Spira nr 4 2019

Nr 4 2019 Utges av Svenska kyrkan i Umeå

5

SÅ KAN DU TA ETT SKOGSBAD VAR FINNS HJÄLTARNA SOM INTE SLÅSS? KARIN OM SORGENS MÅNGA ANSIKTEN

tips för nystart

Tema DOFT

”Vi har förlorat näsans visdom” LenaMari Öfjäll har sitt eget doftapotek 1

nr x 2015 tidningen spira

VÄLKOMMEN

Så luktar (kanske) Guds svett!

Höstens känsla av omstart.

Redaktör Ulrika Ljungblahd

Att förlora någon nära.

Ansvarig utgivare Inge-Bert Täljedal

N VA

ENMÄRK

E

Trycksak 5041 0004

Annonsförsäljning Display, 090-71 15 22 erica.lundholm@ display-umea.se

Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea Omslagsfoto Malin Grönborg

Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se

Nästa nummer ute 24 oktober

FOTO: ERIK ABEL

4 Aktuellt 7 Dilemmat Var finns de snälla hjältarna?

TEMA DOFT 8 LenaMari Öfjäll om läkande oljor 11 Bibliska dofter 12 Sinnet som håller oss vid liv 13 Krönika Hur luktar Gud? 14 "Som att andas genom ett sugrör"

2

S

Redigerare Lotta Fjellner

Repro & Tryck Stibo Complete

INNEHÅLL NR 4 2019

16 Mötet Karin Ljuslinder 21 Mellan himmel & jord 22 Andlig friskvård Börja om i höst 23 Krönika Lena Fagéus 24 Reportage Drömmen om en mätt mage 27 Korsordet 29 Bokspalten Lisa Tegby 30 Spira besöker Handens arbete 30 Kalendarium 31 Viktigt på riktigt Nadja Carlstedt

Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se 090-200 25 17 Spira, Box 525, 901 10 Umeå

T

En lördag i gränslandet mellan sommar och höst v ­ andrade jag längs en träspång på Kungsleden. Plötsligt anade jag något välbekant och förflyttades närmare 40 år bakåt i tiden.

Den solvarma doften väckte smaklökarna så jag kunde ana hjortronsmaken i munnen och samtidigt nästan se min mor­ mor i en färgglad sjalett framför mig.

Så många känslor och minnen, enbart tack vare en svag lukt av myr. Doften är ett känsligt sinne. Den passerar inte hjärnans samordningsstation talamus, utan träffar direkt i vårt känslocentrum. Även tusenåriga berättelser kan vara fulla av dofter.

Diakonen LenaMari Öfjäll upptäckte eteriska oljor under en sjukskrivning. När hon smorde in sig med doften som ofta benämns ”rökelse” i Bibeln kände hon hur hjärndimmorna lättade något. Nu har hon ett eget doftapotek i väskan med nardusbalsam, myrra och annan väldoft. Hon har också en aning om hur Guds svett luktar. Läs mer på sidan åtta.

Höstens första Spira handlar inte bara om dofter. Du möter även Karin Ljuslinder som förlorade en dotter och engagera­ de sig i stödgrupperna Familj och sorg, som fyller tio år i höst.

En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll 6 nr per år.

”En olycka sker en söndag ­eftermiddag och livet kan aldrig återgå till vad det var.”

23

KRÖNIKAN

Lena Fagéus

Tema DOFT

16

FÖRLORADE SIN DOTTER

Nu hjälper ­Karin andra i stödgruppen Familj och sorg.

11

ISOP

– En av många bibliska dofter.

nr 4 2019 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD

Har du någon favoritdoft?

Öka kunskapen om suicid och minska antalet självmord.

Det är syftet med Internationella Suicidpreventionsdagen. Kl 18.00 hålls en minnesstund med ljuständning i Umeå stads kyrka till­sammans med föreningen Mind.

10

Spira frågade tre personer längs gågatan i centrum.

SEPTEMBER PÄR SUNDLING (MED SONEN VIDE) – Jag dricker mycket te och jasmin har en god doft, tycker jag. Annars gillar jag alldeles nybryggt Darjeeling te, first flush, den första plockningen.

Dofter är nog mer viktiga än vi tror och det är kanske något vi märker först om vi förlorar luktsinnet.

ANNICA ISAKSSON

KARIN LINGHULT

– Jag tycker om doften av lavendel och brukar spreja lite på kudden innan jag lägger mig.

Det har en lugnande inverkan. Det är viktigt att det doftar rent och fräscht tycker jag och jag använder helst parfymerat disk- och tvättmedel.

– Jag har nog ingen ­favoritdoft direkt och använder sällan ­parfymer. Jag tycker inte att det är så viktigt, men jag har ett bra luktsinne. Doften av rosor tycker jag om, blommor över huvud taget, det ger en positiv upplevelse på något vis.

Orgelquiz Visste du att orgeln räknas till blås­instrumenten? Testa dina orgel­kunskaper här genom att dra streck mellan namn och bild.

1

2

3

Manual

Andrag

Pipa

A

B

C

KOMMENTAR PÅ KRITA av Lars Segerstedt

Rätt svar: 1B, 2C, 3A Vill du lära dig mer om orglar? Besök orgelvisningen i Umeå stads kyrka under orgeldagarna 4–6 oktober (se sidan 31).

VAD TYCKER DU OM SPIRA? Vad läser du i Spira? Vad saknar du? Är det något som stör eller roar dig? Vi vill veta!

Skriv ett mejl till: spira@svenskakyrkan.se Eller skicka ett vykort till: Spira, Box 525, 901 10 Umeå.

"Strömmingen står i doftande blom!" (Fritt ur höga visan) tidningen spira nr 4 2019

3

AKTUELLT

HALLÅ DÄR FOTO: ANNIKA AF KLERCKER

Testa parkour på konfaläger Konfirmation med trupp­gymnastik, parkour och hopprep – det är ett av de nya ­alternativ som nu erbjuds Umeås fjorton­åringar.

FRÅN OCH MED I höst ser tre nya

PELLA THIEL

Ordförande i Omställningsnätverket som har konferens i Umeå i september

Vad handlar konferensen om?

Temat är ”Bortom tillväxt”. Hur ser alternativet till ett samhälle med ­ständig tillväxt ut? Artutrotning och ökade klyftor visar att vi inte kan fortsätta som förut. Konferensen ger också omställare en chans att ­inspireras. Det kan vara slitsamt att arbeta mot värderingar i samhället.

konfirmationsalternativ dagens ljus i Umeå – hockey, gaming och ­g ymnastik. Församlingspedagog Jeanette Brodin tycker det känns roligt att komplettera utbudet.

– Det har funnits förfrågningar om bland annat hockey och gaming.

På det här sättet hoppas vi nå fler ungdomar som vi inte hade fått kon­ takt med annars.

På gymnastiklägret står Svenska kyrkan för konfirmationsunder­ visningen medan Gymnastik­ förbundet Norr ansvarar för gymnastikdelen tillsammans med gymnastikföreningarna i Umeå.

– För att anmäla sig behöver man inte vara gymnast utan vi vill att

vem som helst ska få prova på. Vi hoppas locka fler ungdomar, både till ­konfirmation och till g ­ ymnastiken, säger Josefine Ekman, idrotts­ konsulent på Gymnastikförbundet Norr.

Hon fick idén från Gymnastik­ förbundet Syd, som i flera år ­a nordnat välbesökta läger.

Josefine Ekman samarbetar gärna med Svenska kyrkan.

– Vi har inte jobbat tillsammans ­tidigare, men vi tycker att kyrkan gör mycket bra för barn och ungdomar.

Helena Andersson Holmqvist

KONFASAMARBETEN

Konfirmationsalternativet Gymnastik ­anordnas i samarbete med Gymnastik­ förbundet Norr, alternativet Hockey med klubbarna Björklöven och Teg och alternativet Gaming med EFS Västerbotten, som tidigare anordnat gamingläger.

FOTO: ALBIN HÄNDIG/GYMNASTIKFÖRBUNDET

Vad är Omställningsnätverket?

Vi är en del av ett globalt nätverk som undersöker hur man kan samarbeta för att skapa resilienta lokalsamhällen, som respekterar planetens gränser.

I dag vilar samhället på stora flöden av resurser och energi, vilket gör det sårbart. Resiliens är motsatsen till sårbarhet.

Hur tar jag mina första steg att bli en omställare?

Att försöka rädda världen är en överväldigande tanke, så fundera i stället – vad är möjligt där jag befinner mig? Hitta gärna andra att sam­ arbeta med! Läs på om omställnings­ rörelsen, till exempel på vår hemsida omställning.net.

Konferensen ”Dialog om framtider bortom tillväxt” anordnas i Umeå 21–22 september av Omställningsnätverket tillsammans med bland annat Svenska kyrkan i Umeå.

4

Gymnastikkonfa ska locka både nybörjare och erfarna.

LÄS MER OM KONFIRMATION PÅ SAMYCKETMER.INFO nr 4 2019 tidningen spira

AKTUELLT FOTO: MATS HÖGDAHL

Firar allas lika värde

Ålidhems församling besökte sin vänförsamling i Tanzania för två år sedan.

AFRIKANSK VÄNFÖRSAMLING BESÖKER ÅLIDHEM

I år är det tio år sedan Sverige fick samkönade vigslar. Svenska kyrkan i Umeå firar genom att även i år bjuda in till drop in-vigsel i samband med Pride.

– KYRKAN HAR EN lång historia av

förtryck av hbtq-personer, så vi be­ höver fira att vi har tagit ett viktigt steg på vägen, säger Susanne Dahl, präst i Kyrkan på Campus.

Den 1 maj 2009 trädde en köns­ neutral äktenskapslagstiftning i kraft i Sverige och samkönade par fick gifta sig borgerligt. I oktober samma år beslutade kyrkomötet om kyrklig samkönad vigsel i Svenska kyrkan.

– Det är klart att beslutet har gett legitimitet åt samkönad kär­ lek. De senaste tio åren har alltmer handlat om att syna och utmana ­begränsande heteronormer och lära

oss hur vi kan tala om kärlek och sexualitet på ett sätt som inkluderar alla, säger Susanne, som är en del av regnbågsgruppen som medverkar i Umepride 27–29 september. Det är t­ ionde året i rad som Svenska ­k yrkan i Umeå deltar.

– Att vi människor och vår kärlek har många färger är vackert och viktigt att både synliggöra och fira.

Grunden i vår kristna tro är att alla är skapade till Guds avbild och har ett okränkbart värde och en rätt att öppet få vara de vi är, säger Susanne.

Drop in-vigsel fredag den 27 september i Umeå stads kyrka. Läs mer på dropinvigsel.se

”Små duschar av lyckohormoner” Det kan körsång bidra till, säger stressforskaren Töres Theorell till svt.se/nyheter/vast. Körsång kan också ge en känsla av samhörighet och bromsa stress. tidningen spira nr 4 2019

40

år firar Böleängskyrkan den 13 oktober med mässa kl 11.00

Fem personer från Tumaini parish i Tanzania besöker sin vänförsamling Ålidhem under två veckor i oktober.

Gästerna bor i värdfamiljer och deltar i barngrupper, vuxenverksamhet och gudstjänster. Syftet är att berika varandra. Församlingspedagog Karin Vesterberg var med på församlingens resa till Tanzania för två år sedan.

– De har så mycket att ge oss, som inte är kronor och ören. Vi behöver känna att vi hör ihop med andra som tror, säger Karin.

För att ytterligare utveckla sam­ arbetet bildades nyligen en Tumaini-­ förening, för alla som vill engagera sig. Ålidhems församling stöder bland annat arbete bland föräldralösa barn i Tanzania.

Besöket inleds med välkomst­ gudstjänst söndag den 29 september i Ålidhemskyrkan.

NYTT I ÅLIDHEM OCH TAVELSJÖ FÖRSAMLING Den 19 augusti ­började Ingrid Holmström ­Pavval som ny församlingsherde i Ålidhems församling.

Hon kommer senast från en tjänst som präst på Sjukhuskyrkan i Umeå. Även Tavelsjö församling får en ny präst och församlingsherde. ­Johannes Noord börjar den 1 oktober efter att ha bott och arbetat drygt ett år i Norge.

SÖK PENGAR FÖR TEOLOGISK FORSKNING Det är hög tid att söka stipendier från Teologifonden i Umeå. Förra året ­delades cirka 35 000 kronor ut till prästerna Jan Grimell och Elin Locknéus.

Grimells forskning i praktisk teologi handlar om vad som händer med identiteten när militärer lämnar uniformen och börjar ett civilt liv. Locknéus ­studerar Equmeniakyrkans liturgi.

Ansökningen ska vara inne senast den 9 september. Se teologifonden.se

5

Behöver du någon att prata med?

Gammlia Umeå www.vbm.se

Vi lyssnar, stöttar och stärker

RÄTTFRAM OCH SKAPARGLAD

Kvinno- och Tjejjouren i Umeå är en ideell feministisk förening som drivs av kvinnor och tjejer för kvinnor och tjejer sedan 1979.

SJÄLVBILDER

090 77 97 00 www.kvinnojoureniumea.se

30 juni – 11 januari Västerbottnisk folkkonst

22 september – 26 januari Kvinnors egna porträtt under ett sekel

ÄLSKLING – A SELF-PORTRAIT THROUGH THE EYES OF MY LOVERS

22 september – 26 januari Jenny Rova skapar ett självporträtt med bilder fotograferade av tidigare pojkvänner och älskare

TISDAG–FREDAG 10–17 | ONSDAG 10–20 | LÖRDAG–SÖNDAG 11–17

Våra Våra Våra blivande blivande blivande tandläkare tandläkare tandläkare söker söker söker patienter patienter patienter

Prata med oss om sorgen

Välkommen Välkommen att att beställa beställa tid! tid!

Välkommen att beställa tid!

Att förlora någon nära kan väcka starka känslor och många tankar. Via Svenska kyrkan kan du samtala om din sorg, enskilt eller i grupp.

Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga för enskilda samtal. De har tystnadsplikt och för inga journaler.

foto: hamdija comic • produktion: Landstingets kommunikationsstab (es) • umeå 2016

foto: hamdija comic • produktion: Landstingets kommunikationsstab (es) • umeå 2016

foto: hamdija comic • produktion: Landstingets kommunikationsstab (es) • umeå 2016

Tandläkarhögskolans Tandläkarhögskolans Tandläkarhögskolans studentklinik studentklinik 090-785 93 74 studentklinik 090-785 93 74 090-785 93 74 090-785 93 74

Tandläkarhögskolan, Norrlands universitetssjukhus För mer information gå in på www.vll.se, Tandläkarhögskolan, Norrlands universitetssjukhus sök på Utbildningstandvården Tandläkarhögskolan, Norrlands universitetssjukhus För mer information gå in på www.vll.se, sök på Utbildningstandvården För mer information gå in på www.vll.se, sök på Utbildningstandvården

foto: hamdija comic • produktion: Landstingets kommunikationsstab (es) • umeå 2016

I samtalsgruppen får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra i liknande situation, utan krav på kristen tro. Vi startar regelbundet nya grupper.

Information och anmälan: Åse Lindegren, tel 090-200 26 77 eller ase.lindegren@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/umea/nagon-att-prata-med

DILEMMAT

Jag och mina barn gillar superhjältefilmer, men jag är less på att våld ofta framställs som lösningen på problem.

Vilka andra hjältar kan jag lyfta fram för mina barn?

Text Helena Andersson Holmqvist Foto Mattias Pettersson och Petter Lämås

Var finns hjältarna som inte slåss?

ELLINOR ÄDELROTH

JOSEFIN LÄMÅS

läkare som arbetat i Kongo

Jag tror man måste definiera vad en hjälte är. Det kanske är en modig person, som gör något osjälviskt och inspirerar andra att göra bra saker. Det behöver inte vara någon det skrivs om i tidningar. Några av de största hjältarna tycker jag är poliser, som riskerar livet i sina jobb, fosterföräldrar och de som arbetar för ensamkommande flyktingbarn.

En mer känd hjälte är Denis Mukwege, som fick Nobels fredspris förra året och som jag arbetat med i nästan tio år. Han arbetar oförtröttligt för kvinnor och barn som ut­ satts för sexualiserat våld i krig och konflikt och försöker sprida budskapet till världen att dessa brott måste straffas. Samtidigt t­ alar han aldrig i egen sak, till exempel om att han är hotad till livet för sitt engagemang.

I mitt arbete på Panzisjukhuset i Kongo har jag mött många våldsoffer, med skador efter tortyr och våldtäkt. Jag är övertygad om att våld föder våld och därför tror jag det är v ­ iktigt att lyfta fram andra typer av hjältar.

Ellinor Ädelroth medverkar i Tegs församlingsdag med temat Superhjältar. tidningen spira nr 4 2019

aktiv i Kristna fredsrörelsen

Super­ hjältar på Teg Tegs församlingsdag den 29 september har tema Super­hjältar. Öva på super­kraften civilkurage i en workshop, lär dig mer om super­hjältarna i Bibeln. Testa dina super­krafter i en hinderbana.

Fundera gärna med barnen om hjälten i filmen kunde gjort på något annat sätt. Formulera till­ sammans – vad är en hjälte för mig?

För mig handlar det om en person som gör något som kostar på för att förändra saker till det bättre. Jag tänker på Greta Thunberg, som kör stenhårt på sitt budskap och ­struntar i omvärldens reaktioner. Hon använder civil olydnad när hon skol­strejkar, ett bra exempel på en icke-våldsmetod för att skapa förändring. En annan hjälte är Jesus, som också enbart använde icke-vålds­ metoder när han utmanade samhället och makten.

Våld är en kortsiktig lösning och i­ nget effektivt sätt att uppnå fred. I Kristna fredsrörelsen har vi utbildningar i icke-våld och ­civilkurage, som handlar om att vara vardags­hjälte och våga agera när man ser våld eller förtryck i omgivningen. Vi är många tillsammans som kan påverka och b ­ idra, inte som i superhjältefilmer, där det ofta är en enda person som ska rädda världen.

Kristna fredsrörelsen, en ekumenisk ­rörelse för fred och rättvisa, fyller i år 100 år.

7

Tema DOFT

8

nr 4 2019 tidningen spira

GUDS SVETT OCH ANNAN VÄLDOFT

LenaMari Öfjälls doftapotek är fullt av eteriska oljor, däribland de bibliska dofterna myrra, isop och nardus. ­Näsan har blivit en nyckel till både gammal örtmedicin och Bibelns texter.

Text Helena Andersson Holmqvist Foto Malin Grönborg

H Isop, frankinsence, myrra och nardus är några av oljorna LenaMari använder. tidningen spira nr 4 2019

emma hos LenaMari Öfjäll bjuds jag på ett glas vatten med några droppar väldoftande citronolja. Sedan öppnar hon locket till sitt välfyllda doft­ apotek och börjar plocka bland ett hundra­tal flaskor med eteriska oljor.

– Det här är rosenolja, en av de dyraste oljorna eftersom det går åt 4 000 blomblad till ett kilo olja. Och den här flaskan innehåller en oljeblandning som stärker immunförsvaret.

Den är blandad utifrån ett medeltida recept.

Det är fyra år sedan LenaMari upptäckte eteriska oljor, under en period när hon var utbränd och långtidssjukskriven. Hon fick syn på en tidningsartikel om frankincense­olja, en eterisk olja gjord av torkad kåda som på svenska ibland kallas olibanum.

– Jag vet inte varför, men jag kände tydligt att jag ville ha den oljan!

Olibanum sägs vara lugnande och upp­ lyftande och var enligt Bibeln en av gåvorna till det nyfödda Jesusbarnet, tillsammans med guld och myrra. När det i Bibeln står ”rökelse” handlar det ofta om olibanum.

Efter att LenaMari läst artikeln ringde hon en kompis, som visade sig ha en oljesäljande

vän på besök. Två dagar senare hade hon en liten flaska olibanumolja i handen.

– Jag smorde in mig med några droppar, och kände något hända. Hjärndimman lättade en aning.

LenaMari blev nyfiken, började läsa in sig på eteriska oljor och bygga upp en egen samling. Nu smörjer hon in sig med peppar­ mintolja när hon har ont i någon muskel och andas in oreganoolja när bihålorna ­k rånglar. Huvudvärk motas med lavendel, ros­marin, citron, pepparmint, eukalyptus eller olibanum, beroende på orsaken.

REDAN I DEN FÖRSTA artikeln om oljor som

­ enaMari läste fascinerades hon av L ­kopplingen mellan dofter och Bibelns ­berättelser. Hon plockar fram flaskor med myrra, isop och nardus, som nämns flera gånger i B ­ ibeln. Jag får också lukta på olja av cederträ, som Salomos tempel byggdes av.

– Nu när jag läser bibeltexter funderar jag på – vad fanns det för dofter? Det ger mig en annan närhet till texterna och de får ytter­ ligare en dimension i och med att jag a ­ nvänder samma oljor som människorna gjorde då.

9

TEMA DOFT

Doftapoteket hemma hos LenaMari Öfjäll innehåller mängder av oljor för olika ­ändamål. Hon har också ett nödkit med små oljeflaskor att ta med till jobbet.

LenaMari arbetar som diakon i Svenska kyr­ kan och skulle gärna använda sina nyfunna kunskaper genom att anordna bibelstudier med eteriska oljor.

– Jag tycker det är lite torftigt att så få ­sinnen blir berörda i kyrkan. Vi människor är olika och tar till oss saker på olika sätt.

Vore det inte bäst att tilltalas genom så många sinnen som möjligt?

EN BIBELTEXT HON SKULLE vilja

”Vi har förlorat lite av näsans visdom i vårt hygieniska samhälle.”

använda sig av är berättelsen om kvinnan som smörjer Jesus med nardusbalsam. Jag får lukta på den starkt doftande nardusoljan medan LenaMari berättar.

– Nardus importerades från Indien och var därför enormt dyr, men ­k vinnan använder ändå en hel flaska, ett tredje­dels kilo balsam! Det står att huset fylldes av doften. Jag förstår inte att de kunde vara kvar därinne, så mycket som det måste ha luktat. Nardus användes också som medicin, så man förstår varför kvinnan fångade upp överflödet med sitt hår.

Ett doftbibelstudium med LenaMari skulle också innehålla myrra. Den doften både inleder och avslutar Jesus liv. Det var en av gåvorna när han var nyfödd och på kor­ set erbjöds han vin blandat med myrra att dricka och smordes med myrra och aloe när han lades i graven.

LenaMari hämtar mycket inspiration från en bok skriven av den doftintresserade d ­ anske 10

prästen Poul Joachim Stender. På en resa i Israel mötte han en grekisk-ortodox kvinna som arbetat med parfymer hela sitt liv.

– Hon tar fasta på att det hebreiska ordet för ”lukt” är besläktat med ordet för ”ande” och ser likheter mellan dofter och Guds ande.

– De är osynliga, flyktiga, kan inte styras och berör en människas känslor, säger ­LenaMari, som tycker det är intressant att det i skapelseberättelsen står att Gud blåste sin ande i Adams näsa, inte i hans mun.

I ritualerna i templet an­ vändes mängder av doftande rökelse och oljor. LenaMari konstaterar att israelerna på Bibelns tid aktivt använde sig av luktsinnet i vardagen mer än vi kanske gör i dag. Eftersom de inte hade några kylskåp fick de förlita sig på sina näsor.

– De var näsvisa, medan vi förlorat lite av näsans visdom i vårt hygieniska samhälle.

För dem signalerade goda dofter bra mat, hälsa, odödlighet och gudomlig närvaro, medan dåliga lukter signalerade sjukdom, det onda och frånvaro av Gud. BOKEN AV DEN DANSKE prästen har namnet

”Guds sved” (Guds svett) som var ett uttryck i antiken för när något doftade gott.

– De tänkte helt enkelt att Gud är så fantastisk att även svetten måste dofta underbart. Nu när jag känner något dofta gott tänker jag alltid att Gud är närvarande, säger LenaMari Öfjäll. nr 4 2019 tidningen spira

Nardus anses vara anti-inflammatorisk och bra för matsmältning, hudproblem och sömnlöshet.

Olibanum anses vara immunstärkande, smärt­stillande, lugnande och stärka koncentrationen.

NARDUS

OLIBANUM (FRANKINCENSE)

Nardusörterna växer i Himalaya och importerades till Medelhavsområdet. Dess doftande olja var så populär att även andra parfymer kallades nardus. I texten om kvinnan som smörjer Jesus betonas därför att det är äkta nardus.

Nardus användes också som rökelse och medicin.

Höga Visan 1:12, Johannesevangeliet 12:3

Torkad kåda från trädsläktet Boswellia är ett av de äldsta doftämnen man känner till. I tusentals år har det använts i rökelse, parfym och medicin. När ”rökelse” nämns i Bibeln är det ofta olibanum och det var en av gåvorna till Jesus när han var nyfödd.

2 Moseboken 30:34, Matteusevangeliet 2:11

Bibliska dofter Aromer, kryddor och oljor har använts på många sätt genom historien – som parfym och medicin, vid matlagning och riter, för att smörja kungar och balsamera döda. Här är några dofter och oljor som nämns i Bibeln!

Text Helena Andersson Holmqvist Illustration Shutterstock

Myrra anses vara bakterie­ dödande, sårläkande, slemlösande och lugnande.

Olivolja anses vara bra mot eksem, anti-inflammatorisk, bakterie­ dödande och för­yngrande.

MYRRA

OLIVOLJA

Torkad kåda från trädsläktet Commiphora är ett av de äldsta kända doftämnena som använts i rökelse, parfym och medicin. Myrra blandad med olja användes också för att smörja kungar och balsamera döda. Det var en av gåvorna till den nyfödde Jesus.

Höga Visan 1:13, Johannesevangeliet 19:39

När Bibeln talar om olja handlar det i princip alltid om olivolja. Den blandades med doftande ämnen till ­parfym, kroppsvård och smörjelse. Oljan användes också i mat­ lagning, lampor och medicinskt på sår, bland annat ­ i berättelsen om den barmhärtige samariern.

1 Samuelsboken 16:13, Lukasevangeliet 10:34

Isop anses vara gasdrivande, slem­ lösande, antiviral och ­immunstärkande.

Ska användas med försiktighet.

ISOP

Isop är en gammal krydd- och medicinalväxt. Romarna använde den för att skydda mot pesten och i Gamla testamentet användes isopen vid reningsoffer. Det berättas att Jesus på korset fick vin och myrra i en svamp, fastsatt på isop.

Psaltaren 51:9, Johannesevangeliet 19:29 tidningen spira nr 4 2019

11

TEMA DOFT

Sinnet som håller oss vid liv Doften av en blomma eller nybakade bullar är så mycket mer än ett trevligt inslag i vardagen. Luktsinnet är människans äldsta sinne och viktigt för hennes överlevnad.

Text Helena Andersson Holmqvist Foto Malin Grönborg

LUKTORD

Positivt Vällukt Väldoft Arom

Neutralt Lukt Doft Negativt Odör Stank Dunst

STEVEN NORDIN HAR FORSKAT om luktsinnet i 30 år

och tycker att det är ett underskattat sinne.

– Människan använder det hela tiden, omedvetet. Eftersom vi tänker mer på ljudoch synintryck tror vi lätt att de är viktigare i alla avseenden.

Luktsinnets viktigaste funktion är att hålla människan vid liv genom att dra henne till det hon behöver – näringsrik och färsk mat, och få henne att ta avstånd från det som kan skada henne – kemiska ämnen och mat som är skämd. I samarbete med smaksinnet styr luktsinnet också människan att börja äta när hon behöver och sluta när hon fått nog.

DÄREMOT VET VI INTE från födseln vad som är bra

och dåliga lukter, utan behöver lära oss det.

– Vi skapar positiva eller negativa ­associationer till lukterna vi möter och är sedan jättebra på att känna igen och komma ihåg dem. Det räcker till exempel att en enda gång äta något och bli magsjuk för att sedan vilja hålla sig borta från det.

Doftminnena skapas i barndomen och är så starka att man nästan förflyttas genom 12

tid och rum till när doften kändes första gången. Lukter väcker också s­ tarkare ­k änslor än andra sinnesintryck. Enligt Steven Nordin hänger detta ihop med var luktsinnet är placerat i hjärnan.

– Evolutionärt sett är det människans äldsta sinne och ligger långt inne i h ­ järnan.

Medan andra sinnesintryck sorteras i talamus, en samordningsstation, går dofter direkt in till limbiska systemet, som är människans känslocentrum.

I limbiska systemet ingår bland annat amygdalan, som reglerar människans ­k änslor, och hippocampus, som är viktigt för långtidsminnet.

– Däremot har luktsinnet inga starka kopplingar till människans språkcentrum.

Språkfunktionen utvecklades långt sena­ re. Därför har vi svårt att sätta ord på och beskriva doftupplevelser.

Trots att luktsinnet oftast används omedvetet finns det människor som lärt sig använda det mer aktivt.

– Vi människor är olika och vissa tar in mer information via ett särskilt sinne. En nr 4 2019 tidningen spira

KRÖNIKAN

Hur luktar Gud? JAG SKA IVÄG PÅ klass­

Steven Nordin, forskare, i luktlabbet.

del är mer observanta än andra på dofter och använder då antagligen luktsinnet mer aktivt i vardagen, till exempel luktar på mjölken i stället för att bara gå efter datum­ stämpeln.

DE SENASTE FEMTON ÅREN har Steven Nordins

luktforskning kretsat kring doftöverkänslig­ het, när människor får symtom som andnings­besvär, huvudvärk och kraftig trötthet av vardagliga lukter.

– Man räknar med att 5–10 procent är så överkänsliga mot dofter att de får besvär av dem, framför allt från parfymerade personer.

Doftöverkänslighet liknar allergi, i att ­hjärnan identifierar vissa ämnen som ­farliga och kroppen reagerar med skydds­ mekanismer. Ibland är symtomen så ­k raftiga att personen har svårt att lämna sitt hem. Men forskningen i Steven Nordins luktlabb ger hopp.

– Vi har fått betydligt bättre fö ­ rståelse för underliggande orsaker och möjliga behandlings­metoder. tidningen spira nr 4 2019

resa och vi ska sova ­b orta en natt. Viktigast i ­packningen är mammas tröja. Den som jag velat att hon ska ha haft på sig ­i nnan, så att jag kan sova i den när jag ska vara ­b orta. Den som luktar MYEMMA NILSSON som bara min mamma Diakon, Mariakyrkan gör. Doften som inte går att beskriva, men som är så tydlig för mig. Så trygg. Som gör att jag kan sova gott i den okända sängen som jag ligger i.

Dofter går inte att värja sig mot. De tar sig in i med­ vetandet vare sig vi vill det eller inte och påverkar oss starkt. Minnen och platser, som vi inte tänkt på sedan länge, kan genom en doft plötsligt bli tydliga.

Dofter kan både få oss att rygga undan och få oss att le. Och människors dofter kan säga något om dem och om vår relation till dem. För ingen luktar väl så gott som den älskade? Eller små bäbisar som ­egentligen bara luktar av svett och kräks, men ändå precis som himmelriket.

Hur skulle doften av Gud vara? I Bibelns bok ­A ndra Korinthierbrevet nämns kristusdoft. Visser­ ligen jämförd med den rökelse och väldoft som spreds i de romerska segertågen, men ändå en doft som påminner om Guds närvaro bland oss. Doften som finns där och omsluter oss mitt i livet. Som inte går att värja sig mot. Hur den doftar är s­ äkert olika för oss alla. Kanske som doften efter ett regn, som säger att stormen är över och att vi har kommit ut starkare. Eller som doften av ett rum med tända ljus, som låter oss komma till ro. För mig sprider Guds doft trygghet, kärlek och värme.

Precis som tröjan jag fick med mig på klassresan.

13

TEMA DOFT

DOFTÖVERKÄNSLIGHET

Den som är doftöverkänslig reagerar på dofter och produkter som de flesta tål. Det är ofta parfym, blommor, rengöringsmedel och tvättmedel.

Symptomen kan vara nysningar, heshet, hosta, tungt att andas, huvudvärk, ögonirritation och trötthet.

Sex procent av vuxna i Sverige uppfyller kriterierna för ­diagnosen doft­överkänslighet, SHR (sensorisk hyper­ reaktivitet). Det finns ingen behandling, utan den som drabbas försöker undvika situationer, produkter och miljöer som ger problem.

KÄLLA: 1177 VÅRDGUIDEN OCH ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET

14

nr 4 2019 tidningen spira

”Som att andas genom ett sugrör” Doften av liljor, parfym och vissa ren­göringsmedel gör Carina Sehlström sjuk. Hon får huvudvärk och klåda, men värst är svårigheten att andas.

– Det är som att andas genom ett sugrör. Ett riktigt tunt!

Text Ulrika Ljungblahd CARINA SEHLSTRÖM ÄLSKAR LAVENDEL i

”du inbillar dig bara” medan jag akut lagom mängd och tycker att nyklippt får ta extra astmaspray. gräs doftar gott. Men av många Carina påpekar att hon förstår lukter blir hon dålig. På frågan att alla m ­ iljöer inte går att an­ vilka dofter hon reagerar negativt passa till alla. Det finns så många på blir svaret: ”Hur många sidor människor som är över­känsliga har du i tidningen?” och som reagerar på olika saker.

Carina ler och börjar räkna upp: – Jag begriper att man inte kan – Mina kompisar parfym, rengöringsmedel, vissa plocka bort allt, men vissa ­använder mig som blommor, fisk, gräspollen, damm, blommor och rengörings­medel mögelhund, säger kvalster, mögel… Vissa ämnen är är lätta att byta ut.

Carina Sehlström som hon allergisk mot, annat för­värrar reagerar på fler lukter Carina försöker undvika än de flesta. hennes astma eller ryms inom be­ ­miljöer där hon blir sjuk. Hon greppet doftöverkänslig. måste ständigt välja aktivitet.

– Det är svårt att förklara hur mycket det Vilken kyrka har levande gran eller hyacinter? påverkar mig, säger Carina. Ett tag brukade Har hotellrummet heltäckningsmatta? På jag ha med mig ett sugrör som jag bad den vilket träningspass luktar det minst? som inte förstod att andas igenom.

Genom sitt arbete bland döva och hörsel­ NÄR DET GÄLLER TRÄNING älskar Carina grupp­ skadade är hon van att kämpa för dem som passet Body pump. Men fysisk ansträngning lätt hamnar utanför samhället. Hon mejlar och en träningslokal där svett blandas med företag och försöker sprida information parfymer är en dålig kombination. på olika sätt. Bristen på kunskap kan hon – Jag ställer mig längst bak nära dörren, ­hantera. Nonchalans är värre. för att snabbt ha en reträttväg. Men oftast – Det är inte roligt att bli ifrågasatt. Jag går jag på vattengympa i stället, där är alla blir ledsen över att höra kommentarer som nyduschade och rena. tidningen spira nr 4 2019

15

MÖTET

Karin Ljuslinder förlorade sin dotter Maja för sju år sedan.

I dag använder hon sina erfarenheter som ledare i stöd­ gruppen Familj och sorg.

Text Helena Andersson Holmqvist Foto Erik Abel

”Sorgen går inte över, den ändrar form”

D

et var en dag i april 2012, när­ ­K arin Ljuslinder var på sitt a ­ rbete, som hon fick samtalet från sin dotters pojkvän – Maja hade tagit en överdos av läkarutskrivna sömn­ tabletter. Karin beskriver den allra första sorgen som en rent fysisk smärta.

– Den satt här, säger hon och visar med handen mot kroppens centrala delar – ­hjärtat, magen, lungorna.

Första veckan minns Karin mest att hon drack kaffe och åt bullar med alla de människor som kom och hälsade på.

– Det var som en varm filt. Att ha människor runt omkring var oerhört betydelse­fullt. Det är lätt att tappa kontakten med verkligheten annars, men de gav förankring.

Maja hade brottats med psykisk ohälsa ända sedan tidiga tonåren. Som mamma ­v ille Karin inget annat än att hjälpa sin dotter, men märkte att hon hade svårt att separera dotterns känslor från sina egna och att hon kände hennes oro och ångest.

– Jag blev lika vilsen som hon och kunde inte vara ett riktigt stöd. Jag behövde stå på fast mark själv.

Karin vände sig till gestaltterapin, en psykoterapiform som hon hade stött på när 16

hon var prefekt för Musikhögskolan i Piteå en period. Där hade hon gått ledarskaps­ utbildningar som vilade på gestaltterapi­ grund och plötsligt förstått saker om sig själv. Så hon påbörjade en femårig deltids­ utbildning till gestaltterapeut, där de två första åren i huvudsak går ut på att jobba med sig själv.

– Det hjälpte mig, absolut. Jag fick ­bearbeta Majas psykiska ohälsa och fick syn på vad som var jag och vad som var hon. Jag behövde det för att kunna stå vid hennes sida.

NÄR DET FRUKTANSVÄRDA INTRÄFFADE och

Maja tog livet av sig, en månad före sin 22-års­ dag, var Karin mitt uppe i sin utbildning.

Bara en kort tid efteråt åkte hon på en utbildningsvecka i Estland, där hon fick ett stort stöd av nätverket av blivande gestaltterapeuter. Hon hade också nytta av det hon lärt sig under terapiutbildningen – att alla känslor är tillåtna och måste få uttryckas.

– Konventionen säger att en ­sörjande ­person ska vara nedstämd, ledsen och prata lågmält. Men man kan gråta och s­ kratta och vara ironisk ­samtidigt. Allt m ­ åste få finnas

KARIN LJUSLINDER

Bor Umeå Arbete Docent i medieoch kommunikations­ vetenskap och prefekt vid institutionen för kultur- och medie­ vetenskaper.

Fritid Förutom att vara handledare i stöd­gruppen Familj och sorg och erbjuda gestalt­terapi, ofta till unga vuxna, har jag två fritidsintressen – att träna yoga och sjunga barbershop.

nr 4 2019 tidningen spira

Karin Ljuslinder tycker om ljusinsläppet vid altaret i Ersbodakyrkan. tidningen spira nr 4 2019

17

MÖTET

och uttryckas, annars kan det sätta sig i ­k roppen, konstaterar Karin.

– Sorgen har många ansikten. Jag själv har inte förlorat kontakten med skratt och glädje, trots att jag hela livet måste leva med smärtan av att ha förlorat ett barn.

Redan några månader efter förlusten ­kände Karin starkt att hon måste få göra ­något av sin fruktansvärda upplevelse, använda den för att hjälpa andra. Först blev hon k ­ assör i en stiftelse som samlar in pengar för att bekosta psykoterapisamtal för unga ­v uxna. Via andra engagerade i s­ tiftelsen hör­ de hon talas om stödgruppen Familj och sorg.

– Jag ville genast vara med! Så jag började utbildningen till handledare, var färdig till jul och blev en av ledarna i en grupp som började i januari.

FAMILJ OCH SORG ÄR en stödgrupp för barn,

ungdomar och föräldrar som förlorat en familjemedlem. Vid grupptillfällena träffas barnen, ungdomarna och föräldrarna för sig och arbetar kring samma teman med ­k reativa övningar, som att sätta foton i ramar eller samla minnesstenar i en påse.

Karin är representant för Rädda barnen, som till­sammans med Svenska kyrkan och Region Västerbotten står bakom stöd­ gruppen.

– I första hand handlar gruppen om att barnen och ungdomarna ska få utlopp för sin sorg efter ett syskon eller en förälder, men tanken är att hela familjen ska vara med. Det finns ett stort behov för de vuxna att bearbeta sin sorg för att kunna hjälpa sina barn, säger Karin som är ledare för vuxengruppen.

Hon upplever att deltagarna mår bra av att få prata med andra föräldrar i en

FAMILJ OCH SORG I UMEÅ

Familj och sorg är en stödgrupp för barn, ungdomar och föräldrar som har förlorat en familjemedlem. Grupperna träffas tio gånger och arbetar bland annat med kreativa övningar kring teman som minnen, känslor och vad som hjälper i sorgen. Vid varje träff pågår tre parallella grupper – en för barn, en för tonåringar och en för föräldrar eller andra närstående vuxna. Grupperna leds av utbildade gruppledare.

Familj och sorg är ett samarbete mellan Region Västerbotten, Rädda barnen och Svenska kyrkan i Umeå.

18

Senast jag… …gapskrattade Vid lunchbordet här på jobbet. Vi skrattar ofta. …lyssnade på en talbok Det gör jag hela tiden, när jag går, tvättar, städar, ­stryker. Just nu lyssnar jag på Den goda dottern av Karin Slaughter. …drog täcket över huvudet Det händer inte. Jag ger aldrig upp. …lärde mig något nytt I helgen som gick, när jag lärde mig att lägga ­effekterna grunt, growl och dist på min sång. …hittade en favoritdoft När jag fann en bodymist som doftar Moringa, ett träd som kallas livets träd för att det är så fyllt av näring. Doften är mild, lätt och fräsch.

l­ iknande situation, att de får känna igen sig och upptäcka att de inte är ensamma med sina känslor. Att grupperna gör samma övningar kan också göra det lättare för föräldrarna att prata med sina barn om sorgen.

– Vissa barn är öppna, medan andra är mer tillknäppta och har svårare att sätta ord på vad de känner. Genom övningarna får föräldrarna en ände att börja nysta i.

Karin påpekar att stödgruppen inte ­handlar om terapi, utan om att dela erfaren­ heter. För att ändå ta på allvar att de som deltar är oerhört sårbara får handledarna, nr 4 2019 tidningen spira

som alltid arbetar i par, delta i egen hand­ ledning under kursens gång.

– Vi får hjälp av utbildade handledare att ta hand om vad som händer i gruppen och hur vi ska hantera olika situationer. Det är en oerhört viktig kvalitetssäkring av ­verksamheten.

ATT VARA GRUPPLEDARE I Familj och sorg ser

Karin som ett sätt att låta sin egen sorg få finnas. Nu när sju år har gått får hon ibland frågan om sorgen minskat. På det svarar hon tydligt ”Nej, men den ändrar form och uttryck.” Hennes sorg är oerhört påtaglig tidningen spira nr 4 2019

den knappa månad varje vår mellan Majas dödsdag och födelsedag. De veckorna lever hon med sin dotter i tankar och drömmar 24 timmar om dygnet. Resten av året ser sorgen annorlunda ut.

– Då försöker jag skapa mig ett eget liv.

På så sätt har jag en möjlighet att leva vidare.

Karin har en plats där hon alltid känner kontakt med sin dotter, men det är inte vid graven, där Karins föräldrar också vilar.

– Nej, platsen där Maja är med mig är vid ljusbäraren i en kyrka. Jag får samma ­k änsla i varje kyrka när jag tänder ett ljus.

JUBILEUM I OKTOBER

I höst är det tio år sedan Familj och sorg startade.

Det uppmärksammas med en temadag med föreläsningar och gruppsamtal. Utbildnings­ dagen ”Hur gör vi sorgen pratbar?” hålls onsdag 16 oktober kl 10.00– 15.30, i Församlings­ gården, Öst på stan.

Läs mer och anmäl: www.familjochsorg.se

19

Välkommen höst!

Nu startar många möjligheter att få nya vänner, prova på något nytt eller fortsätta med något du tycker om.

Välkommen till kyrkan i höst. www.svenskakyrkan.se/umea/det-hander-i-kyrkan

Webben för nästa års konfirmation är öppen. Titta in och läs om de många olika alternativen. www.samycketmer.info

MELLAN HIMMEL & JORD Under sin utbrändhet upptäckte Birgitta Wiklund skogsbad för att hantera ångest och depression.

– Det är fortfarande den bästa ”quick fix” jag kan få, säger hon och delar med sig av några tips.

ATT SKOGSBADA ÄR ENKELT Gå ut i skogen, redan 20–30 minuters ­promenad ger effekt.

När du vill kan du ta det till nästa nivå.

Så kan du ta ett skogsbad naturen genom att ”bada” i sinnesintryck.

Dofterna, ljuden och känselintrycken lugnar långsamt ner kropp och hjärna.

Birgitta Wiklund har skogsbadat i 16 år.

Hon är ofta i Nydalaskogen och helst ensam.

– Vi har en helt gratis och fantastisk läke­ källa i naturen runt omkring oss. Det kan behövas lite träning för att slappna av, men efter några gånger brukar det gå lättare, ­säger hon och betonar att det går att skogs­ bada på många olika sätt.

– Alla som gått en längre skogspromenad vet hur lättad man känner sig efteråt och hur problemlösningar faller på plats. För min del släppte ångesten varje gång. Det kändes helt mirakulöst!

Skogsbad blev populärt i Japan på 1980-­talet under begreppet Shinrin-yoku.

Forskare vid Umeå universitet och Sveriges lantbruks­universitet har visat att metoden har effekt på personer med utmattnings­ syndrom.

Ulrika Ljungblahd

LÖSNING KORSORD NR 3 2019 Y

H

Spira-kryss nr 3-2019 Lösning

T

H

U S

K

A

L

U

I

L

R

R

R

Ö

E

T

S

A

K

N

A

P

A

I

N

D

S

T

R

Ö M

Y

E

K

K

O

D

R

L

B

E

N

A

T

E

N

I

G

T

R

A

N

K

A

S

L

E

G

R

A

N

N

E

L

G

T

A

R

O

P

O M

P

K

G

E

A

E

E

S

Ö

L

O

S

T

E

A

T

E

N

S

tidningen spira nr 4 2019

A R

R

Ö

T

R

E

S

A

R

N

N

V

E

Y

A

S

I

S

B

A

U

S

M V

E

G

N

A

F

B

D

D

R

E

K

I

O S

R

T A

M O P

I

O M K

O

R

M O

A

A

D

R

E R

K

I

K

A

K

A

A

R

A

L

S

I

N

A

I

I

N

S

O

K

A

A

L

N

F

FOTO: BIRGIT TA WIKLUND

SKOGSBAD ÄR ETT SÄTT att medvetet uppleva

1

Avsätt gott om tid, gärna ett par timmar.

2

Stäng av mobilen eller lämna den hemma.

3

Sök upp ett ställe i naturen där du trivs och känner dig bekväm och fri, gärna vid vatten.

4

Sätt dig eller lägg dig ner.

5

Ta några djupa andetag och överlämna dig till det som är större än dig själv: naturen, Gud eller vad du själv väljer.

6

Upplev nuet med alla sinnen. Känn doften av jord och värmen från solen, hör ljudet av vind och fåglar och följ molnens rörelse över himlen.

7

Var i nuet. Låt andningen sköta sig själv, släpp alla tankar och problemlösningar.

När Birgitta Wiklund skogsbadar brukar hon be solen lysa in genom huvudet och resten av ­kroppen och befria från det hon inte ska bära på.

Du är helig, du är hel.

Du är alltid mycket mer, än vi nånsin kan förstå.

Du är nära ändå.

Psalm 709 och andra psalmer i ny tappning i projektet Psalmbanken.

8

Strunta i tiden. Vila tills du är klar och låt lugnet stanna kvar i dig på vägen tillbaka.

VARIANT AV FRAMGÅNGSPODDEN Kan man prata om framgång utan att hamna i prestation och materiella tillgångar? I det senaste avsnittet av ­podden Mitt i allt söker sociologistudent Agnes Linderholm och kyrkoherde Lena Fagéus en annan definition.

– När Jesus pekar på någon som är framgångsrik så ställer han fram ett barn. Det är förebilden! När han talar om den som är störst, så är det den som tjänar de andra. Evangeliets budskap är ett upp- och nervänt perspektiv, säger Lena.

– Vi ser ofta framgång som något som en individ gör. Finns det något som heter kollektiv framgång? ­ Är det något som vi kan sträva efter? undrar Agnes.

Hör hela samtalet i Mitt i allt, tema Framgång. Avsnittet släpps den 13 september och finns där poddar finns.

21

ANDLIG FRISKVÅRD

Visst är det en slags nyårskänsla över hösten? Skolbarnen börjar ny årskurs och många studenter flyttar till annan studieort. Här är fem tips på hur hösten kan bli en nystart.

5 sätt att börja om i höst 1. MORGONBÖN

2. PROVA NÅGOT NYTT

3. ÅTERBRUK

4. BIKT

5. ÅTERFINN EN VÄN

Varje dag är på sätt och vis

Lämna gamla hjulspår och

Låt något gammalt och

Gnager det dåliga sam­

Ring eller sms:a någon

en nystart. Ta ett par med­

prova något nytt. Kanske

slitet få återuppstå i ny

vetet över något du gjort,

du saknar, men inte har

vetna andetag i sängen

sjunga i kör, prata om tro

skepnad. Sy en väska av

eller inte gjort? Boka tid

så mycket kontakt med

innan du kliver upp, lyssna

och liv med andra eller åka

utnötta jeans eller gör en

för samtal och bikt med en

längre. Föreslå en fika eller

på radions morgonandakt

på retreat. I Umeås kyrkor

skål av gamla broschyrer.

präst. Att bekänna och få

något ni brukade göra

eller be en kort bön: ”Jag

finns en mängd aktiviteter

förlåtelse kan ge frihet att

tillsammans. Kanske kan ni

lämnar dagen i din hand,

och människor att upp­

gå vidare. Även i guds­

hitta både något gammalt

Gud”

täcka. Det mesta är gratis.

tjänster finns en stund för

och något nytt i­vän­

Du hittar mer information

självreflektion och bön om

skapen.

på svenskakyrkan.se/umea

förlåtelse.

Annonsera i

Maggans Hemhjälp – seriöst och generöst

Hushållsnära tjänster i Vindeln/Umeå med omnejd Städning för privatpersoner/företag & flyttstädning Varmt välkommen att ta kontakt med oss för mer information!

Kontakta Display 090-71 15 22 • erica.lundholm@display-umea.se

22

073-084 29 05 margareta.e.norgren@gmail.com nr 4 2019 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD

KRÖNIKAN

Döden kom mitt i livet DET HAR GÅTT nästan två månader sedan

ELDSJÄLEN Pernilla Danielsson är engagerad i Unga Aktiesparare och vill ­hjälpa ungdomar att tänka i ekonomiska banor.

"Skriv ut en bild på ditt sparmål” Pernillas spartips

kan du lätt bli av­ skräckt, säger Pernilla.

Hon tycker det är • Sätt ett konkret viktigt att organisa­ mål för sparandet. tionen inte har någon • Lär dig hur du ska egen agenda utan kan placera pengarna, tänk på att bankvara kritisk mot både sparande äts upp banker och fonder. De av inflationen.

– Jag har alltid tyckt ger inga specifika råd, • Fundera på vad du om att grotta ner mig lägger dina pengar men kan hjälpa till i siffror, berättar med analysen. på i dag. ­Pernilla Danielsson Pernilla tycker att • Gör det enkelt att spara, så det håller högkonjunkturen har som läser master­ långsiktigt. programmet i redo­ gett många unga en visning på Umeå skev bild av pengar och universitet. sparande. Till den som har svårt Kunskaperna delar hon med att börja spara ger hon rådet att sig av i sitt arbete med föreningen börja i det lilla.

Unga Aktiesparare där hon är en­ – Sätt upp ett mål för vad du gagerad i Umeås lokalavdelning. vill ha pengarna till och skriv ut Via tjejfikan, kurser och olika en bild på det sparmålet. event ska ungdomar få hjälp att I höst ska Pernilla till Kina tänka på ekonomiska frågor. för studier som täcks av ett – Det är ont om kvinnor i ­stipendium, men själva resan finansvärlden. Ser du bara män och andra utgifter på plats är och inte känner att du har en hennes eget sparmål. ­naturlig plats i sammanhanget Eva Gustafsson I finansvärlden är tjejer underrepresenterade och enligt forskning mindre benägna att ta risker.

Pernilla Danielsson vill hjälpa unga att få ett grepp om ekonomi, sparande och investeringar.

KÄNNER DU EN ELDSJÄL? tidningen spira nr 4 2019

Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!

flygplanet föll och nio personer miste livet. Umeå blir aldrig sig likt.

När en olycka sker blir vi smärtsamt medvetna om hur lite vi vet om våra liv.

Döden finns ett andetag bort. En olycka sker en söndag eftermiddag och livet kan aldrig återgå till vad det var.

En annan dag dör någon mindre ­oväntat. Det blir inga rubriker i tidning­ en, ingen uppmärksamhet i grannskapet.

Men smärtan och förtvivlan för den som sörjer är densamma. Det är samma tom­ rum vid köksbordet och i hjärtat oavsett hur vi förlorar den vi älskar.

I dödens närhet blir vi medvetna om hur viktiga relationerna är, vännerna och familjen, men också stödet från andra omkring oss. Det betyder oerhört mycket att någon kommer med middags­ mat eller lämnar ett meddelande. Det betyder så mycket att få frågan nu och då; Hur går det? Hur mår du?

Vi behöver få gråta tillsammans, dela minnen, berätta igen och igen. Ibland räcker det inte med vänner och familj.

Vi behöver få samtala med någon utan­ för, eller med flera stycken tillsammans med någon som håller i samtalet. Det finns alla möjligheter i Umeå att få ett sådant stöd.

Välkommen att ta kontakt med diakon Åse Lindegren för att få mer information eller för att anmäla dig till sorg­ grupper eller enskilt stöd. Du hittar kontakt­uppgifter på svenskakyrkan.se/ umea/samtalsgrupper LENA FAGÉUS Kyrkoherde

23

Lever på en soptipp i Filippinerna

Drömmen om en Lucy och Benjie lever på en soptipp i Manilla. Fattigdom och ständig jakt på mat är en del av vardagen.

I Filippinerna stöder Act Svenska kyrkan lokala ­krafter som arbetar med gatubarnens rättigheter.

Text och foto Magdalena Vogt

B

enjie, 5 år, svarar direkt på frågan om vad han ­skulle vilja göra när han blir stor: – Jag vill bli doktor. Och spela boll.

Två år äldre Lucy tänker en stund innan svaret kommer: – Jag vill äta glass och munkar.

Barnen lever i ett slumområde som är byggt på och kring flera soptippar. Stanken är fruktansvärd, hettan tryck­ ande och det är flugor överallt. Människorna lever i hög grad på det som går att hitta, sälja och äta bland soporna.

Matrester som hittas kokas eller steks igen för att säljas som rätten pagpag för ett par kronor.

Undernäringen bland barnen här är regel snarare än undan­tag. Det är svårt att tro att Lucy och Benjie är fem och sju år. Deras mamma har fött tio barn och är nu gravid igen. Det yngsta barnet dog i mässling. Två andra har dött i lunginfektioner. Flera syskon är omhändertagna eller bor hos släktingar.

– Det är svårt. Det är svårt att hitta mat, säger mamman.

Jag önskar att mina barn skulle klara av skolan och att vi alla skulle kunna återförenas en dag.

Att hitta mat är en av de största utmaningarna. Hettan, smutsen och bristen på rent vatten bidrar också till en miljö där sjukdomar och infektioner sprids snabbt. Till­gången till sjukvård är enormt eftersatt och de flesta har inte har råd att betala för sjukvård och mediciner.

Act Svenska kyrkan driver tillsammans med lokala ­k rafter verksamhet för barnen i området. Flera barn har också omhändertagits och bor på hem med personal på plats även kvällar och nätter.

ACT SVENSKA KYRKAN I FILIPPINERNA Gatubarnen drabbas ofta av hot, våld, drogmissbruk och sexuella övergrepp.

Act Svenska kyrkan stöder den lokala organisationen Bahay Tuluyan som ger barnen mat, husrum och utbildning. De får också hjälp att bearbeta sina upplevelser och att ta sig ur drogberoende.

24

nr 4 2019 tidningen spira

mätt mage Kimberly växte upp som gatubarn i Filippinerna. Nu kämpar hon själv för gatubarnens rättigheter.

Centret som Act Svenska kyrkans partnerorganisation Bahay Tuluyan driver var avgörande för Kimberly.

– Det är tack vare det stödet jag fick som jag klarade skolan och kan vara här, säger 22-åriga Kimberly som i dag arbetar för barns rättigheter i organisationen.

Den här dagen hålls ett stort konvent för att förändra bilden av vilka gatubarnen är. Filippinska myndigheter, människorättsorganisationer och journalister samt ett 50-tal gatubarn finns på plats. Inför den här dagen har barnen målat, sjungit, dansat, filmat och fotograferat för att nu presentera sina åsikter och känslor med full kraft.

– Polisen och socialarbetarna som ska hjälpa oss behandlar oss ofta väldigt illa, säger en femtonårig flicka och tittar polisen rakt i ögonen.

– Utbildning ska vara tillgänglig för alla, men i praktiken har vi gatubarn inte råd att ta examen. Vi kan inte betala för mat och allt annat som krävs, fortsätter hon.

De protesterar mot polis­ brutaliteten och kräver rätt till utbildning, sjukvård och likvärdig behandling.

Syskonen Lucy och Benjie lever precis som Jasmine på gatan, bland sopor och i extrem fattigdom. tidningen spira nr 4 2019

25

Vi har samma rättigheter Var med i kampen för allas rätt till ett värdigt liv.

BLI MÅNADSGIVARE! Sms:a ACT till 72905 och ge 100 kr/mån svenskakyrkan.se/act

Foto: Jesper Wahlström / Ikon

VI LEVER ALLA UNDER SAMMA HIMMEL

2019-08-09

KORSORDET VISAR RYGGRAD

FOTO: MALIN GRÖNBORG

BIBLISK DOFT GÅRDVAR

ROS PÅ SJÖN

DOFTAR PÅ BUSKE ÄGA

SICKAN HAR DAG I NOVEMBER

PRONOMEN TON I SKALAN

LAGERPLATS

VAMPIG WEST ELJEST FICK JESUS UTSTÅ

KAN SPORT, KOSTYM TRÖJA BLI ELLER GLAS, MARCO TEGEL ELLER PORSLIN

NÄRINGSUTSKOTT

MÅNGA I VÄNERN KLARTECKEN

SVÄVAR FAST I SNÖRE

BIBLISK DOFT

TVÄRSLÅ STÅR I BACKEN Spira nr 4 DE ÄR ETT SAMFUND

KRÄVER RABATT ATEISM VÄDERSTRECK BLIR HYLLAD

TOG I PÅ SKARPEN

OLIBANUM

GÖR KRISTNA FYLLER ALLA BERUSAD

ÄR LÄTT BRÄCKT UNDER GRAN

HELA KONKARONGEN SES MED VIN, DUN, TOR OCH MUS

ÅKER MINDRE GÅ OSTADIGT

DÄR SJÖNG SPARRING

VALSADE KAN VÅRA SYNDER BLI

LIGGER LÄNGRE NORRUT

PASSA KAN ORSAKA ALLERGI

AGERA VIKT BRITTISK BORGMÄSTARE

HAR DAG I MAJ

AFFÄRSMETALL

FARMER OCH GARFUNKEL

FODER

OFTA AV RAPS FÖRMÅR

SANDSTRÖM I RAPPORT PÅSTOD

TON GJORD PÅ BLOMBLAD PREDIKAR TYGEL

DOFT AV TORKAD KÅDA GÖR VI OFTA I KYRKSTUGAN

HÄR FINNS KÄCKA KVINNS

KAN PRENUMERATIONER VARA

DOFTAR FRÅN BAKEN ÄGA

Konstruktör: Anders Perstrand

TAUBE

KROPP MED MED FASA GEST KAN MAN PÅ PALL

FÖLJS IBLAND AV DEUM

TIDIGARE LÖSNING PÅ SIDAN 21 Grattis Maja Edström, Maria Persson och Gunnel Vigren som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta ­lösningen får nästa gång Gott om tid av Bodil Jönsson. Två ­v innare får ­presentkort på böcker. Lösningen vill vi ha senast den 23 september till spira@svenskakyrkan.se eller Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk ämnesrad/kuvert ”Korsord”.

Namn: Adress: Ort:

Tack för att du är medlem! Öppna förskolor, körer, träffar för äldre, bröllop, dop och begravningar och mycket mycket mer. www.svenskakyrkan.se/umea/medlem

tidningen spira nr 4 2019

27

Personlig begravning Med lång erfarenhet inom branschen och stor kännedom om området, hjälper vi dig med alla frågor inom begravning.

Välkommen till Fonus i Umeå!

Mårten – Annika – Clara – Charlotte – Kjell Välkommen att ta kontakt med oss om Du har frågor gällande minnesgåvor, blommor, gravstenar eller annat som rör planering och bokning av begravning.

UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Katarina, Stefan, Pia, Stefan, Janeth

Västra Norrlandsgatan 18A, Umeå | 090 14 20 80 | fonus.se

PRANA friskvård

Rodmark Åbergs, Östra Kyrkogatan 85, Umeå Telefon: 090-77 71 60 www.umeabegr avningsbyra.se

Vänd Er med förtroende till oss!

Akupunktur Mitt i centrala Umeå

Frank

•Diagnos enligt Traditionell Kinesikt Medicin •Beprövade biverkningsfria behandlingar •Kompletteras med EU-godkänd örtmedicin

PRANA Friskvård 070 250 26 14 Bankgatan 10B, Umeå www.pranafriskvard.se

Välkommen!

Anne-Lis Hermansson, Christina Wendel, Ulf Påhlsson

Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning.

Begravningar – Bouppteckningar – Gravstenar Jour dygnet runt

Alen

V. Norrlandsg. 40 Umeå, 090-434 77 S. Drottning. 29 Vännäs, 0935-123 00 Begravningsbyrå www.alenbegravningsbyra.se

BÖCKER

”Den var gräslig och fasansfull.

Just därför borde många läsa den.”

EN AV DE BÖCKER jag

läste i somras var alldeles gräslig och fasansfull. Just därför borde många läsa den. Författaren Simon Häggström är polis, ­specialiserad på prostitution LISA TEGBY och människo­ Präst och bokslukare handel. Hans roman ­Flickorna som sprang handlar om två ton­ åringar som rymt från ett HVB-hem och tar sig fram i det som jag först skulle vilja kalla för Stockholms undre värld. Men det är inte i den vanliga undre världen; det är väl­etablerade män som lever dubbelliv och går från kontoret till gruppsexpartyn eller enskilda sexträffar. Ibland lyckas tjejerna lura sina torskar men de hamnar också i livs­farliga situationer. De möter våld, för­ nedring och kallhamrad beräkning. ”Måste du beskriva det så hemskt?” frågar jag Simon Häggström när vi träffas i Almedalen. ”Du skulle bara veta hur det verkligen är” svarar han.

OM KOMPLICERADE RELATIONER, VÅLD, för­nedring

och förvirring, men ändå på ett annat sätt handlar Karin Smirnoffs roman Jag for hem till bror. I hennes bok finns också

­ ärleken, värmen och godheten. Berättar­ k jaget Jana kommer tillbaka till sin barndoms ­Smalånger. Det är inte lätt för h ­ enne att hitta s­ anningen om sin egen, sin familjs och byns historia. Det finns inget lyckligt slut i Smalånger, men livet öppnar sig och skapar nya möjligheter. Och Karin S ­ mirnoffs språk!

Det är ett njutbart Västerbotten man hör, när a´ jana och n´erik finåker eller glanar eller inte ens vet vem ellanilsson är.

LÄST

Harlequin förlag

KÄRLEKENS OCH SEXUALITETENS KOMPLIKATIONER

och glädje finns på ytterligare ett sätt i den norske författaren Geir Gulliksens Se på oss nu. Det tog ett tag för mig att komma in i denna till synes banala otrohetshistoria.

Efter hundra sidor är jag less på hemliga ­möten, kluvenhet och en väletablerad man som tycker synd om sig själv. Men jag fort­ sätter att läsa och ser att det handlar om hur lätt vi människor knyter an till varandra och hur svårt det kan vara att se konsekven­ serna och plocka ihop sig själv när det har blivit ett ”efteråt”. Och då har den bedragna hustrun börjat rota i sitt liv och hittat nya vägar som gör också henne till en intressant huvudperson. Och språket igen! Geir Gullik­ sen kan verkligen komma under huden på sina romanfigurer och visa oss det vi redan visste; det är sannerligen inte alltid lätt att vara människa.

Bokförlaget Polaris

Wahlström & Widstrand

Piteå | 0911-161 00 | www.duvan.se Webshop: duvan.se l Webshop: duvan.se l Webshop: duvan.se l Webshop: duvan.se l Webshop: duvan.se l Webshop: duvan.se l Webshop: duvan.se

tidningen spira nr 4 2019

29

FOTO: ULRIKA L JUNGBL AHD

KALENDARIET

Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan 5 september till 24 oktober 2019.

Kulturarrangemang i samarbete med Sensus.

Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea

GUDSTJÄNSTER

SPIRA BESÖKER Adrian Karlsson får sällskap på täljarbänken av Erik Hansson, ledare för gruppen.

Täljer tillsammans vid Nydalasjön En trägubbe från Youtube, en trollstav i sälg och ett smycke av ståltråd. Det är några av dagens projekt under ”Handens arbete” vid Nydalasjön.

PÅ SNICKARBÄNKEN VID KYRKSTUGAN förbereder

HANDENS ARBETE

Vad? Prova på hantverk och lättare snickerier under handledning.

Var? En vecka under sommaren vid Kyrkstugan, Nydala.

En helg under vintern i Ålidhemskyrkan.

Varför? Skapa och umgås.

Högmässa söndag 8 september kl 11.00 i Umeå stads kyrka. Skrivtolkad.

Ett värdigt liv gudstjänst söndag 15 september kl 11.00 i Ersbodakyrkan.

Taizegudstjänst söndag 15 september kl 16.00 i Tavelsjö kyrka.

Mer Musik i Mässan onsdag 18 september kl 18.30 i Ålidhemskyrkan. Vardagsmässa med extra musik­ inslag följt av kladdkakefika.

Taizémässa torsdag 19 september kl 19.30 i Mariakyrkan.

Ungdomsgudstjänst ­lördag 21 september kl 19.00 i Ersmarkskyrkan.

Kvällsmässa söndag 22 september kl 18.00 i Kyrkhörnan, Sjöfruskolan.

Ungdomsgudstjänst söndag 22 september kl 19.00 i Umeå stads kyrka.

Sinnesrogudstjänst tisdag 24 september kl 18.00 i Umeå stads kyrka. Te och kex.

Musikgudstjänst söndag 20 oktober kl 18.00 i Tegs kyrka. Flera barnkörer medverkar.

FÖRSAMLINGENS DAG söndag 29 september kl 11–15 i Tegs kyrka Vi ägnar en dag till att öva oss på att bli superhjältar!

Kl 11.00 Mässa med superhjältetema.

Kl 12.00 Gratis lunch.

Kl 12.30 Träningen börjar!

Få en ansiktsmålning som en superhjälte. Öva på superkraften civilkurage.

Testa dina superkrafter i hinderbana. Lyssna till ­Ellinor Ädelroth. Lär dig mer om superhjältarna i Bibeln!

MAT & PRAT

Ulrika Ljungblahd

Kafé kopp&själ torsdagar kl 17.30–20.30 i Ersbodakyrkan.

Sopplunch med andakt och föredrag 10 september kl 12,00 i Ersbodakyrkan.

Sopplunch med föredrag torsdag 12 september kl 12.00 i Ersmarkskyrkan. Åsa Johansson berättar om Ebolautbrottet 2015.

Vuxentid tors­dagar kl 12–14 i ­Backens prästgård, med start 12 september. Mötes­ plats tema livskvalitet.

Lunch 70 kr/person. Intressanta kultur­arrangemang.

Anmälan: Agneta Mattsson, 090-200 28 18.

Vardagsmiddag med plusmeny torsdag 19 september kl 16.30 i Ersmarks­ kyrkan.

Klimatkurs tisdag 1 oktober kl 18.00 i Carlskyrkan. ­Middag, input och samtal.

Mat 50 kr. Tre till­fällen.

Anmälan: mats.bohman@ svenskakyrkan.se

30

nr 4 2019 tidningen spira

Viola Boström material till en trägubbe i 24 steg som hon har sett på Youtube. Lite närma­ re sjön sitter Adrian Karlsson och täljer på en trollstav i sälg. Han upptäckte skaparträffen via kommunens ”Händer på lovet-kort”.

– Säg till om du blir trött i armen så ska jag hjälpa dig, erbjuder diakon Erik Hansson och sätter sig bredvid. Han är ledare för gruppen och njuter själv av att arbeta med händerna.

– Kyrkan har en lång och stolt hantverkstradition som är värd att förvalta. Det är också ett sätt att mötas och umgås, berättar Erik, som startade Handens arbete för tolv-tretton år sedan tillsammans med två personer med större snidarkunskaper. De senaste åren har det blivit en årlig helgträff i Ålidhemskyrkan och återkommande sommardagar vid Nydalasjön.

I dag tar tio–tolv personer chansen att arbeta med händerna på olika sätt. På bänkarna vid husväggen varvas tystnad med sam­ tal om skogens betydelse för hälsan, inspirerande ryska snidare och att en fördel med att snickra tillsammans är att det blir av.

– Jag tar varje tillfälle att jobba med händerna. Här är allt upp­ dukat – det är bara att ta för sig, säger Birgitta Wiklund och virar en tunn tråd till ett smycke.

SÅ ATT JAG KAN KOMMA IN Start onsdag 11 september kl 18.30–20.30 Studieförbundet Sensus, V. Kyrkogatan 1 Studiecirkel om kristen tro och HBTQ+. Fyra träffar. Anmälan och frågor: christofer.sjodin@ kyrkanpacampus.se, 090-200 26 84.

KALENDARIET MUSIK & KONSERTER

HALLÅ DÄR!

Orgeldagar 4–6 oktober i Umeå stads kyrka. Orgelmusik i dagarna tre.

4 oktober kl 19.30 Invigningskonsert ”Toccata!”. kl 22.00 Orgelmeditation.

5 oktober kl 12.00 Lunchservering, visning av instrumenten. kl 15.00 4 händer, 4 fötter. kl 18.00 ”Tysk barock, svensk romantik”. kl 22.00 Orgelmedition.

tidningen spira nr 4 2019

Konfirmander 2019, Blå konfa

Vad gjorde ni på Blå konfa?

Ella: – Vi har lärt känna nya människor, skapat, skrattat och pratat om Gud och om våra liv. Det är viktigt att prata om våra liv.

Lina: – Jag har döpt mig och det var jättekul och bra!

Ni använde armbandet Frälsarkransen.

Har du någon favoritpärla?

Ella: – Hemlighetspärlorna. Det var viktigt att prata om att det finns både bra och dåliga hemligheter.

Lina: – Det är nog kärleks­pärlorna. Då pratade vi om kärlek.

Vad var bäst med konfan?

Ella och Lina: – Ett särskilt minne var när vi sjöng med artisten Samuel Ljungblahd. Om du undrar om du ska gå Blå konfa så säger vi – Gör det! Det var jättekul och bra för alla.

VIP-kväll med information om nästa Blå konfa Backens prästgård 12 september kl 18.30 Anmäl er gärna till kristin.lundgren@svenskakyrkan.se Blå konfa är ett alternativ för dig som går i särskolan.

Mer information finns på samycketmer.info

FOTO: IKON

6 oktober kl 15.00 ”Publiken väljer, vi spelar”. Lisa ­Oscarsson, ­Anders Winterstam och Jonas Östlund.

Orgelsoppa Varannan tisdag kl 12.00 med start 10 september i Umeå stads kyrka. Kort orgelkonsert i kyrkorummet. Därefter sopplunch en trappa ner.

Lunchen kostar 40 kronor, konserten är gratis.

Kördag lördag 14 september kl 10–16 i Carls­kyrkan.

Prova på att sjunga gospel.

Anmälan: anette.olsson2@ svenskakyrkan.se Orgelkonsert Vox Femina söndag 15 september kl 18.00 i Backens kyrka.

Organist Robert Öhman, Oskarshamn, spelar musik av Lliana Alexandra, Anna Bon, Maria Löfberg, Elsa Barraine och Jeanne Demessieux.

Passion för jorden söndag 6 oktober kl 18.00 i Backens kyrka. Körverk av Karin Liungman och Georg Riedel. Backens ­kyrkokör. Stefan Norberg, piano. ­Maria Axell, ­musikalisk ledning.

Kvällsro i ton onsdag 9 oktober kl 19.00 i Tavelsjö kyrka. Stillsam orgel­musik med organist Anders Winterstam.

Konsertti – Konsert söndag 13 oktober kl 18.00, i Ålidhemskyrkan. Kristoffer Streng och Håkan Streng.

"Nåd och tacksamhet" söndag 13 oktober kl 18.00 i Mariakyrkan. Konsert Jonas Knutsson, saxofon. Mariann Lestander, piano och orgel.

ELLA ANDERSSON OCH LINA SÖRLIN

ÖPPEN FÖRSKOLA För dig som är hemma med barn. Lek, sång och pyssel. Ingen anmälan, ingen avgift och fika till självkostnadspris. svenskakyrkan.se/ umea/tillsammans

KNOPP & KROPP

Sång till hälsa varannan onsdag med start ­11 ­september kl 13.00 i Maria­kyrkan. För dig som vill träna din röst och sjunga tillsammans med andra.

Pilgrimsvandring runt Tavelsjön söndag 15 september kl 9.00. Start vid Tavelsjö kyrka. Ta med mat och fika. Vandringen avslutas med Taizé­gudstjänst kl 16.00.

Gospelgympa mån­dagar till och med 7 oktober kl 14.00 i Västerslätts­ kyrkan. Lättgympa till svängig gospelmusik.

Kroppen – ett tempel fredag 20 september kl 9.00–16.45 i Västerslätts­ kyrkan. Återhämtning och fördjupning.Valbara aktiviteter. 100 kr inklusive lunch och fika. Anmälan: ulrika. mottmann@svenskakyrkan. se, 090-200 26 12.

Swap ´til you drop – klädbytardag söndag 22 september kl 13–15 i Ålidhemskyrkan. Lämna ­kläder kl 8.30–16.00 vardagar veckan innan eller kl 9–12 på Swap­dagen.

Varje plagg ger en biljett att byta mot nytt plagg.

Fikaförsäljning.

Halvdagsmeditation söndag 22 september kl 15.15–18.00 i Umeå stads kyrka. För dig som är en mer van meditatör. ”Med Gud i dina händer” lördag 28 september, 19 oktober samt 16 ­november kl 11–14 i Grisbacka­kyrkan.

Meditation, skapande, ­delande. 50 kr/gång inklusive lunch. Anmälan: marie.x.­ andersson@svenskakyrkan.se Inspirationshelg för hållbarhet i Västerslätts­ kyrkan 12–13 oktober.

Lördag 10–15: Klädbytardag, återbrukspyssel för stora och små, klimatsmart matlagning med mera. Söndag kl 11.00 Schysst gudstjänst med små och stora. Barnkören.

Retreat för studenter 23–25 oktober i Tavelsjö. Vi drar oss tillbaka från vardagslivets angelägenheter och relationer för att vila och vara i tystnad tillsammans med andra. Kostnad: 400 kr.

Anmälan: Läs mer på www. svenskakyrkan.se/umea/ retreat-for-studenter

Kyrkguiden Hela Svenska kyrkans program hittar du i appen Kyrkguiden som du kan ladda ner gratis.

ÖPPET HUS I BACKENS PRÄSTGÅRD lördag 21 september kl 13–15 Backenvägen 121 Visning av prästgården kl 14.00. Information om verksamheten, musik, fika, varmkorv, pyssel­verkstad, försäljning, bildspel om bygget, utelek med mera.

TRIVSELTRÄFFAR & UTFLYKTER

Promenad måndagar kl 10.30, samling vid Maria­ kyrkan. Öppet skapande varje måndag kl 11.30 i Maria­ kyrkan. Lunch och andakt följt av samtal, gemenskap och skapande.

Promenad tisdagar kl 10.30, samling vid Ersmarks­kyrkan.

Stickkafé för alla ­varannan onsdag med start 11 september kl 13.00 i För­samlingsgården, ­­ Öst på stan.

Hand och tanke måndag 16 september kl 9.00 i Mariakyrkan. Verkstad för skapande och reflektion.

Sopplunch måndag 16 ­september kl 11.30 i Maria­kyrkan. Pris 40 kr.

After work – ett gott liv efter det yrkesverk­samma livet, tisdag 17 september samt 15 oktober kl 12–14 i Carlskyrkan. Palt 50 kr.

Anmälan: sara.p.sandstrom @svenskakyrkan.se Gott & Blandat tisdag 17 september kl 13.00 i Församlingsgården, Öst på stan. Mötesplats för daglediga.

Hantverksstugan torsdag 19 september kl 12.30–15.30 i Arken, Ersboda. Sopplunch och handarbete till förmån för olika projekt.

31

Nadja Carlstedt

VAD ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT? DET VIKTIGA ÄR ATT vi finns där för

­ arandra. Det behövs inte alltid så v ­mycket, ett leende kan räcka.

För tio år sedan läste jag en annons om att vara kontaktperson och kände genast att det var något för mig. Sedan dess har jag varit ledsagare, a ­ vlösare i hemmet och just nu är jag kontaktperson för nio personer mellan 13 och 50 år. Några har fysiska funktions­nedsättningar, andra har psykisk o ­ hälsa eller är ensamma och behöver stöd. Vi går på ­museum, fikar och gör annat som vänner kan hitta på tillsammans. Det vanliga är att man ses ungefär två timmar i veckan, men det varierar.

Att vara kontaktperson är ett förtroendeuppdrag.

De senaste tre åren har jag jobbat som vikarie­ samordnare på Vännäsby skola, men i höst börjar jag studera sociologi.

Min inställning är att jag alltid kan lära mig något av personen jag möter, oavsett vem det är.

Jag tänker att man alltid har ett val kring hur man väljer att tolka situationer. Jag kan välja att se allting som jobbigt och svårt eller ha tillit och tro att det kommer att lösa sig till det bästa. Jag har hittat mitt sätt att se på världen och människorna genom att gå in i mig själv. Jag mediterar och är ute i naturen, tyst med mig själv. Svaren finns inom en, jag väljer att möta världen med all min kärlek och respekt.

Berättat för Eva Gustafsson Foto: Matilda Audas Björkholm På sin fritid har Nadja Carlstedt uppdrag som kontaktperson för personer som beviljats stöd av kommunen.

32

nr x 2015 tidningen spira