Chef nr 6/7 2019 - klimat

Page 1

”Klimatkrisen är planetens sätt att skicka oss fakturor för allt du köpt de senaste decennierna.” SVERIGES STÖRSTA LEDARSKAPSTIDNING Nr 06/07 | 2019 | Pris 179 kr

PER GRANKVIST MÅNADENS KRÖNIKÖR

Vakna! 5 steg till ett klimatsmart ledarskap


Det blir alltid bäst när man känner varandra! Du känner oss redan, men vi har bytt namn. Candidator, DGC, och Solid Park har gått ihop och bildat Iver. Du kan förvänta dig att vi levererar IT-driftlösningar i absolut teknisk framkant, vårt personliga engagemang och en

stor förståelse för din verksamhet och dina behov. Samma personer som du redan känner alltså, men med större styrka och möjligheter i ryggen. Läs mer på iver.se


JOHAN LYGRELL JOHAN LYGRELL

”Och vi som är che­ fer är de som kan göra allra störst skillnad. Våra beslut påver­ kar.”

CISSI ELWIN

TIPS:

Dags att agera nu! DET ÄR JU inte så att jag har varit en klimatförne-

kare. Tvärtom. Jag gick i anti-kärnkraftsdemonstrationer redan som barn. Jag skrev beskäftiga sagor om miljöförstöring vid åtta års ålder. En av mina favoritböcker hette ”Sprätten satt på toaletten” och handlade om en ond direktör som släppte ut föroreningar i en sjö från sin fabrik bara för att han ville tjäna pengar. Fiskarna dog. Blommorna dog. Och alla människor blev ledsna. Men så fattade han att om han inte gjorde det så skulle alla bli glada igen och han skulle bli populär och så blev allt bra. Lite oklart hur. Men ändå. Men om jag ska vara ärlig har miljö och klimatfrågor aldrig riktigt engagerat mig. Jag brinner för människor. Jag har velat driva rättvisefrågor som jämställdhet både när det gäller kvinnor och den makt och det inflytande som invandrare borde ha utifrån sin andel av befolkningen. Det har eldats på av den frustration jag känt när människor jag mött inte fått samma chans och möjligheter som andra enbart beroende på kön eller ursprung. Det har gjort mig rasande. Det har varit tydligt. Jag har ansikten, berättelser och öden kopplade till det.

MEN KLIMATFRÅGOR HAR känts mest som…naturvetenskap. Inte mitt bästa ämne. Jag kan inte känna samma sak för en lav eller en utdöende insekt som för en annan människa. Så naivt. Så pinsamt. Så dåligt på alla sätt och vis. Men bevis finns för att jag inte är ensam. Jag har vaknat stegvis. Jag har haft turen att ha kloka, pålästa och medvetna medarbetare. De har piskat på. De har tagit de första stegen. De har gått och hämtat smoothies till våra utbildningar i glasflaskor som vi kan diska och använda igen. De har drivit på att införa miljömärkt papper till

MILJÖCERTIFIERAT TRYCK

vår tryckta tidning och en miljösäkrad tryckprocess. De vill avveckla goodiebags på våra event. De har startat Linkedin-gruppen Klimatsmarta chefer. Och ju mer jag lär mig och ju mer jag förstår av hur allvarligt läge vi befinner oss i desto mer inser jag att det inte finns någon väg tillbaka till det okunniga stadiet när jag inte kunde (orkade?) se att vi faktiskt radikalt måste ändra vårt sätt att leva på och att det i allra högsta grad är sammankopplat med enskilda människors öden och villkor.

EU Ecolabel :

VI FATTAR LIKSOM inte förrän torkan står för dör-

ren. Och vi är alltför många som kollektivt måste inse vårt ansvar för att vi på allvar insåg att något var fel först när sommarens gräsmattor förvandlades till torra stäpper. Och vi som är chefer är de som kan göra allra störst skillnad. Våra beslut påverkar. Vi kan driva förändring både som individer och i våra roller. Men vi har inte gjort det. Och nu protesterar ungdomar över hela världen ledda av en sextonårig svenska. Greta Thunberg åker på turné och ställer ledare mot väggen. Hon kräver handling. Nu!

MEN HUR GÖR man då? Det känns så stort och oöverstigligt. Och som att man gör fel hur man än försöker. I detta temanummer har vi tagit hjälp av de främsta experterna och de som har bäst koll. Följ vår skola i fem enkla steg och bli en klimatsmart ledare redan i dag.

Från och med det här numret av Chef är hela vår tryckprocess miljöcertifierad och märkt med EU-standarden EU Ecolabel. Den lilla blomman längst ner på innehållssidan (på nästa sida) är stämpeln för detta. Det innebär att klimatavtrycket i alla steg i tryckprocessen ska vara så små som möjligt och att papperet är miljömärkt. Vårt tryckeri använder dessutom grön el och PLhar/0 28/005 ISO miljöcertifieringen 14001. SOMMARNJUTNING

Sommarens godaste rabarberpaj med kolatäcke: Sätt ugnen på 150 grader. Ansa rabarbern och skär den i 4-centimetersbitar. Lägg den i en smord form. Blanda 2 dl socker, 2 dl havregryn och 1 3/4 dl mjöl, 1/2 tsk bakpulver och 1 krm vaniljsocker.  Smält 125 g smör i en kastrull tillsammans med 1/2 dl ljus sirap och 1/2 dl vispgrädde. Häll ner de torra ingredienserna i kastrullen och rör ihop. Häll smeten över rabarbern och grädda i ugnen ca 40–50 minuter. Servera sval och med smält glass.

JUNI/JULI 2019 Chef. 3


Det finns ingen planet B.

För oss på Kyocera Document Solutions är miljöfrågan en hjärtefråga. För dig som är kund hos oss betyder det en försäkran om att vi alltid har som målsättning att använda så lite energi och materialfinns somfinns möjligt ingen när vi utvecklar men också använder Det Det ingen planet planet B. våra lösningar. Att vi tror på ett långt liv för våra produkter För Föross oss på på Kyocera Kyocera Document Document Solutions ärSolutions miljöfrågan är en miljöfrågan en visar vår teknologi och vi var pionjärer när vi, för mer än 25 år hjärtefråga. hjärtefråga. För dig För som dig är som kund hos är oss kund betyder hosdet oss en betyder försäkran det en fö om omatt att vi alltid vi alltid har har målsättning som målsättning att använda så attliteanvända energi så lite en sedan, lanserade en som serie skrivare - ECOSYS med endast en och ochmaterial material som möjligt som möjligt när vi utvecklar när vimen utvecklar också använder men också anvä förbrukningsdel. våra våralösningar. lösningar. Att vi Att tror på vi ett tror långt pålivett för långt våra produkter liv för våra produkte

Det Detfinns finns ingen ingen planetplanet B.

För Föross oss på på Kyocera Kyocera Document Document Solutions ärSolutions miljöfrågan är en miljöfrågan en visar visar vårvår teknologi teknologi och vi var och pionjärer vi varnär pionjärer vi, för mernär än 25vi, år för mer än 2 hjärtefråga. hjärtefråga. För dig För som dig är som kund hos är oss kund betyder hos det oss en betyder försäkran en fö sedan, sedan, lanserade lanserade en serie en skrivare serie- skrivare ECOSYS med - ECOSYS endast en med det endast e om om vi alltid vi har miljösmart som harmålsättning som målsättning att använda så att liteanvända energioss så lite en Villförbrukningsdel. duattatt veta meralltid om dokumenthantering? Kontakta förbrukningsdel. och ochmaterial material som möjligt som möjligt när vi utvecklar när vimen utvecklar också använder men också anvä Vill Vill dulösningar. du veta veta merAtt mer omvimiljösmart ompå dokumenthantering? Kontakta oss produkte Konta våra våra lösningar. Att tror vimiljösmart ett tror långt pålivett fördokumenthantering? långt våra produkter liv för våra visar visarvårvår teknologi teknologi och vi var och pionjärer vi varnär pionjärer vi, för mernär än 25vi, år för mer än 2 sedan, sedan, lanserade lanserade en serieen skrivare serie- skrivare ECOSYS med - ECOSYS endast en med endast e kyoceradocumentsolutions.eu kyoceradocumentsolutions.eu kyoceradocume förbrukningsdel. förbrukningsdel.



Vill du bli en vinnare? Satsa på någon med driv, kraft och vinnarskalle.

D E T H Ä N D E RTA! BARA I AVES Ta med ditt företag in i framtiden med oss. Var med där det händer och växer, nära Mälardalen och alla världens möjligheter. Kontakta våra näringslivsutvecklare på tillvaxt@avesta.se eller besök baraiavesta.se så berättar vi mer. Vi ses!


SEMINARIUM I ALMEDALEN, PÅ CHEFS SCEN DEN 3 JULI KL 11.30–12.15

Framtidens beslutsfattande, verksamhetsstyrning och ledarskap – forskning, trender och praktikfall För dagens och morgondagens beslutsfattare blir det avgörande att organisationen förstår och kan följa upp sin verksamhet, att rätt beslut kan fattas genom snabb tillgång till rätt information och att den strategiska och finansiella planeringen sker på ett sätt som får organisationen att röra sig smidigt mot sina mål. Välkommen till ett seminarium där vi blandar akademi och forskning med praktik, trender och framtidsspaningar. Läs mer på www.chef.se/almedalen/hypergene/ Tid: Onsdag 3 juli, kl. 11.30–12.15 Plats: På Chefs Almedalsscen. Korsgatan 24, vid Björkanderska magasinet på Skeppsbron 24, precis där Hamngatan når hamnen. Moderator: Robin Askelöf, CMO på arrangören Hypergene – ett techbolag inom beslutsstöd och verksamhetsstyrning.

Paneldeltagare:

Ari Riabacke Föreläsare och rådgivare, Riabacke & Co

Cissi Elwin VD och chefredaktör, Chef

Anette Ömossa Ekonomidirektör, Västerås stad

Patrik Hofbauer Vd och koncernchef, Svenska Spel


Ge era IT-prylar en ny chans! Nuförtiden används datorer och andra IT-produkter allt för kort tid. Det är både ohållbart och onödigt. Därför erbjuder vi en bättre lösning och en cirkulär modell för den IT-utrustning som ni inte längre behöver. Sedan 20 år tillbaka hjälper vi organisationer att återanvända sin IT-utrustning och att konsumera på ett smartare sätt. Det vinner både ni och miljön på. Läs mer på inrego.se eller ring oss på 08-501 090 00.


TEMA KLIMATET

D

DU HAR INGET VAL

e företag och chefer som vill överleva, i både bildlig och bokstavlig bemärkelse, måste agera klimatsmart. Som chef har du ett särskilt ansvar som förebild och ledare.   För ett år sedan var företagets värderingar den viktigaste frågan när unga människor skulle välja arbets­g ivare. I dag är det klimatet. Enligt Erik Hedén, vd och grundare på undersökningsföretaget SB Insight, handlar det om en ovanligt snabb förflyttning. Och det räcker inte längre med visioner. Generation Z, de som är födda år 2000 och senare, kräver att företagets klimat­ambitioner är autentiska. De kräver handlingsplaner och uppföljningar, de vill ha svart på vitt att företaget gör skillnad. Till hösten börjar de första ur denna generation sina högskolestu-

dier. Redan då kommer de att börja snegla på framtida arbetsgivare. ATT VÄGRA INSE klimatkrisens betydelse är

som att på 1990-talet blunda för internets framfart, fast betydligt värre. Om du kopplar greppet och blir en klimatsmart chef har du alla chanser att ligga i framkant och göra skillnad. Om du väljer att avstå väljer du en återvändsgränd. I dag vet forskarna hur vi ska få bukt med utsläppen av växthusgaser. Det finns också en tidplan för detta. Det som saknas är att vi agerar. Därför har vi på Chef tagit fram fem steg till att bli en klimatsmart chef och därmed även en talangmagnet. De fem stegen tar inte mycket av din tid, eftersom vi vet att tiden är knapp både för chefer och för planeten. Fokusera på möjligheterna, för de är många. ❁

JUNI/JULI 2019 Chef. 15


TEMA KLIMATET

BLI EN

KLIMATSMART CHEF I 5 STEG

Starta ditt klimatsmarta ledarskap i dag, om du inte redan gjort det. Det är enklare än du tror och ger en mängd fördelar – för dig, dina medarbetare, era kunder och planeten. Här är fem steg på vägen. TEXT LOTTA BYQVIST

K

limatet var EU-valets viktigaste fråga för svenskarna. När framtidens kvinnliga ledare utsågs i våras var vinnarens engagemang för hållbarhet en de avgörande parametrarna för juryn. Bransch efter bransch, till och med fossiltyngda sådana som cement och stål, har satt datum för när de ska vara fossilfria eller åtminstone klimatneutrala. Det är alltså nu det händer. De ledare och de företag som vill hänga med in i framtiden måste bli klimatvänliga, både för affärernas och klimatets skull. Företag som struntar i miljön och klimatet kommer att få svårt att rekrytera arbetskraft och behålla kunder. Chefer som inte har tid med klimatarbete riskerar att se sin karriärkurva plana ut. Detta är inget vi på Chef hittat på, utan förs fram av klimat- och hållbarhetsverksamheter som Fossilfritt Sverige, Sustai-

KORT OM KLIMATET MISSFÄRGAT ➜ Gröntvättning (eller green­ washing) är att marknadsföra enstaka miljövänliga insatser eller hygienfaktorer i ett hållbarhetsarbete, för att framstå som miljövänliga. Nära släkt med: dimridå, cherrypicking och uttrycket ”sminka grisen”.

16 Chef. JUNI/JULI 2019

nergies och SB Insight. Fossilfritt Sverige och Sustainergies har dessutom gett oss värdefull vägledning när vi tagit fram de fem stegen. Klimatsmart ledarskap är ett tålamodskrävande förändringsarbete som samtidigt är utvecklande och kul. OM DU TYCKER det är knepigt att komma

igång med ditt klimatsmarta ledarskap, tänk på fjärilseffekten, teorin om att en fjärils vingslag i Amazonas kan orsaka en virvelstorm i Texas. Eller att en ensam femton­ årings skolstrejk för klimatet kan eskalera till en världsrörelse av klimataktivism.

DET FÖRSTA STEGET leder till det andra och det tredje … sedan är det bara att fortsätta. Om du och dina medarbetare exempelvis bestämmer er för att halvera antalet flygresor har ni startat en process som kommer att ta er vidare i klimatvänlig riktning. ❁

11

STEG 1 TA REDA PÅ FAKTA

Du behöver inte grotta ner dig i klimat­ rapporter och forskningsstudier, om du inte vill. Här är de viktigaste grundkunskaperna du behöver för att komma igång med ditt klimatarbete: ○ Fossila bränslen – olja, kol och gas – är den största källan till utsläpp av växthusgaser. Växthusgaserna bidrar till klimatförändringarna. Därför måste fossila bränslen fasas ut. ○ Hur vi transporterar oss och vad vi äter gör stora avtryck på klimatet. Att ta tåget i stället för flyget och att äta närproducerad vegetarisk mat i stället för brasilianska biffar är ett val som gör skillnad.

SÅ MÅNGA ÅR har vi på oss

att genomföra drastiska förändringar som förhindrar att den globala medeltemperaturen stiger mer än 1,5 grader. KÄLLA: FN:S KLIMATPANEL IPCC

4 APRIL 2019 ➜ Sveriges Earth Overshoot Day, datumet när vi gjorde slut på våra resurser för i år. Svenskar konsumerar som om vi har 3,9 jordklot.


STEG 2 Nötkött ger stora utsläpp av klimatgaser. Nötkött som flugit över halva jordklotet ger väldigt mycket större utsläpp. ○ Med den ambition världen ligger på i dag går vi mot tre graders global uppvärmning innan seklet är slut. Det skulle orsaka enormt lidande och underminera världsekonomin. ○ Det finns mycket att vinna på att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader i stället för två grader, som bara det är ett ambitiöst mål. Det finns fortfarande en chans att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, men för detta behöver vi nolla utsläppen av växthusgaser så fort det bara går. ○ Varje dag vi minskar utsläppen räknas, varje tiondels grad global uppvärmning påverkar klimatet. BRA: El- och värmeproduktionen är i princip redan fossilfri i Sverige i dag och här finns många möjligheter att använda förnybara källor. MINDRE BRA: I Sverige är transporterna

den stora klimatutmaningen. Transport­ erna, inklusive tjänsteresor, kan du som chef påverka. Tung industri som stål- och cementindustrin är också stora utsläpps­ källor. Här kan det vara lite svårare att påverka i din chefsroll, åtminstone om du inte jobbar i ett sådant företag.

DETTA ÄR PÅ GÅNG: Riksdagen har beslutat

att Sverige år 2045 ska vara ett klimatneutralt samhälle. För detta krävs många snabba tekniksprång. På initiativ av Fossil­ fritt Sverige tar olika branscher nu fram sina egna riktlinjer för hur detta ska kunna uppnås. Flera branscher har redan satt datum för när de ska vara fossilfria. ❁

MÅLBILD ”För företag som vill kalla sig klimatledare är det rimligt att sätta målet att halvera utsläppen snabbare än på tio år.” Johan Falk, som tagit fram Global Carbon Law ihop med miljöprofessor Johan Rockström med flera.

KARTLÄGG DIN AVDELNING OCH DIN ORGANISATION

”JAG VILL INTE GE MIN HJÄRNA

OCH MIN TID ÅT ETT FÖRETAG SOM INTE GÖR BRA SAKER.”

Nu är det dags att ta reda på hur det ser ut i dag på ditt företag och din avdelning. Kartlägg vad ni redan gör för att minska klimatpåverkan. Börja med själva verksamheten, är den hållbar, en klimatbov eller någonstans däremellan? Oavsett var verksamheten befinner sig är det viktigt att vara transparent. Det är lika angeläget att säga vad man har kvar Handelsstudenten Ylvali Buschs att göra som vad man har åstadkommit. kommentar till arbetsgivare vid Klimatresan i sig kan engagera både anställningsintervjuer. Hon är en medarbetare och kunder. Ta av studenterna bakom det svenska PÅ CHEF.SE sedan reda på om företaget har Studentmanifestet, där tusentals finns en lista att en klimat- och miljöpolicy med studenter kräver klimatansvar av fylla i för dig som sina framtida arbetsgivare. hållbarhetsmål och hur väl snabbt och enkelt dessa mål efterlevs. vill göra din kartläggning. DÄREFTER ÄR DET dags för lite självrannsakan: Punkta ner vad du gör i din roll som ledare för att minska klimatpåverkan. Fokusera på transporter, resor och möten eftersom ATT det verkligen går att göra skillnad FÖRDELAR MED MART TS A på dessa områden. Tar du till VARA EN KLIM ON exempel tåget så ofta det går i ORGANISATI stället för flyget? Ersätter ni en del av de fysiska mötena med MÄRKET ✔ STÄRKER VARU KRYTERA möten via telefon, Skype eller RE T AT E ✔ LÄTTAR videolänk? Har ni något mål ARBETSKRAFT BLAND för att byta ut tjänstebilsflottan KÄNSLAN ✔STÄRKER TEAMBETARNA mot klimatvänliga alternativ? MEDAR A, Passa också på att undersöka A FÖR AFFÄRERN TA BR ✔ AR om ni har någon transportpoSM AT EFTERSOM KLIM R SIN licy för era leverantörer, att ni FÖRETAG ÖKA AFT exempelvis kräver att de ska vara NKURRENSKR EN KO fossilfria senast ett visst datum. Det ET ✔ BRA FÖR PLAN är också värdefullt att ta reda på om företaget får sin el och värme från förnybara källor. ❁

GRETA SÄGER:

”You can’t just sit and wait for hope to come around, then you’re acting like spoiled irresponsible children.” Tal vid Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

ÖKA TAKTEN ”Klimatförändringarna springer snabbare än vi.” FN:s general­ sekreterare António Guterres, maj 2019.

JUNI/JULI 2019 Chef. 17


TEMA KLIMATET

STEG 3 SÄTT AKTIVITETSMÅL

När ni kartlagt nuläget har ni en bra bild över vad som behöver göras. Med detta som underlag gör ni en handlingsplan och sätter aktivitetsmål. Krångla inte till det, ni behöver inte fixa allt på en gång. Något som brukar få en stor effekt är att börja med en mötespolicy som inbegriper hur ni transporterar er. Aktivitetsmål är effektiva PÅ CHEF.SE finns en lista för att de är roliga att uppnå med aktivitetsoch lätta att följa upp. Tänk mål som du kan också på hur mycket pengar ni komma igång kommer att spara åt företaget. med direkt. Bensinen kommer bara att bli dyrare och dyrare medan det blir billigare och billigare med elbil, till exempel. Ett aktivitetsmål skulle kunna vara att minska antalet flygresor med 30 procent det närmaste året. Ett annat att ersätta vartannat fysiskt externmöte med möte via Skype eller videolänk. ❁

KLIMATMÅL:

Aktivitetsmål är roliga att uppnå och lätta att följa upp.

STEG 4 FÖLJ UPP OCH FIRA

Fira uppnådda mål och delmål. Belöna er med till exempel en kul fest när ni på ett år har minskat flygandet med en tredjedel eller när ni slutit avtal med en leverantör som bara använder fossilfria transportmedel.

EXEMPEL: När vi minskat flygresandet med

30 procent under tre månader jämfört med motsvarande tremånadersperiod förra året ska vi fira med en maskerad. ❁

Det ska vi fira!

7O

KORT OM KLIMATET

18 Chef. JUNI/JULI 2019

procent kan tänka sig att betala mer för en vara eller tjänst om man vet att före­ taget som producerar den arbetar för att begränsa klimatförändringen. KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET

GRETA SÄGER:

”The climate crisis has already been solved. We already have all the facts and solutions. All we have to do is to wake up and change.” TEDxStockholm


TIPS STÄLL UPP SOM FÖREBILD ➜ Du behöver inte alltid driva igenom en ny policy för att uppnå en förändring. Din roll som förebild räcker långt. Om chefen har en elbil som tjänstebil, väljer tåget framför flyget och oftast cyklar till jobbet följer medarbetarna snart efter. Du kan också räkna med att andra chefer och avdelningar tar efter dig. SPELA SPEL ➜ Gamification, eller spelifiering, är ett roligt sätt att öka klimatmedveten­heten bland medarbetarna. Tipsa dem till exempel om gratisappen Deedster som hjälper dem att göra goda klimatgärningar. SKAFFA HÅLLBARHETSCOACHER ➜ Yngre medarbetare är ofta klimatmedvetna och engagerade i hållbarhet. Undersök om någon eller några av dem kan involveras i det löpande klimatarbetet. Ett annat alternativ är att ta in studenter som hållbarhetscoacher och låta dem bidra med färsk inspiration, hålla workshops och samla ihop nya förslag.

STEG 5

CHECKLISTA PÅ CHEF.SE

KOMMUNICERA

Dela med er av era klimataktiviteter, både internt och externt. Oupphörligt. Det är avgörande för att lyckas. Det är också värdefullt eftersom det inspirerar andra företag att följa efter. Det ni kommunicerar måste inte vara perfekt, berätta gärna om när höga ambitioner krockar med den krassa verkligheten. Låt också medarbetarna agera klimatambassadörer. Uppmuntra dem att dela klimataktiviteterna i sina egna kanaler, men tvinga dem inte. Håll tät kontakt med kommunikationsavdelningen genom hela klimatresan så att de känner sig involverade och kan bidra med sin expertis. ❁

ANTA UTMANINGAR ➜ Ett konkret sätt att göra skillnad och samtidigt synas är att anta någon av Fossilfritt Sveriges utmaningar, exempelvis tjänstebilsutmaningen som går ut på att byta ut tjänstebilsflottan till de fordon som får bonus i det bonus-malusssystem som infördes förra året.

KÄLLOR: FOSSILFRITT SVERIGE, SUSTAINERGIES, IPCC-RAPPORTEN, NATURVÅRDSVERKET, NATURSKYDDSFÖRENINGEN, SB INSIGHT.

FRÅNÅKT ”Ledare utan en hållbar livsstil eller hållbara normer kommer inte att anses trovärdiga som chefer framöver och sluta vara attraktiva på arbetsmarknaden.” Fil dr Johan Lembke, utbildare Executive MBA-utbildningen, SBS, Stockholms universitet.

UTSLÄPPSKOLL 1-2-3 ➜ Att redovisa utsläpp enligt GHG-protokollet i Scope 1, 2 och 3 är nu standard för företag. Scope 1: Utsläpp från tillverkning eller transporter som är egenägda. Scope 2: Förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla. Scope 3: Utsläpp från inköp av varor och tjänster, som logistik, flygresor, taxi, hotellnätter och materialförbrukning.

Gör skillnad eller gå under Hur gör chefen när klimatfrågan blivit affärskritisk?

14 november /chefdagen

JUNI/JULI 2019 Chef. 19


TEMA KLIMATET

DEN

HOPPFULLA VISIONÄREN

Sverige klarar omställningen till ett fossilfritt samhälle. Nu måste vi bara få in i våra huvuden att det är möjligt och för detta spelar chefen en viktig roll. Det menar Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

D

TEXT LOTTA BYQVIST FOTO OSKAR OMNE

et är lätt att bli handlingsförlaman rädd. Det är som att vi människor inte riktigt mad när man tänker på klimatlitar på att det går. Det finns mycket psykologisk förändringarna. Men efter att rädsla i förändring. Då krävs det ledarskap och ha pratat med Svante Axelsson, tydlighet.” nationell samordnare för regerOch då krävs det av mig som chef att jag ser ingsinitiativet Fossilfritt Sverige, möjligheterna? börjar en känsla av hopp spira ”Just det. Det finns material både för den goda inombords. Svante Axelsson är i och för den dåliga berättelsen, hela tiden. Som alla fall övertygad om att Sverige ledare måste man fundera på hur man balanserar klarar att bli klimatneutralt fram till 2045, det år det där, för den dåliga berättelsen syns ofta mer i som riksdagen beslutat att Sveriges klimatpåvermedia än vad den goda gör.” kan ska vara noll. SVANTE AXELSSON, AGRONOM i grunden, var tidi”Sverige har otroligt goda möjligheter att bli ett gare generalsekreterare i Naturskyddsföreningen. föregångsland för resten av världen, säger han. Även då försökte han visa på möjligheterna snaMitt jobb handlar nu om att springa som en jojo rare än hoten. För fem år sedan gav han ut boken mellan näringslivet och ministrarna för att undanVår tid är nu: Tio hoppfulla perspektiv på röja hinder och snabba på omställSVERIGE, ETT FOSSILklimatkrisen och i februari belönades ningen, inte för att få dem att förstå FRITT FÖREGÅNGSLAND han med Miljöpriset 2019 som delas ut att den är viktig. Det vet de redan.” Fossilfritt Sverige startaav Sveriges Ingenjörer, för sin ”förmåga Enligt Svante Axelsson sitter den des som ett initiativ av den att väcka entusiasm och engagemang stora bromsklossen för ett fossilfritt svenska regeringen inför för miljöfrågorna”. Men är den positiva samhälle i våra huvuden. klimatmötet i Paris 2015 attityden på riktigt eller bara ett sätt att ”Jag menar att det är en psykolomed målet att Sverige ska sockra en besk medicin? gisk fajt nu. Den tekniska är nästan bli ett av världens första ”Den är på riktigt. Jag är positiv som över. Vi vet hur vi ska göra för att bli fossilfria välfärdsländer. person och min framtidstro bygger på fossilfria. Det finns datum för när olika branscher ska nolla sina utsläpp. Fossilfritt Sverige fungerar att vi löst andra problem tidigare. Men som en brygga mellan jag är inte överoptimistisk, jag ser att Men i dag råder en större kunskap politikerna och näringsläget ser svårt ut för världen. Ändå kan om klimatkrisens hot än om möjligjag säga att Sverige har väldigt goda heterna att komma tillrätta med den. livet så att arbetet håller det tempo som krävs. möjligheter att fixa det här. Och vet man inte möjligheterna blir

20 Chef. JUNI/JULI 2019


SVANTE AXELSSON

ÅLDER: 62 år. FAMILJ: Fru och tre barn, 13, 16 och 18 år. BOR: I radhus i Uppsala som värms med fjärrvärme och solceller. GÖR: Nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

”DET FINNS MYCKET RÄDSLA I FÖRÄNDRING. DÅ KRÄVS DET LEDARSKAP OCH TYDLIGHET.” JUNI/JULI 2019 Chef. 21


TEMA KLIMATET

FLYGET ÄR DEN svåraste utmaningen, enligt Svante Axelsson. I sin färdplan för ett fossilfritt Sverige har den svenska flygnäringen satt upp målet att inrikesflyget ska vara fossilfritt år 2030 och att alla flygplan som startar från svenska flygplatser ska vara fossilfria 2045. ”Det kommer att vara en stor utmaning innan det är klart. Vi kommer att få se en blandning av elflyg, hybridplan och bränslebyten. Det kommer att lösa sig, men man ska inte tro att det går av sig själv och resorna blir sannolikt dyrare. Det krävs tuffa politiska krav och tuffa krav från kunderna. Jag tycker ändå att flyget har vaknat upp de sista tre åren och på allvar planerar för en fossilfri framtid.” Behöver svenska chefer sluta flyga i jobbet? ”Som ledare bör du signalera att du tar tåget så ofta du bara kan. Men vi har alla olika livsförutsättningar och vi kan inte moralisera över den som gör andra val. Det är utsläppen totalt sett som man ska fokusera på, inte bara på olika aktiviteter. Däremot behöver varje företag seriöst se över sin mötespolicy för att få ner utsläppen från alla transportslagen.” Samtidigt som det händer en massa bra saker för klimatet byggs det en motorvägstunnel utanför Stockholm och Arlanda flygplats ska byggas ut. Liknande infrastruktursatsningar pågår över hela världen. Har inte vi enstaka chefer och individer oddsen emot oss när allt detta pågår över våra huvuden? ”I en övergångstid tror jag att vi kommer att leva med dubbla signaler. ­Vi

22 Chef. JUNI/JULI 2019

”DET ÄR SOM ATT VI MÄNNISKOR INTE RIKTIGT LITAR PÅ ATT DET GÅR.”

kommer att investera fel och rätt samtidigt. Externa köpcentra var populära för ett antal år sedan och renderande mycket trafik och nu försvinner dessa köpcentra för att de inte är lönsamma. Vad gäller Arlanda är frågan om man lägger ner flygplatser som Bromma och Västerås i kombination med att Arlanda växer. Är Arlandautbyggnaden också ett sätt att få biodrivmedel på alla flygplan i Sverige? Sådana faktorer spelar in när man ska avgöra om utbyggnaden av Arlanda är ett steg åt fel håll eller rätt håll. Det viktiga är att de nya investeringarna bidrar till att utsläppen från flyget minskar. Gammelhjärnan går parallellt med det moderna tänkandet och vi är inte så helgjutna att vi klarar att göra allt rätt på en gång. Men tiden är knapp så det finns mindre utrymmen för felsteg.”

H

ar chefer ett ansvar att ifrågasätta den egna verksamheten? ”Ja, absolut. En chef som inte har en egen kompass är en dålig chef, tycker jag. Det måste finnas en människa bakom chefen och en moral och en värdegrund som den människan står för. Kanske behöver jag inse att företaget jag jobbar för har enorma problem, och just därför jobbar jag kvar, för att vara

med och förändra så att företaget finns även i framtiden.” Hur ska en chef tänka när det gäller upphandlingar och inköp för att vara klimatsmart? ”Jag tycker man ska ha som huvudregel att alla upphandlingar ska vara fossilfria. Varje gång man köper något ska man fråga sig: är detta fossilfritt? Om inte produkten kan vara fossilfri, kanske transporten av den kan vara det. Det finns mycket kraft i att fler och fler kräver fossilfrihet, för då gynnar man de företag som har lösningarna. Annat man kan göra är att uppdatera datorerna i stället för att köpa nya, att man byter ut mjukvaran men behåller skalet. Om man ska byta ut kontorsmöblerna kan man välja second hand, det signalerar att företaget är modernt och tänker långsiktigt.” Du har en vision om att Sverige ska bli en permanent världsutställning för ett fossilfritt Sverige. Hur menar du? ”Det räcker inte att nolla utsläppen i Sverige, vi måste göra det med gott humör, annars kommer ingen att vilja följa efter. Vi kan visa att det både går att leva fossilfritt och få ett bättre liv. Eftersom vi ligger så långt i framkant har jag en idé om att vi ska göra Sverige till ett showroom för fossilfria lösningar och produkter. Våra smarta tekniska lösningar som vi utvecklar bör snabbt gå på export. Kineser och indier ska vilja åka till oss och beställa dessa lösningar och produkter. Att klimatsmart teknik snabbt kan spridas i världen är en chans som vi inte får missa. Tack vare Greta Thunberg är Sverige mer i fokus än någonsin på detta område.” ❁


DET SMARTA VALET STOCKHOLMGÖTEBORG Punktligast, lägst pris och nöjdast kunder enligt Svenskt Kvalitetsindex. Välkommen ombord på någon av våra 110 avgångar i veckan mellan Stockholm och Göteborg. Boka på mtr.se eller via din resebyrå.


HÅLLBARA HELGER MÖTEN SOM VARAR 20 MIN FRÅN SLUSSEN Nu öppnar vi upp på helgerna och välkomnar alla möten och event som vill hitta inspiration och välbefinnande i naturskön skärgård. Vår vision är att främja hållbara inkluderande organisationer och lyfter därmed hållbarheten lite extra på helgen. Med klimatsmarta måltider och utrymme för reflektion hoppas vi skapa en hållbar upplevelse för både gäst, medarbetare och natur. Vi uppmuntrar till att tänka långsiktigt för både kropp och själ och ser det hållbara i alla led. I mötet med varandra, platsen vi befinner oss på och sättet vi lever på. Välkomna till hållbara helger på Vår Gård. Tillsammans gör vi skillnad

WWW.VARGARD.SE 08 748 77 00 • INFO@VARGARD.SE


U

FRÅGA:

g

l

ersöknin nd

KLIMATET Nr

6/ 7 2 0 1 l

l

9

ÄR VERKSAMHETENS KLIMATPÅVERKAN DITT CHEFSANSVAR?

JA NEJ 80%

20%

JUNI/JULI 2019 Chef. 25


TEMA KLIMATET OLL I DIN RMFÖRT U D R HA EF GENO R ATT Ö SOM CHKONKRET FHETENS T M O A G S Å N AN? A VERK MINSKIMATPÅVERK KL

% 5 6   JA 0% 2   J E N (VET

Hur viktigt eller oviktigt tycker du det är att minska organisationens klimatpåverkan?

Vet du hur stor eller liten klimatpåverkan företagets/organisationens totala verksamhet har?

Mycket viktigt

Ja

Ganska viktigt Varken viktigt eller oviktigt

7% 4%

Ganska oviktigt

) EJ 15%

49% 38%

Helt oviktigt

2%

24%

Nej

76%

Vet ej

1%

JA! KLIMATET ÄR EN CHEFSFRÅGA – VAD GÖR DU?

Sveriges chefer tar klimatkrisen på allvar. Två av tre jobbar konkret för att minska koldioxidavtrycket från den egna verksamheten och åtta av tio anser att klimatarbetet är ett chefsansvar, visar en Novus-undersökning som Chef gjort. Men vägen till verkligt effektiva åtgärder är fortfarande kantad av svårigheter och frågor.

S

TEXT FREDRIK KULLBERG GRAFIK VICTORIA OVMARK

kogsbränder, flygskam och Greta-effekten. Få frågor väcker lika starkt engagemang som klimatet. Efter många år som ”bubblare” har klimatkrisen hamnat överst på dagordningen, vilket märks i gensvaret på Chefs undersökning – en klar majoritet, hela 80 procent, av cheferna ser minskad klimatpåverkan som en del av sitt chefsansvar. Och nio av tio chefer tycker det är viktigt att minska verksamhetens klimatpåverkan. ”Det är också en ganska självklar inställ26 Chef. JUNI/JULI 2019

ning. Motsatsen vore att sparka bakut mot sin egen samtid”, säger Peter Blid som är strategisk rådgivare vid analys- och opinionsföretaget Novus som genomfört undersökningen på uppdrag av Chef. Insikten att det är hög tid att agera tycks alltså ha sjunkit in i det allmänna chefsmedvetandet, men steget därifrån till praktiska klimatåtgärder kan fortfarande vara långt. Två femtedelar av cheferna känner sig dåligt förberedda i klimatfrågan, visar undersökningen. Över en fjärdedel menar att den egna organisationen inte tar sitt klimatansvar. ”Ju mer man trattar ner det, desto mer skiljs agnarna från vetet. Det finns en skill-

nad mellan chefernas goda vilja och vad man faktiskt åstadkommer i praktiken. Medan framför allt de stora industribolagen kan ligga väldigt långt framme efter att ha jobbat med miljöfrågan i decennier, råder en större osäkerhet i de mindre och medelstora organisationerna där det inte alltid hänt så mycket än. För ett litet tjänste­mannaföretag kan det vara väldigt svårt att urskilja i vilken ände man ska börja”, säger Peter Blid. TVÅ AV TRE chefer anger ändå att de gjort

något konkret för klimatet. Vanligaste åtgärden är en förändrad resepolicy. Tjänsteresor har styrts om från flyg till


U Transporter

82%

9%

Vad stämmer in på din organisation om arbetet med att minska verksamhetens klimatpåverkan?

Matsvinn

Produktion

Avfall

25% 5%

Energianvändning

4% 1% Annat

Vet ej/kan ej bedöma

9%

Högsta ledningen arbetar överhuvud­ taget inte med detta

8% 8%

Högsta ledningen arbetar ibland med detta, men det är ingen fråga som prioriteras

37%

g

l

Vilket av följande övergripande om­ råden av er verksamhet tror du har störst (negativ) klimatpåverkan?

ersöknin nd

KLIMATET Nr

6/ 7 2 0 1 l

l

9

Vet ej/ kan ej bedöma

47%

Högsta ledningen arbetar aktivt med detta

EKO

EKO

tåg, fler använder cykel och elbil, eller så stannar man helt sonika kvar på kontoret och håller distansmöten via Skype eller liknande. Sopsortering och ett minskat antal pappersutskrifter är andra vanliga teman ute i chefs-Sverige. En av cheferna lyfter fram det rättvisemärkta kaffe man infört i fikarummet.

H

ur effektiva är den typen av åtgärder för ett radikalt minskat klimatavtryck? ”Det är alltid en början. Samtidigt är det ungefär samma rätt allmängiltiga grejer som folk ägnar sig åt privat; man drar ner på charterflygandet och källsorterar. Om klimatarbetet i arbetslivet ska lyfta på allvar, alltså från papperskopie-stadiet till något effektivare och mer verksamhetsspecifikt, krävs ordentliga kartläggningar om var insatserna gör mest nytta. Samt att frågan prioriteras högt av den allra högsta ledningen. Annars blir det väldigt svårt för enskilda

chefer att driva klimatarbetet framåt, hur ansvarstagande och engagerade de än är.” Hälften av cheferna i Chefs/Novus undersökning menar att högsta ledningen arbetar aktivt för att minska verksamhetens klimatpåverkan. Är det mycket eller lite? ”Ja, är glaset halvfullt eller halvtomt? Jag menar ändå att resultatet av undersökningen på det stora hela är positivt, och hade lätt kunnat föreställa mig en situation där ledningsgrupperna haft en svalare inställning. I de största organisationerna, de med 500 anställda eller fler, jobbar ledningsgrupperna särskilt aktivt med frågan. Det är inte så konstigt – bolag på den nivån har ju nästan inget existensberättigande i dag om de inte fört upp klimatfrågan på agendan, samtidigt som de har särskilda skyldigheter i form av hållbarhetsredovisningar och liknande”, säger Peter Blid. Största hindret för ett seriösare klimat­ arbete är att det slukar pengar och

Ställer ni miljö- och/eller klimatkrav på era leverantörer och samarbets­ partner, t ex i samband med inköp, upphandlingar, event, konferenser, resor och annat?

29% Ja, alltid

38% Ja, ibland

16%

Nej. aldrig

17%

Vet ej/kan ej bedöma

JUNI/JULI 2019 Chef. 27


U

g

l

ersöknin nd

KLIMATET Nr

6/ 7 2 l

l

019

Om undersökningen Metod: Urval ur Novus riks­ representativa Sverigepanel, 546 intervjuer. Målgrupp: Högre chefer eller mellanchefer med minst tio anställda i företaget/organisationen och verksamma inom privat, statlig, kommunal, regional eller ideell sektor.

andra resurser, säger en fjärdedel av cheferna i undersökningen. Många chefer är pressade av vinst- och resultatkrav, och att i ett sådant läge få in klimatfaktorn i en traditionell budget kan säkert upplevas som minst sagt knepigt. Otydliga mandat kring vem som ”äger” frågan, känslan att den egna verksamhetens klimatpåverkan nog trots allt inte är så stor, låg kunskap, tidsbrist och ovilja till förändring är andra faktorer som ligger klimatarbetet i fatet. LÄGGS DET FÖR stort klimatansvar på enskilda individer, chefer och organisationer? Bör vi hellre hoppas på stora, genomgripande politiska beslut för att på allvar få bukt med klimatkrisen? ”En jättebra fråga. Vi har ju sett hur nya EU-direktiv som följs och implementeras av myndigheterna kan leda till omfattande beteendeförändringar ganska snabbt. Som efter de nya direktiven kring plast och plastpåsar, som inneburit att många människor på kort tid övergått till medhavd kasse när de handlar. Så visst kan regleringar vara ett starkt påverkansmedel. Det räcker inte med att fler springer, om de ändå inte vet vart eller varför”, säger Peter Blid.

O

m vi vänder på det, har enskilda chefer ett särskilt ansvar i klimatfrågan? ”Det tycker jag. Alla påverkansmöjligheter från chefskollektivet är viktiga, så att inte klimatfrågan blir till ett fluffigt, otydligt moln. Det kan hända mycket på klimatområdet i organisationer där enskilda chefer driver på, men då krävs som sagt oftast att frågan också är förankrad hos högsta ledningen. Alla kan dra sitt strå till stacken, inleda en diskussion, öppna för dialog, gå från det allmängiltiga och försöka konkretisera arbetet – hur ser det ut hos oss, vad är vårt största avtryck och exakt vad är det vi bör minska på? Vad bör vi lägga energin på, så att det får störst effekt? Är det resorna, inköpen, underleverantörerna eller något annat vi bör jobba med? Det är där man måste börja, tänker jag”, säger Peter Blid. ❁

28 Chef. JUNI/JULI 2019

Hur långt skulle du säga att företaget/organisationen kommit i omställningen till att bli klimatneutrala? Vi har inte börjat än

Vi är klimatneutrala i dag

19%

1%

Vi är en liten bit på väg (tagit fram policyer, planer m m)

Vet ej/kan ej bedöma

14%

36%

Vi är en bra bit på väg (löpande aktivt arbete, fastställda mål, affärsutvecklar med övergripande mål att bli klimatneutrala)

29% Hur förberedd är företaget/organisationen som helhet för att bedriva ett aktivt arbete med att minska verksamhetens klimatpåverkan? Ganska väl förberedd

Mycket väl förberedd

13%

13%

Hur förberedd är du i din roll som chef för att bedriva ett aktivt arbete med att minska verksamhetens klimatpåverkan? Inte särskilt väl förberedd

48% 45% 30% 32%

Inte alls förberedd

Vet ej/kan ej bedöma

5% 7%

4% 2%

Klimatkompenserar företaget/organisationen för någon del av er verksamhet?

GRETA SÄGER:

”I want you to act like the house was on fire”

5% 11% 47% 37%

EU-talet i Strasbourg

Ja, för allt vi gör

Vad har du som chef gjort konkret för att minska klimatavtrycket? (Svar från cheferna i undersökningen) ”Tvingar inte folk att resa mer än nödvändigt. Uppmuntrar till tåg.” ”Använder mindre plast och mer återvunnet papper.” ”Fairtrade och kravmärkt vid fika.” ”Ser till att medarbetarna är uppdaterade i avfallshantering.” ”Videomöten i stället för fysiska.” ”Tar betalt för plastpåsar och kommer gå över till papperspåsar.”

Ja, för flygresor/ resor

Nej, det gör vi inte

Vet ej/ kan ej bedöma

PÅ DET STORA HELA UPPLEVER DU ATT , NI PÅ ERT FÖRETA ORGANISATION TA G/ KLIMATANSVARR?ERT

JA 60% NEJ 28% (VET EJ 12%)


Hållbar och miljömässig avfallshantering behöver varken vara dyrt eller krångligt. Ofta finns det till och med pengar att spara på att göra rätt. Vi hjälper er att hitta den mest miljö- och kostnadseffektiva lösningen. Det bästa av allt? Det är gratis och tar inte mer än 5 minuter! Utvecklingen inom återvinningsområdet går fort och det mesta av det avfall som produceras i Sverige kan idag återvinnas med allt mindre negativ miljöpåverkan. Det innebär också att många nya aktörer slåss om att erbjuda miljömässigt bra återvinnings- och avfallshanteringsalternativ till Sveriges företag. Så det är inte bara miljön som vinner på att undersöka vilka alternativ som finns, vi vet att det lönar sig att göra upphandlingar med jämna mellanrum - och att då vända sig till flera aktörer. Särskilt inom verksamhetsområden med löpande avtal som inkluderar både avfallshantering och återvinning (av till exempel papper, elektronik, hantering av sekretessmaterial mm) finns idag stort utrymme för besparingar. Vi på Recycla.se har hjälpt tiotusentals svenska företag och organisationer att hitta den mest miljö- och kostnadseffektiva lösningen för deras behov inom återvinning och avfallshantering. På mindre än fem minuter skapar du en kostnadsfri förfrågan. Vi samlar sedan upp till fyra prisförslag från nära 1000 godkända återvinningsföretag. Snabbt, enkelt och gratis!

Så, gör miljön och ditt företag en tjänst. Gå in på Recycla.se för att försäkra dig om att ni har rätt lösning – och inte betalar för mycket.


TEMA KLIMAT KLIMATET

Fredrik Östlin förundrades över de stora överskotten av gamla kontorsmöbler. Nu ser han till att de kommer till nytta igen.

”ETT FÖRBÄTTRAT RESURSNYTTJANDE SOM INNEBÄR EN BESPARING PÅ 100 PROCENT”

NYTT LIV FÖR

KONTORETS GAMLA MÖBLER

30 Chef. JUNI/JULI 2019


Han är sjukgymnasten som startat ett "Blocket" för stora organisationer. Fredrik Östlins plattform för förmedling av överbliven kontorsutrustning har fått ner koldioxidutsläppen med hundratals ton – och sparat miljoner åt skattebetalarna. TEXT FREDRIK KULLBERG FOTO ANDERS LIPKIN

D

et var som chef inom hjälpmedelsverksamheten på landstinget i Värmland som sjukgymnasten Fredrik Östlin fick sin idé. Han både förfärades och förundrades över de stora överskotten av möbler, kontorsutrustning och hjälpmedel som i brist på användare stod och samlade damm i något förråd eller lämpades iväg till återvinningen. Borde man inte ta vara på de många gånger fina och fullt fungerande grejorna på ett bättre sätt? Nu, nio år senare, är Fredrik Östlin vd för webbaserade plattformen Off 2 Off, ett slags Blocket för stora organisationer. "Systemet går ut på att hitta nya användare för alla dessa dolda resurser – synliggöra, tillgängliggöra och matcha", säger Fredrik Östlin. Han förklarar att kommunerna i många fall inte har full koll på vad som döljer sig i de egna förvalt-

ningarnas förråd, och att de med hjälp av plattformen kan spåra outnyttjad utrustning de redan har i sin ägo i stället för att oreflekterat köpa nytt. "Det är ett förbättrat resursutnyttjande som innebär en besparing på 100 procent", säger Fredrik Östlin vars återbruksportal lyfts fram som ett föredöme av Sveriges miljömål, som drivs av Naturvårdsverket. HITTILLS HAR ÅTERBRUKSTJÄNSTEN bidragit till att få

ner utsläppen av växthusgaser med 262 ton – motsvarande 90 personbilars årliga utsläpp – och sparat över 10 miljoner skattekronor åt kommunerna, enligt företagets egna beräkningar. En av användarna, Ystads kommun, menar att mätbarheten i form av kronor och minskade utsläpp är en stor fördel med tjänsten. En tydlighet som gör det lättare att engagera medarbetarna och föra miljöarbetet framåt, enligt kommunen. ❁

”SLENTRIANRESANDET HAR FÖRSVUNNIT” Telia slopade 80 procent av tjänsteresorna – och minskade kostnader och koldioxidutsläpp lika mycket. "Många tycker det är skönt att slippa slentrianresandet", säger hållbarhetschefen Anna Augustson. ATT ARBETSRESOR HÖR till de

största klimatbovarna inom tjänstesektorn är ingen hemlighet. Exempelvis svarar långa flygresor för en fjärdedel av utsläppen från Sveriges mindre myndigheter, enligt en kartläggning från Naturvårdsverket. På Telia har man sedan 2001 jobbat målmedvetet för att dra ner på resorna, och därmed miljöbelastningen och utsläppen av växthusgaser. Något man också lyckats med – sedan satsningen inleddes har telekomjätten lyckats banta tjänsteresandet med 80 procent, vilket inneburit att koldioxidutsläppen gått ner med ungefär lika mycket. Liksom

resekostnaderna, en besparing på cirka 240 miljoner kronor årligen. "Vi jobbar internationellt och våra medarbetare kommer alltid att behöva resa för att träffa andra människor ansikte mot ansikte. Samtidigt visar den kulturförändring vi genomfört att ett förändrat mötesbeteende är fullt möjligt, med kraftigt minskat resande som följd", säger Telias hållbarhetschef Anna Augustson som arbetat på företaget sedan millennieskiftet och kunnat följa utvecklingen på nära håll. INVESTERINGAR I MODERN

teknik och fokusering på mötet snarare än själva resan har varit nyckelfaktorer i förändringsarbetet, förklarar hon. Den som sammankallar till ett möte måste enligt Telias mötespolicy allra först ta ställning till om det kan hållas virtuellt, vilket inneburit att mötesverktyg som telefon,

video och Skype fått en allt större funktion. "Genom åren har vi också haft behov av kostnadsneddragningar som i sig inneburit restriktioner kring resandet. Sammantaget har medarbetarna vant sig vid ett förändrat resebeteende. Slentrianresandet har försvunnit, vilket många tycker är väldigt skönt", säger Anna Augustson. VÄSENTLIGT ÄR ATT ledningen går

före och själva använder de virtuella mötesverktygen i stället för att sätta sig på ett plan – en trovärdighetsfråga, heter det från Telia som har som målsättning att vara helt koldioxidneutralt till år 2030. "Det innebär att alla enheter jobbar aktivt med sin resepolicy och fortsätter att se över sina resesätt. Exempelvis har man på vissa avdelningar bestämt att alla fysiska resor på sträckan Stockholm–Göteborg ska göras med tåg, något som på sikt kan komma att gälla för hela företaget", säger Anna Augustson. ❁

SÅ GJORDE VI KLIMATVÄXLING GAV MINSKAT FLYGANDE ➜ Region Västernorrland har infört en extra kostnad som läggs på klimatbelastande resor som flyg och bilkörning. Pengarna används till att subventionera resor med kollektivtrafik. Sedan modellen infördes har andelen av personalens resor till Stockholm som sker med flyg minskat från 47 till 16 procent. HELSINGBORG KRÄVER FOSSILBRÄNSLEFRITT ➜ I en ambitiös plan för minskad klimatpåverkan har Helsingborgs stad valt att ställa krav på fossilbränslefria fordon och arbetsmaskiner i sina upphandlingar. Exempelvis kan det i en upphandling ställas krav på att minst 50 procent av entreprenörens fordon drivs med fossilfria bränslen. Andelarna kommer successivt att höjas fram till 2020 respektive 2024, då samtliga fordon och arbetsmaskiner ska drivas av el, biogas och andra klimatsmarta alternativ. ELBILSPOOL DRAR NER UTSLÄPPEN I KALMAR ➜ En gemensam elbilspool har inneburit att åtta företag och organisationer i Kalmar län kunnat sänka sina utsläpp från tjänsteresor med sammanlagt 12,5 ton koldioxid per år. De 13 bilarna som används av företagen på arbetstid kan också utnyttjas av privatpersoner under kvällar och helger. Enligt en statlig utredning, Cirkulär ekonomi, kan en bilpoolsbil ersätta sex privata bilar. KÄLLA: SVERIGES MILJÖMÅL

JUNI/JULI 2019 Chef. 31


TEMA KLIMATET

DLING N A H LL TI T ES G N Å N Å FR U SÅ GÅR D

SE UPP FÖR

PANIKEN!

Att skrämma upp människor leder inte till förändring. Om vi överväldigas av negativa känslor som rädsla riskerar vi snarare att fly eller bli paralyserade. Så hur vänder du då din egen och medarbetarnas klimatångest till handling och beteenden som gynnar miljön? TEXT SARA HAMMARKRANTZ

K Gå från ord till handling!

Lär dig hur i

webbkursen:

HÅLLBARHETSARBETE I PRAKTIKEN /webbkurser

32 Chef. JUNI/JULI 2019

-l-i-m-a-t-å-n-g-e-s-t. F-l-y-gs-k-a-m. P-a-n-i-k. Miljöproblem och klimatförändringar är redan det som oroar svensken mest, enligt SOM-institutet. Men allvaret i miljösituationen gör att många vill driva upp tongångarna ytterligare för att få oss att agera. I Dagens Nyheter skriver Erik Helmerson att det långsamma, krypande, smältande, pyrande skrämmer oss för dåligt. The Guardian har bestämt sig för att betona allvaret genom att ändra sin terminologi, exempelvis från ”climate change” till ”climate emergency”. Skolstrejkande Greta Thunberg talar inför världens ledare om att ”the house is on fire”, att situationen är så allvarlig att vi borde drabbas av panik. Men borde vi verkligen det? Och hur bör du som chef hantera medarbetare som känner skuld och skam? Hur omvandlar vi klimatångesten till aktiv handling? ”Att skrämma upp människor och lämna dem med sin rädsla leder inte till förändring. Så snart rädslan lagt sig återgår vi till det vanliga alternativt skjuter problemet ifrån oss”, säger psykologen Frida Hylander, som tillsammans med

två kolleger skrivit boken Klimatpsykologi (Natur & Kultur) som kommer i höst. När negativa känslor som rädsla och ilska blir för överväldigande finns risk för att vi inte lyckas omvandla dem till konstruktiv handling. De sätter igång en stressreaktion i kroppen som vi hanterar genom att fly eller fäkta, eller bli para­ lyserade. En av effekterna är att vi får tunnelseende, inte kan tänka klart, inte ta till oss ny kunskap och se de alternativa lösningar och möjligheter som står till buds i situationen. MEN KÄNNER GÖR vi ju oavsett om det

gynnar oss eller inte. ”Visst, det hade varit konstigt om folk inte reagerar känslomässigt på forskarnas budskap om hur illa ställt det är.” Men Frida Hylander betonar att man inte kan veta hur människor reagerar, för vi har så olika känsloregleringsförmåga. Det i sig är en anledning att inte trigga klimatångesten ytterligare eftersom vi inte vet hur den tas emot. Det är dock stor skillnad på skrämsel­ propaganda och att tala allvar. ”Det är lätt att drabbas av hopplöshet när hotet blir för stort, men att tala klarspråk om hur illa ställt det är och samtidigt


ge ordentliga handlingsmöjligheter eller vägar att organisera sig verkar fungera. Och att ge hopp. Kan man göra det som chef har man kommit långt.” Forskaren Maria Ojala vid Örebro universitet har tittat på meningsfokuserad coping (förmågan att känna konstruktivt hopp) och sett att det bästa är att organisera sig och agera tillsammans. Det avlastar den individuella skuldbördan och blir ett mer meningsfullt sätt att hantera sin klimatångest.

H

ÄR KAN DU som chef hjälpa dina

medarbetare att lyfta blicken och se den stora bilden. Arbetsplatsen kan bli en plattform att organisera sitt miljöarbete kring. För hur mycket varje person än sopsorterar, äter veganmat och skriver ut dubbelsidigt gör det inte så stor skillnad, som att förenas i företagets miljöarbete och bidra till det som verkligen har stor effekt. Det som också talar för att du kan göra skillnad är att du till stor del formar den kontext som medarbetarna befinner sig i. ”Vi har en bristfällig hjärna, snubblar lätt ner i tankefällor, vi reagerar mer på hot än på positiva grejer och är till synes inte ratio­­nella. Men bara för att vi lever i ett system som spelar på vår kortsiktiga behovs­ tillfredsställelse innebär det inte att vi i rätt kontext inte kan agera långsiktigt eller samarbeta för stora förändringar. Det är tvärtom mänsklighetens framgångsrecept.” På företaget kan kontexten handla om att vara konsekvent i alla led med sitt miljöarbete. Att kontrollapparaten är integrerad med företagets värderingar. Så att man inte bara mäter i ekonomiska tal och premierar de billigaste och snabbaste tjänsteresorna när man har en miljövänlig resepolicy. Vi behöver verkligen en stöttande miljö för tankefällorna är många. Det räcker inte med att informera om klimatkrisen för att få människor att agera. Vi vet på ett teoretiskt plan att det är dåligt för miljön att flyga men har ändå svårt att ändra våra beteenden. INTE FÖRRÄN DET får direkta, konkreta

och sociala konsekvenser tar det skruv. Vi behöver skapa en tydligare koppling mellan det vi gör och det som är viktigt för oss. Skapa samstämmighet mellan värderingar, identitet, mål och beteende för att få det att bli mer personligen angeläget.

” Att tala klarspråk om hur illa det är och samtidigt ge ordentliga handlings­ möjligheter verkar fungera.” Frida Hylander berättar om tre studier, publicerade i Journal of Applied Psychology, där forskare såg att de kunde öka benägenheten att agera när deltagarna gjorde personliga kopplingar mellan det miljövänliga beteendet (till exempel att åka kollektivt) och målet, jämfört med om de ombads tänka på vilka fördelar det hade för miljön. Att påminna sig om att tågresan ger tid att läsa eller koppla av – ett tilläggsvärde – funkar bättre än att påminna sig om att tåget släpper ut mindre koldioxid än bilen. En relativt ny metod för att putta medarbetare i önskad riktning är nudging, som Chef tidigare skrivit om. Med hjälp av nudging har man till exempel kunnat öka köpet av grön el från 7 till 70 procent i Tyskland genom att ändra en förinställning på sina ”blanketter”. I Sverige har man genom att ändra tallriksstorleken minskat matsvinnet med 20 procent. Men nu kommer flera studier som problematiserar effekten av nudging. Bland

annat visar en artikel i Nature att nudging riskerar att minska stödet för koldioxid­ skatt. Men för att återvända till den panik som Greta Thunberg uppmanar till. Det är bra att hon ryter ifrån, men, menar Frida Hylander, om alla springer i en flock mot den enda dörren som finns kommer vi bara att trampa ner varandra. ”Vi behöver i stället en ordentlig ut­­ rymningsplan, där vi tar oss tid att kolla igenom fakta, sätta ordentliga mål, välja en metod som passar. Vi har aldrig varit i den här situationen tidigare, vi vet inte vad som funkar.” Hon betonar också att vi behöver väga upp de negativa känslorna med lust och glädje för att orka i längden. ”Det klimatfrågan saknar är modiga trygga ledare som vågar vara i det här allvaret men som också kan skifta över i paus och glädje och lyfta ansvaret från de individuella axlarna.” ✿ JUNI/JULI 2019 Chef. 33


ÅRETS MÖTESPLATS för beslutsfattare kring trygg- och säkerhetsfrågor VÄLKOMMEN DU OCKSÅ!

T T E R Ö F S N A M M A E L L TILLS Ä H M A S T T R YG G

Anne-Marie Eklund Löwinder, Säkerhetschef, Internetstiftelsen

Professor Karl Hill, University of Colorado Boulder

Natali Phalén, Generalsekreterare Institutet Mot Mutor

Prof. Dr. Andreas Beelmann, Friedrich-Schiller universität, institut fur Psychologie

2019

Marita Bertilsson Avdelningschef Trygg i Norrtälje kommun

28 - 29 augusti Malmö Live

www.tryggochsäker.se

Mikael Damberg Inrikesminister


Hur stor är er kompetensbristkostnad?

Fel beslut i projekt kostar mycket. Forskning visar att 90 % av projekten drar över sin budget Budgetöverdrag på mer än 50 % är vanliga

Med rätt kompetens ökar sannolikheten att göra rätt! Kompetensbrist är en kostnad som lätt kan undvikas!

Kontakta oss så berättar vi hur vi kan hjälpa er 08-545 700 80 info@wenell.se Vårt kursutbud: Praktisk projektledning (4 dagar) Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping Applied project management (4 dagar, engelska) Stockholm Praktisk projektledning steg 2 (3 dagar) Stockholm, Göteborg, Malmö Agil projektledning (2 dagar) Stockholm, Göteborg, Malmö PMI-certifiering preparandkurs (2+2 dagar) Stockholm, Göteborg, Malmö Styra och stödja projekt (1 dag) Stockholm, Göteborg, Malmö Projektledarprogrammet (3+2+2+3 dagar) Stockholm

Praktiskt ledarskap (2+2 dagar) Stockholm, Göteborg, Malmö Företagsinterna kurser (standard ellet skräddarsytt) Hela världen

Stockholm 08-545 700 80, Göteborg 031-773 82 50, Malmö 040-12 77 20

www.wenell.se

JUNI/JULI 2019 Chef. 37


WINDH-CO.SE

HÖGER ELLER VÄNSTER? VI KÖR DIG RA(U)KA VÄGEN HEM.

Ladda ner vår app för en enklare och tryggare resa under Almedalsveckan!



OSKAR OMNE

PER GRANKVIST

”Alla är hållbarhetschefer” ETT HOT ÄR något som ännu inte inträffat,

något som fortfarande kan undvikas om du bara håller huvudet kallt och agerar klokt. Hotet försvinner sällan av sig själv, även om vi i det längsta hoppades att klimathotet skulle minska genom att låtsas som om det inte fanns. Klimatkrisen är självförvållad och på ett särskilt banalt sätt dessutom. Vi visste att växthusgaser värmer upp atmosfären och att det kan få irreversibla effekter på livet på jorden. Ändå gjorde de flesta inget åt det. Några köpte en ny elbil, andra köpte tygkassar i bomull och så finns det de som bestämde sig för att handla ekologiskt så fort de kunde. Men väldigt få bestämde sig för att konsumera mindre, trots att det är vår konsumtion som direkt eller indirekt står för den största delen av de drygt tio ton CO2 som vi i genomsnitt släpper ut per capita.

KONSUMTIONEN ÄR VÅRT främsta verktyg i jakt på självförverkligande. Gilette gick från att erbjuda the best a man can get till att uppmana männen att be the best man you can be. Konsumtion är också ångestdämpande. L’Oréals produkter hamnar i korgen because I’m worth it. Flera decenniers kommersiell propaganda om att nya saker är svaret på alla problem har lett till att vi i dag köper saker vi inte behöver för pengar vi inte har för att försöka imponera på människor vi inte känner. Så länge ekonomerna höll på och larvade sig med att hävda att det fanns något som hette externaliteter – saker som man inte behövde ta med i ett företags cost/benefit-analys hur uppenbart det än var att företagets sätt att agera fick negativa konsekvenser för omvärlden – verkade det som om konsumtionen var konsekvensneutral. Klimatkrisen är beviset för att det inte stämmer. Klimatkrisen är planetens sätt att skicka oss fakturor för allt du köpt de senaste decennierna. Glöm din barndoms vita vintrar eller sommarens

66 Chef. JUNI/JULI 2019

”Klimatkrisen är plane­ tens sätt att skicka oss fakturor för allt du köpt de senaste decennierna.” rena vatten – de är utmätta av den planetära kronofogden och du får dem inte tillbaka den närmaste tiden. Det är ju ditt fel! Det är du som förköpt dig, som utnyttjat billiga flygbiljetter för att flyga kors och tvärs, som mulat in så mycket kött du kunnat äta så fort du fått chansen, som betraktat bil som en rättighet och som alltid unnat dig nya saker för att du tyckt att du varit värd det. DEN SOM INTE har information, inte känner till fakta eller förstår samband har heller inget ansvar. Men den som har informationen kan inte undvika att ta ansvar. Om du inte förstod att din privata konsumtion påverkade planeten så ska jag inte peka finger. Men nu vet du och tillsammans behöver vi agera. Alltså är hållbarhetsfrågorna ditt ansvar, oavsett vilken chefstitel du har på visitkortet. Som chef förväntas du dessutom vara en förebild. Använder du konsumtion för att förverkliga dig själv eller dämpa ångest bör du gå i terapi, inte sabba planeten. Flyg ska helst ersättas med distansmöten och tåg, de flesta mål bör vara vegetariska, dumpa bilen om du kan (vilket de flesta kan) och prova köpstopp resten av 2019. Det är så man leder och det är så man ­hanterar kriser: Genom handling.

PER GRANKVIST

ÅLDER: 42 år. FAMILJ: Partner och två barn. BOR: Stockholm. GÖR: Journalist, författare och föreläsare. Ny krönikör i Chef. INTRESSEN UTANFÖR JOBBET: Trädgårdsskötsel och byggnadsvård. KONTAKT: kontakt@ pergrankvist.se @pergrankvist (Twitter).

TIPS Gallerian vid stora torget i Umeå har ett passande namn. Den heter vad den innehåller, nämligen oupp­­nåeliga ideal. Ett bättre självförtroende, ett trevligare hem, ett härligare uteliv, en ny relation och harmoniska barn kan upp­nås genom konsumtion har vi lärt oss. Men det stämmer inte. Och det vet vi egentligen.


Våra estetiska fasader och tak producerar el! SolTech ShingEl på en fastighet i Uppsala som ägs av Vasakronan

När tekniken finns borde det vara förbjudet att bygga på annat sätt! soltechenergy.com


POSTTIDNING B

RETURER: Chef kundtjänst Diamax Södra Järnvägsgatan 51, 931 32 Skellefteå Är adress eller mottagare felaktig? Ändra dina uppgifter på Chef.se/kundtjanst

ÖKA KÖRGLÄDJEN. MINSKA UTSLÄPPEN. Upptäck uppdaterade OCTAVIA G-TEC med starkare motor och tre gastankar för mer komfort, körglädje och längre räckvidd på gas. När du kör på biogas minskar du utsläppen av koldioxid med upp till 90 % jämfört med bensin och diesel*. Visste du att så lite som fyra bananskal tar dig en halv kilometer? Att välja en biogasbil är ett enkelt sätt att minska belastningen på miljön. Dessutom får du 10 000 kr i miljöbilsbonus. Vi kallar det Simply Clever!

ŠKODA OCTAVIA COMBI Style 1.5 TGI 130 hk G-TEC DSG fr. 277 900 kr 17” lättmetallfälgar Climatronic luftkonditionering Adaptiv farthållare LED-strålkastare fram / bak Front Assist Automatisk nödbroms Infotainment Bolero med 8” pekskärm i färg SmartLink Uppvärmd sportratt i läder med multifunktion Parkeringssensorer bak Interiörbelysning LED 10 färger Drag- och värmarepaket för 4 900 kr (Ord. pris 12 900 kr) Förmånsvärde fr. 1 044 kr / mån Företagsleasing fr. 1 550 kr / mån Bränsleförbrukning blandad körning från 4,5 kg/100 km, CO2 114 g/km (Certifieringsgas).** Miljöklass EU6. SKODA Företagsleasing 36 mån (exkl. moms), 30% särskild leasingavgift, 50% restvärde, rörlig ränta baserad på VWFS basränta (apr 2019) Uppläggnings- och administrationsavgift tillkommer. Indikativt förmånsvärde per månad vid 50% marginalskatt baserat på bilens förmånsgrundande pris och fordonsskatt. Fordonsskatten är beräknad på vid trycktillfället kända CO2-värden. För exakt förmånsvärde se skv.se *Källa energigas.se. **Extrautrustning kan påverka förbrukning och CO2 WLTP. Erbjudandet gäller t.o.m. 2019-09-30 och kan ej kombineras med andra rabatter och avtal. Vi reserverar oss för eventuella ändringar och avvikelser. Bilen på bilden kan vara extrautrustad.

skoda.se


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.