TIDNINGEN SE HIT!
på julbordet
Gamla tidens pepparkaksrecept innehöll bland annat peppar, anis, muscot och kardemumma. Kakorna såldes i klosterapoteket då de ansågs ha en lugnande effekt.
Blir man snäll av pepparkakor? I Sverige har man ätit pepparkakor sedan 1300-talet, och de var särskilt populära i kungliga kretsar. Bland annat serverades de på Magnus Erikssons kungabröllop. Förmodligen kom de till Sverige från Tyskland. Fortfarande idag är de populära även i Tyskland. På deras julmarknader säljs de med kristyr och i snören – snarare som pynt, inte för att ätas. Så småningom började de bakas även här i Sverige, då ofta av nunnor. På 1400-talet användes peppar som ingrediens i pepparkakor, vilket man kan läsa på noteringar från Vadstena kloster. Pepparkaksrecepten innehöll även ingredienser som kardemumma, anis, fänkål, cederolja, muskot, pomeransskal och syltad citron. Kakorna ansågs ha en lugnande effekt och lindra matsmältningsbesvär och såldes därför i klosterapoteket. Det sägs att man blir snäll av att äta pepparkakor. Hur myten uppkom är oklart. Pepparkakor var uppskattade i Norden, inte minst av kungligheter. En av dem sägs ha ordinerats pepparkakor mot sitt dåliga humör av sin doktor. En annan teori är att pottaska, som förr användes som hävningsmedel vid pepparkaksbak, även bidrog till att mildra magbesvär efter förtäring av julmat och att personerna därmed blev snällare. Pepparkaksrecept återfanns i svenska kokböcker först på 1700-talet och i samband med det blev pepparkaksbak i hemmen allt vanligare. Under 1800-talet blev pepparkakan förknippad med julen. Vid 1800talets slut tillverkades även avvikande pepparkaksvarianter, såsom vita pepparkakor dekorerade med karamellfärg. Peppar eller kryddpeppar förekom i pepparkaksrecepten in på 1900-talet.
9