Höstens Högtider 2023 - Allhelgona, Halloween och Alvablot

Höstens Högtider 2023

Höstens Högtider Snabbfakta Allhelgona Firas år 2023: lördag 4 november Firande: Minnesgudstjänst, tända ljus vid gravar Halloween Firas år 2023: tisdag 31 oktober Firande: Bus eller godis, fest Alvablot Firas år 2023: lördag 28 oktober Firande: Blot

2

Höstens högtider - Allhelgona, Halloween och Alvablot Allhelgona och Halloween är två olika högtider som ofta förväxlas på grund av sina likheter. Båda högtiderna äger rum ungefär samtidigt, och de har båda en koppling till döden och andevärlden. Trots dessa likheter finns det dock betydande skillnader mellan de två traditionerna. En äldre tradition de flesta kanske inte känner till, som vi har i Sverige vid samma tid på året med samma tema, är Alvablot (läs mer längre fram).

Keltiska traditioner och kristna kyrkans helgonfirande är grunden till dagens firande. För kelterna var 1 november en dag då man hedrade sina döda. Samtidigt var dagen före, 31 oktober, ett datum som betecknade att sommaren och skördeperioden var slut och innebar en start på skördefesten Samhain. 31 oktober var alltså en dag med festligheter i kontrast till den efterföljande 1 november, som var en dag då man mindes de döda. Samhain var en av kelternas fyra årstidsrelaterade högtider.

Allhelgonahelgen består faktiskt av två olika dagar, Alla helgons dag och den kanske mindre kända Alla själars dag. Fredagen före Alla helgons dag, kallas i kalendern för Allhelgonaafton, men det är ingen helgdag, eller så kallad röd dag. Alla helgons dag infaller alltid en lördag mellan 31 oktober och 6 november. I år infaller Alla helgons dag den 4 november. Inom katolska kyrkan infaller Alla helgons dag den 1 november och står med i den svenska kalendern som Allhelgondagen.

Halloween inträffar alltid den 31 oktober. Det betyder att Halloween och Allhelgona inträffar på samma dag vissa år, beroende på vilket datum lördagen är.

Alvablot hålls vid den elfte fullmånen, efter den första nymånen, efter vintersolståndet. Detta brukar innebära runt månadsskiftet 3

oktober/november. I år infaller den på lördag den 28 oktober.

Allhelgonas historia Alla helgons dag är från början en katolsk högtid, som firades redan på 800-talet, där man uppmärksammar alla helgon som inte har egna dagar där de firas. Det tidigaste beviset som hittats för Allhelgonafirande i Sverige är att det finns nedskrivet i Vallentunakalendariet från år 1198. Det tyder på att högtiden följde med när Sverige övergick från asatro till kristendom. Förutom det kyrkliga firandet med mässor, firade man under medeltiden med gillen, det vill säga folkliga fester. Det var särskilt populärt bland ungdomar.

Alla själars dag kommer från en gammal tradition av att minnas och hedra de döda genom olika slags festligheter. Kyrkan hade hoppats på att konkurrera bort den traditionen med Alla helgons dag, men det gick inte. Traditionen togs till sist upp av kyrkan istället och blev Alla själars dag, som firas dagen efter Alla helgons dag.

När Sverige övergick från den Katolska kyrkan till den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan, under 1500-talet, lyckades Alla helgons dag överleva, trots att det inte ansågs helt förenligt med helgonkult inom den nya trosuppfattningen. Däremot fick Alla själars dag stryka på foten. Dagen avskaffades av kyrkan, men traditionen med firande fortsatte ändå. År 1772 fick dock inte Alla helgons dag heller vara en helgdag längre, och flyttades i almanackan till Illustration: Madison Nord att infalla på en söndag.

4

Seden att uppmärksamma martyrer och helgon på olika specifika dagar uppstod tidigt inom kristendomen. Snart fanns också behovet av en minnesdag för mindre betydande helgon som inte hade fått en egen plats under året. Därför infördes på 600-talet en ”alla (övriga) helgons dag” för dessa. Den ortodoxa kyrkan firar på våren; första söndagen efter pingst. Ursprungligen firade även katolska kyrkan på våren, men flyttade dagen till 1 november på 800-talet. Flera förkristna kulturer, bland andra den keltiska, hade denna novemberdag som ett datum för att hedra sina döda.

Katolska kyrkan övertog dagen och hoppades kunna pressa tillbaka övriga trosinriktningar.

Samtidigt blev 31 oktober ett fast datum för ”alla helgons dags afton”, som så småningom blev Halloween. Kyrkan hoppades därmed att dessa datum skulle bli två dagar i kristen anda och att firandet av Samhain skulle tryckas tillbaka. Så blev det inte.

Omkring år 1000 gjorde kyrkan ett nytt försök att bli av med firandet. Nu införde man alla själars dag, som placerades en dag efter alla helgons dag. Inte heller det lyckades. Befolkningen fortsatte firandet.

Idag gäller dessa datum: Inom katolska kyrkan infaller alla helgons dag 1 november och alla själars dag 2 november.

I Sverige infaller allhelgonadagen (som inte är en helgdag) 1 november, alla helgons dag lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Alla själars dag infaller i Sverige söndagen efter alla helgons dag.

Halloween äger alltid rum 31 oktober.

5

Många länder följer de datum som katolska kyrkan har. (Men Sverige har alltså varierande dagar.)

Skillnaden mellan alla helgons dag och alla själars dag, är att den första är tillägnad alla helgon, medan alla själarnas dag är en dag för alla ”vanliga människor.” Det borde alltså vara på den senare dagen som man tänder ljus på gravarna för sina nära anhöriga.

Traditionen med att tända ljus på gravar växte fram på 1800-talet och slog sedan igenom i hela landet på 1900-talet. Efter andra världskriget fick traditionen ett rejält uppsving och kyrkan kunde inte längre blunda för traditionen, eftersom den ju skedde på deras kyrkogårdar. År 1953 återinfördes Alla helgons dag som helgdag och förlades då till lördagen, istället för söndagen. Alla själars dag fick dock vänta ända till år 2002 för att bli återinförd av kyrkan.

Nutida firande av Allhelgona Den största traditionen vi har idag under allhelgonahelgen, är att tända ljus och smycka gravar, för att minnas och hedra nära och kära som gått bort. Det brukar lysa väldigt vackert på kyrkogårdar och gravplatser i höstmörkret.

6

Illustration: Madison Nord

Inom Katolska kyrkan är Alla helgons dag fortfarande till för helgonen, medan Alla själars dag är till för anhöriga som gått bort.

I Svenska kyrkan ligger fokus på att minnas dem som har gått bort och minnesgudstjänster hålls hela helgen. Många församlingar bjuder in anhöriga till dem som har avlidit under året, till en ljuständningsgudstjänst. På Svenska kyrkans bönewebb kan man tända ett digitalt ljus och även skriva en bön om man inte har möjlighet eller vill ta sig till en kyrkogård.

Här i närområdet kan du besöka Råcksta begravningsplats eller Hässelby begravningsplats (Griftegården). Om du inte har någon specifik grav att besöka kan du tända ljus i en minneslund eller en kyrka.

St:Tomas kyrka i Vällingby, Hässelby Strands kyrka och Hässelby Villastads kyrka kommer att hålla minnesstunder, konserter mm.

Se Svenska kyrkans hemsida för aktuellt kalendarium.

Foto: Bruno Jargot

Foto: Pelle Sten

En stämningsfull upplevelse, på södra sidan av Stockholm, är Skogskyrkogården. En lång tunnelbaneresa, men väl framme möts man av tusentals tända ljus. Men tänk på att det ofta är mycket folk denna dag – och framför allt är tunnelbanetågen fyllda. Om du vill besöka denna mycket stora kyrkogård på alla helgons dag, välj antingen tidig morgon eller sen kväll. Ett till förslag är att lägga besöket på en annan dag, lämpligen efterföljande söndag.

7

Eller föregående fredag. Det kommer vara många tända ljus även de dagarna. Ett besök på Skogskyrkogården är en upplevelse alla dagar på året.

Vid allhelgonahelgen kan det passa bra med att besöka Allhelgonakyrkan. En lagom stor kyrka med 282 sittplatser, som var färdigbyggd 1918.

Kyrkan är delvis byggd i trä, vackert belägen i Helgalunden nära Skanstull här i Stockholm. Arkitekten Joel Norborg, som har ritat kyrkan, hade inspirerats av landsortskyrkor från 1700-talet.

Foto: Nordelch

Halloweens historia Halloween har sitt ursprung i den keltiska högtiden Samhain, som markerade det keltiska nyåret och hölls runt den 31 oktober.

Kelterna trodde att på denna dag, när sommaren och skörden var över, skulle de döda återvända för att besöka de levande.

För att avskräcka de onda andarna klädde de ut sig och använde ljus i rovor som lyktor, så kallade ”jack-o’-lanterns”.

Enligt traditionen representerade lyktorna smeden Jack, som hade varit för ond för att komma in i himlen. Men genom att lura djävulen kunde han inte komma till helvetet heller. Hans öde 8

Illustration: Madison Nord

blev istället att irra omkring på jorden. För att hitta vägen hällde han glödande kol i de rovor som han hade ätit. De satte även ut mat på de dödas gravar. Samhain var en blandning av skräck och fest, för att välkomna det nya året.

På 1800-talet tog irländska emigranter med sig traditionen till USA, där den blandades med traditioner från andra kulturer, som tex sydamerikanska Dios de los muertos (De dödas dag). I USA växte det inte lika mycket rovor och därför övergick man till att använda den numera klassiska pumpan som lykta. Traditionen med “bus eller godis” kommer från början av att fattiga barn knackade dörr och sjöng sånger, bad böner och tiggde kakor. Det utvecklades senare till att man utklädd ber om godis och utför ett busstreck om man inte får något.

USA firade Guy Fawkes Night 5 november. Detta hade många likheter med Halloween. Man tände till exempel stora eldar och det var tillåtet för barnen att busa med de vuxna. Under 1920-talet började halloweenfirandet bli något för alla och firandet flyttade ut på gatorna. Därmed uppstod allt fler ordningsproblem. Till exempel krossades över tusen fönster i Queens, New York, under halloweenfirandet 1939.

Det är under 1950-talet som halloween blir en av de riktigt stora helgerna i USA. Det är också nu som halloween återigen blir en högtid främst för barnen och man lyckas framgångsrikt återlansera traditionen med trick-or-treat (”bus eller godis”).

Själva namnet Halloween är en sammandragning av All Hallows Eve, vilket betyder kvällen före Alla helgons dag. Här finns alltså en koppling till Allhelgona, men som handlar om att det firas dagen innan den katolska högtiden. Halloween i sig har inget med helgon att göra.

9

I Sverige började Halloween introduceras lite smått på 1950-talet med enskilda fester. På 1980-talet anordnade Hard Rock Café Halloweenfester och parader. Butiken Buttericks började även då sin försäljning av produkter för Halloweenfirande och just Halloween är den högtid de idag tjänar mest på. Resten av detaljhandeln kom igång med Halloweenprodukter framåt mitten på 1990-talet och då började firandet slå igenom stort i Sverige.

Det svenska halloweenfirandet omsätter varje år minst en miljard kronor.

I början av 00-talet gick jag, Madison, som tonåring bus eller godis, med ett par kompisar. Egentligen var vi väl lite för gamla eftersom det är något barn brukar göra. Men vi ville inte missa chansen att klä ut oss och uppleva det här firandet. Vi möttes mest av personer som inte förstod vad vi ville, så vi fick förklara vad Halloween är vid nästan varje dörr. Men lite godis lyckades vi skrapa ihop i alla fall och kanske bidrog vi till att några personer fick upp ögonen för den här nya traditionen.

Nutida firande av Halloween Idag firar, enligt undersökningar, ca hälften av svenskarna Halloween på något sätt. Det vi förknippar med Halloween idag i Sverige är att göra lyktor av pumpor, att klä ut sig och gå bus eller godis. På Halloween kan man nu mer klä ut sig till vad man vill och det är inte längre bara skräcktema som gäller. Även om bus eller godis är en aktivitet reserverad för barnen, så är det även populärt för vuxna att klä ut sig och ha fest. Många dekorerar sitt hem både inomhus och utomhus för Halloween och då brukar det vara skräcktema som gäller. Med pumpalyktor, fladdermöss, spindlar, skelett mm. Under Halloween äts det mycket godis, men jul och påsk ligger fortfarande i topp när det gäller godiskonsumtionen. Även om Halloween har ett fast datum, brukar det i Sverige bli 10

diskussion varje år om vilket datum och tid man ska gå bus eller godis. Vanliga klagomål är att föräldrar blir störda när de ska lägga barnen eller att folk går på så många olika dagar så att en måste ha ett godislager hemma en hel vecka. Sådana diskussioner kan man se i lokala facebookgrupper varje år. I ett grannskap kan man tex komma överens om att man ska gå under den närmaste helgen om Halloween infaller mitt i veckan för att underlätta Illustration: Madison Nord för barnfamiljer.

Det brukar också finnas en överenskommelse om att man bara ska gå bus eller godis hos hushåll som har en tänd pumpalykta utanför. Har man ingen pumpa firar man inte och är pumpan släckt har man gått och lagt sig, eller åtminstone nattat barnen.

Bor man i lägenhet kan man ha en dekoration på ytterdörren för att indikera att man är öppen för besök. (Eller skylt om att man inte firar.) Har man en turkos pumpa betyder det att man förutom godis även har gåvor man inte äter, som tex små leksaker. Detta började som ett initiativ för att underlätta för barn med matallergier, men uppskattas även av de som har Illustration: Madison Nord sensoriska svårigheter på grund av tex autism.

11

I Sverige är det många som firar på den fredag som infaller närmast före eller efter 31 oktober. Etikettexperten Mats Danielsson anser att firandet i Sverige ska ske fredagen innan (svenska) alla helgons dag, alltså mellan 30 oktober – 5 november, vilken han benämner som alla helgons afton.

Alvablot Inom Asatron, som ju faktiskt fortfarande är en aktiv religion, om än i mindre skala, håller man Alvablot. Under Alvablotet hedrar man förfäder och förmödrar, anhöriga, nära och kära som gått bort.

Här finns alltså en likhet med Allhelgonahelgen och Halloween.

Man ärar under detta blot även alverna och andra gudar och gudinnor som Frej, Freja och Oden. Med alver menas gudasläktet som bor i Alfheim, en av de nio världarna inom asatron. Inte att förväxlas med fantasyalver eller älvor.

Ett blot är en ceremoni som leds av en Gode eller Gydja, som är motsvarigheten till präster och prästinnor inom asatron. Blot hålls ofta i ute i naturen och platsen kan smyckas med till exempel gudastöttor, snidade figurer föreställande gudar och gudinnor.

Under ceremonin åkallar man gudar genom bön eller sång och offrar till exempel mat och dryck. Det är också vanligt att man utbringar flera skålar. Blotet kan också följas av ett blotgille som är en festmåltid. Två svenska trossamfund som håller Alvablot (och andra blot under året) är Nordiska Asa-samfundet och Samfundet Forn Sed. 12

Illustration: Madison Nord

Länktips för Halloween Dräkter och andra tillbehör för Halloween • https://www.temashop.se/ • https://www.funidelia.se/ • https://www.partykungen.se/ • https://www.buttericks.se/ • https://partyland.party/

Spökvandringar • https://www.allaupplevelser.se/upplevelser/56-spokvandring/ • https://www.stockholmghostwalk.com/ Hemsökta och kusliga platser i Stockholm • https://spokhus.se/lan/stockholm/ • https://www.visitstockholm.se/se-gora/sevardheter/kusligastockholm/

13

Källor •

https://www.svenskakyrkan.se/skillnaden-mellan-allhelgonaoch-halloween

Allhelgona: • https://www.svenskakyrkan.se/alla-helgons-dag • https://www.svenskakyrkan.se/allhelgona • https://www.svenskakyrkan.se/alla-sjalars-dag • https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/alla-helgons-dag • https://popularhistoria.se/vardagsliv/hogtider/darfor-firar-vialla-helgons-dag • https://svenskahogtider.com/category/allhelgona/ • https://svenskahogtider.com/2022/10/09/hur-firades-allahelgons-dag-forr/ • https://www.katoliknu.se/html/allahelgon.htm • https://be.svenskakyrkan.se/allhelgona/ • https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/ kulturmiljoprogram/kulturmiljoprogram-skanes-historiaoch-utveckling/kulturmiljoprogram-religiosa-landskap/ kristnandet.html • https://sv.wikipedia.org/wiki/Alla_helgons_dag • https://sv.wikipedia.org/wiki/Allhelgonadagen • https://www.svenskakyrkan.se/katarina/katarina-kyrka-ochallhelgonakyrkan • https://www.svenskakyrkan.se/vallingby • https://www.svenskakyrkan.se/hasselby • https://www.svenskakyrkan.se/kalender Halloween: • https://svenskahogtider.com/2007/10/30/varifran-kommeregentligen-halloween/ • https://varldenshistoria.se/samhalle/traditioner/darfor-firarvi-halloween 14

• • • • •

https://popularhistoria.se/vardagsliv/traditioner/allt-dubehover-veta-om-halloween https://www.nordiskamuseet.se/artiklar/alla-helgons-dagoch-halloween http://www.halloween.se/historia https://sv.wikipedia.org/wiki/Halloween https://www.expressen.se/leva-och-bo/halloween--darforfirar-vi-helgen/

Bus eller godis: • https://historiskamedia.se/artiklar/halloween-fran-keltiskadruider-till-bus-eller-godis/ • https://sv.wikipedia.org/wiki/Bus_eller_godis • https://www.livetsgoda.se/nyheter/ny-kartlaggning-visarsvenskarna-ater-skrammande-mycket-socker-underhalloween/ • https://storynews.se/guide-for-bus-eller-godis-trick-or-treat/ • https://www.foodallergy.org/our-initiatives/awarenesscampaigns/living-teal/teal-pumpkin-project Alvablot: • https://www.samfundetfornsed.se/blot/%C3%A5retsh%C3%B6gtider-1283052 • https://www.samfundetfornsed.se/2016/10/30/ alvatid-33949604 • https://livsenergi.se/alvablot-senhostens-mystiska-hogtid/ • https://sv.wikipedia.org/wiki/Alver • https://sv.wikipedia.org/wiki/Alvablot • https://sv.wikipedia.org/wiki/Blot • https://asatemplet.wordpress.com/2014/11/08/vad-ar-blot/ • https://www.samfundetfornsed.se/blot/blot-ochh%C3%B6gtider-1283051 • https://asa-samfundet.se/hogtider/ 15

Höstens Högtider 2023 Copyright 2023 © Curonova Författare: Madison Nord & Staffan Sigeman Redaktör: Katja Holopainen Grafisk design: Madison Nord