SVENSKSEGLING.SE
Marit visar med fingrarna hur många VM-medaljer hon har seglat till sig. Fr.v. Anna Laurell, Marit Söderström Nord, Christian Olsson, Lars Frölander och Thomas Ravelli. Foto: Janne Danielsson/ SVT /Mästarnas Mästare.
Mästarnas Marit hjälper juniorer att satsa på segling
– RIKSIDROTTSGYMNASIERNA I Lerum och Motala är en jätteviktig del i vår junior- och elitverksamhet. Det säger Marit Söderström Nord som arbetar med talangutveckling på Svenska Seglarförbundets kansli i Stockholm. Uppdraget Marit har på Seglarförbundet kan låta enkelt. Det finns mängder av ungdomar som vill börja segla och antalet ökar. Men att få dem att gå vidare från seglarskolor till att mer seriöst rikta in sig på en karriär som elitseglare är lättare sagt än gjort. För den som har drivkraften och viljan att bli elitseglare är en möjlighet att söka till Riksidrottsgymnasierna i Lerum och Motala. – På Riksidrottsgymnasiet i segling har vi 40 elevplatser och eleverna kommer från hela landet, säger Marit. – Sen är det förstås inte alla som vill flytta hemifrån och gå på seglargymnasium. De kan bli riktigt duktiga ändå, säger Marit. TVÅ MILJONER SÅG seglar-Marit i SVT:s Mästarnas Mästare som första seglare – När jag fick inbjudan från SVT tackade jag ja direkt. – Sen var det med skräckblandad förtjusning som jag insåg att jag skulle vara med i ett av SVT:s mest populära program med över två miljoner tittare. Dessutom skulle jag se ut som en elitidrottare, trots att det var 25 år sedan jag var aktiv seglare, sägr Marit. Marit är en av världens främsta kvinnliga seglare. Hon har 10 VM-guld, OS-silFoto: Janne Danielsson/ ver i 470 från SVT /Mästarnas Mästare. 1988 och hon blev invald i seglingens Hall of Fame 2012. Det har gått några år sedan Marit var elitidrottskvinna. Hon är tvåbarnsmamma och numera ser hon sig mer som en vanlig motionär. ✪ BÅTLIV 4/2014
WWW.BATLIV.SE
E-jolle ingår i de sju jolleklasser som SSF rekommenderar. Foto: Henrik Lång.
Lättare att välja jolle DE JUNIORER SOM står inför valet av jolle har
mycket att ta ställning till. Kostnaden är givetvis en viktig faktor, lätt- eller svårseglad en annan. Viktigt att tänka på är också vilka möjligheter jollen kan ge seglaren i sin vidare utveckling. Svenska Seglarförbundet har tagit fram en rekommendation för ett antal båtklasser för juniorer. Rekommendationer finns för både de som är i början av sin kappseglingskarriär och för de som är etablerade elitseglare. För alla juniorer som bildar basen i svensk breddsegling är de rekommenderade jollarna och den rekommenderade vindsurfingbrädan: Optimist, Zoom8, E-jolle, Laser Radial, Laser Standard, RS Feva, 29er samt inom vindsurfing Kona One.
GENOM ATT VÄLJA någon av dessa jollar,
antingen om det är seglaren själv, föräldrar eller klubben som köper den, finns det en form av garanti. Seglaren seglar då nämligen i en jolleklass som ofta har många deltagare och som finns på många platser i landet, vilket också gör att den har SM-status. Det gör att junioren kan utveckla sina kunskaper i samma båt hela vägen från
nybörjare till att göra upp om SM-titeln på ett Junior-SM. Även för den som vill tävla internationellt är en av SSF:s rekommenderade jolleklasser att rekommendera. Samtliga klasser är stora även utanför Sverige. ✪ Rekommenderade klasser baserat på ålder: 6-15 år: Optimistjolle 12-17 år: Zoom8 10-18 år: RS Feva 14-19 år: E-jolle 15-20 år: 29er 18-20 år Laser Radial Över 18 år: Laser Standard 11-20 år Kona One Rekommenderad juniorklass baserat på vikt: Optimist - 30-55 kg Zoom8 - 40-60 kg E-jolle - 60-70 kg Laser Radial - 65-75 kg Laser Standard - 75-85 kg RS Feva, rorsman eller gast - 30-60 kg (totalvikt 80-120 kg) 29er, rorsman - 50-60 kg 29er, gast – 60-70 kg
SSF baserar sitt val av rekommenderade jolleklasser på följande kriterier: • Minst en rekommendation som passar tjejer som killar, stora som små. • Minst en rekommendation som gäller för tvåmansjollar. • Olika typer av jollar ska finnas representerade.
• Kvalitén på klassens verksamhet i Sverige. Kvalitén bedöms bland annat utefter hur många som kappseglar samt hur spridningen av klassen ser ut. Även lägerverksamhet, rankingsystem och klassens utveckling spelar roll.
69