en förvrängd bild som känns trovärdig? Text Matilda Nilsson Foto Helena Berzelius

Hon skrev en framtidsdystopi om folktro, som har paralleller till dagens nedstängda samhällen. För bokdebutanten Sara Engström får sagan gärna kännas som en spegling av verkligheten.

ppsalaförfattaren Sara Engström debuterade nyligen

– När boken utspelar sig har städerna varit mer eller mindre

med boken Falsksken (Undrentide förlag). Boken

isolerade från varandra under lång tid och människorna som växt upp

bygger på en mörk framtidsbild av en verklighet där

där är vana vid det. På sätt och vis var den isolering som uppstod i

människan blivit undanträngd av mytologiska väsen

berättelsen nästan motsatsen till vår. De kunde inte längre kommuni-

som saboterat vår teknologi.

cera över distans, men de kunde vara fysiskt nära varandra.

– Jag vill helst att en dystopi ska kännas som en förvrängd spe-

Författarinnan, som är uppväxt i Uppsala, har hämtat inspiration till

gelbild av vår egen värld. Tillräckligt mycket behöver vara likt för att

boken i nordisk folktro.

resten ska kännas trovärdigt.

– På skolbesök på Bror Hjorths hus fick vi höra om näcken som

Medan skräcken är nära och personlig, tycker Sara Engström att

spelar så att människor dansar ihjäl sig och om huldrans ruttna, ihåliga

dystopier ofta kan vara intressanta tankeexperiment på samhällsnivå.

rygg. Sedan fick vi skulptera i lera och jag gjorde en staty av huldran.

I skräcklitteratur och dystopier kan rysliga scenarion utforskas.

Alla gamla sagor från barndomen, från John Bauers målningar till trol-

– Tänk om din värsta mardröm blir verklig. Tänk om du förlorar din

ska skogar har väl legat och puttrat och väntat på att få komma ut.

frihet. Tänk om människan får hybris och skapar ett monster. skildringen är människorna splittrade och avskurna.

Uppskattar vi litteraturen och filmen mer i fall det slutar gott?

– På sätt och vis handlar Falsksken mer om människorna än om

– Jag tror att de flesta uppskattar en ljus-

varelserna i vildmarken. Jag skriver om både det vackra och hemska

glimt. Vi vill inte behöva lämna en tung be-

hos människor. Då är det lätt att hitta inspiration från egna känslor,

rättelse med världens tyngsta sten i magen.

andras beteenden och hur människor behandlar varandra, nu och

Men jag tror också att det finns en poäng

genom historien.

med berättelser som slutar olyckligt. Det

Det går att dra paralleller mellan bokens städer och dagens ”lock-

skulle inte kännas trovärdigt om alla skildring-

downs”, men Sara Engström skrev boken innan covid-19 dök upp.

ar slutade med solsken och sockervadd.

Hennes bok släpptes i maj, mitt under coronapandemin. I framtids-

varför lockas vi av skräck och dystopier?

Text Matilda Nilsson Foto Hedwig Lundquist Määttä

Världen går under gång på gång i filmer, litteratur och tv-serier. Att dyka ned i dystopier och skräck tycks bara ha blivit ännu mer populärt under rådande pandemikris. Uppsalaforskaren Jerry Määttä reder ut varför.

erättelser om katastrofer, krig och andra hemskheter

science fiction och dystopier. Just nu skriver han på ett kapitel till en

har alltid lockat oss människor, kanske för att det ofta

antologi om svensk dystopi.

rör sig om spännande händelser som avviker från det

– Undergångsberättelser finns ju redan i Gilgamesheposet

vardagliga, säger Jerry Määttä.

(ca 2000 år före vår tideräkning), Bibeln och i antikens litteratur, så

Hans forskning rör allt från litteratursociologi till

det är knappast något nytt. Det som är nytt är att dessa berättelser