Issuu on Google+

nr 4 2 013    

från svenska kyrkan i umeå

7

sätt att äta billigare

Premiär för ny pilgrimsled Första fria valet för Andrews Kristoffer Fredriksson

Tar fajt för freden


www.lystrapersonligassistans.se Ume책 090-690 39 00

Lule책 0920-40 76 00


289

inledaren

tidningenspira.se

Spira är en tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå. Utgivare är Umeå kyrkliga samfällighet, som består av församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Tidningen delas ut gratis till alla hushåll sex gånger per år. Spira finns också som webbtidning. Kontakt med Spira: spira@svenskakyrkan.se Tel 090-200 25 00 (vxl) Spira, Box 521, 901 10 Umeå Besöksadress: Östra esplanaden 9, 2 tr Redaktion: Ulrika Ljungblahd, redaktör Erika H Magnusson, reporter Eva Gustafsson, reporter Peter Lindegren, foto och webb Ansvarig utgivare: Levi Bergström Repro & Tryck:

Fler som firar med tårta den 15 september? Vi har en ny tradition i familjen. Det började förra året när suget efter prinsesstårta utmynnade i ett litet tårtkalas med syskonbarn och farföräldrar. Det var dagen före skolstart så firandet fick handla om det. Det blev väldigt lyckat, så i år bjöd svägerskan på tårta för att fira skolstarten och vips var en tradition född! Och visst är rätten till fri skola något att fira, långt ifrån självklar för alla. Det är ju så lätt att bli hemmablind, ta rättigheter för givna som andra har kämpat för, oavsett om det är skolgång, semester eller rätten att rösta. Den 15 september blir det tårta igen, mest för att sonen fyller år, men även kyrkovalet kan vara värt att fira. Då har 5,5 miljoner medlemmar i Svenska kyrkan möjligheten att välja vilka personer vi vill ge förtroendet att leda kyrkan de kommande fyra åren. Ungefär var tionde medlem nyttjar den möjligheten. Möt tre personer som får rösta för första gången − och tänker göra det. Andrews Ishac från Irak har aldrig tidigare röstat i ett fritt val. Julia Algotsson är bara 17 år, men har redan rösträtt i kyrkan precis som Sten-Egon Westin, som gick med i Svenska kyrkan 86 år gammal. Dessutom blir det förstås en utfrågning av lokala kandidater som ställer upp i valet. Kyrkovalet är kanske inte så uppmärksammat, det är däremot kulturhuvudstadsåret som närmar sig. Spira provgick en ny pilgrimsvandring som är ett av Svenska kyrkans arrangemang 2014.

GTC Print AB, Luleå Annonsförsäljning: Elin Örebrand Frost, 090-348 44 41 spira@elinorebrand.se

Ulrika Ljungblahd | redaktör ulrika.ljungblahd@svenskakyrkan.se

Svenska kyrkan i Umeå

innehåll nr 4 2013

090-200 25 00 Via växeln når du:

r e p o r t ag e

Alla församlingar i Umeå kyrkliga samfällighet, Teckenspråkskyrkan,

Spira möter Kristoffer Fredriksson............................ sid 8

Finska församlingskretsen,

Tema Kyrkovalet 2013.............................................sid 12-18

kyrkogårdarna och kyrkoförvaltningen.

De röstar för första gången.................................. sid 14

Sjukhuskyrkan 090-785 13 00

Kyrkovalet blir hans första fria val........................sid 15

Studentprästerna 090-786 97 81

Lokala kandiater bekänner färg i valfrågor ..... sid 16

Kyrkans familjerådgivning 090-200 25 35

Så röstar du! ............................................................ sid 18

Omslag:

Pilgrimer går mellan Tavelsjö och Hörnefors .......sid 22

Framsida: Kristoffer Fredriksson

Tips för hösten! ............................................................sid 26

Foto: David Dahlberg

Nu står stenarna stadigt ...........................................sid 30

Baksidan: Foton inspirerade av Frälsarkransen. Fotokonfirmanderna 2013.

al l t i d i s p ir a Nästa nummer av Spira

Nyheter............................................................................sid 4

kommer den 24 oktober

Mellan himmel och jord.............................................sid 20 Korsord & Barnpyssel.............................................. sid 25 Matlust: Sänk matkostnaderna.................................sid 28 »Jag är glad att få rösta och skulle gärna göra det varje år.« Andrews Ishac, vars första fria val blir kyrkovalet Foto: Malin Grönborg

Vardagstankar med Susanne Dahl...........................sid 29 Kalendarium...............................................................sid 31 Vi ses på Facebook! www.facebook.com/tidningenspira

spira nr 4 • 2013

3


nyheter Foto: Magnus Aronson

Varannan damernas på flera vallistor Fyra av sju vallistor till kyrkofullmäktige toppas av kvinnor och tre av män. På fyra följer därefter varannan man, varannan kvinna. En av nomineringsgrupperna som fördelat män och kvinnor jämnt på sin lista är Posk. – Det är förstås inte en slump. Vi försöker sprida åldrar, kön och församlingstillhörighet så rättvist som möjligt. Det är lättare att få män att ställa upp, men vi måste ha balans i de beslutande organen, inte minst eftersom det mest är kvinnor som är aktiva i kyrkan, säger Bengt Bergius (Posk). Av Borgerligt alternativs och Frimodig kyrkas fyra kandidater vardera är tre kvinnor. Kristdemokraterna har fem kvinnor som kandiderar och elva män. – Vi har försökt få fler kvinnor, men inte lyckats. I stället har vi försökt få spridning mellan de sex församlingarna, säger Marianne Fridh (KR).

› nomineringsgru p per i umeå Socialdemokraterna (S), Borgerligt alternativ (BA), Centerpartiet (C), Frimodig kyrka, Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR), Miljöpartister i Svenska kyrkan (MPSK), Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) Fullständiga listor till kyrkovalets alla nivåer: www.svenskakyrkan.se/kandidater.

Spira frågar

161 personer står på de sju nomineringsgruppernas listor till de 53 platserna i Umeå kyrkofullmäktige.

Få unga bland kandidaterna Att få unga personer att ställa upp i kyrkovalet är svårt. På vallistorna till kyrkofullmäktige i Umeå är medelåldern från 54 år i Posk till 69 år bland Miljöpartisterna. I valet till kyrkofullmäktige i Umeå pastorat är medelåldern på kandidaterna hög och ligger på fyra av listorna kring pensionsåldern (BA, MPSK, Frimodig kyrka och KR). En av de lägre medelåldrarna har Socialdemokraterna på 57 år. På nomineringsgruppens andraplats finns en av de yngsta kandidaterna i valet till kyrkofullmäktige.

Hon heter Emilia Wallin och är 21 år. – Jag har varit kyrkvärd och konfirmandledare och det blev naturligt att ställa upp i valet, säger Emilia, som särskilt brinner för frågor om ungdomsverksamhet och diakoni. – Jag kan ha lättare för ungdomsfrågorna, eftersom det inte var så länge sedan jag konfirmerades själv. Det känns lite nervöst, men också spännande och roligt att ställa upp! Helena Andersson (Medelåldern är beräknad på de tio första namnen på varje lista.)

Gabriela Mora, gick i skola som papperslös

Vad tycker du om att barns rätt att gå i skola skrivs in i skollagen? – Det är jätteviktigt. Barn ska inte drabbas av sina föräldrars åsikter eller situation. Inte bara med tanke på inlärningen. Gömda barn lever under så onormala tillstånd, det är viktigt för utvecklingen att få en så normal vardag som möjligt. Polisen har ändå möjlighet hämta barn de fått kännedom om, något remissinstanser motsatt sig. Vad tycker du om det? – Hur ska föräldrar kunna känna sig trygga att skicka barnen till skolan då? Jag tycker det låter idiotiskt och motarbetar hela idén.

4

spira nr 4 • 2013

Foto: Privat

Skolorna är igång igen efter sommarlovet. Sedan den 1 juli har även papperslösa barns rätt att gå i skola skrivits in i skollagen. Det tycker Gabriela Mora är bra, hon var själv gömd flykting i Umeå som barn på nittiotalet. Kunde du gå i skola när ni var gömda? – Jag började i ettan och gick kanske två-tre månader. Eftersom så många ställde upp på Hedlundaskolan, kunde jag börja om i 2:an igen. Det jobbiga då var att jag inte kunde gå på fritids och kompisar frågade varför jag inte var med i skolkatalogen. Jag kunde inte ta hem så mycket kompisar eftersom vi hela tiden bodde hos andra. Hur var det att göra uppehåll från skolan? – Det var konstigt. Jag minns att jag var tvungen vara inomhus dagtid för att det inte skulle verka skumt att jag inte var på skolan. Mamma gav mig läxor för att hålla skolan

aktuell. Jag kom inte efter utan var tidig med att läsa och pratade bra svenska. Erika H Magnusson Gabriela Moras familj kom från Peru. Idag jobbar hon i Oslo.

ny h e t e r & not ise r


Foto: Peter Lindegren

Rösta i kyrkovalet i Glashuset um e å Ta med röstkortet på stan och rösta i kyrkovalet mellan ärendena. Lördagen den 14 september, dagen före kyrkovalet, kan Svenska kyrkans medlemmar i Umeå rösta i Glashuset på Rådhustorget. Det blir även smakprov på kyrkans kulturutbud med sångkörer, musik och fika kl 11 till 14.

Två umeåherdar i topp till kyrkomötet

Barn har rätt att ha roligt. Det tycker Ida Lind Pantzare, Ruth Hedvall och Emma Jansson. Under en paus på ett av KFUMs sommarläger vid Nydalasjön delar de sina tankar kring barns rättigheter.

”Rätt till tid med föräldrar” Årets VIP-gala fokuserar på barns rättigheter. Tolvåriga Emma Jansson, Ida Lind Pantzare och Ruth Hedvall tycker att rent vatten, tid med föräldrar och bra skolor hör till barns rättigheter. Med anledning av årets tema på VIP-veckan frågade Spira tre tolvåringar om deras tankar kring barns rättigheter. De första associationerna handlar om grundläggande saker. – Det är en rättighet att ha nära till sjukvård och tillgång till vatten, säger Emma Jansson. Men det är mer aktuellt i fattiga länder eller var kanske förr i tiden, funderar de vidare. Ida Lind Pantzare tar upp något barn i Umeå oftare kan sakna. – Alla borde ha rätt att träffa båda sina föräldrar även om de är skilda, säger hon och tjejerna börjar prata om hur kompisar bor, vars föräldrar skilt sig. – Att föräldrar har tid för en borde också vara en rättighet, det är tråkigt om de är borta mycket, säger Emma och Ida instämmer. Hennes pappa reser mycket i jobbet. Att få vara på läger, eller i alla fall att få göra något på sommarlovet borde också vara en rättighet kommer de fram till. – Det är kul att testa nya saker, lära känna nya kompisar och få vara ute i naturen, säger Emma. Det är också viktigt att få slappa säger de, även om tjejerna själva har minst två fritidssyssel-

sättningar var, som de gillar. Alltifrån hockey och ridning till fotboll, dans och bågskytte. »Alla borde ha rätt till bra miljö« Skolmiljön är också viktig enligt de tre lägerdeltagarna. Det ska inte vara smutsigt på toaletterna och lärare får inte vara för stränga, men ska säga ifrån och styra upp när det behövs. – De ska kunna förklara utan att göra någon ledsen, säger Ruth. Idas klass ska börja ett miljöutbyte med en klass i Vietnam. – Vi ska brevväxla och hjälpa dem få bättre miljö. Vi såg bilder därifrån, det var smutsigt och alla körde moped. Alla borde ha rätt till bra miljö, säger hon och de andra instämmer. Erika H Magnusson › vi p -ve ckan 2 -7 se ptem b e r VIP-veckan arrangeras av Öppen gemenskap och frivilliga, till förmån för umebor i utsatta situationer. I år är temat Barns rättigheter. Ett panelsamtal med femteklassare, politiker och polis hölls på tisdagen. I MVG-gallerian pågår ett legobygge för alla. Legot skänks till ÖGs barnverksamhet Veckan avslutas med VIP-galan lördag den 7 september på Rådhustorget med artister, aktiviteter och insamlingar. Hela programmet finns på: www.vipgalan.se

u ppsal a Högst upp på listorna som västerbottningar kan rösta på i valet till kyrkomötet, står två kyrkoherdar i Umeå. Lisa Tegby, Ålidhems församling ställer upp för Posk, och Kenneth Nordgren, Umeå stadsförsamling är toppnamn för Fisk. Umeåprästen Torbjörn Arvidsson, som vid förra kyrkovalet kryssades in, är förstanamn för Kristdemokrater i Svenska kyrkan. Andra lokala förtroendevalda som fått topplaceringarna är Levi Bergström (S), Lars-Erik Edlund (C), Gunvor Vennberg (Frimodig kyrka), samt Anders Rålin (Miljöpartister i Svenska kyrkan).

Parkurser tillbaka i Strömbäck um e å Prep eller friskvård för par, firar i höst 10-års jubileum med helgkurser på Strömbäck. – Behovet att komma ikapp i relationen och hitta nya sätt att prata med varandra är konstant och något alla behöver, säger Åsa Bergius på Sensus. – Utöver övningar och kursinnehåll är fördelar med en helgkurs framför kvällskurs att paren får obruten tid med varandra och kan njuta av god mat och fantastisk miljö, säger hon. Medlemmar i Svenska kyrkan betalar bara halva kursavgiften.

Fler nyheter hittar du på tidningenspira.se n y h eter & not i se r

spira nr 4 • 2013

5


A A O U B T H

C S T P U M E

O H O E N O R

B I/ RDANT SE

02 JUNI – 13 OKTOBER 2013 WWW.BILDMUSEET.UMU.SE

I Umeå vill vi verka för: ● Levande gudstjänster för alla åldrar med stor bredd i musiken ● Delaktighet av fler − att vi tar vara på personligt engagemang Jacob Hashimoto, Superabundant Atmosphere. Foto Polly Yassin

J H M S A A P

● Att prioritera barn och ungdomsverksamheten ● Fler läger − för både barn, unga och vuxna ● Fler mötesplatser där invandrare blir delaktiga i kyrkan ● Vuxengemenskap − små grupper där man kan dela tro och liv ● Tomtebo − att kyrkan långsiktigt får bra lokaler där ● Drogfri miljö − att kyrkan får vara en alkoholfri oas

i Svenska kyrkan

Vi tar inte ränta av våra vänner. Gå med i folkrörelsen för rättvis ekonomi!

www.jak.se

Blåsippan Rehab är ett företag som bedriver behandling av missbruk. Känner du att ditt arbete, din familj och anhöriga eller din sociala situation drabbas av ditt drickande eller spelande, är anhörig till någon som har problem, eller helt enkelt vill förändra ditt liv och få en bättre livskvalitet. Västra Kyrkogatan 1 Umeå 090-142760 umea@sensus.se

Vi tillhandahåller även företagsanpassade utbildningar. Vårt kvalitetsindex är 8,7 på en 10-gradig skala. Verksamheten är kvalitetscertifierad enligt ISO 9001. 15 års erfarenhet av behandling.

Blåsippan Rehab tel: 090-14 19 95, 070-675 45 25, info@blasippan.net, www.blasippan.net


Snyggare sopstation med nytt körsbärsträd

Nya änglar lyfter p-huset i centrum

Foto: Erika H Magnusson

ce ntrum Parkeringshuset Parketten har förvandlats från grått till färgglatt. Såväl amatörer som konstnärer har målat och utsmyckat de tre våningsplanen på temat Värme & kärlek under ledning av Susanne Lovén. Lars Segerstedt, kyrkoherde i Mariakyrkan, konstnär och illustratör i Spira, har bidragit med sex stycken två meter höga änglar. – Änglar passar bra i ett parkeringshus, de bär både tak och oss, säger Lars Segerstedt.

Kyrkan vill starta förskola på Sanda Trädgårdsmästarlinjens elever Pernilla Lindberg och Bitte Hurtig, Forslundaskolan, restaurerade en vattenpost på Norra kyrkogården som examensarbete.

Norra kyrkogården har fått en nyrestaurerad vattenpost och med den sitt första körsbärsträd. Det tack vare två elever från Yrkeshögskolans trädgårdsmästarlinje, som gjort det som examensarbete.

– Jordnävan blir som en fin matta under körsbärsträdet och har lång blomningstid, säger Pernilla Lindberg och Bitte Hurtig fyller i att besökare redan gett positiv respons på den.

Bitte Hurtig och Pernilla Lindberg har grävt fram och återanvänt de vackra skifferplattorna som inte kommit till sin rätt på länge. De fem kvadratmeter där besökarna hämtar vatten, låneredskap och lämnar vissna blommor i återvinningskärl har också ramats in av en ny rabatt. Ytterligare ett 35-tal liknande vattenstationer finns på Norra kyrkogården, förklarar arbetsledare Anna-Karin Danielsson. – Den här var kal och tråkig och i extra behov av att få trevligare miljö omkring sig. Det är inte så snyggt med redskap och återvinningskärl och de andra vattenposterna är naturligt dolda av häckar och träd. Under semestern och när höstblommorna planteras är besökarna många och vattenposterna extra viktiga. – Återvinningskärlen måste tömmas minst en gång i veckan och det märks direkt om det exempelvis saknas låneredskap, säger Anna-Karin. Det tåliga finska huvimaja-trädet fick sprida rötterna nära vattenkranen och hade redan i år rikligt med stora vita körsbärsblommor.

Blommor som lockar humlor De två klasskompisarna från Yrkeshögskolan på Forslunda, har valt perenner vars blomning avlöser varandra tidsmässigt. Här finns röd och vit alunrot som blommar juni-juli med vackra blad som skiftar i färg under säsongen och rödbladig kärleksört med blommor på hösten. De har även tänkt på vintern och planterat tujor i hörnen. – Så ville vi ha den här gul-gröna dagliljan och tyckte det var lite roligt att den är årets perenn. Vi undvek skrikiga färger och tänkte att vit löjtnantshjärta passar på kyrkogård. Förhoppningsvis lockar blommorna till sig humlor, säger Pernilla. Förarbetet och arbetet med skifferplattorna tog längst tid. Skissandet började redan i vintras, men det senare arbetet var roligast – att handla växter, plantera och börja se resultatet. Den omgjorda vattenposten ligger ungefär hundra meter nordväst om klockstapeln. Erika H Magnusson

san dbacka Umeå stadsförsamling utreder möjligheten att starta förskola på Sandbacka. – Tänk om vi kan starta en förskola med kvalitet, möta samhällets behov av förskoleplatser och säkra en kyrkans »station« på Sanda, säger kyrkoherde Kenneth Nordgren och berättar att kommunen verkar positiv efter en första kontakt. Lokalen Sandalen på Hagmarksvägen 36 används sedan länge till barnverksamhet. Förra året öppnade Ålidhems församling Svenska kyrkans första heltidsförskola i Umeå.

Efterfrågad askgravlund på Backen backe n Den nya askgravlunden på Backens kyrkogård är klar. Ett 15-tal gravsättningar har redan gjorts intill de två meter höga granitskivorna. Invigning sker den 11 september. En askgravlund är mindre anonym än en minneslund eftersom det finns plats för namnbrickor för de avlidna. Umeås första invigdes 2010.

Fler nyheter hittar du på tidningenspira.se n y h eter & not i se r

spira nr 4 • 2013

7


kristoffer Fredriksson kristna fredsrörelsen umeå

– Det blodiga händelseför-

loppet i Egypten är en tragisk påminnelse om att landets ickevåldsförespråkare behöver vårt stöd, säger Kristoffer Fredriksson. spira nr 4 • 2013

s p i ra möt er: k risto f f e r f re d rik sso n


spira möter: Kristoffer Fredriksson

Vi är så vana att tänka att våld kräver träning. Att ickevåld skulle kräva träning är en ovan tanke. text Erika H Magnusson | foto David Dahlberg

Osannolikt nog heter Kristna fredsrörelsens ordförande i Umeå Kristoffer Fredriksson och bor på Fridhem. – Ickevåld är att leva den värld du vill se, säger han. – Få saker är så kraftfulla som att leva trovärdigt och inspirera andra. Det är förstås inte så enkelt och därför kan det också vara lite ångestladdat att hamna i fokus för de här frågorna, säger Kristoffer, som svarade ja till intervjun på stående fot men nu bävar lite för att målas upp som fredsguru. Han medger däremot utan omsvep att han är en riktig byråkrat, just nu en föräldraledig sådan från Nordmalings kommun. Ettåriga Signe ligger och sover i vagnen utanför köket där vi sitter. – Jag känner inte riktigt igen mig i beskrivningen som aktivist i bemärkelsen världsomvälvare. Jag är långsam då jag värderar och kommer fram till mina perspektiv, fortsätter Kristoffer och ställer fram toscakaka och kaffe. – Ska man ta den kristna tron på allvar gäller det nog ändå att skrida till handling, säger Kristoffer. Särskilt med tanke på att vi har det så bra här i Sverige. Tron tydliggör för mig att jag har ett ansvar för vad jag gör och inte gör för »dessa mina minsta…« Till exempel människor som lever under förtryck eller i skuggan av en konflikt. med e n ga gem a n get i Kristna fredsrörelsen har en viktig pusselbit landat för Kristoffer som en period sökt ett sammanhang där han vill lägga sin drivkraft. Ivern tror han är en följd av uppväxten i en pingstpastorsfamilj. – Det är en »gör det själv-kultur« i frikyrkan, eftersom det är få anställda. Det har jag

med mig. Jag ser också Jesus som en förebild inom ickevåld. Han visar på alternativa vägar att lösa konflikter. I en situation med en äktenskapsbryterska avstyr han exempelvis stenkastning utan att använda våld. Bland förebilderna finns även Kristoffers föräldrar som smugglat biblar i gamla Rumänien och arbetat mycket med ett projekt i Kongo. Kristoffer, frun Johanna och några till startade Umeås Kristna fredsgrupp före jul 2012. Makarnas intresse vaknade i samband med att de efter tips om en kurs i ickevåld, anmält sig och börjat läsa utskick. – Innan trodde jag att ickevåld var en passiv icke-aktivitet om att hålla sig ur vägen, när det i själva verket kan vara tvärtom. k u rs e n inn eba r bl a n d annat en resa till Israel-Palestina. – I Jerusalem träffade vi organisationer med ickevåldsmetoder som jobbar för fred, samförstånd och kulturutbyte på olika sätt, bland annat som följeslagare. Ett besök i Hebron på Västbanken blev en ögonöppnare. I stadens centrum finns en israelisk bosättning som skär genom allt. Husen kan vara en marknadsplats på bottenplan och sedan hyras av en israelisk bosättare på första våningen. Enda vägen ut ur området går genom en av Israel bevakad check-point. – Det är 500 bosättare, men 2 000 soldater. Att se något sådant kan knappast lämna någon i samma skick som innan. Tidigare brukade jag ha en mer genom-diplomatisk hållning

och betona att alla har sin skuld, på den punkten förändrades jag efter Hebron. Ickevåldskursen gav möjlighet att diskutera, reflektera och möta förebilder. – Vi insåg snart att det finns en kraft i ickevåld som metod och livsstil, säger Kristoffer. Ett första steg kan vara att bli medveten om egna traditionella förhållningssätt som vi ofta har med oss. De kommer till uttryck i tankar som »om jag bara är stor och stark klarar jag mig.« Vi är uppvuxna med föreställningen att våld finns som en sista utväg, i internationella relationer åtminstone. – Tänk om vi kunde arbeta bort tanken på krig och våld som accepterad lösning. Det skulle tvinga oss att hantera krissituationer i världen på ett annat sätt. kris t offer t ror int e vi kan förändra allt över en natt men Kristna fredsrörelsen arbetar för minskad vapenexport och för att insatser ska förskjutas från militära till civila. Han berättar att den arabiska våren till stora delar var inspirerad av ickevåld. Många hade läst den amerikanske fredsaktivisten Gene Sharps From Dictatorship to Democracy. Kristoffer plockar gärna fram Gandhis fredsbeskrivningar och återkommer till fred som något befriande och möjligt. Det finns ingen väg till fred, fred är vägen. Därmed inte sagt att den bara ramlar över oss, vi måste ständigt ta den till oss. – Vi är så vana att tänka att våld kräver träning. Det skulle anses klandervärt att skicka spira nr 4 • 2013


Tips för vardagsfred! Kommunicera mycket med människor, inte minst dem du lever med. Kom ihåg att det finns ett värde i att vi tänker olika, förmedla det även till barn. Träna på att förstå hur andra tänker. Försök bli medveten om traditionella förhållningssätt du har med dig, som kommer till uttryck i tankar som »om jag bara är stor och stark klarar jag mig«. Träna på verktygslådan KAOS: konfrontera, avleda, omtolka roller eller stödja.

Fred genom KAOS = konfrontera • avleda • omtolka roller • stödja

– Det finns en kraft i ickevåld, säger Kristoffer

otränade militärer och poliser på uppdrag. Att ickevåld skulle kräva träning och metoder är en ovan tanke, säger han. Kristna fredsrörelsen lär ut en »verktygslåda« med metoder för konfliktsituationer – KAOS, som handlar om att konfrontera, avleda, omtolka roller eller stödja. Finns det en underliggande negativ ton eller rasistiska tankegångar exempelvis i fikarummet på jobbet, skulle Kristoffer välja första alternativet, att konfrontera. – Om situationen inte är så upptrappad kan det vara bra att lyfta och medvetandegöra. Jag har själv provat att konfrontera vid några tillfällen.

ett svårt område och unga kan inte avkrävas samma ansvar som vuxna, säger han samtidigt som lillan börjar smacka belåtet. n

om det gä l l er att vinna tid är ett bra sätt att avleda. – Vid en krisartad situation som måste avblåsas direkt gäller det att få »förtryckaren«, eller båda parter på andra tankar. Till exempel kan du som utomstående skrika till oväntat. En tredje metod är att omtolka roller. Den som bråkar kan få en ansvarsuppgift, kanske rent av en hjälteroll. Kristoffer berättar om en dam som avbröt en hotfull situation på en

10

spira nr 4 • 2013

tunnelbanestation, genom att gå fram och be gärningsmännen hjälpa henne att hitta vägen. Något annat som ger effekt är att gå in med stöd och verkligen se konfliktmakaren som person och hans eller hennes livssituation. a t t l ä gga s ig i människors sätt att leva är dock lite tabu i Sverige, menar Kristoffer. – Vi är öppna så länge ingen försöker påverka hur vi lever i vardagen, så länge vi pratar i generella termer utan att beröra enskilda. Under sin uppväxt upplevde han själv att vi har starka normer som det gäller att inte bryta. Hans familj bröt tydligt från normen genom att vara uttalat kristen. – Jag upplevde det starkast då. Ryktet föregick mig och det fanns en stor misstänksamhet. Folk kunde komma fram och vara aggressiva innan de lärt känna mig. Kristoffer river ett äpple till Signe som precis har vaknat. Han berättar att han och Johanna håller föreläsningar och bland annat har besökt två skolor. – Det är ingen tvekan om att det är värdefullt för barn och unga att få nya perspektiv och möjlighet att träna ickevåld. Men det är

Fredriksson, ordförande i Kristna freds Umeågrupp. Dottern Signe leker gärna med pappa i sandlådan.

Den 21 september firas Internationella fredsdagen.

Senast jag... ... fick en kram Tidigare i kväll, av min dotter Signe som just skulle sova. ... skrev en autograf För sex år sedan, i Aspås kyrka i Jämtland, på turné med ett numera avsomnat band. ... besökte en kyrka Förra söndagen. Carlskyrkan. ... stängde av mitt i filmen I förrgår, »Magnolia«. Bra film, men 3 timmar lång. ... njöt av livet Varje dag efter första kaffekoppen. ... hade en låt på hjärnan I förmiddags. »Här dansar herr Gurka!« Annars är det tyvärr mest jullåtar.

s p i ra möt er: k risto f f e r f re d rik sso n


Församlingen i centrum! Vi vill slå vakt om församlingen och gudstjänstlivet som kyrkans centrum. Församlingarna ska ha en central och stark roll i det nya Umeå pastorat. Samverkan i pastoraret ger möjlighet att bevara de olika församlingarnas särart och på sikt utöka antalet församlingar – det vill vi inom POSK ta vara på!

” Joel Hultdin, student, Umeå. Joel är utbildad journalist och läser för tillfället teologi vid Umeå universitet. Kandidat till Kyrkofullmäktige och Kyrkomöte.

Jag vill verka för en fördomsfri kyrka som ser bortom etnicitet, kön och sexuell läggning - en kyrka för alla. Jag vill arbeta för en relevant kyrka som tar sina medlemmar på allvar. Jag vill verka för att kyrkan ska våga ta sin plats som aktiv kraft i samhälle och liv. Joel Hultdin

För mig är kyrkan ett vi. Det ska vara möjligt för alla som vill att vara med och bygga kyrkan idag och framåt. Att få vara medskapande och behövd är så mycket mer än att vara en konsument av kyrkans tjänster. Den lokala församlingen behöver få präglas av ett gott samspel mellan dess medlemmar i olika funktioner. Katarina Glas

Katarina Glas, regionchef, Bilda. Katarina har varit samordnare i Ideellt forum i Svenska kyrkan, och under en period ordförande i EFS. Kandidat till Kyrkofullmäktige och Kyrkomöte.

Svenska kyrkan i den sociala ekonomin

Förenkla och förbilliga de kyrkliga valen

POSK vill att Svenska kyrkan i Umeå ska utveckla sin roll i den sociala ekonomin – t.ex. inom förskola, äldreboenden och sociala företag.

Det räcker med ett kyrkligt val, i församlingen. Övriga val kan ske indirekt. Miljoner kan sparas. Kyrkliga arvoden kan minskas och i många fall tas bort.

Rösta på POSK POSK samlar grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroende15 september! valda i Svenska kyrkan utan att vara bundna till ett allmänpolitiskt parti. Mer om oss på www.posk.se/umea • blogg.posk.se • facebook.com/umeposk

Kärleksbudskapet gäller alla Vi socialdemokrater vill att alla ska känna sig likvärdiga och välkomna i Svenska kyrkan; gamla och unga, kvinnor och män, alla - oberoende av etnisk bakgrund, funktionshinder eller sexuell läggning. I kyrkan ska var och en mötas i öppen och tillåtande dialog om alla livsfrågor och vägar till tro. Barn och ungdomar är huvudpersoner i kyrkan. Vi socialdemokrater vill:  att fler barn ska få en naturlig väg in i kyrkans gemenskap genom dopet.  att barn- och ungdomsverksamhet erbjuds avgiftsfritt.  att bättre anpassa våra församlings- och lägergårdar till barns och ungdomars behov.

Levi Bergström och Jenny Andersson kandiderar på Socialdemokraternas lista till Umeå Pastorat, och till kyrkomötet.

Läs mer om vår värdegrund och framtidsvision för Svenska kyrkan i Umeå:

www.umesosse.se

RÖSTA PÅ SOCIALDEMOKRATERNA I KYRKOVALET DEN 15 SEPTEMBER 2013

spira nr 4 • 2013

11


spira om: Kyrkovalet 2013

text Helena Andersson | foto Malin Grönborg

Kyrkovalet den 15 september är det första fria valet någonsin för Andrews från Irak. Möt även 17-åriga Julia och nyblivne medlemmen StenEgon som röstar för första gången i kyrkovalet.

De röstar för fö

Sten-Egon Westin gick med i Svenska kyrkan igen som 86-åring och är aktiv i Ålidhemskyrkan. – Jag tror jag håller mig ung när jag är här, säger han.

12

spira nr 4 • 2013

sp ira om k y rkovale t


Andrews Ishac, kyrkvärd i Ersbodakyrkan.

Julia Algotsson, 17-årig gymnasiestuderande.

Sten Egon Westin, ny medlem i Svenska kyrkan.

örsta gången Jag ska rösta på någon härifrån När Sten-Egon Westin blev änkling förra sommaren började han engagera sig i Ålidhemskyrkan. Nu ska han rösta i kyrkovalet. – När man är med i ett sammanhang ska man göra sin röst hörd. Sten-Egon Westin sitter bekvämt tillbakalutad i en av fåtöljerna utanför kapprummet i Ålidhemskyrkan. Sedan i höstas besöker han kyrkan tre-fyra gånger i veckan och går bland annat på gudstjänster och besöker Öppen verkstad för att slöjda. – Det är mitt andra hem. Jag trivs och har fått nya vänner. I början var jag rädd att gå till nattvarden eftersom jag inte var religiös, men nu är jag troende. Jag har fått en riktlinje i livet. Sten-Egon hade tidigare gått ur Svenska kyrkan tillsammans med sin fru, men när hon avled i juli förra året valde han ändå att söka sig dit. – När Gunvor dog vändes mitt liv upp och ner, och jag kände att jag ville byta liv, men det är svårt att veta vart man ska söka sig när man är 86 år. Sten-Egon promenerade till Ålidhemskyrkan, som ligger nära hans lägenhet, och såg att den inte var som kyrkorna han mindes från sin ungdom. – Det finns inget podium där prästen står högt upp och lokalen är inte tung, utan har ljusa vinters pi r a om k yr kova l e t

färger och vackra konstverk. Man måste känna samhörighet med en lokal för att trivas, och jag trivs här, säger han och ser sig omkring. Under året har Sten-Egon valt att återigen bli medlem i Svenska kyrkan och han planerar att rösta i kyrkovalet. Han tycker det är viktigt att göra sin röst hörd i det sammanhang där man är med. – Jag tycker om hur det fungerar här i Ålidhemskyrkan, inga stränga ritualer utan mer naturligt, så jag tror att jag ska rösta på någon härifrån. n

Det går att bli medlem i Svenska kyrkan när som helst. Man måste inte vara döpt eller konfirmerad. För att få rösta i kyrkovalet måste man blivit medlem senast den 1 augusti.

spira nr 4 • 2013

13


I kyrkan får jag energi! Utbildning för ungdomar är viktigaste frågan för Julia Algotsson, 17 år, som i kyrkovalet får rösta för första gången. – Det är viktigt att ta möjligheten att påverka, annars faller hela demokratitanken. Ett stenkast från Minervagymnasiet, där Julia Algotsson går på Naturprogrammet, ligger Iksu Sport. Här brukar hon träna flera gånger i veckan, och över en lunchtallrik i restaurangen berättar hon om sitt engagemang i Svenska kyrkan. När Julia skulle konfirmeras valde hon Umeå landsförsamling. Anledningen var hennes norska mamma. I Norge är konfirmationsfirandet nämligen mycket större än i Sverige och för att Julias 70 gäster inte skulle fylla

I kyrkovalet har även 16-åringar rösträtt, om man är medlem i Svenska kyrkan, folkbokförd i Sverige och fyller 16 år senast på valdagen.

14

spira nr 4 • 2013

upp hela kyrkan, valde hon den stora Backenkyrkan. – Dessutom hade landsförsamlingen konfirmation med Hemavanläger och jag är intresserad av skidåkning, berättar Julia. h o n ha r va rit engagerad i Svenska kyrkan ända sedan barntimmarna i fyraårsåldern och efter konfirmationsläsningen fortsatte hon med ledarutbildning. Efter ett år fick hon själv bli ledare för just Hemavangruppen. – Som konfirmand utvecklas man mycket, både som grupp och individ. Det har varit roligt att få hjälpa till och vara en del av det. Jag är ju nästan jämngammal med konfirmanderna, och förstår dem kanske bättre än de vuxna, men har ändå lite mer erfarenhet, säger Julia Algotsson. Vid sidan om ledararbetet, skolarbetet och träningen sjunger Julia Algotsson i kör, är engagerad i ett politiskt ungdomsförbund och

Julia Algotsson bor i Tegs församling, är konfaledare i Umeå landsförsamling och sjunger i kör i stadsförsamlingen.

scouterna, och gör mycket friluftsaktiviteter med familjen. För henne är engagemanget i kyrkan ett sätt att hitta balans i livet. – Om jag inte är aktiv i kyrkan är de andra aktiviteterna inte lika roliga. Där får jag energi och möjlighet att reflektera över viktiga saker. Julia är också ungdomsrepresentant för kyrkovalet och planerar själv att rösta. Men hon tycker att Svenska kyrkan är dålig på att informera om valet och vilka olika alternativ som finns. – Om kyrkan inte är bra på att informera vad man kan rösta på kommer färre att rösta och då faller demokratitanken. Själv är hon ännu inte säker på vilken nomineringsgrupp hon kommer att välja. Hon vill hitta en grupp som tycker ungdomsverksamheten är viktig. – Gärna någon som vill ha vidareutbildning för ungdomsledare, så man kan växa i sin roll, säger Julia Algotsson. n sp ira om k y rkovale t


Jag skulle gärna rösta varje år! Kyrkovalet blir det första fria valet någonsin för Andrews Ishac. I januari blev han svensk medborgare och medlem i Svenska kyrkan. – Jag är glad att få rösta och skulle gärna göra det varje år, säger han leende. Efter söndagens gudstjänst i Ersbodakyrkan tar Andrews Ishac för sig av kyrkfikat och hälsar på den som häller upp kaffet. Första gången Andrews besökte kyrkan fick han en förfrågan om att sköta kyrkkaffet. I dag är han också kyrkvärd ungefär en gång i månaden. Andrews deltar i gudstjänsten varje söndag, när han inte arbetar helg som undersköterska eller personlig assistent. – I kyrkan möter jag Jesus, säger Andrews Ishac. Jag lyssnar på predikan och får tröst och frid i hjärtat och uppmuntras att göra bra saker. Det sociala är också viktigt, att prata med människor och skaffa kompisar. Kyrkan betyder ett bra liv för mig. samt i di gt s o m a n d re w s blev svensk medborgare i januari valde han att bli medlem i Svenska kyrkan och får därmed rösta i kyrkovalet den 15 september. Han planerar att läsa på om valet och vill hitta en grupp som s pi r a om k yr kova l e t

betonar vikten av att samla människor till kyrkan och få dem intresserade av att läsa Bibeln. – Jag tycker också att det i varje kyrka ska finnas en sal med spel för barn och ungdomar, så att de har något att göra efter skolan som inte kostar pengar. Det är viktigt att det finns en plats för dem! a n d re w s kom t il l Sverige från Irak, där han tillhörde en kristen, katolsk minoritetsgrupp. Här har han ändå valt att gå med i den protestantiska Svenska kyrkan. – Jag är mer protestantisk och gillar den sortens kyrkor. Jag tycker om att kyrkan är demokratisk och att medlemmarna får rösta, säger Andrews. Under tiden i Irak var han aldrig med om fria val, men nu ser han fram emot att få rösta i både kyrkovalet och nästa års riksdagsval. – Det är jätteviktigt att människor använder sina rättigheter att rösta! Demokrati bety-

Andrews Ishac har varit kyrkvärd i Ersbodakyrkan i tre år och hoppas att många ska rösta i kyrkovalet. – Det tar inte mycket tid och det är viktigt.

der att det finns tid att fundera och att man får rösta på någon man tror på, betonar Andrews Ishac. n

Svenska kyrkan är Sveriges största medlemsorganisation. Kyrkovalet hålls vart fjärde år. I valet 2009 röstade ungefär var tionde medlem. Störst valdeltagande i Umeå hade Tavelsjö församling med 20 %, lägst hade Ålidhem med 9,6 %. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. I Umeå finns sex församlingar.

spira nr 4 • 2013

15


spira om: Kyrkovalet 2013

Och de nominer text Ulrika Ljungblahd | foto Peter Lindegren

Lokala kandidater bekänner färg i åtta valfrågor!

Ewa Miller Borgerligt alternativ 4 mandat i fullmäktige (Moderaterna)*

Elisabeth Lindahl Frimodig kyrka Ny grupp i Umeå

Vad skiljer er från de andra grupperna?

Vi vill skilja politiken från kyrkan och har tro och medmänsklighet som utgångspunkt. De som kandiderar har kyrkan i centrum.

En tradition av starkt engagemang i församlingarna med frivilliga och förtroendevalda. Våra valprogram utformas från en gemensam värdegrund på alla nivåer.

Efter två mandatperioder i kyrkomötet är det dags för Umeå. Vi vill vara en kanal för det vanliga kyrkfolkets engagemang. Kyrkan ska ha Jesus i centrum och satsa på mission och evangelisation.

Tre saker ni vill prioritera nästa mandatperiod i Umeå!

1. Verksamheten ska vara det centrala. Prioritera det kyrkan kan erbjuda för att öka tillhörigheten.

1. Kyrka i samhället. Vi vill samverka med olika aktörer, fortsätta stödet till samarbetskyrkor och Öppen gemenskap samt ta ett vidgat ansvar som välfärdsaktör.

1. Gudstjänstlivet.

2. Friare församlingstillhörighet. Den församling där jag bor är kanske inte där mitt hjärta finns. 3. God arbetsmiljö. Kyrkan, som ofta kritiseras för sin arbetsmiljö, ska vara ett föredöme.

2. Kyrkan som mötesplats för alla. Särskilt med inriktning på ungdomar och kultur.

2. Evangelisation genom alfagrupper och andra bibelsamtalsgrupper. Personal och ideella ska utbildas. 3. Ge alla anställda årskort på buss, för miljöns skull.

3. Ideellt engagemang och demokrati. Alla medlemmar ska kunna påverka och ta ansvar.

Vi måste göra kyrkan mer attraktiv, synas mer. Det går inte bromsa i en uppförsbacke. Om det ska sparas är det inte i själva verksamheten!

Hålla nere lokalytor och samarbeta i lokaler som redan finns. Inte återbesätta vissa tjänster på sikt. Stimulera och utveckla det ideella engagemanget.

Svår fråga. Vi är en ny nomineringsgrupp och inte insatta i alla processer. I första hand ska vi värna gudstjänster, konfirmander, evangelisation och diakoni.

Vilket beslut under senare år speglar bäst den kyrka ni vill se?

Det är klokt med gemensamma inköp, gemensam information och bokning. Att Umeå blir ett pastorat kan också vara ett klokt beslut.

Att församlingarna är kvar som grundläggande enhet i organisationsförändringen och att man betonar närhet och samverkan.

Det finns inget sådant beslut. Alla våra motioner i kyrkomötet har blivit nedröstade.

Vad ska kyrkan göra konkret för miljön och hållbarhet?

Centrala inköp är viktiga och handlar verkligen om miljö genom att minimera transporter och välja rätt produkter. Vi behöver också prata mer om klimat och miljö för att öka kunskapen.

Alla lokaler ska ha ett miljöanpassat energisystem. Vi ska sträva efter rättvis handel och etisk konsumtion för allt vi använder i kyrkan.

Kyrkan ska föregå med gott exempel och hushålla med våra gemensamma resurser. Vi ska vara sparsamma med förbrukningsvaror, energi och bör resa kollektiv när det är möjligt.

Ska kyrkan bygga en ny församlingsgård vid Umeå stads kyrka?

Vet ej. Umeå stadsförsamling behöver en mer ändamålsenlig lokal nära kyrkan. Jag saknar dock information om vad lokalerna ska innehålla. Behovet av nya lokaler är just nu större i Umeå landsförsamling.

Ja, om kärnverksamheten i alla församlingar säkras. Men det ska vara ett hus för Umeå stadsförsamling, inte för alla församlingar.

Vet ej. Vi kan inte ta ställning till det i dag, men rent principiellt rekommenderar vi försiktighet med stora investeringar.

Ska Svenska kyrkan engagera sig i äldreomsorgen i projektet Tavelsjö kyrka i centrum?

Ja, även om det finns många frågetecken är tanken fantastisk. Det är sådant som kyrkan ska göra, det är diakoni. Behovet av äldreomsorg ökar och fler aktörer behövs, kommunen verkar också intresserad.

Ja, församlingen kan driva äldreomsorgen på uppdrag av Umeå kommun. Lokalerna kan någon annan äga. Kyrkan ska bidra så att äldre människor kan bo kvar i byn.

Det är svårt att ta ställning, men vi vill vara försiktiga med stora investeringar.

2014 blir Umeå ett pastorat. Hur ser ni på det? Vad är största utmaningen?

Det är positivt, men det är mycket viktigt att se församlingarnas olika behov och att vara varsam när det gäller personal så att det inte blir en arbetsmiljöfälla.

Det är nödvändigt. Det finns vissa fördelar med samordning kring administration och personal. Största utmaningen att behålla det lokala inflytandet och engagemanget.

Viktigast är att bevara de enskilda församlingarnas profil, självständighet och inflytande. Distrikts- och samarbetskyrkor ska få fortsätta inom sina områden.

Hur vill ni spara när intäkterna sjunker?

16

Monika Sandström Centerpartiet 7 mandat i fullmäktige*

spira nr 4 • 2013

sp ira om k y rkovale t


Partierna i kyrkovalet kallas nomineringsgrupper. Till kyrkofullmäktige i Umeå ställer sju nomineringsgrupper upp. Personerna som besvarar Spiras enkät är förstanamn på respektive lista.

rade är...

*) Antalet mandat är platser i kyrkofullmäktige 20102013. Det finns totalt 53 mandat. Gruppen Fisk har 1 mandat, men ställer inte upp i årets val. Borgerligt alternativ ställer upp i stället för Moderaterna. Till stiftsfullmäktige och kyrkomötet finns fler grupper att välja mellan: www.svenskakyrkan.se/kandidater

i Svenska kyrkan

Marianne Fridh Kristdemokrater i Svenska kyrkan 8 mandat i fullmäktige*

Anders Rålin Miljöpartister i Svenska kyrkan Ny grupp i Umeå

Bengt Bergius Posk 12 mandat i fullmäktige*

Erik Lundgren Socialdemokraterna 21 mandat i fullmäktige*

Vi vill övergå till renodlade personval där alla kandidater står på samma lista och väljarna kryssar för önskat namn.

Det är första gången vi ställer upp i Umeå. Vår grund är samma som Miljöpartiets: solidaritet med skapelsen, med alla människor och med kommande generationer.

Vi har ingen koppling till något politiskt parti, utan intresset och engagemanget i kyrkan driver oss. Våra medlemmar återspeglar bredden som finns i folkkyrkan, samtidigt har vi ett tydligt program.

Vi har tydlig ideologisk utgångspunkt för det vi vill göra med kyrkan och samhället.

1. Att kyrkan långsiktigt får utökade lokaler på Tomtebo.

Stötta Tavelsjöprojektet. Nu finns chansen att bygga ett mönsteräldreboende. Kyrkan måste verka även utanför kyrkorummet.

1. Levande församlingar. Församlingen är till för alla och gudstjänsten ska vara centrum. De ideellas roll ska förstärkas.

1. Nå fler människor med kyrkans kärleksbudskap. Det ska prägla all verksamhet.

2. Läger för barn och ungdomar, både konfirmationsläger och andra.

2. Att församlingarna i det nya pastoratet får ett starkt inflytande. På sikt kan nya församlingar bildas.

3. Att vi skapar mötesplatser och ställer upp för invandrare som finns i vår stad.

3. Vara en profetisk röst. Vi vill ta ansvar för skapelsen och verka för rättvisa och frihet i samarbete med andra i samhället.

2. Diakoni och särskilt Öppen gemenskaps verksamhet. De behöver frivilliga och engagerade människor. 3. Engagera fler barn och ungdomar i kyrkans verksamhet.

Ökade insatser av volontärer och andra oavlönade. Att verka för att personalen i högre grad får arbeta där de bäst behövs, oberoende av församlingsgränser.

Ska vi spara eller värva fler medlemmar? Samtidigt är det inte självklart att vi ska behålla samma verksamhet fast vi har 20 procent färre medlemmar.

Fortsatt effektivisering och samverkan kring administration. Stor försiktighet med investeringar som ger höga fasta kostnader. Minska arvoden till förtroendevalda och förenkla valsystemet.

Vi ska arbeta för att så få som möjligt lämnar Svenska kyrkan.

Ett gemensamt konfirmandarbete, så att ungdomarna i Umeå fritt kan välja läger eller grupp som de vill delta i.

Det vi helst vill se har inte genomförts än.

Kyrkostyrelsens satsning i höstas på 60 miljoner kronor under sex år för att förstärka undervisning och mission i Svenska kyrkan.

Kyrkomötets beslut 2009 om könsneutrala äktenskap stämmer väl med vår huvudideologi att stå upp för alla människors lika värde.

Sträva efter att i alla frågor ha ett miljötänk. Det finns flera positiva exempel, som FairTradevaror och bilpoolen på Carlshem.

Ha järnkoll på läget. Kyrkor är speciella byggnader och det är en balansgång vad som är smartast. Konsekvent använda porslin när man kan diska, i annat fall pappersmuggar istället för plastmuggar.

Betona hoppet som drivkraft för förändring. Kyrkan har speciellt ansvar när det gäller social hållbarhet. Konkreta frågor är att miljöcertifiera församlingarna, resepolicy för minskat och miljövänligare resande och FairTrade-certifiering.

Det krävs politiska beslut. Kyrkan har en viktig opinionsbildande roll i samhället och ska ta ett ansvar för hela skapelsen.

Vi är positiva till förslaget så länge lokalkostnaderna inte ökar.

Ja, det är kanonbra med ännu en samlingsplats. Nybyggen är mer energisnåla. Vi har inte sett något budgetarbete, så vi vet inte var pengarna ska komma ifrån.

Ja, om den inte inkräktar på lokalbehov i andra delar av Umeå pastorat, kostnaderna är rimliga och övriga församlingarna blir delaktiga och bejakar projektet.

Ja, byggnaden är ett bra instrument för barnverksamhet och diakonalt arbete.

Det känns mer som en kommunal fråga.

Det låter ju jätteschysst. Engagera behöver inte betyda att kyrkan ska äga och driva boendet.

Det finns ännu inte tillräckligt underlag för beslut. Vi är generellt positiva till att Svenska kyrkan är aktiv aktör i den sociala ekonomin, som skola, omsorg och vård.

Kyrkan kan inte vara ekonomisk huvudman. Äldreomsorg är en kommunal angelägenhet. Däremot kan församlingen driva diakonalt arbete bland äldre som på Bäckbacka trivselboende på Backen.

Vi ser positivt på det. Att förena församlingarnas självständighet och särart med en effektivare resursanvändning.

Det underlättar administrationen så att församlingarna kan ägna sig åt kärnverksamheten. Största utmaningen är att få alla att inse att det inte är så tokigt.

Det finns möjligheter till en effektivare administration och bättre personalpolitik. Men församlingarna formar sin egen särart så beslut och ansvar ska decentraliseras så mycket som möjligt.

I grunden mycket positivt. Ökad verksamhetssamverkan är den stora vinsten, samtidigt som ledningen kan bli tydligare. Men som alltid; man kan inte samverka till förlust av den egna församlingsidentiteten.

s pi r a om k yr kova l e t

spira nr 4 • 2013

17


Kyrkovalet i Umeå Söndag 15 September är det kyrkoval. Kyrkovalet består egentligen av tre val där du är med och påverkar hur Svenska kyrkan ska styras på lokal, regional och nationell nivå. I varje val finns det mellan 7 och 10 nomineringsgrupper att välja bland. Dessutom kan du personrösta på tre personer. RÖSTBERÄT TIGAD DEL AV FOLKMÄNGDEN

VEM FÅR RÖSTA? Alla människor som är med i Svenska kyrkan, folkbokförda i Sverige (senast 1 augusti) och har fyllt 16 år på valdagen får rösta i kyrkovalet. I Sverige är det 5,5 miljoner personer, varav cirka 59 000 finns i Umeå.

UMEÅ

VIT VALSEDEL

HELA SVERIGE

ROSA VALSEDEL

GUL VALSEDEL

KYRKOFULLMÄKTIGE

STIFTSFULLMÄKTIGE

KYRKOMÖTET

är högsta beslutande organ i Umeå pastorat, som består av sex församlingar: Ålidhem, Umeå stadsförsamling, Umeå landsförsamling, Teg, Tavelsjö och Umeå Maria församling. Kyrkofullmäktige har 53 ledamöter och bestämmer ramarna för kyrkans verksamhet i Umeå. De utser också ett kyrkoråd för hela Umeå och ett församlingsråd för varje församling.

är högsta beslutande organ i Luleå stift. Stiftet har som uppgift att stödja församlingarna och har experter i exempelvis kyrkoantikvariska frågor. Stiftsfullmäktige har 51 ledamöter.

kallas ibland »Svenska kyrkans riksdag«. Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ med 251 ledamöter. De beslutar om kyrkans gemensamma och övergripande frågor, exempelvis om kyrkoordningen och vilka psalmer som ska vara med i psalmboken.

SÅ RÖSTAR DU Att rösta går till ungefär som i de allmänna valen. Ta med ditt röstkort och legitimation. Det finns flera sätt att rösta, både i förhand och på valdagen.

18

spira nr 4 • 2013

• Lördag 14 september kl 11-14 i Glashuset på Rådhustorget. Gäller bara dig som är medlem i Svenska kyrkan i Umeå.

• Brevrösta eller rösta med bud. Hämta ett brevröstningspaket på din församlingsexpedition. Där hittar du också all information om hur det går till praktiskt.

• Rösta på valdagen söndag 15 september i din vallokal. På röstkortet står det i vilken vallokal du kan rösta och dess öppettider.

b ild Matilda Hall

• Förtidsrösta på pastors- och församlingsexpeditioner den 2 till 11 september i hela landet. Kolla öppettiderna i den församling där du vill förtidsrösta. www.svenskakyrkan.se/umea

sp ira om k y rkovale t


Behöver du lite hjälp hemma? Vi på Attendo erbjuder hemtjänst och hushållsnära tjänster till dig som behöver extra stöd och hjälp i hemmet. Vill du veta mer om oss, ring gärna 090-15 83 93, vardagar kl 8–16

En hoppfull kyrka med Jesus i centrum!

Frimodig kyrka vill

- att gudstjänsten, med ordet, bönen och sakramenten, ska vara i centrum i allt arbete i Svenska kyrkan. - slå vakt om varje lokal kyrka och dess församling. Kyrkan byggs underifrån, utifrån människors gemenskap kring och med Jesus Kristus. - utveckla samarbetet med EFS. www.frimodigkyrka.se din kandidat i Umeå: elisabeth@elindahl.se

spira nr 4 • 2013

19


Inte hört i kyrkbänken

av Lars Segerstedt

Victorias bönbok från 1979 har fått en »genre-kompis«, nämligen Prinsessan Estelles bönbok. Barn- och ungdomspräst Anna B Ruther har läst båda.

[På baksidan] sidan] k a b å P n [ ] bilder Bönepärlor [På baksidablev sidan] k a B [ n [Baksida ] tips] g g o l B [Bloggtips] [ sardikt] ä L t [ k i [Läsard ] rdikter] a s ä L r e t [Läsardik ] [ Måsen på Spiras baksida är inspirerad av bekymmerslöshetspärlan och humlan av uppståndelsepärlan. Fotona är tagna av årets fotokonfirmander på Tavelsjö lägergård.

arkransen, där pärlorna symboliserar olika saker. Jenny Karlsson fotade en mås, som bekymmerslöshetspärlan. – Fåglar är fria och man känner sig väldigt fri när man är bekymmerslös, säger hon. Evelina Konradsson valde en bild av en humla till uppståndelsepärlan. – Eftersom en humla hämtar pollen för att sprida nytt liv på andra ställen, förklarar hon. Jenny och Evelina valde lägret för att de ville lära sig mer om fotografering. – Roligast var att fota i studio. Det var intressant med ljuset, att det till exempel går att få helt vit bakgrund med duschdraperi, säger Jenny Karlsson. Ulrika Ljungblahd www.tidningens

pira.se

»Och han sade: Vad skall vi likna Guds rike vid? Vad skall vi använda för från Markus bild?« evangeliet

Citat av Jesus

kapitel 4, vers

Åtta ungdomar hade fotoinriktning på sitt konfirmationsläger. Fotograf Mikael Lundgren höll i fotokursen på förmiddagarna och deltagarna lärde sig inställningar i kameran, redigera i photoshop och testa olika bildperspektiv. Ett av uppdragen var att göra en utställning med bilder inspirerade av radbandet Fräls-

Foto: Mikael Lundgren

Årets fotokonfirmander var på läger i Tavelsjö.

20

– Tanken är att barn och vuxna ska samlas gemensamt kring den nya bönboken. Victorias bönbok däremot riktar sig mest till föräldrar och är mer undervisande, konstaterar Anna B Ruther, präst i Grisbackakyrkan. Den största vinsten är innehållet med omsorgsfullt utvalda, raka, konkreta böner tillsammans med detaljrika akvareller av Petra Szabo. Victorias bönbok har bara ett tiotal enkelt skissade bilder i svartvitt. – Både form och tilltal är jättetråkigt och den skulle kunna vara ett antikvariatfynd från 1959, säger Anna. Victorias bönbok var ett initiativ av Hovförsamlingen efter att det unga kungaparet vänt sig dit med frågor om svenska aftonböner. – Även om den gavs ut 1979 var nog personerna bakom boken barn av en äldre tid. Den tar upp hur man kan tänka kring bön, synd och tio Guds bud, säger Anna B Ruther. När Prinsessan Estelles bönbok (Verbum förlag) kom till hade bokförlaget större inflytande, tror hon. Den är också framtagen i nära samarbete med föräldrarna. Här finns böner för vardagar, olika årstider och för trötta föräldrar. Två av bönerna är både på svenska och arabiska respektive syrianska. Bönerna är hoppfulla oavsett om de handlar om fred, våld, att dela med sig eller om trygghet. På en sida kan läsaren göra egna böner. – Det bemyndigar barn att be med egna ord, om sina känslor och om vad de hoppas på. Redan 1780 kom första »genre-kompisen« Kronprinsens Barnabok, tillägnad Gustaf Adolf.

spira nr 4 • 2013

30

Erika H Magnusson me llan h im m e l & j o rd


7

Den 15 september är det kyrkoval. Vad ska Svenska kyrkan prioritera? Spira frågade flanörer längs gågatan.

Vad ska kyrkan satsa på? text Eva Gustafsson | foto Stina Nordin

Stig-Olov Sten – Ungdomarna. Visserligen bor jag i Finland, men frågeställningarna är nog desamma. Ungdomar har ingenting att göra, ingenting rejält. De har en form av hemlöshet när det gäller vad livet går ut på. Många dukti-

tips för klimatsmart mat!

Laga klimatsmart mat och prata om hållbarhet under måltiden. Det är idén bakom studiecirkeln Världens kurs – matlag för klimaträttvisa. I juni utbildades ett 25-tal cirkelledare i Umeå. 1.

[På baksida

]

n

[På baksida 2.

ha ndl a l agom Att slänga mat är resursslöseri. Handla lagom och använd matresterna.

3.

undvik h alvfab r ik at Färdiglagad mat kräver mycket energi att framställa och lagra.

4 .

vä lj fairtrade -m ärk t Så förbättras arbetsvillkoren för arbetare i fattiga länder.

5.

vä lj e kologisk a produ k ter Ekologiskt jordbruk är långsiktigt och hållbart, det ger mindre utsläpp.

6.

a nvänd säsongsråvaror Genom att välja frukt och grönsaker som är i säsong sparas en massa energi. Välj rotfrukter i stället för gurka och sallad vintertid.

[Baksidan ]

] [På baks ida

n

[Baksidan ] Blogg tips ] [Blogg tips ] äsard i kt] Utanför [Läsardikt ] äsard ikter ] [Läsardi kter ] 7.

ga ungdomsledare behövs.

ät mindre k ött och mer grönsaker. Det är energikrävande att föda upp köttdjur. Ät mer bönor och linser. Se kött som gott tillbehör, inte som merparten på tallriken.

]

n

Ulrika Engqvist – Socialt arbete. Kyrkans och kristnas uppgift är att finnas för de svaga och utstötta. Vi kristna vill gärna vara med dem som är precis som oss själva, men vi ska vara medmänniskor till alla. Kyrkan gör redan mycket, men vi kan göra mer.

vä lj närproduce r at Så minskar transporterna.

Källa: Världens kurs – matlag för klimaträttvisa

Den som vill vara med i ett matlag kan kontakta Sensus studieförbund. Det går också att hämta materialet på Världens kurs webbplats och använda det utan att ha gått kursen. > www.sensus.se – klicka dig vidare till Världens kurs!

Vi som inte ser och hör som andra

känner oss ofta nervösa och utanför.

Vi försöker ta det med en klackspark men känner oss ändå utanför. Ofta blir det förvecklingar. Ser, hör och gör fel. Utanför.

Misstänksamhet ibland, kanske är det lika bra att inte se och höra allt. Utanför.

Ett ord en bild som vi ser och hör, säger mer än tusen som gör att vi känner oss.   Utanför.

Samira Nygård Mirzaei – Hålla liv i ungdomsverksamheten i byarna. Alla ska inte behöva åka in till Umeå för att hitta på något kul. Utbilda bra ungdomsledare. Kyrkan skulle också kunna göra något för ensamkommande flyktingbarn, hjälpa till att upplysa och integrera.

Fredrik Sundqvist – Verksamhet för utsatta och hemlösa. Det är viktigt att kyrkan finns med där och syns i det arbetet. Jesus fanns där i samhällets botten och jag tycker att det verkar vara kärnan i det kristna budskapet.

Hörsel- och synskadade deltagare på Trivselträffen i Martasalen, Umeå stads kyrka, 2013

mel l an h i m m e l & j o r d

spira nr 4 • 2013

21


spira möter: Xxxx xxxx

text Xxxx | foto Xxxxx

2014 är det premiär för en ny lokal pilgrimsvandring. Redan i sommar provgick en grupp de sju milen mellan Tavelsjö och Hörnefors under fyra dagar.

En enkel mässa firas utomhus varje dag. Det alkoholfria vinet serveras i träkåsa och oblaterna ur rotkorg. Ett 20-tal personer deltog en eller flera dagar under pilgrimsvandringen mellan Tavelsjö och Hörnefors. Maria Hägglund, Anna Dykert, Bettan Jonsson och Maj-Lis Waara hälsar på en nyfiken hund längs grusvägen från Hissjö bönhus till Tavelsjöleden.

22

spira nr 4 • 2013

sp ira m ö t e r: x x x x x x


Nutida pilgrimer går nya vägar R

TESTA

text & foto Ulrika Ljungblahd

2014 är det premiär för en ny lokal pilgrimsvandring. Redan i somras provgick en grupp de sju milen mellan Tavelsjö och Hörnefors under fyra dagar. Vi står i en ring, axel mot axel med våra ryggsäckar på ryggen. Knappt 20 personer i olika åldrar som inte känner varandra. Några är rutinerade pilgrimsvandrare som gått spanska klassikern Santiago de Compostela och Dag Hammarskjöldleden i Abisko. Andra har gått endagsturer, medan flera provar pilgrimsvandring för första gången. Vi ber: »Herre, visa mig din väg och gör mig villig att vandra den« – Då vandrar vi mot Tavelsjöberget! uppmanar Yvonne Eriksson och tar täten utrustad med klassiska pilgrimsattribut som hatt och stav. Pilgrimsvandringar går vanligtvis till stora, kända helgedomar. Den här vandringen går mellan kyrkor och bönhus i fyra församlingar, från Tavelsjö kyrka via bönhuset i Hissjö, Backens kyrka, Kyrkans hus i Yttersjö och bönhuset i Sörmjöle till Hörnefors kyrka. En vandring från sjö till hav på fyra dagar. – Det är roligt att lära känna lokalmiljön och upptäcka bönhusen, säger Yvonne Eriksson, kyrkoherde i Hörnefors och en av initiativtagarna till vandringen som är ett av Svenska kyrkans bidrag till Kulturhuvudstadsåret. Yvonne, Bettan Jonsson, Ingela Eriksson och de andra i arbetsgruppen har senaste året provgått i flera områden kring Umeå för att hitta en bra sträcka. Första etappen på drygt två mil från Tavelsjö kyrka, längs Tavelsjöleden till Hissjö bönhus är ny för alla. Den ska visa sig vara tuffare än väntat. Kanske får 2014 års vandrare ta en annan väg. Vid fikatid är vi i alla fall uppe på Tavelsjöberget. Efter en välsmakande kaffepaus och en kort meditation med utsikt över en spegels pi r a om : ku lt u r h u v udstadså ret

blank sjö är det dags för en timmes vandring i tystnad. Samtalen avstannar och naturens ljud blir ännu tydligare. Vi passerar spångar över myrar som ängsullen bäddat ner, hjortronblommor som väcker löften om saftiga bär. Då och då gal en gök på avstånd. Det är väldigt meditativt och stilla. Tills plötsligt. »Var är leden?« De orangea ledmarkeringarna syns inte längre till. Kartan åker fram och det är bara att vända om för att hitta rätt väg igen. »Det är som i livet« konstaterar någon med ett skratt. o c h d e t ä r int e enda gången som den fysiska vandringen blir en tydlig bild av livet. Under dagarna talar vi om vilka ryggsäckar vi bär med i livet, behov av rastplatser och skillnaden mellan att vara vilse och orientera sig. – Bara genom att följa med på en sån här vandring ökar man sin självinsikt, säger Tapio Alakörkkö. Han har vandrat 160 mil i Europa under två månader och tycker att pilgrimsvandring är ett själs- och naturvänligt sätt att se sig om i världen. Framförallt är det en inställning. – Det ska inte vara så märkvärdigt eller krångligt – bara ta dina skor och en stav och gå! uppmanar han. Pilgrimstanken är inte kopplad till någon särskild led eller plats. Pilgrimens nyckelord som långsamhet, enkelhet och frihet går att tillämpa betydligt oftare och flera dimensioner går att överföra till det dagliga livet. Tapio Alakörkkö nämner tempot, beredskapen att förändras och

Pilgrimsvandring Sommaren 2013 hölls en provvandring med ett 20-tal pilgrimsvandrare. Vandringen startade vid Tavelsjö kyrka och gick längs Tavelsjöleden via Hissjö till Backen och Umeå centrum. Efter en busstur till Yttersjö fortsatte pilgrimerna till fots via Sörmjöle längs havet till Hörnefors. Totalt cirka 70 km. Sträckningen för 2014 års vandring fastställs under hösten 2013.

 

Skavsår Naturupplevelse Enformigt

 

Skratt och samtal Meditativt

umeå 2014 Kulturhuvudstadsåret 2014 arrangerar Svenska kyrkan fototävling, barnmusikal, samisk vandring, multimediamässa, psalmmanifestation, kyrkopera, utställning kring religionsdialog, pilgrimsapp, konstutställning, filmhelg och orgelskoj.

spira nr 4 • 2013

23


tryggheten i att man fixar det mesta som händer. Sinnena skärps, dofterna blir tydligare och fågelkvittret snudd på högljutt. Känselspröten för de andra i gruppen blir också känsligare. – Det tar man med sig till vardagen, säger han. Det har blivit lunchrast vid Stortavlesjön. När alla ätit, några badat och andra legat raklånga i skogskanten dukar Yvonne Eriksson fram för nattvard. Oblaterna ligger i en rotkorg och vinet skickar vi runt mellan oss i en träkåsa. – Naturen talar sitt språk, det behövs inte så många ord. Därför är det så fint att fira mässa tillsammans i blåbärsriset, säger hon och stärkta till ande, kropp och själ kan vi fortsätta vår vandring. s å gå r da ga rn a . Vandring varvas med vattenpauser och korta meditationer från Dag Hammarskjölds bok Vägmärken. Middagen serveras i bönhus där trötta, men glada, vandrare tejpar skavsår och delar reflektioner från dagen. Några vandrare avviker, andra kommer till. Lunchmässan firas dagligen under bar himmel, med ett undantag. Andra dagen firas nattvarden i Backens kyrka. Kanske är det första gången på flera hundra år som pilgrimer stannar till i medeltidskyrkan, kanske har det aldrig hänt. Vi tas i alla fall emot som pilgrimer och bjuds en medeltida meny bestående av svamp- och lökgryta med fårost, surdegsbröd, rosenmandelbollar och isad saftsorbet. Sedan uppmanar prästen Inger Lohmander oss att lägga oss på kyrkbänkarna och vila före nattvarden. Den andra dagens sista etapp går längs strandpromenaden vid Umeälven. När de andra tar bussen till Yttersjö där de ska övernatta avslutar jag min pilgrimsvandring för den här gången genom att gå hem till radhuset på Böleäng. n – Det är något rytmiskt med att gå. Lyssna på fotstegen; de har en rytm, stavarna en annan och skvalpet i vattenflaskan en tredje, säger Tapio Alakörkkö, som nu lagt ner staven en stund utanför Backens kyrka för att vila. Ingela Eriksson läser ur boken Vägmärken och Lars Nilsson kollar kartan.

till stift och kyrkomöte • •

ta ansvar

bevara vårt

att du

ha förnyelse

www.fiskarna.net

24

spira nr 4 • 2013


minispira Av Lars Burman

ordspråk Varje siffra är en bokstav. Skriv bokstäverna i rutorna och läs ordspråket som handlar om valmöjligheter!

Spirakryss 4-2013 Kristoffer 2013-08-19

Lösning MiniSpira: Att inte välja är också att välja

Foto: David Dahlberg

KRAFT GAMMAL GREKISK BOKSTAV

SOLNASJUKHUS

SOM ÅNGRA UMEÅKLUBB

KÄNDIS I BAGDAD MALMBERG

FLOD I BAYERN

LEGO VAR HAN FÖRR

PÅ SALTKRÅKAN GRÄNS

MOTVILJA KANSKE PÅ ISEN

YMA MED FANTASTISKA RÖSTEN KORT MUSIKBEARBETNING

PLATS FÖR VISS KAKA HÅLLNING

KONSTANT I CIRKEL

GER OSS NYHETER

HÄR BOR HAN

FÖRR JESU PÅ ORD PÅ GIMONÄS KORSET

YTA SAGOKUNG PÅ ISLAND

FLOTTE I MÅNGA KRYSS

UNDERSTÖD TILLTRÄDE KUNDE JESUS NÄS KANSKE BARA EN MASK

DE ÄR SATTA I SYSTEM

TIDIG KOMPIS KAN GISSAS KRYSSGRÄS

VILL MAN KÄNNA SIG TILL

OGENOMSKINLIG

Spira nr 4

MÅNGEN PÅ NORRBYSKÄR

FRUKTDRYCKER KARLERIK

HERR NILSSON DJUPSINNIG

SÄKERT I KYRKAN

STANDARDISERING

PRONOMEN

AFRODITE

MYCKET KORT OM TRAFIFOLK KERAD DYSTERFLOD KVIST

DOG PÅ USAGATA

STORA I SKOGEN

> Tips! Lösningen på tidigare korsord finns på Spiras webb. Prenumerera på Spiras nyhetsbrev så får du mejl när lösningen publiceras! Anmäl dig på www.tidningenspira.se

Grattis till Inga Sikström som vann Sweet av Roy Fares. Grattis också till Stefan Nordström och Margit Söderberg som vann varsitt presentkort på en bok. Den först öppnade rätta lösningen får denna gång Prinsessan Estelles bönbok. Två vinnare får presentkort på böcker. Lösningen vill vi ha senast den 30 september till Spira, Box 521, 901 10 Umeå och märk kuvertet »Korsord«. min is pi r a & k ryss

KONSTINRIKTNING

ANNANS NYTTJAR GÖKEN

GLOSA FÖR DOSA

Konstruktör: Anders Perstrand

EFTERSOM STAD I TOSCANA

BORDSBÖN

DI UNDER JORDI

KAN MONALISA I PARIS KANONREGEL

HANS HUSTRU

spirakrysset Namn:___________________________________________________ Adress:__________________________________________________ Ort:_____________________________________________________

spira nr 4 • 2013

25


Vad ska jag göra i höst? text Ulrika Ljungblahd | bild Kristina Alfonsdotter

Sugen på att testa något nytt i höst? I Svenska kyrkan finns något som passar de flesta. I september är det terminsstart för många spännande aktiviteter.

Studerande Sofie

Högpresterande Sofie har lite pengar, men mycket att göra. Hon satsar på bra betyg och tränar så mycket hon hinner. Då och då dyker funderingarna om meningen med livet upp.

Prata med andra unga om stora frågor i gruppen Livsresan. Se gratis film i Mariakyrkan eller på Teg. Börja morgonen med meditation i Backens kyrka.

Mer detaljer om tipsen > www.tidningenspira.se

26

spira nr 4 • 2013

Nyinflyttade Nils

Nils är nybliven änkling och har precis flyttat till Umeå. Han vill träffa nya vänner och pröva något nytt.

Besök Vänskapskaféet på Böleäng en torsdag i månaden. Promenera i grupp på Backen eller från Mariakyrkan. Ät Knytmiddag i Ersbodakyrkan och gå med i Carlskyrkans fixargrupp och hjälp andra att hänga upp gardiner eller byta glödlampor!

Pappaledige Pär

Pär är föräldraledig med två barn i en liten lägenhet. På dagarna umgås han gärna med andra barn och vuxna. Samtidigt längtar han ibland efter tystnad och att få prata till punkt.

Fika gott och allergivänligt på Bebiskaféet i Tegs eller Backens kyrka, där det dessutom är sångstund med barnen. Åk på en retreathelg i Tavelsjö eller delta i en feministteologisk samtalsgrupp på Ålidhem.

Allt inför höststarten > www.svenskakyrkan.se/umea


Vill du ha hjälp att skapa ordning bland dina viktiga papper? Hämta Livsarkivet hos oss. Livsarkivet är den bästa garantin för att dina närstående får veta var försäkringar, testamente, lagfart, gåvobrev och andra viktiga papper finns - den dagen då de behöver veta det. Vi hjälper dig att fylla i, förvara, uppdatera och bevaka ditt exemplar av Livsarkivet - utan kostnad och utan förpliktelser. Livsarkivet är en del av den trygghet som det innebär att anlita en auktoriserad begravningsbyrå.

Vänd Er med förtroende till oss Vi gör gärna hembesök. Jour dygnet runt. Christina Wendel

Ulf Påhlsson

Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning. Vi kan även hjälpa Er med bouppteckning, gravsten. Kostnadsfri gåvoförmedling Begravningar - Bouppteckningar - Gravstenar Gravlyktor & Ljus

UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Rodmark Åbergs Östra Kyrkogatan 85, 903 43 UMEÅ Tel. 090 - 777 160, www.umeabegravningsbyra.se

Alen Begravningsbyrå V. Norrlandsg 40,Umeå • 090-434 77 S. Drottninggatan 29, Vännäs • 0935-123 00 www.alenbegravningsbyra.se

Vi finns när du behöver oss Vi hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Du får även hjälp att fylla i Vita Arkivet, teckna begravningsförsäkring och välja gravsten. Varmt välkommen! Hembesök • Jour dygnet runt Umeå, Västra Norrlandsgatan 18 B Tel. 090-14 20 80 Vännäs, ombud Roland Lövgren Tel. 0935-127 70

www.fonus.se

Samtalsgrupp för dig som förlorat någon Någon som betytt mycker för dig har gått bort. Varje människa och varje relation är unik - också sorgen. I samtalsgrupp får man möta andra i liknande situationer. Och genom samtalet få stöd och hjälp att kunna gå vidare. Erfarna samtalsledare finns med som stöd i grupperna. För mer information om gruppen När jag förlorat min livskamrat, eller När jag förlorat mina föräldrar kontakta diakon Åse Lindegren, tel. 090-200 2677, ase.lindegren@svenskakyrkan.se För gruppen Familj och sorg - för barn, ungdomar och föräldrar, kontakta diakon Karin Nordfeldt Hansson, tel. 090- 785 1300, karin.nordfeldt.hansson@vll.se arr: Svenska kyrkan i Umeå, Sensus, Västerbottens läns landsting, Rädda Barnen, Umeå kommun.

spira nr 4 • 2013

27


matlust: Bra och billig mat

1. Gör en matsedel med inköpslista. 2. Handla efter inköpslistan och undvik impulsköp. 3. Handla efter säsong. 4. Köp bönor, kikärtor och linser som alternativ till kött. 5. Laga fler portioner än vad som går åt till middag och gör matlåda. 6. Gå inte strikt efter datummärkningen. Lukta och smaka. Maten kan vara okej även om bäst före-datumet har gått ut. 7. Släng inte mat i onödan. Rester kan bli goda måltider. (Källa: Konsumentverket)

Tre hembakta lingonbaguetter kostar ungefär 20 kronor. Serveras med en rejäl sats rödbetshummus för cirka 30 kronor.

Ta vara på resterna! text Eva Gustafsson | foto Peter Lindegren

Använd säsongens grönsaker, gör omelett och baka bröd på gammal fil. Tipsen kommer från Mariakyrkans Ingrid Holmlund och Johanna All Berggren som tillsammans hållit matlagningskurs i kyrkan om bra och billig mat. Ingrid Holmlund och Johanna All Berggren i Mariakyrkan träffar ofta människor som har en svår ekonomisk situation. Där föddes idén till matlagningskursen. – Det finns mycket pengar att spara i valet av det vi äter, säger Ingrid. I dag står hon och Johanna i köket för att ge exempel på billig och enkel mat. De bjuder på en gyllengul squashsoppa med baguette och rödbetshummus. Mycket grönsaker är billiggare än kött och Johanna, som är vegetarian, har många idéer att dela med sig av. – Ugnsbakade rödbetor med salt är jättegott i all sin enkelhet, tipsar hon. Fördelen med grönsaker är att du kan använda det som finns under säsongen och det kostar betydligt mindre. Hon tipsar också om att med en omelett som grund är det bara att blanda i av de rester

28

spira nr 4 • 2013

och småsnuttar som finns i kylskåpet. Det går att ta vara på mer än vi kanske tror, framför allt ska vi inte stirra oss blinda på bäst-föredatumet. Gammal fil kan till exempel användas i brödbaket. – Baka själv är ett jättebra sätt att spara pengar, säger Ingrid med eftertryck och sätter in en plåt med baguetter i ugnen. Visserligen kan det kosta lite första gången alla ingredienser ska köpas, men sedan finns de ju hemma, allt går inte åt till ett bak. v å ren s kurs ha r rört sig om just detta; matlagning och nyttiga tips kring hur vi kan få våra pengar att räcka längre. – Det handlar inte om att dela ut några pekpinnar, förklarar Ingrid Holmlund. Vi vill hjälpa till med att se hur pengarna kan användas på bästa sätt.

Johanna All Berggren är diakoniassistent och Ingrid Holmlund är diakon i Mariakyrkan.

Både hon och Johanna ser hur antalet personer som har det svårt ekonomiskt ökar och hur de finns i alla åldersgrupper. De vill inte bara dela ut pengar eller en matkasse i månaden, utan på annat sätt möta människors behov. – Det är bara fantasin som sätter gränser för vad kyrkan kan göra, konstaterar Ingrid Holmlund och Johanna All Berggren. ■ m at lust


vardagstankar susanne dahl | studentpräst

Tar rast på Bjuröklubb Solgul squashsoppa 2-3 squash (600-700 gram) 1 purjolök, även den gröna delen 2 msk vetemjöl 1 liter grönsaks- eller hönsbuljong

1 dl grädde eller crème fraîche 1,5 dl riven och lagrad ost salt och peppar 2 tsk gurkmeja

Dela varje squash på längden och skär i halvcentimeterstora skivor. Skiva purjolöken och fräs grönsakerna i olja på svag värme. Strö över vetemjöl och blanda. Häll i buljongen och låt koka i 5-7 minuter. Blanda i grädde eller creme fraiche samt ost och krydda efter smak.

Rödbetshummus 400 g färdigkokta kikärtor 2 vitlöksklyftor 1 krm svartpeppar ev 2 msk citronsaft

3 kokta rödbetor ¾ tsk salt 0,5 tsk spiskummin

Mixa alltsammans och smaka av med citronsaft.

Lingonbaguette 25 g jäst 6 dl vatten 2,5 tsk salt 1 msk rapsolja 0,5 dl mörk sirap

1,5 dl lingon 2 dl grovt rågmjöl 1 dl linfrö 1 dl solroskärnor 2 dl grahamsmjöl

10 dl vetemjöl 1,5 tsk stött anis 0,5 msk flingsalt repad färsk rosmarin

Det är sommarens sista semesterdagar och rastlösheten tilltar i kroppen. Något måste göras! En tur bort för att bryta den obönhörliga nedräkningen av dagar. Så packar vi väskorna för att tillbringa ett dygn vid fyren på Bjuröklubb. Medan vi vandrar uppför berget, mot fyren och lotsutkiken får jag känslan av att vi går in i en annan tid. Så som det kan vara på platser som är fyllda av berättelser och människoliv. Att vara omgiven av hav med fri utsikt i alla väderstreck gör mig lugn. Att vara höjd över vardagens grå, att för en stund ha överblick och andas i min egen takt, utan tankar på olästa mejl och måsten som väntar. Fastän himlen är gråtung och regnet nära är ändå allting storslaget och vackert. När mörkret tätnar är också det välkommet. Med en ficklampa i handen ger vi oss ut på klipporna. Fyrens stadiga ljus ger trygghet mitt i ödsligheten. Och den känsla som fyller mig säger: det kommer att bli bra, allt kommer att bli bra. I Bibeln förknippas stunder uppe på berg ofta med uppenbarelser och insikter. Berget är en avskild och avskalad plats. En plats för närvaro. Men det är alltid en tillfällig rastplats och det går inte att stanna kvar. Kanske kan de flyktiga semesterveckorna vara som en tur upp på det där berget. Att bryta den inrutade tiden, att se allting från en annan position med en trygg distans från vardagens verkstad. Att få blicken som urskiljer viktigt från oviktigt. Och just när allt tycks vara så där enkelt och andningen äntligen landat i magen så är det plötsligt dags att återvända till vardagen. Men det vi har sett på berget dröjer sig kvar. Innan vi packar våra väskor för att gå vägen ner skriver jag en rad i gästboken: Tack för denna plats – vi kommer tillbaka!

Arbeta ihop degen och låt den jäsa i två timmar. Dela den i tre delar och forma varje del till en baguette. Lägg direkt på bakpappersklädd plåt. Grädda i 250 grader i 15 min, sänk värmen till 175 grader och grädda ytterligare 20 min. Recepten kommer från Bergets kokbok, Rättvik matlus t o ch va r dag sta nk a r

spira nr 4 • 2013

29


spira besöker: Västra kyrkogården

Nu står stenarna stadigt

Daniel Lönnefjord gräver upp ett gammalt betongfundament. Numera förankras gravstenar istället med expanderjärn, som Peter Andersson slår ner i marken. text & foto Helena Andersson

– Det här var en riktig bumling, konstaterar Daniel Lönnefjord, när han gräver upp det gamla fundamentet till en av gravstenarna på Västra kyrkogården. Ett par tusen gravstenar i Umeå får nu ny och säkrare förankring. Västra kyrkogården har besök av Daniel Lönnefjord och Linus Sandström från Norra kyrkogården. De utgör ett av tre team som under sommaren åtgärdar lösa gravstenar på de fem kyrkogårdarna i Umeå. – Ofta är dubbningen mellan gravsten och sockel problemet. Hålen är för stora, dubbarna har rostat sönder eller saknas helt. Då sätter vi dit nya rostfria dubbar, berättar Peter Andersson, arbetsbas på Västra kyrkogården. I dag ska de åtgärda några stenar där själva sockeln är instabil. Hur gravstenar förankras i jorden har varierat över tid och mellan olika kyrkogårdar. Från första början grävdes stenen bara ner en bit i jorden, men på 1930-talet började man gjuta en betonggrund i marken, där en sockel fästes. Många stenar står i dag instabilt. Gjutningen kan ha lossnat, och tjälen har fått sockeln

30

spira nr 4 • 2013

att luta. För 15-20 år sedan infördes porösare socklar, som visade sig kunna frysa sönder och spricka vid belastning. Från och med i vår monteras alla nya gravstenar i Umeå på så kallade flexia expanderjärn, och de används också för att säkra gamla stenar med instabil sockel. – Vi gräver bort gjutningen, om det finns en sådan, och slår ner expanderjärn i jorden. Sedan lägger vi sockeln i byglar och skruvar fast den. Då ska den hålla länge, säger Peter Andersson och trycker på en sten för att visa hur stadigt den står. d e t va r eft er en dödsolycka på Bollebygds kyrkogård som riktlinjer för kontroll av gravstenar togs fram. Under 2012 testades alla 13 000 gravstenar på Umeås kyrkogårdar, varav ungefär 2 500 behövde åtgärdas.

– De är ganska jämnt fördelade på kyrkogårdarna, med en liten övervikt på Backen och Tavelsjö, som är gamla kyrkogårdar med besvärliga markförhållanden, berättar Joachim Blomberg, teknisk chef. Arbetet med gravstenarna kommer antagligen att fortsätta under 2014. Målet är att alla gravstenar ska stå stabilt och i framtiden kontrolleras vart femte år. n

› gr avste n ar s äk r as När? Sommaren 2013 och framåt Var? Umeås fem kyrkogårdar: Röbäck, Norra, Västra, Backen och Tavelsjö Hur? 2 500 gravstenar åtgärdas så de uppfyller riktlinjerna för stadiga gravstenar.

s p i ra b e s ök er: v äst ra k y rko g ård e n


Välkommen till kyrkan! Gudstjänst med kyrkorna väst på stan söndag 15 september kl 10.00, Grisbackakyrkan Medverkande från Hedlundakyrkan, Västerslättskyrkan och Grisbackakyrkan Pilgrimsgudstjänst med små och stora söndag 22 september kl 11.00, Backens kyrka Vandring till gemensamt kyrkkaffe på Rådhustorget

Rottrådar – våra andliga rötter onsdag 11 september kl 18.00, Mariakyrkan Även 9/10

Scrapbooking för vuxna och barn lördag 21 september kl 10-16, Tavelsjö församlingsgård. Lunchservering

Kvällsretreat fredag 20 september kl 15-20, Backens kyrka Soppa, te och kaffe. 100 kr. Anmälan 16/9 elisabet.renstrom@svenskakyrkan.se

Världens café- mötesplats för alla nationaliteter lördag 21 september kl 17.00 Anmälan till sara.p.sandstom@svenskakyrkan.se Salvadoransk mat Även 19/10

Pilgrimskvällar

Sinnesrogudstjänst lördag 28 september kl 18.00, Tegs kyrka

med teman

Kärlekens mässa söndag 28 september kl 14.30, Umeå stads kyrka I samband med Umeå Pride

Varannan tisdag från 17 september kl 17.30 Ålidhemskyrkan

Mässa De äldres dag söndag 29 september kl 11.00, Tavelsjö kyrka Tema Dela minnen. Kyrklunch Temagudstjänst söndag 13 oktober kl 18.00, Tegs kyrka Med samtal och fika. Husbandet. Gospelmässa söndag 20 oktober kl 18.00, Backens kyrka Backen Gospel

Ålidhemskyrkan 40 år

Ett sammanhang för dig som, tillsammans med andra, vill söka andlig fördjupning och förnyelse. Enkel måltid, därefter meditation och smågrupper Måla mina minnen söndag 22 september kl 14-16.30, Backens kyrka Kravlöst bildskapande i gestaltning, färg och form under stillhet och tystnad. 100 kr/tillfälle. Inger Lohmander, präst och bildterapeut Anmälan 090-200 2812 Terminsstart för Bibelstudier onsdag 25 september kl 13.00 samt söndag 29 september kl 18.00, Västerslättskyrkan

Festhögmässa söndag 13 oktober kl 11.00 Kyrkoherde Lisa Tegby - kyrkokören tårtkalas - utställningar och mycket mera

Retreat fredag-söndag 27-29 september, Tavelsjö lägergård »Ljuset i mitt hjärtas dunkel« Info om kostnad/anmälan Erik Hansson, erik.hansson@svenskakyrkan.se

Tegs församling 50 år

Kurs lördag-söndag 26-27 oktober, Ålidhemskyrkan Fördjupning i själens nio ansikten genom enneagrammet. Medverkan: Marie Berneli, Malmö. Anmälan Erik Hansson, 090-200 2716

Jubileumsgudstjänst söndag 20 oktober kl 11.00 Tegs kyrka Församlingens medarbetare, biskop Hans Stiglund. Kyrkkaffe.

Musik och konserter Konsert söndag 8 september kl 18.00, Backens kyrka Emil Eriksson, klarinett, Lisa Oscarsson, orgel Konsert lördag 14 september kl 18.00, Umeå stads kyrka Lisa Oscarsson, Boo Egebjer Allsångskväll tisdag 24 september kl 19.00, Böleängskyrkan Ängskören

Bön för staden 22-29/9 Ekumenisk bönevecka

Umeå stads kyrka 22-29 september 24-7 bön (bön hela dygnet) Lunchbön, kvällsbön, bönepromenader pilgrimsvandring

Kaféer, samtal och skapande Familjefest med Barnens bibelutdelning söndag 8 september kl 16.00, Tavelsjö församlingsgård, middag

Konsert lördag 5 oktober kl 18.00, Umeå stads kyrka Robert Schumanns Dichterliebe, Lisa Oscarsson, piano, Anders Lundström, sång

After Work- ett gott liv efter det yrkesverksamma livet tisdag 10 september kl 12.00 Våffellunch Anmäl gärna till sara.p.sandstrom@ svenskakyrkan.se 090-200 2766 Även 8/10

Konsert söndag 6 oktober kl 18.00, Backens kyrka Katrin Meriloo spelar medeltida orgelmusik tillsammans med John Burmesiter slagverk

Sång för alla och Samtalskväll tisdag 10 september kl 18.30, Ersbodakyrkan. Varje vecka

Didos klang - kammarmusikkonsert lördag 12 oktober kl 18.00, Umeå stads kyrka My Eklund, Pascal Jardry, Agnes Wästfelt Bachkonsert lördag 19 oktober kl 18.00, Umeå stads kyrka Lisa Oscarsson, orgel/cembalo Mats Halfvares, traversflöjt

Kulturkafé tisdag 10 september kl 18.30, Ålidhemskyrkan »EU-sväng, en musikalisk resa genom dofter och ljus« Kåseri och sång av Anna-Lena Kanon och Ange Turell Samtal om livet onsdag 11 september kl 19.15, Ålidhemskyrkan Öppen samtalsgrupp efter vardagsmässan. Enkelt fika. Varje vecka.

Retreat och fördjupning

Sopplunch med andakt och program tisdag 17 september kl 12.00, Ersbodakyrkan

Livsresan varannan onsdag Ålidhemskyrkan. Info/anmälan senast 11 september till jeanette.brodin@svenskakyrkan.se För dig som är 17 år och äldre och vill samtala om livet och tron

Utopia? - temadag om hållbart liv tisdag 17 september kl 9-14 Aulan, Konstnärligt campus Karl Johan Bonnedal, Pella Thiel med flera. Arr: Kyrkan på Campus

d et h än d e r

Pyssel och hantverk lördag 28 september kl 13-16, Manusgränd 3. Anmälan till charlotte.thysell@svenskakyrkan.se 090-200 2970 Även 19/10 Söndagskafé 29 september kl 18.00, Ålidhemskyrkan »Bekännelser av kristna humanisten« John de Gruchy, teolog och författare, Sydafrika »Systrarna i Gallejaur« Trivselträff tisdag 1 oktober kl 12.00, Tavelsjö församlingsgård Åke Edström visar film och berättar. Lunch Budgetrådgivning onsdag 2 oktober kl 18.30, Manusgränd 3 Kommunens budgetrådgivare ger råd och tips. Anmälan måndag 30/9. Kontakt: Diakon Agneta Mattsson, 090-200 2818 Synpunkten – Filmkväll onsdag 2 oktober kl 19.00, Mariakyrkan Film och samtal

Vänskapskafé Böleängskyrkan torsdag 19/9 kl 18.30 För andligt längtande, intresserade av fler vänner, singlar, tolvstegsvänner, ignatianskt inspirerade, handarbetssugna, Lectio Divina-intresserade. After work torsdag 3 oktober kl 17.00, Röbäcks kyrka Andakt och pyssel. Anmälan för mat 1/10 leona.klevfjorden@svenskakyrkan.se Terminsstart för Skapande café måndag 7 oktober kl 18-20, Backens trivselboende Vårdhemsvägen 5 Ta gärna med eget handarbete. Kvällsfika och högläsning

Ett urval av församlingarnas program i Umeå. Kulturarrangemang i samarbete med Sensus. Med reservation för ändringar

Gudstjänster och andakter

Knytmiddag onsdag 9 oktober kl 17.30, Ersbodakyrkan Ta med så det räcker till flera Abba-allsångscafé lördag 12 oktober kl 18.00, Tavelsjö församlingsgård Världens barn-gala med lokala solister. Servering Inspirationsdag för volontärer söndag 13 oktober kl 13-16, Backens kyrka Sven Tjäderborn och Aina Axelsson, Frivilligcentralen talar om volontärarbete i kyrka och samhälle Öppet hus med soppa tisdag 15 oktober kl 11.00, Kyrkans hus, Yttersjö Höstmiddag torsdag 17 oktober kl 17.00, Ersbodakyrkan Middag torsdag 17 oktober kl 17.30, Mariakyrkan. Anmälan 15/10 Margareta Gelfgren. umeamaria@svenskakyrkan.se 090- 200 2775 Vårplanering tisdag 22 oktober kl 18.30, Ersbodakyrkan Tyck till om Ersbodakyrkans verksamhet

spira nr 4 • 2013

31


www.tidningenspira.se

»Och han sade: Vad skall vi likna Guds rike vid? Vad skall vi använda för bild?« Citat av Jesus från Markus evangeliet kapitel 4, vers 30


Spira nr 4 2013