Tidningen Framåt Pilot by Tidningen Framåt

INTE VÄNSTER, INTE HÖGER

FRAMÅT

UNGDOMSPARTIER

POLISEN RISSA TYCKER TILL

INTERVJU MED JAN EMANUEL

Frågor och svar från Sveriges ungdomspartier | s. 8-11

Insikter från polisväsendet gällande gängkriminaliteten | s. 14-15

En djupdykning i politik med den rika sossen | s. 18-21

MÖT TEAMET PÅ FRAMÅT Kevin Maher - Chefredaktör / Ansvarig utgivare Proud nysvensk-Irishman who fell in love with a girl from Alingsås & her two wonderful kids. I love football, hamburgers, karaoke, capitalism & the tears of leftists. I believe that everyone, over the longer term, ends up exactly where they deserve to be. Read more about me on page 5. #dontbealittlebitch

Tilda Röding - Redaktionschef “Allt har sin tid” är det jag brukar leva efter. Stolt moster, syster och dotter, älskar att diskutera & samtala med människor, när jag inte gör det sitter jag oftast med min målarbok eller kollar på roliga klipp på hundar. Läs mer om mig på sida 4.

Jonas Rådström Marknadsföring & säljansvarig. Kommer från Sunne i Värmland, jobbat som säljansvarig i tidningsbranschen i ca 2 år och ska nu ta mig an Framåt. När jag inte jobbar hittar ni mig förmodligen i närmsta skatepark, på en skön bar eller på stranden.

Elise Ward - Korrekturläsare, redigerare & rådgivare Redaktionens emotional support animal som hålls vid liv genom goda ostar & amaronevin. Är även språkvårdare samt försöker se till att vi håller oss till lagen.

Anthony Raveneye - Grafisk-& Layoutdesigner Anthony här, jag flyttade ner till Spanien för att komma bort från det svenska klimatet och den svenska politiken. Så det var ju ödets ironi att jag skulle börja jobba på en tidning som Framåt. Med politiskt intresse & bakgrund i design så tar jag min nya roll med stolthet & glädje.

Victoria Johansson - Skribent 31 år gammal, från Stockholm. Yrkesverksam som projektledare & podcastproducent för podden “Hur kan vi?” samt grundat den digitala kvinnocirkeln Samtal med Storasyster där kvinnor bjuds in till att växa tillsammans. Jag är skribent på Framåt och kommer skriva artiklar om ämnen som står nära mitt hjärta.

Elna Persson - Layoutdesigner Go & glad värmlänning som var med i uppstarten av Framåt & var så glad över att få börja med layouten till tidningen. Jag tog mig dock lite vatten över huvudet, så nu har Anthony tagit över min roll som grafiker. Jobbar i nuläget på ett museum och sparar pengar till en back-packing resa.

Vicing Jansson - Skribent Jag är en 23-årig sportnörd från Västerås. Jag brinner för fotboll & håller mig gärna på fotbollsplanen dygnet runt. Mitt stora mål i livet är att hjälpa andra att uppnå sina största drömmar & önskningar. I den här tidningen skriver jag just för dig, för att hjälpa dig zpersonligen på din alldeles egna resa framåt.

Kajsa Eskilsson - Skribent Mitt enda motto i livet är “le för att himlen är blå”. Jag är 20 år och kommer från en liten by i Skåne men har bott i många länder under min uppväxt. Jag tillbringar min fritid med Pink Floyd i öronen.

Tidningen Framåt Östra Ringgatan 9F 44131 Alingsås info@tidningenframat.se Kevin: 0733121305 Tilda: 0733174596

INNEHÅLL 4 PRESENTATION AV FRAMÅTS LEDNING

Träffa Tilda Röding och Kevin Maher.

7-15

Hur löser vi problemet med GÄNGKRIMINALITETEN? Våra politiker, poliserna Rissa och Michael och människor uppväxta i förorten får svara på frågor kring kriminaliteten på svenska gator.

18 OTVÄTTADE TANKAR OM POLITIK MED JAN EMANUEL av Tilda Röding Jan Emanuels tips till förstagångsväljare och åsikter om partiledarna.

22 FRAMÅT I SPORT

Möt atleter från olika sporter som svarar på samma frågor.

25 STÖTTAR JAG FORTFARANDE YTTRANDEFRIHETEN? av Tilda Röding Om Rasmus Paludans koranbränning och demonstrationsrätten i Sverige.

26 VICTORY > VICTIMHOOD av Kevin Maher

A gentle reminder that victimhood mentality helps no one.

28 DEN FEMINISTISKA KAMPEN BEHÖVER BLI NÅGOT ANNAT av Victoria Johansson Toxisk femininitet, feminism och bristen i kvinnligt ledarskap.

30 MENTAL TRÄNING OCH PERSONLIG UTVECKLING av Vicing Jansson Introduktion till hur du kan utnyttja mer av din hjärnkapacitet.

32 BORDE VI INFÖRA KÖNSKVOTERING? av Kajsa Eskilsson & Anthony Raveneye Debatt mellan två skribenter, för eller emot kvotering?

INTE VÄNSTER

FRAM

Mitt namn är Tilda Röding, jag är snart 24 år och snart också redaktionschef på tidningen Framåt. I den rollen kommer jag vara den som kommer med idéer, bestämmer och skriver artiklar, gör intervjuer, presentationer och allt annat som en redaktör på en nystartad tidning kan tänkas göra, samt se allmänt viktig ut.

Jag är uppvuxen i en politisk miljö där demokrati, åsikter, normer och samhällsfrågor varit vardagliga samtalsämnen runt middagsbordet. Som lillasyster med två äldre systrar har jag lärt mig den hårda vägen hur man får sin röst hörd. Det har varit skrik, skratt och viftande händer från både mig, mina systrar och mina föräldrar så länge jag kan minnas. Men det har alltid varit en fri och respektfull miljö där jag skapat min värdegrund, lärt mig vikten av att stå upp för mig själv, stå upp för de som inte kan själva och ännu viktigare; stå upp för det jag tror och tycker. Jag har alltid brunnit för mina åsikter; att framföra och diskutera dem. Att jag nu får jobba med en tidning som kommer ha sitt fokus på olika åsikter och olika perspektiv, är en dröm som går i uppfyllelse. Jag tillhör en generation som tappat sin röst, att framföra sina åsikter eller diskutera politik verkar vara något vi ”unga” ryggar tillbaka emot. Därför är det väldigt viktigt för mig att Framåt involverar och väcker min generations åsikter till liv igen även om dessa skiljer sig från mina.

Mina engagemang i Framåt grundar sig på mina egna erfarenheter; att endast ta del av medier som bekräftar mina åsikter, att selektivt välja skrifter som bekräftar mina tankar. Som så många andra vänder jag mig till plattformar där likasinnade människor samtalar. Varför gör jag då det? Jo, för att jag kan, det är lätt, jag blir glad för att ingen ifrågasätter mig, jag blir upphöjd för att mina åsikter blir bekräftade, jag blir bekvämt nöjd. Så varför ändra på detta? Jo, för det är farligt att skärma av sig mot personer eftersom man då går miste om hela bilden av situationen. Jag vill ändra på detta! Jag vill inte vara bekväm, jag vill bredda mina perspektiv, jag vill förstå och respektera människor med skilda åsikter och förstå var deras åsikter kommer från. Framförallt vill jag lära mig mer. Grunden till Framåt föddes när jag och Kevin började diskutera våra åsikter med varandra. I teorin borde jag och Kevin vara ovänner, nästan hata varandra, framförallt inte lyssna på varandra. Men i realiteten diskuterar vi om allt, försöker lyssna och respektera varandra. Tro mig, det är något man får öva på, (att lyssna på någon som inte håller med dig om någonting), att sitta och äta middag med en råkapitalist som stöttar Donald Trump, är inte alltid lätt. Jag har många gånger bitit mig själv i läppen och tänkt tyst ”du är en vit, priviligierad man, med pengar i din ficka, så sluta tro att du vet någonting om världen” men det säger jag ju inte högt till honom. Grejen är, att jag skulle kunna välja att inte lyssna på Kevin, men vad är jag för människa då? Det enda jag kan göra för att förstå mig på en borgares (Kevins…) tankar, är att lyssna på dem, då har jag en chans att faktiskt förstå vart de och deras åsikter kommer ifrån (medan jag i hemlighet kan utveckla mina motargument). Man kan säga att Framåt är min och Kevins relation i print – för det enda jag och Kevin håller med varandra om, det enda, är att samtal med alla typer av människor är den enda lösningen till att förstå världen. Redan nu kan jag säga att jag inte kommer hålla med om allt, eller stötta allting som kommer skrivas i Framåt, men därför är den så viktig. Det är en tidning som uppmuntrar det fria samtalet, en plats där sverigedemokrater kommer höras lika mycket som vänsterpartister. Så Tilda heter jag och framöver så kommer ni få höra mina synpunkter på saker samtidigt som ni kommer få höra helt andra åsikter, jag vill härmed uppmana er att låta Framåt utveckla och utmana er, lika mycket som jag hoppas att den kommer utmana mig.

MÅT

INTE HÖGER

My name is Kevin Maher, I am an Irish guy who has found himself living in Alingsås with a Swedish girl (soon-to-be wife) & 2 wonderful ‘bonus kids’ - who have become my whole world! I grew up in Dublin, Ireland, in a typical working class Irish Catholic family of seven. My father worked every hour as hard as he could & my mother stayed home to raise the kids. We went to mass on Sunday as was the norm but cursed at the dinner table. As one of the younger siblings I needed to learn how to communicate well if I wanted to survive. I found that reading gave me sharper ideas & helped me articulate better what I wanted. I read everything. At one point my fascination with the children’s bible my grandmother gave me led me to decide that my life’s goal would be to become a priest. That lasted until I found women… & then I really wanted to learn how to communicate! I have lived most of my adult life in the US, Spain & Sweden & I have been very lucky to meet & befriend people from countless backgrounds. It is clear to me that we all have more in common with each other than not. I know that whether you as a reader see me as a privileged white male or just another immigrant who doesn’t know the language, we can probably find common ground on more than a few topics & that we will find much more worth in discussing our differences instead of shutting each other out. My esteemed colleague Tilda & myself differ in our views on most topics but we thoroughly enjoy fierce debate. The fact that she supports the world’s greatest evil doesn’t mean I still can’t enjoy a hamburger with her while she tries to defend Marxism. I might pause between bites & consider those who are hungry in Venezuela or the 100m who died but I will continue to talk to her, because talking to each other is our only play. This world has been divided for many years but in this digitally propagandized social media age, we have really accelerated to a point where people live in different worlds. Framåt aims to be the antidote to echo chambers. The paper will create a unique reading experience, one that can feed your confirmation bias on one page & shatter your beliefs on the next. We want to expose our readers to new ideas & different schools of thought. We will also ask clear & tough questions to political parties (all political parties!) & publish their responses side by side without editorial licence, we shall also contrast these political responses with people who are actually affected by the topic itself. I vehemently oppose censorship & want to talk to absolutely everyone (even Tilda!), so our goal with Framåt is to offer an alternative to today’s current media options & create a platform where: A. all sides can be heard, because B. only the best ideas should win! We will also reunite our TikTok-ing younger generation with actual reading & incentivise writing too via our national writing competition. The competition itself was inspired by the following quote: ‘If you can think, and speak, and write, you are absolutely deadly. Writing is thinking formalized. You gain the ability to think by first learning to write very, very carefully. Then, when you can write effectively, you can do anything you want, and no one will stop you.’ - Jordan Peterson. I would describe myself as a classical liberal who recognizes that despite its flaws - capitalism is by far the best economic system in history. I generally distrust mainstream media, big tech, big government & find it truly bizarre that we live in a time where conservatives are the rebellious ones championing free speech & less wars. My weekly column will be a mix of political commentary, interviews, random stories & general debate on the world as I see it. So after many long months & countless late nights, we are here, the first issue of Framåt. I guarantee you that I will not agree with everything printed in this paper & I promise you I will call out fake news, bring you under reported facts & tell you inconvenient truths. 5

Tjäna enkla pengar till klasskassan Är ni 20 personer i klassen kan ni snabbt tjäna ihop 40 000 kr. Helt utan produkteller kontanthantering

.maiarake w te w w

Gå in

se n.

på

Snabbt, smidigt och enkelt!

! för mer info

I varje Framåt-tidning kommer det finnas ett fokusområde, som kommer få ta lite extra plats i varje nummer. I enighet med Framåt, kommer fokusområdet belysas utifrån flera unika perspektiv, tankar och åsikter. Tanken är att välja ett område och bredda perspektivet så mycket som möjligt. Istället för att endast intervjua skolministern i frågor kring utbildning så kommer vi intervjua skolministern, lärare, rektorer, elever, elevassistenter och specialpedagoger. Man kan ifrågasätta människor som har en åsikt om problem huruvida de har erfarenhet eller kunskap kring ämnet. Därför hoppas vi att fler perspektiv leder till att vi täcker hela frågan i form av erfarenhet och kunskap. “Ingen kan veta allt, men alla kan veta något”. Vi kommer kalla segmentet “vi frågar, de svarar!”

Denna vecka ligger fokus på GÄNGKRIMINALITET. För att få ett bredare perspektiv, har vi frågat både politiker, polisen och personer som varit direkt påverkade av gängkriminalitet. Från politiker kommer vi få en över gripande bild av var problemet kommer ifrån och vad som ska göras åt det. Medan polisen ger sin bild över hur det är att arbeta vardagligt med detta. Vi får även höra från personer som varit direkt påverkade av gängen. Sen är det upp till dig att skapa dig en åsikt kring ämnet. Vi börjar med våra politiker:

Partiledardebatter idag genomsyras av avbrott, offerkoftor och smutskastande. Meningen med partiledardebatter är att vi som åhörare och väljare ska bli klokare i var de olika partierna står i våra hjärtefrågor. Men i stället går vi oftast ifrån tv:n mer förvirrade och besvikna än innan. Detta beror på att partiledarna varken får prata till punkt eller har förmåga att hålla sig till ämnet. Därför vill Framåt nu presentera något svenska folket har efterfrågat; att få svar på frågor från politiker där de faktiskt får presentera sina åsikter och idéer utan att bli störda. I sin enkelhet går det ut på att alla partier får enskilt svara på en fråga i skrift, vi publicerar sedan svaren utan att ändra något. På så sätt får vi rätt och slätt veta var de olika partierna står, i olika frågor. Eftersom Framåt vill lyfta fram de unga i samhället mer, har vi valt att i vårt första nummer ställa frågan till våra ungdomspartier. Och frågan är.... “Hur blir vi av med gängkriminaliteten? Och vad är uppkomsten till den?” Så luta dig tillbaka och njut av att faktiskt få reda på vart våra ungdomspartier står i denna fråga, i lugn och ro. 7

HUR BLIR VI AV MED GÄNGKRIMINALITETEN? Och vad är uppkomsten till den?

Den tilltagande gängkriminaliteten som plågar det svenska samhället är en konsekvens av övriga partiers politiska misslyckanden. En okontrollerad massinvandring från, kulturellt och värderingsmässigt, väsensskilda länder har tillsammans med en kravlös integrationspolitik resulterat i ett splittrat Sverige med ypperlig grogrund för gängkriminalitet. Att stora invandrargrupper kommit till Sverige med en annan syn på vad som är rätt och fel, utan förtroende för det offentliga i allmänhet och rättsväsendet i synnerhet, samt med vedertagen hederskultur skapar problem. Lägg där till att det till Sverige kommit stora volymer invandrare från länder/regioner i vilka de är i strid/konflikt med varandra så förstår man att vissa förorter utvecklats till krutdurkar. Ovanpå detta har situationen kraftigt försämrats av rättsväsendets begränsade resurser och verktyg att agera mot brottsligheten, samt de låga påföljderna. Ett par exempel: - Trots att Sverige har bland Europas högsta andel dödsskjutningar har vi bland Europas lägsta polistäthet som exempel. - Tack vare andra länders polis och underrättelsetjänst har Sverige fått tillgång till information från krypterade applikationer vilket gett goda resultat – motsvarande verktyg och kompetens finns dock inte Sverige för att

själva erhålla sådan information. Sveriges system med ungdomsrabatt, mängdrabatt och villkorlig frigivning lämnar många brottsoffer utan skälig upprättelse och påföljderna stämmer sällan överens med det allmännas rättsmedvetande. Några av våra förslag: 1. Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng 2. Kraftigt reducerad ungdomsrabatt för omyndiga 3. Riktiga livstidsstraff 4. Avskaffad mängdrabatt för allvarliga brott mot person 5. Förvaringsdom för individer med hög återfallsrisk 6. Visitationszoner och vistelseförbud 7. Preventivt bruk av hemliga tvångsmedel 8. Betald polisutbildning 9. Riktad polislönesatsning 10. Möjlighet att bruka brottsprovokation Vi föreslår helt enkelt såväl de resurser som verktyg vilka rättsväsendet är i behov av för att bekämpa gängkriminaliteten – vilket måste kompletteras med förebyggande åtgärder (socialtjänst och skola) och förbättrad avhopparverksamhet. Tobias Andersson, nationell talesperson

Kristdemokraternas ungdomsförbund har getts upprepande chanser att medverka för att uttrycka deras åsikt kring ämnet, men har valt att inte svara eller medverka med anledningen att de inte vill medverka i en nyuppstartad tidning. Vi på redaktionen tycker detta är väldigt tråkigt.

Gängkriminaliteten har uppstått på grund av att det för länge förts en politik som ökat ojämlikheten och segregationen i Sverige. Det offentligas närvaro i socioekonomiskt utsatta områden har minskat och skolsegregationen och bostadssegregationen har ökat på grund av exempelvis friskolereformen och EBO-lagen som Moderaterna införde. Det är ingen som föds till kriminell. Ojämlikhet och brist på framtidstro skapar en grogrund för kriminalitet. Därför är en politik för ökad jämlikhet det viktigaste för att förebygga kriminalitet. En skola som ser alla barn, en socialtjänst som griper in när barn far illa i sin uppväxtmiljö och en meningsfull fritid för alla barn är alla viktiga byggstenar för att förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet.

goda möjligheter att få ett jobb. För att fler som begår brott ska lagföras och straffas krävs fler poliser och mer resurser och verktyg för att utreda brotten. Vissa skärpta straff är också motiverade, exempelvis för vapenbrott så att man kan häkta personer som innehar vapen och därmed också beslagta vapnen. Framgångsrika projekt som “sluta skjut” behöver införas i alla kommuner med gängkriminalitet. Tullen behöver också få mer resurser och befogenheter för att stoppa införseln av vapen och narkotika till Sverige. Det är uppenbart att narkotika göder gängkriminaliteten och att den förda narkotikapolitiken inte fungerat. Narkotikastrafflagen behöver därför utvärderas i syfte att minska kriminaliteten.

När man väl hamnat i kriminella gäng ska man kunna få stöd att lämna genom avhopparverksamhet. Begår man brott ska man ta konsekvenserna av sina handlingar. Men efter avtjänat straff ska man sen få möjligheter att välja ett annat liv genom exempelvis

Pavlos Cavelier Bizas, distriktsordförande, Uppland

Gängkriminaliteten är ett av de största samhällsproblemen i Sverige. Enligt statistik från polisen rapporterades det in 330 skjutningar, varav 46 dödade. 46 döda, det är lika mycket som två skolklasser med 23 elever. Och de senaste fyra åren har medeltalet för antalet skjutningar och dödade legat på en liknande nivå: 325 skjutningar och 44,25 dödade.

Slutligen vill vi strypa gängens ekonomiska intäkter. En stor del av gängens intäkter kommer från försäljningen av cannabis.

För att få bukt på gängkriminaliteten måste man jobba förebyggande. Gängen rekryterar ofta unga barn. För att få stopp på det så måste åtgärder ske tidigt i skolan, och för att det överhuvudtaget ska vara möjligt måste vi ha en fungerande utbildning. Vi vill att alla ska få en bra utbildning, och för att det ska vara möjligt måste skolorna få de resurser som krävs. Vi tror också att valfriheten är viktig inom skolan. Alla har olika drömmar, och man måste få möjlighet att fullfölja dem utan att staten hindrar en. Därför värnar vi det fria skolvalet.

Cannabis är en olaglig drog, men som visat sig vara mindre farlig för människan än exempelvis alkohol. Länder som Portugal, Nederländerna, Kanada och vissa delstater i USA har redan gjort detta, medans såväl Tyskland som Norge utreder möjligheterna att göra samma sak. Folkhälsomyndigheten har sagt att narkotikapolitiken borde ses över, och vi håller med! Lyssna på forskningen och stryp gängens största inkomstkälla! Legalisera cannabis! Albin Åberg, distriktsordförande, Storstockholm

Vi anser även att polisen måste få fler resurser för att kunna knäcka gängen. Vi behöver öka polistätheten, och för att göra detta vill vi göra polisutbildningen mer attraktiv. Vi behöver mer poliser, och de måste få förutsättningar att göra sitt jobb. 9

Att se på gängkriminalitet som något som uppstått ur ett vakuum är en mycket dålig förutsättning för att kunna gå till botten med problemet. Faktumet att vi idag i Sverige har unga människor som skjuter ihjäl varandra till döds får aldrig normaliseras - något som är lätt när samhället skjuter ifrån sig ansvaret och med kortsiktiga lösningar om längre straff och hårdare tag försöker sig på att tackla ett problem som vissa intalar sig existerar långt bort ifrån deras egna trygga liv. Segregationen och klasskillnaderna i Sverige har vuxit sig allt starkare de senaste trettio åren och effekten är inget som undgår unga vuxna i samhället. Att gängkriminaliteten är som högst koncentrerad i de fattigaste och mest socialt utsatta områdena är inget man kan blunda för i Sverige. Trots det tydliga sambandet är detta något som enbart konstateras och där lösningar på problemet uteblir. Vi i Ung Vänster anser det förebyggande arbetet vara centralt för en effektiv brottsbekämpning. I denna roll är skola och socialtjänst viktig för att både kunna fånga upp och omleda unga människor i riskzonen för en kriminell karriär.

Forskningen visar att längre straff inte leder till minskad brottslighet, och ett stort problem i Sverige är även att många mord förblir ouppklarade även med den rådande straffskalan. Vi i Ung Vänster anser att det är hög tid att vi vänder på trenden i svensk politik där nedskärningar stått högst upp på agendan med kvittot av allt mer ojämlika boendeförhållanden och en ojämlik skolgång. Klassamhället är en förutsättning för att gängbrottsligheten kan växa sig starkare. Det gör att incitamenten för att tjäna snabba pengar genom en kriminell karriär förstärks och så länge ojämlikheten i Sverige inte tas på allvar kommer gängen alltid att ha nya medlemmar att värva. Skåne distrikt

Rop om högre och strängare straff fungerar inte som en “quickfix” och som ett enkel svar på ett svårt problem.

Varje gång politiker debatterar gängkriminalitet så får jag en klump i magen. Debatten domineras av hårdare straff och väldigt få pratar om det som gör skillnad på riktigt- de förebyggande insatserna. Vi gröna vill se en rättspolitik som är evidensbaserad och som har ett långsiktigt perspektiv. Vi vet att brottsligheten minskar som mest när vi satsar på sociala insatser, ekonomisk trygghet och delaktighet. Om vi på allvar vill sätta stopp för kriminaliteten, då måste vi ta itu med det riktiga grundproblemet som politiker från höger till vänster har orsakat. Under 20 års tid har det förts en politik i Sverige som ökat klassklyftorna i samhället och som skapat orättvisa. Grön Ungdom kämpar för rättvisa, vi accepterar inte

växande klassklyftor där fattiga får det sämre och rika får det bättre. Vi vill se en rättvis politik som prioriterar samhällets mest utsatta. När debatten cirkulerar kring hårda straff och hur det integritetskränkande kontrollsamhället ska expandera väljer vi gröna därför en annan väg. Vi står upp för en human rättsstat som fokuserar på att vårda människor, inte bestraffa dem. Aida Badeli, Språkrör

För att komma åt gängkriminaliteten ser vi två fokusområden. Först och främst måste politiken och resten av samhället sluta upp gemensamt mot varje faktor som leder en ung person till kriminaliteten. Det betyder en bättre skola som fångar upp unga barn på glid, samarbetar väl med polis och socialtjänst vid behov, och som även stöttar föräldrar i det gemensamma arbetet för att fostra kommande generation. Skolan ska vara en plats som utjämnar skillnader i livet och ger alla, oavsett bakgrund, en chans att förverkliga sina drömmar utan att halka in på den kriminella banan. Dessutom måste vi slå undan benen för gängens finansiering, det vill säga narkotikan.

Gängkriminalitet är i grunden en konsekvens av utanförskap och ett samhälle som slutat ställa krav. När skolan inte klarar sitt uppdrag, om man aldrig ser sina föräldrar gå till jobbet och om man växer upp i en miljö där respekten gentemot samhället är låg ökar risken att bli kriminell. Även om kriminalitet är tätt sammankopplad med utanförskap så är utanförskap och brist på framtidstro aldrig en ursäkt eller ett skäl att bli kriminell. Kriminell är något man väljer att bli. Samhällets uppgift är därför att skapa förutsättningar för att det ska bli svårt att göra det valet och göra ont om man väl gör det valet. Beprövade förebyggande insatser som fungerar är en självklarhet, men får inte bli ett substitut för brottsbekämpning. Gängkriminalitet skiljer sig från andra typer av brottslighet då den är mer brutal och organiserad på ett helt annat sätt. Det kräver därför andra typer av åtgärder som är mönsterbrytande. Skärpta och längre straff för gängkriminella är en sådan åtgärd som innebär att brott med koppling till gängmiljö straffas hårdare, vilket i sig har en förebyggande funktion eftersom man inte kan begå fler brott eller rekrytera fler gängmedlemmar bakom lås och bom.

Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning, CAN, uppskattade att vinsten på den svarta marknaden i Sverige under 2015–2019 kan ha uppgått till mellan 2,7 och 6,9 miljarder kronor, enbart för Cannabis. Idag har gängen monopol på de pengarna och pumpar in dem i kriminell verksamhet. Det är dags att leda socialdemokraternas heliga ko till slakt och säga hejdå till vår restriktiva narkotikapolitik. En legalisering av cannabis ger skatteintäkter, samtidigt som kriminaliteten stävjas. Karin Pettersson, rättspolitisk talesperson

Gängbrottsligheten har även skapat en stor otrygghet i samhället där vanliga medborgares livsvanor påverkas negativt. Gängkriminalitet begränsar således människors frihet. Det får aldrig accepteras. Något som visat sig fungera är när ordningsmakten är närvarande och synlig. Moderaterna/MUF vill därför se 10 000 fler polisanställda och fler ordningsvakter i offentliga miljöer. Det ökar både tryggheten och innebär fler resurser till brottsbekämpning. Rättspolitiken ska tydligt skilja på rätt och fel. Dels som upprättelse för brottsoffret, dels som signal till den kriminella om samhällets nolltolerans mot dem. Mängd-och åldersrabatten för brott bör därför avskaffas. Sammanfattningsvis vilar moderat brottspolitik på två ben. Att bryta utanförskap och att bekämpa kriminaliteten. John Mander, distriktsordförande, Uppsala län

BERÄTTELSER FRÅN FÖRORTEN Följande berättelser är från människor som varit direkt påverkade av gängkriminalitet. Två kvinnor och en man med de fiktiva namnen “Josef, Maya och Fatima”. Josef, 26 år, uppvuxen i Jakobsberg och har erfarenhet av kriminalitet och våldsbrott då han jobbat inom restaurang/krogbranschen där stora kopplingar till olika kriminella nätverk funnits. Maya, 30 år, jobbar som försäljningschef och har en examen i mänskliga rättigheter och folkrätt. Uppvuxen i förorten Upplands Väsby och flydde tillsammans med sin familj på 90-talet från Kurdistan till Sverige. Fatima, 27 år, jobbar som gymnasielärare, uppvuxen i en förort i Sverige.

Vad är bakgrunden till att personer blir inblandade i GÄNGKRIMINALITET? Josef tar upp uppfostran och miljön utanför hemmet. Eftersom föräldrar ofta har flera jobb har de inte tid med sina barn. – Till slut utvecklar de varandra och eftersom de är barn vet de inte vad som är rätt eller fel, säger Josef. Maya kom som flykting till Sverige och har själv upplevt segregationen som hon menar är grunden till gängkriminaliteten.

– Man söker sig till en gemenskap med personer med liknande bakgrund när man inte får chansen att komma in i samhället eller samma möjlighet som vanliga svenskar, säger Maya. Fatima har tittat på forskning där socioekonomisk bakgrund pekas ut som problemet, men menar att det handlar om vad man har för möjligheter eller vilka möjligheter man tror att man har.

Känslan avatt skolan är skit och bristen på utbildade människor i ens närhet gör att ungdomar söker sig till annat än skolan. – De börjar hänga mer ute på gatorna där kriminalitet är runt omkring och blir indragna av äldre som redan är gängkriminella. Det finns kriminella som glorifierar den världen och presenterar det som ett sätt att tjäna snabba pengar, vilket gör det enkelt att dra in ungdomar som redan är lätta offer, uttrycker Fatima.

“Känslan av att skolan är ”skit” och bristen på utbildade människor i ens närhet gör att ungdomar söker sig till annat än skolan.”

Hur minskar vi GÄNGKRIMINALITETEN? Josef menar att man måste ge föräldrar förutsättningar att spendera mer tid hemma. – När föräldrar inte har tid hemma ökar barnets fria vilja, man måste stoppa den. Maya berättar om vikten av att ha förebilder och att investera i både skola och fritidsverksamheter där det finns vuxna människor som kan vägleda ungdomar i rätt riktning.

– Jag och mina vänner tillbringade mycket tid på en bra fritidsgård (som låg i ett ”rikt” område), där fanns det vuxna som avrådde oss att vara på vissa platser eller träffa vissa personer, säger hon. Fatima är inne på samma spår som Maya. – Förorten behöver fler förebilder, att se personer som liknar sig själv i bra positioner i samhället gör otrolig skillnad. För det är svårt att förstå att man har förutsättningar i livet om du bara ser att det går dåligt för människor omkring dig.

Fatima ger artisten Cherrie som exempel som gör ett fantastiskt jobb med att lyfta ungdomar.

Vad behöver polisen göra för att minska GÄNGKRIMINALITETEN? Josef tycker att polisen behöver synas och analysera när och var brott begås och därefter öka närvaron där.

Fatima tror att det krävs en förändring i hur polisen behandlar människor, en förändring i hela polisväsendet i allmänhet.

– Att påminna om att brott är brott och att de Fatima uttrycker att man måste ersätta de inte kommer undan med det, för idag är det tyvärr hemska berättelserna imedia med öppna samtal så att man inte tar polisen på allvar, menar han. mellan lokalpoliser och invånare. Att polisen börjar interagera med ungdomar redan i skolan tror Maya är bättre än att skicka ut massa poliser till Rinkeby som oftast bara uppfattas som ett hot.

– I dessa samtal måste polisen vara ärliga, utan att skydda sig själva och ha en öppen dialog med de människor som undrar varför vissa saker händer, säger Fatima.

“Polisen behöver interagera med de människor som riskerar att bli kriminella...”

– Polisen behöver interagera med de människor som riskerar att bli kriminella och bygga en större förståelse för vadför vad de här personerna behöver, förklarar Maya.

Vad behöver politiker göra för att minska GÄNGKRIMINALITETEN?

- Blanda ihop befolkningen så att de nyanlända Fatima tycker att lokalpolitiker ska bjuda in till kan förstå den nya kulturen, om man gör det från öppna samtal i förorter, specifikt början kan man förebygga segregationen säger med föräldrar. Samtala om: Josef. – Vad kan vi göra för att det ska bli bättre? Vad – Det måste byggas upp en förståelse hos politiker behöver vi från varandra? Vad förväntar vi oss? till varför personer blir kriminella, samtidigt som integrationen måste bli bättre genom att placera – Det är viktigt att politiker som jobbar för dessa nyanlända i de mest stabila områden och inte alla kommuner faktiskt har en sann och öppen på samma plats, säger Maya. relation med människorna som bor där, avslutar Fatima. Maya vill också att fler lärare utbildas i olika kulturer samt hur man hanterar flyktingar i skolan, det kommer hjälpaelever att känna sig förstådda och minska utanförskapet i skolan.

“Blanda ihop befolkningen så att de nyanlända kan förstå den nya kulturen”

BERÄTTELSER FRÅN POLISEN Poliserna Michael Cojocaru och Rissa Seidou jobbar i Järva. De jobbar dagligen på gatorna och har många erfarenheter av gängkriminalitet. Vad är bakgrunden till att personer blir inblandade i GÄNGKRIMINALITET? – Föräldrarna har ingen samhällsorientering och vet därför inte hur de ska få hjälp ifrån socialtjänsten eller skolan säger Rissa.

Michael inleder med att det ofta börjar med att det går dåligt i skolan och att ungdomar då istället vänder sig till gäng för att bli bekräftade. En avsaknad av starka fadersfigurer bidrar också till att ungdomar söker nya förebilder i äldre kriminella killar, som utnyttjar dem.

Hon säger också att det finns en problematisk kultur, där kriminalitet glorifieras genom musik eller tv-serier, vilket leder till att man vill gör sig ett namn bland gängen.

Rissa lyfter problematiken med föräldrar som varken är integrerade i samhället eller har några jobb, och kan därför inte agera förebilder.

“

Det ska inte vara några konstigheter att träffa en polis för vare sig ungdomar eller barn.

“

Hur minskar vi GÄNGKRIMINALITETEN? Samhällets tolerans och acceptans måste öka, enligt Rissa. Det måste bli lättare för de som inte pratar flytande svenska att få jobb och bli accepterade trots brytning eller hudfärg. Alla måste representeras i det svenska samhället säger hon.

Rissa säger vidare att polisen måste interagera med barn redan från förskolan, och att det där måste finnas infödda svenska pedagoger som lär barnen en bra värdegrund från början.

– Det är jättebra att Sverige tar emot människor men vi måste också ta hand om dem.

– Det ska inte vara några konstigheter att träffa en polis för vare sig ungdomar eller barn.

Hon tycker också att media har ett ansvar.

Michael instämmer och tillägger att det inte handlar om att ta barnens kultur ifrån dem. Han själv hade en kultur hemma, och lärde sig den svenska kulturen och språket i skolan.

– Media måste sluta måla upp förorter som krigszoner och fokusera på de föräldrar och personer som kämpat för att sina barn ska ha det bra.

Vad behöver polisen göra för att minska GÄNGKRIMINALITETEN? Polisen måste bli mer uthålliga och jobba brottsförebyggande, säger Michael. – Om vi har en insats i 6 månader, så tror man att det är som en sjukdom som helt plötsligt är borta, men så är det inte. Rissa säger att polisen redan gör mycket, bl.a. i form av kurser i samhällsorientering för föräldrar. 14

De både utbildar i den svenska rättsprocessen och uppdaterar om den lokala situationen, men hon håller med om att man behöver jobba mer långsiktigt. Det bästa är att ha lokalt förankrade poliser som medborgarna känner igen, så att tilliten ökar. Hon anser också att samarbetet med skolan och socialtjänsten måste bli bättre.

Vad behöver politiker göra för att minska GÄNGKRIMINALITETEN? Poliserna är enade i att sekretesslagen mellan socialtjänst, polis och skola måste ses över. Kanske till och med tas bort. Samtidigt måste ungdomsrabatten försvinna och straffen bli mer påtagliga. Michael säger att det måste vara hårdare straff för återfallsbrott. – Om man är dömd tre gånger för ringa narkotikabrott borde du åka in den fjärde gången istället för att få en till bot. I Danmark är det straffbart att ansluta sig till kriminella organisationer. Det borde Sverige också införa då det leder till att nyrekrytering stannar upp, menar poliserna. Rissa uttrycker att SiS-hemmen måste ses över. De som brukat narkotika ska inte sitta på samma plats som mördare. – En mördare behöver låsas in i fängelse, straffet måste vara proportionellt med brottet, säger Michael.

Även socialtjänsten behöver jobba brottsförebyggande menar Michael. – Ta in ungdomar i SiS-hem när man märker att de umgås i fel sällskap eller bär vapen, då förhindrar man utvecklingen till grövre brott. Poliserna uttrycker att politikerna måste lära sig hur polisverksamheten fungerar så att de inte skapar lagar som försvårar för polisens arbete. – Politiker måste träffa poliser som jobbar på golvet för att få andra perspektiv, säger Rissa. Rissa avslutar med att man måste anpassa socialtjänstlagen till dagens utveckling.

SiS-hem: SiS, Statens institutionsstyrelse, är en statlig myndighet som ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård. Behandlar ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem. SiS tar också emot ungdomar som har dömts till sluten ungdomsvård. (Källa: SiS) Socialtjänstslagen: Ramlag som är grunden till socialtjänstens verksamhet. I lagen står det att Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. (Källa: Regeringskansliet) På bild: Michael Cojocaru och Rissa Seidou

Poliserna Michael och Rissa

Utsatt för brott? Vi ger kostnadsfritt stöd till alla brottsoffer, vittnen och anhöriga.

ANNONSERA? För annonssamarbeten, kontakta info@tidningenframat.se och fråga efter Malin eller Jonas.

OLIKA PERSPEKTIV PENGAR Johan - Ekonomiskt rik Daniel - Ekonomiskt fattig Hur ser en vanlig dag ut för dig? Det varierar, vissa dagar jobbar jag som gatuartist för att få in pengar till mat. Vem är den viktigaste människan i ditt liv? Mamma och pappa.

Hur ser en vanlig dag ut för dig? Dricker citronvatten, kaffe, eventuellt stressar till ett onlinemöte, eller om jag vaknar i tid så inleder jag med lite stretching, yoga och reflektion. Det beror självklart på vad som intresserar mig för stunden, jag stimuleras av ny information och är jag inne i ett nytt ämne kanske jag vaknar och slukar nyheter direkt.

Vad är det viktigaste i livet? Frihet; att få göra de val jag vill och att inte bli placerad i fack eller dömas på förhand.

Vem är den viktigaste människan i ditt liv? Min sambo som håller mig i schack när jag springer för fort för mitt eget bästa.

Om du fick chansen att ändra något i ditt liv, vad skulle det vara? Jag hade ändrat saker i mitt tidigare liv; inte varit så aggressiv i mitt sökande efter lycka, saktat ned på tempot lite grann och begränsat mig lite. Förut hade jag inga spärrar vilket ledde till mycket kriminalitet, droger och fängelse. Men idag är jag nöjd med mitt liv, idag har jag släppt stressen.

Vad är det viktigaste i livet? Det viktigaste är vad du lämnar efter dig, avtrycket du gör på världen. Då menar jag både hur dina nära och kära minns dig, hur du påverkat dem och andra människor samt jorden i sin helhet.

Vilken är den viktigaste egenskap en människa kan besitta? Ärlighet; att säga som det är på en gång, det uppskattar jag. Vad är det första du tänker på när du hör ordet “pengar”? Slöseri och misär. Pengar är bara en papperslapp utan värde, men kollektivt har vi bestämt att det har ett värde. Så länge vi anser att den här papperslappen har ett värde, jobbar vi för ingenting. Kan pengar köpa lycka? Nej, men allt blir mycket lättare med pengar eftersom det är så samhället är uppbyggt - jag tror det är en anledning till att väldigt många mår så himla dåligt.

Om du fick chansen att ändra något i ditt liv, vad skulle det vara? I regel ändrar jag det jag vill ändra på, inte direkt, men så fort jag förankrat det ordentligt internt. Just nu arbetar jag för att arbeta mindre, vilket är ett av mina främsta mål, så att jag kan hjälpa min familj och anhöriga mer. Vilken är den viktigaste egenskap en människa kan besitta? Förmågan att zooma ut, att se sin omgivning och inse hur betydelselös du är i universum men ändå se sitt eget värde. Vad är det första du tänker på när du hör ordet “pengar”? För mig betyder det frihet och tid. Vi byter alla vår tid mot pengar och vice versa.

Kan en person som är ekonomiskt fattig ha ett rikt liv? Ja det är klart! Jag har ju jobbat och haft ett normalt liv med familj och hela köret, men jag var inte lycklig då jämfört med nu. Nu uppskattar jag de små sakerna i livet som är så jävla lätta att glömma bort, som en kopp kaffe t.ex.

Kan pengar köpa lycka? I dagens samhälle så svarar jag ja, samtidigt som den ultimata sanningen är att pengar skapar olycka. Den riktiga lyckan är det som skapar sinnesro och går för mig exempelvis att finna under en simpel meditation, på en fotbollsplan, lekandes med ett barn eller iakttagande av ett djur.

Har du något motto som du lever efter? Att vara rak och ärlig, det är det som har funkat för mig i livet. De gångerna jag inte har varit ärlig har det slutat illa.

Kan en person som är ekonomiskt fattig ha ett rikt liv? Självklart, riktig rikedom för mig är relationer, upplevelser och peace of mind.

Vad tror du meningen med livet är? För mig är det att uppskatta varje dag, att älska varje ögonblick, att försöka tänka positivt och vara positiv.

Har du något motto som du lever efter? “You can only push yourself so far, and a little bit further.” Vad tror du meningen med livet är? Att lämna goda avtryck efter sig, påverka andra positivt och samtidigt leka och ha kul. Livet är både i sina mörka och ljusa stunder i slutändan en lekplats av upplevelser.

“The goal isn’t more money. The goal is living life on your terms.”

- Chris Brogan

OTVÄT TANKAR O

Jan Emanuels drömval 11 september 2022 är det dags att rösta igen. Jan Emanuel, har både privata och karriärmässiga erfarenheter från de olika partierna och politikerna. Vi ställde honom frågan hur hans dröm-val skulle gå till, och hur utfallet skulle bli, om han hade ett finger med i spelet.

Ett samtal med före detta politikern Jan Emanuel Johansson

Jan Emanuels bilar, pengar och bostäder har vi redan sett mycket av i media. Därför är vi glada att vi fick chansen att träffa denna intressanta politiker under en lunch, för att höra hans ofiltrerade tankar och “skvaller” om riksdagen.

Just nu har vi ett parti med namnet ”Miljöpartiet” men man kan ifrågasätta om de jobbar i ordets rätta bemärkelse? Jan Emanuel tycker att Miljöpartiet har gått från att vara ett miljöparti, med höjd inom partiet, till att vara ett migrations parti som drivit igenom extrema idéer till realitet. Han hoppas på att Miljöpartiet åker ut i nästa val. – Jag skulle säga att det mesta som har gått dåligt för Sverige, har Miljöpartiet inte bara haft ett finger med i spelet, säger han. Ingen som följer honom på Instagram har kunnat missa att Jan Emanuel älskar pengar, och kapitalism. Men, han tycker att kapitalismen bör tyglas och det genom en stark vänsteropposition. Därför vill Jan Emanuel att Vänsterpartiet ska stabiliseras på en ganska hög nivå.

TTADE OM POLITIK – Även om många av Vänsterpartiets förslag är stolliga så behövs de.

Jan Emanuel har jobbat som riksdagsledamot för Socialdemokraterna, men idag har han tagit avstånd från sitt tidigare parti eftersom han anser att de inte längre är sossar. Därför blir frågan kring hans förhoppningar om Socialdemokraterna avsevärt mer intressant eftersom han har representerat dem. För frågan är, hoppas Jan Emanuel att Socialdemokraterna ökar även fast han tycker att de har gått vilse? Eller tycker han att de borde förlora makten eftersom de, som han säger, har tappat sin själ? Svaret gör oss lite klokare. – Att Socialdemokraterna och Moderaterna samregerar, att de två tillsammans får majoritet och kan driva landet, det skulle vara min dröm eller önskan.

Jan Emanuel förutspår valet Jan Emanuel kommer inte ha någon konkret påverkan på valet oavsett vad han drömmer om. Men man kan inte undgå att han är en person som har väldigt mycket kunskap och erfarenhet av svensk partipolitik. Han är en person som kan till viss del, genom hans kunskap, förutspå valet - vilket han får göra. När vi gör intervjun har Corona-pandemin äntligen lugnat ned sig medan kriget i Ukraina brutit ut. Han menar att dessa händelser har stor betydelse på valet. Enligt Jan Emanuel ökar alltid det sittande regeringspartiet vid nationella och internationella katastrofer eftersom man då vill ha ett starkt ledande parti. – Det är folkets törst och längtan efter stabilitet i en orolig tid som kommer rädda Socialdemokraterna. Men han tror inte att Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet (som han tror kommer stabiliseras på en hög nivå) kommer få egen majoritet, vilket kommer leda till att de kommer behöva stöd från borgerliga partier. Gissningsvis tror han att det är Centerpartiet som kommer köpas över. Han tror att Liberalerna riskerar att falla ur men att Miljöpartiet kommer stanna kvar i riksdagen, till hans egna besvikelse. Han avslutar med att han inte tror att det kommer bli någon större förändring. Vi kan inte veta om Jan Emanuel har en korrekt spådom, det får vi vänta till i höst för att se.

Han uttrycker att Moderaterna behövs för att ta hand om Sverige då de har erfarenhet och duktiga politiker. – Om det blir en regeringsförändring så ser jag att Moderaterna är den naturliga ledningen. Allra mest verkar han vilja att Socialdemokraterna blir hans ”ideal” sossar igen. Han skämtar om att alla partier försöker vara socialdemokrater förutom just Socialdemokraterna. Vad det gäller de andra partierna har dessa inte någon del i hans drömregering.

Men genom att jämföra hans svar med SVT/Novus opinionsundersökning i Mars 2022 kan vi få en fingervisning om hur bra han ser in i framtiden. Procent partierna har i riksdagen sedan valet 2018 jämfört med procent partierna har i dagens valbarometer (Mars) : Vänsterpartiet: 8,00% (8,9%) Socialdemokraterna: 28,26% (32%) Miljöpartiet: 4,41 % (3.2%) Centerpartiet: 8,61% (6,8%) Liberalerna: 5,49% (2,1%) Moderaterna: 19,84% (21,2%) Kristdemokraterna: 6,32% (5,1%) Sverigedemokraterna: 17,53% (19.4%)

Magdalena Andersson (S): En ypperlig kompetent kvinna som är väldigt skarp. Men man måste vara uppmärksam på vilken politik hon har stöttat tidigare. Hon har varit minister och drivit igenom många saker. Att till fullo hoppa in i någon form av opposition till det man själv har gjort, är inte riktigt trovärdigt.

Ulf Kristersson (M): Jättetrevlig kille, tycker att han är en kompetent politiker, skicklig i det han gör, jag gillar Uffe, han är duktig.

Annie Lööf (C): Hon är ju allting jag inte är. Har väldigt svårt för den politiken som hon representerar; de har blivit identitetspolitiska stollar som tappat sin själ. När jag möter henne håller jag andan för att inte få i mig någon galenskap!

Märta Stenevi (MP): Jag känner inte henne som person så jag kan inte uttala mig om huruvida hon är trevlig eller inte. Men jag tycker mest synd om henne. Så fort hon pratar, går det dåligt, så fort hon försöker få igenom någonting, så blir det bara platt fall. Hon har det inte så lätt.

”IDENTITETSPOLITISKA STOLLAR SOM TAPPAT SIN SJÄL” Jan Emanuel är en av de få personer i Sverige som kan ta upp sin mobil och få tag på de mest maktfulla människor vi har i vårt svenska samhälle. Att höra hans tankar om politiker är som att få första plats till ”behind the scenes- riksdagen”. Vad tycker han om våra partiledare?

Nooshi Dadgostar (V): Det är väl den partiledare jag har minst personlig relation till, men jag tycker hon är stark. Särskilt när hon fällde regeringen, då fick hon all min respekt! Att det äntligen kom en vänsterpartist som inte bara snackar, det har varit lite av deras politik; att prata mycket men sen lägga sig ned när sossarna kommer, men Nooshi vände det.

Nyamko Sabuni (före detta L): Henne har jag känt länge, jättetrevlig. Jag trodde aldrig att Nyamko skulle bli partiledare, när jag lärde känna henne, men jag är glad för att hon blev det! Nyamko är en jättebra person, men hon har inte partiet med sig, det är heller ingen som kan begripa vad hon vill.

Ebba Busch (KD): Vi funkar bra ihop. Jag tycker det är ett av de borgerliga partierna som växt, som tagit sig en ny roll och jag tycker att hon har gjort det bra. Man kan tycka att hon är lite väl populistisk men jag tycker hon är skicklig, en bra politiker.

Jimmie Åkesson (SD): Jag skulle säga att det är nog den skickligaste och mest erfarna partiledaren vi har. Är det någon som kommit långt när det gäller att skapa en ny folkrörelse så är det han.

FÖRSTAGÅNGSVÄLJARE, SE HIT! I september är det återigen val och många ska rösta för första gången. Många vänder sig till Google, vänner och familj för att ta reda på vad de ska rösta på. Jag själv hade önskat att jag fått lite vägledning i hur man skulle tänka i sitt första val, då det är ett av de största privilegier vi får som medborgare. Jan Emanuel, som genom sin politiska karriär som riksdagsledamot, är lite av en expert på politik, ger er sina tips:

Se till dig själv; “Var befinner jag mig i livet och vad ligger i mitt eget intresse?” Fundera över ideologier; “Vilket håll vill jag att samhället ska gå, för att det ska bli bäst för så många som möjligt?” Ha några hjärtefrågor; “Vad tycker jag är viktigast?” Och med dessa frågor, kommer det utkristallisera sig vilket parti som lyfter dessa frågor och åsikter, och då röstar man på dem

Text: Tilda Röding

FRAMÅT I SPORT

Det är väldigt få stället i samhället där alla spelar på samma vilkor, har samma möjligheter eller rättigheter. Men på fotbollsplanen, i ridhuset, vid pingisbordet ligger det en likvärdighet bland alla människor. Oavsett hur gammal du är, vilket kön du har eller vilken bakgrund du har så tävlar alla under samma förutsättningar. För att följa i Framåts fotsteg ville vi ställa samma frågor till olika atleter och märka skillnaden, eller likheterna mellan deras svar. Amalia Di Mario

Dressyrtränare, ridlärare, svårklassryttare och domaraspirant. Vad gör sporten för samhället? - Lär ungdomar ta ansvar och har positiv påverkan på människors mentala hälsa. Stallet och hästarna finns där för alla sorters människor - många finner ett lugn i stallet och en otrolig samhörighet. Vad är det bästa med din sport? - Det är lätt att känna trygghet till ett djur oavsett vem du är. Både kvinnor, män, funktionsvarierade, unga och gamla tävlar på samma villkor och man har intresset för hästar gemensamt. Det fina med ridsporten är att man aldrig blir fullärd och det unika är att man samspelar med ett djur. Vem är din förebild? - Ridmässigt; Cathrine Dufour från Danmark eftersom hon verkar jordnära och har en trevlig ridning. Jag ser också väldigt mycket upp till min mamma, en väldigt stark kvinna. Motto i livet? - Andas i en fyrkant!

David Olsson

Parabordtennis, Eslöv AI BTK, 21 år, tagit två raka SM guld. Vad gör sporten för samhället? - Sportens betydelse för samhället är väldigt stor. Idrott handlar inte bara om medaljer och troféer. Idrotten är ett sätt att hitta gemenskap genom att byta erfarenheter och träffa nya kompisar. Ett sätt att hitta passion, främst att hitta sin talang och ta vara på den. Ett sätt att koppla bort omvärlden och rikta sina tankar åt det man brinner för. Vad är det bästa med din sport? - Det bästa med bordtennis är att alla spelar på sina egna villkor. Det finns inga begränsningar, alla hittar sina sätt att slå bollen på, det är charmen med sporten. Vem är din förebild? - Jag har flera förebilder men om jag måste välja en person så är det min farfar som lagt vikt på att lyckas och aldrig ge upp. Han sa varje gång vi träffades ‘om du vill lyckas i livet så måste du bli en fighter, precis som farfar.’ Motto i livet? - Svårigheter är något man bestämt sig för och möjligheter är något man väljer. 22

Hannele Nilsson

Handboll (mittnia), Skövde HF → BSV Sachsen Zwickau, 25 år, spelat 8 säsonger i elitserien samt vinnare i Bohus cup. Vad gör sporten för samhället? - Sporten bidrar främst till samhörighet, den inkluderar och bidrar även till att barn och ungdomar rör mer på sig. Vad är det bästa med din sport? - Gemenskapen och glädjen man får i ett lag samt att det alltid finns något man kan utveckla. Vem är din förebild? - Stine Bredal Oftedal (handbollsspelare). Motto i livet? -Har du gjort ditt bästa kan du inte göra något mer.

Johan Mårtensson

Fotboll (mittfältare), Panetolikos FC, 33år, spelat i svenska landslaget. Vad gör sporten för samhället? - Människor med olika bakgrunder förenas genom sporten. Arenorna fungerar som mötesplatser där människor träffas för att tillsammans stötta deras favoritlag. Jag tror att sporten skänker många glädje, tillhörighet och gemenskap. Vad är det bästa med din sport? - I ett fotbollslag lever man väldigt tätt med varandra och spenderar mycket tid ihop. Att få dela vardagen och känna att man varje dag blir starkare som grupp och nå gemensamma mål är en väldigt härlig känsla. Även mötet med spelare från andra länder, att få ta del av deras kultur är väldigt roligt och intressant. Fotbollen har gett mig bekantskaper från hela världen, det är jag väldigt tacksam för. Vem är din förebild? - Min mamma och pappa. Utan deras kärlek och stöttning hade jag aldrig lyckats ta mig så långt inom fotbollen, jag har allt att tacka dom för! Hjältar båda två. Motto i livet? - Ha jäkligt kul på resan man gör i livet!

Amanda Orrbo

Parajudo, Frövi Judo, 21 år, tagit guld i VM i Portugal 2019. Vad gör sporten för samhället? - Hjälper människor att utvecklas. Vad är det bästa med din sport? - Ha roligt på träningarna. Vem är din förebild? - Anna Bernholm och Tommy Macias. Motto i livet? - Alla kan! 23

STÖTTAR JAG FORTFARANDE YTTRANDEFRIHETEN? Jag finner mig i publiken framför en demonstration som ”Alternativ för Sverige” håller. Dehar satt upp stora posters med tidtabeller på flyg till mellanöstern och längst ned står det ”åk hem”. Jag känner hur jag och mina 17åriga vänner kokar inombords. Jag kan inte förstå hur dessa människor får stå och sprida hat på en öppen gata. I nästa sekund finner jag mig stå och skrika på en polis. Jag vräker ur mig ord som ”hur fan kan du stå och skydda rasister?”, ”ska inte du värna om fred?” och ”hur fan kan du leva med dig själv?”. Några veckor senare finner jag mig gående i ett demonstrationståg för kvinnors rätt till gratis preventivmedel. Jag skriker ut ord som ”Använd kondom eller betala mina p-piller”. Några år senare, i skrivande stund, finner jag mig sittande, med min kaffekopp, läsa en artikel på SVT, ”Rasmus Paludan har bränt koranen med tillstånd från polisen”. Det enda som ekar i mitt huvud är Evelyn Beatrice Halls fras ”I disapprove of what you say, but I will defend to the death your right to say it”. Jag låter det eka i huvudet för att dränka rösterna av ilska och hat jag har för dansken.

Jag tycker det är vidrigt det Rasmus har gjort, vidrigt. Jag förstår inte meningen med allt hat han har i kroppen. Men jag förstår meningen med det demokratiska samhället. Jag förstår meningen med demonstrationsfrihet och yttrandefrihet. För lika mycket rätt som Rasmus har att skrika ut sina ord, har jag rätt att skrika ut mina. Om Rasmus mister sin rätt att skrika, förlorar även jag min rätt att uttala mig.

Människor som sprider hat på nätet verkar inte förstå att poliserna inte väljer vilka demonstrationer de måste skydda eller att polisen bara gör sitt jobb, oavsett vad de har för privata åsikter om demonstrationen. Vad skulle hända om alla poliser vägrade? Då skulle vi få ta bort friheten att säga och uttrycka det vi vill. Är det ett samhälle vi vill leva i? Så istället för att kasta hat mot polisen; arrangera en egen demonstration. En demonstration för något du tycker är viktigt, förhoppningsvis en demonstration som väcker kärlek, inte rädsla och hat.

”I disapprove of what you say, but I will defend to the death your right to say it”

Det enda fokus vi borde ha just nu är att, om vi misstycker det han gjort får även vi motdemonstrera och uttrycka våra åsikter mot det. En vecka efter koranbränningen läser jag hatet riktat mot polisen på Instagram. Jag ser bilderpå blodiga, spruckna polishjälmar och får en klump i magen. Min släkting är polis och jag vet att hon aldrig skulle välja att skydda någon som bränner koranen.

Jag finner mig nu liggande på min soffa för att korrekturläsa denna text och funderar på att tatuera in Halls fantastiska ord. Samtidigt som jag önskar att jag kunde ta tillbaka mina utrop mot polisen den där våren 2015.

Men jag vet att hon alla dagar i veckan måste skydda vår demokrati, vilket betyder att hon och hennes kollegor måste värna om demonstrationsrätten i Sverige.

Text: Tilda Röding

VICTORY OVER VICTIMHOOD Life can throw up many challenges to prospective parents and the entire pregnancy journey can be one long whirlwind of emotion. So much worrying about having a healthy baby and of course the excitement of meeting the new arrival. There are a million possibilities, a never ending list of plans for the kid, and dreams for their future. So, what happens when you have a healthy baby, but she has a condition known as Down syndrome? Well, June 4th, 1982, posed that question to my parents. My sister Lisa was born 3 weeks premature and arrived into this world at just 2.21kg and could fit in the palm of my fathers hand. She was quickly taken from my mother and placed into an incubator. This was at a time when giving birth in Ireland was strictly a woman’s task and men were not even permitted in the delivery room. They were often not even at the hospital but across the street at a bar awaiting good news! My mother was moved to a quiet part of the hospital to recover but after already giving birth twice before, she was sent into a panic when she realized the other ladies sharing that ward had tragically lost their babies in childbirth. It was frightening but early tests showed no sign of heart defects 26

and aside from her tiny stature, Lisa had thankfully survived. I guess another indication of the old-fashioned approach in 1980’s Ireland was a discussion that took place between the doctor and my father without my mother being present. The doctor sat my father down and said he was, unfortunately, the bearer of “bad news”, as he then explained: “Our team has examined Lisa and although she doesn’t have an oversized tongue or typical heart problems, I am concerned she is a ’Mongoloid’, her eyes are strange, we think she might have something called Down syndrome”. My dad is one of the sharpest minds I know but as a 28-year-old truck driver who had left school to get a job before his thirteenth birthday, well, he didn’t actually know what Down syndrome was! The next day the doctor sat with my parents and painted a bleak picture: “She may not survive very long and if she does there are risks, she may not walk or talk, and she has very little chance of an intelligent life, I am very sorry for you”.

My dad didn’t like his tone nor want his sympathy & simply said:

“She is my daughter and she’ll be fine!” 5 weeks later it was officially confirmed that she had Down syndrome and then 2 years after that, I arrived to share a twin pram with her as she was still a very tiny girl and so we were more or less raised as twins. Growing up with Lisa meant life was all singing and all dancing. It meant learning every lyric to every song from every musical and every line to every movie she loved as they were all played on continuous repeat! But it also meant knowing that treating someone differently from others is often the fast track to reducing their potential. Judging someone based on their appearance and treating them in a “special way”, even when it comes from a place of love, still signals to that person that they are not equal. That somehow, they are less than. This is a dangerous mentality & it can strip people of not only their dignity but of any genuine

opportunity to feel like they belong. Lisa was not a victim, so we were told not to treat her like one. We were taught to respect her by treating her the same as the rest of my siblings. In Ireland it can be pretty obvious when people don’t respect you, it’s when they won’t make fun of you to your face. In my family, absolutely no one was spared!

She has far exceeded the low bar of expectation that was set for her in childhood by “the experts” but most of all she has lit up the lives of classmates, friends, work colleagues & anyone willing to share a dance floor with her and continues to do so. One of her teachers happened to be the great Richard Stakelum, a famous Irish sportsman, and he summed it up perfectly one day, he said:

She climbed trees, played football, raced bikes (hers a Victorian “Everyone thinks we are doing tricycle), we laughed, we argued, something great because we are teased & fought, we learned from helping Lisa, but the truth is that each other & we had a great time. One day playing hide and seek she found the impossibly perfect spot and a couple of hours after we had given up and declared her the winner, we began to get worried! We searched the house, the garden, called into our neighbours & just before my mother almost had a heart attack, little Lisa was found - curled up inside the washing machine!

Lisa is helping every other child in here every single day in a way that you simply cannot measure”. As I write this on World Down Syndrome Day - a few weeks out from Lisa’s 40th birthday - I’d like to offer my advice to the world: If you want to “help” a Down syndrome boy or girl, treat them the same as the others, it is truly all that they want. Text: Kevin Maher

Thankfully my parents were brave enough to take the pioneering decision to put Lisa into our local St. Killian’s national school with the rest of us at a time when Down syndrome kids were mostly kept out of mainstream schools & typically placed in special education centres. Lisa absolutely thrived in that environment because my family had never really made any allowances for her at home anyway. She learned to read and to write, to use computers and continued her mainstream education in high school, and of course, attended her prom wearing a crown fit for a princess! 27

DEN FEMINISTISKA KAMPEN BEHÖVER BLI NÅGOT ANNAT Det skulle vara lätt för mig att skriva om toxisk femininitet, feminism och vad jag upplever är bristen i kvinnligt ledarskap. Istället behöver jag börja med hur svårt det var för mig att skriva den här krönikan. Dokumentet är tomt. Det lilla strecket som väntar på att få forma ord blinkar ensamt på skärmen. Det är så mycket som vill ut men när jag väl sitter framför datorn blir det helt blankt. Rädslan för att skriva något som andra kan uppfatta fel gör mig paralyserad.

Rösten i huvudet skriker att jag inte får uppfattas fel. Då kan människor bli besvikna, irriterade och arga på mig. En annan del av mig längtar bara efter bekräftelse. Att någon ska säga att jag skrivit en bra text om feminism, att jag är smart och duktig. Jag känner mig som en fejk. Det är ju precis det här vi arbetar med i Samtal med Storasyster, en digital kvinnocirkel där vi bjuder in kvinnor att växa tillsammans.

Nu sitter jag här ensam, med den inre kritikern skrikandes och det lilla barnet längtandes, jag känner mig inte alls som en stark kvinna. Victoria för fem år sedan hade stängt ner dokumentet. Hon hade struntat i att skriva krönikan. Men inte idag. Det här är för viktigt. Jag tänker inte låta mina rädslor komma i vägen för mig själv. Istället delar jag dem med dig och hoppas att du som läser kanske känner igen dig.

Om alla tycker om dig då gör du något fel

”

Redan i mitten av 1800-talet satt kloka kvinnor i ett rum i England som ville ha förändring och förde samtal mellan varandra. Kvinnor som ville ha samma rättigheter som vem som helst. Jag tror inte samtalen hölls utan motstånd, skav eller rädsla. Rädslan för vad som skulle hända om de skulle kräva sin frihet. Med rädslan i ena handen och hjärtat i andra tog de sig an kampen om rättigheter för kvinnor. Trots att kvinnorna ständigt blev gripna på grund av sin politiska aktivism fortsatte de. De senaste 170 åren har varit fyllda av historiska framsteg för kvinnor. Det

feministiska arbetet har gett resultat och tidigare generationers kvinnokämpar har gjort ett gediget arbete som bidragit till att vi är där vi är idag. Möjligheten att gå i skolan, att arbeta med det vi vill, rösta i valet och ta ledarpositioner i samhället. Jag känner en stolthet över att vara kvinna och en tacksamhet gentemot de kvinnor som fört kampen tidigare. Kan det dock vara så att vi behöver skifta fokus i vad nästa steg i jämställdsarbetet är? Vad händer om vi bestämmer oss för att det aktivistiska krig mellan män och kvinnor är över, hedra det tidigare arbetet och tillsammans ta med oss lärdomar från våra generationers arbete för att kunna ta jämställdhetsarbetet till en ny nivå?

”

En ny form av feminism behöver ta form som inte grundar sig i okontrollerad ilska, förakt, bitterhet eller känslostyrda argument. En feminism som inte skambelägger om en person väljer att inte kalla sig feminist. En feminism som inte polariserar mellan män och kvinnor. En feminism där vi sakligt kan tala med en “meningsmotståndare”. Ett samtal där vi kan vara nyfikna på varandras åsikter och prata på ett sätt som gör att vi går därifrån med nya insikter och perspektiv. Ett samtal med den som vi inte håller med istället för att blint lita på Instagraminlägg eller debattartiklar skrivna av de som redan håller med oss.

Det finns många kvinnor som leder genom att själva stå med båda fötterna på jorden och som arbetar med sina egna känslor, rädslor och tillkortakommanden först innan de talar om för resten av världen hur den ska bete sig. Kvinnor som är medvetna om skuggsidorna i det kvinnliga, om toxisk femininitet och de sår som jag och mina systrar kan skapa hos våra bröder, våra män och våra pappor. Det inre feministiska arbetet behöver kopplas ihop med det yttre. Skuggan med ljus. Det är smärtsamt och jobbigt men det behöver börja med mig. För att komma till nästa nivå behöver vi börja med oss själva.

Även om rädslan för att bli uppfattad fel eller misstolkas är kvar så finns det fortfarande en påminnelse om den historik tidigare generationers kvinnor har gjort. En vän sa till mig en gång “Om alla tycker om dig då gör du något fel”. Jag kommer göra människor besvikna, irriterade och arga men det är okej. Att göra sitt egna arbete, våga lysa med ficklampan på de mörkaste platserna inom sig, ta hjälp av systrar och bröder för att hantera utmaningar och genom självrannsakan ta jämställdsarbetet framåt. Det är feminism för mig.

Text: Victoria Johansson

MENTAL TRÄNING OCH PERSONLIG UTVECKLING Vad är mental träning? Många har genom åren talat om mental träning och påstått att det är hokus pokus, eftersom det ofta ingår träning mentalt i form av hypnos, självhypnos, attraktionslagen, flow och dylikt. Saker som kan vara svåra att begripa ordentligt utan en vettig förklaring och inblick i ämnet. De som faktiskt lagt manken till mental träning och genom det vunnit OS-guld, VM-guld, EM-guld, Ligatitlar, bestigit Mount Everest, eller på något annat sätt blivit framgångsrik inom sin karriär, bevisar motsatsen till dessa påståenden.

Har du någonsin hört att vi människor enbart använder tio procent av vår hjärnkapacitet? Jag ska hjälpa dig att låsa upp en större del för att börja tänka bättre och smartare. Välkomna till den första delen av mitt mentala träningsprogram i tidningen Framåt! Jag heter Vicing och jag utbildar mig just nu till mental coach och rådgivare. I flera nummer kommer du finna en artikel skriven av mig, där jag hjälper dig att sakta men säkert bli smartare, skarpare, större och bättre på precis det sättet du själv önskar.

Otroligt många har åstadkommit enorma succéer inom olika områden med hjälp av mental träning. Kanske är din förebild någon av dessa? Eller kanske är du en av dessa personer. Just begreppet kan vara svårt att förstå vid första anblick, ”mental träning”. Om man bryter ned de två orden, kan man göra det väldigt konkret och enkelt. Ordet ”mental” är vad som försiggår i huvudet på oss människor, vårt medvetna och undermedvetna, allt som händer innanför pannbenet. Din panna finner du strax ovanför ögonbrynen och innanför den har de flesta av oss en hjärna att tänka med. Hjärnan är designad för att hjälpa oss att överleva och inte till att bli ingenjörer, fotbollsproffs eller politiker (mer om detta i kommande tidning). Under de senaste 50 åren har det hänt otroligt mycket mer än vad som hänt de 500 åren innan det.

Hur kan jag då veta vad du vill bli bättre på och framförallt hur ska jag hjälpa dig med det?

Utvecklingen av samhället har ökat exponentiellt under all tid som passerat på jorden. Däremot har inte hjärnan förstått att vi inte längre lever under öppen himmel med livshotande faror runt oss under dygnets 24 timmar.

Det är precis vad jag ska förklara, genom en kort introduktion till mental träning och personlig utveckling. För det spelar ingen roll vilket mål du har eller vad du vill bli bättre på, det fungerar nämligen på samma sätt oavsett om du vill bli egenföretagare, aktiehandlare eller idrottare.

Det jag vill hjälpa dig med är att programmera om din hjärna och ditt tankesätt till den tid vi lever i idag. Där vi har möjlighet till att göra mycket mer än att överleva livet, idag har vi även en gedigen chans att faktiskt leva livet.

Det handlar varje gång om att ta sig från nuläge till ett önskat läge.

Det är här träning kommer in i bilden. Det krävs nämligen många timmars träning för att förändra din hjärna och dess sätt att fungera. Ordet träning är lätt att förstå, man tränar för att bli bättre på något. Mental träning handlar alltså om att träna huvudet till att fungera på ett bättre sätt för dig personligen, att uppnå en viss önskad form mentalt på samma sätt som du vill att din kropp ska vara i form inför en tävling till exempel. Detta går att likna väldigt mycket med fysisk träning. Du går till gymmet för att bli fysiskt starkare, lyfter vikter om och om igen, för att kunna ta tyngre vikter och bli starkare.

“Otroligt många har åstadkommit enorma succéer inom olika områden med hjälp av mental träning.” Genom att träna din mentala styrka kan du ta dig an fler och större uppgifter och utmaningar, bli bättre på att lösa problem och därefter ta dig an någonting ännu större. Det du vill är alltså att bli bättre på att ta dig an svåra uppgifter och framförallt klara av dem. Ett exempel på en sådan uppgift är dina största mål i livet. Vad du än vill göra här i livet, kan du börja ta kliv mot det här och nu. Oavsett om detta är att ta dig upp ur sängen och ta dig till jobbet även fast du för tillfället är utbränd, eller om du som olympisk guldmedaljör vill ta ännu en medalj. Genom att träna på att göra svåra saker och klara av uppgifter så kan du ta dig dit du vill. Men du måste börja någonstans och börja litet, precis som när du för första gången går nervös till gymmet för att du känner dig liten och svag. Sätt igång med dina tankar och idéer redan nu, så ska jag i nästa nummer ge dig en av de viktigaste insikterna du någonsin kommer få.

Text: Vicing Jansson

Drömmen om ett JÄMSTÄLLT Sverige För över 100 år sen föddes en dröm om ett jämställt Sverige. En dröm där kvinnor och män skulle tjäna lika mycket pengar, ha lika mycket makt och lika hög status. 1919 fick kvinnor rösträtt, 1927 fick vi rätt till statlig utbildning, och 1975 rätt till fri abort. Men 2022 lever vi fortfarande i ett Sverige där kvinnor inte har samma ekonomiska förutsättningar, och där kvinnor fortfarande inte behandlas som jämlikar på arbetsplatsen. Vad ska vi göra för att ändra på det? Hur många år till ska vi vänta på att normen ska förändras, så att kvinnor får ta samma del av näringslivet? Genom könskvotering kan vi göra detta möjligt. Inom den privata sektorn är 67% av cheferna män och 33% kvinnor. Endast en tredjedel av chefspositionerna besitts av kvinnor. Varför? Vad beror det på? Fler män idag söker chefspositioner men beror det på att kvinnor inte vill ha dem eller på de förväntningar som finns i dagens samhälle; att kvinnor inte ska ta plats? Jag tror inte det beror på att kvinnor har sämre kompetens eller förmåga, utan det beror på ett samhälle där män redan sitter på maktpositioner och där faktum är att de flesta män befordrar män. 32

Det går till och med till den grad att män hellre befordrar en medioker man än en kompetent kvinna. Därför skulle könskvotering, där vi skapar ett krav på att kvinnor ska ha en andel av tjänsterna, inte bara vara lösningen till ett mer jämställt samhälle utan också öka meritokratin inom företagen. Genom att förkasta det uråldriga systemet så kan företag dessutom få in mer kompetenta chefer som de idag går miste om.

“Män kommer fortsätta befordra män om inget annat krav ställs på dem.”

Vi måste aktivt se till att kvinnor får samma status som män. Män kommer fortsätta befordra män om inget annat krav ställs på dem. Vi måste skapa det kravet, och det gör vi genom könskvotering. Det spelar ingen roll om du är höger eller vänster. Det handlar om att skapa ett jämställt samhälle och att göra det nu. Mina principer går emot att inskränka det individuella valet men min egen valmöjlighet som kvinna inskränks om vi inte inför könskvotering.

Jag förstår problematiken med könskvotering. Ingen vill känna sig inträngd i ett hörn och få sina valmöjligheter begränsade. Samtidigt är det vad som händer kvinnor om och om igen, varje dag.

Mina valmöjligheter är begränsade på grund av att jag är kvinna.

Vi är begränsade till det kön vi har, ofta omedvetet. Det kanske känns som en radikal förändring men gjorde inte allmän rösträtt också det på sin tid? Eller abortlagen? Eller kvinnlig utbildning? För att samhället ska förändras så kanske det är något radikalt som behövs.

Jag vill inte gå miste om ett jobb, en möjlighet eller en lön enbart för att jag är kvinna.

Vi har väntat tillräckligt länge på att kvinnor och män ska bli jämställda. Vi behöver en förändring som gör skillnad och kan inte bara vänta på att normerna ska förändras; det tar för lång tid.

Då ser jag mycket hellre ett samhälle där könskvotering är ett faktum.

Det har gått mer än 100 år sen vi fick rösträtt, 2022 är det är dags att ta nästa steg i kampen för jämställdhet och könskvotering är definitivt ett steg i rätt riktning.

Text: Kajsa Eskilsson

Meriter framför KVOTERING Jag tycker absolut att vi ska sträva efter en värld där vi alla har samma möjligheter oavsett vilka omständigheter vi är födda in i, så som kön, hudfärg och annat som vi inte kan hjälpa. Men det är inte något som jag tror är möjligt om vi samtidigt kvoterar folk in till deras positioner. Kvotering är för mig, oavsett anledning, ett fult ord. Att kvotera in någon är att förminska personen till ett objekt. Du blir inte en värdefull anställd, du kanske knappt vet vad du håller på med, men du hade rätt kön, rätt sexualitet, rätt funktionsnedsättning… Du fick jobbet för att det redan var för många av ditt motsatta kön som redan jobbar där, eller som är neurotypiska, eller inte lika uppenbart homo som du själv är. Visst låter det vidrigt? Det är exakt så vidrigt jag tycker det låter när jag hör folk prata om kvotering som något positivt. Många menar att kvotering hjälper att balansera ut sådana saker som att män får förtur, för att de råkar vara män.

Den vettiga lösningen är väl att bara sluta ge folk förtur? Börja ge folk samma möjligheter, oavsett kön eller annat som vi använder idag, för att se varandra som minikollektiv, istället för individer. Våra utomstående attribut har vi stridit om i många år nu, att vi alla ska ha samma rättigheter oavsett kön, hudfärg, bakgrund, sexualitet… Så varför ska du nu särbehandlas för dessa saker? Det viktigaste är att jag vet att läkaren som behandlar mig, läraren som lär mina barn, polisen som håller våra gator säkra, busschauffören och personalen på korvmojen… Är mest meriterad för sin plats! Eller i alla fall att det inte finns någon som blivit nekad jobbet för att istället ge plats åt en mindre meriterad person.

“Att kvotera in någon är att förminska personen till ett objekt.”

Det viktigaste att poängtera är att kvotering eliminerar individen och bryr sig mer om balans än resultat. Jag vill inte ha balans från läkaren som ska rädda mig från cancer när det är min tur, jag vill ha den bästa, oavsett vem det är. Vi är alla individer, se dig själv så, se andra så, istället för att se en checklista med beskrivande attribut. Det är så jag tror vi löser problemen framför oss, det är så vi hittar den bästa personen för arbetet, istället för den som bäst kan utjämna balansbrädan. Lyft den som är bäst, oavsett vem det må vara. Det är så vi får en naturlig balans istället för en påtvingad. Så kommer vi alla framåt.

Du och jag, är individer, med våra unika styrkor och svagheter. Vårt kön, vår sexualitet, vår hudfärg, vår kulturella bakgrund, ska inte ha betydelse när vi söker ett jobb, även om det skulle vara till vår fördel.

Utgå från att manligt privilegium finns, som gör att män som inte är bäst ändå får jobbet, lösningen ska då vara att kvotera in lika många kvinnor, som kanske inte heller är bäst. Text: Anthony Raveneye

OLIKA PERSPEKTIV ÅLDER Liv, 5 - Förskoleelev Johnny, 88 - Pensionär Vad är det bästa med livet? Det är väl att få vakna upp på morgonen och veta, att nu är det ännu en dag med massa upplevelser. Det är ju så, att trots att man blir gammal är man nyfiken på livet. Så att vara nyfiken och att njuta av varje dag är det bästa med livet. Vilket är ditt bästa minne? De bästa minnena jag har är väl när jag och mamman till mina barn var ute och vandrade i fjällen. Vad gör du helst på fritiden? Åker ut med min sambo i vår cab och njuter av naturen. Vad ser du fram emot? Eftersom det har varit pandemi så har jag inte träffat min familj sen i somras. Så det jag ser fram emot nu är att allt med pandemin löser sig och att jag kan åka iväg och träffa mina barn, barnbarn och barnbarnsbarn! Vad är kärlek? Det är när man betraktar någonting och man blir precis varm i hela kroppen, det måste vara kärlek. Det kan vara människor och det kan vara djur och det kan vara en utsikt eller vad som helst. Vad betyder familj för dig? Det är allt. Att träffa hela min släkt gör ju mig lycklig. Man tar ju alla chanser att träffa dem. Vad är det viktigaste i livet? När man blir så gammal som jag, är det att umgås med nära och kära. Både min familj och min sambos familj. Det är viktigt att umgås med dem, så mycket man kan. Det är i alla fall det man sätter som mål.

Vad är det bästa med livet? Att äta glass på helgen. Vilket är ditt bästa minne? När jag var på badhuset och Astrid Lindgrens värld när jag var liten. Och när jag var på min kompis kalas. Vad gör du helst på fritiden? Jag gillar att leka fjärilsvingar, det är när man leker fe och pyssla. Vad ser du fram emot? Att fylla 6 år för då får man börja förskoleklass. Men jag vet inte om jag kommer tycka om de nya kompisarna för jag gillar inte att leka med någon som är dum. Vad är kärlek? När man gillar varandra. Vad betyder familj för dig? Jag gillar att krama mamma, pappa, min lillasyster, farmor och mormor. Vad är det viktigaste i livet? Det är de människorna som är viktigast för mig; mamma, pappa, farmor. Det är också viktigt att leka. Vilken är den viktigaste egenskapen en människa kan besitta? Att vara busig. Vem är den viktigaste människan i ditt liv? MAMMA!

Vilken är den viktigaste egenskapen en människa kan besitta? Det är empati. Han stollen som sitter i Moskva, Putin har ju ingen empati. Han är ju känslokall helt och hållet. Vem är den viktigaste människan i ditt liv? Det är min sambo Siw, hon är den närmaste jag har, hon ser till att jag mår bra.

“The most important thing is to enjoy your life —to be happy —it’s all that matters.” - Audrey Hepburn 34

GISSA CITATET

Politiker är också människor som råkar spotta ur sig en verbal groda ibland, eller något som alla kommer minnas. Här har vi samlat några citat som gått ner i historien, kan du matcha citatet med den som har sagt det? “Rysk gas har två nackdelar. Den ena är att den är gas,och den andra är att den är rysk”

1. Jan Björklund (L) X. Stefan Löfven (S) 2. Nooshi Dagostar (V)

“Skulle hellre äta upp min högra sko än att bli ett stödhjul till Socialdemokraterna”

1. Annie Lööf (C) X. Ulf Kristersson (M) 2. Björn Söder (SD) “Vi har många döda som försöker fly.”

1. Jimmie Åkesson (SD) X. Stefan Löfven (S) 2. Göran Hägglund (KD)

“Stockholmare är smartare än lantisar”

1. Åsa Romson (MP) X. Jan Björklund (L) 2. Anna Kindberg Batra

“Det är bara käbbel”

1. Jonas Sjöstedt (V) X. Stefan Löfven (S) 2. Gustav Fridolin (MP)

“Försök inte gömma dig bakom mina kjolar, för de är ganska korta”

1. Ebba Busch (L) X. Maud Olofson (C) 2. Mona Sahlin (S)

“Du står och ljuger. Du är fullständigt historielös.”

1. Ulf Kristersson (M) X. Nyamko Sabuni (L) 2. Jimmie Åkesson (SD)

Svenskar: “Valsystemet i USA är så dåligt. Det är inte alltid den som får flest röster som får bestämma!” Miljöpartiet:

Kreditering av bilder Robert Björk: Lilartsy: Frankie Fouganthin: N Jilderda: Anna Shvets: Karolina Grabowska: Nadezhda Moryak: Alamy / Paul Fearn: Shutterstock: Openclipart: Publicdomainvectors: Pressbilder Riksdagen:

s. 1, 18, 21, 36 s. 12 s. 13 s. 25 s. 28 s. 31 s. 31 s. 29 s. 12 s. 17 s. 34 s. 20

1: Jan Björklund, 2: Anna Kindberg Batra, 3: Mona Sahlin, 4: Annie Lööf, 5: Stefan Löfven, 6: Jimmie Åkesson, 7: Stefan Löfven, S

VECKANS AFORISM AV JAN EMANUEL

“I sanningen finns ingen tröst att finna för förnekaren”

Tidningen Framåt Pilot

Articles inside

Den stora debatten med Kajsa och Anthony

DEN FEMINISTISKA KAMPEN BEHÖVER BLI NÅGOT ANNAT av Victoria Johansson

VICTORY OVER VICTIMHOOD av Kevin Maher

OTVÄTTADE TANKAR OM POLITIK av Tilda Röding

MENTAL TRÄNING OCH PERSONLIG UTVECKLING av Vicing Jansson

STÖTTAR JAG FORTFARANDE YTTRANDEFRIHETEN? av Tilda Röding