Nya Ostis 12/2021

TORSDAG 25 MARS 2021 - Nummer 12 - 3,20 euro

Till alla hushåll

Vårens nyheter från LSOY Koti!

FanniK Mieli lampor

FanniK Lykta Leea

62 cm / 100 cm

Goldie vinglas

36cm / 38 cm

3495

49

95

3995

Kanna 12,95

Goldie dricksglas

1295

995

Serveringsfat 34,95

Termoskanna

FanniK Kudde Hanko 40x60 cm

Wells Tak/fönsterlampa

2495

2495 FanniK pläd

8900

Kudde Porvoo 50x50 cm

130x170 cm

2995

*6430059560004*

Öppet

Må-Fre 7-17 Lö 9-14 Sö stängt

Adress

Alexandersgatan 3 07900 Lovisa info@loviisansahko.fi

1995

Kontaktuppgifter

Tero 050 528 1977 Esa 044 752 4204 Sirpa 044 702 2343

Öppet

Må-Fre 9-17 Lö 9-14 Sö stängt

Sommarkatalogen hittar du på sidorna 19-26 Kontaktuppgifter

Maarit 044 743 8959 Henna 044 776 4721 Pirjo 044 702 2245

Sidan

2

LEDARE

KOLUMN

Carita Liljendahl - Chefredaktör för Nya Östis

Jan Andersson

Tomma tunnor

N

Åter dags för tidsomställning

N

ästan 54 000 finländare skrev under medborgarinitiativet om att införa permanent sommartid då initiativet lämnades in till riksdagen i november 2019. Motiveringen var att vi får flera ljusa timmar på kvällarna och det skulle bidra till att vi tillbringade mer tid utomhus.

Frågan om tidsomställningen har stötts och blötts under många år. Finland har fört den vidare till Europeiska unionen.

För ett år sedan rapporterade Yle att EU fattat ett beslut om att uppdelningen i sommartid och vintertid slopas från och med 2021. Men Europeiska unionens råd har ännu inte behandlat förslaget. Det innebär att ett eventuellt beslut om att upphöra med tidsomställningen kan träda i kraft tidigast 2022. Finland vill också diskutera saken med sina grannländer för att eventuellt nå en överenskommelse där alla skulle ha samma tid.

Vintertiden, som vi övergår till i slutet av oktober, är den som kallas normaltid. EU-kommissionen har föreslagit att avskaffa

omställningen till sommartid i EU. Finland stöder kommissionens förslag. Enligt kommunikationsministeriet skulle det bästa alternativet för Finland vara permanent normaltid. Men drygt 50 000 finländare tyckte annorlunda för två år sedan, och diskussionen lär fortsätta även den här våren.

På söndag är det åter dags att flytta visarna, eller de digitala siffrorna på våra klockor, en timme framåt. Då börjar sommartiden. Det blir inte lika tidigt ljust på morgonen men det är troligen inte många som påverkas av det. Däremot blir den ljusa kvällen längre och den ger oss en känsla av att vi hinner och orkar med mycket mera.

Somliga anser att tidsomställningen påverkar deras hälsa negativt. Enligt Stressforskningsinstitutet i Sverige inbjuder ljusare kvällar förvisso till mer uteaktivitet vilket sannolikt är bra för folkhälsan. Fler föredrar att utföra ärenden och handla i dagsljus än under de mörka timmarna, vilket ger en positiv effekt på ekonomin.

Chefredaktör Carita Liljendahl redaktion@nyaostis.fi tfn 044 241 3302 (må–to kl. 10–15) Upplagan i mars 2021: 2 448 ex.

Grundad den 28 april 2015 Utgivare: Understödsföreningen för Nya Östis

Biträdande redaktionschef Anna Johansson tfn 044 988 5031 (må–on kl. 10–14) Redaktörer Vardagar kl. 10–16 Gerd Mattsson-Turku tfn 0500 718 256

Den största biologiska effekten berör dock sömnen. Vi tappar en timmes sömn vilket leder till en ökad dagtidssömnighet. Det blir svårare och trögare att vakna om morgnarna. Även en ökad störningsgrad under sömn har konstaterats.

Stressforskningsinstitutet ger några tips som kan göra övergången till sommartid lite lättare. Om det är möjligt ska du ta en sovmorgon på första måndagen efter omställningen. Känsliga individer kan flytta fram klockan med en kvart per dag i fyra dagar. Det kan vara särskilt bra för dem som driver djurstallar och har mjölkgårdar.

Nu under coronapandemin har många valt att vistas mycket utomhus. Så det känns säkert naturligt för det flesta att tillbringa de ljusare kvällstimmarna i naturen. Efter en lång höst och vinter med kyla och mörker längtar vi efter våren och välkomnar den, också fastän vi mister en timme natten mellan lördag och söndag.

Camilla Stjernvall tfn 050 371 7213 Hanna Stringer tfn 0400 470 817 Marianne Palmgren tfn 044 231 1877 Medarbetare: Max Arhippainen, Marit Björkbacka, Nina Björkman-Nystén, Pia Calenius, Inge Ekholm, Jan Heino, Johnny Hurmerinta, Benny Liljendahl, Mikael Rögård, Emilia Tallberg, Kim Wahlroos

är jag var barn och det åskade över Lovisa stod mormor kolugn och orubblig på trappan och konstaterade att ”dom rullar tunnor i Valkom”. Hon var så övertygande att jag nästan glömde knallarna.

Ibland undrar jag vad hon skulle säga om det virtuella åskväder som med jämna mellanrum briserar på nätets diskussionsforum. För jag tycker faktiskt att jag hör det välbekanta ljudet av tomma tunnor också där.

För inte så länge sedan hettade det till om lokaltidningens roll som bevakare av det politiska livet i Lovisa. I den här i och för sig viktiga frågan gick åsikterna heta både på pappret och på skärmarna.

Den utlösande faktorn till rabaldret verkade ha varit mångåriga SFP:aren Mia Heijnsbroek-Wiréns beslut att hoppa över till Samlingspartiet efter en förtjänstfull karriär i Svenska folkpartiets led.

Hennes motiv och person stöttes och blöttes i de sociala medierna så till den grad att Nya Östis chefredaktör Carita Liljendahl beslöt stänga diskussionen på tidningens nätsida då den hotade att slira utanför anständighetens ramar.

Go’natt! sade Liljendahl och förklarade att diskussionen fortsätter på morgonen då hon åter kunde hålla pli på debatten.

De sociala medierna har skapat en illusion där yttrandefriheten har förvandlats till en subjektiv rätt till skitprat oberoende av vad klockan är.

Att våga sätta stopp för det är inte mesig journalistik eller feghet som somliga har hävdat, utan mod som jag önskar att fler med publicistiskt ansvar skulle våga visa prov på idag.

Istället skjuter mediehusen sig själva i foten genom att gång på gång ängsligt springa efter varje fjärt menigheten släpper. Man konstruerar frågeformulär och undrar med darr på läppen: vad vill ni att vi skall fråga statsministern?

Jag vidhåller att det i framtiden kommer att behövas fler som vet och på djupet bryr sig om hur sanningen ser ut. Vad vi inte behöver är fler bloggare och allsköns tyckare.

Om det är någonting som det här corona-rabaldret har fört med sig, så är det en hälsosam påminnelse om att traditionell journalistik behövs. Folk törstar efter information som uttryckligen serveras av traditionella medier. Det har vi gott om tittarstatistik på där jag arbetar.

I ett rätt färskt nummer av Nya Östis frågar sig mångåriga YLE-chefen Kerstin Häggblom vem som längre orkar vänta på en nyhetssändning.

Det är i och för sig en bra fråga. Åtminstone hos oss är det nästan en miljon finländare som väntar kväll efter kväll.

Folk törstar efter information som uttryckligen serveras av traditionella medier.

Skribenten är MTV3:s nyhetsuppläsare och har fritidshus i Lovisa.

Passa på redaktion@nyaostis.fi tfn 0400 411 061 må–ti kl. 10–15 Annonsförsäljning annons@nyaostis.fi Annette Blomqvist tfn 040 1479 945 Vardagar kl. 9–17 Nya Östis delas ut med dagsposten.

Prenumerationspris 140 euro/12 mån. fortlöpande 73 euro/6 mån.

fortlöpande. Porto till utlandet tillkommer.

Tryckeri: Kaakon Viestintä Oy, Kouvola.

Prenumerationer Prenumerationer, adressändringar prenumeration@nyaostis.fi Lia Oberth, Pia Calenius tfn 0400 411 061 må–ti kl. 10–15 to–fr kl. 12–15

Lösnummer Lovisa K-Market Seppäläntie (Fredsby), K-Supermarket, R-kiosken, Shell, S-Market

Blev du utan tidning?

Ring 0400 411 061, to–fr kl. 12–15 eller mejla prenumeration@nyaostis.fi

% (019) 532 003

tili.tupa@sulo.fi tilitupafriman.fi Östra Tullgatan 1

TORSDAG 25 APRIL 2019 -12Nummer 17 TORSDAG 15 AUGUSTI 33 TORSDAG 25 MARS 2021 - Nummer - 3,20 euro

De fann sitt drömhem i Mickelspiltom

NYHETER

Nya strandtomter i Mästlax intresserar

Vacker natur på en kulle med egen strand fördelas på sex tomter i Mästlax. De blir klara för nya ägare under våren. Namn som Kvarnbacken och Kärleksbacken ökar attraktionen. Foto: Niko Laurila

NYHETER

Vardagen rullar på i Mainiokoti Klockaren Gårdstunet övergår i en parkskog där lilla Tytti gillar att leka och getterna trivs.

Foto: Jan Heino

LILJENDAL Familjen

Jenni Salmi och Janne Ranta letade flitigt i tre år innan de fann det som motsvarade deras förväntningar: ett rymligt bostadshus på landsbygden till ett överkomligt pris och med direkt tillgång till natur och trädgård. I november i fjol flyttade de med tvååriga dottern Tytti in på Kortasbacken

i Mickelspiltom. Den nuvarande byggnaden dateras till 1902.

– Husets våningsyta är 180 kvadratmeter med en stor vind. Många av fönstren är nyligen förnyade och elledningarna, vattenrören och avloppet fungerar. Men visst finns det också renoveringsbehov såsom taket och lite annat,

som vi själva kommer att ta itu med i egen takt, säger Janne.

Utöver karaktärshuset gläder sig det nyinflyttade paret över att ha två rymliga uthus, ladugård, torkbyggnad och ett garage med tillhörande förråd.

Lokalt sidan 30

Semester på hjul blir allt populärare LILJENDAL Redan i fjol ökade semesterfirandet i hemlandet och tecken tyder på att ökningen fortsätter. Försäljningen av husbilar och husvagnar tilltar och uthyrningen av dessa fordon likaså. Paret Kristina och Mats Lönnfors firar tioårsjubileum som semesterfirare i husbil och ser fram emot att i sommar igen rulla iväg för några veckor.

Sidan 36 Kylmäluoma i Hossa är ett område som familjen Lönnfors gärna besöker.

Foto: Mats Lönnfors

LAPPTRÄSK

Onnikotis invånare och inneboende i ålderdomshemmet Tallmogården flyttade till den nya kombinerade helheten Mainiokoti Klockaren i januari.

Nu har vardagen tagit form. Men till en början hade personalen fullt upp då de lärde sig ny programvara, och minnespatienter kände sig osäkra i det nya boendet.

– Tur nog flyttade personalen från Tallmogården samtidigt. Personalen var som en trygg klippa för minnespatienterna, säger enhetschef Kaarina Lücke.

Sidan 37

K U LT U R

Testund till påsk LOVISA

Katriina Jordan-Westermark är till vardags viceordförande i föreningen Teen ystävät r.y. och kan beskrivas som en ambassadör för tedrickandet i vårt land.

Sidan 20

Sidan 10

REPORTAGE

Författaren som trivdes i Lovisa I två perioder bodde författaren Kjell Lindblad i Villa Biaudet i Lovisa. I dag berättar han om minnen från den tiden men också om annat som berört honom i livet.

Sidorna 14–15

REPORTAGE

Hon fann kärleken i Lappland Terhi Salmela, född Nurminen, har många fina minnen från barndomen och ungdomsåren i Artsjö och Lappträsk. Sedan 2000 bor hon i Ranua i Lappland, där hon träffade sitt livs man och bildade familj med honom.

Livet har inte alltid varit en dans på rosor.

Bland annat miste Terhi och hennes man Risto sitt första barn i cancer. Men till familjen hör i dag tre döttrar och familjen Salmela tycker mycket om friluftsliv i den storslagna naturen.

– En del av mitt hjärta finns alltid kvar i Lappträsk, säger hon.

Sidorna 38–39

Sidan

TORSDAG 25 MARS 2021

4

LOVISA Näringslivs- och infra-

strukturnämnden behandlar ärendet om Haddom skolas skick på sitt möte ikväll, torsdagen den 25 mars. I föredragningslistan kan man läsa att renoveringsbehoven leder till att byggnadens husteknik måste förnyas. Arbetet närmar sig en totalsanering och de beräknade kostnaderna för saneringen uppgår till cirka 954 000 euro. Det innebär ett kvadratmeterpris på 2 200 euro. Som jämförelseuppgift har staden saneringen av de gamla delarna i Forsby skolcenter. De kostade 2 500 euro per kvadratmeter.

Beredande tjänstemannens förslag inför nämndens möte är att Haddom skola inte renoveras eftersom kostnaderna blir för höga. Fullmäktiges ordförande Otto Andersson (SFP) tycker att man ska ta timeout i ärendet.

– Nu är det inte läge att göra förhastade beslut, säger han.

Jag anser att näringslivs- och infrastrukturnämnden borde bordlägga frågan gällande renoveringen av skolan. Detta för att det skulle finnas tid att i lugn och ro gå igenom kostnadskalkyler, reparationsbehov och planer.

Han säger att frågan om skolans framtid inte enbart handlar om renovering av en byggnad, utan om en helhet där bland annat elever, lärare och föräldrar ingår. Därför borde ärendet gå till bildningsnämnden som kunde ge sitt utlåtande innan näringslivs- och infrastrukturnämnden fattar sitt beslut.

– Den av tjänstemännen föreslagna beslutsgången verkar nu vara den att om näringslivs- och infrastrukturnämnden beslutar att skolan inte renoveras, så går ärendet i och för sig vidare till nämn-

”Gör inte förhastade beslut om Haddom skola”

Enligt förslaget till näringslivs- och infrastrukturnämnden ska Haddom skola inte renoveras eftersom arbetet enligt uträkningarna blir för dyrt. Foto: Pia Calenius

”Nu är det inte läge att göra förhastade beslut. Jag anser att näringslivs- och infrastrukturnämnden borde bordlägga frågan gällande renoveringen av skolan.”

Otto Andersson

den för fostran och bildning.

Men såsom jag förstår förslaget, skulle bildningsnämnden inte längre behandla renoveringsfrågan, utan istället hur utbildningen för eleverna i

Haddom skola i framtiden då skulle ordnas.

Enligt Andersson är näringslivs- och infrastrukturnämndens beslut väldigt avgörande för fortsättningen.

– Bordläggning behövs för att fullmäktigegrupperna internt ska ha möjlighet att diskutera en fråga som är så här stor före nämndens beslut om renovering. Beslutsfattandet bör nu fokusera på att trygga Haddom skolas elevers rätt till närskola. Om det skulle visa sig att renoveringen av olika orsaker inte vinner tillräckligt med understöd, måste man aktivt hitta lösningar så att barnen kan gå i en skola inom

Haddom skolas elevupptagningsområde För sin egen del ställer Otto Andersson sig positiv till det alternativ som föräldrarna själv föreslagit, det vill säga Kuggoms gamla daghemslokal.

– Det alternativet bör vi vid behov allvarligt utreda och överväga. – CL/NÖ

Intyg över coronavaccination Text: Gerd Mattsson-Turku

Intyget ska också kunna skrivas ut på papper.

I tjänsten Mina Kantasidor förbereds ett elektroniskt coronavaccinationsintyg som innehåller information om att personen fått coronavaccin. Avsikten är att intyget ska kunna tas i bruk i maj.

Vaccinationsintyget skulle vara elektronisk information som visas upp med en streckkod, en QR-kod eller en kombination av dessa i telefonen.

Andel som vaccinerats I Lovisa har 14,7 procent av befolkningen fått dos 1 och 3,2 procent dos 2. I Lappträsk har 13,7 procent fått dos 1 och 2,1 procent dos 2, i Pyttis 15 procent dos 1 och 2,3 procent dos 2 och i Mörskom 16,6 procent dos 1 och 0,5 procent dos 2.

På riksnivå har 13,3 procent av finländarna fått dos 1 och 1,6 procent dos 2.

Finland har hittills fått sammanlagt 955 000 vaccindoser.

Den här veckan väntas komma 125 000 och nästa vecka 283 000. − Den här veckan har Lovisa fått 520 vaccindoser Moderna och till nästa vecka är samma mängd beställd, säger Lovisa stads ledande läkare Marika Ylärakkola. Även Astra Zenicas vaccindoser är beställda, men vi vet inte ännu om vi kan vaccinera med Astra Zenica.

Antalet insjuknade från pandemins början Nya Östis rapporterar det totala antalet smittade i Lovisa, Lappträsk, Mörskom, Pyttis och några andra kommuner.

Inom parentes finns antalet nya smittade från föregående sju dagar. För Lovisa och Lappträsk rapporteras de siffror som sjukvårdsdistriktet ger. De är inte direkt jämförbara med THL:s siffror.

Lovisa, 104 (3) Lappträsk, 20 (-) Pyttis, 27 (2) Mörskom, 12 (-) -------------------------Borgå, 484 (44) Esbo, 7 110 (454) Fredrikshamn, 98 (13) Helsingfors, 21 966 (1 574) Kouvola, 570 (23) Kotka, 319 (24) Orimattila, 92 (5) Sibbo, 313 (21) Vanda, 8 396 (472)

Sidan 5

GÖR KÖKET TILL HJÄRTAT I DITT HEM

Låt oss planera ditt livs vackraste och mest funktionella kök

Se våra fantastiska vårerbjudanden på keittiomaailma.fi/ kampanja Vår butik har förnyats!

K E I T T I Ö M A A IL M A L O V I S A Östra Tullgatan 11 Tfn. 044 972 3810/Tina Grönqvist MÅ-FRE 10–17.00

Boka gratis planeringstid KEITTIOMAAILMA.FI

Sidan

TORSDAG 25 MARS 2021

6

”Respektera skyddsplanen för området” Samtalsämne nummer ett i Bruket dessa dagar är stadens planer för den unika miljöns framtid.

Text & foto: Risto Valkeapää

STRÖMFORS Byaföreningen Ruotsinpyhtään Kymijokilaakson kylien kyläyhdistys är en av dem som öppet motsätter sig att Nedre smedjan skulle säljas. Man har skapat en medborgaradress för att rädda helheten, målet är ett medborgarinitiativ.

Den unika helheten Strömfors bruk har skapats under 300 år. Vissa delar har klarat seklernas framfart bra, andra sämre.

Strömfors tidigare kommundirektör Börje Broas, 97 år, anser också att skyddsplanen måste respekteras.

– Det här är ju planlagt, varför skulle man nu gå och ändra? Det är en skyddsplan, där det är klart fastslaget vilka byggnader och konstruktioner som är så värdefulla ur byggnadskonstnärlig och kulturhistorisk synvinkel att de inte får rivas, säger Börje Broas.

Han tillägger att om man gör reparationer måste man se till att exteriören och också rumsindelningen i möjligaste mån bibehålls, liksom konstruktionslösningar och inredningsdetaljer. Museiverket måste få ge utlåtanden om rivningar och reparationer.

– Det är också fastslaget att byggnaderna med omgivning måste skötas så som deras kulturhistoriska värde förutsätter.

Börje Broas är besviken på Lovisa stads sätt att strunta i de krav som planläggningen föreskriver för Strömfors bruk.

– Jag kan heller inte alls förstå försäljningen, eller att man inte respekterar gällande skyddsplan.

Genomskinlig beredning ett måste Mia Aitokari, SFP, röstade på fullmäktigemötet för återremittering. Hon motsatte sig inte försäljning, men stödde förslaget om återremittering för att få klarhet i beredningen. − Beredningen måste som helhet vara sådan att alla känner till den, inte bara en del.

Aitokari säger att beredningen inte gav besked om vad som skulle säljas. − Exakt information grundar sig på fastighetsnummer, inte på smeknamn, sa hon.

Mia Aitokari ställer inte upp i valet i juni, men hon fortsätter som medborgaraktiv. Hon är projektkoordinator för föreningen Kungsvägen. − Nedre smedjan innehåller mängder av stadens museiföremål, därför motsätter sig Ruotsinpyhtään Kymijokilaakson kylien kyläyhdistys försäljning. Museiverksamheten finns i de användbara delarna av byggnaden. Vissa delar har man tvingats stänga, andra delar har hyrts ut till företagare, bland annat som café. Här finns stadens infopunkt, liksom områdets enda allmänna toaletter, skriver byaföreningen i ett utlåtande.

Föreningen anser att byggnaden måste repareras åtminstone så att den kan användas. För att trygga museiverksamheten och stadens övriga verksamhet på området bör Nedre smedjan inte säljas.

Först försäljning, sedan planläggning Stadsdirektör Jan D. OkerBlom kör enligt modellen först försäljning, sedan planläggning tillsammans med köparen. − Jag är på den linjen främst för att det blir bättre så. Det är svårt att i förväg bedöma vilken vision en möjlig köpare har. Dessutom är det förmånligare för oss. Det är annars svårt att få med alla planläggningskostnader i priset.

Helsingfors har fått kritik för att planläggning har utlokaliserats, särskilt när det gäller Elielplatsen, med stor påverkan på den nationellt värdefulla miljön omkring järnvägsstationen.

Planläggningspolitiken i Helsingfors har gått in för att bygga tätt och fylla öppna platser med nybyggen. OkerBlom säger att det i Strömfors bruk varken finns behov eller planer på att bygga tätt. − Under mina 17 år som kommunalpolitiker i Helsingfors har jag sett många verksamhetsmodeller. Man måste

Börje Broas i sitt arbetsrum på Smedsvägen i Strömfors.

komma ihåg att Helsingfors har andra möjligheter att planlägga, med en stor planläggningsenhet och personal.

Här fungerar vi nog utgående från egna förutsättningar, på vårt eget sätt, säger OkerBlom.

Enligt stadsdirektören vill staden sälja till någon som har rejält med pengar. Beträffande status som världsarv, ”kanske en ägare som vill att området blir ett världsarv kan marknadsföra sig så att det lyckas”.

Smeden Tiia-Riitta Lahti jobbar i övre smedjan som förblir i stadens ägo. Hon anser att Strömfors bruk borde bli ett av de kulturella världsarven.

Sidan

Strömfors bruk satellit till vildmarks- och naturmuseet?

Text & foto: Risto Valkeapää Familjen Uusitalo har ägt fastigheter och verkat i Strömfors bruk sedan 2015. De är intresserade av att köpa flera fastigheter och utvidga verksamheten.

STRÖMFORS

− Familjens fastighetsbolag Strömforsin Yrityspuisto äger redan fastigheter i Bruket. Som bekant är vi preliminärt intresserade av de fastigheter som möjligen kommer till försäljning, säger bolagets VD Aleksi Uusitalo.

Bolaget är också med och arbetar för projektet Pyttis nationella vildmarks- och naturmuseum. − Vi anser att brukshelheten kunde fogas som en satellit till museet, om det blir av. Vi vill utreda Strömfors bruks möjligheter att bli en del av Unescos världsarv.

Museiverksamheten är en väsentlig del av områdets attraktion, säger Aleksi Uusitalo.

Museismedjan i Nedre smedjan bör bevaras där den är och byggnaden ska sättas i skick. − Förutom tidigare Schind-

De äldsta föremålen tillverkades i Nedre smedjan redan 1745.

ler Electric äger vår familj karaktärshuset, tidigare direktörsbostad och Krogbackens inkvarteringsbyggnad som ligger strax intill. Strömfors Bed & Bistro driver båda. Sedan vi övertog flera tomma fastigheter i slutet av 2015 har ett tiotal, i huvudsak nya, företag startat i Bruket.

Fortsättningsvis ser Uusitalos många utvecklingsmöjligheter på området, både för industri och turism.

– Fabriken satsar nu på trä i anslutning till parkettfabriken PR Wood. Turismen hade ett rekordår 2020, historiens livligaste, så möjligheter finns.

Områdets styrka ligger i företagen och deras dragningskraft. Planläggningen måste beakta företagens möjlighet att växa och det måste finnas utrymme för ny kapacitet, som siktar på turism året om. Hyresgästernas behov förändras, fastigheterna måste skötas därefter. − För att betjäna nya företag och utveckla området måste man reagera smidigt. Det krävs långsiktighet och beredskap till flexibla investeringsinsatser, sådant som staden av förståeliga skäl har svårt att klara av, säger Aleksi Uusitalo.

”Dåligt förberett” ansåg majoriteten Med rösterna 28–7 remitterade fullmäktige ärendet om försäljning av vissa byggnader på bruksområdet i Strömfors.

LOVISA Det blev en lång dis-

kussion då försäljningen av utvalda byggnader i Strömfors bruk behandlades i fullmäktige för en dryg vecka sedan.

Stadsdirektör Jan D. OkerBlom höll ett långt anförande innan diskussionen öppnades.

Han sade att företagarna på området inte behöver känna oro för stundande sommar, kontrakt görs som tidigare och inga hyresförhöjningar är att vänta.

– Det kostar mycket att få byggnaderna i skick men staden kan vara med och styra processen och kräva att köparen ska beakta utvecklingsönskemålen på området.

De som understödde förslaget att fastigheterna går direkt till försäljning var stadsstyrelsens ordförande Tom Liljestrand och hans partikamrater Roger Turku och Eva Sederholm, Centerns Katja Pekkola och Samlingspartiets Janne Lepola, Mia Heijnsbroek-Wirén och Juha Kar-

7

Sköt polisärenden via nätet

Polisen uppmanar alla att sköta ärenden via polisens nättjänst på grund av coronaläget.

Tillstånds- och brottsärenden kan ofta skötas på distans eller handläggas på nätet.

– På vissa polisstationer har tidsbokningen blivit överbelastad. I sådana fall lönar det sig att vänta till lite senare och sedan se på nytt om det finns nya lediga tider. På grund av det rådande coronaläget är det inte möjligt att köa inomhus på alla ställen, säger överinspektör Timo Perälä på Polisstyrelsen.

Förutom inlämnande av elektronisk brottsanmälan kan brottsärenden till en del även handläggas på distans.

Men om polisen kallar till förhör personligen är det nödvändigt att komma. Om det finns ett hälsohinder eller annat hinder för besöket ber polisen att kontakta avsändaren av kallelsen. – NÖ

Andningskydd delas ut MÖRSKOM Under bibliotekets

öppettider delas andningsskydd ut till mindre bemedlade. Man erhåller femtio andningsskydd per hushåll, och man får även andningsskydd av tyg. Andningsskydden delas ut av välfärdssamkommunen för Päijänne-Tavastland.

Biblioteket i Mörskom finns på adressen Ämbetsvägen 5.

Biblioteket har öppet måndag klockan 10–15, tisdag–torsdag 14–19 samt fredag 10–15.

Påskhelgen påverkar bibliotekets öppettider. Den första april har biblioteket öppet klockan 10–15 och håller stängt den 2–5.4. – MP/NÖ

Stödet för biodling nitton euro per bisamhälle

En av byggnaderna som är till salu är den mycket kända före detta brandstationen med slangtornet. Foto: Pia Calenius

vonen. De anser att processen måste gå framåt och att fullmäktige borde kunna lita på att tjänstemännen förberett frågan tillräckligt bra. Att sälja byggnaderna är att satsa på utveckling sade man i sammanhanget.

Merparten av fullmäktigele-

damöterna kände sig ändå lurade och ansåg att beredningen av ärendet var dålig. Alla motsatte sig inte försäljning men ansåg att ärendet måste beredas ytterligare. Under diskussionen framförde många att företagarna på området är oroade över sin framtid och att

området först måste planeras ordentligt och först efter det kan man sälja byggnaderna.

De som talade för försäljning anser att det är tvärtom. Man säljer först och planerar sedan då man vet vad köparen önskar sig. – CL/NÖ

I år är det nationella stödet för biodling nitton euro för ett övervintrat och ofördelat bisamhälle. Sammanlagt uppgår stödet till 0,6 miljoner euro som fördelas mellan 450 biodlare. För att få stöd måste biodlaren ha minst femton övervintrade bisamhällen. Vidare måste odlaren ha fått försäljningsinkomster från biodlingen och följt bestämmelserna i djurregisterlagstiftningen.

Målet med stödet är att kompensera de konkurrensnackdelar som följer av Finlands ogynnsamma förhållanden och trygga en fortsatt biodling och branschens möjligheter för utveckling. – NÖ/GMT

Sidan

TORSDAG 25 MARS 2021

8

Byggnaderna ska säljas som en helhet Lovisa stads beslut att sälja de åtta byggnaderna på bruksområdet i Strömfors är rätt. Men de ska säljas som en helhet.

Det säger byggnadsingenjör Annika Malms-Tepponen som jobbat med bruksområdet.

Text: Gerd Mattsson-Turku Ahlströmbolaget ägde ännu i början av 1980-talet alla byggnader och bostadshus på bruksområdet och man satsade mycket pengar på att hålla de gamla byggnaderna i skick. − På 1980-talet och början av 1990-talet var det möjligt att få offentlig finansiering för restaurering av gamla byggnader och då grundades bolaget ”Strömfors bruksmiljö Ab” med Ahlström, Strömfors kommun och Helsingfors universitet som ägare. Bolagets mål var att värna om den gamla bruksmiljön för kommande generationer, säger Annika Malms-Tepponen som började jobba som byggnadsinspektör i Strömfors kommun 1981.

Till bolaget överläts de åtta byggnader med tillhörande markområde som Lovisa stad nu ska sälja.

㌀⸀

㄀⸀ ㈀⸀

㐀⸀

㄀ ⸀

혀瘀爀椀最愀 昀愀猀琀椀最栀攀琀攀爀 㤀⸀ 䘀攀氀氀洀愀渀渀椀 ㄀ ⸀ 䈀甀琀椀欀攀渀 ㄀㄀⸀ 혀瘀爀攀 猀洀攀搀樀愀渀 ㄀㈀⸀ 䈀攀搀 ☀ 䈀椀猀琀漀

㄀㄀⸀

瘀 欀猀 愀挀 猀戀 渀

㄀㈀⸀

攀 最

Information om ansökningsförfarandet våren 2021 finns tillgänglig på stiftelsens hemsida. www.niclaskiljandersstiftelse.fi

䘀愀猀琀椀最栀攀琀攀爀 琀椀氀氀 猀愀氀甀 ㄀⸀ 䰀愀搀甀最爀搀攀渀 ㈀⸀ 匀琀愀氀氀攀琀 ㌀⸀ 䈀愀猀琀甀渀 㐀⸀ 䈀漀搀攀渀 㔀⸀

㔀⸀ 䈀爀愀渀搀猀琀愀琀椀漀渀攀渀

洀攀搀 猀氀愀渀最琀漀爀渀攀琀 㘀⸀ 一攀搀爀攀 猀洀攀搀樀愀渀 㜀⸀ 嘀攀爀欀栀甀猀攀琀 㠀⸀ 匀最攀渀

搀 爀

NICLAS KILJANDERS STIFTELSE sr

Stiftelsens ändamål är att genom understöd och stipendier främja svenskspråkiga ungdomars utbildning och kulturella utveckling, företrädesvis i Östra Nyland.

”Det är rätt att Lovisa stad säljer de åtta byggnaderna, men de ska säljas som en helhet. Om de säljs separat, är risken att de köps av privatpersoner som kanske efter en tid sätter upp en skylt med texten ”Privat område” då man inte vill ha obehöriga vandrande utanför fönstret. ”

爀最

Reparationsskulden är obefogad Då Ahlström såldes till Schneider drog sig Ahlström ur bolaget ”Strömfors bruksmiljö Ab”. Helsingfors universitet likaså och kvar fanns bara Strömfors kommun som nu fick en massa byggnader på sin lott.

Ahlström sålde bostadshusen till privatpersoner.

− Om det byggs nya gator och lättrafikleder på bruksområdet förstörs den unika miljön, säger Annika Malms-Tepponen.

爀 䠀攀

Övre smedjan såldes för en mark Malms-Tepponen ser tillbaka på tiden på Bruket med vemod. − Vi som jobbade med bruksmiljön satte vår själ och hjärta i arbetet.

Vad kommer du speciellt ihåg? − Övre smedjan hade helt hunnit förfalla. Taket var trasigt och det regnade in. Hur ska vi rädda den, det skulle inte bli billigt.

Då föddes idén att sälja den till miljöministeriet. − För en mark sålde vi den till ministeriet som överlät den till museiverket som satte den i skick.

EU-pengar och sysselsättningspengar EU-pengar har använts till mycket under årens lopp. − Nedre smedjan, stallet och ladugården har restaurerats med EU-pengar.

Vallarna med stenläggning ner till älven, broarna med staket över älven förstärktes och byggdes med sysselsättningspengar. Många arbeten som gjorts syns inte för blotta ögat. Med rätt underhåll ser allt fräscht ut, men det kostar tid och pengar.

Det finns fortfarande möjlighet att få EU-pengar till bruket, men man ska veta till vad man söker pengarna och man ska kunna skriva ansökningarna.

Vad har det kostat att ha bruket med sin miljö kvar och att det ser ut som det gör idag? − Från början av 1990-talet till 2002 investerades tio miljoner euro i bruksmiljön. Jag slutade 2002 och har inga siffror på vilka pengar som sedan investerats.

Malms-Tepponen betonar att hon inte var ensam om att ro i land olika projekt på bruksområdet. − Jag minns hur en gammal smed levde upp då han fick vara med och restaurera Övre smedjan.

㔀⸀

渀 㠀⸀

最攀

瘀

欀猀

甀 䈀爀

㘀⸀

㜀⸀

Annika Malms-Tepponen

De åtta byggnader som Lovisa stad vill sälja är samtliga kopplade till den industriella eran på bruksområdet.

Då Schneider lade ner verksamheten köpte Reino Uusitalo bland annat Vita Huset där Ahlströms klubb verkat och fabriksfastigheten, vilket var bra. Nu är båda byggnaderna väl underhållna och i användning. − Det är rätt att Lovisa stad säljer de åtta byggnaderna, men de ska säljas som en hel-

㤀⸀

De åtta byggnader som Lovisa stad vill sälja är samtliga kopplade till den industriella eran på bruksområdet.

het. Om de säljs separat är risken att de köps av privatpersoner som kanske efter en tid sätter upp en skylt med texten ”Privat område” då man inte vill ha obehöriga vandrande utanför fönstret.

Den stora reparationsskulden som byggnaderna påstås ha anser Malms-Tepponen

vara obefogad. − Bara taken är täta står byggnaderna kvar. Det är ytterst få åtgärder som får utföras på grund av skyddsbeteckningarna. Några nya gator och lättrafikleder behövs absolut inte. De förstör den vackra bruksmiljön.

Sidan

9

Mörskom vill satsa Hurdan hundpark vill din på kollektivtrafik Planerad tidtabell för den nya bussrutten under vardagar: • Mörskom–Borgå 7.00–7.50 • Borgå–Mörskom 15.15–16.05 • Mörskom–Borgå 16.05–16.55 • Borgå–Mörskom 17.00–17.50

det lämnar in anbud som kan godkännas körs rutten den 1.8.2021–31.7.2022, samt eventuellt optionsåret 1.8.2022–31.7.2023.

– MP/NÖ

hund ha?

LOVISA Hurdan hundpark det

borde byggas på Kvarnåsen funderas det nu på inom Lovisa stad. Hundparken ska ligga öster om den nya begravningsplatsen, norr om stadens trädbank som ligger bredvid begravningsplatsen. Det är meningen att bygget skall inledas våren 2021.

Hundparkens storlek är cirka 3 000 kvadratmeter om en inhägnad avsedd för alla hun-

dar byggs. Alternativt kan det byggas två inhägnader på cirka 1 500 kvadratmeter envar i vilken stora och små hundar har var sin egen inhägnad.

Det går nu att svara på enkäten och berätta sin åsikt om hurdan hundparken borde vara. Enkäten är öppen till den 31 mars. Webblänk till Webropol-enkäten är link. webropolsurveys.com/S/ FCD7F181A365ADDA. – NÖ

Hundparken ska ligga öster om den nya begravningsplatsen, norr om stadens trädbank som ligger bredvid begravningsplatsen.

A

UT

OT

RE

NDS

V I BI LÄ GARE

L’AU T

OM

OB

ILE

M AG

GRATTIS TOYOTA YARIS, ÅRETS BIL 2021!

AZ

AU T

ISIE

INE

REVUE

AU TOV

A OPIST

AUTO

CAR

OBIL

MÖRSKOM Närings-, trafikoch miljöcentralen samt Mörskom, Askola och Borgå har förhandlat om behovet av kollektivtrafik.

Under förhandlingarna har Mörskom fört fram målsättningen i den nya kommunstrategin. Enligt strategin ska det gå smidigt att förflytta sig såväl inom kommunen som att pendla till arbetsplatsen.

Kollektivtrafiken i Mörskom försämrades märkbart våren 2019 då Borgå Trafik avslutade sin rutt i området. Efter det har kommunen bland annat anlitat beställningstaxi medan man sökt en lösning på problemet.

FAKTA

AU

TOM

Det finns nu planer på en bussrutt från Mörskom centrum till Borgå.

Enligt en enkät gällande kollektivtrafik som Mörskom låtit utföra är majoriteten av Mörskomborna missnöjda med kollektivtrafikens tidtabeller och man önskade (72 procent av svarandena) att kollektivtrafiken från Mörskom till Borgå skulle förbättras. Man önskade två till fyra turer under vardagar.

Eftersom kommunens resurser är begränsade satsas det på en rutt som skulle köra längs med Borgåvägen, alltså väg 1605 under vardagar. Nu har NTM-centralen påbörjat anbudsförfarandet som pågår fram till den 14 april.

Ifall planerna på den nya bussrutten blir verklighet skulle den enligt kommunen i huvudsak rikta sig till personer som jobbpendlar, studerar alternativt behöver göra uppköp. Rutten sammanfaller med bussturer om man till exempel ska vidare till huvudstadsregionen. Rutten skulle också köras under semestertider.

Ifall av att transportföretag under anbudsförfaran-

ME

F

IR

Toyota Yaris segertåg bara fortsätter.

I början på året steg Yaris till den mest sålda bilen i både Europa och Finland och nu har den även blivit vald till Årets Bil 2021. Nya Yaris har fått beröm för sin lågutsläpp hybridteknik, klassledande säkerhetsutrustning, goda köregenskaper och eleganta utformning.

Läs mera på toyota.fi.

NU VINTERDÄCK PÅ LÄTTMETALLFÄLGAR

NA

UTO

AU

TO

490 €

MED TOYOTA JOUSTO -FINANSIERING YARIS HYBRID ACTIVE T.EX.

221 €

/mån

Inkl. vinterdäck på lättmetallfälgar

YARIS 1.5 HYBRID ACTIVE totalpris 22 086,89 € (inkl. leveransavgifter 600 €), WLTP CO2-utsläpp 87 g/km, WLTP EU-komb. förbrukning 3,8 l/100 km. Nya Yaris Hybrid -modellernas WLTP CO2utsläpp 87–98 g/km och kombinerade förbrukning 3,8–4,3 l/100 km. Garanti 3 år/100 000 km, 12 års karossgaranti mot genomrostning, hybridsystemet 5 år/100 000 km.

Hybridakkugaranti 10 år/350 000 km. T Vinterdäckerbjudandet gäller nya kundbeställningar (endast privata) och är i kraft tills vidare, erbjudandet gäller ej GR Yaris -modellen. Bilarna på bild är specialutrustade. EXEMPELBERÄKNING: Toyota Yaris 1.5 Hybrid Active 22 576,89 € (inkl. leveranskostnader 600 € + vinterdäck på lättmetallfälgar 490 €). TOYOTA JOUSTO mån-rat 221 €. Financieringstid 48 mån. Kilometer 60 tkm. Handpenning 20 % (4 515,38 €). Sista större rat/garanterat återköpspris 9 954 €. Ränta 2,95 %. Handlingsavgift 9 €/mån. Upplägg-ningsavgift 180 €. Egentlig årsränta 4,12 %. Kreditens mängd 18 061,51 €. Kredit och kostnader tot. 20 344,81 €. Förutsätter ett godkänt kreditbeslut och kaskoförsäkring.

Kredit beviljas av Toyota Finance Finland Oy, Korpivaaravägen 1, Vanda.

LOVISA Bäckgatan 3 Tfn 019 535 390 Vi betjänar: vard. 8–16.30 lö 10–13

BORGÅ Veckjärvivägen 1 A Tfn 019 524 7711 Vi betjänar: vard. 8–17 lö 10–13

www.porvoonautotarvike.fi

Sidan

TORSDAG 25 MARS 2021

10

Mästlax får nytt bostadsområde Text & foto: Nina Björkman-Nystén Nya strandtomter kommer i vår till salu i närheten av Näse gård vid Pernåviken. Vägar byggs som bäst, samtidigt också elnät, vatten och avlopp.

PERNÅ Det finns många exempel på att landsbygden och särskilt skärgården lockar just nu. Riikka Karjula och Stefan Henkola, fritidsbosatta i närheten, driver tomtaffären som ett gemensamt projekt. Sex tomter är snart klara att säljas i Mästlax by. Många tror felaktigt att det är Malmsby, men så heter följande by, riktning Kabböle. − Området är fint, därför ville vi förädla det. Men nog är vi lite överraskade av att intresset för tomterna är så stort, redan innan marknadsföringen har startat. En familj har planer på att bada midsommarbastu här, säger Riikka Karjula och visar ut över stranden.

Tomterna har egen strand Varje tomt har egen strand, de är olika stora med varierande byggrätt, mellan 65 och 160 kvadratmeter. Priset varierar från 150 000 till 250 000 euro.

När en tomt säljs har den väg fram till byggplatsen, vatten, avlopp och el och stranden är putsad från vass och sly. − Så vill folk ha det. Vi vill göra området vackert och trivsamt, här finns alla förutsättningar. Området kallas Kvarnbacken, den gamla kvarnen står kvar. Visserligen i dåligt skick, men vi kommer att återställa den, vi tar vara på de historiska värden som här finns. Helheten ska vara attraktiv, säger Riikka Karjula.

Bostadsmässan 2023 och Drottningstranden kommer på tal. − Vi ser verkligen fram emot bostadsmässan, ett mycket bra projekt för Lovisa, säger Karjula. Vårt projekt här på Kvarnbacken kan bidra till intresset för Drottningstranden.

Lovisa har många fina områden och andra fördelar, säger

Mästlax by i västra Pernå växer. Ett nytt bostadsområde blir klart under våren. Det presenterades i veckan av Urho Ilmonen, Britt-Lis Henriksson-Sederholm och Riikka Karjula.

Riikka Karjula.

Friskt gott vatten och ren miljö Pernå skärgårds vattenandelslag ansvarar för vattenoch avloppsledningarna. Huvudentreprenör för allt som har med jordbyggande att göra är Christoffer Sundvik, bosatt i närheten. Han är också byggmästare, men för tillfället är han i full gång med en stor grävmaskin. − Bra att det kommer mera folk till orten, det här området är fint från början, nu blir det ännu bättre. Man hoppas förstås att åtminstone några är sådana som blir fast bosatta.

Men alla är välkomna.

Vattenandelslaget hade ett gott år 2020, ekonomin är fortsättningsvis stabil, det framgår ur bokslutet. − Stomlinjens längd är nu cirka 88 kilometer, efter tillbyggnad på Sarvsalö. Andelslaget strävar till att sälja i medeltal tio nya avtal per år,

Nya tomter i olika storlek, alla med egen strand, görs klara för nya ägare. Huvudentreprenör för jordbyggen är Christoffer Sundvik.

det räcker för att finansiera låneamorteringar och räntor.

Andelslaget fortsätter att utvidga stomnätet efter behov och finansiella möjligheter.

Coronaåret syns i flera distansjobb, intresse för fritids-

bostäder har ökat, säger Urho Ilmonen, styrelseordförande för Pernå vatten.

Friskt vatten och fungerande avlopp är viktigt för nybyggen och ökar trivseln, konstaterar Ilmonen.

− Våra system tar emot 10 000 kubikmeter avloppsvatten årligen. Det motsvarar 1 000 tankbilar, säger Ilmonen. Allt detta är borta från miljön och trafiken. Naturen tackar!

I Mästlax finns Kärleksbacken KOMMENTAR PERNÅ Det nya bostadsområdet i Mästlax presenterades för pressen på något som har varit ovanligt i ett år nu, pressinfo. Personerna på plats

utstrålade framtidstro, på ett sätt som stärkte hoppet om att tiden efter pandemin hägrar.

Vårens ankomst blev uppenbar.

Tillställningen var utomhus, givetvis. Det fanns ett bord dukat med munskydd, handskar, våtservetter, men också

saftkalas. Nära intill brann en liten brasa i snödrivan.

Byaaktiva grannen och guiden Britt-Lis Henriksson-Sederholm berättade om platsens historia. − Här har hittats järnföremål från 1300-talet. Kvarnen betjänade förstås många,

men här fanns en by redan på 1500-talet, med fyra skattehemman. Pernå var en viktig ort redan under medeltiden.

Man kan tänka sig att Agricola där på andra sidan Pernåviken hade bekanta här, säger BrittLis. Hon berättar också att hu-

set som syns mellan det nya området och Kabbölevägen ännu på 1950-talet var butik.

Själva Kvarnbacken var länge en samlingsplats, särskilt för traktens ungdomar. Den kal�las också Kärleksbacken.

Nina Björkman-Nystén

Sidan

Paus med AstraZenecas vaccin i Lovisa och Lappträsk Institutet för hälsa och välfärds (THL) beslut att tillfälligt avbryta vaccinationer med AstraZenecas vaccin påverkar också vaccinationerna för Lovisa- och Lappträskborna.

LOVISA

Grundtrygghetscentralen i Lovisa stad meddelade i måndags att vaccinationerna med AstraZenecas coronavirusvaccin avbryts under denna vecka medan man reder ut de misstänkta biverkningarna.

Tyvärr finns det i Lovisa stad inga andra vacciner tillgängliga för att vaccinera dem som hade fått en vaccinationstid för vecka 12. Man var tvungen att annullera vaccinationstiden för cirka 200 kommuninvånare.

Staden kontaktar alla som beställt en vaccinationstid för vecka 12.

– Annulleringen av vacci-

nationstiden kräver inga åtgärder från kundens sida. Vi meddelar per textmeddelande om den annullerade tiden till dem som beställt en vaccinationstid. De tider som hade beställts för måndagen den 22 mars annullerade vi redan under veckoslutet, säger serviceansvarig Senja Kangas från grundtrygghetscentralen i Lovisa stad.

Enligt säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea har två fall av hjärnventrombos rapporterats i Finland inom 4–10 dagar efter att man har fått AstraZenecas coronavirusvaccin.

Båda patienterna har medicinska riskfaktorer associerade med blodkärlstrombos och undersökningen av patienterna pågår fortfarande.

THL säger att Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) undersöker ytterligare den möjliga kopplingen mellan vaccinet och två mycket sällsynta former av blodkoaguleringsstörning. Dessa är förknippade med minskat antal blodplattor och en ökad tendens till blodkärlstrombos.

Enligt uppgifter från EMA har biverkningarna associerade med AstraZenecas vaccin främst förekommit hos kvinnor under 55 år och inträffat under de första två veckorna efter att man fått vaccinet.

De två fall som nu rapporterats i Finland kan anknyta till de blodkoagulationsstörningar som undersökts av EMA. I enlighet med försiktighetsprincipen har THL beslutat att avbryta administrationen av AstraZenecas vaccin i Finland tills ytterligare information finns tillgänglig om fallen och förekomsten av ett eventuellt

orsakssamband kan bedömas.

THL omvärderar situationen under denna vecka och vaccinationer med AstraZenecas vaccin fortsätter tidigast måndagen den 29 mars. Vaccinationer med andra coronavirusvacciner fortsätter normalt.

Har du fått AstraZenecas vaccin?

De exceptionella symptomen som observerats är ytterst sällsynta. Även om det ännu inte råder någon säkerhet om de observerade koagulationsstörningarna är relaterade till vaccinationen, rekommenderas det att alla som har fått AstraZenecas coronavirusvaccin håller ett öga på onormalt svåra symptom som eventuellt börjar först mer än tre dagar efter vaccinationen. Du ska söka vård omedelbart om du upplever kraftig huvudvärk som klart fortsätter att förvärras eller om det förekommer mycket kraftigt ökande blåmärken på huden eller slemhinnorna. – NÖ

11 Bidrag för hälsa och välmående i byarna

LAPPTRÄSK Kommunen vill

uppmuntra aktörer att utveckla lokala tjänster och produkter som främjar välmående och hälsa i byarna.

Man kan erhålla Goda Byar-pengen om man har en människoorienterad idé som för med sig välstånd och hälsa till byar, och om man lyckas att samla ihop finansiering via gräsrotsfinansieringskampanjen.

Finansiering ansöks via plattformen Mesenaatti.me.

Minimisumman är 300 euro. Om man uppnår minimum eller överstiger summan, fördubblar kommunen finansieringen med en lika stor peng upp till 500 euro.

Alltså om man till exempel samlar ihop 420 euro, ger kommunen 420 euro i extrastöd. Ifall man samlar ihop 730 euro, ger kommunen 500 euro i extrastöd.

När gräsrotsfinansieringskampanjen har kört i gång, bestämmer kommunen inom två veckornas tid om kampanjen finansieras. – MP/NÖ

Lovisa, Tessjö 135 m2

GÅR DU I SÄLJTANKAR? RÄTT TID ÄR NU!

Fp. 149 000 €

EHH 3r, k, b, wc, ingl. terrass, bilgarage, trädgårdsskjul.

Ej lagenl. e-cert. Tavastasvägen 27.

20466247

Efterfrågan på bostadsmarknaden är betydligt större än utbudet. Satsa även du på ett vinnande koncept och sälj med oss!

Lovisa, Fredsby 94 m2

Kerstin Rosenqvist

Fp. 122 500 €

RH 4r, k, klädr, bdr, sep. wc, b. Elk:D2013 Sp. 129 000 € Södra Fredsbyvägen 19.

20285474

fastighetsmäklare, AFM 050 314 0095 kerstin.rosenqvist@aktialkv.fi Brandensteinsgatan 11, Lovisa

PÅ KOMMANDE i mars

Renoverat radhushem nära Strömfors bruk Lovisa, Strömfors 78,5 m2 | 94 000 € Rosenqvist 050 314 0095

Sidan

TORSDAG 25 MARS 2021

12

Viltstammarna är stabila Text & foto: Jan Heino En årlig markräkning av viltstammar påbörjades i Nyland på 1970-talet och har åter slutförts. Populationerna av älg och andra hjortdjur tycks vara stabila i östra Nyland.

ÖSTNYLAND På uppmaning

och med instruktioner av Finlands viltcentral Nyland genomförde jaktföreningarna och jaktlagen en inventering av stammarna av älg, vitsvanshjort, rådjur, vildsvin, dovhjort och rapphöna första lördagen i mars. Uppgifterna används vid planering av viltvård och avskjutning.

I år var förutsättningarna för inventeringen bättre än på många år tack vare snön. De olika områdena delas in i mindre som var och en kan inventeras under en dag av en man eller ett lag. Utslagsgivande är färska spår som håller sig inom inventeringsområdet.

Enligt Lovisa jaktvårdsförenings (jvf) ordförande Mikael Antell var det inte särskilt svårt att identifiera spår under de förhållanden som rådde under inventeringen.

– För älgens del är resultatet antagligen mycket nära sanningen. För de mindre klöv-

djuren uppstår det svårigheter på områden där stammen är tät då både vitsvanshjort och rådjur tenderar använda samma stigar dygn efter dygn. På sådana upptrampade stigar är det väldigt svårt att med säkerhet fastställa antalet djur.

Därför råder det en större osäkerhet om antalet hjortar och rådjur. Älgstammen har minskat Enligt inventeringen uppskattades älgbeståndet nu till sammanlagt 586 på Liljendal, Lappträsk, Strömfors och Lovisa jaktvårdsföreningars områden. Per tusen hektar innebär detta något över fem älgar.

Naturresursinstitutets beräkningar på jaktvårdsförenings nivå saknas dock ännu. Enligt Antell är den målsatta nivån fyra till fyra och en halv älg.

– Älgstammen inom älgförvaltningsområde 3, dit våra jaktvårdsföreningar hör, har dock klart minskat under de senaste tre åren. En fortsatt reducering är nog ännu nödvändig från den nuvarande nivån på drygt fem älgar per tusen hektar, konstaterar Mikael Antell.

Stammen av vitsvanshjort och rådjur har ökat i hela landet och även i östra Nyland.

Enligt jägarnas inventering finns det ungefär lika många rådjur och vitsvanshjortar som

älgar på Strömfors, Liljendal och Lappträsk jaktvårdsföreningars områden. I Lovisa jaktvårdsförening, i vilken Pernå ingår, är situationen en annan. Antalet hjortar är två och en halv gånger större än antalet älgar och även rådjuren är talrika.

Lon allmännare Lon har blivit allt allmännare i östra Nyland och utgör inte längre någon sällsynt syn.

Enligt Antell finns det i Pernå norr om motorvägen en relativt stor stationär stam. Flest observationer har gjorts i Gammelby, Rikeby och Malmgård.

I Liljendal och Lappträsk diskuteras den rikliga förekomsten av lo och antalet licenser. Enligt Kenneth Levin, ordförande för Lappträsk jaktvårdsförening, torde stammen ha vuxit med flera tiotal procent under det senaste årtiondet.

– Hjortar och rådjur blir ofta byte för loar. I Pockar har vi under vintern hittat resterna av flera individer som dödats av lo. Vi har lagt märke till att den normalt har två ungar, och de ska också lära sig att jaga och behöver mat rätt ofta.

I Liljendal är Thomas Nyqvist jaktvårdsföreningens ordförande och delar Levins uppfattning om lostammens

Snön underlättade i år den systematiska inventeringen av de stora viltdjursstammarna och bidrog till en noggrannare uppskattning av antalet klövdjur. En fullvuxen älg har lämnat dessa spår.

utveckling.

– Situationen är nu nästan katastrofal ur rådjurens synvinkel. På ett litet område har vi observerat fem lodjur. Med det rådande föret som bär en lo men inte ett rådjur kommer stammen att lida mycket. Tillsammans med Lappträsk och en del av Lovisa jaktvårdsförening hade vi denna säsong en lolicens, vilken utnyttjades här

i Liljendal. Vi skulle gärna öka avskjutningen, säger Nyqvist.

Av de inventerade arterna var rapphönsen de fåtaligaste. Ett drygt hundratal observationer gjordes, de flesta i Lappträsk och Strömfors. Antalet vildsvin uppskattades till totalt 270 och stammen i hela landet till några tusen djur.

Kraftig avskjutning av vildsvin Text & foto: Jan Heino I östra Nyland har avskjutningen av vildsvin fortsatt framgångsrikt, men stammen är enligt den färska inventeringen trots detta rätt kraftig.

LAPPTRÄSK/LOVISA För cirka tio år sedan började den afrikanska svinpesten sprida sig i Europa. Det finns inget vaccin som hjälper mot denna pest och stora svinbesättningar i flera länder har avlivats. Om svinpesten konstateras i ett land innebär det på grund av smittofaran ett dråpslag mot exporten av alla produkter som innehåller svinkött.

Också Ryssland och Estland drabbades av denna djursjukdom, som alltså är livsfarlig för tamsvin. Motåtgärder i Finland vidtogs utan dröjsmål när pesten hade spridit sig till våra grannländer för cirka sju

år sedan. Jakten effektiverades med mål att åtminstone halvera vildsvinspopulationen.

Enligt Naturresursinstitutet har vildsvinsstammens storlek i Finland minskat från 2018 då uppskattningen var 3 000 individer till 1 400 i början av 2020. Bytesstatistiken anger att det fälldes drygt 1 200 svin under fjolåret. Populationen borde därför ha reducerats ordentligt, men det finns flera osäkerhetsfaktorer.

Utrymme för tolkning Mest vildsvin finns det i sydöstra Finland, Kymmenedalen och östra Nyland. Det är vanskligt att exakt uppskatta stammens storlek. Vildsvinen är skygga och rör sig på rätt stora områden.

Som resultat av inventeringen den sjätte mars uppskattades stammen av vildsvin i Lappträsk och Lovisa, där Liljendal, Strömfors och Lovisa jaktvårdsföreningar verkar,

Lappträsk jaktvårdsförenings ordförande Kenneth Levin välkomnar den målmedvetna, starka beskattningen av vildsvinsstammen.

till sammanlagt 270 individer.

Från och med den första januari 2020 till mitten av mars detta år har det enligt jägarnas statistik fällts drygt 170 vildsvin på dessa föreningars områden.

Störst antal vildsvin finns

det fortsättningsvis enligt inventeringen i Lappträsk, nästan ett hundratal. Ordförande för jaktvårdsföreningen Kenneth Levin tror att det kan vara fråga om en överbedömning av populationen.

– Vildsvinen förflyttar sig

mellan byarna och samma individer eller flockar blir lätt dubbelregistrerade. Dessutom rör de sig enskilt eller efter varandra upprepade gånger i samma upptrampade spår, vilket kan ge en bild av att de är många fler än vad som är fallet. Hittar de lämplig föda som inte har frusit återkommer de gärna varje natt till ett sådant ställe.

En klar decimering av stammen har fåtts till stånd tack vare jägarnas insatser, något som man har samma uppfattning om i jaktvårdsföreningarna. Nyttjande av speciella små skjutkabiner har blivit allmännare.

– Att ha en isolerad kabin för vaktjakt är nog ett av de få effektiva och vettiga sätten att komma åt vildsvinen. Ett stort arbete har lagts ner av de enskilda jägarna att minska på stammen och därmed risken för svinpest, säger Kenneth Levin.

Sidan

13

Bidrag finns åter att söka Text: Marianne Palmgren Ifjol beviljades inte Ihku-pengen på grund av sparåtgärder. Men nu är det åter möjligt att anhålla om stöd till allmännyttiga ändamål i Lappträsk.

LAPPTRÄSK Ihku-pengen är

ett ekonomiskt bidrag på 300 euro som kan ges till privatpersoner, föreningar eller företag i Lappträsk.

Bidraget kan användas exempelvis för att ordna en temadag, ett idrottsevenemang, en musikkonsert eller en utställning. Ändamålet kan alltså vara vad som helst som befrämjar välbefinnande bland invånarna.

– Samma regler gäller som tidigare år. För att erhålla bidraget ska tillställningen eller projektet vara gratis och öppet för alla, säger förvaltningsdirektör Susanne Sjöblom.

Hon tillägger att man inte får planera ett evenemang som står i strid med gällande coronarestriktioner.

– Om restriktionerna stramas åt ytterligare kan evene-

Ihku-pengen kan till exempel sökas om man vill hålla en utställning. Foto: Pixabay

manget i så fall ordnas senare.

Man kan också välja att återbetala bidraget.

Elektronisk ansökan Ansökan om Ihku-pengen görs elektroniskt via kommunens webbplats. Det går också bra att lämna in en fritt formulerad ansökan. Man får en gång per år söka bidrag för samma

BYT UPP TILL

ändamål.

Ihku-pengen är inte ämnad till att finansiera exempelvis föreningshusets löpande utgifter.

– I dylika fall lönar det sig att vända sig till bildningsnämnden som delar ut den här typen av bidrag.

Ledningsgruppen behandlar stödansökan inom två veckor.

Om bidraget beviljas betalas summan på kontot direkt efter att beslutet fattats.

– Kvittenser behöver inte lämnas in. Men efter att evenemanget har ordnats kan vi vid behov fråga efter en redovisning över bidragets användning.

Svårt menföre att vänta i vår

I Nyland är vägkroppen på grusvägarna fortfarande frusen och vårens förlopp inverkar på hur svårt menföret blir.

Början av vintern var våt och när snön smälter mjukar vattnet upp grusvägarna och försämrar deras framkomlighet. Där det finns snö har tjälen inte trängt djupt, men vägavsnitt som inte skyddats av ett snötäcke har tjäle.

På de värsta ställena måste man sätta en viktbegränsning för att förhindra att vägen skadas så att man kan säkerställa att nödvändiga transporter kommer fram. Tills vidare finns det inga viktbegränsningar för vägarna i Nyland. Tunga transporter kan ännu utnyttja nattfrosten, så det lönar sig att schemalägga transporten till morgonen.

Vid lättare menföre blir en grusvägs yta gyttjig och det bildas spår i den.

Foto: NTM-centralen

Vi söker telekommunikationsmontör för fast anställning

550 XP® MARK II FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG

#wearetheverybestworkday

200 € RABATT NÄR DU BYTER IN DIN GAMLA FUNGERANDE MOTORSÅG TILL EN NY HUSQVARNA 550XP®/G MARK II 50,1 cm³ ∙ 3,0 kW ∙ 5,3/5,5 kg

Vi söker en målinriktad, driftig och kundbetjäningsvillig person till monterings- och underhållsuppgifter av optiska fiberabonnemangs- och telekommunikationstjänster. Vi erbjuder ett mångsidigt och intressant jobb i ett modernt lokalt företag. Du får göra ett betydelsefullt arbete tillsammans med trevliga kollegor i en god arbetsgemenskap.

Kom med i ett entusiastiskt gäng och göra Östra Nyland till digitidens bästa nejd att bo och idka företagsverksamhet i!

45,7 cm³ • 2,1 kW • 5,1 kg

HUSQVARNA 445e Kombidunk och Functionalhandskar på köpet.

549 € LPOnet, som grundats 1931, är ett modernt kundägt datakommunikationsandelslag, som som ett östnyländskt bolag starkt satsar på nejdens optiska fibernät, bredbands-, Internet-, TV-och IT-tjänster samt lokal kundbetjäning.

husqvarna.com/fi-se

FÖRSÄLJNING • RESERVDELAR • SERVICE

I Nybonn ÅTERFÖRSÄLJARENS ADRESS

Borgågatan 3, Lovisa & (019) 531 537 Vardagar 8–17

Mer info: www.lponet.fi/tietoliikenneasentaja Ansök senast 5.4.2021. Ta modigt kontakt med Hanna: Hanna Malmberg, t. 044 981 2490, hanna.malmberg@eezy.fi

Sidan

TORSDAG 25 MARS 2021

14

Författaren som trivdes i Lovisa Kjell Lindblad, journalisten och sedermera författaren, hann bo på flera ställen runt om i Svenskfinland innan han bosatte sig i Lovisa och författarbostaden Villa Biaudet. Där har han bott i två omgångar. Efter den andra perioden åren 2011–2014 kände han inget behov av att lämna Lovisa utan han ville bo kvar i staden. Nya Östis har träffat Lindblad som kom ut med sitt nionde litterära verk Bågskytten i januari.

Text: John Eriksson

HELSINGFORS

Kjell Lindblad är född på 1950-talet i Helsingfors. Han bodde sina första elva år i stadsdelen Mellersta Tölö i Helsingfors och resten av barndomen och ungdomen i förorten Södra Haga. Parkerna och bakgårdarna var på den tiden fulla av lekande barn.

– Barnaskarorna var mycket större än vad de är i dag. Parkerna i Helsingfors var fulla av lekande barn, säger han.

Lindblad är känd för flera uppmärksammade litterära verk, såsom Resan till mitten, självbiografin 8.2 och nu senast Bågskytten. Men innan Lindblad inledde sitt författarskap jobbade han som journalist vid Finska Notisbyrån och vid Rundradion, och under studietiden vid Borgåbladet.

Under tiden som journalist växte hans intresse för att bli författare.

Efter några år som journalist valde Lindblad ändå att hellre fullt ut satsa på att skriva böcker, och särskilt noveller. Att skriva noveller, förklarar han, skiljer sig till viss mån från att skriva romaner.

– Det är en läggningsfråga, om man vill skriva en roman eller en novellsamling. Jag tyckte om långsam journalistik. Den journalistik som nyhetsjournalister sysslar med, artiklar i dagstidningar, passar inte mig.

Däremot tycker Lindblad om att göra personintervjuer, eftersom han i sådana kunde gå på djupet i ett ämne. Men personintervjuerna blev en raritet.

– En novell måste man behärska från början till slut.

Varje mening och stycke är viktiga. Romantexternas meningar och stycken är givetvis också viktiga, men där kan

man skildra mindre viktiga skeden och händelser för att sedan komma till det centrala.

Det kan man inte göra i noveller, säger Lindblad.

Lindblad tillägger att barn figurerar ofta i hans noveller.

Han menar att det har varit naturligt för honom att ta med barn och barns skildringar i texterna. Han ger ett exempel på en novell i vilken barnen är huvudpersoner.

– I min första novellsamling Före Sömnen (1984) skrev jag Ge dagen tillbaka. Den utspelar sig i den egna barndomens sommarparadis på Villinge i Helsingfors yttre skärgård.

Novellen är skriven ur ett barns perspektiv, en pojke som är något äldre än sin lillebror. De leker Följa John och den äldre gossen springer snabbt över berget, nära havet, för att hinna gömma sig och kunna skrämma lillebrodern. Men lillebrodern dyker aldrig upp.

Mellan raderna och den äldre broderns alla förbannelser förstår läsaren vad som har hänt. Lillebrodern föll och drunknade i vattnet. Den dagen kan de inte få tillbaka.

– Novellen brukar användas i undervisningen i skolor, säger han.

Lovisa en trevlig småstad Lindblad har i vuxen ålder bott på flera ställen runt om i Svenskfinland. Före den första flytten till Lovisa 1998 hade han och hans dåvarande sambo bott i Kyrkslätt och Åbo.

Sedermera bildade de familj och bosatte sig på Kimitoön, varifrån familjen flyttade till Lovisa.

I Lovisa bodde Lindblad i författarbostaden Villa Biaudet, som ligger vid Backgränd ett stenkast från stadens centrum. Villa Biaudet testamenterades 1961 till Finlands Svenska Författareförening av den rikssvenska författaren

Lovisa var den första småstaden som Kjell Lindblad bodde i. Innan han flyttade till staden hade han hunnit bo i bland annat Kyrkslätt, Åbo och på Kimitoön. – Jag har många goda minnen från Lovisa, säger han. Det är en stad som jag gärna besöker igen.

Ulla Bjerne.

– Jag hade redan några år innan planerat att söka ett stipendium för att bo i Villa Biaudet. När det väl blev ledigt slog jag till, säger han. I Lovisa trivdes jag mycket bra.

Villa Biaudet ligger i en mycket vacker omgivning.

Han tillägger att intresset för författarbostaden ändå har minskat sedan han flyttade ut.

Han tycker att unga som vill bli författare gott kunde söka sig till bostaden.

– Man bor gratis och bostadens läge är mycket bra.

Djungeltelegrafen stark i småstaden Lovisa var den första småstaden som Lindblad har bott i.

Han beskriver stadens läge som ”ett stenkast från allting”.

Innan vistelsen i Lovisa visste han inte så mycket om hur livet är i mindre städer.

– Man är nära centrum, men samtidigt inte långt ifrån landsbygden. När jag bodde i Lovisa brukade jag jogga ute på landsbygden och cykla till stranden, säger han. Livet i en småstad skiljer sig myck-

Författarbostaden Villa Biaudet, som ägs av Finlands Svenska Författareförening, ligger i närheten av Lovisas centrum.

Lindblad tycker omgivningen kring bostaden är mycket vacker. – Jag tycker att framför allt unga författare borde söka sig till Villa Biaudet. Man får bo gratis där och bostadens läge är utmärkt. Foto: Privat

et från vad det gör i en större stad. Man är till exempel mera anonym i en större stad.

Lindblad tillägger att i en mindre stad fungerar den så kallade djungeltelegrafen, alltså skvaller och snack, som ett effektivt sätt för att information sprids, på gott och ont.

Under den första perioden i Lovisa skrev han boken Resan

till mitten (2000) som blev klar på några månader.

– Resan till mitten är en äventyrlig barnbok. Min dåvarande sambo gjorde illustrationerna.

Efter den första perioden i Lovisa flyttade familjen tillbaka till Kimitoön, den här gången till Dragsfjärd. Men alla familjemedlemmar var inte lika

Sidan

15

Glaset i Lovisa är halvtomt Jag hör inte till dem som offentligt brukar framföra mina åsikter i olika sammanhang men under de senaste åren har jag allt oftare känt stor frustration och förundran när jag läser invånarnas åsikter och kommentarer om det som händer och sker i Lovisa.

Det är nästan ingen skillnad på vad som sker så finns det alltid också missnöje och avoghet. Jag tänker nu till exempel på utvecklandet av Strandvägen, Åsens promenadväg och olika trappor som byggts efter hand. Jag tänker också på renoveringen av Socis, förnyandet av Drottninggatan i centrum och på den lilla pausplatsen vid Strandvägen, samt planeringen av en hundgård på Åsen, för att inte tala

om bostadsmässan och hela Drottningstranden.

Det är många fina projekt som på olika sätt gagnar oss Lovisabor. Visst kan man alltid väga olika projekt emot varandra och ha åsikter om hur pengarna skall användas.

Vi lever i tuffa tider nu och det är inte alltid lätt att bo och leva i en liten stad där hot om nedskärningar ständigt svävar över stan. En del av oss har också drabbats hårt av den rådande pandemin som inte vill ge med sig. Många är utmattade och stressade och kämpar hårt för att klara sin dagliga ekonomi. Andra är bara utleda och saknar både glädje och inspiration. Det är mänskligt och lätt hänt att därför lägga ut sin frustration på något utan-

för sig själv, men tyvärr gagnar det oss inte. Istället gräver vi vår egen grop och när vi grävt tillräckligt djupt har vi ingen möjlighet att se över kanten.

Som människa har jag alltid en valmöjlighet. Jag själv väljer hur jag vill tänka och tro.

Men när vi lever tillsammans påverkar vi ständigt varandra.

Som medmänniska har jag ansvar för hur jag beter mig, vad jag säger och hur jag agerar. Att i dessa tider välja det negativa framom det positiva gör inte vår gemensamma situation bättre. Istället för att uppmuntra varandra och ge hopp odlar vi nu vårt illamående kollektivt.

Pro Haddom har tagit del av beredande tjänstemännens förslag till näringslivs- och infrastrukturnämnden om att inte renovera Haddom skola på grund av för höga kostnader för renoveringen.

Pro Haddom ställer följande krav inför näringslivs- och infrastrukturnämndens möte torsdagen den 25 mars: Innan ett beslut om byggnadens renovering fattas behöver det utredas om en mindre och lättare renovering kunde räcka för att få inomhusluften under kontroll. Pro Haddom ifrågasätter skalan på renoveringen. Mikrober har endast hittats i en liten tillbyggnad för dusch och omklädningsrum, och luftströmmarna har sedan dragit in luften från

denna tillbyggnad till resten av huset. Pro Haddom har begärt in offerter för en oberoende granskning och ett slutligt beslut om renoveringen borde inte fattas före denna granskning är klar. Utredningen bör göras av ett företag med sakkunskap om historiska hus.

Beslutet om renovering av Haddom skola och om skolans fortsatta verksamhet är ett för stort beslut för att göras endast av näringslivs- och infrastrukturnämnden, vi kräver att också bildningsnämnden hörs i frågan.

Om det efter en andra utredning visar sig att en totalsanering med förnyande av all husteknik är det enda alternativet för att förbättra inneluften och staden inte anser sig ha råd

med detta kräver vi att andra alternativa byggnader i skolans upptagningsområde som till exempel Kuggom dagis utreds med tanke på skolans fortsatta verksamhet, skolverk.

Pro Haddom hoppas att fokus läggs på Haddom skolas verksamhet under kommande läsår, frågan är brådskande då det skapar stress bland eleverna att inte veta var de går i skola nästa höst. Verksamheten bör ske i skolans upptagningsområde och Kuggom dagis bör utredas som tillfälligt utrymme.

Njut av barockkonsert på webben

dessa orkestrars webbkonserter gratis. En konsert som är öppen för alla kommer att finnas i sju dagar på Lovisa stads Youtubekanal från och med 19.3. Länken till konserten publiceras på stadens webbplats. En motsvarande konsert riktad särskilt till seniorverksamheten och servicehusen kommer dessutom att finnas på kanalen i sju dagar från och med 23 mars.

Under konserten leder finländska barockorkestern FiBO och blockflöjtskvartetten Bravade lyssnarna ut från salen i Kabelfabriken i Helsingfors på en tidsresa till 1500–1700-talets renässans- och barocktida Italien och Tyskland. Mellan varven får åhörarna göra korta besök i nutidens Finland

och höra ny musik komponerad för blockflöjtskvartetten.

– NÖ

Anita Andsten

En mindre sanering kunde räcka för Haddom skola?

”Man är nära centrum, men samtidigt inte långt ifrån landsbygden. När jag bodde i Lovisa brukade jag jogga ute på landsbygden och cykla till stranden.”

Kjell Lindblad

lyckliga över det beslutet.

– Min dotter trivdes inte alls i Dragsfjärd. Hon kände att hon inte delade samma intressen som flera av hennes jämnåriga på Kimitoön.

Efter några år i den åboländska skärgården bar det av till Helsingfors.

– Min dotter trivdes bättre i Helsingfors. Numera bor hon i Stockholm.

Men Lindblad skulle själv komma att återvända till Lovisa. För den andra perioden i Villa Biaudet, åren 2011–2014, blev han uppringd av författareföreningen som frågade om han kunde söka boendestipendiet en gång till.

– Jag ville ändå fråga min nuvarande sambo Mona först vad hon tyckte om det hela.

Om hon hade sagt nej, skulle jag inte ha flyttat till Lovisa

igen.

Under åren 2011–2014 skrev Lindblad en annan bok, den gången självbiografin 8.2.

Den här boken handlar om hans äldsta brors död. Brodern blev bara 27 år.

– Min bror, Carl-Johan, var en viktig person för mig. I självbiografin går jag in på hur det var att leva efter hans bortgång.

När vi gör intervjun i Helsingfors har det gått några år sedan Lindblad senast besökte Lovisa. Han säger att han var litet besviken över att de var tvungna att flytta därifrån 2014 när det andra stipendiet löpt ut.

Men de goda minnena av staden lever kvar.

– Lovisa är en stad som jag gärna besöker igen, säger Kjell Lindblad.

LOVISA Lovisa stad är en av AUF-kommunerna, det vill säga en del av ett samarbete mellan flera kommuner och tre topporkestrar. Dessa orkestrar är Avanti, FiBO (Finnish Baroque Orchestra) och UMO Helsinki Jazz Orchestra. En central aktör i samarbetet är Borgånejdens musikinstitut.

Föregående AUF-besök i Lovisa ägde rum 2019, då UMO gav en konsert på restaurang Lovisa Kapellets terrass. Konserten för 2020 blev inte av.

Då det fortfarande inte går att ordna konsertbesök får vi istället möjlighet att njuta av

Pro Haddom

TV Dramat vid Norges kust I full storm, på ett av de mest beryktade havsområdena utanför den norska kusten, tappar kryssningsfartyget med 1 300 personer ombord all motorstyrka. Dokumentären ”Dramat vid Norges kust” kan ses på Yle Fem måndagen den 5 april klockan 20.10.

Sidan

TORSDAG 25 MARS 2021

16

Kulturhuset har fått sina första hyresgäster Text: Gerd Mattsson-Turku

Fem av åtta arbetsrum är reserverade och galleriet ska vara klart till sommaren.

PYTTIS Bolaget Pyhtään Kul-

tuuritalo Oy – Pyttis Kulturhus Ab, som köpte Pyttis kommuns gamla kanslibyggnad vid Brobyvägen, har jobbat flitigt för att kunna ta byggnaden i bruk. − I flygeldelen har vi målat och ställt i ordning åtta arbetsrum som vi hyr ut, berättar Netta Norro som är styrelseordförande. Vi, det vill säga styrelsemedlemmarna, har hittills gjort alla arbeten på frivillig basis. Fem rum är reserverade och en guldsmed och sångpedagog jobbar redan i huset.

Pave Maijanenutställning − Med mera pengar skulle vi ha kommit längre, säger Norro. Vi hade ansökt om 100 000 euro i form av statsstöd och EU-pengar, sextio procent för investeringar och fyrtio procent för verksamheten. Tyvärr fick vi pengar enbart för verksamheten, vilket nog är en aning ologiskt.

För att kunna ha verksamhet i byggnaden ska det bland annat finnas invalidtoaletter och ett rätt välutrustat kök.

Planen är att sommartid ha ett café som är öppet varje dag. − Galleriet, där vi ska ha konstutställningar, ska också sättas i skick. Det kommer att finns i huvudbyggnaden i det som var kommundirektörens och förvaltningsdirektörens rum. Vi har det redan bokat för en utställning till Pave

Residensrum för längre uthyrning i nedre våningen i huvudbyggnaden.

FAKTA

Maijanens minne.

Om allt går enligt planerna börjar sommarutställningarna med Pyttis konstförenings utställning i juni och i juli blir det Maijanens och Stefan Bremers utställningar.

Oljeeldning ska ersättas med annat I övre våningen finns tre små lägenheter som hyrs ut för kortare eller längre tider. De är avsedda att i första hand användas som arbetsrum och bostad för till exempel konstnärer och forskare som jobbar med längre projekt. − Lägenheterna är små, ett sovrum och ett rum med minikök.

Norro säger att huset inte kommer att renoveras i herrgårdsstil. Det har aldrig varit en herrgård fastän huset utvändigt är lite herrgårdslikt.

I höstas var planerna att huset under vintern skulle få jordvärme? − Utan statsstöd och

Pyttis kulturhus Ab

Ett av arbetsrummen i den renoverade flygeldelen.

EU-pengar hade vi ingen möjlighet att gå vidare med de planerna. Så det har blivit stora oljeräkningar.

Nu undersöker bolaget andra uppvärmningsformer,

som kunde vara smidigare att installera än jordvärme. − Det lutar åt att vi kommer att välja luft-vattenvärmepumpar som uppvärmningssystem. Tack vare det lån på

40 000 euro som Pyttis kommun beviljat oss, kan vi göra nödvändiga investeringar för att komma igång med verksamheten.

invalidtoaletter och fungerande ventilation. − Det var ett enhälligt beslut i kommunstyrelsen att bevilja lånet. På samma möte beviljades Vastilan kyläyhdistys ett lån på 15 000 euro för att iståndsätta idrottsplanen.

Lånet betalas tillbaka inom tre år Av lånesumman på 40 000 euro ska Pyttis kulturhus betala tillbaka 15 000 euro inom tolv månader efter att skuldebrevet undertecknats. Återstående 25 000 euro återbetalas i två lika stora rater, i december 2022 och i december 2023.

Som säkerhet för lånet får kommunen en inteckning i fastigheten och som andra säkerhet beslutet om statsstöd och EU-stöd för 2022 som kommer via NTM-centralen.

Kommunen kan bevilja kortfristiga lån till mindre aktörer om lånetiden är högst tre år. – GMT

Kommunen ger lån

Pyttis kommun har beviljat Pyttis kulturhus Ab ett kortfristigt lån på 40 000 euro för investeringar och för verksamheten. − Pyttis kulturhus hade kommit med en låneansökan som behandlades på kommunstyrelsens möte i början av mars, berättar förvaltnings-

direktör Tommi Koskinen. I ansökan uppger Pyttis kulturhus att de inte fått de investeringsstöd man räknat med och att vissa investeringar behövs för att komma igång med verksamheten.

Som exempel på investeringar som är nödvändiga nämns i ansökan byggande av

• Köpte Pyttis kommuns gamla kommunkansli i slutet av fjolåret.

• Huvudbyggnaden från 1924, tillbyggd flygel från 1968.

• Köpesumman 32 500 euro.

• I bolagets styrelse sitter Netta Norro, Vesa Ristimäki och Petri Matero.

• Bolagets vd är Juha Tolonen, som bor både i Pyttis och i Schweiz.

• Egnahemshuset på bakgården kommer att hyras ut.

• En vaktmästare kommer att anställas för skötseln av huset.

Sidan

17

I Guds händer får vi vara trygga VECKANS ORD

Den här våren sitter jag flera gånger i veckan i bilen och styr mot Lovisa. Jag har åter fått möjligheten att arbeta som vikarierande diakoniarbetare i Agricola svenska församling. Den första gången var hösten 2019 då vi nyligen hade flyttat från Österbotten till Borgå. Jag var mycket glad för den möjligheten, lika som i dag. Jag kände mig genast välkommen av människorna i Lovisa med omnejd. Stort tack för det.

Under hösten 2020 jobbade jag några månader som vikarierande vårdare på Kårkullas enhet Utterbäck i Vålax. Det var en fin tid med många nya kontakter både bland brukare och personal. Också där trivdes jag.

I bilen under mina färder till Lovisatrakten brukar jag ibland sjunga högt för mig själv. Den sång jag då ofta nynnar på är psalmen ”Må din väg gå dig till mötes”. Jag fick flera gånger vara med i gruppen ”Morgonkaffe” i Lovisa, då när

det ännu inte var aktuellt med corona och alla restriktioner.

I den gruppen sjöng vi varje gång den psalmen. Den sången stannade kvar i mitt huvud. Sången slutar med orden ”Och tills vi möts igen må Gud hålla, hålla dig i sin hand”.

Det känns bra att få önska de orden åt varandra. För där i Guds händer får både du och jag vara trygga och omslutna.

Sången passar bra ihop med ett bibelord ur Psaltaren 121.

Det börjar så här: ”Min hjälp kommer från Herren som har gjort himmel och jord.” När man blir vigd till diakoniarbetare får man ett personligt bibelord och det här blev mitt.

Många gånger har jag tänkt på de orden, både i glädje och i sorg. Jag har upplevt att de orden håller att leva på och jag tror att de också håller att dö på.

Jag tänker att ingen sak är för liten eller för stor att komma till Gud med. Gud hör våra böner och har omsorg om oss.

Det är tryggt.

Karin Åstrand tf. diakoniarbetare i Agricola svenska församling

Närmare två miljoner hushåll kan få 5G

Jacques Brel och hans sånger

Det snabba 5G-nätet med en hastighet på 100 Mbit per sekund finns tillgängligt under ideala förhållanden för mer än 1,8 miljoner hushåll. Andelen är nästan sjuttio procent av alla hushåll.

De snabba mobilnäten byggs först upp i bosättningscentra. Kommunspecifikt sett finns alla hushåll i Helsingfors, Grankulla, Kervo, Mariehamn och Reso inom ett område där det finns ett 5G-nät som klarar 100 Mbit per sekund.

Vid sidan om bosättningscentra byggs mobilnäten först upp i samband med de största vägnäten. För närvarande täcker 5G-nätet med en hastighet på 100 Mbit per sekund nästan en femtedel av Finlands stamvägar, riksvägar och bannätet. – NÖ/GMT

Jacques Brel föddes i Belgien men verkade främst i Frankrike. Han var en mångsidig artist vars sånger handlar om livets hela spektrum, från romantisk kärlek till livets mörkare stunder. Dokumentärfilmen ” Jacques Brel och hans sånger” kan ses på Yle Fem lördagen den 27 mars klockan 20.

Sigrid räddar folkmusiken Sigrid Moldestad är en av Norges mest profilerade folkmusiker. Men har musiken hon älskar någon framtid? Den norska dokumentären ”Sigrid räddar folkmusiken” kan ses på Yle Fem onsdagen den 31 mars klockan 14.30.

är den mest lästa dagstidningen på svenska i Lovisa, Lappträsk och Pyttis

Personer med hörselsvårigheter kan inte ta stöd av att läsa på läpparna och ansiktet på den som läser nyheter i radio. Därför skulle svenskspråkiga morgonnyheter i tv vara så viktiga.

Foto: Pixabay

Svenskspråkiga morgonnyheter i tv viktiga

Bristen på svenskspråkiga morgonnyheter i tv samt den nästan totala avsaknaden av diskussions- och aktualitetsprogram på svenska i tv-kanalen Yle Fem bekymrar seniorer.

ÖSTNYLAND Förbundet Svenska Seniorers i Finland styrelse träffade nyligen representanter för Svenska Yle och diskuterade bristen på svenskspråkiga morgonnyheter i tv.

– Det var ett positivt och givande möte med mediechef Mikaela Sonck och Unni Malmgren, chefen för radio och tv, konstaterar Ralf Skåtar, ordförande för förbundet.

Under diskussionen påtalade seniorerna bristen på svenskspråkiga morgonnyheter i tv samt den nästan totala avsaknaden av diskussions- och aktualitetsprogram

på svenska i tv-kanalen Yle Fem. Det påpekades också att det inte är jämlikt att svenskspråkiga ska vara tvungna att skaffa ett abonnemang på en tv-kanal som sänder SVT:s program om man vill se morgonnyheter på svenska som ändå inte är detsamma som att se finlandssvenska nyheter.

Verkar under begränsade resurser Unni Malmberg konstaterade att Svenska Yle verkar under begränsade resurser och har därför valt att satsa på ett mer omfattande nyhetsutbud i radio, som samtidigt utgör den finlandssvenska kriskanalen.

Problemet med nyheter i radio är att personer med hörselsvårigheter inte kan ta stöd av att läsa på läpparna och ansiktet på den som läser nyheterna. Därför skulle svensk-

språkiga morgonnyheter i tv vara så viktiga.

Det undrades också om textning av finska nyheter till svenska kunde vara en lösning. Om så borde man också texta svenska nyheter på svenska och på motsvarande sätt för finskspråkiga. Samtidigt skulle det stöda invandrare att kunna bli delaktiga av nyhetsutbudet.

– Svenska Yle verkar vara väl medvetna om bristerna i det svenskspråkiga programutbudet åtminstone i jämförelse med motsvarande finskspråkigt programutbud, säger Skåtar.

Seniorerna erbjöd sig fungera som bollplank åt Svenska Yle ifall de vill ha åsikter av äldre finlandssvenskar från olika regioner och ser fram emot en fortsatt dialog med Svenska Yle. – NÖ

Lär dig matfotografering med kameraklubben LOVISA Lovisa kameraklubb

ordnar i maj en workshop för intresserade av matfotografering innehållande demonstrationer och praktiska tips. Fotokonstnär Marjut Korhonen leder workshoppen och visar hur det är möjligt att med vanliga tillbehör få till stånd ovanliga bilder. Korhonen har rönt internationella framgångar som utställande fotograf.

– Lär dig att få kaffebönor och sockerbitar att sväva. Vi kommer att använda frukter och kryddor tillsammans med gamla föremål under fotograferandet, säger Korhonen.

Hon uppmanar de deltagande att ta med sig sin egen kamera till kursen.

Bilderna som tas kommer inte att behöva mycket efterbehandling vilket innebär att deltagarna redan efter kursdagen har bilder att ta med sig hem.

Till kursen antas sex personer efter sin anmälningsordning. Kursen ordnas lördag

Tack vare sina fantasifulla fotografiska verk har Marjut Korhonen också rönt framgångar utomlands.

Foto: Marjut Korhonen

den 15 maj klockan 9.30–17 i kameraklubbens lokaler på

Chiewitzgatan 13 C, med ingång från gården. Pris är 70 euro som inkluderar kaffe och fotograferingsrekvisita.

Anmälningen sker till kameraklubbens ordförande per e-post på adressen arolaheikki@gmail.com senast måndagen den 10 maj. I samband med den bör namn, e-post och telefonnummer samt eventuellt tillhörighet till någon kameraklubb meddelas. Til�läggsuppgifter fås av Ari Haimi per telefon på nummer 040 545 6486.

Kursen ordnas med beaktande av de säkerhetsrestriktioner som är aktuella för tillfället. Därför är det särskilt viktigt att meddela kontaktuppgifter i samband med anmälningen. – NÖ

Sidan

TORSDAG 25 MARS 2021

18 WENZEL VÄRDERAR

Dam med hund och en brosch

Antikexperten Wenzel Hagelstam värderar föremål och antikviteter i Nya Östis och Kim Wahlroos rapporterar.

Veckans föremål är en keramikfigurin, dam med hund, och en liten brosch.

Så här skriver ägaren: ”Damen är ett arv och likaså broschen (torde vara av silver, mycket tung). Vad är dessa värda?” − Det är rätt svårt att bestämma figurinens ålder. Jag antar att den är från början av 1900-talet, antagligen från 1920-talet, säger Wenzel Hagelstam.

Materialet är antagligen inte porslin. Figurinen är handmålad.

VELIG

FRIDEN

SAMLATS

Broschen är tung med grova räfflor.

Keramikfigurinen är handmålad.

− Det gjordes en hel del dylika figuriner på den tiden. De var alltså rätt vanliga och såldes i olika affärer.

Värdet? − Figurinens värde är rätt

annat. Det tyder de rätt grova räfflorna på. Dessutom är broschen tung vilket är ovanligt för smycken, som ju fästes på klädesplagg. Smycken är i allmänhet lätta.

SKA DET MÖJLIGA

LIVSVIKTIGA

anspråkslöst, svarar Wenzel och värderar den till femtio euro.

Vad säger du om broschen? − Det verkar som om smycket har varit en del av något

RUNDLAGD

BRICKSPEL

SATT PÅ RYGGEN

Wenzel kan inte ge något mera exakt värde för broschen. Han konstaterar bara att värdet är ringa.

ELAK

SPRÅK I INDIEN

LEGA

LÄGGS PÅ HÖG

KAN HA FJÄRILAR I MAGEN

ARGT RINNER PÅ KIND

TIDSRYMD

MATSEDELN

MISS

GÅ TILL VARDAGS

STICKER UT MED SUS

PEKADE UT

IVÄGHIVANDE

ÅTAL

FINNS I BILD

PÅ FOT I SNÖ

BREDD

FRIGJORD

KLAVER DECIMETER VYN

AHA

SA

NATURVÄSEN

FLISAN POSTLAPPARNA

AVSKRIFT GÅR INTE PÅ DJUPET

KAPPSEGLING

REPARERAR

SINNE

CAMPA RENGÖRA BESTICK DUM

HAN MED LAGFARTEN TAS I SJÖ

MÄSSTUGG JUPITERMÅNE

ALVAR, ARKITEKT

ÄR ORNAMENT

ÅBO ROVFÅGLARNA GOLFPINNE

Lösningen finns på annan plats i tidningen.

EJ VÅRT

FIXAD

LÄNGS

HÅLLIGÅNG

TILLTAL EFTER UTSATT TID

SLASKADE VRISTPLAGG

STÄLLA SIG FRÅGANDE

GÅ I BITAR

ODYGD BETEENDEEXPERT

LUKTORGAN HÄLSOSAMT

KREATUR

SKADLIGA

STÅR FÖR NEPTUNIUM

FÖRMÅGA JÄTTESTOR FÅGEL

HÖNSRAS

KAN RYSS HETA

GÖRA LJUS

SOM LINGON

AVSLAG

TILLÄGNADE LÄGGA LILLAN SIG

RAZZIAN

SÄLJA ETT SLAGS GALLER

PÅ INDISKA GER ROUGE

FÖRE PUTTAR

SES MED GO'

MUSIKBEARBETNING MONTERADE

©Bulls

SANDJORD

DANS FRÅN ARGENTINA

Sidan 19

Ytterkruka Raita

Papasan rottingstol

Väggklocka 41 cm

Hängstol vävd

1795

3495

14900

1295

Pläd Tyyni 130x170 cm

FanniK Skåp Harso

Kudde Tyyni 40x60 cm

3295

WEVA dricksglas rotting

795

3990

2295 34900

FanniK Eden korg av sjögräs

Vägghylla 3-nivåer

från

1695

4995 FanniK Tablett Rauha 40 cm

WEVA kanna rotting

29,95

595

Väggspegel kaari 50x80 cm

CLOVES Tablett Boho 44 cm

1495

4990

Lsoy Koti • Alexandersgatan 3, 07900 Lovisa • Tfn 044 743 8959 • Må-Fre 9-17, Lö 9-14, Sö stängt

Sidan 20

Rento Bastuskopa

Rento Bastuhink aluminium 5L

4490

Rento Kenno Handduk Doft att använda 50x70 cm inomhus

890

1990 1490

Rento Kenno Handduk 90x180 cm

1990

Kenno Badrock

Kenno handduk att sitta på 60x160 cm

1290

3490

Rento Bastudoft 400 ml

Maku Mugg 37 cl Maku Hot or Not Stekpanna

490

390

24cm

Tallrik av palmblad 25 cm

26cm 28cm

490 Kökstvål

2295

2495 Handdiskmedel

Köksspray

395

1995

395

495 Doft av : Citron-verbena

Lsoy Koti • Alexandersgatan 3, 07900 Lovisa • Tfn 044 743 8959 • Må-Fre 9-17, Lö 9-14, Sö stängt

Sidan 21

Mustang Eldstad Easton

Mustang Kolgrill 43 cm svart

Mustang Eldstad Fyr RST med galler

Mustang Gasgrill Pro 4

5 års garanti

34900

229

00

54900

2990 Mustang Eldstad Del Ray

Mustang Grillredskapsset

8900

Mustang Grillpanna för grönsaker 30 cm

1490

990

39900

Mustang Pizzasten 32 cm

4Living Bord Helen 120 cm teak

12

95

4Living Stol Helen teak

49

00

19900

Sittgrupp Mekong 4-delar Gunga i plastrotting Leyte med ställning

49900

4Living Hängstol Jakarta

Sittdyna 40x40cm

1295

24900

Mustang Gasgrill City 4+1 RST

22900 Betongpall 40 cm

2990 Kommer vecka 14

Lsoy Koti • Alexandersgatan 3, 07900 Lovisa • Tfn 044 743 8959 • Må-Fre 9-17, Lö 9-14, Sö stängt

Sidan 22

Matera Pinemont Arch Fit Servitica Ultra Flex för män för män Vattentäta för flickor

11900

9900

8900

99

Flex Appeal 3.0 Vattentäta för kvinnor

9900

00

PP1200 Byxor

P Keps

13900

Ultra Flex 2.0 Flash Illusion för kvinnor

129

00

GOrun Air för kvinnor

15900

Elite Flex Vattentäta GOrun Fast Bregman Morago för pojkar Valor för män för män

8900

Max Cushioning Elite för kvinnor

12900

P-tröja med luva för män

11900

P-tröja med luva för kvinnor

11900

2900 Caye P2 T-skjorta

15900

Pelle P Bälte

1990

4900 Challenge Shore jacka för män

19900 (239,-)

Badge T-skjorta för kvinnor

Challenge Crew jacka för kvinnor

19900

(269,-)

3500

Lsoy Koti • Alexandersgatan 3, 07900 Lovisa • Tfn 044 743 8959 • Må-Fre 9-17, Lö 9-14, Sö stängt

Sidan 23

Tröja med luva 3D

Blåkläder T-skjorta 3D

Keps Trucker

6900

1690 Highvis T-skjorta, Uv-skydd

5900 Highvis Collegeskjorta

1890

Hantverksbyxa Highvis 4-Way Stretch

8900 Hantverksbyxa Stretch Highvis Softshelljacka

Hantverksbyxa Stretch Denim

17900

229

00

9900

15900

Värde: 17,90

Bälte på köpet vid köp av byxor!

Säkerhetssko Racer Free Roller S1P

169

00

Säkerhetssko Air Roller S1P

179

00

Säkerhetssko ViperX Roller H+S3

17900

Säkerhetssko Sieviair R3 Roller S3

18900

Loviisan Sähköpiste • Alexandersgatan 3, 07900 Lovisa • Tfn 044 752 4204 • Må-Fre 7-17, Lö 9-14, Sö stängt

Sidan 24

Kapnings- och gersåg R18MS216-0 18V 216mm

Akkucirkelsåg RWSL1801M 18V

Akkuborrmaskin R18DD3-120S 18V 2Ah

9900

34900

Akkuslagborrmaskin R18PD7-220B 18V

27900

9990 Akkutigersåg R18RS-0 18V

Exenterslip R18ROS-0 18V

Bandslip EBS800 800W

Akkusticksåg R18JS-0 18V

11900

11900

8990

Mutterdragare 18V R18IW3-0 3 hastigheter

Planslip 200W RSS200-G

Exenterslip ROS310-SA20 310W

7990 Rengöringsborste R18CPS-0 18V

9900 12900 Lövblåsare RY18BLXA-0 18V

Vinkelslip RAG800-G125 125mm 800w

4990

8900

15900

Rengöringsborste, teleskopmodell R18TPS-0 18V

14900

Motorsåg RCS2340B 2300W

5990 Högtryckstvätt RPW150XRB 2200W

26900

Häcksax RHT4550 450W

5890

12900

Kompostkvarn RSH3045U 3000W

Högtryckstvätt RPW110B 1500W

11900

28900

Kompostkvarn RSH2545B 2500W

24900

Loviisan Sähköpiste • Alexandersgatan 3, 07900 Lovisa • Tfn 044 752 4204 • Må-Fre 7-17, Lö 9-14, Sö stängt

Sidan 25

Akkuborrmaskin CBLDD-502C 2x5,0Ah

Mutterdragare 1/2” M18 FMTIWF12-0X

26900

19900

499

27900

Dyckertpistol M18 FN18GS-0X

99900

27900 Grästrimmer M18 BLLT-0

24900

29900

19900

Powerpack M18 FPP6C3-502B / FPP6H2-502B

Tigersåg M18 CSX-0X

Vaselinpress M18 GG-201C 2,0AH

Vinkelslip 125mm M18 CAG125X-0

7900

19900

Cirkelsåg 165mm M18 CCS55-0X

27900

00

Vinkelslip 125mm 1000W AG 10-125 EK

27900

Metallsåg 150mm M18 FMCS-0X

Powerpack M18 FPP2A2-502X 5,0AH

Tigersåg M18 FHZ-0X

Sticksåg M18 FBJS-0X

Stomspikpistol M18 FFN-0C

64900

42900 Häcksax M18 CHT-0

Packout Lagringssystem för verktyg

Lövblåsare M18 FBL-0

27900 17900

29900 Packout plastback

5900

Packout verktygsväska 40cm + sortimentbox slim

Packout sortimentbox

9900 5500

Sortimentbox på köpet!

Loviisan Sähköpiste • Alexandersgatan 3, 07900 Lovisa • Tfn 044 752 4204 • Må-Fre 7-17, Lö 9-14, Sö stängt

Sidan 26

Alltid prisvärd nyansering!

Pinotex Ultradec Täckfärg 5L

Nordic Chic Kalkfärg 750ml

5900

2795

ILVES Träolja 2,7L

Pinotex Classic Lasyr 5L

Pinotex Superdec Täcklasyr 5L

Oiva Spackel grov 2,5L

Oiva Spackel medium 2,5L

Oiva Spackel fin 2,5L

5900

4900

Oiva Våtrumsspackel 2,5L

1590 Väggfärg 7 matt

2490

15L

7990

24

90

Interiör målfärg matt 2,5L

1390

4990

Tak- och primer färg 3 15L

2990 Reparationsfärg 2,7L

59

90

ILVES Våtrumsfärg

Reparationsfärg halvmatt 2,5L

9L

Super pris!

2490

2490

2990

3290 ILVES Dörr- och fönsterfärg

Väggfärg 2,7L

1790

9L

Super pris!

2990 !

ETT PARTI

1890 ILVES Husfärg 9L

Deco Träolja 9L klar, grå

ILVES Plåttaksfärg 9L

ILVES Eldstadsfärg

2190

Super pris!

2990

1890

4790

6990

12900

4490

Loviisan Sähköpiste • Alexandersgatan 3, 07900 Lovisa • Tfn 044 752 4204 • Må-Fre 7-17, Lö 9-14, Sö stängt

Sidan

27

Stämningsfull butik erbjuder såväl gammalt som nytt Text & foto: Emma Boberg

LOVISA Mauritz och Anni

Möller bestämde sig för åtta år sedan att öppna en egen butik i Lovisa. Tanken var att erbjuda unika och hållbara produkter som kan vara svåra att få tag på och som inte hittas i andra butiker. Redan från början spelade återvinning och naturvänlighet en stor roll, vilket ännu i dag starkt poängteras i utbudet. Slutresultatet blev en välkomnande butik som fick namnet Krinti.

Den lilla butiken säljer allt från inredningsprodukter till skor, matvaror och kärl. En del av produkterna är nya, medan några är gamla secondhandföremål. Mauritz erbjuder också kunderna möbeltapetsering och Anni inredningstjänster.

– Jag och min fru har alltid gillat gamla möbler, vilket är orsaken till att jag själv började med möbeltapetsering, säger Mauritz.

Han studerade möbeltapetsering i Östermark, och började senare fixa gamla möbler vid sidan om sitt jobb.

I dag rustar han på beställning upp bland annat soffor, fåtöljer och stolar.

Egen kaffeblandning populär Krinti är många Lovisabors favorit, men tilltalar även personer som bor längre ifrån.

– Många av våra stamkunder är från Borgå och Helsingfors, men också lokala personer hittar hit, berättar Mauritz.

Också turister och sommargäster har förälskat sig i utbudet.

– Det är svårt att säga vilken vara som är mest populär, men det veganska godiset går bra åt. Också det veganska förmultningsbara tuggummit har varit en hit. Filttossor och ljus säljer också året runt, säger Mauritz.

I utbudet finns också Krintis egen kaffeblandning ”Julmamokka”.

– Julmamokka är mörkrostat kaffe, som en ung kille i Pyttis rostar. Kaffet har haft jättegod åtgång och efterfrågan är stor. Särskilt under december sålde vi otroligt många påsar, säger Mauritz. Även yllestrumpor, regnrockar och smycken gjorda av återvunnet läder säljer bra.

– Många gillar också våra små novellsamlingar som

Anni och Mauritz Möller trivs i den färgglada butiken, och berättar att pandemin inspirerat många att inreda om sitt hem. – Vi saknar ändå våra kunder från andra länder. Många av dem har blivit som våra vänner och vi hoppas att världssituationen börjar lugna ner sig, säger Anni.

Butiken Krinti öppnade för åtta år sedan och har sedan dess lockat kunder från när och fjärran. Det unika och genomtänkta utbudet gör det nästintill omöjligt att inte hitta något som faller en i smaken. I och med att butiken satsar på hållbar utveckling kan man handla där med gott samvete. är perfekta presenter, säger Mauritz.

Solglasögon som förbättrar världen Nytt i utbudet för denna vår är ”shadeshares” solglasögon.

De är tillverkade av finsk björk och producerade i Kenya, där ungdomar uppvuxna i slumområden får chansen att jobba i bra arbetsförhållanden. För varje sålt par planteras också ett träd.

– Många kända finländare är med i projektet, och glasögonen är designade bland annat av Paola Suhonen och Aira Samulin, förklarar Mauritz.

Senare under våren dyker också olika tesorter upp i hyllorna och klädutbudet utvidgas. Krinti hittas vid Saltbodtorgets hörn, Skeppsbron 1.

Butikshunden Ylppö sover under dagarna i sin fåtölj, men välkomnar ändå glatt kunderna.

Sidan

TORSDAG 25 MARS 2021

28

Ett studieår då inget varit sig likt I januari 2018 var Caroline Lindholm från Valkom Nya Östis första praoelev.

Då gick hon i högstadiet. I dag är hon 19 år och en av abiturienterna från Lovisa Gymnasium som siktar på att ta studentexamen i vår.

Text: Carita Liljendahl

LOVISA – Det första och början av andra gymnasieåret var bäst, säger hon. Allt var fortfarande normalt då och vi nybörjare fick känna på hur det var att gå i gymnasiet. Vi hade olika fester, roliga temadagar och andra evenemang som gymnasiet ordnade.

Studierna gick bra och Caroline kände sig motiverad.

Sedan kom coronan och allt blev annorlunda.

– I början kändes det lite skönt och spännande att inte behöva gå till skolan, men efter en tid blev det tråkigt. Jag orkade inte längre studera som förr, allt kändes tyngre utan kompisarnas stöd och utan de där extra sakerna som brukade ordnas i skolan. Eftersom vi jobbade på distans fick vi också mycket mera uppgifter och läxor. Det tog kål på min motivation.

Lyckligtvis fick abiturienterna jobba en stor del av sitt tredje år i skolbyggnaden och då Caroline var där kändes studierna lättare. Det tråkigaste var ändå att var-

ken bänkskuddardag eller abi-kryssning blev av.

– Det var ju sådant som jag hade sett fram emot till och med innan jag började gymnasiet.

Började skriva redan våren 2020 Inför studentskrivningarna förberedde sig Caroline med att främst studera de ämnen hon skulle skriva. Hon läste kursböckerna och sina anteckningar och såg på videor på nätet.

– Jag är glad för att jag för det mesta hade jobbat flitigt under hela min gymnasiegång.

Jag har inte varit tvungen att läsa jättemycket eller lära mig helt nya saker före skrivningarna. Men ändå har det ibland varit svårt att hitta motivationen och att vara koncentrerad.

Nu under coronan har jag inte kunnat ta ordentliga pauser för att till exempel umgås med mina vänner. Jag har bara suttit hemma och stressat.

Före skrivningarna höll sig Caroline två veckor i frivillig karantän. De flesta av hennes klasskamrater gjorde lika.

Våren 2020 skrev Caroline hälsokunskap och på hösten

Caroline Lindholm är en av abiturienterna i Lovisa Gymnasium. Ett mycket annorlunda tredje studieår ligger bakom henne och klasskamraterna.

skrev hon engelska, finska och geografi.

– Nu på våren skriver jag historia, religion, matematik och modersmål. Jag valde ämnen som jag är intresserad av.

Matematik tycker jag egentligen inte om men utan ett studentexamensbetyg i matematik är det svårt att komma in till någon högre utbildning.

Skolan kändes trygg Under året som gått med coronapandemin tycker hon att skolan på ett bra sätt skött alla

trygghetsaspekter. Alla har använt ansiktsskydd och klassvis hållit avstånd.

– Distansskolan har också varit bra och det kändes fint att vi abiturienter fick vara ensamma i skolan de sista veckorna före skrivningarna.

Om Caroline klarar skrivningarna skulle hon gärna ha en fest med sina klasskamrater för att fira att skrivningarna är över.

– Men det går knappast att ordna så jag kommer säkert bara att ta det lugnt och var-

va ner hemma, och så kan jag förstås jobba lite mera. Senare kommer jag att börja läsa till eventuella inträdesförhör och sikta på att komma in på universitet. Jag skulle gärna vilja studera på Helsingfors universitet, kanske något som har med samhälle, historia eller media att göra.

Om tio år hoppas hon att hon har ett jobb hon trivs med och att coronan har försvunnit så att hon kan resa igen.

– Mest av allt hoppas jag bara på att få vara lycklig.

Östnyländska kulturprojekt fick bidrag I regionerna, Nyland, Åboland och Österbotten, fördelar Kulturfonden 3,5 miljoner euro av vårens sammanlagda utdelning på cirka 23 miljoner euro. Nya Östis har plockat ut dem som fått bidrag i Lovisa, Lappträsk och Kotka.

Ett arbetsstipendium för konstnärligt arbete i ett år har beviljats åt Pia Sirén, Lovisa, 26 000 euro, för visuell konst, skulpturer.

Samfund för ordinarie verksamhet: Kotka Svenska Samskolas Garantiförening rf, 40 000 euro verksamhetsbidrag för småbarnspedagogik, grundläggande utbildning, andra stadiets utbildning.

Kulturfyren rf, Kotka, 20 000 euro för vokalmusik. Lovisa operaförening, verksamhetsbidrag 7000 euro. Östra

Nylands Ungdomsförbund, 15 000 euro för verksamheten.

Understödsföreningen för Nya Östis, lokaltidningen Nya Östis, 10 000 euro.

Samfunds projekt: Liljendal Ungdomsförening, 2000 euro för uppsättning av Liljendalrevyn 2021. Loviisa Contemporary ry, 15 000 euro för visuell konst och projektet Så Svarar Skogen. Lovisa kultur- och miljörörelse, 2000 euro för projektet Lovisa Bokcafé. Lovisa Sång rf, 10 000 euro för Sibeliusdagarna 2021.

Lovisanejdens Dansinstitut och Cirkusskola, 6000 euro för vårföreställningen Rewind i Lovisa idrottshall samt Outdoor Tour. Stiftelsen för Lovisa sjöfartshistoria, 3000 euro för utgivning av boken Anteckningar ur Oskars liv från den dag han blev sjöman, Oskar Unonius. Stödföreningen för Lovisa Konstcentrum, 10 000 euro för utställnings- och residensprojekt 2021 i Lovisa.

Verksamhetsbidrag: Agricola-sällskapet i Pernå, 4000 euro. Blokomblaanda, Lovisa, 1000 euro. Grevnäs-Mickelspiltom byaförening, 2000 euro. Hembygdens Hopp, Lappträsk, 3000 euro. Hommansby folkskoledistrikts ungdomsförening, 3000 euro.

Isnäs Ungdomsförening, 3000 euro. Liljendal hembygdsförening, 3000 euro.

Liljendal Ungdomsförening, 2000 euro. Lovisa Folkdansare, 3000 euro. Lovisa Skepps-

bron, 3000 euro. Lovisa Trädgårdsförening, 1500 euro.

Lovisanejdens konstförening, 3000 euro. Skärgårdens Vänner i Strömfors, 2000 euro.

Skärgårdsmuseiföreningen, 2000 euro. Stiftelsen för Lovisa sjöfartshistoria, 3000 euro.

Tanssiartesaani ry, Lovisa, 6000 euro. Teater Fabel, Lovisa, 8000 euro. Tessjö-Marby-Kulla ungdomsförening, 2000 euro.

Privatpersoner och arbetsgrupper: Arbetsgrupp Överstens slott, 3000 euro för bok om den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden Överstens slott i Lovisa. Arbetsgrupp WYRD ritual art, 8000 euro för utställning av esoterisk konst vars verk kombinerar bildkonst och musik.

Arbetsgruppen Glint, Lovisa, 5000 euro för ansökan för förverkligande av konsertprogram i Lovisanejden, Borgå och Helsingfors 2021. Arbets-

gruppen Lovisanejden 1917– 1918, 3000 euro för dokumentation och arbete med bok om händelserna i Lovisanejden 1917–1918. Benita Backas-Andersson, Lovisa, 3000 euro för skrivarbete med sagobok för barn under skolåldern. Mirella Pendolin-Katz, Lovisa, 4000 euro för inspelning av solomaterial i Sugarhouse studios i Vasa. Peter Salminen, Lovisa, 350 euro för behörighetsgivande studier. Sara Bengts, Lovisa, 4000 euro för framställning av videokapitel av boken F som i formgivning. Tomas Takolander, Lovisa, 4000 euro för tonsättning av musik för Aatra Kollektiv och Borgå kammarkör. Arbetsgrupp En kväll i Österbotten, Lovisa, 6000 euro för tvärkonstnärlig miniturné i finlandssvenska Österbotten tillsammans med en grupp professionella artister under sensommaren/hösten 2021. – CL/NÖ

Sidan

29

”Växter mår bra av oss, men vi behöver också dem” Stella Jonasson har alltid gillat att odla och fixa i trädgården.

För ett par år sedan utbildade hon sig till trädgårdsmästare.

Det senaste året har hon provat sig fram inom inomhusodling med växtlampa.

Text: Emilia Tallberg

LOVISA Stella Jonasson säger att man inte behöver vara utbildad trädgårdsmästare för att lära sig att odla hemma.

– I dag har vi det lätt. När nånting går fel är det bara att googla vad man skall göra. Jag är också medlem i olika trädgårdsgrupper på Facebook, där man får goda råd, säger hon.

Hon älskar att odla under växtlampa, då det ger henne möjligheten att odla året om.

Hennes växtlampa har 200W och lämpar sig för ungefär två kvadratmeter odling. Hon säger att lampan inte är jättevacker, men att hon bra kan ha den i ett vanligt rum utan att den stör. Även om det känns roligt och spännande att odla under växtlampa, bör man komma ihåg att växterna inte ska få mer än sexton timmar ljus.

För mycket ljus gör dem stressade.

– Jag hade ett par tomatplantor som fick för mycket ljus. De blev alldeles bruna och torkade ut.

Stella Jonasson odlar många olika växtsorter under sin växtlampa, men säger att rotsaker som behöver mycket djup och gillar sval temperatur inte lämpar sig för inomhusodling. Förutom det går nästan allt att odla.

35 olika tomatsorter och 700 tulpanlökar Jonasson har precis flyttat till centrum i Lovisa och ser fram emot att börja odla mer i sin nya trädgård. I höst planterade hon 700 tulpanlökar, som hon köpte slut i flera länder.

– Jag beställde slut alla tulpanlökar i Finland och Sverige, så jag fick beställa resten från Holland. Där var tulpanlökarnas pris en tredjedel billigare.

Förutom tulpanlökar, har Jonasson sått tolv olika pelargoner, tio olika slags rhodo-

dendron, rucola, sallad, kinesisk smörboll, skogsklematis, blomstertobak, flicköga, olika basilikor, lavendel, rosensköna, penséer och mejram. Snart skall hon så 35 olika tomatsorter, allt från vita till ljusgula, gula, orange, röda, svarta, bruna, mörkgröna, rosa, randiga, orangegröna, stora, små, runda och ovala. Flera olika sorters sommarblommor, grönsaker och örter är också på kommande.

– Alla kanske inte blir sådda detta år, för jag har cirka 350 fröpåsar.

Av allt som Jonasson sår, sparar hon en del själv, men ger även till sina bekanta. När hon började arbeta på Traditionscentrum Kuggom, hämtade hon med sig blommor.

– Jag är från Borgå skärgård, Pörtö. När jag började arbeta på Kuggom lastade jag farsans tio meter långa båt och bil full med blommor och hämtade hit. Pelargonerna växer fortfarande och ser så fina ut i den gamla miljön. ”Det gör mig så energisk” Jonasson berättar att det gjorts en vetenskaplig undersökning på att mylla gör en lyckligare. Den innehåller nämligen bakterier, som i kontakt med kroppen bildar serotonin, samma signalsubstans som finns i depressionsmediciner.

– Det sägs att växter mår bra av oss, men vi mår också bra av dem. Jag odlar varje dag när jag kommer hem från jobbet. Det gör mig energisk.

Många människor gillar att gå i skogen och känna naturens energi, men man kan faktiskt uppleva samma känsla genom att gå in i ett växthus.

– Redan i februari–mars när de första solstrålarna kommer fram är det skönt att vara inne i växthus. När man går in där är det svårt att komma ut, man vill ju bara bli kvar och till exempel dricka en kopp te med en kompis.

Om någon av er läsare känner er ivriga på att börja odla,

En liten gurkbebis.

Jonasson har planterat sjuhundra tulpanlökar i sin nya Lovisaträdgård.

säger Jonasson att olika sorters perenner som kommer tillbaka år efter år, är säkra kort att börja med. Tomater och gurkor som inte är taggiga lämpar sig också för nybörjare, då de gror bra vid ett soligt fönster, över ett batteri eller golvvärme. Efter att de börjat växa, flyttas de till en svalare plats.

Det vanligaste felet är att man vattnar sina plantor för mycket. Det gäller att känna på myllan, är den torr eller fuktig? Behövs det mera vatten? Efter tid lär man sig vilka växter som vill ha mer ljus och värme, och vilka inte. Ett annat vanligt misstag är att man inte gödslar ordentligt. Till en början växer plantorna bra, men efter en tid stampar de på ställe och växer sig inte friska och starka.

Här ser man flera färgersoch storlekars tomater: gula, orange, röda, bruna, svarta.

I år ska Jonasson också odla vita och randiga tomater.

Den här strimmiga, korallfärgade äggskalspelargonen har hon odlat själv från frö.

Sorten heter Diva’s Raspberry Ripple.

Stella Jonasson får sin energi från naturen, växterna och havet.

FAKTA • Vi har levt med corona över ett år. Då vi tvingats hålla distans och isolera oss har vi fått mera tid för olika sysslor.

Nya Östis bad medlemmarna

i Facebookgruppen berätta om de under coronaåret hittat en ny hobby, eller vad de sysselsatt sig med.

Sidan

TORSDAG 25 MARS 2021

30

”Här har vi utrymme och nära till naturen” Text & foto: Jan Heino

Familjen Jenni Salmi och Janne Ranta lyckades efter tre års letande hitta sitt drömhus. I november 2020 flyttade de från Vanda till Mickelspiltom.

LILJENDAL Målet för Jenni Salmi och Janne Ranta var att kunna bo med naturen och utomhussysslorna alldeles intill sig. Efter idogt sökande fick de napp hösten 2020. De upplever att deras fastighet på Mariebergsvägen nära Forsby å fyller alla deras önskemål. Den tidigare innehavaren Camilla Stenvall, bostadsmässans informatör från årsskiftet, ville flytta in till Lovisa centrum.

Orsaken var främst att hon upplevde att huset var alltför stort att ensam ta hand om.

I familjen var det Jenni som var den drivande kraften att planera en flytt från Vanda.

De upptäckte snabbt att det var svårt att komma åt ett hus på landsbygden, eftersom de attraktiva hade god åtgång. De som sedan blev kvar och stod till buds var oftast inte inflyttningsfärdiga.

– De flesta hus som vi tittade på behövde en omfattande renovering. Vi lade ut en annons på webben då vi redan hade förhandlat ganska länge på ett hus i Lojo. Vi fick svar på den av Camilla Stenvall

Janne Ranta och Jenni Salmi har flyttat till Kortasbacken i Mickelspiltom och känner sig tillfreds med tillvaron.

och sedan gick allt snabbt och smidigt. Lite plantor hämtade jag hit redan innan affären var helt klar, säger Jenni med ett skratt och pekar på några jordgubbsplantor som tittar upp genom snön.

Huset på Kortasbacken Janne och Jenni letade efter en timmerbyggnad, och den brädfodrade huvudbyggnaden har verkligen en stomme av timmer. De är tacksamma för all information om huset och dess historia som de har fått av Camilla Stenvall. Karak-

tärshuset låg tidigare närmare ån. Den nuvarande byggnaden uppe på Kortasbacken dateras till 1902.

– Husets våningsyta är 180 kvadratmeter med en stor vind. Många av fönstren är nyligen förnyade och elledningarna, vattenrören och avloppet fungerar. Men visst finns det också renoveringsbehov såsom taket och lite annat, som vi själva kommer att ta itu med i egen takt, säger Janne.

Enligt Jenni tog det sin tid att för köpet skrapa ihop egna

VÅRERBJUDANDEN

14

00 / 5 sk

KEKKILÄ TRÄDGÅRDSMYLLA 40 L

19

00 / 5 sk

BIOLAN SVARTMYLLA 45 L

22

00 / 5 sk

KEKKILÄ TRÄDGÅRDSTORV 65 L

SÄTTPOTATIS 10 KG SK VÅRGÖDSEL OCH KALK TRÄDGÅRDSFRÖN DICKURSBY FÄRGER WECKMAN TAKPLÅT

Lappträskvägen 14 A 07800 Lappträsk Öppet: Vard. 8.30–16.30, Lö 9–13 % 044 788 0720 , 020 798 1290

besparingar och förhandla med banken och få borgenärer för banklånet. En viktig drivfjäder för dem var att finna ett rymligt hus till ett överkomligt pris.

– I huvudstadsregionen kunde vi ha fått en tvårummare för det som vi betalade för hela fastigheten och dess hus, ekonomibyggnader, trädgård och en stor tomt, säger Jenni förnöjt.

Trädgårdsjobb och biodling intresserar Utöver karaktärshuset gläder sig det nyinflyttade paret över att ha två rymliga uthus, ladugård, torkbyggnad och ett garage med tillhörande förråd.

– Vad allt vi kommer att göra med våra byggnader har vi inte riktigt hunnit fundera på ännu. Vi har också ett intressant museum med många föremål som Maj-Britt Grahn som tidigare ägare i tiden har ställt upp.

En av de få nackdelar som de upplever är Jannes rätt långa arbetsresa till Mårtensdal i Vanda. Jenni har arbetat bland annat i Strömfors. Nu sköter hon om knappt två år gamla Tytti och några getter och ser fram emot att få börja jobba i trädgården och starta biodling. Som utbildad vildmarksguide håller hon också utkik efter eventuella uppdrag i östra Nyland.

Jennis lekfulla getter klättrar gärna upp på gårdstunets stenar för att beta på de små lövträden.

Jenni och Janne gläder sig över att nyligen ha fått fiberkabel kopplad av det lokala fiberandelslaget Liljenet. De uppskattar bybornas beredskap att ge råd i olika frågor och hjälp med plöjningen av den lilla täppan, vilket redan har lovats dem. De har också hunnit göra bekantskap med de närmaste grannarna. Båda säger sig trivas mycket gott.

Sidan

31

”Mamma sa att jag skulle heta Gunvor, tack och lov för det” namnet är tillräckligt kort.

– Gunvor var vanligast i början av 1900-talet. Jag är född 1947. Då hade populariteten för Gunvor redan dalat. Jag vet faktiskt bara ett par personer, förutom skådespelaren Gunvor Sandqvist, som heter som jag. Men hon blev väl kändis först på 50-talet, så henne kan jag knappast skylla på.

MITT NAMN Text: Jan Heino

HELSINGFORS Gunvor Berlin har vuxit upp i Lovisa, gått i skola i Lovisa Svenska Samlyceum och bor nu i Helsingfors. Hon är fortsättningsvis aktiv i Lovisa Svenska Lärdomsskolas elevförbund.

– Jag är döpt till Gunvor Margareta. Liksom Eivor är Gunvor ett fornnordiskt namn som förekommer i lite olika varianter i Norden. Vad namnet betyder vet jag inte med säkerhet, men Gun lär betyda strid.

Som barn gillade Gunvor inte alls sitt namn. Hon har frågat vem som bestämde att hon skulle heta Gunvor.

– Mamma bekräftade att det var hon, medan pappa ville att jag skulle heta Hjördis.

Milda himmel, tack mamma!

Hjördis hette ingen under 80 när jag var barn. Att det skulle bli något på Gun var naturligt,

Gunvor Berlin med ett gammalt nummer av Östra Nyland från 1966.

min storasyster heter Gun-Lis. Men nog hade hon föredragit Gunilla, Gun-Britt eller Gun-Maj. Sådana fanns det många av när hon var barn, men ingen Gunvor. Något smeknamn på svenska har hon aldrig haft. Hon antar att

Fungerar bra på svenska Gunvor har fått erfara att hennes namn fungerar bra på svenska, men på andra språk kan det uppstå lite svårigheter.

– På finska går det inte alls, varken med G eller svenskt -u.

Det insåg jag när jag flyttade från Lovisa. Det var ju inte vanligt med visitkort på den tiden, så det blev att bokstavera, G som Gunnar och så vidare.

På en arbetsplats blev jag faktiskt kallad Gunnar. Släktingar och vänner på finskt håll kallar mig Guni.

– På främmande språk blir ens namn ofta misshandlat.

Jag har mest erfarenhet från tysk miljö. Jag jobbade en kort

tid i Frankfurt i min ungdom, senare nio år på Tysk-finska handelskammaren. Inga problem där, eftersom det är helt uteslutet att bli tilltalad med förnamnet, det är Frau som gäller.

Efter att ha jobbat som guide i femton år, närmast med tyskspråkiga turister, upptäckte Gunvor att hennes namn vanligen inte uppfattas av tyskar på samma sätt som i Norden. ”Trodde jag var en man” – Jag råkade ut för ett regelrätt könsbyte. Oftast är namnet den enda förhandsinformationen turisterna har. Och ett förnamn som slutar på konsonant, speciellt då på -r, måste betyda en mansperson.

Så där var jag i gott sällskap med Viktor, Gregor och Igor.

Ingen skulle ha kommit på idén att missta sig vid namn som Kristina eller Liisa. Under alla mina år som guide var det här den vanliga reaktionen, det var bara att vänja sig. Det gick bra att inleda med ”här kommer herr Berlin”, så spa-

BEGRAVNINGSBYRÅER

TANDLÄKARE

Begravningsbyrå

Andersson & Co Oy Ab

Lovisa Nya Blomsterhandel

• avfallstransport • lyft - transport • skrotinsamling

www.loviisanpuu.fi

& 019 531791

FITNESS

RESTAURANG

Vi gör Finland starkare

Är du med? fressi24.fi/2018

Begravningsbyrå

Lindqvist

10 ÅR LOKAL SAKKUNNIG TANDVÅRD LOVISA: Drottningg. 13 B % 040 767 3767 BORGÅ: Alexandersg. 26 % 040 764 4747

SPECIALTANDTEKNIKER

Smedjevägen 53, 07900 Lovisa

Tfn 019 532850 Öppet må-fre 9-16

Z

AVFALLSTJÄNSTER

BYGGMATERIAL

Tfn 019 532850 Jour 24/7 Alexandersgatan 10 LOVISA Öppet må-fre 9-16 Övriga tider enl. överenskommelse

rade vi tid.

Gunvor säger att hon hann träffa en massa svenska turister också, men minns inte att hon skulle ha stött på en enda med samma namn.

– Som barn ogillar man antagligen sitt förnamn, men det hör ihop med ens identitet.

Fast om det blir för besvärligt, går det att byta. Jag hade en rysk kollega som bytte från Galina till ett finskt förnamn.

Jag förstod henne, det bara inte går på finska.

Gunvor tycker inte att hon har blivit lidande av sitt rätt ovanliga namn.

– Som ung tänkte jag aldrig på att byta förnamn, så pass mycket led jag inte. När jag sade mitt efternamn blev det däremot tjatigt med den ständiga följdfrågan, Öst- eller Väst-?, ha, ha. Som tur för oss berlinare räddade Tysklands återförening oss från den här personlighetsklyvningen.

Johan Järvinen 040 182 6262 TANDLÄKARE

Tuomas Heikinheimo 040 676 3770 MUNHYGIENIST

Katja Gustafsson 040 676 3770

Z

Kim Svenskberg

• Jordfästningsarrangemang • Binderier • Catering/minnesstunder • Transporter • Bouppteckningar

Drottninggatan 17, LOVISA

✆(019) 532 710, JOUR 24h

www.hautaustoimistolindqvist.fi

BRANDSÄKERHET

Öst-Nylands Brandsläckar- och Serviceaffär www.iusjh.fi 0500-512 755

DATATEKNIK

VETERINÄR

Degerbygatan 14 B, LOVISA

LOVISA VETERINÄRSTATION DENTIVET & 050 517 4551 (Maj) & 040 840 1022 (Ranja) www.dentivet.fi

KLOAKTÖMNING

Tumitec Oy

FÖRSÄLJNING OCH INSTALLATION AV DATATEKNIK

% 044 245 0595

tomas.meriluoto@tumitec.fi

BILSERVICE

LAPPTRÄSK SERVICEPUNKT

MÅNGSIDIG BILVERKSTAD « TÖMNING AV AVLOPPSBRUNNAR « ÖPPNING AV AVLOPP « KLOAKRÖRSFILMNING « TORRSUGNING & 040 912 8117 (Isabelle Rio)

DÄCK • PLÅTARBETEN RESERVDELAR • MÅLERI

& 019 610 480 www.lhp-racing.com

Sidan

TORSDAG 25 MARS 2021

32

En fin höna håller ägget och pryder påskbordet

LAPPTRÄSK VINDKRAFTSPARK

Vindkraftparkens markägare bildar en markägargrupp. Samarbete är styrka. Vi uppmanar berörda markägare i området att ta kontakt.

Robert Jordas 040 552 6442 Thomas Antas 050 307 9919 Anders Smeds 040 737 9786 Crista Hällfors 040 561 0959

När du har klippt kartongen ser den ut såhär. Nu kan du måla med en täckande färg, vi använde vit.

Köttbodan i Hopom har öppet

Fre 26.3 kl. 17–19 Lö 27.3 kl. 10–13 To 1.4 17–19 Lö 3.4 kl. 10–13

Klipp enligt direktiven på bilden ur en äggkartong.

Det är inte svårt att pyssla ihop en trevlig, liten höna att ha som prydnad och ägghållare på påskbordet. Allt du behöver är: en äggkartong markeringspenna sax vit färg lim två papper i olika färg

Rökt kött, auraost grillkorv, sopp och grytkött samt allt annat i helköttsväg m.m

Välkommna till byn!Hopomvägen 421

teiras.fi •

TeirasHereford • Ted 040 517 1560

Klipp ut näbb och kam i önskad färg och limma fast dem på din höna, rita in ögon.

Glad påsk!

Duka vackert och sätt ett kokt ägg i kartonghönan.

VÄLKOMMEN PÅ DÄCKUPPKÖP!

Sö 28.3

kl. 13 Palmsöndagens gudstjänst på nätet. Kan ses på församlingens Youtube kanal och på Facebook.

Kyrkkaffe Live direkt efter gudstjänsten, gäst Jan D. Oker-Blom. Delta via Facebooklive

Må 29.3 Ti 30.3 On 31.3 To 1.4

kl. 18 Passionsandakt i stilla veckan på nätet kl. 18 Passionsandakt i stilla veckan på nätet kl. 18 Passionsandakt i stilla veckan på nätet kl. 16 Skärtorsdagens gudstjänst på nätet

kl. 17 Nattvardsgudstjänst i Lovisa kyrka.

Anmälningar till Karl af Hällström tfn 044 722 9219 kl. 18 Nattvardsgudstjänst i Pernå kyrka.

Anm. till Minna Silfvergrén tfn 040 561 4889 kl. 18 Nattvardsgudstjänst i Lappträsks kyrka.

Anm. till Stina Lindgård tfn 050 382 7524 kl. 18.30 Nattvardsgudstjänst i Strömfors kyrka.

Anm. till Karl af Hällström tfn 044 722 9219 kl. 19 Nattvardsgudstjänst i Sävträsk kapell.

Anm. till Stina Lindgård tfn 050 382 7524 Sex personer ryms med till nattvardsgudstjänsterna Fr 2.4 Sö 4.4 Må 5.4

BYTE AV DÄCK från

28€

www.artonrengaspalvelu.fi SIDOVÄGEN 7, TESSJÖ & (019) 514 422

kl. 13 Långfredagens gudstjänst på nätet kl. 13 Påskdagens gudstjänst på nätet kl. 13 Annandag påsk gudstjänst på nätet

Gudstjänsterna och passionsandakterna kan ses på församlingens Youtube kanal och på Facebook Påskbasar på nätet Köp från basaren och stöd vårt missionsprojekt i Nepal bland kvinnor och barn. Basaren och mera info finns på agricolaforsamling.fi Påsk fönster Gå och titta på församlingarnas påsk fönster som berättar om påskens händelser. Påsk fönstren finns till 5.4 i Lappträsk kapell (Lappträskvägen 2), Byaföreningens fönster vid Agricola muséet i Forsby (Storåkersvägen 2) och vid Kyrktorget i Lovisa (Brandensteinsgatan 11) till 5.4.

Vi finns på Facebook och Youtube: Agricola svenska församling, på Instagram: @agricolasvenskaforsamling och på www.agricolaforsamling.fi

Sidan 33

Spritsmuggling tema för sommarnummer Tidskriften Skärgård arbetar med temat spritsmuggling i skärgården och efterlyser berättelser om spritsmugglingen.

Dela med dig av historierna Dela med dig av historierna, om de är självupplevda eller gamla skrönor spelar ingen roll. Smugglarhistorierna kan

ti-ons 10-15 to 10-16 Långfredag 10-16 lö 10-14

Drottningg. 15, Lovisa

Fredagar kl. 9–12

Lovisa färghandels gård

Fredagar kl. 14–17 Ett spritbeslag på 1500 liter på däcket till Sjöbevakningens ”Silmä”. Foto: Allan Gustafsson, Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi

vara från gamla tider eller också nyare.

Tidskriften Skärgårds sommarnummer som utkommer i juni har temat spritsmuggling i skärgården. Sänd in dina historier, såväl korta som långa,

till webbadressen skargard@ abo.fi, senast den sextonde april. En del publiceras i tidskriften, en del på webbplatsen eller Facebook. Nämn i e-posten om du inte vill att ditt namn publiceras. – NÖ

CAFÉER

Borgå, Montörsvägen 8 gården Med start fr.o.m. 9.4 utomhus, Vi håller säkerhetsavstånd n YA frå

Välkommen! N ”Ring så fixar vi det!”

20€

Öst-Nylands Släckarservice www.iupt.fi • tel 0500 512 755

Advokatbyrå

HUNDMAT

STEFAN ANDERSSON Ab

FINLÄNDSKT KÖTT TILL HUNDAR

ÖPPET: MÅ-FRE 9-19, LÖ 9-15, SÖ 11-15

Fabriksbutiken betjänar må–fre 8–17, lö 10–14 Teollisuuskuja 7, 49220 Broby Pyttis tfn 044-775 0202 info och butiksbilens hållplatser www.kennelrehu.fi tfn 05-343 1031

LYFTTJÄNSTER

VÄLBEFINNANDE

Elisabeth Lobbas 050 3414980

BOKFÖRINGSBYRÅER

Klassisk massage Shindo • Reiki

BOKFÖRINGSBYRÅ

Drottninggatan 9, 07900 Lovisa & 019 535 217 förnamn.efternamn@memo.fi

SIFFERSMEDJAN

Bokföring, skatteärenden, löneräkning, okomplicerat sedan 1984 Kontakta Ann-Britt Lill-Smeds 040 535 8758, lill.tilit@sulo.fi

12€/st

ADVOKATBYRÅER

& 019 531 275

Gammelby filialapotek Må-Fre 10-18 & 041 313 6970 Liljendal betjäningspunkt: & 040 754 3171 Strömfors Bruk betjäningspunkt: & 019 618 217

Västersvängen 1 07900 Lovisa

Kom ihåg att granska!

APOTEK Apoteket Kronan

HARDOMIN LEIPÄ HARDOM BRÖD

SLÄCKARSERVICE

KLIPP UT

Alla har vi väl hört om smuggelkungarna Hjalmar Mäkelä och Algoth Niska och deras äventyr undan sjöbevakningen. Nu vill Tidskriften Skärgård höra din berättelse om spritsmuggling. Minns du vad som berättats om hur en kanister ”flutit i land” eller var det byggdes gömmor för att undkomma lagens långa arm?

Varifrån kom spriten, hur transporterades och gömdes den, och hur flöt pengarna?

PÅSKENS ÖPPETHÅLLNINGSTIDER V 13

Drottningg. 32 B 17, Lovisa Ågatan 33 C 2, Borgå 019 501 128 045 270 7001 0400 493 230 www.advolaw.fi

Advokatbyrå

R. Fält Ab

Drottninggatan 17 A 2 tfn 019 531 309, advokat Rauno Fält gsm 040 511 4191 aatsto.raunofalt@sulo.fi

BILSERVICE

Skinnarbyvägen 123

ELINSTALLERINGAR

BÄRGNINGSTJÄNST

BÄRGNINGSHJÄLP ELINSTALLATIONER SÄHKÖASENNUKSIA

040 550 4636

ANDERSSON andersson@lhp.fi & 0400 302598 24h

BILUTHYRNING

www.lhp.fi

0400 483 001 Majborgsbacken 1 07700 Forsby Såg

FÖRSÄKRINGAR

PAKET- OCH PERSONBILSUTHYRNING

AUTO-RENT LOVIISA KY

& 050 360 8936, 0400 491 501

PROFESSIONAL CAR SEVICE

24h

Även små annonser syns! www.lokaltapiola.fi/nyland

87€ + moms (24%) för 3 månader

Sidan

TORSDAG 25 MARS 2021

34

Testunder lockar i pandemitider Tesorter finns det många av och alla har de sina egna förespråkare. Oberoende om personen i fråga föredrar ett starkt svart te, ett fräscht grönt eller smaksatta teer är njutningen densamma och känslan av ro som sprids i kroppen medan teet dricks.

Text: Marit Björkbacka

LOVISA Att dricka te innebär för många att ta en kort paus från vardagen, njuta av den varma drycken och slappna av. Därför kommer det knappast som en överraskning att tedrickandets popularitet har hållit i sig under pandemin då sysselsättningar som kan utföras i hemmet har varit efterfrågade.

Katriina Jordan-Westermark har tagit ett steg längre och ordnat testunder på distans tillsammans med sina vänner då vanliga träffar inte har gått att genomföra.

– Teet har tagit min själ, säger hon i ett försök att förklara sina känslor för drycken och tillägger att som en vän av te finns det alltid något mer att lära sig om drycken och dess historia.

En ambassadör för tedrickandet Jordan-Westermark är till vardags viceordförande i föreningen Teen ystävät r.y. och kan beskrivas som en ambassadör för tedrickandet i vårt land.

– Te kan drickas morgon, kväll, middag, enligt sinnelag och till vardag eller fest.

Att stiga in i teets fascinerade värld innebär alltid något nytt, säger hon.

Jordan-Westermark konstaterar att hon dricker te för njutningens skull men att många väljer drycken också för hälsans skull.

För henne innebär drickandet av en kopp te att lugnet sprider sig i kroppen. Om det bara går dricker hon sitt te på altanen till fritidshemmet i Lovisa medan hon beundrar utsikten. I hennes kopp finns det grönt eller svart te, litet beroende på hur hon känner sig.

Hon uppskattar såväl det gröna teets fina och mjuka smak som det svarta teets styrka.

– Tiden stannar upp när jag dricker te. För mig är det helt enkelt en njutning som består av allt från smak till sinnesstämning, förklarar hon.

Tekonsumtionen i Finland är endast en bråkdel av kaf-

fekonsumtionen. Det beräknas att vi i medeltal dricker tio kilogram kaffe per år per person. Siffran som beskriver tedrickandet är 300 gram per person per år.

Kirsi Pullinen från Demmers Teehaus på Annegatan i Helsingfors har under sin tid som företagare fått vara med om att olika teer blir allt populärare.

– Det går att dra paralleller med kaffedrickandet. Ännu för 20 år sedan innebar ett kaffeköp i vårt land att gå till närmaste supermarket och köpa ett paket av den populäraste sorten, säger hon.

Efter de tiderna har det hänt mycket. Många små kafferosterier har grundats och espressomaskiner samt andra attiraljer som hör ihop med kaffekokandet är populära.

Den här utvecklingen är nu på gång när det gäller tedrickande och butiker som specialiserat sig på att sälja högklassiga tesorter blir allt vanligare. I Lovisa finns det ett gott utbud av lösa teer till salu i Café & Teashop Favorit, Bistro Kronan, bageributiken Hardom bröd och i Restaurant Kapellet där det i perioder ordnas tebruncher. Det lönar sig också att kolla upp de otaliga webbbutikerna som har ett fint utbud av teer.

En ypperlig matdryck Det faktum att te passar ypperligt som både matdryck och ingrediens i livsmedel känner kanske inte alla till.

– Utomlands har det blivit trendigt att i restauranger exempelvis fundera över vilka matdrycker som kan ersättas med te vilket är en fin matdryck. Teets värme och tanniner passar bra till feta livsmedel, säger Pullinen.

Machapulver av grönt te har blivit en annorlunda ingrediens i bakelser medan ett lapsang souchongte på grund av sin rökiga smak gör sig väl i marinader.

Vad skulle du rekommendera för tesorter åt en ny tedrickare?

– Jag skulle försöka reda ut deras smak och om de exempelvis dricker mycket kaffe. I så fall brukar kunderna ofta

FAKTA Föreningen Teen Ystävät • Är en förening för entusiaster, alla uppgifter inom föreningen sker på frivillig basis.

• Till föreningens målsättning hör att arbeta för tekulturen i Finland samt att sträva till att få en allt bättre service för tedrickare.

• Föreningen vill lyfta fram olika tesorter och tekulturer, guida i hur tebryggning sker på rätt sätt, berätta om teers hälsofördelar samt njuta av gott te.

• Föreningen är grundad år 2003.

Kirsi Pullinen har i Demmers Teehaus i Helsingfors fått se hur tedrickandet blivit allt vanligare med åren.

Foto: Demmers Teehaus

välja ett mörkt te medan yngre generationer är mera äventyrslystna och ofta prövar på specialiteter, säger hon.

Vad ska en nybörjare tänka på vid bryggning av te?

– Jag brukar rekommen-

Cecilia Tjänsterådgivare LokalTapiola Nyland

dera att ta det så enkelt som möjligt. Ofta räcker det med personens favoritkopp, ett gott te och en bra tesil som låter bladen röra sig och som inte har för stora hål. Då grönt te bryggs ska tevattnet inte koka

utan bör vara omkring 80 grader varmt. Om vattnet är kokhett går det att hälla litet kallt vatten genom tesilen på bladen för att reglera temperaturen. Vattnet till svart te får koka, säger Pullinen.

Cecilia och våra andra livstryggare betjänar dig lokalt

Sidan 35

Planerar Du att köpa bostad, renovera eller bygga?

Tillsammans kan vi förverkliga Dina drömmar!

Vare sig Du planerar att göra en liten ytrenovering, bygga ett hus eller köpa en ny bostad, hjälper våra sakkunniga experter Dig att förverkliga Dina drömmar.

Hos oss i Västra-Kymmene Andelsbank är Du en uppskattad kund, vars bank- och försäkringsärenden sköts med stort hjärta och yrkesskicklighet.

Våra kontor i Lovisa och Lappträsk finns nära Dig. Du når våra experter också per telefon eller nätmöte. Boka tid redan idag på adressen op.fi/oplansikymi, så är Du ett steg närmare Dina drömmar.

Placera i vår andelsbank – vi uppnår framgång tillsammans!

Avkastningsandelen är en placering i den egna andelsbankens kapital under en Avkastningsandelsemission. En framgångsrik och solid andelsbank är en stark lokal aktör som erbjuder Dig mångsidiga förmåner och som kan betala en rejäl ränta på Din Avkastningsandel.

Kom in till kontoret så berättar vi gärna mera!

Hjärtligt välkommen till vårt kontor i Lovisa (Drottninggatan 15B Lovisa)!

Våra kontor i Lovisa, Elimä och Koria är öppna alla bankdagar kl. 10 – 16.30, Lappträsk må, ons. och fre. 10 – 16.30. Vi betjänar också utan tidsreservation!

Kassatjänsten är öppen kl. 10 – 13 i alla våra kontor, under de dagar de är öppna.

Lovisa - Lappträsk – Elimä – Koria

Lä

Sidan

TORSDAG 25 MARS 2021

36

”Vi gillar att semestra på det här sättet” Text & foto: Jan Heino

Pandemin har lett till en turismboom. Husvagnar och -bilar har blivit allt vanligare.

Före ett köpbeslut är det värt att ta reda på vad som lämpar sig bäst.

LILJENDAL En husbil eller bil

och husvagn har blivit populära alternativ för den som vill åka omkring i hemlandet eller Europa. Till husbilens fördelar hör att den upplevs vara lättare att manövrera och dess popularitet har ökat. Kristina ”Titti” och Mats Lönnfors i Liljendal har för tio år sedan sällat sig till den växande skaran husbilister, ett beslut som de inte har ångrat. Båda påpekar att det lönar sig att utforska olika alternativ innan man slår till.

– När barnen nästan samtidigt flyttade hemifrån kändes det efter ett par veckor mycket tomt, särskilt under helgen.

En lördag kom vi på tanken att skaffa husbil, kanske lite inspirerade av Tittis föräldrar.

Vi hoppade in i bilen, åkte till Kouvola och köpte vår första husbil. Den har vi senare bytt till en med ett mera praktiskt utrymme för vår irländska varghund Bamse, som trivs bra i husbilen, säger Titti och Mats.

Förberedelser inför avfärd Dagens husbilar har nästan allt som behövs. Bilen har ackumulatorström och avlopp, men den service paret

Lönnfors önskar är möjlighet att med några dagars intervall koppla fast bilen i elnätet, tömma avloppstanken och toan och fylla på färskvatten.

Enligt Titti har de utrustat köket med ganska vanliga kärl, men det finns också lättare varianter. Att använda gas anser de att fungerar utmärkt.

– Innan vi åker iväg fyller vi kylen med mat för en dag eller två. Sedan handlar vi vid behov, gärna också lokala delikatesser. Vi tycker båda om att laga mat i bilen, så oftast nyttjar vi inte campingområdenas gemensamma kök, trots att de vanligen är väl utrustade, säger Titti.

Att ratta en till måtten ganska stor husbil är mera krävande än att köra en personbil. Att träna skadar inte en nybörjare. Det gäller att kunna uppskatta hur lång den är när man backar och hur hög den är om en tunnel ska passeras.

– Visst har det hänt smärre olyckor som när trappsteget inte har fällts in, och när jag väjde för en mötande bil i en låg tunnel, men inga malörer med allvarliga konsekvenser.

När avloppsröret brast i Norge var det bra att ha lite verktyg med. Jag fick det fixat med hjälp av en ananasburk, och resultatet dög till och med i besiktningen, säger Mats med ett skratt.

Semesterresor av olika slag Paret Lönnfors har ungefär varannan sommar styrt kosan utomlands, särskilt till Sverige och Norge, men också till Mellan- och Sydeuropa. De hör inte till de så kallade långliggarna som stannar veckotal på samma plats. Båda gillar intressanta småvägar och upplever att felkörningar kan vara positiva, eftersom fina platser då ofta upptäcks.

– Vår semesterresa börjar när vi på fredag eftermiddag kör ut på asfaltvägen här i Lil-

Titti och Mats Lönnfors turas om att köra, men Mats kör mest. Kartor rekommenderar de, eftersom en navigator inte fungerar prickfritt.

jendal. Vi brukar ha en grov plan, men inget schema med detaljstopp, förutom när det exempelvis gäller att ta en färja mot Europa. På tilltalande platser kan vi stanna några dagar och de behöver inte vara luxuöst utrustade. Regndagar använder vi till att förflytta oss.

De företog en långresa i fjol

och lade märke till att det var osedvanligt många husbilar och -vagnar i trafiken. Målet var att besöka platser som de inte tidigare hade sett.

– Det var ett bra val, för vi upptäckte snabbt att kända ställen som Äkäslompolo och Saariselkä var överfyllda. Saariselkä campingplats gav oss ändå plats tack vare att vi är

lite av stamkunder på området. När vi började nyttja husbil trodde vi att vi skulle stanna till var som helst. På den punkten har vi ändrat oss helt.

Det känns mycket tryggare att övernatta på ett område med service och övervakning, då sover man lugnt, säger Mats med starkt medhåll av Titti.

Nu köper många husbil Text: Jan Heino Åtgången på både nya och begagnade husbilar och -vagnar ökade i fjol och tycks öka ytterligare. Uthyrningen blomstrar också.

KOTKA Fördelen med en husvagn är att den är billig. En ny kostar från drygt 20 000 euro, men de flesta betydligt

mera. En husvagn är kanske lite otymplig i jämförelse med en husbil, men å andra sidan kan den ställas på områden för husvagnar för den tid som ägaren åker omkring på dagsturer. Många använder sig också av sin vagn som en sommarstuga, det vill säga reseverar en plats exempelvis för ett helt år.

Husbilar och husvagnar säljer bättre än på många år. Enligt Traficom registrerades det i fjol 1981 nya husbilar, vilket

innebar en ökning på sexton procent jämfört med året innan. De sju märken som 2019– 2020 låg i topp i försäljningen är Sunlight, Adria, Weinsberg, Bürstner, Dethleff, Hymer och Carado.

Också efterfrågan på husvagnar har ökat. Enligt tidskriften Caravan registrerades cirka tretton procent flera vagnar i fjol jämfört med 2019. I topp låg Hobby, följd av Adria, Kabe, Poksi och Dethleff. Enligt försäljningschef Ville Ris-

En dieseldriven husbil av märket Adria J Edition som är försedd med fem sovplatser kostar cirka 70 000 euro.

Foto: Rinta-Jouppi

Sidan

37 tala på bilförsäljningsbolaget Rinta-Jouppi verkar boomen tillta både för husbilar och -vagnar, också begagnade.

– Det är säkert pandemin som har gjort att turismen i hemlandet har ökat och därmed också åtgången på husbilar. Här i Kotka har vi bara en ny husbil kvar, men på andra orter har företaget flera, och de kan snabbt förflyttas. Husvagnar säljer också bättre än tidigare, men allt oftare väljer kunderna en husbil.

En ny husbil kostar från drygt 40 000 euro till långt över 200 000. Nuförtiden kan man också leasa husbilar.

Många företag står dessutom till buds med hyrbilar och -vagnar.

Genomsnittspriset för en vanlig husvagn ligger mellan 400 och 500 euro per vecka och hyran för en husbil mellan 800 och 1 200, beroende bland annat på standard och tidpunkt på året.

FAKTA Planeringstips • Tidskriften Caravan innehåller husbilsinformation och en årlig bilaga Leirintäopas på cirka 150 sidor.

• Föreningen SF Caravans webbplats har mycket att erbjuda.

• ”Familjen på hjul” av Charlie Husman från 1988 rekommenderas av Mats Lönnfors.

TV Att vara både barn och influerare

Hur skulle det vara att veta att hela världen har sett dig växa upp? Var går gränsen för hur mycket en förälder får visa upp sitt barn? Milea Jung är dotter till den finlandssvenska bloggaren Linn Jung och tillsammans funderar de på vad som är viktigt att tänka på när man visar upp sin familj i offentligheten. Serien ”Watt Nytt” kan ses på Yle Fem tisdagen den 6 april klockan 19.52.

Små uppfinnare Liv har kommit på ett hemligt mötestält som slår larm då oinbjudna gäster närmar sig.

Kelvin förklarar vad energi är och vart det tar vägen. Yle Fem söndagen den 28 mars klockan 8.13.

Nu har vardagen tagit form i Mainiokoti Klockaren Text: Marianne Palmgren – Samhörigheten seniorerna emellan är god, säger enhetschef Kaarina Lücke.

LAPPTRÄSK Såväl Onnikotis

invånare som inneboende i ålderdomshemmet Tallmogården flyttade till den nya kombinerade helheten Mainiokoti Klockaren den 11 januari.

Enhetschef Kaarina Lücke säger att flytten skedde under två intensiva dagar.

– En del minnespatienter upplevde flytten till Klockaren som skrämmande eftersom de inte kände igen sig i sitt nya rum och i de allmänna utrymmena. Tur nog flyttade personalen från Tallmogården samtidigt. Personalen var som en trygg klippa för minnespatienterna tills de åter upplevde sig säkra i vardagen.

Aktiviteter del av vardagen För tillfället bor 29 personer i det effektiverade boendet.

Dagen börjar när boendena vaknar och äter morgonmål.

Så får de hjälp med att tvätta sig och till exempel fysioterapi. På eftermiddagen vankas olika aktiviteter som pyssel, stolgympa eller bakning.

En av boendena är Saara Grönroos. Hon trivs i Klockaren och maten har smakat gott, men hon brukar inte så ofta delta i de olika aktiviteterna som erbjuds.

– Nu är det aktuellt med påskpyssel. Bland annat gör seniorerna pynt och sår påskgräs. Vi bakar också en hel del.

Vanliga bullar och kanelbullar är högst på seniorernas önskelista. Det har varit så pass kyligt väder att majoriteten fö-

redrar att vara inomhus, säger Kaarina Lücke.

Seniorerna brukar också umgås i det nya vardagsrummet och kollar på tv tillsammans.

– Samhörigheten seniorerna emellan är god. Man söker sig till varandras sällskap.

Alla seniorer har fått coronavaccin. En anhörig får träffa senioren en halv timme per gång. Under besöket ska man hålla säkerhetsavstånd och följa gällande coronarekommendationer.

– Gällande coronapandemin påverkas seniorerna främst av att personalen bär andningsskydd.

Seniorerna undrar varför de inte får se våra ansikten och önskar att vi tog av oss andningsskydden en stund.

Nya arbetsrutiner Mainiokoti Klockaren erbjuder vård och omsorg dygnet runt. Det finns totalt trettio rum åt seniorer som inte längre klarar av att bo hemma med hjälp av hemvård och stödåtgärder. Fem av platserna är ämnade för rehabiliterande korttidsvård.

Rummen är 25 kvadratmeter stora med eget tvättrum och stora låga fönster. Meningen är att seniorerna ska känna att de bor hemma. Med undantag för sjukhussängen får boenden inreda rummet med egna möbler.

Saara Grönroos är en av boendena i Mainiokoti Klockaren.

Foto: Mainiokoti Klockaren

För personalen var det till en början bråda veckor då det gällde att övergå till nya arbetsrutiner.

– Inom koncernen sköter vi

allt per dator. Så det var fullt upp för personalen att snabbt lära sig ny programvara. Men nu har vardagen börjat rulla på.

FAKTA Maniokoti Klockaren – ett samföretag mellan Lappträsk och Mehiläinen • Inledde sin verksamhet hösten 2019.

• Producerar effektiverat serviceboende till Lappträskbor, dagverksamhet samt tjänster som produceras hemma.

• Hemtjänsternas kontor finns också i Mainiokoti Klockarens lokaler.

• Adress: Fredsbyvägen 3.

www.karvonen.shop

Beställ enkelt på nätet och hämta Psst! snabbt i vår affär! Vi bjuder även på fri frakt vid beställning över 80 €. Har du söndriga sm i byrålådan? Vi re ycken eller klockor NYHETER OCH INSPIRATION pa Vi hjälper dig även rerar och polerar! med omarbetning @karvonen.shop & och tillverkning av pe

rsonliga smycken.

Köpcenter GALLERIA, Drottninggatan 11, LOVISA & (019) 532 601 • Öppet: vard. 9–18, lör 9–14

Sidan

TORSDAG 25 MARS 2021

38 PROFILEN Terhi Salmela • Född Nurminen, uppvuxen i Lappträsk.

Bor i dag i en by utanför Ranua i Lappland.

• Till familjen hör maken Risto och barnen Krista (2003), Annette (2011) och Mette (2013). Sonen Aleksi dog i cancer, sju år gammal, 2009.

• Tycker om friluftsliv med familjen, jakt, motorcykelutfärder, vandring med mera.

Terhi Samela tillsammans med maken Risto och döttrarna Anette och Mette.

En del av hennes hjärta finns alltid Hösten 2000 åkte Terhi Nurminen från Lappträsk med en väninna till Lappland. Där träffade hon sin blivande make på dansgolvet i en restaurang. Några månader senare gick flyttlasset till Ranua. Där har paret bott sedan dess och tillsammans med barnen har de ett aktivt liv i en storslagen natur.

Text: Carita Liljendahl

RANUA/LAPPTRÄSK

Terhi Salmela har många fina minnen från barndomen och ungdomsåren i Artsjö. Hon föddes 1975 och var yngsta barnet i familjen med en tio år äldre syster och en nio år äldre bror.

Familjen drev ett jordbruk och hennes pappa körde ibland buss. På somrarna fungerade gården som ett slags lägerområde för barn som fick ta del av livet på landet. Ibland kunde uppåt sextio barn bo på gården.

Terhi fick redan som mycket ung delta i arbetet på gården.

Hon var med och skötte djuren i ladugården och körde traktor på åkern.

– Sedan skilde sig mina föräldrar då jag var tretton år

gammal, säger hon. Det var en stor sak på den tiden. Pappa flyttade bort, men min bror och jag stannade på gården för att hjälpa mamma med lantbruket. Ibland var det riktigt tufft att få allt att gå ihop, men vi klarade det.

Hon gick lågstadiet och högstadiet i Artsjö och gymnasiet i Porlom där hon också senare tog studenten. Då hon var 19 år gammal flyttade hon till Lappträsk kyrkoby.

För drygt tjugo år sedan tänkte Terhi att i Lappträsk finns allt hon behöver. Hon skulle aldrig flytta bort. Där hade hon sina vänner, sina fritidsintressen, sitt jobb och familjen och släkten bodde nära.

Under åren i Lappträsk jobbade hon inom vården, men också som gårdskarl, som städerska, som försälja-

re i en kiosk och slutligen fick hon fastanställning på dåtida Lappträsk Bageri.

Lappträsk och minnen därifrån lever fortfarande starka i hennes hjärta. Varje sommar besöker hon kommunen tillsammans med barnen. De kör genom byn och njuter av landskapet. När de närmar sig brandstationen saktar de in.

Den är förknippad med de finaste minnena.

– Jag var med i frivilliga brandkåren och glömmer aldrig alla övningar som vi hade tillsammans, utryckningarna och de gemensamma sitsarna. Jag fick många fina vänner där. Killarna kallade mig ofta ”Terho” och sa att jag var brandkårens tuffaste kille.

Volleyboll gav många vänner I Lappträsk spelade Terhi också volleyboll, och det var i idrottens tecken som skribenten till den här artikeln lärde känna henne.

– Volleyboll på bolagsnivå tog en stor del av min fritid, men jag hade också alltid en hund i mitt liv och det har jag fortfarande.

Ett annat intresse var dans.

Terhi gillar traditionell vals och tango och därför åkte hon ofta med någon väninna till dansplatser på andra orter nära Lappträsk. Sedan kom Lapplandsresan in i bilden och då var det också på dansgolvet hon träffade sin blivande

make.

– En av mina väninnor, Mervi, kom från Pello i Lappland. Vi hade länge planerat att tillsammans åka längre norrut än till Uleåborg som var den nordligaste platsen i Finland som jag dittills hade besökt.

På en restaurang i Rovaniemi dansade hon hösten 2000 de sista danserna med Risto Salmela. Men kontakten bröts inte efter att restaurangen hade stängt. Paret höll liv i förhållandet på distans några månader. I december beslöt de sig för att hyra en stor lastbil och tömde Terhis hyresbostad i Lappträsk.

Att flytta från södra Finland till Ranua i norr var förstås inte enbart en dans på rosor.

Terhi hade lämnat alla vänner bakom sig och nu gällde det att hitta nya, att bekanta sig med området där hon skulle bo och att få ett jobb.

– Mitt första jobb var som telefonförsäljare, men ganska fort insåg jag att det inte var min grej. Med Risto grundade vi ett familjeföretag som finns än i denna dag. Han gjorde olika montörsarbeten och jag erbjöd under en tid hemtjänster.

Terhi fortsatte spela volleyboll i Lappland och fick så småningom den vägen många nya vänner. Äldsta barnet drabbades av cancer Två år efter att Terhi hade

träffat Risto fick paret sitt första barn, Aleksi föddes 2002.

Sedan kom Krista 2003. Terhi var några år hemma med barnen men studerade också till massör och grundade ett eget företag 2006. Hon trivdes med jobbet och med livet.

– Men allt går sällan som man tänkt sig. Plötsligt, utan några som helst varningssignaler innan, insjuknade Aleksi allvarligt i cancer 2007. Marken rämnade under våra fötter men vi var tvungna att anpassa oss till den nya situationen och göra allt vi kunde för vårt barn.

Läkarna gav Aleksi en fiftyfifty chans att överleva. Sjukdomen var sällsynt och Aleksi genomgick många och tuffa behandlingar. Familjen pendlade mellan Ranua och Uleåborg under två års tid.

– Vi hade en hyresbostad i Uleåborg för att kunna vara så mycket med Aleksi som möjligt.

Terhi säger att sjukdomsåren var tunga, men att de samtidigt innehöll mycket kärlek, glädje och gemensamma stunder. På barnens canceravdelning var döden hela tiden närvarande, men man fick visa sina känslor tillsammans med vårdarna och läkarna. Där fanns också barn som skrattade och som tävlade med varandra på sina trehjulingar i korridorerna.

– Vi föräldrar fick springa efter och hålla i ställningen

Sidan

39 Corazón Grandes Påskbasar

3.4.2021 kl. 10–13 Lovisa torg Vi säljer: bakverk, bondost, memma, pasha, pynt, skinka

Lotteri

Terhi åkte i somras nästan 6 000 kilometer med sin motorcykel. Hon har också drag race som fritidsintresse.

kvar i Lappträsk för droppåsarna så att slangarna inte skulle bli för spända, minns hon.

Aleksi hann fylla sju år i mars 2009. Den födelsedagen glömmer Terhi aldrig. Aleksi hade klätt sig i mörk kostym.

Hans idol var James Bond och han ville likna honom. Den fjärde september 2009 somnade Aleksi in, omgiven av sina nära och kära. Han fick dö hemma där han hade terminalvård.

Livet efter Aleksis död kunde inte bli som livet hade varit innan. Terhi kunde inte tänka sig att fortsätta med samma jobb som hon hade haft innan sonen blev sjuk. Hon satsade på nya studier inom sociala sektorn och blev klar med dem 2014. Dottern Anette som föddes 2011 var ofta med då mamma studerade i Rovaniemi och blev lite av klassens maskot.

I samma veva miste Terhi också sin mamma och åter fanns det mycket tungt att processa i livet.

Familjen är det mest värdefulla Terhi jobbade en tid inom barnskyddet. I dag jobbar hon på arbetsverkstaden Juusteri bland långtidsarbetslösa. Hon fortsätter studera, nu bland annat för att få en specialyrkesexamen inom mentalvård och arbete bland missbrukare. Äldsta dottern Krista fyller arton år i maj. En lugn person

Bli vinnare med Teckna mellan 16.3 och 31.3 en prenumeration på Nya Östis för minst tre månader så deltar du i en utlottning som sker den 6 april 2021.

Du kan prenumerera på Nya Östis genom att ringa 0400 411 061 eller mejla till adressen prenumeration@nyaostis.fi samt via webbformuläret på nyaostis.fi

Tidningen lottar ut två presentkort à 250 euro från Loviisan Sähköpiste (giltiga på båda avdelningarna), ett presentkort bland de nya prenumeranterna och ett bland dem som redan har en prenumeration. Vinnarna meddelas personligen.

Lycka till!

Familjen Salmela är mycket ute i naturen, bland annat med motorkälke.

som vill bli jurist eller polis.

Anette som är två år yngre tycker om att skriva, är konstnärlig och har en egen blogg.

Mette som föddes 2013 älskar djur.

– Hon är en hjälpsam flicka men hon har också temperament. Hennes syskon har ljust hår, men Mette har mörkt och likadana bruna, gnistrande ögon som Aleksi hade.

I dag är det mycket friluftsliv som gäller för familjen Salmela. Hemmet ligger i en liten by utanför Ranua och bakom knuten finns skogen där de kan plocka bär och vandra. På vintern åker de skidor och motorkälke. År 2015 tog Terhi körkort

för motorcykel och förra sommaren körde hon nästan 6 000 kilometer, de flesta långturerna tillsammans med maken. Hon har också drag race som intresse. Rekordet i accelerering är 10,8 sekunder på en 400 meter lång bana och topphastigheten 222 kilometer i timmen.

– Här som jag nu bor har jag upplevt allt från stor sorg till enorm glädje. Man måste lära sig leva med allt det svåra man varit med om och samtidigt kunna se det vackra man har omkring sig. Det här har också tiden med coronaviruset lärt mig. Familjen, och tiden vi kan spendera tillsammans, är det mest värdefulla jag har.

Den här annonsplatsen kunde vara din för

70€

(87€ inkl. moms)

Kontakta Annette Blomqvist 040 147 9945

Sidan

TORSDAG 25 MARS 2021

40

Coronaepidemin har påverkat spädbarnsfamiljerna på olika sätt En enkät gjord av Institutet för hälsa och välfärd (THL) visar att coronaepidemin har haft en varierande påverkan på spädbarnsfamiljer.

Enkäten ”FinLapset” genomfördes bland föräldrar till barn i åldern 3−6 månader under tiden mars−december i fjol. Över 34 000 föräldrar bjöds in till undersökningen, 50 procent av mammorna och 36 procent av de andra föräldrarna svarade på enkäten.

En fjärdedel av mammorna och nästan en femtedel av de andra föräldrarna ansåg att epidemin påverkat deras ork. − Det är möjligt att utmaningarna med att orka i verkligheten har varit större än de som nu har observerats, eftersom de mest utmattade sannolikt inte svarade på enkäten. Å andra sidan har epidemin inte förändrat alla spädbarnsfamiljers vardag som också i övrigt är centrerad kring hemmet, säger forskningschef Reija Klemetti.

Största delen, över 90 procent av föräldrarna upplevde att familjens vardag fungerade bra efter barnets födelse. − Resultatet som verkar motstridigt visar att samtidigt som babyn har gett nytt innehåll i familjens liv har epidemins inverkan på orken varit

Nyetablerad humleodling i Ystad i Sverige. Foto: wikipedia

Finsk humle till ölbryggning?

tung för många, säger Klemetti.

Ensamheten ökat De vanligaste svårigheterna för spädbarnsfamiljer gällde förlossningen och vistelsen på förlossningssjukhuset under epidemin. Därtill har ensamheten ökat. Kontakten med mor- och farföräldrarna hade minskat bland knappt hälften av föräldrarna och kontakten med vänner bland cirka två av

tre föräldrar.

Enligt föräldrarna fanns det brister i tillgången till stöd.

Var femte mamma upplevde att hon inte fick tillräckligt med stöd för att förbereda sig inför förlossningen. Bristerna i tjänsterna för barnfamiljer kan delvis förklaras av ett minskat utbud av tjänster och delvis av att föräldrarna själva avbokat mottagningstider.

– NÖ

Såväl finska bryggerier som odlare är intresserade av inhemsk humle. Naturresursinstitutet har undersökt över tusen prover på finsk humle som finländare skickat in. Tjugo av dessa valdes till ett odlingsförsök som började i höstas.

Syftet med försöken är att till plantproduktion välja de fem till sju humlesorter som är bäst för odling och ölbryggning.

En del av de valda humlesorterna har använts för att tillverka öl, mjöd eller hembryggt öl i årtionden.

Finlands korta växtsäsong och sommarens långa dagar lämpar sig inte för utländska humlesorter som oftast börjar blomma först i augusti–september. Då hinner skörden inte bli mogen. Även blad och stjälkar kan användas Förutom att användas vid tillverkning av öl kan humle även användas i andra produkter.

Det skulle öka humleodlingens lönsamhet. De höga kostnaderna som i synnerhet uppkommer vid anläggningen av odlingar syns i produktionens lönsamhet under flera år.

Utöver kottarna kan även humlens stjälkar och blad utnyttjas. Stjälkarnas fibrer kan utnyttjas i specialprodukter och till exempel bladen innehåller effektiva antioxidanter som kan användas som ingrediens i livsmedel för att förbättra hållbarhet.

I Finland har humle odlats i århundraden, men odlingen upphörde nästan helt på 1850-talet då man i stället började importera humle. Då antalet små bryggerier ökade på 2010-talet ökade intresset för hantverksöl. Samtidigt framförde flera bryggerier och odlare sin önskan till Naturresursinstitutet om att få humle som är anpassad till finska förhållanden för att odlas på åkrar. – NÖ/GMT

Med fiber hemmets bästa internet och tv Med fiber får du till ditt hem en funktionssäker internetförbindelse, vars hastighet räcker till både för distansjobb och smarta hem.

Om du vill, får du även kabel-tv.

Vi har 6.000 enligt undersökning nöjda fiberkunder - kom med i gänget!

Läs mera www.lponet.fi/valokuitu

Lovisa: Vintergatan 6. Borgå: Mannerheimg. 16. Tel. 019 5058400. kundbetjaning@lponet.fi

Sidan

41 Finländarna vill ha mera inhemskt vilt i butikerna

Finländarna äter åttio kilo kött per person och år.

Foto: Pixabay

Enligt en enkät äter åtta av tio finländare i södra och västra Finland viltkött hemma, hos släktingar eller hos vänner. En del av de konsumenter som aldrig ätit viltkött skulle vilja äta det om det var lätt att få tag på i närheten. Över nittio procent av de personer som tillfrågades säger att de gärna skulle ersätta en del av det nöt-, gris- och fjäderfäkött de äter med viltkött. De uppger att älg och vitsvanshjort är rent, antibiotikafritt, finländskt, säkert att

äta, har bra näringsvärde och är miljövänligt producerat och välsmakande.

Enligt konsumenterna är i synnerhet inhemskt viltkött svårt att få tag på och många anser att det är dyrt. Många önskar att viltkött från närområdet i framtiden skulle finnas i matbutiken. De mest entusiastiska är också intresserade av att beställa vilt direkt från jägarna.

Enligt Naturresursinstitutet är finländarnas köttkonsumtion i snitt åttio kilo per person och år. Av den mängden är endast två kilo viltkött.

Enligt enkäten kunde konsumenterna i södra och västra Finland tänka sig att ersätta i genomsnitt fyrtio procent, trettio kilo, av den förbrukade mängden nöt-, gris- och fjäderfäkött med viltkött.

Jaktsäsongen 2019–2020 gav hjortdjursbytet i södra och västra Finland ungefär 3,6 miljoner kilo kött. Den största delen av viltköttet fås från hjortdjur. En förutsättning för att tillgodose efterfrågan bland konsumenterna är större viltstammar. – NÖ/GMT

Fina förhållanden för vintersport LAPPTRÄSK I tisdags arrang-

erades den sista serieskidningen för denna säsong i Korsmalm i Lappträsk. Lappträsk Idrottare (LuLi) stod som arrangör för tävlingen.

Denna gång skidade man med fri skidteknik. Tack vare den snörika vintern har föreningen kunnat ordna en hel del verksamhet denna säsong. – NÖ

Resultat från LuLi:s serieskidning, fri skidteknik: P4 300 m 1. Conrad Jordas 2.52 T/F 6 300 m 1. Emilia Eriksson 2.13 2. Maya Tuominen 2.25 Cira Andersson 3.11 T/F 8 700 m 1. Venla Eriksson 4.28 2. Clara Jordas 5.15 P 8 700 m 1. August Lund 3.24 2. Arvid Liljeström 4.08 3. Oskar Vickholm 5.02 4. Elmer Andersson 5.15 T/F 10 1 km 1. Alina Huttunen 9.45 P 10 1 km 1. Mats Kaustinen 6.09 T/F 12 2 km 1. Enni Vickholm 8.55 P 12 2 km 1.

Arn Liljeström 9.52 P 14 3 km 1. Einar Vickholm 8.44 2. Rasmus Lund 10.08 3. Erik Jordas 11.15 Herrar 45 3 km 1.

Björn Jordas 8.19

Maya Tuominen har nyss kommit i mål efter ett lyckat lopp.

Foto: Henrik Lund

TRÄDGÅRDAR

DISPONENTBYRÅ

STAFFAS Gudrun Wikström Hortonom www.staffas.fi 040 546 5514 Pernåvägen 211, 07930 Pernå

FASTIGHETSFÖRMEDLINGAR

www.iukvoy.fi

30 LKV AFM

30

Alexandersgatan 4, 07900 LOVISA Tfn 019 533 432, fax 019 501 431 e-mail: iukv@iukvoy.fi

TAXI KIMMO SALMINEN

Liljendal 1+8 / INVA

& 0400 207 303

TAXI Ruotsinpyhtää

Kai Lehto tfn 0400 155 185

TAXI

GLASARBETEN Vi utför: •• terrassinglasningar fönsterrenoveringar • vindrutebyten och reparation • inramning av tavlor mm.

Reserveringar: Thomas Nyholm

1+8 Pers • Rullstol • Bårtaxi Beställningskörningar • 1+19 Buss

info@charternyholm.fi

ELINSTALLERINGAR

J.R. Nygård & 040 502 8032

DIVERSE

Fisken färskt av den lokala fiskaren

Borgågatan 1, 07900 LOVISA

Ring och beställ Mikael Lindholm

Värisilmä hjälper med inredningen.

040 511 5906

GRÄVMASKINSARBETEN

VÄRISILMÄ LOVISA

www.varisilmaloviisa.fi |

DIVERSE

FALCK SERVICE OY AB

www.lasikissat.fi

GRÄVMASKINSARBETE • CHAUFFÖRSTJÄNSTER INOM LANTBRUK

87€ + moms (24%) för 3 månader

0400 490 681

044 362 0800

Ingenjörsvägen 1, 07900 LOVISA & 040 557 7465

Även små annonser syns!

Alexandersgatan 10, 07900 Lovisa tfn 0400-713526 • 0400-150759

BESTÄLLNINGSTRAFIK

040 681 6786

FISKFÖRSÄLJNING tfn 0400 126 605 leena@lkvhemma.fi

• 1 + 8 pers.

• INVATAXI

Liljendal EL-Sähkö

Tomi Enqvist LAPPTRÄSK

TAXI SPETSSON

& 050 432 2344

KÖPES FLISVED

040 029 7778 Patrik Falck

ENERG IV

trädgård-puutarha

TAXI & TRANSPORT

SHANDEL ED

20 år

Sidan

TORSDAG 25 MARS 2021

42

Vem är männen på fotografiet?

SOLEN Solen går i dag upp kl. 6.01 och ned kl. 18.43. Dagens längd är 12 timmar 41 minuter.

NAMNSDAGAR 25.3 Gunvor, Gunnevi, Aija, Aava 26.3 Emanuel, Immanuel, Manne, Manu, Immo 27.3 Torvald, Sauli, Saul 28.3 Sune, Armas 29.3 Jonas, Joni, Joonas, Jouni, Joona, Jonne, Jonni 30.3 Tage, Guy, Usko 31.3 Amos, Irma, Irmelin, Irmeli

Luftbevakningstornet i Norrby, Lappträsk.

Vem är skyddskåristerna på bilden?

ÖSTNYLAND Artiklarna om

Lottarörelsen som vi publicerade den 11 mars har rönt stort intresse. Johan Ståhl mejlade några bilder till Nya Östis och undrar om någon känner igen personerna på den ena av dem.

Nya Östis tar gärna emot flera bilder med anknytning till Lottaorganisationen och publicerar dem då lämpligt ut-

rymme finns i tidningen.

Bilden av luftbevakningstornet beskriver Johan Ståhl så här: ”Luftbevakningstornet låg på Malmberget i Norrby i Lappträsk. På platsen finns ännu idag kvar de järn vilka fäste tornet i berget. Tornet byggdes 1938. Fotografiet har tagits 1939, sannolikt under hösten, av dåvaran-

de gymnasisten, sedermera min svärfar, Carl Gustav Rosenqvist (1920–1996) från Ny-Marieberg i Kapellby. Han tjänstgjorde under vinterkriget i tornet.

C G Rosenqvist tog också under vinterkriget ett foto av två skyddskårister utanför skyddskårskansliet i Lappträsk. Månne någon ännu kän-

ner igen dessa personer?”

Känner du personerna på bilden? Har du foton med anknytning till Lottaorganisationen? Mejla dem till redaktion@nyaostis.fi. Uppge ditt namn och skriv den information om fotografierna som du har. – CL/NÖ

Jessica Ålgars ny direktör vid Folkhälsan

Jessica Ålgars tror på ett inspirerande ledarskap, kreativitet och organisationsförmåga. Foto: Jaska Poikonen

en kultur, där kommunikationen är ett viktigt verktyg för att uppnå de strategiska målen. Det innebär att både ledningen, kommunikationsavdelningen och de enskilda anställda inser sin roll i helheten och känner Folkhälsans unika berättelse, säger Jessica Ålgars. Ålgars bakgrund som journalist och hennes år som kommunikatör inom landskapsförvaltningen, vård- och landskapsreformen och inom finanssektorn har gett henne många egenskaper som behövs för att leda kommunikationen i en mångfacetterad organisation som Folkhälsan.

Evenemang som du önskar få med i kalendern ska mejlas till redaktion@nyaostis.fi senast tisdag kl. 16.

EVENEMANG

Olli Räty, Hideaki Aoki, Hiroharu Moril, Yukio Nagata och Hiroko Yamagata. Galleri Theodor, Brandensteinsg. 3, Lovisa. Öppet till 28.3 ti–sö 11–18.

Kaisu Rissanen och Tiia Henriksson. Galleria Art Almi, Brandensteinsg. 3, Lovisa. Öppet till 28.3 ti–sö 11–18.

Pirjo Tikkinen och Leena Katriina Ehrling. Skulpturer och målningar. Galleri Emilie, Alexandersg. 8, Lovisa. Öppet till 28.3 on, fr 11–17, lö–sö 11–15.

Club con Color. Galleri Theodor, Brandensteinsg. 3, Lovisa. Öppet 30.3–18.4 ti–sö 11–18.

– Jag tror på ett inspirerande och modigt ledarskap, kreativitet, organisationsförmåga, gedigen kunskap om marknadsföring samt en strävan att alltid söka lösningar, i gott samarbete över sektorgränserna. Jag känner mekanismerna för samhälleligt beslutsfattande och vet hur man kan påverka, kommenterar Jessica Ålgars.

Anita Laxén som hade utsetts till Folkhälsans nya kommunikationsdirektör avled tidigare i mars i en plötslig sjukdomsattack. – NÖ

KRYSSLÖSNING

UTSTÄLLNINGAR VELIG

T

ARGT

V R E S

TIDSRYMD

E O N

GÅ TILL VARDAGS

K N A T A

FINNS I BILD

S

H A SANDJORD

AHA

FRIDEN

ÅTAL FRIGJORD

L

M O FLISAN POSTLAPPARNA

SAMLATS

SA

I

RUNDLAGD

SINNE GÖRA LJUS

BRICKSPEL KAN HA FJÄRILAR I MAGEN

G T

T Å R L

PEKADE UT

MATSEDELN

I

V

A N

B

DANS FRÅN ARGENTINA

G

BREDD

S

S T

SÄLJA

A V

Y N SKADLIGA ODYGD

G

KAN RYSS HETA

I

BETEENDEEXPERT

E T O L O G

SOM LINGON

R Ö D A

STÅR FÖR NEPTUNIUM

N P

ÄR ORNAMENT

ALVAR, ARKITEKT

A A

L

S

MÄSSTUGG JUPITERMÅNE

I

T O

Y M F HAN MED LAGFARTEN TAS I SJÖ

AVSKRIFT GÅR INTE PÅ DJUPET

Y

KAPPSEGLING

L

T T R A HÖNSRAS CAMPA

T

L I

REPARERAR RAZZIAN

PÅ INDISKA GER ROUGE

R A T

TILLÄGNADE LÄGGA LILLAN SIG

I

E G H O R N G A

A T SLASKADE

S

R A

RENGÖRA BESTICK DUM

D

Ä G A R E N

O B L VRISTPLAGG

D

FIXAD HÅLLIGÅNG

L

I ROVFÅGLARNA GOLFPINNE

N FÖRE PUTTAR AVSLAG

SES MED GO'

H I

D D PÅ FOT I SNÖ KLAVER

I

MED SUS IVÄGHIVANDE

S K I

A

LUKTORGAN HÄLSOSAMT

ÅBO

LÄNGS TILLTAL

D A D M

A

FÖRMÅGA

I

L A

N O S STÄLLA SIG FRÅGANDE

T U R K U EJ VÅRT

N

U T M E D

S E N T MONTERADE

N

I VYN

K O S S O R

S K A

G L

G A STICKER UT

N S P E JÄTTESTOR FÅGEL

LÄGGS PÅ HÖG

DECIMETER

Ö R N A R N A EFTER UTSATT TID

SPRÅK I INDIEN

D U S

N A T T A

A P P A D

T Ö A D E

D A M A S K

GÅ I BITAR

LEGA

M E N Y N

D E N KREATUR

ELAK

O R O L I

Skolmaten vecka 13, 29.3–2.4 Skolorna i Lovisa Måndag: Broilersoppa. Tisdag: Köttbullar. Onsdag: Fisksoppa på sej och lax. Torsdag: Knackkorvsås. Fredag: Sikbiff.

PASSA PÅ Material till Passa på-spalten ska lämnas in senast kl. 12 dagen innan tidningen kommer ut.

Lindkoski 4H Träff må 29.3 kl. 17.30–19 på Lindarås. Lek utomhus med avstånd till varandra.

TV SATT PÅ RYGGEN

K O P

NATURVÄSEN

S P E T A N

A S Å I

MISS

V

SKA DET MÖJLIGA

S B A N D

J R

RINNER PÅ KIND

T A

ETT SLAGS GALLER

V

LIVSVIKTIGA

Kattersnamnsdagar 25.3 Tyyskä 26.3 Manu 27.3 Nökö 28.3 Krumeluu 29.3 Jojo, Jossu 30.3 Mökö, Mörö 31.3 Peetu, Peto

SKOLMATEN

MUSIKBEARBETNING

A R R

S A T T A

©Bulls

Filosofie magister Jessica Ålgars har valts till kommunikationsdirektör vid Folkhälsan från den 26 april 2021 när nuvarande kommunikationsdirektören Camilla Westerlund går i pension i maj. Ålgars har de senaste åren varit kommunikationschef inom försäkringssektorn vid Veritas Pensionsförsäkring.

Hon arbetade före det bland annat som ansvarig kommunikatör för vård- och landskapsreformen i Egentliga Finland samt som reporter, nyhetschef och ledarskribent vid Åbo Underrättelser.

– Jag tror att jag kan hjälpa Folkhälsan att bygga upp

Hundars namnsdagar 25.3 Ajo, Jahti 26.3 Manne, Manu 27.3 Snobba, Snobi 28.3 Tempo, Temppu 29.3 Joni, Jonne 30.3 Smoke, Smurffi 31.3 Cheri, Cherry

Livet innanför murarna Hur byggdes de medeltida borgarna och hurdan var vardagen innanför murarna? Hur skyddade man sig för fiendens angrepp? I serien ”Historia: Medeltida borgar, maktens bastioner” reser vi runt i Europa och bekantar oss med livet under medeltiden. Yle Fem tisdagen den 6 april klockan 21.

Sidan

DAGBOK

43

Efter sprutan

F

örra veckan berättade jag hur Ragnar fick sprutan. Efter vaccinationen var han glad som en lärka. − Nu far vi ti jaffbutikn och sen ti ön. Te här måst firas. Ja bjuder på coronajaffa. − Tackar på förhand, säjer jag.

På återfärden är Ragnars munverk i flitig användning.

Sanning blandas med lögn i en osalig röra. Men Ragnar kommer faktiskt med en nyhet. − Ja ha glömi ti berätta att han miljardörn Zabulidovits ha köpi Solkulla. − Är det fatiskt sant, utropar jag. Har Poju köpt den ärevördiga gamla fastigheten? Det är ju faktiskt en nyhet. Och förresten tror jag att det bara är rykten. Folk talar ju, ja, skvallrar så mycket, här på ön. Varifrån har du fått hör om det här? − Av min gumma, svara Ragnar. Hon e ju me i öns stora nyhetsbyrå. − Inte fins här nån nyhetsbyrå. − Ja meina förstas

marthaföreningen. Tär sidu samlas all kunskap om va som händer. − Jag tror att det bara är löst prat. Som så många gånger tidigare, säjer jag.

(För den oinitierade måste jag påpeka att det stora huset Solkulla är Horslöks gamla folkskola. När skolan upphörde blev Solkulla lägergård för Pernå församling. Ett privat bolag köpte sedermera Solkulla som fortsatte som kurs- och lägergård med inkvarteringsmöjligheter). − Vet man vilka planer Poju har för Solkulla, frågar jag. − Näi, he ha inga nyhetsbyrån berätta, men ja tror nog att huse ska fyllas me alla möjliga underliheter som ingen förstar sej på. − Du menar säkert med konst, säjer jag. − Jo, konstit blir he nog. − Nå, nå, säjer jag skarpt. De konstverk som Poju hämtat till ön ger ön ett stort mervärde.

Vi ska vara tacksamma. Vår ö har ju blivit unik, ja, känd i internationella konstkretsar.

Jag lyfter på hatten.

− Å ja drar ludimysson djupare ner yvi öronen, säjer Ragnar. Å förresten, inga kan tu lyfta på nån hatt. Tu har ju inga hatt utan bara ein gamal sliten å skiti skiparmysso me viken tu försöker dölja flinten. − Ja beundrar Pojun, säjer jag. Vi som bor här på ön borde till fullo inse värdet av hans stora insatser. − Höpö, höpö, säjer Ragnar. − Varför börjar du plötsligt prata finska, frågar jag förvånat. Det brukar du inte göra. − Ja e sidu tvåspråki, ja, egentligen e ja fleirspråki, ljuger Ragnar. − Höpö, höpö, säjer jag. Inte kan du finska och egentligen kan du inte svenska heller. Nå vilka språk talar du? − He e många, men ja måst nog erkänna att min kinesiska ha blivi lite svagare. He finns ju inga kineser hi på ön som ja sku kuna tala me. − Coronasprutan tycks ha en tråkig inverkan på dej. Jag ska anmäla till hälsomyndigheterna att du fått allvarliga biverkningar, säjer jag.

VECKANS SNACKISAR Haddom skola har varit mycket på tapeten den senaste tiden och dess framtid diskuteras också i Nya Östis Facebookgrupp. Kristian Willner hoppas att ärendet som handlar om skolans renovering bordläggs på näringslivs- och infrastrukturnämndens möte i kväll. Han konstaterar att skolans verksamhet inleddes för 149 år sedan i Gislom och känner att det kunde vara naturligt att fira 150-årsjubileum i exil i Kuggom. Thomas Rosenberg anser att kostnadskalkylen måste utsättas för kritisk granskning. Heidi Holmsten frågar varför man inte tidigare renoverat skolan utan istället sopat problemen under mattan.

Veli Keitel visar en bild av skidspår på skaren och uppmanar alla som har möjlighet att gå ut att passa på nu i det friska vårvintervädret. Bilden från Kaj-Håkan Berlin får en att tänka på den svenska backhopparen Jan Boklöv. ”Boklöv förändrade hela backhoppningsstilen, kallas numera V-stilen. Denna terrängskidningsstil har väl sin grund i is- eller skarföreskidning, då man hade en lång och en kortare skida med vilken sparkades fart”, skriver Berlin. Paul Andersson skriver i sin tur

Etablerade utövare möter unga studerande i nytt folkmusikcenter

Ett nytt folkmusikcenter vid Lappfjärds folkhögskola blir verklighet hösten 2021. Svenska folkskolans vänner (SFV) ger bidrag till Lafo Folkmusikcenter vars uppgift är att bevara och stärka folkmusiken, men också verka för en utveckling inom området.

– Folkmusikcentrets verksamhet skapar möten mellan etablerade utövare och unga studerande, vilket vi tror bidrar till en positiv utveckling.

Folkmusiken är en del av vårt kulturarv och vi vill se att den är relevant och intressant också för en yngre generation. På så sätt lever den vidare, säger Anna-Karin Öhman, sektorsansvarig för fri bildning på SFV. Det nya folkmusikcentret vid Lappfjärds folkhögskola är en plattform för fortbildning, utveckling och nätverkande inom folkmusiken. Målgruppen är spelmän, dansare, sångare och hantverkare inom folkkulturen, men fokus ligger också på att skapa innehåll som lockar nya utövare.

– Vi grundar Lafo Folkmusikcenter för att det inte finns en utbildning inom folkmusik

på andra stadiet just nu. Flera av oss som jobbar på Lappfjärds folkhögskola har en bakgrund inom folkmusiken.

Att vi nu erbjuder utbildning inom området är en naturlig utveckling, säger Casper Sahlström, platsansvarig på Lappfjärds folkhögskola.

– Det är alltför få som känner till och vet hur stor musikskatt folkmusiken innehåller. Genom utbildning och handledning kan folkmusikcentret sprida folkkulturen och det immateriella kulturarvet vidare, fortsätter Sahlström. – NÖ

ÖNSKAS HYRA

GRATTIS

I mars anställdes folkmusikern, musikmagistern Désirée Saarela-Portin som projektledare för utbildningen. Foto: Andreas Haals

ÖNSKAS HYRA SOMMARSTUGA i Lovisa skärgård.

Allt beaktas. & 0400 436 097

MÖTEN

NÖJEN

Lovisa svenska scoutkårers understödsförening r.f.

Villa Baumgartner, Bonga slott, i sin forna glans med nytt koppartak, skriver Eddie Bruce om den här bilden.

”Pauli Siitonen som skidade långlopp var den som började ge ”fart” med ena skidan utanför spåret. Siitonen schritt kallades det.”

Angående Bonga slott, som finns på bilden med sitt nya koppartak, blev det också diskussioner. Dels handlade de om vad byggnaden kallats genom tiderna, dels hur taket såg ut förr.

En fotografitävling för barn och unga pågår till och med

den 31 mars. Sini Hakkarainen delar information om den i vår FB-grupp. Lisbeth Konttinen skriver att då påskäggsjippot inte kan arrangeras på Bastion Ungern får barn och unga istället skriva dikter, rita, forma och pyssla något. Temat är sommaren och verken visas senare på Barnens Lovisas FB-sida. Där finns information om var du kan lämna in dina verk.

ÅRSMÖTE tisdag 6.4.2021 kl. 18 på He-Wi´s kontor eller via Teams.

Stadgeenliga ärenden.

STYRELSEN

POHJOLA-NORDEN I LOVISA R.F. Bästa medlem i Pohjola-Norden i Lovisa

Föreningens styrelse har på grund av den rådande coronasituationen beslutat skjuta upp föreningens stadgeenliga VÅRMÖTE till ett datum som senare meddelas.

PROGRAM FRE 26.3– TO 1.4 Max 6 pers. per föreställning

RAYA OCH DEN SISTA DRAKEN, K7, Animation, 1h 55min (12€): på finska: fre 19.30, lö 16.30 sö 14, ons 18 på svenska: lö 12.30, sö 16 EATNAMEAMET - HILJAINEN TAISTELUMME - FÖRHANDSVISNING, S, Dokumentär, 1h 14min (12€): ti 17.30, ons 16.30 KUKA PELKÄÄ NOITIA, K12, Äventyr/Komedi, 1h 45min (12€): lö 14.30 NOMADLAND, K7, Drama, 1h 48min (12€): fre 15.30, lö 18.30, sö 18, ons 20

PRIVAT VISNINGAR (FRÅN 60€) & 050-306 4196 Drottninggatan 17, 07900 LOVISA 044 9738469 | info@kinomarilyn.fi

www.kinomarilyn.fi/kino

Sidan

44

TORSDAG 25 MARS 2021

PÅSKENS LÄCKERHETER HANDLAR DU LÄTT HOS K-supermarket Lovisa ! n e m m o k l Vä

79€ FINE DINING SET FÖR TVÅ

Toppkocken Kristian Vuojärvis kulinariska set för två

En på förhand tillagad middag för finsmakare!

Din uppgift är endast att färdigställa menyn enligt direktiv. Var en toppkock och överraska din familj med en smaklig måltid!

MENY Porös svartrotssoppa, picklad karamelliserad svartrot och päron. * * * Bräserat lammlägg, potatispuré kryddad med fermenterad vitlök, vattenkrassepesto från Kotipellos trädgård * * * Pistage- och hjortronmousse, fermenterade hjortron och blodapelsingelé, vaniljcrumble och rostad pistagenöt

Förhandsbeställ senast ti 30.3 kl. 18 Kan avhämtas från affären to 1.4

En bättre Matbutik

Mariegatan 33, 07900 Lovisa, tfn 020 734 5270 roger.karlsson@k-supermarket.fi Vi betjänar MÅ-LÖ 7–21 och SÖ 10–21