stockholm till karriären på världens operascener.

Ditte Feuk har skrivit manus och producerat och Jessica Laurén har animerat.

Bengt-Åke Lundin står för musikaliskt urval och pianospel med Schuberts Erlkönig som återkommande tema vid sidan av några av Jenny Linds mest berömda sångnummer från operor som Norma och Regementets dotter samt Mendelssohns oratorium Elias. En av vår tids stora stjärnor, Malin Byström, sjunger flera av Jenny Linds bravurnummer, medan andra framförs av unga sopranen Annie Ternström, som just börjat sina sångstudier. Hon gestaltade den unga Jenny Lind även i en konsert på Berwaldhallen förra sommaren.

EN NY FILM OM

Annie Ternström under konserten Den svenska näktergalen på Östersjöfestivalen 2019.

44

… PÅ UTSTÄLLNINGAR TILL NYSS NÄMNDA film har ett antal klänningar sytts upp med utgångspunkt i bilder från Jenny Linds tid. De har skapats av Anna Kjellsdotter och har ingått i den stora Jenny Lind-utställningen i Stockholms konserthus, som har pågått hela sommaren. Det var en skärmutställning med många fotografier från den tidens Stockholm och från Jenny Linds karriär i utlandet, med många citat från hennes vänner och beundrare samt andra musikpersonligheter. Här fanns roliga bilder från när Jenny Lind-febern grasserade som OPUS NR 98 2020

JENNY LIND-SPECIAL värst i London 1847 – då allt ”från en tandpetare till en buss” fick namn efter Jenny Lind. Turnén till Amerika några år senare beskrevs också utförligt.

Kungliga Operan har en utställning om Jenny Lind i foajéerna sedan i våras – dock har publiken inte haft tillträde. Men under hösten kommer förhoppningsvis finnas plats för åskådare. Då kan man bland annat se den klänning Jenny Lind hade på sig när hon första gången stod på scen som 10-åring. Utställningen står kvar hela året. Den 24 och 25 oktober blir det också två konserter med Camilla Tilling, som sjunger sånger av tonsättare som var viktiga för Jenny Lind, däribland A F Lindblad, Felix Mendelssohn och Giacomo Meyerbeer. … I LITTERATUREN JENNY LIND VAR morfars mormor till den brittiska skribenten Sarah Jenny Dunsmure, som 2015 skrev boken Jenny Lind – The Story of The Swedish Nightingale. Hon arbetade med den i tio år och lärde sig svenska för att kunna gå igenom det omfattande materialet. Lagom till 200-årsjubileet har boken kommit i svensk översättning av Thomas Notini: Jenny Lind – Historien om Den svenska näktergalen (Carlssons) med många bilder som tidigare inte publicerats. Det var författarens egen önskan att den skulle översättas till svenska men hon dog förra året och hann inte själv uppleva det.

Jenny Linds fascinerande levnadsöde kan vi även ta del av i Näktergalen (Natur & Kultur) av röstforskaren Ingela Tägil. Den nyutkomna boken är den första svenska biografin på flera decennier och tar sin utgångspunkt i tre ”historier” – oäktingen, mediaskapelsen och rösten. Båda biografierna recenseras i nästa nummer.

En av klänningarna som ställdes ut i Stockholms konserthus.

… I RADIO

RADIODOKUMENTÄREN Jenny Lind – världens första superstjärna av Helene Alm-

qvist sändes första gången strax före årsskiftet och är nu tillgänglig för lyssning på SR play. Det är en timslång genomgång av Jenny Linds liv och betydelse, och som titeln anger lyfter den fram hur hon banade väg för att framgångsrika sångerskor kunde bli internationella celebriteter och locka jättepublik.

All musik i programmet är sådan musik som Jenny Lind sjungit. Bland de medverkande finns Jenny Lind-experten Inga Lewenhaupt, ordförande i Jenny Lind-sällskapet, samt biografiaktuella Sarah Jenny Dunsmure, som avled strax efter att ha intervjuats för programmet.

Helene Almqvist.

… VARJE ÅR Jenny Lind växte upp var som en större småstad med ungefär 80 000 invånare. Jenny Linds födelsehus på Mäster Samuelsgatan 40 finns inte kvar, det låg på en plats som nu svävar i luften i närheten av Hötorgsskraporna, där Mäster Samuelsgatan går på en bro över Sveavägen. Huset revs i samband med den stora cityregleringen. Även andra viktiga hus där Jenny Lind har bott är borta, men några platser är lätta att identifiera. Den kända berättelsen om hur hon blev upptäckt när hon satt och sjöng i ett fönster, var i det gamla Sparreska palatset som då hade blivit Borgerskapets enkehus, en sorts ålderdomshem där hennes mormor bodde. Det revs 1913 för att ge plats åt varuhuset NK. En annan plats där Jenny Lind bodde en tid var hos A F Lindblad och hans hustru i Bondeska palatset. Där ligger numera regeringskvarteret Rosenbad. Bägge dessa byggnader låg bara några minuters promenad från operahuset, där Jenny Lind antogs som elev 1830.

Inga minnesplaketter finns i hennes gamla kvarter. Det viktigaste Jenny Lindminnet är Erik Rafael-Rådbergs staty vid Framnäs udde på Djurgården, invigd 1924. Den är bekostad av Jenny Linds dotter Jenny Maude Lind-Goldschmidt.

Där firas hon varje år av Jenny Lind-sällskapet.

DET STOCKHOLM DÄR

OPUS NR 98 2020

Sparreska palatset där det låg på Hamngatan.

Jenny Lind-statyn får sig en sista finputs på Meyers konstgjuteri.

45

PORTRÄTT

Xxxxxx xxxxx

»För mig är musiken konstformen nummer ett.« 46

OPUS NR 98 2020

PORTRÄTT

KLANGERNAS

ORD

-

KONSTNÄR

I hans böcker har musiken en lika självklar plats som hemstaden Helsingfors. Nu har den finlandssvenske författaren Kjell Westö skrivit en skärgårdsberättelse om en dirigent och samtidens dissonanser. Opus ringde upp för att tala om nya romanen Tritonus.

TEXT JOHANNA PAULSSON FOTO THRON ULLBERG

I

var utövande musiker. Men pappa jobbade på skivbolag och hade frikort på Finlandiahuset. Det var så Kjell Westö mötte den klassiska musiken redan som tonåring.

– Det har alltid funnits mycket musik i mina romaner. För mig är musiken konstformen nummer ett, säger den finlandssvenska författaren på telefon från lantstället och skrivarlyan i Åbo skärgård.

Kärleken till i synnerhet senromantiska giganter fick Westö nytta av i sin senaste bok. Tritonus handlar om stjärndirigenten Thomas Brander som börjar bli till åren och låter bygga ett överdådigt hus ute i skärgården för att få sinnesfrid. Men den egna karriärens, kärlekslivets och samtidens dissonanser hinner ständigt i fatt honom.

– Det är ingen slump att jag valt Sibelius och Mahlers symfonier som två av Branders expertisOPUS NR 98 2020

NGEN AV FÖRÄLDRARNA

områden. Det är musik som jag själv älskar och har lyssnat mycket på. Folk i den här världen kan sina saker och man åker omedelbart fast om man pratar om något som man inte förstår, konstaterar Westö.

För att kunna ljuga väl måste man, som han säger, kunna väldigt mycket.

– Det är viktigt att vara pietetsfull mot historia och existerande sammanhang, men en roman är en roman. Jag är inte etnograf och hör inte till den autofiktiva trenden i vår tid, påpekar Westö och beskriver sig som en romanförfattare av ”gammalt snitt” även om han egentligen ogillar uttrycket.

Westö för sina episka skildringar av hemstaden Helsingfors, något som bidragit till historiestämpeln. Men även musiken har i olika former och genrer präglat författarskapet redan från början. När Westö skrev debutromanen Drakarna MEST KÄND ÄR

47

PORTRÄTT KJELL WESTÖ

» Det är ett dilemma för vilken konstform som helst att fastna i ett ständigt omtolkande av gamla klassiker.«

över Helsingfors tänkte han sig en ouvertyr och tre satser. ”Väldigt valhänt gjort”, enligt honom själv, men vad som gör en symfoni – eller för den delen en fyra minuters poplåt – formfulländad intresserar honom ”ohyggligt mycket”.

– Sådana begrepp som form, textur och klang är jätteviktiga för mig. Jag försöker applicera det på de romaner och noveller jag skriver efter bästa förmåga, berättar han.

SÄRSKILT TYDLIGT ÄR DET i romanen Hägring 38 som

2014 belönades med Nordiska rådets litteraturpris.

Den thrillerartade berättelsen dras åt och stegrar sig likt ett crescendo. Inte olikt Ravels Bolero – ett sorts ledmotiv som också sätter stämningen i texten.

Med Tritonus ville Westö skriva ännu mer av en 48

FÖDD 1961 i Helsingfors.

Lantställe och skrivarlya i Nagu, Åbo skärgård.

FAMILJ Gift med barnboksförfattaren Lena Frölander-Ulf. Sönerna Benjamin och Calle från ett tidigare äktenskap.

YRKE Författare och tidigare journalist. Romandebuterade 1996 med Drakarna över Helsingfors och är särskilt känd för sina Helsingforsskildringar.

Belönades 2014 med Nordiska rådets litteraturpris för romanen Hägring 38.

Spelar på fritiden gitarr i två coverrockband.

AKTUELL MED Åttonde romanen Tritonus (Albert Bonniers Förlag).

”musikerroman”. Men boken handlar kanske mer än något annat om att musiker är just människor och om vilken funktion musiken fyller i våra liv. Å ena sidan som isolerad tillflyktsort och forum för känslokall genialitet, å andra sidan en källa till gemenskap och samspel. Dessutom ville han att huvudpersonen skulle ha ett ”ikoniskt finskt yrke”.

– Skulle jag ha skrivit den här romanen för trettio eller ens tjugo år sedan skulle jag kanske ha haft en backhoppare eller en långdistanslöpare.

Det finns sådana här yrken som Finland har byggt mycket av sin självbild på. Det mest ikoniska finska yrket som finns i dag är nästan dirigentens. Vi har haft så många världsberömda och de fortsätter att komma, säger Westö och räknar upp senaste tillskotten Klaus Mäkelä och Santtu-Matias Rouvali.

OPUS NR 98 2020

PORTRÄTT

VÄSTERÅS SINFONIETTA

MÖTER TIO SVENSKA TONSÄTTARE Presentationsdag för ny svensk orkestermusik 11 november 2020 i Västerås Konserthus Under ledning av B Tommy Andersson

Sune Mattias Emanuelsson Drottninglandets Fredrika

Albert Schnelzer Burn My Letters – Remembering Clara

Anna-Lena Laurin Time of Changes

Jonatan Sersam Tabula Scalata

Katarina Leyman Mackerel Skies and Sundogs

Stefan Thorsson Into My Arms – The Interventionist

David Riebe The Child and the Birth of the New Man

Jonas Valfridsson John Bauer Overture

Marie Samuelsson Eroseffekt och solidaritet

Andreas Zhibaj Be reborn. Die again.

Presentationsdag för ny svensk orkestermusik 2020 arrangeras av Föreningen Svenska Tonsättare, Kungl. Musikaliska akademien och Svensk Musik i samarbete med Västmanlandsmusiken och Västerås Sinfonietta. Tack till Gehrmans Musikförlag för partitur och stämmaterial till medverkande stycken.

OPUS NR 98 2020

49

PORTRÄTT

Kjell Westös Tritonus har nyligen kommit ut på Albert Bonniers Förlag.

» Jag vägrar göra valet mellan populärmusik och klassisk musik.

Jag älskar båda.« 50

– Där hittade jag också en spänning som passade bra i den här romanen för ett av Branders dilemman är att han håller på att åldras. Han har svårt att förlika sig med hur begåvade och bra de nya unga dirigenterna är.

Några dirigenter finns inte i bekantskapskretsen, men under arbetet med romanen intervjuade han Osmo Vänskä och Hannu Lintu över varsin lunch.

Vissa detaljer är en lek med Esa-Pekka Salonen-generationens kulturhistoria, men Westö har varit noga med att skapa en ”fiktiv finsk kapellmästarvärld” med helt och hållet påhittade personer.

– Sedan när Brander reser runt i Europa har jag hållit mig till riktiga dirigenter, förklarar han och radar upp namn som Harding och Dudamel.

Allt handlar om att skapa trovärdighet, om att saker ska vara ”plausibla”. Därför blev han i sista stund tvungen att uppdatera manuset när coronapandemin i våras vände upp och ner på världen.

– Jag insåg att jag måste flytta berättelsen till en vagt skildrad nära framtid och jag tycker faktiskt att den vann på det. Den hotfullhet som fanns där redan från början får extra djup och relief av att det här utspelar sig 2021 eller kanske 2022, säger Westö och konstaterar att han har särskilt lätt för att leva sig in i situationer som handlar om rädsla, oro och skräck. romaner undersöker han nyanserna i ständigt återkommande frågor som rör vänskap och svek, ansvar och klass mot en fond av aktualiteter och samhällsengagemang. I Tritonus förkroppsligas kontrasterna av världsdirigenten Brander och hans skärgårdsgranne Reidar Lindell. En änkling och skolkurator som, i likhet med Westö själv, spelar gitarr i ett hobbyband och representerar ”den glada SOM SÅ OFTA I SINA

amatörismen”. Den ena är en anywhere som kan leva och verka varsomhelst, den andra är en starkt lokalförankrad somewhere. Dessutom möts högt och lågt.

– Den här konflikten har jag slagits med hela mitt liv för jag är egentligen ett popsnöre. Men precis som jag alltid har vägrat göra valet mellan storstad och land, det vill säga skärgård, så vägrar jag göra valet mellan populärmusik och klassisk musik. Jag älskar båda.

I boken låter han också Brander och en dirigentkollega diskutera den ständiga frågan inom den klassiska musikvärlden: Ska man tolka gamla verk i evighet eller ska man söka något nytt. Så var står författaren själv?

– Jättebra fråga, säger Westö och skrattar. Jag tycker att det är ett dilemma för vilken konstform som helst att fastna i ett ständigt omtolkande av gamla klassiker som är skapade i en värld och i en världssituation som var helt annorlunda. Min egen musiksmak är dessvärre lite konservativ, men jag har också en intellektuell sida som ställer sig på förnyarnas sida.

Westö själv har vänt sig till under perioder i livet då han tyckt att han har ”haft det tufft, svajat eller skakat inombords”. Han talar med förtjusning om ”det slaviska och bluesen” i Dvoráks kammarmusik, men ännu hellre om det egna hobbymusicerandet i både ”gubbrockband” och ”sånggäng”. Flera av Westös romaner har satts upp som pjäser, men några operor har det ännu inte blivit.

Ett planerat samarbete med tonsättaren Kalevi Aho rann ut i sanden när finansieringen uteblev.

– Men det här med att sammankoppla musik och litteratur, gärna på ett opretentiöst sätt, det tycker jag är fantastiskt, säger Westö och berättar om den där gången han fick skriva texter och hoppa in på elgitarr i en klezmerkvartett som bestod av ”idel superproffs” från två av landets symfoniorkestrar.

Med sin skildring av den gemenskap och frigörelse som kan finnas i att göra musik tillsammans gjorde Göran Tunströms roman Juloratoriet ett djupt intryck på en ung Westö.

– Jag tyckte också om hans språk som var väldigt expressivt och musikaliskt. Han var nog en av de författare som fick mig att tänka: det här vill jag försöka göra – alltså skriva romaner.

MUSIKEN ÄR NÅGONTING

* Tritonus är ett musikaliskt intervall sammansatt av tre

hela tonsteg i en diatonisk skala. Har en dissonant klang och kallades under medeltiden för diabolus in musica (”djävulen i musiken”).

OPUS NR 98 2020

Dalasinfoniettans chefdirigent

foto: Marco Borggreve

Roberto González-Monjas

Upplev Dalasinfoniettan live! Under hösten livestreamar vi konserter gratis via

dalasinfoniettan.se/live

DU SKÖNA

VÄRLD

17-25 juli 2020, Kulturhuset Ytterjärna

..

Psst at eller iss är du m ot igen g m O någ llgängli e s i l t l vi len t ida åre a v i fest r hems å ut på v

Tack!

till alla er 22.000 som följt årets festival online!

JarnaFestivalAcademy.com

NORRKÖPINGS SYMFONIORKESTER

Vi presenterar stolt vår nye chefdirigent Karl-Heinz Steffens. Se honom öppna säsongen 20/21 med musik av Mahler, Sjostakovitj och Beethoven.

Allt redan tillgängligt på vår digitala scen.

Välkommen!

Foto Mats Bäcker

norrkopingssymfoniorkester.se

Konsertlänkar hittar du på vår webbplats.

Njut kostnadsfritt!

OPUS NR 98 2020

DOKUMENT

BEETHOVEN

250 ÅR! 1800-talets Beethovendyrkan i sin kanske tydligaste framställning: målningen Franz Liszt, am Flügel phantasierend (1840) av Josef Danhauser.

BEETHOVENCITAT

9 SYMFONIER FÖR 10 FINGRAR Ingen har som Franz Liszt lyckats överföra Beethovens symfonier till pianot. Fortfarande hör de till pianolitteraturens mest krävande verk och spelas därför tyvärr mycket sällan på konsert.

TEXT JÖRGEN LUNDMARK

R

moderna flygelns barndom presenterade Franz Liszt solopianoversioner av Beethovens symfonier. Noggrann att vara originalen så nära som möjligt ville han ge den dåtida publiken tillgång till mästerverk de knappast skulle få ta del av med en orkester. För ytterst få hade vid den här tiden möjlighet att höra en

OPUS NR 98 2020

EDAN I DEN

orkester spela Beethovens verk, än färre med en ensemble som på allvar behärskade verkens komplexitet.

Ludwig van Beethoven var en av Liszts främsta ledstjärnor. I förordet till solopianoversionerna av symfonierna talar han i sann romantisk anda om honom som ”ett heligt namn i konsten”. Redan sommaren 1837 börjar han bearbeta Beethovens femte och sjätte 51

DOKUMENT

BEETHOVEN 250 ÅR!

LISZTS MÖTE MED BEETHOVEN Franz Liszt mötte sin stora förebild en enda gång, i Wien den 13 april 1823. Vid den här tiden var Beethoven helt döv och visade sig mycket sällan i offentliga sammanhang. Enligt Liszts egen version – som han återberättade i slutet av sitt långa liv för en av sina elever – ska mötet med den åldrade mästaren ha ägt rum i Beethovens eget arbetsrum: ”Jag var cirka elva år när min vördade lärare Czerny tog med mig till Beethoven. Han hade berättat om mig under en lång tid innan och bönade och bad om att jag skulle få spela upp för honom.

Beethoven hade dock en så stark ovilja mot underbarn och protesterade våldsamt varje gång saken kom på tal. Till sist lät han sig övertalas av den oförtröttlige Czerny och röt otåligt: I Guds namn, ta då hit den här unge bråkstaken!

Klockan var tio på förmiddagen när vi steg in i de två små rummen som Beethoven bebodde; jag lite blygt, Czerny vänligt uppmuntrande. Beethoven arbetade vid ett långt, smalt bord vid fönstret. Han gav oss en bister blick, sa några korta ord till Czerny och förblev tyst när min vänlige lärare gjorde tecken åt mig att gå fram till pianot. Först spelade jag ett kort stycke av Ries. När jag var klar frågade Beethoven om jag kunde spela någon fuga av Bach. Jag valde c-mollfugan ur Das Wohltemperierte Klavier. Och kan du även på stället transponera fugan till en annan tonart?, frågade Beethoven. Tack och lov klarade jag av även det. Efter det avslutande ackordet tittade jag upp. Den store mästarens mörka och glödande blick var fixerad vid mig. Så med ens spred sig ett milt leende över hans stränga anletsdrag, och Beethoven kom helt nära mig, böjde sig ner, lade sin hand på mitt huvud och strök mitt hår flera gånger. Det var mig en infernaliskt skicklig en, viskade han.

Plötsligt kände jag mig riktigt modig: Får jag spela något av Er egen musik nu?, frågade jag djärvt. Beethoven log och nickade. Jag spelade första satsen ur C-durkonserten. När jag var klar tog Beethoven mina händer i sina, kysste mig på pannan och sa milt: Du är en av de lyckligt lottade! För du kommer att skänka glädje och lycka till många människor! Det finns inget som är bättre eller finare.”

52

DE BÄSTA INSPELNINGARNA Glenn Gould är den verklige pionjären med inspelningar av ”pianosymfonierna” (femte och sjätte symfonin i slutet av 1960-talet, Sony).

Den första kompletta utgåvan spelades in 20 år senare (Idel Biret, Naxos), men Katsaris personliga tolkningar (Teldec) var den som kom ut först på skiva. Scherbakov är som helhet dock mer övertygande (Naxos). Leslie Howard, i den kompletta Lisztserien (Hyperion), är också hörvärd. En komplett inspelning på en Erard från 1837 finns också (Martynov på Alpha). Även dubbelpianoversionen av nionde symfonin har getts ut på skiva (Telos).

OPUS NR 98 2020

Länge leve CD-skivan!

symfoni för solopiano. Tre år senare publiceras dessa versioner samt ett pianoarrangemang av den sjunde symfonin och sorgmarschen ur den tredje.

Liszt var inte först att överföra Beethovens symfonier till pianot, men som ingen tidigare förstod han pianots orkestrala möjligheter. I jämförelse med kollegan Friedrich Kalkbrenners samtida arrangemang är Liszt den som både står närmare originalen och bättre förmår återskapa orkesterns klanger och stämväv. decennierna kommer Beethoventranskriptionerna på tal i åtskilliga brev. Förläggaren Breitkopf & Hertel vill gärna att projektet fullföljs, men inte förrän mot mitten av 1860-talet slutför Liszt arbetet. Liksom tidigare pekar han på att arrangemangen är ”pianoversioner” av symfonierna; transkriptioner – till skillnad från exempelvis operafantasierna där Liszt håller sig mycket fri i förhållande till originalen. Här har istället Beethovens orkesterdräkt med så stor exakthet som möjligt gjorts om till en notbild som passar pianot.

Där de orkestrala gesterna skulle bli alltför enformiga på pianot tillåter sig Liszt att avvika från Beethovens original. Nionde symfonin finns i ett arrangemang för två pianon (1851) och när Liszt drygt tio år senare gör en solobearbetning, väljer han i finalen klokt nog att enbart ta med orkesterstämmorna och barytonstämman i pianot.

Dancing with Bach Ett möte mellan spelmansmusik och J.S Bachs musik, där lyssnaren får följa med på en spännande och virvlande resa från barocken till idag.

Daphne 1068

Notes from Endenich Ett pianoalbum som presenterar kompositören Staffan Storms och pianisten Francisca Skooghs nära samarbete över tematiskt material från slutet av Robert Schumanns liv.

Daphne 1067

UNDER DE KOMMANDE

CD NYA

ATT FÅ HÖRA till exempel Eroican spelas av en stor pia-

novirtuos gör åtminstone mig både förbluffad och ytterst imponerade av det Liszt åstadkom. Även om ett ensamt piano inte ersätter en hel symfoniorkester så finns i de här soloversionerna hela den fantastiska musikens uttrycksfullhet och kraft.

St. Luke Passion ”I denna inspelning från Växjö Domkyrka klingar Martinssons eklektiska musik, med avstamp i Bach, riktigt bedårande” Axel Lindhe Opus Daphne 1066

ANDRA SOM KÄNT SIG MANADE På 1820-talet transkriberade Hummel sju av Beethovens symfonier, bearbetningar som för övrigt även Franz Liszt spelade. Carl Czerny, som också var elev till Beethoven, publicerade 1829 sina fyrhändiga transkriptioner av symfonierna. Även Wagner var före Liszt: 1831 gjorde han en bearbetning för solopiano och sångstämmor av den nionde symfonin. En än mer originell Beethoventranskription är Charles-Valentin Alkans solopianoversion av första satsen i Beethovens tredje pianokonsert. Mot slutet lägger Alkan till en egen, mycket modern, solokadens där han citerar finalen ur femte symfonin. Finns med Hamelin (Hyperion eller sök på Youtube Beethoven Alkan Hamelin).

OPUS NR 98 2020

Nordic Connections ”Normans violasonat från 1869 är en raritet” Camilla Lundberg Opus ”ett suveränt framförande som lyfter fram minnet av det parisiskt ungdomliga” Martin Nyström DN Daphne 1065

Upptäck alla våra CD-skivor på Daphne.se

LUNDS UNIVERSITETS MUSIKCENTRUM

ODEUM PRESENTERAR FRIDAY AT ODEUM: MUSIKEN, DÖVHETEN OCH DET INRE ÖRAT Panelsamtal 25 september | Kl. 19.00 | Kapellsalen, Palaestra et Odeum

FRIDAY AT ODEUM: BEETHOVENS KOMPOSITIONSKAMMARE Panelsamtal 6 november | Kl. 19.00 | Kapellsalen, Palaestra et Odeum

GÄSTSPEL MED WÜRZBURGS UNIVERSITETSORKESTER 28 september | Kl. 19.00 | Universitetsaulan

DET FÖRLORADE PARADISET Konsert med Lunds akademiska kör 7 november | Kl. 17.00 | Universitetsaulan

KRAFTER I RÖRELSE Föreläsning med director musices Patrik Andersson 15 oktober | Kl. 19.00 | Kapellsalen, Palaestra et Odeum BEETHOVEN GOES WORLD MUSIC Konsert med folkmusikstudenter från Musikhögskolan i Malmö 22 oktober | Kl. 19.00 | Kapellsalen, Palaestra et Odeum

BLAND RUINER, GUDAR OCH KRIG Konsert med Akademiska kapellet 8 november | Kl. 17.00 | Universitetsaulan BEETHOVEN ELECTRIFIED Interaktiv konsert med Mobile Device Orchestra 26 november | Kl. 19.00 | Kapellsalen, Palaestra et Odeum LUNDS UNIVERSITETS JULKONSERT 5 december | Kl. 17.00 | Universitetsaulan

Mer info och fler konserter på odeum.lu.se/evenemang Följ gärna Odeum på sociala medier: Xxxxxx xxxxx

@odeum_lunduniversity OdeumLundsUniversitet #odeumsevenemangsserie

AVLYSSNAT C D – S T R Ö M M AT – D V D

Opus recensenter har valt ut 16 inspelningar från den senaste tidens utgivning.

Sara Willis fortsätter sin framgångsrika hornmission. Kolla in hennes Youtubekanal Horn Hangouts om du inte gjort det förr!

Xxxxxx

SARAH WILLIS

FOTO GREGOR HOHENBERG

MOZART Y MAMBO (ALPHA CLASSICS)

OPUS NR 98 2020

VID SIDAN AV tjänsten som hornist i Berlinfilharmonikerna, bedriver Sarah Willis en framgångsrik karriär som solist, pedagog, tv-presentatör och programledare.

I sitt senaste projekt – Mozart y Mambo – inspelat tillsammans med kubanska musiker i Havanna (lyckligtvis strax innan världen ”stängde ner”), förenas musik av Mozart med kubanska rytmer.

Willis hör till de där artisterna som har den sällsynta förmågan att förena professionalitet med kreativitet och humor (fjärde spåret på skivan bär namnet Sarahnade mambo, och är baserat på Eine kleine Nachtmusik…) utan att det känns konstlat, och hela skivan känns som ett riktigt musikaliskt glädjepiller.

AXEL LINDHE

57

RECENSIONER

MELODISK KLARHET

MÅNGBOTTNAT OCH MEDITATIVT

Stefan Lindgren spelar Alfvéns pianolyrik med finess och distinkt klarhet.

Änglar sedda ur många perspektiv presenteras på en ny BIS-skiva.

DEN SOM I DEN här musiken vill hitta

kerubiskt välgödda barnkammaränglar får söka förgäves. Vi kommer inte närmare idylliska himmelsfarare än Wagners Der Engel ur Wesendonck Lieder; rak enkelhet men knappast barnslig. Snarare är det bredden av uttryck – från upprörd intensitet till innerlig meditation – som präglar den här hörvärda skivan där inte minst de djupaste registren får skina. Att inspelningarna är gjorda på tre olika platser märks inte: utan undantag är det välljudande tydligt och med stor dynamik.

Brett Deans samtida ängel är skivans störst upplagda komposition. Rilkes ord om änglars främlingskap gestaltas i musikens två värdar: nedtonad och behärskad i första satsen, splittrad och rytmiskt frenetisk i den andra. Två innehållsrika verk av Sofia Gubajdulina skapar lika sammansatta samband.

I Ein Engel har mezzostämmans ”talsång” och kontrabasens lugnande röst tydliga kopplingar till Brett Deans skilda tonvärldar. Gubajdulinas meditation över koralen Vor Deinem Thron tret ich hiermit utnyttjar många olika slags speltekniker. Ett hav av olika uttryck omger den stilla koralmelodin som bara ibland når upp till ytan. Bachs egen värdigt balanserade bearbetning av koralen spelas passande nog som inledning; musik som man kanske kan kalla skivans nav. Två sånger av Rachmaninov och Sjnitkes Hymn II för cello och kontrabas ger än mer bredd åt samlingen.

På papperet borde spännvidden från Bachs sista fullbordade musikverk, koralen BWV 668, till Voices of Angels ge ett spretigt intryck. Men det fungerar alldeles utmärkt. Det täta och rytmiskt skarpa samspelet mellan musikerna ger framförandena nerv. Samtidigt gör stor koncentration och detaljklarhet i spelet att musiken hålls samman. Det är annars lätt att det fragmentariska tar över i verk med så stora kontraster.

JÖRGEN LUNDMARK

VOICES OF ANGELS Dean, Gubajdulina mfl Solister Andrej Power violin, Lawrence Power viola, Christianne Stotijn mezzo Stockholm Syndrome Ensemble (Bis BIS-2344) 58

” Ett hav av olika uttryck omger den stilla koralmelodin”

HUGO ALFVÉNS FRÄMSTA

instrument var violinen och han komponerade förhållandevis lite för pianot.

På den här vad jag förstår första kompletta samlingen med hans solopianoverk (i alla fall som är tillgänglig på cd) är musiken utan undantag i den mindre skalan, men med större variation än man kanske kunde ana. Det nationalromantiska finns här och även det folkmusikaliskt inspirerade, men särskilt bland verken komponerade under de första decennierna av 1900-talet hörs mindre traditionell harmonik.

På skivan finns tidiga satser med tydlig karaktär. Den melodiska ådran är uppenbar även om tonspråket inte är särskilt personligt.

I de senare verken hämtas inspirationen bland annat från havet (de fina Skärgårdsbilder från början av 1900-talet). De flesta verken är dock enstaka kortare stycken som antingen knyter an till en tydlig stämning eller karaktär. Mindre intressanta är de folkmusikaliskt inspirerade Fyra låtar från Leksand.

Stefan Lindgren är inte oväntat utmärkt på alla vis. Hans virtuositet får inga större utmaningar, men det är å andra sidan så skönt att höra melodiskt orienterade verk spelade med distinkt klarhet. De behöver inga sentimentala understrykningar. Ljudet är också tydligt detaljerat.

I de mer subtilt flerskiktade satserna, som Nocturne (1911) och Sorg (1901), är den harmoniskt känsliga gestaltningen och klangliga balansen föredömlig. Det här är utan tvekan musik som borde spelas oftare.

JÖRGEN LUNDMARK

HUGO ALFVÉN Komplett solopianomusik Solist Stefan Lindgren (Opus 3 CD 29001) OPUS NR 98 2020

HÄNFÖRANDE OPERAEKVILIBRISM

Samuel Mariño låter oss ana 1700-talets operaupplevelse NÄR SAMUEL MARIÑO och

Händelfestspielorchester Halle ger sig i kast med Händel och Gluck är det full fart framåt.

Man slängs mellan rasande koloraturer och drillar för att snart få en lång, rak ton som andningspaus innan en tempoväxling skickar lyssnaren vidare på ännu en hisnande resa.

Samuel Mariño är en av få professionella manliga sopraner. Hans röst har aldrig nått målbrottet. Var det så här kastraterna, barockens främsta scenstjärnor, lät? Det finns klangliga likheter mellan världens ende inspelade kastrat Alessandro Moreschi (1858–1922) och Samuel Mariño.

Sångaren har berättat att han på grund av sin ljusa talröst blev retad under skolåren i Venezuela.

Besök hos psykolog skulle lära honom att prata mörkare, men inget fungerade. I sena tonåren blev det musikkonservatorium i hemstaden Caracas och i Paris där hans ovanliga röst istället uppmuntrades. I dag firar han framgångar på operascener och barockfestivaler.

Urvalet här är inte okänt då det har kommit många inspelningar inspirerade av kastraternas repertoar de senaste åren. Den inledande avdelningen med arior av Händel blandar snabba bravura-stycken med stillsammare. Care selve, ariosot från operan Atalanta som hade premiär i London 1736, får tiden att stå stilla en kort stund.

I ett symfoniskt mellanspel från Gluck-operan Antigono får orkestern och Michael Hofstetter visa upp sig. De tre korta satserna har placerats i mitten av skivan och låter lyssnaren vila från det vokala. Precis som i en operaföreställning.

Den nio minuter långa arian Berenice, che fai. Perché, se tanti siete från samma opera är en höjdpunkt. Ett lugnt, ackompanjerat recitativ går över i en aria som demonstrerar hela Samuel Mariños vokala kapacitet. Stycket skrevs för kastraten Giovanni Belardi och demonstrerar de stora intervallhopp som var OPUS NR 98 2020

Venuzuelanska sopranstjärnskottet Samuel Mariño.

typiska för kastratrepertoaren. Här visar Samuel Mariños röst upp en rikedom av känslofärger och man behöver inte kunna ett ord italienska för att dras med i dramat. En uppmärksam lyssnare känner igen temat som Gluck tjugofem år senare återanvände i operan Iphigénie en Tauride för arian Je t’implore et je tremble, men melodin är ursprungligen en gigue lånad från Bachs första pianopartita för klaver från 1726.

De avvägda nyanserna och den känsliga musikaliteten är behållningen i det som Samuel Mariño och Michael Hofstetter skapat. Det ekvilibristiska bländar och både orkesterspel och sång förmedlar mångfacetterade stämningar.

Musicerandet berör lika mycket som det imponerar.

CARL-HENRIC MALMGREN

» Man behöver inte kunna ett ord italienska för att dras med i dramat. «

CARE PUPILLE Samuel Mariño, sopran Michael Hofstetter, dirigent Händelfestspielorchester Halle (Orfeo 9751703) 59

FOTO OLIVIER ALLARD

RECENSIONER

RECENSIONER

KOSMOPOLIT MED GRANN KOLORIT

FOLKLORISTISKT BAROCKSVÄNG

Victoria Borisova-Ollas vibrerande orkesterverk samsas på ny

Självklart kan man dansa – ska man dansa! – till Bachs musik.

”EN STAD DÄR inga

fåglar sjunger och inga klockor ljuder är en död stad”, skriver Victoria Borisova-Ollas själv i skivhäftet. Och nog är det också dylika detaljer som gör den rysksvenska tonsättarens musik så levande. Som i Angelus, ett urläckert orkesterverk komponerat 2008 till Münchens 850-årsjubileum, där träblåset kvittrar i kapp med stadens kyrkklockor.

Borisova-Ollas – född 1969 i Vladivostok, men sedan 1990-talet bosatt i Sverige – är en klanglig kosmopolit med grann kolorit från forna hemlandet i öst. Tänk höstlöv snarare än midsommarblomster och ett traditionsbevandrat tonspråk som länkar samman rysk sagomystik med uråldrigt keltiska klanger och fransk impressionism. Häromåret gjorde hon succé med operadebuten Dracula, men hennes främsta orkesterverk är dramatiskt starkare.

Framför allt har hon förmågan att skapa en vibrerande spänning, en känsla av förväntan som sätter tonen i speldosespröda The kingdom of silence och infinner sig strax innan underlaget rämnar i Open ground. Den sistnämnda orkesterouvertyren från 2006 är inspirerad av Salman Rushdies jordbävningsroman Marken under hennes fötter.

Andra gånger kommer stoffet från psalmer (Before the mountains were born). Creation of the hymn – ursprungligen för stråkkvartett – är i sin tur en lek med tonalitet och atonalitet i termer av skönheten och odjuret.

Kungliga Filharmonikerna färglägger fint under ledning av Andrey Boreyko, Martyn Brabbins respektive Sakari Oramo. Urvalet på albumet är samtidigt avslöjande: greppen går ofta igen, men resultatet blir inte alltid lika anslående som titelstycket Angelus.

JOHANNA PAULSSON

VICTORIA BORISOVA-OLLAS Angelus – Orchestral works Kungliga Filharmonikerna Dirigenter Andrey Boreyko, Martyn Brabbins och Sakari Oramo (BIS 2288 SACD) 60

VEM HAR INTE FÅTT fart på fötterna

av Bachs tredje Brandenburgkonsert?

Allemander, anglaiser, gigues, sarabander, passepieder – exemplen är legio i den väldiga BWV, Bach Werk Verzeichnis. Den färgstarke brittiske musikprofessorn Wilfrid Mellers gick så långt att han menade att Bachs danssatser, må de vara för en ensam cello eller en hel passionsensemble, rentav är gudomliga.

I boken Bach and the Dance of God konstaterar han att musik är dans, dans är rit och rit är religion. Ergo: musik är religion. (Mellers skrev också en bok om Beatles musik kallad Gudaskymning, Twilight of the Gods…).

Några gudomliga anspråk ligger nog inte bakom Kristine Wests och Erik Rydvalls upplägg av svensk folkmusik och tysk barock på flöjter och nyckelharpor.

Och kopplingen mellan Bach och folklore är väl beprövad, bland annat av Gunnar Idenstams tramporgel med Lisa Rydbergs spelmansfiol. Flöjtisten Kristine West har redan tidigare gett ut ett uppskattat album i folkton med inslag av bland annat Vivaldi.

Nu är hon tillbaka på samma skivmärke tillsammans med nyckelharpspelaren Erik Rydvall på en dansbana där egna låtar får turas om med Bachsatser. Albumet öppnas med en lyrisk låt av Torbjörn Näsbom, antagligen som hyllning till denne svenske föregångare vad gäller Bachspel på nyckelharpa. Jodå, det spelas Bach också i utriket: på key fiddle, schlüsselfidel, viola d’amore a chiavi, vièle à touches…

West och Rydvall möts i lekfulla samspel och dueller, som i titellåtens härliga sammelsurium där Bach så småningom tittar fram med sitt smittande badineriei.

Lika lyckat gifter sig inte blockflöjten med harpan i den ikoniska Goldbergarian. Då leker de bättre samman i chaconnen i d-moll – överlag funkar Bachs solofiolmusik bäst som utgångspunkt.

Dessutom är det uppfriskande och spännande att ta del av parets alldeles nyskrivna folkmusik.

CAMILLA LUNDBERG

DANCING WITH BACH Kristine West & Erik Rydvall (Daphne 1068)

OPUS NR 98 2020

FOTO MARCO BORGGREVE

RECENSIONER

»Med Kopatjinskaja i båten kan man räkna med äventyr.«

BAROCKT MÖTE MED NUTIDEN Patricia Kopatjinskaja varvar Vivaldi med verk av dagens italienska tonsättare.

EN OCH ANNAN ton förliser i

farten när hela havet stormar i Vivaldis violinkonsert La Tempesta di Mare (RV 253).

Den moldaviska violinisten Patricia Kopatjinskaja vet hur man ruskar liv i äldre verk, men nöjer sig inte med att leva i det förflutna. Il Giardino Armonico är i sin tur specialister på barocken i allmänhet och Vivaldi i synnerhet, men har alltid haft ett friskt och fartfyllt förhållningssätt till den historiska repertoaren. I skivomslaget berättar Kopatjinskaja om sitt eget omtumlande möte med ensemblens sound som ung student. En upplevelse som av allt att döma format hennes egen radikala framtoning som solist och musikalisk konceptkonstnär.

De senaste åren har Kopatjinskaja skapat sceniska konserter som Bye-Bye Beethoven och tacklat klimatkrisen i sitt Dies Irae-projekt. På albumet What’s Next Vivaldi?, som bygger på ett tidigare turnéprogram, vill hon i samma anda placera barockens pionjär i ett nutida sammanhang. Virtuosa violinkonserter som Il Grosso Mogul (RV 208) varvas med kortare stycken av fem nutida italienska tonsättare som OPUS NR 98 2020

var och en på sitt sätt förhåller sig till Vivaldis musikaliska gärning. Från furiöst gnuggande i Aureliano Cattaneos Estroso till Simone Movios syntes av barockkonsertens mikroarkitektur i Incanto XIX och en drömsk orientalisk air i Giovanni Sollimas Moghul.

Marco Stroppas Dilanio avvinto – ett anagram av namnet Antonio Vivaldi – låter Kopatjinskajas violin gå en rond mot dirigenten Giovanni Antoninis blockflöjt, medan Malmöprofessorn Luca Francesconis intensivt framgnuggade Spiccato il volo tar sats direkt ur Vivaldis konsert för orkester (RV 157).

Bartók får också vara med på ett hörn bland dessa korta mellanspel och Ligetis ande svävar över ett lustigt litet sammelsurium av röster i Lazzo parlante, en spontan rytmövning från repetitionerna.

Med Kopatjinskaja i båten kan man räkna med äventyr, men mest modern känns märkligt nog Vivaldi. Och nog hade man kunnat klämma in en komponerande kvinna ur den italienska samtiden, exempelvis den spännande Silvia Colasanti.

WHAT’S NEXT VIVALDI? Il Giardino Armonico Dirigent Giovanni Antonini, blockflöjt Solist Patricia Kopatjinskaja, violin (ALPHA 624)

JOHANNA PAULSSON 61

RECENSIONER

DIMMAN LÄTTAR FÖR MODEREN Helheten är större än summan av delarna i Carl Nielsens symbolladdade kavalkad.

FORMELN HAR INTE med matematik

att göra, den handlar om en känsla av fullhet, när man upptäcker att ett stort sammanhang blir ännu större när den sätts in i en vidare ram. Tänk Nibelungens ring.

Carl Nielsens musik till Moderen skall inte jämföras på den nivån. Men man hör mer när en total upplevelse av Nielsens insats erbjuds. Först nu ges möjligheten! De enskilda numren (26 stycken) är inte okända, ramen för uruppförandet är välbekant i dansk kulturhistoria och partituret finns i tryck.

Helge Rodes skrev sitt skådespel Moderen till en nationell högtid: 1920 års ”genforening”, då Danmarks gräns flyttades söderut i Sønderjylland, efter Första världskrigets slut och en folkomröstning. Verket är fyllt av symbolladdade scener, musiken ett klingande collage med fosterlandet i blickfånget, dansk natur, kultur och mentalitet i lyrisk förtätning. Inte programmusik men atmosfärskildring.

Någon jättesuccé blev Moderen inte. Men några av bitarna fick snart hitstatus hos danskarna. (Tågen letter för flöjt och harpa, körsången Som en rejselysten flåde). Nielsens musik till Oehlenschlägers Aladdin slog igenom på ett helt annat sätt, den kunde serveras som en pralinask, i smakrik danskexotisk form. Och naturligtvis är de symfonier som tidsmässigt omramar Moderen, Fyran och Femman, av större konstnärligt intresse. Men de krafter man möter på inspelningen av Nielsens mer än timslånga kavalkad: tenoren Adam Riis (Skalden) och barytonen Palle Knudsen (Narren), körerna och orkestern (Odense) framträder oklanderligt – en blandning av sött och salt, känslosamt, ömsint eller satiriskt.

CARLHÅKAN LARSÉN

CARL NIELSEN: THE MOTHER, OP 41 Adam Riis, Palle Knudsen; Danish National Vokal Ensemble, Philharmonic Choir; Odense Symphony Orchestra.

Dir: Andreas Delfs (Da Capo Records) 62

» Musiken är ett klingande collage med fosterlandet i blickfånget «

LADDADE KONSERTFYND Tobias van der Pals fortsätter sin musikarkeologiska mission för morfars farbror.

LEOPOLD VAN DER Pals hette

en europeisk tonsättare.

En riktig kosmopolit: född i S:t Petersburg 1884 med nederländsk far, dansk mor. Studieår i Berlin, tillflykt i Schweiz, där han avled (1966) efter en ambulerande tillvaro. En ättling, den svenskdanske cellisten Tobias van der Pals har axlat ansvaret för en vidlyftig kvarlåtenskap – flera hundra verk, bl a åtta operor.

En symfoni och andra orkesterverk har tidigare utgivits med Helsingborgs symfoniorkester. Nu följer tre solokonserter och en teatersvit, Mönch Wanderer, fortfarande med HSO, dirigerad av Fredrik Burstedt, som gedigna medarbetare i detta klingande kalejdoskop. I centrum tre solokonserter – inte långa men laddade: Gordan Trajkovic tolkar violinkonserten, Tobias van der Pals cellostycket och Marianna Shirinyan pianokonserten. De saknar konkurrens på marknaden men bättre kan knappt tänkas.

Musiken vittnar om en seriös personlig skaparande. Den rör sig i en senromantik som förgrenar sig i djärvare harmonik, expressivt patos och meditativa vilopunkter. Medryckande och övertygande.

Under van der Pals tidiga år svallade en uppsjö av symfonisk, musikdramatisk och kammarmusikalisk produktion i den europeiska kulturen. Mycket har sköljts bort i tidens vågspel.

Det finns all anledning att fiska upp ny repertoar och friska upp vår kanon med nygamla tillskott.

Men en gammal aforism gör sig bred: ”Ingenting är så gammalt som det som nyss var nytt”.

CARLHÅKAN LARSÉN

LEOPOLD VAN DER PALS – KONSERTER Gordan Trajkovic, violin, Tobias van der Pals, cello, Marianna Shirinyan, piano (cpo LC 8492) OPUS NR 98 2020

med Axel Lindhe

LUDWIG VAN BEETHOVEN SONGS AND FOLKSONGS Ian Bostridge, Antonio Pappano (Warner Classics ) BEETHOVENS SÅNGER lever ett ganska undanskymt liv, i skuggan av bland annat orkestermusiken, pianosonaterna och stråkkvartetterna. Men han skrev omkring åttio lieder. Ian Bostridge bjuder tillsammans med Antonio Pappano vid flygeln på ett urval på denna skiva. I centrum står verket som anses vara historiens första sångcykel, An die ferne Geliebte. Med sin versatila tenorröst, hittar Bostridge helt rätt in i den här musiken och Antonio Pappano – som vanligtvis står på pulten i Royal Opera House eller framför Sankta Cecilia-orkestern i Rom – är lika skicklig vid flygeln som med dirigentpinnen i näven.

FOTO THOMAS GRØNDAHL

KORT KORT

Thomas Dausgaard

Med den här inspelningen med Brahms fjärde symfoni fullbordas hans och orkesterns Brahmscykel med samtliga symfonier. Som så ofta när Dausgaard står på pulten får man intrycket att han verkligen lyckas få sina musiker att ge sitt yttersta, och i finalsatsen med den berömda passacaglian spelar orkestern med en makalös energi. Förutom symfonin får man ett urval av Brahms Ungerska danser i Dausgaards arrangemang, samt Tragisk uvertyr.

FRANCISCA SKOOGH NOTES FROM ENDENICH (Daphne) ENDENICH ÄR ETT bostadsområde i Bonn – på Schumanns tid en egen ort utanför staden – där det sjukhus var beläget som tonsättaren blev inlagd på efter sitt självmordsförsök 1854.

I det första verket på den här skivan, kallat

Unbekanntes Blatt aus Endenicher Zeit, har tonsättaren Staffan Storm inspirerats av brev och fragment från Schumanns penna, skrivna strax före och under hans sista sjukdomstid.

Det är rikt varierad musik, inte sällan med abrupta känslokast mellan impressionistiskt drömmande och energiskt utlevande tongångar.

Med på skivan är också Schumanns första Pianosonat, Opus 11. Allt som allt en intelligent och genomtänkt produktion, där Francisca Skoogh vid tangenterna svarar för känslosamt och inlevelsefullt spel.

LUIGI DALLAPICCOLA IL PRIGIONIERO Gianandrea Noseda, dirigent (Chandos ) ÅR 1943 gömde sig Dallapiccola tillsammans med sin judiska hustru utanför Florens från den italienska regimen.

Här började han skriva på sitt genombrottsverk, enaktsoperan Il Prigioniero (Fången), som fick premiär 1950. Låt dig inte avskräckas av tolvtonsmusiken i verket, Dallapiccola lyckas få den att klinga både melodiskt och dramatiskt och på sin tid gjorde musiken ett starkt intryck på vår egen Ingvar Lidholm. Gianandrea Noseda och Danska Radiosymfonikerna visar här tillsammans med en övertygande solistensemble att Dallapiccolas musikaliska protest mot diktatur och förtryck är brinnande aktuell än idag.

Svarar för känslosamt och inlevelsefullt spel på nya skivan Notes from Endenich.

JOHANNES BRAHMS SYMFONI NR. 4 Thomas Dausgaard, dirigent (BIS-2383 SACD) THOMAS DAUSGAARD var chefdirigent för Svenska Kammarorkestern i hela tjugotvå år och han har numera titeln hedersdirigent för orkestern.

OPUS NR 98 2020

63

RECENSIONER

Utmanar Cecilia Bartoli om koloraturtronen.

KORT KORT SACRED TREASURES STEFAN PARKMAN (Footprint Records) UPPSALA UNIVERSITETS Dübensamling består av omkring 20 000 notblad och cirka 2 400 musikaliska verk från 1600- och 1700-talet. I den unika samlingen ryms bland annat vokalmusik av Buxtehude och av andra nordtyska kyrkomusiker. På denna inspelning med verk från Dübensamlingen och från Marienbibliothek i Lübeck hörs exempelvis musik av Schütz, Buxtehude och Orlando di Lasso och det bjuds också på tre världspremiärer på skiva: två verk av italienaren Simone Vesi och ett stycke av landsmannen Paolo Quagliati. Kör och musiker från Uppsala, kompletterat med solister ur Westdeutscher Rundfunkchor i Köln, gör den här musiken full rättvisa under Stefan Parkmans sakkunniga ledning.

Uppsala akademiska kammarkör.

64

FRANCO FAGIOLI

CAMILLE SAINT-SAËNS

VENI VIDI VINCI (Deutsche Grammophon)

ASCANIO; LES BARBARES – PROLOGUE; Jota aragonesa Jun Märkl, dirigent (Naxos)

UNIVERSALGENIET Leonardo da Vinci känner vi alla till.

Men tvåhundra år efter hans död 1519, levde i Neapel en tonsättare med det snarlika namnet Leonardo Vinci. På hans tid sjöngs operaarior av kastrater som Farinelli och av primadonnor som Faustina Bordoni och Francesca Cuzzoni. På denna skiva framför den argentinske countertenoren Franco Fagioli arior från sju olika operor av italienske tonsättaren. Fagioli jämförs ibland med Cecilia Bartoli, och efter att ha efter att ha lyssnat till den här skivan måste tillstås att Fagliolis ekvilibristiska röstakrobatiska teknik är minst sagt imponerande.

”KONST SKA VARA vacker och ha karaktär”, är ett uttalande som tillskrivs Camille SaintSaëns. Citatet kan sägas passa väl in på denna cd, med operaoch teatermusik av den franske tonsättaren.

Charmig och omväxlande balettmusik från operan Ascanio är huvudnumret och bland övriga spår sticker uvertyren till enaktaren La Princesse jaune ut som en riktig musikalisk pärla. Malmö Symfoniorkesters musicerande under ledning av Jun Märkl är på högsta nivå och är en fröjd att lyssna till.

OPUS NR 98 2020

v.37–v.44

Varje tors 19.00, fre 19.00, lör 13.00 & 18.00. Exklusiva och säkra konserter i trygg miljö med Wermland Operas orkester och solister. Stora scenen (max 50 personer i publiken).

Vill du boka din annons i OPUS? Kontakta oss på Display Tel 090-711 511 info@display-umea.se

V.37 PIANOKONSERT MED STURFÄLT & ORKESTER V.38 MAHLER SYMFONI NR.1 V.39 MUSIKAL! MUSIKAL! V.40 SIBELIUS SYMFONI NR.2 V.41 OPERAPÄRLOR V.42 VIOLINKONSERT MED ZILLIACUS & ORKESTER V.43 TRÄBLÅS & BLECKBLÅS

paul c. barter violinateljé Prästgatan 78, 111 29 Stockholm tel. 08 673 19 90

V.44 IN MEMORIAM

www.violinbarter.se INFO & BILJETTER: 054–21 03 90, wermlandopera.com

Member of: Entente Internationale des Maitres Luthiers et Archetiers D’Art Sveriges Violinbyggarmästare

Låt din aktieutdelning växa vidare i naturen.

Vet du om att du kan skänka hela eller delar av din aktieutdelning till vårt miljöarbete – helt skattefritt? www.naturskyddsforeningen.se/aktiegava

NÄSTA NUMMER

Upptakt till den

STORA FESTEN

I NÄSTA NUMMER kan du se fram emot ett

stort reportage från ett valfebrigt USA. Hur påverkas det amerikanska musiklivet av alla omvälvande processer som sveper över landet? Vi följer givetvis också upp utvecklingen för den klassiska musiken här hemma i spåren av coronapandemin.

Att amerikanske bestsellerförfattaren Dan Brown är aktuell med ett musikalbum för barn uppmärksammar vi också, liksom att det var 100 år sedan Svenska baletten bildades i Paris. Och så blir det matiga recensioner av de nyutkomna biografierna om Jenny Lind och Sven-Erik Bäck.

Detta och mycket annat i Opus 99.

Illustration ur Dan Browns Vilda djurens orkester där berättelsen ackompanjeras av musik skriven av författaren själv.

OPUS 99

KOMMER UT I SLUTET AV OKTOBER!

Xxxxxx xxxxx

ÄR DU PRENUMERANT HAR DU VISSA FÖRMÅNER: En delirisk kärlekshistoria En utomkroppslig tragedi

Premiär och invigning av vår nya salong 14 och 15 oktober 2020 med två sångarlag.

Biljetter: folkoperan.se eller 08-616 07 50 Musikalisk ledning: Marit Strindlund, Regi: Linus Tunström, Scenografi/kostym: Maja Ravn

KOMPLETTERA DIGITALT! Du som prenumererar på OPUS är viktig för oss, och vi vill gärna bjuda dig på något extra. Därför får du tillgång till vår app för smartphones och surfplattor, som ger dig möjlighet att läsa tidningen digitalt, när och hur du vill. Du får inte bara de nummer som ingår i din prenumeration, du får dessutom tillgång till ett arkiv med samtliga utgåvor som har publicerats digitalt. Som prenu merant betalar du inget extra för denna förmån.

På opusmagasin.se/prenumerera kan du läsa mer och få information om hur du gör för att enkelt låsa upp din digitala prenumeration. Du kan även ladda ned OPUS app direkt via App Store och Google Play, sök på “opus magasin”.

Trevlig läsning – när, var och hur du vill!

Välkommen tillbaka till

KUNGLIGA OPERAN – äntligen är höstsäsongen här!

PREMIÄRERNA DU INTE VILL MISSA I ÅR Alexander Ekmans två dansverk SHIFT | CACTI urpremiär/premiär 26 september Rufus Wainwright-operan PRIMA DONNA premiär 10 oktober Operan KLAUS NOMI för unga vuxna urpremiär 17 oktober Familjeäventyret SNÖDROTTNINGEN premiär 19 november Baletternas balett SVANSJÖN premiär 3 december

operan.se

Konsten att blicka framåt Samarbetspartner Wallenius Lines

ang fes t S Rikskonserter UppsalaInternational Uppsala 2 0 4 7 3 0 0 0

POSTTIDNING BB POSTTIDNING C/O15010, ONLINE AB SKIFFERVÄGEN 10 22478 LUND SVERIGEPORTO PORTO BETALT. RETURADRESS: TITELDATA AB, 112 STOCKHOLM SVERIGE BETALT. RETURADRESS: FLOWYOPUS AB, BOX 167 15I86LUND BROMMA.

221 Fogra39 TAC300 Coated

o

BMW 320d EfficientDynamics Edition Touring

STJÄRNSPÄCKADE FESTIVALDAGAR Uppsala Konsert & Kongress 3–6 november 2011 25 oktober – 4 november 2012 MED

PERS ANNA LARSSON

www.bmw.se

När du älskar

att köra 7-14 juli 2013

Sveriges nationella (och internationella) plattform för levande musik!

LARS CLEVEMAN

Sacred International 19/12 Music Festival

KARL-MAGNUS FREDRIKSSON

hundr a å r av g l ö d o ch pa ssi o n

MICHAEL WEINIUS

Arrangerar turnéer över hela landet Sacred Music Mariinsky Samarbetar med musiklivets organisationer Mavis Staples (USA) / The Kronos Quartet (USA) / Mari Boine (Norge) / Festival Satsar på unga musiker och kompositörer Chorus Giora Feidman & Matthias Eisenberg (Israel / Tyskland) / Abderrahman FÖLJ MED OSS OCH

Festivalen, som tar fasta på andlig musik och musikens andlighet utan att begränsa sig till GÖRAN ELIASSON några särskilda genrer, har vuxit och etablerat sig som en av Europas viktigaste i sitt slag.

FREDRIK ZETTERSTRÖM INGRID TOBIASSON MARCUS JUPITHER

ANDERS J.för DAHLIN Festivalen andlig musik och musikens andlighet Konserter, seminarier, workshops, film CHARLOTTA LARSSON MED DIRIGENT ANDREY PETRENKO

svenska/ artister utomlands Kazzoul (Marocko) / Kazue Sawai (Japan) / Trio X &Lanserar Jojje Wadenius KOM NÄRMARE MUSIKEN. ANNELI LINDFORS Brahms Requiem / Sacred Pearls Konserter: The Campbell Brothers, Trioanrika Mediaeval, Rustavi, Internationellt hyllad kör från den MariinskyPresenterar utländska ensembler i Sverige Vox Archangeli, Anouar Brahem Quartet, Alireza Ghorbani MAGNUS KARLBERG teatern iHamdani St. Petersburg besöker Uppsala första Även workshops, seminarier och filmer. & Dorsaf – Ivresses, Mozarts Requiemför – Uppsala MARIA KEOHANE Domkyrkokör, Cantorum, gången. RyskaSchola tonsättare stårSvenska i fokus Barockorkestern, med en och The Gloryfires, Sacred Pearls – Uppsala Akademiska KammarHÅKAN EKENÄS annan blinkning till klassisk julmusik.

Under ledning kör, Gävle Symfoniorkester, Allmänna Sången

Xxxxxx xxxxx

Samordnar festivalerSöndag och4 december andra16.00 större evenemang

LABY avRICHARD kormästare Andrey Petrenko.

ta

ANTON LJUNGQVIST störs tid, Vemodet och Seminarium: Medeltidsmusik i modern s e g i r rs e av här ochanu Svår glädjen, och MALINTusen NILSSON r vgö– Omar Khayyam KT ett

spelar Händels Concerti Grossi

Producerar CD och DVD på Caprice Records

WAGNER Ann-Sophie Mutter och TrondheimVERDI 29/3 solisterne Avishai Cohen BRITTEN TYSK KRAFT. Performancekonst. a E gdom 09 lin vSETTERBERG aj 20 ä t m k i CATHRINE 3 s mu 21–2 ala SCHULMAN s p HENNING VON p iU IR 19.30 Tisdag 23D oktober

OHLSSON Kortfilm: USIK Tema: för un MEVA-LOTTA g Text

BRÄNSLEFÖRBR. BL. KÖRNING 7,6-9,5 L/100 KM. CO2 UTSL. 199-219 G/KM. MILJÖKL. 2005. BILEN PÅ BILDEN ÄR EXTRAUTRUSTAD. STENSTRÖM RED CELL

Il Giardino Armonico Medverkar till utveckling och debatt

Barockmusiken får plötsligt Driver musikhuset Nybrokajen 11en iheltStockholm ny lyster och en intensitet som känns både sann och riktig.

Stöder elektroakustisk musik genom EMS

TOBIAS WESTMAN

Den tyska klassiska superstjärnan bjuder den här gången på Vivaldis Årstiderna och en nyskriven violinkonsert tillsammans med Trondheimsolisterne.

Trio

SMÅLÄNDSK FÖRBRUKNING. En av världens största basister kommer till Audi A8.

Brodsky Quartet Uppsala med senaste albumet Arvoles Fredag 13 april – söndag 15 april

Den världsberömda kvartetten Brodsky Quartet ”…och då den redan efter så kort öfning kan åstadkomma så mycket, Audi A8 -den formen skapar förväntningar. Något som köregenskaperna mer än väl tillsammans med pianisten ochsamtliga kompositören firar 20-årsjubileum medkraftfulla att spela Medsitt hjälp av lättviktsmaterial, aerodynamik och ständigt ny sedan teknik harden våra ingenjörer sänka både förbrukning och utsläpp hvad kandagar icke då väntas, hunnit lyckats spela sig riktigt lever upp till.

Invändigt en rad tekniska och användarvänliga innovationer.

Tillsamman exempel är Sjostakovitjs 15 Tre fem Elchin Shironov och slagverkaren Noam David.

–finns rejält – utan att stråkkvartetter. göra avkall på motorkraft eller kördynamik.

Ett resultat av ingenjörskonsten är nya BMW 320d EfficientDynamics Audis multimedia gränssnitt (MMI) utformad medi touch control vilket att föraren intuitivt konserter, en unik konserthändelse barariktigt i Uppsala.

Edition Touring.

Den geroch dig karaktäristisk BMW-körkänsla, förpackad en rymlig Touring medgör enastående låg bränsleförbrukning blifvit varm i kläderna!” kan styra många av funktionerna.

Tack vare effektiva motorer och en kaross helt i aluminium som gör att du kommer längre på varje tank.

(Audi Space Frame-tekniken) är den låga bränsleförbrukningen denonsdagen ett bra exempel på 1912, Gefleäven Dagblad den 17 januari performancekonst. Läs gärna mer om den moderna konstformen Audi på audi.se. premiärkonsert.

Bilen dagen efter Gefleborgs länsrA8 orkesterförenings

NYA BMW 320d EFFICIENT DYNAMICS EDITIONläTOURING. ge finns hos utvalda Audiåterförsäljare. Välkommen. usik m n k l /km.

163 hk.Se, Från 0,43 l/mil och 114 g CO o om 2 nde f Se,lyssna lyssnaoch ochläs läsmer mer om världe a a l r e e h l i kommande konserter www.ukk.se, höstens konserter på på www.ukk.se, årsjub usiker från 0 2 i iUKK-appen, UKK-appen,på påfacebook facebook B E Biljetter: RL IN N E W via YO R K TH PNROAG r uW N PARI S LO ND O N AM STE RDA M KÖPEN HA ngIaEm eller twitter. ellervia twitter.E a l 009 m 2 a i l s u www.rikskonserter.se www.konsertladan.com om 909000002–10 j En del av Uppsala kommun s018-727 Biljetter: ukk.se Biljetter: ukk.se018-727 k i v t Biljetter: ukk.se 018-727 90 00 OP US M US I K RES O R t ä Siljan Turism ticnet.se ww w.gav lesy mfo nio r kest er .se i70R7070 ticnet.se077-170 077-17070 #uppsalakonsertkongress Alltid med BMW Fri Service i 3 år/8.000 mil. BMW 320d EfficientDynamics Edition Touring. Pris från 327.500 kr. Effekt 163 hk.

Bränsleförbrukning vid blandad körning enl EU-norm från 4,3 l/100 km. Koldioxidvärde från 114 g/km. Billån från 2.795 kr/mån.

Baseras på ränta 5,90% (ränteläge mars 2011), 30% kontantinsats, 50% restskuld efter 36 mån. Uppläggningsavgift och administrationsavgift tillkommer. Effektiv ränta 6,53%. Finansiering via BMW Financial Services.

tel 0248-79 72 00, www.siljan.se

A N M Ä L D I G TI LL VÅRT NYH ETS BRE V FÖ R IN FOR MATION OM KOMMA N DE R ESOR : OPU SMAGASIN . SE/NY HETSB REV