Akterfixtur med påbörjade spant, sidvy; visar också kapade bordsändar.
på gång anpassas till dessa. Arvid Laurin kallade ju båttypen för ”kryssare”, men vi vet alla att han var mest känd för sina moderna kostrar, det vill säga spetsgattade långkölade båtar som uppfyllde den västkustska kosterregeln. När man studerar hans kryssares linjer slås man av likheten med just kostrarna – det vore inte fel att beteckna Visun som en modern koster som kapats i aktern. Det är dessa linjer jag måste utgå från när jag förvandlar henne till en segeljakt med överhäng i aktern. Så här har jag gjort: 1. Jag har avlägsnat akterspegeln, dess förstärkningar och aktersta delarna av balkvägarna och har kapat bordsändarna på olika längd så att skarvarna inte hamnar över varandra. 2. Jag har monterat en spikrak provisorisk ekribba som förlängning akterut av båtens centrumlinje, detta för att få en referens för att få utbyggnaden symmetrisk. 3. Balkvägar-ändarna har jag fasat av i förhållande 1:8, en fas som är åtta gånger längre än tjockleken. 4. De nya vägarna, som förstås har samma avfasning men är ca 5 mm tunnare än de befintliga, har jag sedan byggt ut akterut
till lite mer än den önskade förlängningen och aningen uppåtvinklade för att senare kunna hyvla fram en harmonisk språnglinje. Skarvarna är limmade med WEST-epoxy. På samma sätt kommer för övrigt de nya bordsbitarna att skarvas till de befintliga. 5. Med hjälp av tvärreglar, rep, mycket tittande och mätande (och en och annan svordom) har jag sedan böjt balkvägarna så att de ger det kommande akterdäcket en mjukt avsmalnande form, i harmoni med båtens befintliga form. 6. När jag till slut varit nöjd med formen har jag epoxy-limmat en 5 mm tjock yttre del till varje ny vägare; detta gör att de nu håller den form jag gett dem. 7. Därefter har jag sågat upp kvistfria, raka ribbor som jag fixerat någorlunda vågrätt till de aktersta spantens insida och parallellt med befintliga bordsskarvar och låtit sticka ut till strax akter om den tilltänkta nya aktern – totalt knappt tio ribbor på varje sida. 8. Med hjälp av rin (tunna, jämnt böjbara ribbor) och en noga beräknad fixtur som jag fixerat till såväl balkvägarförlängningen som till ribborna har jag ”turat” denna byggmall (det vill säga sett till att alla linjer löper
Akterfixtur utan påbörjade spant, bilden är tagen uppifrån.
jämnt och harmoniskt). 9. Med hjälp av ett plaströr för elkablar, som böjer sig jämnt och fint, har jag till slut kunnat fingera såväl form som placering av den nya akterspegeln. Efter detta har jag en (ganska) stabil form att bygga vidare på; den kommer att få sitta kvar tills åtminstone den nya aktre kölplankan, den inre delen av den nya akterspegeln och några bord på varje sida monterats. Se bilderna här ovanför så blir beskrivningen mer begriplig. Nästa steg i ombyggnaden Eftersom ribborna (punkt 7 ovan) sitter fixerade till de gamla spantens insida kan jag nu använda dem som form för att laminera förlängningens nya spant – men detta blir en del av nästa artikel! Jag kan dock redan nu avslöja att jag inte, som är brukligt, limmar dem av eklameller; eftersom jag genomgående använder riktig båtbyggarepoxy skulle de bli alltför starka. Istället bygger jag upp dem av granfanér. Läsarkontakt Det är roligt att renovera båt, och att bygga om. Lika rolig är all den respons som kommer från läsarna, vare sig dessa stöder
mina tankegångar eller avråder från en eller annan åtgärd. Eller – som ofta är fallet – söker svar på någon fråga. Bland skörden denna gång finns Leif Caspersson, som bland annat framhåller hur stark hondurasmahognyn är, vilket i sig skulle göra nåtlimning olämplig. Han dömer också ut mina tankar om den nya segelföringen och har en hel del mycket bestämda uppfattningar om bl a inombordsmotorer i segelbåtar, renskrapning med mera – tyvärr för mycket att behandlas här. Det får visa sig, Leif, vem av oss som har rätt. Till glädjeämnena hör också att en av de tidigare båtägarna, Eva Eriksson (som nämndes i förra artikeln) har bestämt sig för att skiljas från ett kärt minne av sin gamla båt: hon har skänkt mig de öppningsbara originalventiler som från början satt i framkant av Visuns överbyggnad och nu kommer att hamna där igen. Tack Eva!
Text & foto: Peter Behrens. båtliv 1•2012 43