Brandmannen 1 17 by Brandmannen

Nr 1 2017

Riksorgan för Sveriges Brandmäns kamratförening

Tryggare Billinge när fler gör mer Brandbefälsmötet:

Säkerhet på skadeplats vid trafikolycka

Årgång 49

Innehåll BRANDMANNEN nr 1 Utgiven mars 2017

Brandbefälsmöte ser både framåt och bakåt Ny vägledning för säkert arbete på väg Oskarshamn visar vägen

BRANDMANNEN ANSVARIG UTGIVARE: Kent Davidsson REDAKTÖR: Camilla Westemar WEBBADRESS:

brandmannenskamratforening.se REDAKTIONSKOMMITTÉ ÖVERSTYRELSEN:

Thomas Haage, Lidköping thomas.haage@lidkoping.se Per-Anders Ekvall, Hudiksvall per-anders.ekvall@hudiksvall.se Ulf Sinnerström, Kalmar ulf.sinnerstrom@kalmar.se Lars-Ingvar Lampa, Luleå lars-ingvar.lampa@rtj.lulea.se Kent Davidsson, Säffle kent.davidsson@saffle.se

ANNONSER och PRENUMERATIONER:

Brandmannen Vasagatan 26B, 722 15 VÄSTERÅS Tel: 021-13 20 70, fax 021-12 12 58 johan.jansson@brand-mannen.se PRODUKTION:

Rätt och Slätt Media Camilla Westemar Pålsvägen 99 231 72 Anderslöv Tel: 0709-43 66 12 camillawestemar@hotmail.com

Hur farligt är skummet egentligen? Jag har funderat på varför MSB går ut så hårt gällande skumanvändning vid brandsläckning, är det verkligen så att det är farligt att använda skum? Varför deltog inte någon från MSB på konferensen i Helsingborg angående skum och dess verkningar på naturen? Kan det vara så att Dafo Brand kan visa att deras skum inte är så farligt som MSB gör gällande? j Jag lämnade säkerhetsdatabladet gällande ARC miljö skum som vi använder till miljöinspektören i min hemkommun för att få en tolkning av detta. Svaret var att, de kunde inte se några konstigheter med detta. Jag förstår att det inte är nyttigt att få ner skummet i en brunn. Men att använda det vid lägenhetsbränder, rumsbrand, bilbränder där bilen står på en parkering eller väg som är asfalterad? Läser man den ekologiska informationen om skumvätskan, så står det att produkten är biologiskt nedbrytbar, den förväntas inte att bioackumulera och den har låg ekotoxicitet för vattenlevande organismer. Vi använder denna skumvätskan i vårt CAFS-system, tilläggas kan väl också göras att vi har ingen skärsläckare ännu. Man blir ju förbannad på en del människor som vid påsk- och nyårsfirande använder fyrverkerier till att skjuta mot blåljuspersonal på utryckning. Ja, även mot andra - såg på nyheterna att en del sprang omkring med fyrverkerilådor och siktade på folk. De är nog inte så medvetna om skadorna som kan uppstå, så jag tycker att man kan förbjuda försäljningen av fyrverkerier. Låt istället de som är proffs på fyrverkerier sköta om detta. Man får inte heller glömma bort de bränder som orsakas av fyrverkerier. Återkommer till MSB: Hur kan man anlita en genusforskare som inte vet hur räddningstjänsten är organiserad i Sveriges kommuner? Hon skriver att en så

mansdominerad arbetsplats ofta får sin vilja igenom och protesterna är unika för just brandmän. Har Ulrika missat det som händer inom sjukvården, med uppsägningar och personalbrist som blir följd? Samt att det i regel är flera veckor eller månader mellan larmen? Hon vet nog inte att vi har olika anställningsformer; heltid och RIB-anställningar samt Räddningsvärn med frivilliga. Tycker hon har dåligt underbyggd fakta i sin forskningsrapport, att det tränas, äts och vilas stämmer men det gör väl folk i allmänhet också. Men att det inte jobbas med förebyggande arbete är ett rent påhopp, vi har kurser i brandkunskap och HLR, det är också förebyggande arbete. Och så finns det personal som arbetar enbart med förebyggande, hur skulle en arbetsgivare ställa sig till att en anställd på en industri eller liknande skulle vara borta för att göra ett förebyggande jobb åt kommunen? Nu närmar sig våren, så skönt med lite ljus och värme. Och farliga vårisar? Vi får hoppas det går bra för dem som gillar att vintermeta, och åka skridskor på våra sjöar. Ha det bra så hörs vi i juni. Med vänliga hälsningar Kent Davidsson

Kent Davidsson

OMSLAGSFOTO:

Istockphoto TRYCK:

Prima Tryck

ORDFÖRANDEN HAR ORDET 1

BRANDMANNEN

brandbefälsmötet

En riskfylld arbetsmiljö. Bara under 2016 omkom tre brandmän i samband med insatser vid trafikolyckor, en av dem från Örkelljunga. (Olyckan på bilden har inget samband med insatsen i artikeln) Foto: iStockphoto

Inträffade händelser: Dödsolyckan utanför Örkelljunga

Utredning klar om dödsolycka vid arbete med vajerräcken Den 12 april förra året hände det som inte får hända. En brandman i deltidsstyrkan från Örkelljunga skadades så allvarligt av en spänd vägvajer i samband med insats vid trafikolycka att han omkom.

Larmet om olyckan inkom vid 17.30 den 12 april. Längs en sträcka där den hårt trafikerade E4:an är smal, hade en stillastående lastbil blivit påkörd bakifrån av en annan lastbil. Den påkörande lastbilen med släp kastades över mitträcket, över i andra körfältet och tog mittvajern med sig. Lastbilen med släp och stora mängder vrakdelar och last spärrade vägbanan i båda körriktningarna, med trafikstock-

ning som omedelbar följd. Ensam styrkeledare kom först Det var till det scenariot som styrkeledaren från Skånes Fagerhult anlände som FIP. Till insatsen larmades två RIBstyrkor, Örkelljunga och Skånes Fagerhult, samt ett nivå 2-befäl som anlände 20 minuter efter larmet, då vajerolyckan redan inträffat. Deltidsstyrkorna kom från vars ett 2

håll och Skånes Fagerhults styrkeledare blev räddningsledare, medan styrkeledaren från Örkelljunga fick rollen som sektorchef för den norrgående delen av motorvägen. Den skadade föraren i den påkörande lastbilen togs snabbt omhand av sjukvårdspersonal och fördes till sjukhuset.

BRANDMANNEN

brandbefälsmötet

Fortsättning ”Utredning klar om...”

Inledningsvis fanns misstankar om det kunde vara konstgödning i lasten, men det visade sig snart vara plastgranulat som låg spritt på vägbanan. Magkänsla för mental förberedelse Eftersom trafikstopp på motorväg kostar samhället stora pengar, såg styrkeledaren i den norra zonen ett behov av att snabbt kunna få igång trafiken igen. Inga inblandade uppfattade riskerna som stora med att därför lyfta av den blockerade vajern, för att därmed kunna öppna ett körfält. En brandman inledde arbetet med att lyfta av vajrar en bit bort från olycksplatsen. Vid en lätt krökt stolpe blev det svårt och han fick hjälp av den brandman som senare avled. Vajern lossnade och slog omkull de båda och ytterligare två kollegor slogs omkull en bit längre bort. Alla fyra kom snabbt till sjukhus där en av dem alltså omkom av sina skador. – Jag fick tidigt samtal om vad som

hade hänt och min magkänsla sa att vi måste ha en mental förberedelse på att det värsta kan inträffa, säger förbundsdirektör Christer Ängehov. – Jag påbörjade omgående arbetet med att identifiera brandmannen, starta vårt kamratstöd och kontakta media och Arbetsmiljöverket.

– Vi välkomnar den externa utredningen* och kommer att ta till oss förbättringsförslagen. Våra brandmäns säkerhet har högsta prioritet och ska vi bli bättre måste vi bli det ner i den svagaste länken. Detta får aldrig hända igen, avslutar Christer Ängehov.

Utredningar att dra lärdom av En polisutredning om vållande till annans död, vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan inleds av polisen och förbundets internutredning stoppas. En knapp månad efter dödsolyckan bildas en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram en instruktion för säkrare insatser på väg, för hela Skåne och redan i juni var den klar. Förbundets egen interna utredning är klar medan polisutredningen pågår. En dialog förs också med Trafikverket om situationen på E4:an och möjligheterna till förebyggande insatser.

Camilla Westemar

* Olyckan har utretts av juristen och tidigare ordförande i Statens haverikommission, Göran Rosvall, i samarbete med Malin Mattson, fil.dr i arbets- och organisationspsykologi, med experstöd från Patrik Dahlberg, brandingenjör och civilingenjör i riskhantering, tidigare utredningschef vid Statens haverikommission Hela utredningen finns att läsa och dra lärdom av på förbundets hemsida, rsnv.se.

Drönare allt vanligare syn Stefan Haggö, MSB, höll föredrag om det något snåriga regelverket kring drönaranvändning i räddningstjänsten. Men drönaren är ett bra hjälpmedel för räddningstjänsten och är idag ett naturligt inslag på MSB Revinges utbildningar. – All flygning som inte är nöje eller rekreation är uppdragsflygning och kräver tillstånd, säger Stefan Haggö och reder ut begreppen kring reglerna för att flyga med de obemannade farkosterna. Några saker att ha i åtanke innan de numera relativt billiga drönarna tas i bruk, är att drönarflygning ännu sorterar under kameraövervakningslagen och kräver tillstånd av länsstyrelsen i det berörda området. Just nu finns ett förslag ute på remiss till ett 50-tal aktörer, där man föreslår att kameraövervakningslagen slopas och att flygning istället ska sortera under personuppgiftslagen. Läs mer om reglerna på Transportstyrelsens hemsida.

BRANDMANNEN

brandbefälsmötet

Den övertända vinden i fyravåningshuset i Jönköping gav nytta lärdomar, inte minst om vikten av tidig, korrekt och fortlöpande information till de drabbade lägenhetsinnehavarna. Foto:Räddningstjänsten Jönköping

Inträffade händelser: Vindsbranden i Huskvarna

Stor släckinsats med lyckad parallell restvärdesinsats En omfattande vindsbrand i Huskvarna den 1 maj förra året gav värdefulla lärdomar, bland annat om vikten av saklig och korrekt information till både allmänhet och egen personal. Andreas Melin och Christer Sjöstedt berättar om insatsen och det snabbt påbörjade restvärdesarbetet.

De första samtalen kommer till SOS klockan 20:13 och inom ett par minuter är två lägenheter på fjärde våningen utrymda och det kommer samtal om synliga lågor genom lägenhetsfönster. Ungefär samtidigt sprider sig branden upp på vinden. – När jag är på väg dit ser jag redan på någon kilometers håll att vinden brinner och försöker läsa branden inför en för4

sta insats, berättar Andreas Melin. Håller begränsning neråt

Det rör sig alltså om en fullt utvecklad lägenhets- och vindsbrand, oklart ännu om det finns folk kvar i lägenheterna och om det finns risk för ytterligare spridning.

BRANDMANNEN

brandbefälsmötet

Fortsättning ”Vindsbrand i Huskvarna”

En påverkad takfot talar för möjlig rasrisk i fastigheten som innehåller 164 boende i 48 lägenheter. – Ganska snabbt får jag veta att det inte är folk kvar i de brinnande lägenheterna. Men det återstår att kontrollera trapphus och angränsande lägenheter, så det blir vår första åtgärd med styrkorna från Jönköping och Huskvarna. – Den taktiska planen inledningsvis blir åtgärder i det brandutsatta trapphuset, att begränsa spridningen och att låta vinden med betongbjälklag ner mot lägenheterna brinna av kontrollerat med tre höjdenheter som penslar takfoten. Taktiska reserver fanns om vi skulle få en spridning neråt Styrkor i alla trapphus hade i uppdrag att hålla begränsningen neråt. Dörrarna bröts till de underliggande lägenheterna för att få uppsikt. Parallellt påbörjades restvärdesräddningen med vattensug i lägenheterna på fjärde (översta) våningen. Konstruktionen i fastigheten från 1965 består av ett betongbjälklag mot en osektionerad vind på 1 000 m². I

väggelementen på långsidan finns en potentiell risk med cellplast medan kortsidorna består av mineralull bakom tegelvägg. Insatsen avslutas dagen efter klockan 18, knappt ett dygn efter larmet. Parallell restvärdesinsats

Christer Sjöstedt ansvarade för restvärdesinsatsen som kom igång snabbt. Redan en halvtimme efter att första styrkan var på plats, larmades restvärdet – en stor fördel menar Christer Sjöstedt. Parallellt med pågående insats och restvärde, planerades också för den så viktiga informationen till drabbade – med Eksjö-branden i någorlunda färskt minne. – Vi samlade de drabbade till ett stormöte redan samma kväll, med representanter för Posom-gruppen, kommunens socialjour, saneringsbolag och förstås polis och räddningstjänst, berättar Christer. Inga lägenheter var totalförstörda men skulle inte gå att återvända till den här kvällen. Erfarenheten är att man inte ska erbjuda hotellrum för

alla utan i första hand uppmana alla att försöka ordna tillfälligt boende på egen hand. Det visade sig att två tredjedelar då ordnade detta själva. – Ett gott råd är också att inte släppa iväg folk innan man bestämt tid för nästa möte, vilket vi hade dagen efter. Snabbsanering inför återflytt

Att snabbt få lägenheterna inflyttningsbara igen lågt högst på prioriteringslistan. En första snabbsanering gav en skälig nivå och efter 48 timmar flyttade hyresgästerna på de tre första våningsplanen tillbaka, dock utan tillgång till balkongerna och med portaler till entréerna för säkerhetens skull. – En vecka efter branden hade taket provisorisk täckning och ett komplett väderskydd fanns på plats före sommaren. I september var ett nytt tak på plats, med tätad takfot, avslutar Christer Sjöstedt.

Camilla Westemar

Efter att ha lyft bort brandrester från taket kunde det provisoriskt täckas som skydd för väder och vind. Då hade hyresgästerna redan kunnat flytta in igen. Foto: Räddningstjänsten Jönköping

BRANDMANNEN

brandbefälsmötet

Inträffade händelser: Branden på Konsthögskolan

Oväntad takkonstruktion blev en lång jakt på brandhärdar Anders Palm, VBI och utryckningsledare vid branden på Konsthögskolan i Stockholm den 21 september förra året, berättar om en brand i ett historiskt och väldokumenterat objekt som trots det utvecklade sig till en omfattande brand och två dygns släckarbete.

Larmet inkom klockan 15:58 och station Johannes med kort framkörningssträcka var snabbt på plats med en första styrka. Inledningsvis kör styrkan mot Moderna museet som ligger strax bakom, men på plats ser man lågor och drar ytterligare stationer med bland annat takgrupp och högriskenhet. Resurserna fördelas på utvändig och invändig enhet med ansvar för utrymning respektive livräddning. En halvtimme senare är initialbranden släckt och vinden kontrollerad, men vad som uppfattas som ett svagt dis syns från vind och tak. – Vi stannar tills vi är säkra på att det är släckt, fortsätter söka av, ventilera

GIS - komplexa samband på ett enkelt sätt –Det här är digitala kartor med extra allt kan man säga, en användning som exploderat och utvecklats från gpsfunktioner till Pokemon Go. Det säger Oscar Manell från Esri,

och påbörja restvärdesräddning, berättar Anders Palm. 112 brandmän

Så tog insatsen en oväntad vändning. Knappt skönjbar rök vid takfoten ovanför brandrummet ger anledning till ytterligare undersökning. När man öppnar för att ventilera och släcka, tar sig branden igen och vinden blir snabbt rökfylld. Släckarbetet pågår under nästan två dygn, med framgång och motgång för totalt 112 brandmän. – Insatsen påverkade förstås resurserna i hela regionen och vi kan konstatera enorma vattenskador efter en så lång insats, säger Anders Palm. Hur den brand som till synes var under kontroll relativt snabbt kunde utvecklas så kraftigt är ännu inte klargjort men en utredning pågår. Klart är att en komplicerad takkonstruktion med otaliga om- och tillbyggnader, försvårade möjligheterna att följa brandens utveckling, vilket också visas i Anders Palms presentation. – Vi har trots allt gjort rätt på flera sätt, med stora och rätt placerade resur-

landets största leverantör av geografiska informationssystem – GIS. GIS som insatsverktyg är ett sätt att förstå komplexa samband på ett enklare sätt, menar Oscar Manell. Med flera lager av information på en och samma karta ges en samlad och översiktlig bild, viktig inte minst för ledningsfunktionerna vid en olycka. – Det finns så många möjligheter att få samlad information, men det arbetet måste göras före insatsen. Lättåt-

ser snabbt på plats, säger Anders Palm. Vi kunde snabbt inleda släckningsarbetet och hade en hög riskmedvetenhet. Men insatsen ger samtidigt viktiga lärdomar för framtiden: – Vi behöver se över hur vi använder värmekameran till exempel. Det går inte att ta fram kameran och konstatera ”det är lugnt, den visar 30 grader” och vara nöjda med det. I det initiala läget skulle vi vågat bryta upp och titta bakom. Efter det tappade vi initiativet när det tog sig igen, eftersom vi helt enkelt inte förstod den komplexa takkonstruktionen. Hade vi haft större kunskap om konstruktionen hade vi inte brutit den utan gått in med dimspett istället, säger Anders Palm. – Vi har lärt oss att aldrig lösa av två ledningsnivåer samtidigt, där tappar vi chansen att lämna över viktig information. Generellt behöver vi snabbare avlösningar i alla kategorier, med överlappning. Konsthögskolan kommer att renoveras för 130 miljoner kronor och arbetet beräknas vara klart 2021.

komligt och lättanvänt i en och samma karta, säger Oscar Manell. Fördelen med GIS är att information från olika aktörer kan samlas i en och samma karta; från Länsstyrelsen, MSB och den egna kommunen till exempel. Och tekniken och handhavandet är enkelt, intygar Oscar Manell. – Vem som helst kan göra det på 30 minuter, jag lovar. Den som vill testa kan göra det på esri.se.

BRANDMANNEN

brandbefälsmötet

Nytt om beslutsstöd från MSB:

Nytt från MSB: Rib och Kartportalen MSB:s kartportal lanserades som en samlad tjänst i maj 2016. Här finns myndighetens samlade kartor och nya tjänster tillkommer löpande. Anders Eriksson, MSB, presenterar ett axplock av den samlade kunskap som finns och presenterar bland annat möjligheterna med översvämningskarteringar.

Karteringarna visar hur områden påverkas av olika vattenflöden och är ett stöd både före, under och efter insats. För räddningstjänstens del kan översvämningskarteringarna vara ett stöd i såväl insatsplanering som vid pågående insats, för att då visa hur olika flöden kan komma att påverka till exempel bostadsområden. 75 svenska vattendrag är finns karterade, med möjlighet att se effekter av olika flöden. – Översvämningskarteringar kan lad-

das hem i GIS-skikt för att i lugn och ro kunna se flöden, scenarier och möjliga riskområden, säger Anders Eriksson. Vi har också karteringar utifrån havsnivåhöjningar på gång. I Naturolycksdatabasen finns samlad dokumentation från naturolyckor, enkelt sökbara utifrån tid, typ av olycka och geografisk plats, till exempel översvämningarna längs Suseån i augusti 2014, när räddningstjänsten konstaterade katastrofläge i Getinge. I Kartportalen finns även kartor över MSB:s internationella insatser samt fakta i kartor genom crowdsourcing – information från allmänheten. Det går till exempel att läsa hur många personer som uppfattade VMA-tutan den 5 december förra året. Den EU-finansierade tjänsten Copernicus är en europeisk satellittjänst som finns tillgänglig efter aktivering genom MSB:s Tib.

– Genom Copernicus kan ni få en översiktlig lägesbild genom satelliter vid större händelser, förklarar Anders Eriksson. Det är också möjligt att se tidigare aktiveringar vid händelser. Nyheter i RIB

En ny version av RIB huvudprogram släpptes i februari, berättar MSB:s Magnus Levein. Nytt är bland annat transportregelverk, insatskort tågvagnar och acetylengasflaskor och ytterligare nyheter kommer at presenteras under våren. Några räddningstjänster önskar att RIB skulle kunna användas mer mobilt, och Anders Levein berättar att man nu söker nya tekniska lösningar för plattformarna men att de inte får bli för många så det blir svårt att hålla jämn takt med uppdateringarna. Camilla Westemar

MSB har översvämningskarteringar för i dagsläget 75 svenska vattendrag. Här finns möjlighet att se flöden och möjliga riskområden. Foto: iStockphoto

BRANDMANNEN

brandbefälsmötet

Säkrare insatser på väg med ny vägledning Sex brandmän har omkommit i samband med insatser vid trafikolyckor de senaste fem åren, tre av dem bara under förra året. Hur ser säkerheten ut vid insatser på väg? Har räddningstjänsten samma säkerhetstänk vid trafikolycka som vid brand? Mattias Strömgren från MSB berättar om myndighetens nya vägledning ”Säkerhet i trafikmiljö” som publicerades den 20 februari.

Det är svarta siffror som gör den nya vägledning viktigare än någonsin. Förutom de tragiska dödsfallen de senaste åren, rapporteras allt fler händelser och tillbud. Antalet larm till trafikolyckor ökar stadigt, 2006 var de 13 000, 2015 uppgick siffran till 18 300. – Det här är en vanlig arbetsmiljö som kanske blir ännu vanligare i framtiden, säger Mattias Strömgren. Principer för lokala anpassningar

Syftet med den nya vägledningen är självklart en säkrare arbetsmiljö. Den ska ge grundprinciper och en utgångspunkt för lokala anpassningar utifrån resurser och rådande trafikmiljö. – Men det är viktigt att påpeka att vägledningen inte tar över det egna arbetsmiljöansvaret och egna riskbedömningar, den är just en vägledning, betonar Mattias Strömgren. Total avstängning med som alternativ

Vägledningen är indelad i fyra skeden, det första om utbildning, övning och utryckningskörning. – I den delen tar vi upp vikten av utbildning och möjligheterna att öva innan kör utryckning, säger Mattias Strömgren. Det är viktigt att persona-

Varninganordning X6 med gul, blinkande ljussignal rekommenderas i MSB:s nya vägledning Säkerhet i trafikmiljö. Foto: MSB

len får relevant utbildning och möjlighet att öva med de egna fordonen. Se också över fordonen så att det finns bälten och att ingen lös utrustning finns i hytten och kan skada personalen. Den andra delen tar upp etablering av och grundläggande säkerhetsprinciper för skadeområdet, med råd och anvisningar om hur andra trafikanter varnas, hur skadeområdet skyddas och hur trafikanter kan vägledas. I vägledningen ges råd om hur varning kan göras, förslagsvis vägmärke X6 i kombination med lampa med blinkande gult sken med flera exempel på hur olika avspärrningar kan markeras. – Total avstängning ska alltid finnas 8

med som ett alternativ, men det är en bedömning från fall till fall, säger Mattias Strömgren och visar exempel på skyltning och fordonsuppställning vid helt eller delvis avstängd väg. Viktig fordonsplacering

Vidare berör vägledningen den viktiga fordonsplaceringen, både med större utryckningsfordon och lättare fordon som FIP-bilar som kan vara först på olycksplatsen. Skydds- och buffertfordon används primärt som påkörningsskydd ska placeras så att de inte medför en risk i sig om de körs på bakifrån.

BRANDMANNEN

brandbefälsmötet

Fortsättning ”Säkrare insatser på väg...”

En 15 ton tung lastbil som kör in i en brandbil i 80 km/h rakt bakifrån, flyttar det tänkta skyddsfordonet upp till 15 meter. – Det ska finnas med i säkerhetstänkandet när skadeplatsområdet ska etableras, säger Mattias Strömgren och berättar att det gjorts ett stort antal datorsimuleringar på just påkörning av skyddsfordon. Saknas kunskap om vajerräcken

Ett tredje avsnitt behandlar arbete inom skadeområdet under rubriker om riskzoner, trafikdirigering med stöd av LSO och paragrafen om ingrepp i annans rätt, riskbedömningar samt grundläggande säkerhetsprinciper. Här behandlas också hur vajerräcken ska hanteras. – Vajerräcken som ligger i spänn är en stor olycksrisk och det saknas kunskap om säker hantering, konstaterar Mattias Strömgren. En skadad vajer bör ingå i en het zon och ett generellt råd är att inte röra den. I en livräddande situation kan dock vajern behöva avlastas och rådet är då

att bärga eller vinscha fordonet som belastar vajern. Just nu pågår ett forskningsprojekt på Trafikverket där man genom beräkningar och simuleringar ska få fram metoder för hur en vajer ska kapas på ett säkert sätt om det är nödvändigt för insatsen. Den sista delen av vägledningen behandlar avetableringen av skadeområdet och betonar vikten av att behålla säkerhetstänkandet genom hela insatsen, även under efterarbetet med sanering och bärgning. – Tänk säkerhet hela tiden! Men lämna inte kvar varningsanordningar på skadeplatsen – det urholkar respekten för varningarna, avslutar Mattias Strömgren.

Camilla Westemar

Vägledningen finns att ladda hem på msb.se

En skadad vajer är en potentiell risk och ska inte röras och ska ingå i het zon på skadeplatsen. Foto: Kerstin Ericsson, Trafikverket.

Trafikverket samarbetspart för säkerhet

Trafikcentraler viktiga knutpunkter Trafikverket och deras underhållsorganisation genom lokala entreprenörer, har av naturliga skäl stor erfarenhet av säkert arbete på väg. Torbjörn Axelsson från Trafikverket ansvarar för vägunderhåll i tre län, varav Skåne är ett, och han har bland annat deltagit i arbetet med den skånska instruktion* för arbete på väg som togs fram i juni förra året.

För Torbjörn Axelsson är samverkan och riskmedevetenhet nycklarna till framgång. Varje år gör verket omkring

900 kontroller av arbetsplatser ute på vägarna, för att säkerställa att underentreprenörer bedriver arbetet i linje med Trafikverkets regler för säkerhet och framkomlighet. – Nyckeln till framgång är självklart att vi alltid sätter säkerheten först och samverkar mer. Jag vill också betona att säkerhetsarbetet är precis lika viktigt vid avslut som under insats.

viktig information snabbt komma ut till trafikanterna. Via trafikcentralerna larmas också verkets TMA-fordon automatiskt ut till större händelser, i Skånes vägledning står det att Trafikcentralen ska kopplas in direkt via RAPS-talgrupp så att Trafikcentralen får information löpande och verkets eller underentreprenörers TMA-fordon kan komma ut vid behov.

Löpande information

En viktig sambetspart är Trafikverkets totalt åtta trafikcentraler. Till centralerna kommer viktig information om trafikläget och genom centralerna kan 9

* Polis, SOS, Region Skåne och Trafikverket.

BRANDMANNEN

brandbefälsmötet

Inträffade händelser: Exploderande kettlebells

”Det lät som poppande popcorn” Maj 2016 – brand i industrihotell i Halmstad och en insats som tog en oväntad vändning med massivt medieintresse som följd. 1 400 kettlebells blev plötsligt livsfarliga när de hettades upp och sprängdes.

Brandmästare Mattias Sjöström från Halmstad har utrett olyckan och ger en bild av den skadeplats som mötte första styrkan, 2+6: – Det är en 7 000 kvadratmeter stor byggnad med tre verksamheter som ändrats en del över tid. I lokalerna förvarades bland annat hydraulverktyg, träningsmaterial och verkstadsmaterial som stora mängder däck. – När styrkan anländer försöker de begränsa branden i den lilla utbyggnad där branden startat med skärsläckare och dimspik. Men branden sprider sig och man gör omfall för att istället försöka begränsa branden mitt i lokalen, berättar Mattias Sjöström. Rejäla knallar

Men det visar sig att branden tagit sig förbi den tänkta begränsningslinjen och man riktar istället in sig på att skydda intilliggande byggnader som ligger bara åtta meter från den drabbade fastighe-

ten och i vindriktningen. Plötsligt uppfattar insatspersonalen flera rejäla knallar från fastigheten, inte från exploderande gasflaskor ska det visa sig, utan från kettlebells. – Vi hittade mellan fem och tio nedslagsplatser, som längst 100 meter från byggnaden och en av dem bara några meter från vår personal, berättar Mattias Sjöström. De blev som små kanonkulor helt enkelt, men som väl är exploderade de flesta inne i fastigheten och skadade ingen på utsidan. Oproportionerlig uppmärksamhet

Att kettlebells omvandlas till dödliga kanonkulor visade sig bero på en hydraulisk sprängning. Vikterna var fyllda med fuktig sand som i ett slutet kärl och utsatt för kraftig värme exploderade. Värmepåverkan var kraftig då vikterna stod på ett galler med brinnande gummimattor under. Det ansvariga företaget är en av de största leverantörerna

av kettlebells och ska nu åtgärda den potentiella explosionsrisken genom att borra ett mindre hål i toppen och därefter försluta det med gummi. – Händelsen fick oproportionerligt stor uppmärksamhet i media, det här är inge risk vi stöter på ofta, menar Mattias Sjöström. En del gym ringde och frågade om det fanns några risker för de som tränar, men de kettlebells som används för träning är helt solida, till skillnad från tävlingsvarianten som fylls med sand. – En betydligt större risk som jag tycker att ni ska ta med er hem är det här, fortsätter Mattias och visar en bild: Det här är delar av cellplasttaket som återfanns 500 meter från brandplatsen. Det regnade ner delar som följt med vinden och som skulle kunna orsaka stora skador om de landat i torrt fjolårsgräs. Camilla Westemar

Foto: Räddningstjänsten Halmstad

BRANDMANNEN

brandbefälsmötet

Foto: iStockphoto

Teknik och taktik

CTIF driver på arbetet för samsyn kring alternativa fordon Det finns uppskattningsvis drygt 50 000 gasdrivna fordon i Sverige idag, en siffra som med all säkerhet kommer fortsätta att öka. Kunskapen att göra insatser vid olyckor med de här fordonen inblandade, har däremot inte ökat i samma takt, menar Tore Eriksson, CTIF*, och presenterar den kunskapsbank som finns att tillgå tack organisationens utvecklingsarbete.

Syftet med ”Kommissionen for extrication and new technology” har sedan starten 2013 bland annat varit att ta fram en EU-metodik för fordon med alternativa bränslen. Kommissionen har även arbetat ed standardisering av symboler och insatskort, i nära samarbete med fordonstillverkare. – Det arbetet har fortsatt med att vi

uppvaktat Euro N Cap angående deras krocktester. Vi anser att de här fordonen måste krocktestas även bakifrån eftersom det är där bränslet finns och det måste vi ha med oss när vi standardiserar insatser, berättar Tore Eriksson. – CTIF har också tagit fram en handbok – ”Best Practice procedures”, utifrån den franska modellen. I den tar man bland annat upp metodik och riskoch insatsområden för fordon med alternativa drivmedel, fortsätter Tore Eriksson. Översatt handbok om fordonet

Viktig grundläggande fordonskunskap finns också i handboken ”Operativ handbok för räddningstjänst trafikolyckor” som finns översatt till svenska och går att ladda hem från CTIF:s hemsida (se nedan). För att ytterligare öka kunskapen om 11

alternativa fordon, främst olika gasfordon, anordnade det EU-finansierade Hyresponse förra året en pilotutbildning utifrån den franska insatsmodellen. Först ut i Sverige att anmäla sig till utbildningen i franska Aix-en-Provence var räddningstjänsten i Oskarshamn. Läs mer om hur Oskarshamn använt sin nya kunskap i artikeln nedan. Den operativa handboken finns på ctif.org under rubriken ”training and tools” och därifrån till”emergency response vehicles”.) Där finns även en app med 1 500 standardiserade insatskort som ger grundläggande kunskap för insats och losstagning. Camilla Westemar

* CTIF – International association of fire and rescue service.

BRANDMANNEN

ny teknik

Teknik och taktik i nya fordon

Oskarshamn visar vägen med översatt handbok

Genom EU-projektet HyResponse fick fyra personer från räddningstjänsten i Oskarshamn en unik möjlighet att öva insats mot gasdrivna fordon. Med mängder av material från kursen jobbar de nu med en första översättning, anpassad efter svenska förhållanden. Foto: Räddningstjänsten Oskarshamn

Tack vare det nu avslutade EUprojektet HyResponse, fick fyra medarbetare från räddningstjänsten i Oskarshamn den unika möjligheten att öva insatser mot gasdrivna fordon och tankställen. Nu jobbar två av dem för fullt med att översätta relevanta delar av ett omfattande utbildningsmaterial och anpassa det efter svenska förhållanden.

tal alternativa fordon, fick Oskarshamn upp ögonen för utbildningen. Fyra medarbetare åkte i juni förra året på en av tre kurser i franska Aix-en-Provence utanför Marseille. – Vår chef har alltid varit tydlig med att vi ska vara en röst i Räddningstjänstsverige och nu vill vi sprida vår kunskap vidare, säger Johannes Strömberg, stf styrkeledare i Oskarshamn.

Genom CTIF:s engagemang i arbetet med säkra insatser mot ett växande an-

Utbildningen hölls på en ny, avancerad övningsanläggning, anpassad för att öva

Mängder av material

säkerhet och rutiner kring olika gastyper*, både i fordon och på tankställen. Utgångspunkten är franska metodik och tester, baserad på en styrka på sex personer. På utbildningen fanns deltagare från hela världen, bland annat Slovakien, Taiwan och Danmark. – Det var en fantastisk möjlighet vi fick och vi fick mängder av material med oss hem, berättar Johannes Strömberg.

BRANDMANNEN

ny teknik

Fortsättning ”Oskarshamn visar vägen...”

Men hur blir ett avancerat metodkoncept skrivet på engelska, emellanåt på mycket hög ingenjörsnivå, ett verktyg för svensk räddningstjänst? Väl hemma i Oskarshamn fick Johannes Strömberg och kollegan Martin Arvidsson uppdraget att ta reda på just det, ett arbete som pågår för fullt. – Vi fick börja med att helt enkelt försöka sålla ut det viktigaste och börja översätta. Det kommer att bli en tredelad handbok med en del för strålförare och första styrka, en del för befäl och en för myndighetsutövare, varje del med sina egna riskglasögon, berättar Johannes Strömberg. Nationellt uppdrag

I samband med en träff på Revinge i höstas, tillsammans med CTIF, MSB, Storstockholms brandförsvar och Räddningstjänsten Storgöteborg, beslöts att ge Oskarshamn huvudansvaret för att fortsatt driva arbetet som de redan påbörjat – med målet att få fram ett svenskt material för landets räddningstjänster. Just nu pågår arbetet med den första delen, för den operativa styrkan. Johannes Strömberg berättar hur tankarna har gått: – Vi måste utgå ifrån den utrustning som finns på alla fordon och hur vi gör insatsen säker för 1+4. Eftersom det

är gaser under tryck vi ska slåss emot, så har vi sett att det är konventionell slangutläggning med två strålrör om minst 250 liter vardera som gäller. Två man per slang och även chauffören ska vara skyddsklädd. Vi rekommenderar omedelbar kylning med sluten stråle på avstånd upp till 25 meter, sedan spridd stråle ju närmare vi kommer. Utgår från att det är gasfordon

– Prio ett är kyla flaskor och batterier så fort som möjligt, alltid från sidan. En del frågar sig säkert hur det fungerar att kyla gasflaskan eller batteriet i det läget, men de har ett plasthölje som bränner bort fort, så vattnet kommer åt. Ena strålförargruppen kyler gasflaskor/batterier medan den andra släcker kupén och ju närmare vi kommer desto mer spridd stråle använder vi, förklarar Johannes Strömberg vidare och poängterar vikten av att inte gå fram rakt frameller bakifrån med tanke på riskerna med exploderande gasflaskor. – Vi utgår alltid från att vi har att göra med ett fordon med alternativt drivmedel, tills motsatsen står helt klar. Det finns helt enkelt inte tid att slå registreringsnummer och läsa insatskort vid de här bränderna. I dagsläget avslutar Johannes Strömberg och Martin Arvidsson den första

Insats mot tankstationer och depåer blir en del av handboken, med särskilda ”riskglasögon” för insatspersonal, befäl och myndighetsutövare. Foto: Räddningstjänsten Oskarshamn

delen av handboken. I den kommer insatsmetodiken för personbil vara testad och det franska materialet källgranskat. Före sommaren hoppas kollegorna att också instruktionen för buss ska vara klar så att de efter sommaren kan fördjupa sig i insatser vid tankställen. Därefter går det gedigna arbetet vidare med befäl samt myndighetsutövning utifrån samma indelning; personbil, buss, tankställe. Parallellt har man börjat med simulatorövningar i Rescuesim för de egna befälen. * Gasol, natur- och biogas samt vätgas. Camilla Westemar

Fakta/HyResponse På hyresponse.eu finns mycket material att läsa rörande det nu avslutade projektet, här finns också stora mängder bildmaterial. Emergency Response Guide kommer att finnas för nedladdning.

BRANDMANNEN

Förebyggande

När bygemenskap och gemensamma insatser kommer först:

Ny rycker snart Billinge-borna ut för ett tryggare liv på landet Med en portion mod, en stark bygemenskap och en handbrandsläckare, kan en liten brand förbli liten. Nu står byalaget i skånska Billinge snart redo att göra en första insats vid brand eller olycksfall. Möt byborna som brinner för en levande landsbygd och räddningstjänsten som hjälper dem på vägen.

Det är typisk skånsk vinter i Eslöv, en del av Räddningstjänsten Syd; kvicksilvret strax över nollan, några tärda snödrivor och en känsla av att våren närmar sig. Eslövs distriktschef Paavo Frick förbereder kvällens brandskyddsutbildning genom att duka fram fika medan Ilyas Ersoy, verksamhetskoordinator i Eslöv tillika brandman i Kävlinge, berättar entusiastiskt om arbetet med att utbilda en hel by. I fyra år han arbetat med den omfattande externa satsning som innefattar såväl byar på landsbygden som stadsdelar i Malmö. – Uppdraget går ut på att vi under en vecka möter alla i en by eller en stadsdel genom aktiviteter och dörrknackning, berättar Ilyas Ersoy. Barn och äldre träffar vi på skolor och mötesplatser, de som yrkesarbetar möter vi genom att knacka dörr på kvällarna. Efter en vecka ska alla i området ha mött ett brandskyddsansikte helt enkelt. – Jag tror verkligen på det här arbetet, på mer än ett sätt, fortsätter Ilyas Ersoy. För det första möjligheten att hjälpa varandra i en by, men inte minst tanken med att föra landsbygden närmare staden genom att de kommer hit till Eslöv och får utbildning. Tar till vara engagemanget

I byn Billinge innebär det närmare bestämt 400 ansikten i alla åldrar, bakom dem personer som alla fått grundläggande kunskap i brandskydd. På lör-

En tredjedel av de Billingebor som snart är redo att ta emot sina första larm. Från vänster Selma Löfvendahl, Ilyas Ersoy (Rsyd), John Guslén, Shiar Derbas (Rsyd), Tina Nauclér, Thomas Aastrup, Isa Löfvendahl Lotta Andersson, Olle Löfvendahl och Hanna-Mia Hellberg.

dagen efter informationsveckan knöts säcken ihop med ett större arrangemang. – Vi ordnade en minifestival kan man säga, på en central plats i byn, berättar Ilyas. Här samlades vi för lite allmänt mingel, prova på-aktiviteter, i samarbete med polisen och det lokala företagen. 14

Men Billinge-borna ville gå längre än så, visade det sig. – Vi såg vilket stort engagemang det fanns i Billinge och i byalaget och det ska vi såklart ta till vara och stötta så mycket vi kan, säger Ilyas.

BRANDMANNEN

förebyggande

Fortsättning ”Nu rycker snart...”

Engagemanget tas till vara genom att det 20-tal bybor som i princip på stående fot anmälde sitt intresse för utbildning nu genomgått en grundläggande HLR-utbildning med hjärtstartare. Snart lägger de också brandskydd till sina kunskaper. ”Självklart ska vi hjälpa varandra”

Åldersspridningen är stor i gruppen ikväll. Först på plats är Isa Löfvendahl med barnen Selma, 4 år och Olle, 9 år. Fler bybor ansluter och snart är skaran på sex vuxna komplett. Den självklara frågan är varför de vill göra det här, en tisdagskväll efter jobbet. – Vi ligger ganska långt bort från närmaste brandstation så det kan ta tio, femton minuter innan brandmännen kommer – då är det bra att vi kan göra något själva, säger Hanna-Mia Hellberg och får medhåll av Thomas Aastrup: – Självklart ska vi hjälpa varandra om vi kan och finnas där för varandra. Det kommer stärka gemenskapen ännu mer, säger han. Isa Löfvendahl berättar om en social by på landet, en by som växer och lockar unga och barnfamiljer till ett liv med livskvalitet. – Det är full fart i Billinge, säger hon och berättar om det livfulla byalaget med eget byahus där det ordnas aktiviteter varje vecka. Praktiska övningar

Så börjar instruktören Shiar Derbas sitt teoretiska pass; kunskap om hur brand uppstår blandas med en kort inblick i

vad lagen säger om eget ansvar och olika handbrandsläckare. Och så den klassiska filmen om rumsbrand som får flera att tappa hakan och inse att det är minuter det handlar om: – Oj, nu går det fort, konstaterar Hanna-Mia när temperaturen plötsligt är uppe på 500 grader. – Ja, fundera på när räddningstjänsten är hos dig, så förstår ni hur viktigt det är med brandvarnare och en första insats, säger Shiar. Dags att omsätta de nyvunna kunskaperna i praktiken. Shiar har tagit med sig utbildningssläpet från Lund och nu står det redo på gården. Först handbrandsläckaren, en insats som får väl godkänt av Iliyas och Shiar. Sedan den brinnande stolen som ska släckas med brandfilt. Lite extra tips om att inte lyfta på filten för snabbt utan hellre klappa på filten en extra gång – sedan går det alldeles utmärkt. – Det känns mycket mindre nervöst nu när man har fått testa, konstaterar Lotta Andersson lugnt efter två lyckade insatser. Juridiska frågetecken kvarstår

I skrivande stund väntar ytterligare tolv bybor på sin utbildning. När den är klar är de engagerade byborna redo att bistå med sina insatser. Till sin hjälp får de ett centralt placerat skåp i byn, utrustat med hjärtstartare och pulversläckare genom räddningstjänsten. Tanken är att de genom sms från SOS får veta om det inträffat något i byn för att därefter kunna göra en första insats. – Det är mycket juridik och politik i

Fortfarande chans att anmäla till ny fortbildning I sommar går tvådagarskursen Brand- och räddningsdagarna på Revinge, utifrån tanken att genom tolv stationer på två dagar ge brandmän senaste nytt och ny inspiration på alla olika områden. Utbildningen genomförs den 23-24 augusti och vänder sig till både RIB och heltids. Läs mer och anmäl på msb.se/utbildning.

det här, säger Paavo Frick. När det gäller brand kan vi hantera det eftersom vi har egen larmcentral, det är svårare med sjukvårdsdelen som ligger under Region Skåne. Men vi förväntar oss att intresset finns att hitta en snabb lösning på det här – vi och Billingeborna är beredda att sätta igång direkt. Billinges frivilliga insatser kommer att följas av Linköpings universitet och CARER* när arbetet kommit igång, troligen genom intervjuer och workshops för att se hur verksamheten kan utvecklas och vilka behov de frivilliga har. *CARER – Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem. Camilla Westemar

Fakta/Utbilda en hel by Arbetet med utbilda en hel by har pågått i Räddningstjänsten Syd sedan 2010, med grundtanken att fler ska göra mer - för ett säkrare samhälle. Utbildningssatsningen roterar i Räddningstjänsten Syds fem medlemskommuner och har bland annat genomförts i Stångby, Burlöv och Furulund. Näst på tur står stadsdelen Möllevången i Malmö och flera byar står i kö för att följa i Billinges spår. Den utvecklade tanken med frivilliga i Billinge stöttas av Räddningstjänsten Syd genom utbildning, årliga återträffar och ett skåp med utrustning i byn.

BRANDMANNEN

Håkan Dahm lämnar direktörspost Den 13 februari meddelade Räddningstjänsten Östra Götalands direktör, Håkan Dahm, att han lämnar sitt förordnande med omedelbar verkan.Via direktionsordföranden låter Håkan Dahm meddela att förbundet behöver få arbetsro och att det bör ske utan honom som förbundsdirektör. Bakom beslutet ligger hänsyn till sig själv, sin familj och sina medarbetare, skriver RTÖG i ett pressmeddelande.

i korthet

SKL stämmer BRF för brott mot fredsplikten till Arbetsdomstolen Den 9 februari meddelade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Pacta att de stämmer Brandmännens Riksförbund i Arbetsdomstolen för vad de anser är brott mot fredsplikten. Arbetsgivarparterna menar att BRF uppmanat sina medlemmar till massuppsägningar för att sätta tryck på arbetsgivarna. Det är en otillåten stridsåtgärd när det finns ett gällande avtal, menar man. – BRF bryter mot fredsplikten och det är SKL:s och Pactas skyldighet att vidta åtgärder. Det gör vi för våra medlemmars bästa och för att upprätthålla den svenska modellen, säger Niclas Lindahl, förhandlingschef på SKL, i ett pressmeddelande. BRF bemöter stämningen på sin hemsida: – Vi har uppmanat till lugn och försök till dialog istället för aktioner av olika slag. Vi har berättat såväl muntligt som i skrift om uppsägningar och hur de kan uppfattas och att vi som fackförbund inte på något sätt kan stödja dem. SKL och Pacta yrkar på ett skadestånd på sammanlagt 500 000 kronor för brott mot fredsplikten. (Källor: SKL och brandfacket.se)

Landa mjukt när olyckan är framme

Try dygn ggt e för e t runt n da 23-3 4 kr/ st mån

På jobbet är du försäkrad via din arbetsgivare. Men om olyckan inträffar på fritiden behöver du själv se till att du landar mjukt i ett skyddsnät. För att du ska vara trygg dygnet runt erbjuder Brandmännens Kamratförening en bra och billig olycksfallsförsäkring. Du kan bland annat få upp till 2,7 miljoner kronor om olyckan leder till ett handikapp. Kolla in försäkringen på forenadeliv.se/brandman

forenadeliv.se/brandman

BRANDMANNEN

i korthet

Utredning om effektivare och mer likvärdig räddningstjänst Ett kommittédirektiv från regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att ur ett effektivitetsperspektiv se över förutsättningarna för hur den kommunala räddningstjänsten kan förbättras.

berör en eller flera kommuner, säger inrikesminister Anders Ygeman i ett pressmeddelande från Regeringskansliet. – En viktig del av uppdraget innebär att utredaren ska analysera och lämna förslag till hur kommunernas räddningstjänster ska få bättre förutsättningar att rekrytera och behålla deltidsbrandmän, avslutar Anders Ygeman. Vem som får uppdraget att göra utredningen var inte klart när Brandmannen gick i tryck.

I uppdrag ligger att lämna förslag på hur verksamheten kan bedrivas på ett mer effektivt, likvärdigt och säkert sätt. Ett viktigt fokus blir rekryteringen av RIB-personal till kommunerna. – Det finns ett stort behov av att samverkan på räddningstjänstområdet kan förstärkas och bli mer enhetlig. Det är särskilt viktigt vid komplexa räddningsinsatser som

Uppdraget ska redovisas senast den 18 juni 2018.

Snabb vård utan omvägar Att snabbt få den vård du behöver när du blir sjuk eller gör illa dig är ingen självklarhet. Långa vårdköer kan innebära många månaders väntan, istället för några dagar eller veckor. För att du ska få tillgång till rätt vård direkt erbjuder Brandmännens Kamratförening en förmånlig sjukvårdsförsäkring. Bara ett samtal bort väntar specialistvård utan långa väntetider.

Kolla in försäkringen på forenadeliv.se/brandman

forenadeliv.se/brandman

Sjuk försä vårdskrin g fr 115 kr/m ån ån!

BRANDMANNEN

Åke Nilsson stannar för byns skull

Ett halvt sekel minnen och erfarenheter Innan många av Brandmannens läsare ens sett dagens ljus för första gången, stod Åke Nilsson på jobbet i byns livsmedelsbutik. Då stegar chefen för Järlåsa brandkår in och säger: – Du ska bli brandman. Jag har redan pratat med din chef så du kan komma till stationen på måndag. Åke gjorde som han blev tillsagd och på den vägen är det, som man brukar säga. Det har hunnit gå drygt 50 år sedan dess.

Den 2 februari uppmärksammades Åke Nilsson från alla håll, efter 50 år i räddningstjänsten. Både TV och tidningar ville prata med brandmannen som levt och andats svensk räddningstjänst i ett halvt sekel i byn Järlåsa, tre mil väste rom Uppsala. Och det är ingen överdrift att säga att han upplevt en nästan overklig utveckling i räddningstjänsten under sina yrkesverksamma år; Från otäta andningsskydd, tyfonlarm, vänstertrafik och osynkade växellådor på Volvobilar från sent 40-tal. Till dagens moderna teknik, med både nya risker och nya möjligheter. – När jag började fick man lära sig av gubbarna på stationen helt enkelt. Under åren har möjligheterna till fortbildning blivit mycket bättre, bland annat tack vare övningsanläggningen Viktoria som byggdes i Uppsala 1990. Fallande rapporthylsor ledde rätt

I en till synes outsinlig källa av minnen, berättar Åke Nilsson bland annat om hur skogsbrandsläckningen gick till i

50 år som brandman i uppländska Järlåsa varav 29 som kårchef. Åke Nillson har sett svensk räddningstjänst utvevcklas och han har siktet inställt på att hålla på ett tag till. Foto: Uppsala brandförsvar

karriärens början: – Det fanns för det första inga skogsbilvägar så det var bara att ta pump och yxa i handen och hoppas att man passerade något vatten längs vägen. Vi fick en ungefärlig adress, men för att hitta exakt fick vi lita på brandflyget. Brandflyget fanns visserligen i början av 70-talet, men någon radiokommunikation med piloten fanns inte att tillgå. Åke Nilsson berättar om tiden för både gps och GIS-stöd: – Brandflyget cirklade ovanför oss och ledde oss rätt. När piloten vippade med vingen visste vi att vi skulle stanna så att han kunde släppa ner en rapporthylsa med mer information.

ningstjänsten i 50 – och in på det 51:a – har förstås gett minnen och vänner för livet. Från att något otippat bli brandman blev Åke Nilsson så småningom förman och kårchef, det sista ett uppdrag han lämnade efter 29 år. Men en pensionär som enbart ska leva på minnen kommer han inte att bli. Inte än i alla fall. – Jag fortsätter ett tag till, jag tar en dag i taget. Så länge jag klarar läkarundersökningar och fystester så kör jag väl på, man vill ju hjälpa bygden så länge man kan. Jag har beredskap nu faktiskt, FIP-bilen står här ute på gården, avslutar Åke Nilsson.

Tar en dag i taget

Och så var det det där med att övergå från vänster- till högertrafik den 3 september 1967 – och klara det under utryckningen dessutom. – Vi övade på morgonen sedan var det bara att köra över på andra sidan, minns Åke Nilsson. Att få möjligheten att stanna i rädd18

Camilla Westemar

BRANDMANNEN

”

Vi måste våga finnas där om någon behöver hjälp. Kjell Svensson, Höglandets räddningstjänst

Våga möta psykisk ohälsa Första hjälpen vid fysiska kroppsskador är nära nog allmän kunskap, kanske inte minst bland landets brandmän. Kunskapen att ge första hjälpen vid psykisk ohälsa är däremot betydligt lägre hos de flesta av oss och det finns ofta en outtalad rädsla att prata om problem som kanske i sin förlängning leder till självmord.

En utbildning kan vara ett steg mot en öppnare attityd mot psykisk ohälsa och i Höglandets räddningstjänsts regi utbildas nu alla kommunanställda i Vetlanda. Med ett klart uttalat mål att nå en öppnare attityd när det kommer till psy-

kisk ohälsa, gick Kjell Svensson instruktörsutbildningen MHFA. Nu utbildar han i första hand alla kommunanställda i Vetlanda kommun. Att psykisk ohälsa är ett i många fall dolt problem står helt klart, liksom att steget kan vara långt att våga finnas där för att stötta. – Vanlig första hjälpen kan de flesta men det finns fortfarande inte mycket kunskap kring psykisk ohälsa. Vi måste kunna prata om det och våga finnas där om någon behöver hjälp. Det kan vi bara göra om vi har rätt kunskap, säger Kjell Svensson.

vecklad av en psykolog. Som grund ges kunskap om psykisk ohälsa och sjukdom, för att förändra bilden av psykisk sjukdom som något man inte pratar högt om. – Vi måste våga möta en person i kris, våga agera och inte minst stanna kvar. Genom att våga närma oss kan vi stärka personer i kris, tills de får professionell hjälp, säger Britta Alin Åkerman, en av de ansvariga för MHFA-utbildningen. En utbildning ger den verktygslådan, med konkreta metoder och kunskap att både kunna och våga agera.

Beprövad metodik

Utbildningen MHFA bygger på väl beprövad metodik från Australien, ut-

Fakta/Sucicidprevention i Sverige • • • • •

NASP – Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa – är statens expertorgan för suicidforskning. NASP är sedan 1 oktober 2007 en del av Karolinska institutets verksam het och har i uppdrag att verka för att minska självmord och självmordsförsök i Sverige. Verksamheten består bland annat av forskning och metodutveckling, identifiera riskgrupper och riskmiljöer samt att samla in och analysera kunskap som sedan ska spridas i preventivt syfte. Kursen MHFA – Första hjälpen till psykisk hälsa – är en av utbildningarna. NASP har MHFA-instruktörer på flera platser i landet och arrangerar också en fem dagar lång instruktörsutbildning på Karolinska Institutet. Läs mer: ki.se/nasp

BRANDMANNEN

Sporten

Hög tid att ställa upp för brandkårsidrotten! Nu gäller det att stå upp för brandkårsidrotten och det brinner i knutarna! Vi har återkommande under åren vänt tillbaka till det problem som SBRIF delar med oändligt många föreningar – det ideella engagemanget.

Visst är ni många i Brandsverige som vänder ut och in på er under alla de SM som genomförs och nya initiativ som innebandy och crossfit har tillkommit i tävlingskalendern. Men det finns ett litet ord på S som får många att titta åt ett annat håll: Styrelseuppdrag. Om inte förr så är det NU det är dags att stå upp för brandkårsidrotten och blicka åt rätt håll – om brandkårsidrotten ska finnas kvar i framtiden. Behöver nya krafter

Det stundande årsmötet genomförs i samband med brand-SM i bordtennis i Stockholm den 29 mars och flera trotjänare kommer inom några år att lämna sina uppdrag eftersom de går i pension från räddningstjänsten. En av dem är ordförande Lennart Larsson som hållit i klubban i tio år. Nu har han lämnat räddningstjänsten och ställer trots det upp för omval ytterligare ett år. Men sedan får nya krafter ta vid. – Jag tycker i princip att man ska vara aktiv i räddningstjänsten om man ska sitta i styrelsen, förankringen till yrket är

viktig, säger Lennart. Många tror att det är ett stort och betungande jobb, men det är det inte. Vi har i princip två möten per år, resten av jobbet sköter vi via mail och telefon. – Det kan vara bra att börja som suppleant ett år, för att se hur vi jobbar och skaffa sig kontakter. Vi som suttit länge i styrelsen kommer ju inte att försvinna helt – vi finns alltid till hands för att stötta nya med tips och kontakter. Chans att förvalta och förnya

Intresset för sporter som orientering, badminton och bordtennis minskar stadigt tyvärr, så de som brinner lite extra för dessa klassiska brandmannasporter är välkomna att höra av sig. Men styrelsen är också ett ypperligt tillfälle att förnya och föra upp nya idéer på agendan. – Den som tycker att brandkårsidrotten ska leva vidare har en fantastisk chans att både förvalta och förnya SBRIF, säger Lennart.

”

Den som tycker att brandkårsidrotten sla leva vidare har en fantastisk chans att både förvalta och förnya SBRIF. Lennart Larsson, ordförande SBRIF

Camilla Westemar

Glöm inte bort årsmöte och motioner! Årsmötet närmar sig med stormsteg - den 29 mars i samband med SM i bordtennis i Stockholm. Den som är intresserad av att veta mer om styrelsearbetet i SBRIF eller som vill skicka in motioner, uppmanas göra det direkt. På SBRIF:s hemsida finns kontaktuppgifter till styrelsen.

BRANDMANNEN

Sporten

Piteås idrottsförening bjuder in till hinderlopp Ett spektakulärt hinderlopp för alla som vill utmana sig själva på ett roligt sätt, samtidigt som aktörer med räddning närmast hjärtat bättrar på kunskapen hos allmänheten. Den 20 maj bjuder Piteå räddningstjänsts idrottsförening in allmänhet och kollegor i landet till loppet.

Idén till loppet kommer från David Nyström. Han och några kollogor hade varit och tävlat i liknande lopp och sett tjusningen och utmaningen med just hinderlopp. Och den 20 maj blir tanken omsatt i verklighet när Piteå står som arrangör för Räddningsloppet. – Det viktiga blir att kämpa, ta sig över ett hinder, tro på sig själv. Ensam eller i grupp. Sen kommer känslan: ”Jag gjorde det!”, konastaterar David Nyström. Når ut med information

Räddningsloppet har tre syften; att informera om räddning genom deltagande aktörer som till exempel räddningstjänsten, polisen och Sjöräddningssällskapet, främja friskvård och motion och uppmana till ungdomsdeltagande och gemenskap. – Räddningsloppet är ett sätt för oss att nå ut med viktig information om räddning och säkerhet, säger Davis Nyström.

Om loppet

Räddningsloppet är en sex kilometer lång hinderbana med 30 hinder, anpassade för såväl vardagsmotionärer som elitidrottsmän. Arrangemanget kommer att struktureras som en folkfest med räddningsanknutna nöjen och information för publik, barn och deltagare. Man anmäler sig i grupp eller enskilt. I den klass man känner sig trygg - Gå, Jogga, eller Springa. – En svårighet har varit att få ovana att ta steget att våga. Många är rädda för att göra bort sig eller inte klara av hindren. Vårt mål är att nå ut till just dessa, vi bygger hindren med en lättare sida som har hjälpmedel och en sida för de som vill utmana sig, berättar David Nyström. Barnen får en alldeles egen hinderbana, 50 meter lång och med fem hinder. Där får grupper av barn en rädd-

ningsgenomgång av en brandman innan de gemensamt ska ta sig igenom banan, lära sig att krypa under ”röken” och tillsammans övervinna olika typer av hinder. Läs mer om Räddningsloppet, banan och hur du anmäler dig på raddningsloppet.com Följ också förberedelserna inför loppet på Facebook (Räddningsloppet).

Välkomna till Piteå!

BRANDMANNEN

Sporten

Jönköping avgjorde på straffar och tog guld i innebandy

Grattis till guldet Jönköping! Överst från vänster: Dennis Theander, Sebastian Seder, Adam Lomstad, Christoffer Oskarsson, Martin Idebäck, Claes Lindsten, Fredrik Karlsson samt Emil Holm. Nedre raden från vänster: Johan Eriksson, Marcus Gustavsson, Fredrik Nordén, Bosse Karlström, Marcus Liljeblad samt David Nelly.

Göteborg arrangerade åter en endagarsturnering i Innebandy i multisportarenan på Kviberg. Denna gång blev det 11 lag som delades in i två pooler, så det blev många matcher för en del lag. Sammanlagt blev det 29 matcher under

dagen och på slutet var det spännande vilka lag som skulle ta sig vidare till finalen. I semifinalerna möttes Jönköping och Botkyrka där det blev 3-0 till Jönköping och i den andra blev det Tyresö mot Storstockholm Farsta och matchen slutade 2-1 I finalen blev det Jönköping mot Ty-

resö där Jönköping tog en ledning med 2-0 men efter en hård press lyckades Tyresö få in en boll efter ett mäktigt skott från halva plan. Tyresö tryckte på med allt vad som fanns kvar och när det återstod någon minut på matchen lyckades man få till en kvittering. Det blev sudden death på fem minuter men lagen tog ut varandra så det blev straffar som fick avgöra och där blev det Jönköping som till slut stod som segrare.

vann Storstockholm Farsta med 5-3. Ett stort tack till RIF Storgöteborg för ett mycket bra arrangemang och stort Tack till Patrik Larsson och Jakob Söderberg för allt arbete med planering och genomförandet.

Straffar om bronset

Bronsmatchen mellan Storstockholm Farsta och Botkyrka avgjordes efter en överenskommelse med bägge lagen att alla spelarna skulle slå varsin straff. Där

Reidar Johansson

Resultatlistor och anmälningsformulär finns alltid på hemsidan

BRANDMANNEN

Sporten

Det är dags att testa gränserna i Ultimate OCR Förra året gick startskottet för Ultmate OCR - ett inoficiellt SM i hinderbana. Den 29 april är det dags att pressa gränserna igen i Hackstaområdet i Åkersberga utanför Stockholm. 40 hinder längs en bana på nio kilometer. Det finns flera klasser, från elit till nyheten vuxen tillsammans med ungdom. Självklart finns klassen Blåljus! På hemsidan ultimateocr.se finns mer information om klasser, starttider och boende. Det går också att följa tävlingsförberedelserna på Facebook.

Andreas Tjärnberg under 2016 års Ultimate OCR. Foto: Christoffer Andersson

En vår i sportens tecken! (Ultimate OCR och Räddningsloppet är inte officiella SM i SBRIF:s regi.)

• Bordtennis • Skidor - alpint och längd • • • •

Handboll Ultimate OCR Halvmaraton Räddningsloppet

Stockholm 29-30 mars Åre 4-5 april Göteborg 20 april Stockholm 29 april Göteborg 20 maj Piteå 20 maj

Nästa nummer av tidningen kommer den 1 juni 2017 Glöm inte att tipsa redaktionen om vad som händer på din station! Kontaktuppgifter finns i början av tidningen.

Resultatlistor och anmälningsformulär finns alltid på hemsidan

KAMRATFÖRENINGARNAS KAMRATFÖRENINGARNAS STYRELSER STYRELSER SkåneSkåneSkånebrandmännen Skånebrandmännen brandmännen Ordf. Ordf. Patrik Andersson Ordf. Andersson Patrik 0413/54 05 41 Patrik Andersson 0413/54 05 41 Stehag 0413/54 05 41 Stehag VStehag ordf. VJonas ordf. Jönsson V ordf. Jonas Jönsson 040/34 28 20 Jonas Jönsson 040/34 28 20 Malmö 040/34 28 20 Malmö Sekr Malmö Sekr Staffan Winstedt Sekr Winstedt Staffan 0431/874 00 Staffan Winstedt 0431/874 00 Höganäs 0431/874 00 Höganäs KHöganäs assör Kassör Vakant Kassör Vakant Vakant Ledamot Vakant Ledamot Roger Lindskog Ledamot Roger Lindskog 0451/26 80 26 Roger Lindskog 0451/26 80 26 Hässleholm 0451/26 80 26 Hässleholm Hässleholm

Sydöstra SydöstraSydöstra Sverige Sydöstra Sverige Sverige Sverige Ordf. Ordf. Ulf Sinnerström Ordf. Sinnerström Ulf 0491/76 40 50 Ulf Sinnerström 40 50 0491/76 Oskarshamn 0491/76 40 50 Oskarshamn VOskarshamn ordf. ordf. Hansson VMartin V ordf.Hansson Martin 076/802 47 32 Martin Hansson 47 32 076/802 Oskarshamn 076/802 47 32 Oskarshamn Sekr Oskarshamn Sekr Lars Sinnerström SekrSinnerström Lars 0491/76 40 50 Lars Sinnerström 40 50 0491/76 Oskarshamn 0491/76 40 50 Oskarshamn Kassör Oskarshamn Kassör Jan Karlsson Kassör Karlsson Jan 0491/76 40 50 Jan Karlsson 40 50 0491/76 Oskarshamn 0491/76 40 50 Oskarshamn Ledamot Oskarshamn Ledamot Anton Andersson Ledamot Andersson Anton 0480/45 75 10 Anton Andersson 0480/45 75 10 Kalmar 0480/45 75 10 Kalmar Kalmar

Mellersta Mellersta Mellersta Sverige Mellersta Sverige Sverige Ordf. Ordf. K ent Davidsson Ordf. Kent Davidsson 0533/68 17 25 Kent Davidsson 0533/68 17 25 Säffle 0533/68 17 22 Säffle V ordf. Säffle V ordf. Karlsson Robert V ordf. Karlsson Robert 0586/636 00 Robert Karlsson 0586/636 00 Karlskoga 0586/636 00 Karlskoga Sekr Karlskoga Sekr Kent Springare Sekr Kent Springare 021-39 82 00 Kent Springare 021-39 82 00 Västerås 021-39 82 00 Västerås K assör Västerås Kassör Patrik Karlsson Kassör Patrik Karlsson 0533/68 17 25 Patrik Karlsson 0533/68 25 Säffle 17 0533/68 17 25 Säffle Ledamot Säffle Ledamot Patrik Palmqvist Ledamot Patrik Palmqvist 0142/854 00 Patrik Palmqvist 0142/854 00 Mjölby 0142/854 00 Mjölby Mjölby

Södra Södra Södra Norrland Södra Norrland Norrland Norrland Ordf. Ordf. Per Anders Ekvall Ordf. Anders11 Ekvall Per 0650/380 Per Anders11 Ekvall 0650/380 Hudiksall 0650/380 11 Hudiksall V ordf. Hudiksvall ordf.Lindahl VHans V ordf.Lindahl Hans 0611/105 80 Hans Lindahl 80 0611/105 Härnösand 0611/105 80 Härnösand Sekr Härnösand Sekr Yngve Skoglund Sekr Skoglund Yngve 0270/754 56 Yngve Skoglund 56 0270/754 Söderhamn 0270/754 56 Söderhamn K assör Söderhamn Kassör Nils Hell Kassör Hell 00 Nils 0650/190 Nils Hell 00 0650/190 Hudiksvall00 0650/190 Hudiksvall Ledamot Hudiksvall Ledamot Anders Olsson Ledamot Olsson Anders 060/13Olsson 58 50 Anders 58 50 060/13 Sundsvall 060/13 58 Sundsvall 50 Sundsvall

Norra Norra Norra Norrland Norra Norrland Norrland Norrland Ordf. Ordf. L-I Lampa Ordf. L-I Lampa31 45 0920/45 L-I0920/45 Lampa 31 45 45 Luleå 31 45 0920/45 Luleå V ordf. Luleå VThure ordf. Johnsson V Thure ordf. Johnsson Johnsson 0910/73 55 63 Petter Fredriksson 0910/73 55 63 63 Skellefteå 0921/623 00 Skellefteå Sekr Boden Sekr Christer Lundberg Sekr Christer Lundberg Lundberg 090/16 Lindström 22 00 Alexander 090/16 22 00 00 Umeå 090/16 22 00 Umeå K assör Umeå Kassör Hannu Koivumaa Kassör Hannu Koivumaa Koivumaa 0923/654 50 Niklas Östman 0923/654 50 Ö Norrbotten 0970/551 65 ÖLedamot Norrbotten Gällivare Ledamot Suppleant Anders Pellberg Anders Pellberg Petter Fredriksson 0911/69 61 00 0911/69 0921/623 Piteå 610000 Piteå Boden Suppleant Suppleant Petter Fredriksson Petter Fredriksson 0921/623 00 0921/623 Boden 00 Boden

Västra Västra Västra Sverige Västra Sverige Sverige Sverige Ordf. Ordf. Ordf. Thomas Haage Ordf. Thomas Haage Thomas Haage 0510/77Haage 17 15 Thomas 0510/77 17 0510/77 17 15 15 Lidköping 0510/77 17 15 Lidköping Lidköping V ordf. Lidköping V ordf. V ordf. Larsson Johan V ordf.Larsson Johan Johan Larsson 0303/996 00 Johan Larsson 0303/996 00 0303/996 00 Kungälv 0303/996 00 Kungälv Kungälv Kassör Kungälv Kassör Kassör Bengt Lundqvist Kassör Bengt Lundqvist Bengt Lundqvist 0515/858 00 Bengt Lundqvist 0515/858 00 0515/858 00 Falköping 0515/858 00 Falköping Falköping Ledamot Falköping Ledamot Ledamot Per-Gunnar Murenius Ledamot Per-Gunnar Murenius Per-Gunnar Murenius 0501/633 04 Per-Gunnar Murenius 0501/633 04 0501/633 04 Mariestad 0501/633 Mariestad Mariestad 04 Mariestad

Fire Pr Pro släckgranat Fire o släckgranat släckgr anat Fire Pro - påverka branden i tidigt -påver kabr anden i i tdig tskede skede

EFFEKTIVT SNABBT EFFEKTIVT EFFEKTIVT SNABBT tillhandahållerprodukter produkteroch ochutbildningar utbildningarinom inomeffektivare effektivare släckmetoder även miljöutbildningar Vi tillhandahåller släckmetoder även miljöutbildningar Vi tillhandahåller produkter och utbildningar inom effektivare släckmetoder även miljöutbildningar SÄKERT SÄKERT SÄKERT Fire Pro Fire Pr o släckgranat släckgranat är ett FIPverktyg FIPverktyg f för ör användning i slutna brinnande objekt. objekt . Granaten släcker genom Fire Pro släckgranat är ett FIPverktyg för användning i slutna brinnande objekt. Granaten släcker genom brand en. Beroende på brandens brand ens omfattning krävs ibland endast en mindre eftersläckning. efter släckning. att kyla ner branden. att kyla ner branden. Beroende på brandens omfattning krävs ibland endast en mindre eftersläckning. släckgranat en kan kan en räddningsinsats räddningsinsa ts påbörjas flera minuter innan insatsstyrkan insatsstyrk an är på plats. Med släckgranaten Med släckgranaten kan en räddningsinsats påbörjas flera minuter innan insatsstyrkan är på plats.

www.brissmans.se www.briss mans.se 035-17 035-17 17 17 90 90 www.brissmans.se 44 24

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN Besiktning av brandlarms-, sprinkler- och gassläckanläggningar Huvudkontor: Månskärsvägen 9, plan 4, 141 75 Kungens Kurva Telefon:

08-410 102 30 STOCKHOLM NORRKÖPING ÖREBRO KARLSTAD UMEÅ SUNDSVALL LEKSAND 25