J&s nr 3 170830 by Tidningar i Norr AB

Nr 3 2017

Hur kan björnar må så bra?

Sidorna 4-5

Utsatt för hat på nätet Lax och tomat i ny odling

En bit mat SÄLJA SKOG TILL NK LUNDSTRÖMS

VI HJÄLPER DIG HELA VÄGEN! Jonas Tellström

0935-305 13 jonas.tellstrom@nkltra.se

Rolf Sandberg 0935-305 06 rolf.sandberg@nkltra.se

Du har samma kontaktperson som planerar och leder alla överenskomna åtgärder på din fastighet, vilket borgar för trygghet och kvalitet.

Vill du veta mer? Kontakta våra virkesköpare.

Sidorna 6-7

Sidan 18

Sidorna 10-11

NK Lundströms Trävaror AB är ett familjeföretag som grundades 1931 av Nils K Lundström.

TVÄRÅBÄCK 20, 911 91 VÄNNÄS www.nkltra.se

2017 augusti

tema: JAKT Sven-Eli Forsgren Redaktör J&S 090 – 711 388

Krönika Torbjörn Wennebro, Heleneborgs gård

Maten som statusmarkör kan stärka landsbygden

Maria Boström Redaktör Jakt 0660 – 431 400

Fredrik Bjärnesand Reporter 090 – 711 393

Sofia Fjällström Reporter 0950 – 40 29 40

Allan Fjällström Reporter 0951 – 58 49 00

Eric Nordlund Reporter 070 – 345 48 86

Besöksadress: Formvägen 16, Umeå Postadress: Box 3053, 903 02 Umeå Telefon: 090-711 380 Fax: 090-711 389 Tryck: Daily Print, Umeå. www.dailyprint.se Ansvarig utgivare: Jakob Sjöström, vd, 090-711 382 Företagsannonser: Display Umeå AB, 090-71 15 00 Utges av: Tidningar i Norr AB Omslagsfoto: Miriam Barrefjord. Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Evl vinstskatt betalas av vinnaren. Besök oss gärna på webben: www.tidningarinorr.se Jord&Skog kommer ut sex gånger per år och ges ut till alla prenumeranter av tidningarna Västerbottningen, Lokaltidningen och Nordsverige.

ngen i Sverige behöver köpa vatten i butik. Kranvattnet är i det flesta fall lika bra eller bättre än flaskvatten och dessutom nästan gratis. Flaskvattnet kostar minst 250 gånger mer än kranvatten. Ändå bärs det hem miljontals liter varje dag. En viktig förklaring är att ”köpesvattnet” fungerar som klassmarkör, det är liksom lite finare att konsumera flaskvatten. Ingen behöver heller köpa närproducerade livsmedel från gårdsbutiker eller motsvarande sortiment i butik. Allt som vi behöver finns i butik som anonyma massproducerade varor. Ändå är det allt fler som handlar i den växande skaran gårdsbutiker och som köper närproducerade varor i butik. Visserligen än så länge bara en liten rännil men ändå. Förmodligen handlar det om samma sak. Att handla närproducerade varor visar att man är en bra människa som bryr sig om miljö, kvalitet, landsbygd och det lokala näringslivet trots att det ibland kostar lite mer. För visst är det bra att kunna säga till gäster som kommer på besök att köttet kommer från Åbrånets limousine, potatisen från familjen Söderlund i Rödåsel, kryddorna från Hällnäs handelsträdgård och efterrätten från Glassbonden i Selet. Så gör vi på Heleneborgs Gård och säkert många med oss. Detta är delvis en effekt av att lantbruksföretagen har blivit färre och större med ökade

resurser att ta steg i vidareförädling, minska anonymiteten och på olika sätt närma sig konsument. Idag har nästan alla gårdar skaffat sig ett namn och så smått börjat bygga ett varumärke. Allt fler lantbrukarfamiljer börjar stiga ut ur den kollektiva anonymiteten och visa upp sig som både företagare och människor av kött och blod. Bilden från golv till tak på ICA Kvantum Kronoparken i Umeå på mjölkbonden Ulf Johansson i Röbäck gör en glad varje gång man besöker butiken. Men det behövs mer. Inte minst i norra Sverige med vårt kärva klimat behöver det närproducerade produktutbudet bred-

”

Det gäller att våga ta betalt.

das. På mejeriprodukter är marknadsandelen hög men skulle behöva höjas avsevärt på många produktområden. Det behövs fler som producerar potatis, grönsaker, bär, frukt, rotfrukter och varför inte kyckling och vin. Ett ökat samarbete där gårdsbutikerna säljer varandras produkter bör också vara ett framgångskoncept. En mycket viktig effekt av det växande antalet gårdsbutiker är att fler besöker landsbygden och upptäcker att det inte alls ser ut som i det ofta negativa bilder som serveras i massmedia. Man lär sig också så basala saker som att hitta på landsbygden d v s får ett grepp om närområdets geografi och upptäcker nya besöksmål. Maten bidrar på så vis till nyttig ”hembygdsforskning”. Det gäller också att våga ta betalt. Om flaskvattnet kostar minst 250 gånger mer än kranvatten så måste också klimatsmarta, närproducerade kvalitetsprodukter få kosta mer annars fungerar de inte som klassmarkörer. Något att fundera över under den pågående skördeperioden.

EN STARK PARTNER Staffare AB grundades 1982 och har tills idag utvecklats till en organisation med 70 anställda och finns på åtta orter med fullservice anläggningar i Luleå, Skellefteå, Timrå, Hudiksvall och Bollnäs. Vi säljer nya och begagnade entreprenad- och lantbruksmaskiner samt dem flesta förekommande tillbehör och redskap till dessa. Hos oss finner ni några av dem största varumärkerna inom sina segment. Genom att tillhanda hålla produkter och tjänster av hög kvalitét och ständigt sträva mot att förbättra vår organisation med en långsiktighet i varje agerande och kunden i fokus kan vi vara En Stark Partner till våra kunder, medarbetare och leverantörer.

www.staffare.se facebook.com/staffare LULEÅ Tel 0920-700 80

SKELLEFTEÅ Tel 0910-140 80

TIMRÅ Tel 060-52 78 70

HUDIKSVALL Tel 0650-948 55

BOLLNÄS Tel 0278-355 06

UPPSALA Tel 08-89 01 03

VÄSTERÅS STOCKHOLM Tel 021-489 90 10 Tel 08-89 01 06

2017 augusti

Ju längre norrut desto större

augusti är datum som björnjägarna längtar efter - då började årets björnjakt som pågår fram till 15:e oktober.

LÄNET. Storleksmässigt är brunbjörnen större ju längre norrut den förekommer generellt sett. Vikten för en hane är normalt 100 till 300 kilo, för en hona 60 till 200 kilo. 343 kilo vägde den största svenska björnen. Den europeiska brunbjörnens latinska namn är Ursus arctos arctos.

Foto: ARKIV

Ser björnen som nyckel till LÄNET. Björnen äter sig tjock som en boll innan den lägger sig och sover ett halvår. Då vaknar den utan liggsår, utan blodproppar och utan diabetes med en maximal muskelförlust på 15 procent. Däri ligger en intressant aspekt för läkarvetenskapen, att försöka hitta nycklarna till dessa egenskaper för att människan ska kunna dra nytta av dem. Ett läkarvetenskapligt perspektiv på björnforskningen. Det var idén som växte fram för Ole Fröberg, överläkare och adjungerad professor vid Kardiologiska Kliniken, Universitetsjukhuset i Örebro. Helt enkelt att med läkarvetenskapliga ögon titta på björnen som den ovanliga modell den utgör. – Jag fick en idé då jag tyckte det var konstigt att ingen höll på med det här fastän det hölls på med ett skandinaviskt björnforskningsprojekt. Hela utgångspunkten är att björnen är otroligt speciell, säger Ole Fröbert som skrev ett synopsis och kunde kliva in i björnforskningen med läkarperspektiv.

Nu, nio år senare, är han en-

tusiastisk inför möjligheterna att hitta viktiga nycklar hos björnen som läkarvetenskapens skulle kunna applicera på människan. – Jag är alltid med när vi testar en björn. Det är alltid spännande och inspirerande. En björn presterar så

m y c ket. Björnens m u s kl e r är en spänn a nd e utmaning. Medan b j ö r - Ole Frøbert, övern e n läkare. Foto: LARS-GÖRAN tappar JANSSON maximalt 12 till 15 procent av sin muskelmassa under halvåret de ligger i ide tappar människan upp till 90 procent av sin muskelmassa av ett halvårs sängliggande.

Samtidigt är det en sak att konstatera vad björnen kan, och en helt annan sak att identifiera hur. Sedan att omvandla detta för människan. Samma med björnens annorlunda ämnesomsättning som gör att björnen inte utvecklar diabetes, utan förbränner fett under vinterdvalan.

Den här forskningen har varit ganska framgångsrik men ändå får vi inga forskningsmedel från Sverige utan från andra länder. Det är lite märkligt att Sverige inte är intresserad av den här medicinska delen av björnforskningsprojektet! Ole Fröbert

Nyckelfrågor i den medicinska björnforskningen Fettförbränning: Björnen förbränner fett under vinterdvalan och utvecklar inte diabetes. Liggsår: Björnen får inte liggsår under vinterdvalan. Blodproppar: Björnen drabbas den inte av blodproppar. Muskler: Björnen tappar max 15 procent av sin muskelmassa under dvalan.

– Det är inte lätt att hitta mekanismerna. Det är omvänd medicinsk forskning egentligen. Att man kan göra det visar björnen klart och tydligt. Frågan är hur den gör det, konstaterar Ole Fröbert.

Medicinsk forskning har gått

lite i stå. Exempelvis är det 95 procne tav alla lovande försök på möss som inte

fungerar på människor. Mössen är för olika oss människor. – Det är ett stort problem. Det görs mycket medicinsk forskning, men det mesta går direkt till soptunnan. Den sista stora upptäckten var egentligen 1980 då orsaken till magsår upptäcktes vilket också gav ett Nobelpris.

MARIA BOSTRÖM

Sedan 1994 har forskarljuset vila LÄNET. Om björnens ekologi och fysiologi, kunna bistå med fakta och vetenskap och inte minst kunna informera allmänheten. Det är grunderna för Skandinaviska björnprojektet som varit igång sedan 1994. Från början startade Skandinaviska björnprojekt ganska enkelt med att studera björnen, vad de äter, arealen en björn rör sig över, antalet björnar och liknande. Därefter har björnprojektet växlat upp mer i forskning. – Det började enkelt och har med tiden utvecklats, säger David Ahlqvist från Skandinaviska björnprojektet.

Enkelt beskrivet vilar den

skandinaviska björnforskningen på tre punkter, att dokumentera björnens grundläggande ekologi, bistå med fakta och vetenskap

Om ett år ungefär kommer nog analyser kring hur björnen påverkas av jakt och effektiv jakt. David Ahlqvist David Ahlqvist, Skandinaviska björnprojektet. kring björn samt informera allmänheten.

Mer specifikt kan det handla

om björnmöten, alltså hur björnen reagerar i möte med människan i skogen, provtagning på björnar, både under sommarhalvåret och vinterhalvåret samt undersökningar om hur björnen

Foto: PRIVAT

reagerar vid jakt. Jakt har testats på olika björnar, singelbjörnar i viktintervallet 50 till 250 kilo. Då med upprepade jakter på samma individ och det har testats både skällande och drivande hundar. – Om ett år ungefär kommer nog analyser kring hur björnen påverkas av jakt

och effektiv jakt, konstaterar David Ahlqvist som fortsätter. – Det vi kan konstatera är att björnarna står mycket bättre för en hund än för två hundar. Samtidigt är björnar individer. Generellt står de bättre för en hund än två, men vissa individer står inte still alls.

MARIA BOSTRÖM

”Jag är alltid med när vi testar en björn”, säger Ole Fröbert, överläkare och adjungerad professor vid Kardiologiska Kliniken i Örebro. ”Det är alltid spännande!” Foto: PRIVAT

augusti 2017

Forskningen ger svar om björnmöten LÄNET. Forskningen ska ge allt djupare kunskap om björnen. Det är också inom

forskningen man kunnat studera hur björnen agerar vid möte med människor, då man testat genom att simulera bärplockare. 70 procent av björnarna flydde före eller när människan passerade dem i skogen. 11 procent trycker och blir kvar i sin daglega. 19 procent tryckte för att sedan lämna platsen när människan passerat.

”

Björnarna står mycket bättre för en hund än två. Samtidigt är björnar individer. Generellt står de bättre för en hund än två, men vissa individer David Ahlqvist står inte still alls.

bättre folkhälsa

Ökad tilldelning inför årets björnjakt i både Västernorrlands- och Västerbottens län har triggat intresset för björnjakt. Däremot är intresset för åteljakt på björn snarast minskande. Foto: MARIA BOSTRÖM

Större kvoter triggar björnjakt LÄNET. I både Västernorrlands och Västerbottens län har det blivit större tilldelning inför björnjakten än föregående år. Något som triggar fler till björnjakt. Samtidigt är intresset för åteljakt på björn i avtagande. – Jägarkåren är mer intresserad av björnjakt, det har vi fått signaler om, säger Karin Saltin på länsstyrelsen Västernorrland. I Västerbotten landade tilldelning inför årets björnjakt på 26 björnar, vilket är en ökning sedan fjolårets tilldelning. Ökning i Västerbotten hänger samman med färre fall av känd mortalitet i björnstammen, såsom trafikpåkörningar och skyddsjakt. – Vi hade färre fall av känd dödlighet, därför blev det en ökad tilldelning, konstaterar Linda Backlund på länsstyrelsen Västerbotten och fortsätter: – Det har smattrat på bra i björnjaktens inledning. Redan dag två på björnjakten var 9 björnar fällda medan 17 återstod på kvoten.

Den ökade tilldelningen

till trots är intresset för åteljakt på björn sisådär. Någonstans mellan 15 till 20 åtlar är godkända för åteljakt på björn i Västerbotten, men det syns inget direkt ökat intresse för åteljakt. – Det kan ta tid att åtla in en björn. De flesta björnar fälls genom jakt med hund. Det går snabbare helt enkelt, säger Linda Backlund.

I Västernorrland, där resultatet av björnspillningsinsamlingen visade på en betydligt större björnstam än förväntat, blev tilldelningen dubblad till årets kvot på 40 björnar. Något

Det är inte många björnar som fälls på åtlar. Linda Backlund som gett genomslag till ett ökat intresse för björnjakt hos jägarkåren. Däremot är intresset för åteljakt på björn snarast minskande. – Det har inte skjutits någon björn på åteljakt i Västernorrland under de tre år åteljakt varit tillåtet, konstaterar Karin Saltin.

Kommande års björnjakten

kan jägarna i Västernorrland förvänta sig en fortsatt stor tilldelning, även om det inte är spikat ännu. Det sent inkomna svaret på björnspillningsinventeringen ska det tittas närmare på för att försöka få en mer långsiktig plan på avskjutningen. Däremot kan högre tilldelning på björn väntas de närmsta åren. – Vi lär ha en högre tilldelning de närmsta åren. Sedan blir det intressant att se resultatet av årets björnjakt, hur många fälls, säger Karin Saltin.

MARIA BOSTRÖM

2017 augusti

Jaktintresse som skapade hatstorm LÄNET. ”Har man gett sig inte i leken får man tåla att inte alla gillar jakt!” Orden kommer från Felicia Ström som uppmärksammats för inte bara sitt jaktintresse utan för att hon varit öppen med det näthat hon utsatts för just på grund av att hon jagar. Att vara kvinna och jägare är inte alltid en lätt kombination. Det konstaterar Felicia Ström från Kil utanför Karlstad som fick intresse för jakten genom makens familj och som fick licens 2013. – Det är svårt att vara tjej. Men det är inte bara för att jag är tjej, utan jag har även killkompisar som fått ta emot skit och hot via sociala medier för deras jaktintresse.

För Felicias del har jaktin-

tresset inte bara inneburit naturupplevelser i skogen, utan även ett flitigt följt Instagramkonto där hon har omkring 20 000 följare. Under början av året, på vintersemestern, började det plötsligt välla in inlägg av det otrevligare slaget. I slutändan visade det sig att en jaktmotståndare hade skärmdumpat inlägg från Felicias konto och lagt ut dessa i jaktfientliga forum med uppmaningen ”Fucking hunt scum. Snälla överös henne med anmälningar och kommentarer”.

”

De som inte gillar jakt, var för ska de följa ett jaktkonto? Felicia Ström

”

Det är inte bara för att jag är tjej, utan jag har även kill kompisar som fått ta emot skit och hot via sociala medier för deras jaktintresse.

Något som innebar vad som närmast kunde liknas vid en flodvåg av hatiska inlägg och meddelanden där det bland annat önskades att Felicia skulle råka ut för tragiska jaktolyckor förutom hatiska kommentarer. Händelsen uppmärksammades inte bara på sociala medier, utan även traditionella medier uppmärksammade vad som hänt. – Jag polisanmälde hoten, men de blev nedlagda i princip omgående. När först radion hörde av sig och undrade om jag ville prata om det som inträffat och sedan andra medier så ställde jag upp, säger Felicia Ström som gett sig vinn om att hålla sig saklig och inte hänga ut någon jaktmotståndare.

Även efter intervjuerna sked-

de en upptrappning av hotbilden och förutom digitala hot fick hon hotfulla samtal. – Då blev det väldigt obehagligt! Jag får dödshot i princip varje vecka. Men

Felicia Ström varför måste man lyssna, titta eller följa någonting man inte tycker om? Om man är jaktmotståndare, varför följer man då en jägare, understryker Felicia Ström och fortsätter. – Jag bryr mig inte om någon är vegetarian eller inte gillar jakt. Men de som inte gillar jakt, varför ska de följa ett jaktkonto?

Att Felicia varit öppen inte

bara med jaktintresset utan även okvädesorden och hoten har inte bara inneburit negativiteter dock. Hon har även fått tillbaka mycket positivt, många människor har stöttat henne. – Jag vet inte hur vi ska komma till bukt med näthatet. Men det gäller för alla att tänka på hur vi bemöter människor på nätet och då inte bara jaktmotståndare. Även vi jägare måste tänka på hur vi bemöter andra och inte vara missunnsam mot varandra.

MARIA BOSTRÖM

För Felicia Ström blev jaktintresset föremål för en hatstorm på först sociala medier, något som sedan

Saknar egen brottskod LÄNET. Trakasserier mot människor i djurens namn är något som jägare med flera utsätts för. Nidord, trakasserier och hot om våld följer utifrån intressen och arbete. Frågan har aktualiserats inte minst sedan en eftersöksjägare drabbats hårt av trakasserier efter att ha avlivat en trafikskadad varg. I dag saknar djurrättsrelaterad brottslighet en egen brottskod, vilket gör det svårt att avgöra omfattningen av denna typ av brottslighet som drabbar jägare, lantbrukare och forskare med flera.

Riksdagsledamoten Djurrättsrelaterad brottslighet bör ha en egen brottskod anser Kristina Yngwe, Centerpartiet. Foto: PRESSBILD

Kristina Yngwe (C), agronom från Skåne, har lyft frågan utifrån en motion från partiet 2014.

– Brottskod är viktigt för att få en bättre överblick över djurrättsrelaterad brottslighet. Om brotten bara benämns som mordbrand, olaga hot och liknande får polisen inte samma överblick över denna form av brottslighet som ofta är systematisk och organiserad och rör sig över olika delar av landet. Jag tror därför att en egen brottskod skulle underlätta arbetet mot den

”

Jag tror därför att en egen brottskod skulle underlätta arbetet mot den djurrätts relaterade brottsligheten. djurrättsrelaterade brottsligheten.

Skadegörelse, hot eller våld

mot företagare som bedriver laglig verksamhet, mot jägare som följer lagstiftningen eller eftersöksjägare som fullgör ett av polisen delegerat uppdrag får inte

Kristina Yngwe accepteras menar Kristina Yngwe, inte minst då det är ett samhälls- och demokratiproblem och inte ett problem för enskilda individer. – Människor som ägnar sig åt laglig verksamhet ska aldrig behöva frukta för sitt liv och sin säkerhet!

MARIA BOSTRÖM

augusti 2017

Japansk kvalitet – hela vägen Enligt Råd & Rön är Silky Pocket Boy 170 bäst-i-test. Det tycker vi med! Alla våra japanska sågar och sekatörer håller samma höga kvalitet och effektivitet. Hos oss får du personlig service och snabba leveranser. Vi har lokala återförsäljare. Silky Pocket Boy 170 – bäst-i-test

Golden Star Mini

– Den är grym! Trädgårdsstudent Lennart Eriksson, Skillebyholm

Golden Star Medium

Silky Zubat Professional

Silky Hayauchi

Skandinavisk Generalagent för Silky Tel 023-296 55 · www.gronytekonsult.se

Se demofilm på .se dahlberg-maskinab

Ett av många m ed

delanden som Fe

licia Ström fått

motta.

Huggarvagn

dess trappats upp, inte minst sedan hon varit öppen med de hot hon mottar. Foto: MARIA BOSTRÖM

6–12 ton

Motion om kränkningar

10–24 ton

Se demofilm på e dahlberg-maskinab.s

LÄNET. Civilkurage! Det är vad som det krävs mer av, att våga säga ifrån om någon beter sig illa. Detta oavsett om det är på sociala medier eller i verkliga livet. På årsstämman för Svenska Jägareförbundet avhandlades och bifölls en motion för att jobba mot kränkande beteende och trakasserier. – Egentligen är det åt helvete att det över huvud taget ska behövas. När det gäller motionen har vi haft några fall där kvinnor blivit skitdåligt behandlade och fått lite stöd när det gäller kretsar och länsförbund, säger Bo Sköld, generalse-

Växlarvagn

Vedprocessor Helautomatisk vedhantering

Traktorprocessor Gallring-slutavverkning

”Har man civilkurage säger man ifrån om någon beter sig illa”, säger Bo Sköld, generalsekreterare vid Svenska Jägareförbundet. Foto: MARIA BOSTRÖM kreterare vid Svenska Jägareförbundet. – Vi ska bygga starka relationer i jägarkåren, inte backa för någonting som är

legitimt och visa civilkurage. Har man civilkurage säger man ifrån om någon beter sig illa!

MARIA BOSTRÖM

Cirkelsågverk, enmans

www.dahlberg-maskinab.se

Foto: ALLAN FJÄLLSTRÖM

Jakt med hund är Marcus Lundqvist nöje och trots stort behov av många hundar vill han inte ägna sig åt uppfödning.

2017 augusti

I vintras lyckades blandrashunden Trixa ställa en lo som Marcus Lundqvist fick skjuta. Foto: PRIVAT

Möjliga kandidater till att bli rovdjurshundar. Marcus Lundqvist vill träna upp en jämthund som klarar rovdjur. Foto: ALLAN FJÄLLSTRÖM

Marcus Lundqvist, 37 år, har som mål att träna en jämthund att klara av både björn och lo. Jämthunden Kvannnildalens Naestie är en av länets bästa älghundar. Foto: ALLAN FJÄLLSTRÖM

Intresset för rovdjursjakten ökar VILHELMINA. Marcus Lundqvist från Laxbäcken utanför Vilhelmina började tidigt intressera sig för rovdjursjakt med hund. – Det är framförallt björn och lodjursjakten som jag ägnat mest tid åt, säger Marcus Lundqvist. När vi träffar Marcus Lundqvist hemma på gården utanför Laxbäcken i Vilhelmina så har han ägnat dagen åt björnjakt. – Vi fick skjuta en björn och det var resultatet av arbetet som en av mina hundar hade gjort, säger Marcus Lundqvist, nyss fyllda 37 år.

Han ser minst lika nöjd ut som om han själv hade varit skytten. – Jag brukar inte räkna hur många djur jag skjuter utan jag uppskattar mest upplevelsen av jakten. Att hunden fick jobba med björnen är minst lika

viktigt som att få vara den jägare som skjuter, säger Marcus Lundqvist.

Hemma i vardagsrummet hänger flera

björnskinn på väggarna som vittnen på att han också fått skjuta en hel del djur. Intresset för jakten började tidigt. I början blev det mest jakt på skogsfågel men senare i 20-års åldern väcktes intresset för att träna hundar på rovdjursjakt. – Rovdjursjakt med hund var inte så vanligt när jag började för ungefär 20 år sedan utan jag och några kompisar fick söka efter folk med erfarenhet och läsa böcker om jakten, säger Marcus Lundqvist.

När han började med björn och lodjurs-

jakt så kunde björnjakten pågå under augusti och stora delar av september innan licensen var fylld. I handlar det om cirka en vecka. – Trixa är den bästa lo-hund jag haft. Hon är inte den tuffaste men hon är extremt uthållig och klok. Genom åren har hon varit med om att skjuta minst ett tio-tal lodjur. Problemet i dag är att jag måste ha så många hundar för att

Lodjursjakten ✔✔Licensjakt på lo startar normalt i början av mars och pågår till mitten av april månad. ✔✔Beslut om jakten tas av länsstyrelsen i Västerbotten och antalet djur som får fällas bestämms några månader innan jaktstarten. ✔✔Vintern 2017 fick det skjutas totalt nio djur i länet varav fem i inlandet och fyra i kustlandet. Jakten i Västerbotten fick avslutas redan efter två dagar efter att kvoten fyllts. få chans att jaga rovdjur som björn och lo samt älg. Eftersom jakten blivit allt kortare så är det också svårt att hinna med när man har ett jobb att sköta.

Han är mycket kritisk till hur både

björn- och lojakten är organiserad. – Jag skulle vilja se att licensjakten bestämdes i mindre geografiska områden. Det skulle gynna både oss jägare och de som drabbas mest av rovdjuren,

”

Trixa är den bästa lo-hund jag haft. Hon är inte den tuffaste men hon är extremt uthållig och klok. Marcus Lundqvist

samerna. Som det är nu så är det bara slumpen som avgörs var lodjuren skjuts. Inte var det är störst population och där flest renar angrips. Fler djur borde också kunna skjutas eftersom uppskattningarna som görs är i underkant av det verkliga antalet djur som finns, säger Marcus Lundqvist. Längre söderut i Sverige ner mot Jämtland har också intresset för rovdjursjakt ökat bland framförallt yngre jägare. Det beror delvis på att vargstammen har lett till kraftigt minskad älgstam i vissa områden.

Marcus jaktintresse delas också av hans

yngre bror Daniel. Den 26 augusti deltog båda i SM-uttagningarna för älghundar i länet. I skrivande stund var det oklart om någon av bröderna tog sig vidare. Marcus hoppas att få tävla för Västerbotten och har också som mål att försöka träna upp en jämthund till att klara både björn och lo. – Kvannnildalens Naestie som jag ska tävla med är en duktig älghund men jag vill också få fram en jämthund som klarar av rovdjursjakten.

ALLAN FJÄLLSTRÖM

augusti 2017

2017

Ring 0935-399 60 för prisförslag

GÖR DIG REDO FÖR JAKTSÄSONGEN

Sand, grus och matjord Nu är det dags att beställa matjord, sand, gruskross och natursten till din trädgård. Vi levererar hem till dig – snabbt, enkelt och prisvärt. På Allmiljös återvinningsanläggning (Kontaktvägen 16, Västerslätt) eller i Vännäs kan du själv hämta mindre mängder på egen släpvagn.

Nytt och begagnat Maskinen på bild är extrautrustad.

LÅT POLARIS BLI DIN JAKTKOMPIS I HÖST Polaris levererar arbetsglädje som standard och har 30 års erfarenhet i branschen. En fyrhjuling från Polaris är en trygg investering. Med marknadens bredaste tillbehörs program så finns oändliga möjligheter att anpassa fyrhjulingen till just dina behov. Polaris äkta fyrhjulsdrift säkrar praktiskt användande för skogsbruk och jakt, till snöröjning och gårdsarbete.

NYHET

Läs mer på kajs.se

SPORTSMAN 570 EPS 6X6 SPORTSMAN BIG BOSS 570 EPS

67.900:- exkl moms

44 HK ProStar® 570 EFI-motor med elektroniskt gasspjäll EU-traktor • Äkta fyrhjulsdrift • Elektronisk styrservo EPS • 558 kg dragkapacitet • Individuell bakvagnsupp- hängning med exkl. moms dubbla 149 875:-a-armar inkl. moms• Integrerat plogfäste

SPORTSMAN 570 SP Terrängregistrerad

SPORTSMAN

570 exkl. momsSP Terrängregistrerad 96 125:inkl. moms

74.900:exkl moms

www.kajs.se www.facebook.com/kajs.se

Ett samarbete med Santander Consumer Bank

Sundbrogatan 10, Burträsk, 0914-104 02, www.hallgrensmotor.se

DIN KOMPLETTA MASKINLEVERANTÖR LANTBRUK

ENTREPRENAD

Wacker Neuson ET65

SKOGSBRUK

Sikeå 0934-151 00 Vännäsby 0935-399 30 www.johanssonmaskin.se

SERVICE

2017 augusti

Fjälljakten uppe i Tärnaby i Laisholms Laxnäs jaktlag tillhör livets goda, menar Stefan Barrefjord. Sedan flytten från Tärnaby 2016 delas dock jaktdagarna mellan kustjakten i hemstaden Umeå och jakten till fjälls. Foto: MIRIAM BARREFJORD

Den goda maten på älgpasset TÄRNABY. Jakt handlar om så mycket mer än jakt. Det är en helhetsupplevelse, där även maten har en betydande roll. – Nästan allt smakar bättre i skogen, säger Stefan Barrefjord medan han gör upp elden. Sitter du på pass måste du kunna konsten att vara tyst - länge. Går du med en hund måste du kunna gå tyst - och länge. I båda fallen så behöver du förr eller senare ta en paus för att fylla på med lite energi. Din packning bör inte vara tung eller skrymmande, och tillagningsmetoden ska inte kräva en stor stekhäll eller stora grytor.

Med enkla medel kan du trots ditt spar-

tanska kök få till en riktigt god och mättande måltid.

– Foliemackor, enkelt, gott och det tar knappt någon plats i ryggsäcken, säger Stefan och plockar fram ett par fyrkantiga foliepaket.

Det är precis som vilken varm macka

som helst, men de grillas i eller över elden i folie. Stefan förespråkar middagens rester täckt med ett lager ost, eller bara ost, skinka och en dutt med skinkost eller bearnaise för att få en lite krämigare macka.

– Men om du åt köttfärsås eller

chili con carne till middag igår, så fungerar det fint att lägga mellan mackorna toppat med ost. En annan given klassiker och god i sin enkelhet är Bullens pilsnerkorv. Öppna burken och ställ den på elden. Hur enkelt som helst. – Lyxa till med en liten tub senap, gärna sötstark så har du en delikatess, menar Stefan.

Den lilla burken tar heller inte mycket plats i din ryggsäck, men kom ihåg att

”

Bullens pilsnerkorv är en given klassiker på älgpasset.

den ska tas med hem. – Skräp som inte kan eller ska eldas upp tas med hem, där prutar man inte, säger Stefan som alltid har med sig en skräppåse i ryggsäcken.

Han tar näver och lägger upp en bit rökt

lite extra, säger han och dukar upp de sista ingredienserna. Banan, schweizernöt och folie. Ett snitt längs med bananen och ett tvärsnitt i var ände, sen stoppas chokladbitar ner i fruktköttet. Foliet rullas runt bananen som sedan läggs på glöden. Enkelt och än en gång otroligt gott. – Sedan är det ju det där med kaffe. Vissa tar med en termos, men jag vill ha skogskaffe, säger Stefan.

sidfläsk vilken han skär i lagom tjocka skivor. – Det här är nog bland det godaste som finns! Fläskbiten trär han på en grillpinne, ungefär Med skogskaffe som ett limenar han svart kaftet segel, fe kokt i en sotig liten och låter kaffepanna med vatten den vila från en bäck. över glöden Vattnet i sig är verklitills dess flotgen en lyx. tet droppar och Att doppa kosan i en kall köttet fått en lätt gyllene porlande fjällbäck och släcka färg. törsten efter den salta, goda Till sist är det dags maten, kan få vilket buteljerat för efterrätt. köpevatten som helst att blekna i – Om sonen är med på jämförelse. passet brukar vi lyxa till det MIRIAM BARREFJORD Foto: PRESSBILD

augusti 2017

Grillad rådjurssadel med rostade rotfrukter och lökblomma RECEPT AV OCH FÖR JÄGARE. Det är vid middagsbordet som en lyckad jakt ofta landar och här tittar vi närmare på möjligheten att servera riktigt goda måltider med rådjur som basingrediens.

Grillad rådjurssadel med rostade r otfrukter och lökblomma Marinad 0.5dl kikkoman soya 3msk tomatpuré 2msk franska örter (Finns färdig att köpa) Nymalen svartpeppar

Lägg ut potatisen med skårorna uppåt och pensla dem med smält smör alternativt olja . Salta och peppra samt strö på ströbröd. Baka i ugnen tills du får igenom en sticka eller tills de fått den färg du önskar. Man kan också riva på lite parmesan innan servering.

RT I O NE R

Rotfrukter Cirka 800g blandade rotfrukter exempelvis morötter, potatis eller vad du gillar. Olja Salt och peppar Lökblomma 1st rödlök (kan delas på 4 personer om den är stor) Börja med att blanda marinaden och lägg i en påse tillsammans med en urbenad sadel Men glöm inte att putsa bort den sega hinnan. Marinera från morgonen eller kvällen innan. Sätt ugnen på 225 grader och hetta samtidigt upp grillen (grillen ska vara riktigt het). Skala rotfrukterna och dela i jämna bitar. Lägg i en bunke och blanda runt lite olja och salta och peppra. Rösta i ugnen på en plåt med bakplåtspapper tills de får fina färg. Här kan du samtidigt göra lökblomman och den skalar du men sparar roten. Sen skär du korsvis

Liv- & r slaktdju köpes!

Ring 0970-77 22 50

Karlgrens Slakteri AB • Gällivare •

Hasselbackspotatis 800 g fast potatis Smält smör för pensling eller olja Ströbröd Salt peppar Sätt ugnen på 225° skala potatis och skåra den men inte hela vägen igenom ta en träslev till hjälp.

Grillad rådjurssadel med rotfrukter och lökblomma.

Foto: ANDERS LINAN DER

totalt 4 ggr nästan helt igenom och pensla skårorna med lite olja och dela rostar du samtidigt som löken. Rådjuret Ta ur marinaden och torka av överflödet. Grilla direkt över glöden tills du når en innertemp på 5258° i innertemp (använd en bra köttermometer) Låt vila i smörpapper cirka 10 minuter innan servering. Servera med bearnaise eller varför inte tzatziki.

Soundscope protect Ihunt Ett enda skott kan för alltid förstöra din hörsel. – Skydda din hörsel, det är den enda du har. Även förstärkning för dig som har hörselnedsättning.

Rödvinssås 3 dl rödvin gärna samma som till maten 3 dl oxbuljong eller viltbuljong 2 charlottenlökar 3 skivor bacon Ett knippe timjan 1 msk tomatpuré Lagerblad Salt och peppar Hacka löken och bacon grovt, fräs i smör med tomatpurén tills baconet fått lite färg. Tillsätt vinet lagerbladet och timjan och koka ihop till en simmig konsistens. Tillsätt buljongen och reducera tills du är nöjd med smaken och smaka av på slutet med salt och peppar.

Rådjurssadel 1 sadel urbenad 50 g smält smör 2 vitlöksklyftor

RT I O NE R

Värm upp en grill på hög värme men undvik tändvätska om du använder kol. Bena ur sadeln och trimma bort den sega hinnan. Smält smöret och pressa i vitlöken. Låt stå på låg värme Salta köttet med fint salt och grilla den direkt över glöden och grilla tills du har en innertemperatur på 52-56 grader (använd en bra termometer. Lägg den för att vila i bakplåtspapper och pensla den med det smälta smöret, låt vila ca 10 minuter. Serveras med picklad rödlök och stekt svamp.

Grillad rådjurssad el med hasselba ckspotatis och rödvinssås.

Vi kan värme! Våra produkter är en kombination av yppersta kvalitet & driftsäkerhet

Professionell Hörselvård

090-13 42 61 0950-389 40 Umeå Lycksele www.audiocare.se • audiocare@swipnet.se

VI TROR PÅ ATT MAN SKA NJUTA AV SKOGEN OCH LIVET! Därför säljer vi små skogsmaskiner så att du kan jobba på din fastighet efter dina egna förutsättningar. Manuellt arbete i skogen ger stunder av motion och tillfredsställelse och skapar mervärde för dig och kommande generationer. Alstor en kompis i skogen som är lättkörd och tar sig fram i svår terräng med minimala markskador.

Mats Kjellsson, Tel: 070-339 90 90 E-post: mats@kjellsson.nu Återförsäljare för Alstor

Besök www.kjellsson.nu

Vedeldning Pelletseldning Värmepumpar

Masens Gränd 1, Långshyttan • 0225-601 15 www.vedsol.com • office@vedsol.com

2017 augusti

Mårdhundar sprider sig VÄSTERNORRLAND. Det som bedöms som mårdhundar har observerats vid flera tillfällen vid Höga kusten. Just Höga Kusten bedöms som en kritisk gräns för att stoppa mårdhundens spridning. Hittills har det inte kunnat konstateras om det är mårdhund som observerats i Västernorrland, men kameror har placerats ut för att kunna bekräfta vilket djur det rör sig om. Mårdhundsprojektet, som finansieras av Naturvårdsverket, arbetar för att stoppa spridningen av mårdhund i Sverige. Den ses som en skadlig predator som inte hör hemma i Norden. Mårdhunden kan få stora kullar, ibland upp till 20 ungar. Om inte mårdhundars spridning stoppas effektivet skulle det därför inom loppet av 15 år kunna finnas 10 000 mårdhundar i Sverige.

MARIA BOSTRÖM

Sju av tio tallar är skadade SORSELE. Målet är att sju av tio tallar ska vara oskadade. För det mellersta älgförvaltningsområdet i Västerbotten är siffrorna omvända. Här är sju av tio tallar älgbetesskadade, och situationen väntas bli värre. Varje år görs en älgbetesinventering, ÄBIN, där tallar mellan 1–4 meter mäts och besiktas. –Det är endast allvarliga skador som mäts. Sådana är när toppen på tallen är avbetad eller bruten, berättar Anders Pettersson Allmänningsförvaltare för Tärna-Stensele - och Sorsele Övre allmänningsskog. Skogsägarna har tillsammans kommit fram till hur mycket betesskador som skogsbruket tål och kan acceptera. Man har som mål att vid en koll av tio tallar ska sju vara oskadade vid 5 meters höjd. I Storuman och Lycksele är det det omvända. Eftersom mätningen görs innan tallen vuxit sig hög nog och är utom fara, kan siffrorna förväntas öka ännu mer.

– När man har gjort en

Forum för jägare LÄNET. Att fler kvinnor

intresserar sig för jakt. Därmed finns även ett intresse för jägarforum som riktar sig till och för kvinnor. Det finns flera grupper för jagande kvinnor som vill diskutera med likasinnade på Facebook. Här följer ett urval: 4 JAQT 4 JAQT Mitt Norrland 4 Jägarbrudar 4 Jakttjejer & deras grejer 4 Pangbrudar 4 Kvinnor som jagar 4 Kvinnliga jägare

Högtryck på sågen i Sävar SÄVAR. Norra Skogsägarna fortsätter bygget av världens modernaste såglinje på Sävar såg. Förra veckan hade de första 1000 stockarna rullat genom sågverket, där nytt sågintag byggdes i fjol och maskinbyte skett under semestern. I vinter väntar installation av skiktröntgen. Investeringen på 30 miljoner kronor ska möjliggöra ökade såghastigheter i tunnare snitt med ökat utbyte av virke från råvaran. ”Det känns skönt att få byta ut de gamla såggrupperna som är sedan 1977, de har gjort ett hårt jobb och förtjänar att gå i pension” kommenterar Johan Fredriksson, projektledare.

mätning på en tall som är 2,5 meter hög, så är den ju utsatt för ytterligare skador tills dess att den vuxit och blivit över fem meter, menar Pettersson. Orsaken till problemet är att älgstammen är för stor. Sverige har en tradition att ha världens tätaste älgstam. – Inget annat inget land

har sådan täthet i snitt. Norge har bitvis en stor stam lokalt sett, men inte samma problematik för det är mer fjällterräng där, säger Pettersson.

Han menar att man borde

titta över gränsen mot Finland, där älgstammens täthet ligger på ungefär 50 procent jämfört med i Sverige. – Där har markägaren ett stort inflytande över hur jakten ska bedrivas, menar Pettersson. Enligt honom har det blivit en kultur i Sverige där jägarsidan har ett stort inflytande på hur många älgar det ska finnas i skogen. – Men jägaren behöver ju aldrig stå för kostnaderna som uppstår vid betesskador.

Efter en avverkning kostar

det mellan 6 000 till 7 000 kronor per hektar att återbeskoga ett område, vilket du som skogsägare är skyldig att göra. Fort kan det bli väldigt stora summor. Lagen tillåter dig att bitvis ha dålig skog, men inte hur mycket som helst. – Skogsstyrelsen kan säga att det här måste du göra om. Även om du inte blir beordrad att sätta om plantorna

Allmänningsskogarna 4 Allmänningsskogar skapas i början av 1900-talet i samband med den så kallade avvittringen och består av ett markområde som ägs och förvaltas gemensamt av delägarna. Ändamålet med dessa skogars verksamhet är att stärka de enskilda ägarnas och därmed också bygdens ekonomi. Grunden för delägarskap är innehav av enskild jordoch skogsbruksfastighet. Allmänningsskogarna i Västerbotten består i dag av: ✔✔Dorotea övre allmänningsskog ✔✔Vilhelmina övre allmänningsskog ✔✔Tärna – Stensele allmänningsskog ✔✔Sorsele övre allmänningsskog så förlorar du pengar i och med att du får dålig tillväxt och kvalitet på din skog, menar Pettersson. Enda sättet med att få bukt med problemet är enligt Pettersson, att öka avskjutningen och minska älgstammen.

– Några andra metoder som

utfodring, trädslagsbyte eller alternativa röjningsme-

En tall är i riskzonen för betesangrepp i upp till 15 år, menar Anders Pettersson, Allmänningsförvaltare för Tärna–Stensele – och Sorsele övre allmänningsskog. Foto: HANS GUSTAVSSON toder är inte realistiska. Vi tror inte att på konstgjord väg få till det här. Älgstammen måste minskas till en

lagom nivå anpassad till fodertillgången, säger Anders Pettersson.

MIRIAM BARREFJORD

Vapendirektivets tolkning ett orosmoment LÄNET. Frågan har stötts och blötts sedan EU:s vapendirektiv först nådde idéstadiet. Nu har EU:s vapendirektiv röstats igen i en mildare form och ska implementeras i medlemsländerna. Dock finns all anledning för intresseorganisation att inte vila på hanen när det gäller information om hur det kan påverka i praktiken. I Sverige är det Kazimir Åberg, vice ordförande i Svea hovrätt, som utsetts av regeringen till utredare av hur ändringarna i EU:s vapendirektiv ska genomföras i svensk lag. Först nästa sommar ska resultatet presenteras. Kan man känna något lugn i den här frågan? – Vad som kommer ut här, det vet vi inte riktigt. De som varit oroliga tidiga, de kan nog behöva vara oroliga fram till nästa sommar när utredningen är klar och vi vet vad det faktiskt kommer att innebära, säger Erik Lakomaa, Erik Lakomaa vid forskningsinstitutet EHFF och som forskat om vapenregeringsfrågor. – Det här är väldigt oskicklig skrivet. Pratar du med experter så kan de inte vara överens om vad som

menas. Jag delar uppfattningen att Sverige har bland de hårdaste reglerna för legala vapenägaErik Lakomaa. re. Det Foto: PRIVAT behöver inte innebära någon större förändring i Sverige när vapendirektivet implementeras om viljan finns och de undantag som finns nyttjas. Enligt honom är det rimligt att fortfarande känna oro för hur vapendirektivet kommer att landa rent praktiskt.

Förslaget är framarbetat ut-

an konsekvensanalys och otydligt formulerat. Dessutom finns ytterligare en aspekt som tillsammans med otydligheten väcker en del intressanta tolkningsmöjligheter, nämligen undantagen som nämns i vapendirektivet. Tjeckien har sagt att alla deras vapenägare kommer att räknas som en del av totalförsvaret och därmed undantas. Vidare har Tjeckien överklagat vapendirektivet till EU-domstolen på grund av att förslaget anses sakna teoretisk effekt, strider mot EU:s rättssäkerhetsdirektiv

Frågan om vapendirektivet - år för år Hösten 2013 diskussioner om skärpta vapenlagar förs inom EU-kommissionen, däribland mentaltester och förbud mot halvautomater. Förslaget avfärdades. ✔✔2015 Efter terrorattentatet i Paris väcktes vapendirektivförslaget till liv igen genom att ministerrådet gav i uppdrag till EU-kommissionen att se över behovet av en revidering av vapendirektivet. November 2015 skakas Paris återigen av ett terrordåd,

något som fick röster att höjas för skärpta vapenlagar. ✔✔8 juni 2016 beslutades förslaget i ministerrådet och 13 juli i EU-parlamentet. ✔✔December 2016 kunde EU-kommissionen, utskottet för den inre marknaden och ministerrådet enas om en text. Då var flera av de förbud som EU-kommissionen velat införa borta från texten. ✔✔14 mars 2017 röstade EU-parlamentet om det nya vapendirektivet. Av de 697

ledamöterna röstade 491 för vapendirektivet, 178 röstade mot och 28 avstod från röstningen. ✔✔Nu: Det nya vapendirektivet ska införas i svensk lagstiftning. Varje medlemsland har 15 månader på sig att införa direktivet. Dåvarande inrikesminister Ander Ygeman kommenterade: ”Vår ambition är inte att ställa till med förändringar som är onödigt betungande för legala vapenägare”.

EU:s reviderade vapendirektiv ✔✔Privatpersoner får ej inneha helautomatiska vapen. Undantag från dagens förbud tas bort. ✔✔Vissa halvautomatiska vapen med stor laddningskapacitet blir förbjudna. ✔✔Undantag sker för försvarets frivilligorganisationer. och har brutit mot beredningseffekten. – Det kan bli så att vapendirektivet kan bli underkänt. Det kan även bli så efter att vapendirektivet

✔✔Även sportskyttar med halvautomatiska vapen med stor laddningskapacitet kan undantas. De måste då vara medlemmar i en sportskytteorganisation och tävla i en internationellt erkänd skyttegren. ✔✔Vapendirektivet gäller inte

de som redan har tillstånd för sådana vapen. ✔✔Sportskyttar som vill skaffa sig berörda typer av halvautomatiska vapen behöver läkaroch psykologintyg. ✔✔Kraven på förvaring höjs i EU i nivå med svenska regler.

implementerats i medlemsländerna. Det är i praktiken inte glasklart vart vapendirektivet landar och inte minst hur det tolkas. Sverige skulle kunna göra likadant

som Tjeckien och inkludera alla jägare och skyttar i totalförsvaret – men det kräver att vi tolkar direktivet på samma sätt som de.

MARIA BOSTRÖM

augusti 2017

Hög tillväxt i välskött skog

Skogen 1:1 Mina kontrakt



Kontakta virkesköpare

Nu är det dags att se över skogsfastigheten efter sommarens tillväxt Kontakta oss redan idag • Kontor på många orter. • Lokal anknytning. • Välutbildad personal.

Skogås 1:16

Sågtimmer Tall / 25%

Massaved Barr / 45%

• Resurser för all typ av avverkning. • Fullständig skogsvårdsservice. www.norra.se

Massaved Gran färsk / 25%

Min fastighet 81%

46%

Skogsekonomiska tjänster Norra Skogsbyrån kan hjälpa dig med din skogsekonomi. Hör av dig till oss så kan vi berätta om våra skogsekonomiska tjänster som kan göra din vardag lättare. www.norraskogsbyran.se

Skogen 1:1

Din skog har flyttat in i mobilen

 Sågtimmer gran 42%  Sågtimmer tall 11%

Vi har gjort det lika enkelt för dig att sköta din skog som att kolla Facebook eller posta en bild på Instagram. Nu kan du beställa en gallring och se vad du tjänade på avverkningen – mitt i fredagsmyset. 

Besök din skog när du vill på skogsvinge.se

 Vill du ha hjälp att komma igång? Kontakta våra virkesköpare. Västerbottens skogsförvaltning, tel 090-15 83 60

4000T T-SERIES Thinning Heads

PRESTANDA SOM ÖVERTYGAR Nya Log Max 4000T är en gallringsspecialist som många har längtat efter. Aggregatet har en ny utvecklad ram som klarar upp till 580 mm kapning, dubbla matningsektioner och en revolutionerande sågenhet 218/318 True-Cut. Allt ger förarna rätt förutsättningar för att producera effektivt med ett driftsäkert aggregat på 833 kg*. *incl. matarhjular, rotator och dämpad skyddsplåt

Lars Strömsund Norra Sverige 070-347 65 74

Mikael Solèn Södra Sverige 070-591 18 89

Gunnar Bäck Södra Sverige 070-391 97 50

logmax.com

2017 augusti

Locka in älgen till passet LÄNET. Vid två tidpunkter på året är det idealiskt att träna på älglock, kring brunsten och om våren vid kalvningstid. – På våren när kon stöter bort fjolårskalvarna och det finns förvirrade fjolingar som springer själva, då är det läge att träna på lock, säger jaktvårdskonsulenten Niklas Lundberg. Att jaga älg utan hund utan bara med tillgång till eftersökshund är fullt möjligt om man är en duktig älglockare, ett ämne som Niklas gärna talar om. Så jagas det i hans jaktlag där Niklas lockar på älgen med strategiskt utställda passkyttar.

För framgångsrikt älglock

krävs rätt ljud, rätt placering och tålamod - samt ett och annat litet äss att dra fram ur rockärmen. Helt enkelt små knep som kan locka älgen den sista metern till ett rent skottläge om den försiktigt smyger bakom buskar och träd. – Det finns ett par saker man ska tänka på. Vittringen är oerhört viktig. Älgen har taskig syn med utmärkt luktsinne. Sedan är det också så att allt lock attraherar även rovdjur.

Läs av terrängen och välja ut

platser för både lock och passkyttar. Ta tid till detta och avståndsbedömning innan locket påbörjas. Älglock börjas med svag volym som ökar efterhand. Börja med lockläte och locka i 360 grader kring passet. Efter ett tag

Vind & vittring ✔✔För att verkligen se hur vinden rör sig använder många jägare sig av en tändare. Andra bra knep är såpbubblor – inte minst på stora öppna ytor - och barntalk.

”

Lock kan reparera en felskjutning eller viltolycka. Niklas Lundberg

kan man väva in brunstläte, istället för tre gånger tre kontaktläte används då tre kontaktläten, ett brunstläte och tre kontaktläten. – Locka i 360 grader kring dig, tre rop, vänta tre minuter och lyssna, locka igen lite högre. Efter en timme är det eventuellt dags att bryta om inte en passkytt har gjort några iakttagelser, säger Niklas Lundberg.

En näverlur är bra som ljudförstärkare, annars fungerar även en avsågad vägkona. Övriga tricks som Niklas Lundberg tipsar om för ett lyckat älglock är att ha med sig vatten och ett litet horn eller bogblad för att kunna illustrera ljud som får lockad älg att presentera sig inom skotthåll. ”Börja alltid med att göra en avståndsbedömning till olika mål från passet innan du börjar locka”, tipsar han. Foto: MARIA BOSTRÖM

Älglock är tacksamt. Sju av 10

gånger ges respons av älgen. Det gäller också att lyssna in älgen när det kommer respons, att locka med läge volym, locka mindre eller inte alls. Helt sonika att lura fram älgen. – Det är inte ovanligt att älgen kommer men inte vill presentera sig, så att säga. Knäck en kvist för att bryta dödläget, häll ut lite vatten för att illustrera en urinerande älgko eller slå med ett horn eller bogblad mot en buske för att illustrera att det finns en konkurrent.

MARIA BOSTRÖM

Förutom ett schysst luktsinne har älgen som bekant en än mer utmärkt hörsel. När en människa lockar så kan vi höra lock två till tre kilometer bort. En älg hör mycket bättre. Foto: PRESSBILD

Älgar köpes!

Niklas Lundberg, länsansvarig jaktvårdskonsulent för Svenska Jägareförbundet i Norrbotten framhåller att det finns två tider per år som är ypperliga för att träna på älglock. Foto: MARIA BOSTRÖM

ViaCon är ett välkänt företag inom entreprenadbranschen. Sedan starten 1986 har vi utvecklat, producerat och sålt rörbroar, vägtrummor, VA-produkter, geosynteter, markförstärkning, grundvattenskydd, dränering mm för byggande av vägar och järnvägar. Större delen av ViaCons produkter tillverkas lokalt vid produktionsenheten i Lycksele.

Samtliga rödalever, organ,mjälte, även mjälte, Hjärta, lunga, huvud medtages förnjurarna besiktning och båda Köper även även björn, björn, ren, ren, hjort, hjort, Köper skogsfågel och och övrigt övrigt vilt vilt skogsfågel samtälgälg-och nöthudar. samt och nöthudar. För övrig info ring: För övrig info ring:14 40 0624-610 40, 070-288 0624-610 40, 070-288 Nagasjökälen 27514 40

Pecor Quattro är en dubbelväggig korrugerad vägtrumma i polypropen (PP) med fast muff, SN8.

HelCor valvbåges konstruktion bevarar den naturliga bäckbotten och förhindrar att fiskvandringshinder uppstår.

www.viacon.se 0771-64 00 40

augusti 2017

ENSKILDA AVLOPP OCH RENINGSVERK Ring för offert – 070-315 39 29

Handla lokalt för service & support

Nu är det dax...

avdraget Nyttja rot

Vännäsby • 0935-205 86 • www.markogrund.se

ICOM, V-COM jaktradio med tillbehör GARMIN hundpejl och navigatorer, kartor, terrängkartor, fastighetskartor med rågångar för Garmin TRACKER hundpejl för hundar med kapacitet Tele2 mobilt bredband 4G Net1 mobilt bredband som fungerar i glesbygd Mobiltelefoner

Bergstigen 3 B • 921 45 Lycksele (Hälla) Tfn 0950-70 05 18 • Mob 070-550 96 26 • www.lse-tele.com

Nytt för i år!

Vi har dubblerat vårt vapensortiment VI KAN jaktradio 31-155 MHz

mån–fre 10–18, lunch 12–13

Välkommen till Anundsjö Bygg - din lokala byggpartner! • Nybyggnationer och ombyggnationer

• Försäljning och leverans av grus- och krossmaterial

• Svets- och smidesverkstad

• Försäljning och leverans av betong

• Plåtarbeten

• Mark- och schaktarbeten • Prefabricerade betongkonstruktioner

• Byggarbeten för industri

Prästbordet 115, 895 30 Bredbyn, Tel 0661-654 450, Fax 0661-100 94

ÄLGAR KÖPES Botsmark senast kl. 17 September alla jaktdagar, oktober helger Torkel - 070-280 40 68 Holmträsk/Åmsele senast kl. 18 September - oktober alla jaktdagar Jenny - 070-66 52 054 Morgan - 070-66 55 054 All inmat ska följa med älgen. Vänligen ring innan leverans samt för mer information!

Hitta värdet i din skog TILLSAMMANS MED VÅRA EXPERTER För kontaktuppgifter och för att läsa mer om oss gå in på www.holmen.com

www.holmen.com

2017 augusti

Ingegerd och Anders Danielsson driver Danielssons Ko & Co i Avasjö utanför Åsele. Företaget har utsetts till Årets nötköttsföretag 2017 av LRF Västerbotten och är därmed nominerat till den nationella utmärkelsen. Foto: SOFIA FJÄLLSTRÖM

Ingegerd Danielsson trivs bra i Avasjö, men skulle gärna se att fler bosatte sig i byn.

Gården har en avelstjur som byts ut vart tredje år för att undvika inavel. Just nu är det Rambo, som väger upp emot ett ton men som enligt Ingegerd och Anders är väldigt snäll.

”Vi gick ned till heltid när vi slutade med mjölkproduktion och började med köttdjur”, säger Anders Danielsson.

I gårdsbutiken säljer Ingegerd gårdens förädlade produkter och flera andra varor. Mycket kommer från andra gårdsbutiker.

Länets nötköttsföretag finns i Avasjö AVASJÖ. Danielssons Ko & Co i Avasjö utanför Åsele har utsetts till Årets nötköttsföretag av LRF Västerbotten. Gården har cirka 65 köttdjur och köparna består nästan enbart av privatkunder. – Tänk om fler vågade satsa på köttproduktion, säger Ingegerd Danielsson. Ingegerd är fjärde generationen på gården, som hon driver tillsammans med sin man Anders. De kommer båda från bondefamiljer och tog över mjölkdriften från Ingegerds föräldrar i mitten av 80-talet. Paret sadlade dock om till köttdrift 2008. – Vi var nere i Uddevalla och tittade på olika besättningar. Där sålde man

köttlådor till privatpersoner från gården, så det var där vi fick affärsidén, säger Ingegerd.

I dag har de cirka 65 köttdjur av den

skotska rasen Aberdeen Angus. – De omvandlar gräs till kött väldigt bra. Djuren får inget spannmål utan bara gräs, mineraler och saltsten. Vår

affärsidé är att sälja gräsbaserat kött, säger Ingegerd. De samarbetar med slakteriet Jämtlandsgården i Hammerdal och förädlar en viss del av köttet via Fågelbergets Gårdschark i Gäddede, som bland annat gör olika korvar. Köttlådorna kör de själv ut till sina kunder.

För tre år sedan startade paret gårds-

butik där de förädlade produkterna säljs, tillsammans med en mängd andra varor. – Jag försöker ta in mycket lokalt och närproducerat, säger Ingegerd. Temat för Årets nötköttsföretag 2017 är mindre kombinationsföretag, som fungerar som en motor på landsbyg-

”

Jag försöker ta in mycket lokalt och närproducerat. Ingegerd Danielsson

den. Förutom köttproduktionen och gårdsbutiken jobbar Anders också med skogsentreprenad. Paret utgör det enda permanenta hushållet i Avasjö. – Det är inte ensamt, jag har så mycket att göra ändå, säger Anders.

Ingegerd, som har hand om djuren,

önskar att fler skulle få upp ögonen för köttproduktion. – De flesta utbildningarna är inriktade på storskalighet och mjölkproduktion. – Tänk om man skulle utbilda våra ungdomar i att man kan satsa på köttdjur. Många byar håller på att växa igen så de är en resurs, säger hon.

SOFIA FJÄLLSTRÖM

Danielssons Ko & Co ✔✔Gården är från 1845, men området har hyst kreatur sedan 1700-talet. ✔✔På gården finns cirka 65 köttdjur av rasen

Aberdeen Angus, 25 hönor och 2 hundar. ✔✔Basen är 26 dikor och en avelstjur, som byts ut vart tredje år. Varje ko föder en

kalv per år. ✔✔Djuren går till slakt när de väger minst 500 kilo. De är då 17–18 månader gamla.

4 Danielssons Ko & Co är LRF Västerbottens nominering till den nationella utmärkelsen Årets nötköttsföretag.

augusti 2017

Mjölkpriset ej anständigt LÄNET. Norrmejeriers

augusti 2016

”

SCA-toppar mutmisstänkta

SCA:s aktieägare kommer att få aktier i det nya hygienbolaget.

SVERIGE. Flera näringstoppar inom SCA har kallats till förhör och delgivits misstanke om mutor. De officiella miss-

tankarna och vilka personer det skulle röra sig om har ännu inte framgått. ”Vi har hört folk under sommaren. Det rör sig inte om några stora summor, men det kan vara nog så viktigt att statuera ett exempel”, säger Thomas Forsberg, åklagare vid Riksenheten mot korruption, till ATL. SCA:s styrelseordförande Sverker Martin-Löf, vd:n Jan Johansson och delägaren Industrivärdens vd Anders Nyrén fick alla avgå efter Svenska Dagbladets avslöjanden om dyra jaktresor och vidlyftig representation.

Magnus Groth, vd, SCA, om uppdelningen av koncernen i en hygien- och en skogsindustridivision

Kristider för mjölkbönder 3 av 5 mjölkföretag har lagt ner i Västernorrland

2005

409

Läs om mjölkkrisen i Västernorrland på nästa sida.

2006

374

2007

331

2008

308

2009

288

2005

262

2010

2011

272

268

2006

2012

259

2013

250

229

2014

237

2015

225

2007

188

För precis ett år sedan besökte Västerbottningen mjölk- och köttbonden Peder Alenius i Gladaberg, Vindeln. Marknaden svämmades då över av billig importmjölk och en rad prissänkningar hade nyligen drabbat mjölkbönderna. ”Katastrof” var ordet Peder använde för att beskriva det ekonomiska och personliga läget. Peder känner flera mjölkbönder som tvingats stänga sedan dess. – Förutom en kollega

i Vindeln har jag sju mil till närmaste mjölkbonde i Lycksele västerut, och i Norsjö norrut samt Burträsk åt andra hållet, säger Peder.

Nyligen höjde Norrmejerier

avräkningspriset med 10 öre samt ytterligare 20 öre i september. – Det betyder att man kommer lite närmare vattenytan underifrån, säger Peder som inte vill skuldbelägga den medlemsägda mejerijätten. – De gör vad de kan, det är

”

Det är bara att ro båten vidare så länge man orkar hålla sig flytande. Peder Alenius

ju hela marknaden som är skev, svenska konsumenter köper för mycket utländskt.

I sommar har konsumen-

terna å andra sidan kunnat notera att hyllorna gapat tomma av smöret Norrgott. Problemet är inte bara tilltagande brist på lokal mjölkråvara, menar Peder. Nästa bekymmer är att mejeriet

Mjölken och Norrland

2009

161

2010

147

2011

138

Antal mjölkföretag år för år 19 mars 2009

19 mars 2009

2012

132 8

2013

Livsstil landsbygd

Mjölken och Norrland

Livsstil landsbygd

3132

8 april 2010

Mitt i lågkonjunkturen satsar Peder och Marita Gladaberg gör skäl för namnet; åtminstone om man heter Peder Alenius och Marita Rönnberg och ser hur den nya ladugården växer fram under ledning av byggfirman Gunnar & Gunnar, från Burträsk. – De har gjort ett fantastiskt jobb, tycker Peder Alenius när han går runt i ladugården med sonen Fredrik. – Det är en fröjd; allting blir bättre: vår arbetsmiljö, men även kornas, säger han. Peder Alenius och Marita Rönnberg har planerat investeringen under ett par års. – Hade det varit nu så hade vi nog funderat både en och två gånger med tanke på läget på finansmarknaden, säger han.

Gilla läget

En modern ladugård handlar lika mycket om modern informationsteknik som om att sköta kor, förklarar Marita Rönnberg vid datorn medan sonen Fredrik tittar på displayen på väggen.

Bara att gilla läget, tycker Peder och Marita, någon ångervecka har man ju inte. Som tur var kom beslutet och bygget igång innan finansmarknaden kollapsade. Och nu växer ladugården fram med totalt 106 koplatser, varav 76 mjölkande, i ett varmt lösdriftssystem; stor skillnad jämfört med den gamla ladugården med ett 40-tal uppbundna kor. – Det var inget roligt att ta in korna på hösten efter sommarbetet och ställa in de i den gamla ladugården, de

gillade det inte och inte jag heller, säger Peder Alenius. Den nya ladugården på närmare ett tusen kvadrat, har en hel rad med tekniska finesser: tre foderstationer dit korna ska gå och äta sitt kraftfoder. Och precis som för Peder och Marita är det en process för korna att lära sig det nya systemet; som att gå till foderstationen och äta kraftfoder. Fredrik Alenius försöker locka och pocka ledarkon med en skopa fylld med kraftfoder: långsamt, med misstänksam mule tar sig kon till skålen med välsmakande kraftfoder.

Viktigaste hjälpmedlet

Ledarkon och resten av besättningen har hamnat i en för dem okänd informationsteknologisk värld, där datorn är det viktigaste hjälpmedlet. Marita Rönnberg sitter inne på kontoret framför datorn med en bunt blåa halsband i knäet. Nu är det inga halsband utan transpondrar: en form av aktivitetsmätare som skickar in signaler till den centralt placerade datorn och berättar om kons rörelsemönster och hur mycket hon äter. Korna rör sig fritt inne i ladygården, tar en tugga kraftfoder från en av tre stationer eller en tugga ensilage som distribueras ut via den automatstyrda ensilagevagnen; efter en ätrunda

De är tid för lunch. Morgonen har varit lång. Som bonde börjar dagen klockan 4.15. Då ska djuren få mat, det ska gödslas och korna ska mjölkas. Marita tar hand om hästarna och ser till lammen. – Det blir väl nån tvätt också, säger hon. Lediga dagar finns det inget som heter, även om de har hjälp av avbytare 3-4 gånger varje månad. Alltid är det något som ska fixas till gården.

Sommaren – ännu mer jobb

– Man har alltid nåt ärende. Det blir ofta att man åker till Umeå. Det ska till exempel fixas reservdelar och så en hel del pappersarbete, förklarar de. Sommarhalvåret innebär ännu mer jobb. – Nu är det nere på halvtid, ler Peder. Han är uppvuxen på gården som han nu

Man har inte en lugn stund. Alltid är det något som ska göras, säger Peder.

– Med den nya ladugården får vi en effektivare produktion och lägga ner mindre tid i ladugården, tid som kan ägnas åt andra arbetsuppgifter, säger han. Peder Alenius och Marita Rönnberg, tycker att de fått mycket för investeringen: strax under sex miljoner konor. Ladugårdsbygget är ett stort steg för paret som startade som mjölkbönder

1995 då de tog över Peders föräldragård – fjärde generationen – då med 20 kor; i dag ett 40-tal kor.

Jobbat som avbytare

Peder och Marita har båda jobbat som avbytare, har varit gamla arbetskamrater: Peder har dessutom hunnit med att jobba i industrin och kört mjölkbil. Sju hektar egen mark, totalt 130 hektar som arren-

Fakta: Alenius lantbruk

Drivs av:Peder och Marita Rönnberg Ort:Gladaberg, Vindeln Aktuell:Bygger ny ladugård för sex miljoner kronor Yta:Närmare ett tusen kvadrat Antal koplatser: 106, varav 76 mjölkande Driftsystem:Varm lösdrift med, kommande mjölkrobot deras i byarna runt omkring, vilket gör att landskapet hålls öppet.

– Nästa gård ligger sju kilometer härifrån, säger Peder Alenius. Som många mjölk-

producenter har han kunnat se hur avräkningspriserna under de senaste månaderna har sänkts. – Det innebär ju i sin tur att min lön sänks, säger han.

Mindre kraftfoder

För att hantera sänkningen av avräkningspriset handlar det om att köpa mindre kraftfoder, minska på avbytartiden, ja, minska alla utgifter och systematiskt gå igenom

utgiftssidan i företaget. Peder Alenius är orolig för det som händer i mejerisverige. – Känns konstigt när mejeriföreningarna jobbar mot varandra istället för att stå eniga mot handeln för att få upp mjölkpriset, säger han. På nåt vis måste föreningarna börja samarbeta. PETER KÄRR 090-711383 peter.karr@vasterbottningen.se

Det blir ofta att man åker till Umeå. Det ska till exempel fixas reservdelar och så en hel del pappersarbete

versum i Umeå som ett ”riktigt bra” ställe. Peder gifte sig och fick två barn på annat håll innan Marita kom in i bilden igen 2001. Nu är de sambos och bor på gården tillsammans med Peders 15-åriga son Fredrik.

Marita föddes i Sörmjöle utanför Umeå. Hon intresserade sig för lantbruket genom sin moster som drev jordbruk. I mitten av 90-talet gick hon tio veckor i lantbruksskola, precis som Peder gjorde för att få ta över gården av sin pappa. Ett val som var självklart. – Det är bara det som existerar. Jag skulle aldrig vilja ställa mig på industrin, även om det gav kortare dagar och bättre betalt, säger han och fortsätter: – Det är ju det ekonomiska som är det svåra, säger han. Han syftar på villkoren han har som bonde idag.

Pappersarbete ingen hit

En annan nackdel är pappersarbetet. Det ska skrivas dagliga rapporter om djurens hälsa och fyllas i blanketter om alla möjliga procedurer. Både medlemskapet i EU och Djurskyddslagen har gjort det svårare på vissa sätt, förklarar de. Till exempel att djuren måste vara ute till varje pris, även om det är stekhett ute och de inte finns solskydd på åkern. Eller om det regnar och djuren trampar upp åkern till gyttja, något som kan skada djurens klövar.

En efterlängtad robot

För ett år sedan gjordes en rejäl utbyggnad av gården, bland annat med en ny ladugård med kall lösdrift för korna. En satsning som kostade sex miljoner kronor. Drömmen hade funnits länge. – Det hade legat och grott i flera år, berättar de.

En angelägenhet för alla som bor och verkar på landsbygden liksom håller drömmen vid liv för alla som vill flytta it. I västerbotten bor faktiskt 24 procent av befolkningen i orter med mindre än 200 invånare.

Inte en vanlig glasvägg utan en innovation i form av en höj- och sänkbar ventilationsvägg.

Skönt att bli kliad, tycker korna.

Alenius lantbruk.

Med hjälp av den här ventilationsväggen kan inomhustemperaturen regleras.

Mycket lock blir det för att få korna till kraftforderstationen.

– Kolla hur sliten ratten är, det är bara stål kvar. Den har varit med ett tag, säger Peder. Han vill gärna att det händer saker på gården. – Skulle vara tråkigt om det stod still, säger han. Peder har slagit sig ner i köket för att kolla posten. – Man måste ju kolla räkningarna, säger han.

2015

107 Livsstil landsbygd

13 januari 2012

Vi kan ju nästan leva ett vanligt Svenssonliv och vara lediga om vi vill. Vi är inte bundna att gå till ladugården morgon och kväll. Allting blir bättre, både för oss och korna.

Alenius lantbruk

Livet som mjölkbonde i ett robotsystem innebär att följa korna via dataskärmen.

Ägare: Peder Alenius och Marita Rönnberg Gör: Mjölkbönder i Gladaberg, Vindeln Aktuellt: Nyinstallerad mjölkrobot i ladugården som byggdes 2009 Driftsystem: Varm lösdrift på tusen kvadratmeter Antalet koplatser: 106, varav 69 mjölkande Brukar: 140 hektar i en radie på en mil, varav sju hektar egen mark

Jag skulle aldrig vilja ställa mig på industrin, även om det gav kortare dagar och bättre betalt

9 000 000 Cirka nio miljoner kronor har hela investeringen gått på.

En ko på väg in genom grindarna för att mjölkas av roboten och en på väg ut, robotsystemet är i bruk 24 timmar om dygnet.

Mjölkroboten installerades för några veckor sedan, Peder Alenius är nöjd, för att inte säga mycket nöjd med valet av robot.

En del utomhusbestyr trots vintern för mjölkbönderna i Gladaberg fr v Marita Rönnberg, Linn Alenius, Peder Alenius och Fredrik Alenius.

Kokliaren är mycket populär bland korna.

Är mycket nöjda

Men både Peder och Marita är mycket nöjda över resultatet och fler satsningar på gång. Mjölkroboten ”poppar upp” lite här och där och så småningom även här i Gladaberg. –Drömmen är att ha den i gång nästa år vid den här tiden, säger han. MATILDA SANDBERG redaktionen@vasterbottningen.se

För Peders del blir det köttfärslimpa och potatis till lunch. För Marita köttbullar. Brunsåsen ligger där den ska.

Marita sitter på kökssoffan och kontrollerar att allt är som det ska. Alla kor har ett aktivitetsbad runt halsen som registrerar. – Nu skulle man ha sätte vid solskensväggen idag!, konstaterar Peder.

Marita ska ut till fåren och lammen. Hon flyttade hit till gården 2001.

Uppmärksamheten är stor i fårstallet. En av tackorna har precis fött ett lamm som Marita torkar av med lite hö.

Dags för insemination. Marita fixerar livmoderhalsen på kon och inseminerar sedan med något som ser ut som ett grillspett. Sperman är dansk och förvaras i flytande kväve. Peder håller upp svansen.

Korna får snart nya rutiner att vänja sig vid. Nästa vår planeras en mjölkrobot som mjölkar korna automatiskt. En effektiviseringsprocess som underlättar enormt för Peder och Marita.

Närkontakten med djuren är påtaglig. – Kor är väldigt sociala, förklarar Marita.

Foto: MATILDA SANDBERG

13 januari 2012

”

fick anledning att oroa sig. Men det var för sent att ångra sig. – Vi hade byggt så mycket att det inte gick att dra sig ur, säger Peder.

ver byn Gladaberg utanför Vindeln samsas molnen med solstrålarna. Här på gården har bonden Peder Alenius bott i hela sitt liv. I morse klev han upp klockan 4.15. – Det är alltid något som ska göras. Man har inte en lugn stund, ler han.

118

– Vi fick inte ut produktionen för djuren mådde inte bra. Vi hade som mål att få upp produktionen, men det funkade inte, säger Peder. Den ekonomiska krisen gjorde att paret

Bonden Peder är alltid på väg

Fortsättning på nästa uppslag

Med lock och pock försöker Fredrik Alenius få ledarkon i ladugården att gå till kraftfoderstationen.

Självklart val

Första gången Marita och Peder träffades var på fortbildningsdagar. Båda jobbade som avbytare och så småningom lärde de känna varandra. De minns dansstället söndagsuni-

Foto: PETER KÄRR

Västerbottningen 19 mars 2009.

Vad är det här för en konstig sak, tycks kon fundera på när hon kommer fram till foderstationen som serverar kraftfoder.

driver i fjärde generationen. Det var hans farfar och två bröder som byggde gården en gång i tiden. – De hade 24 kor, grisar och åkeri, berättar han. Gården har expanderat under åren. Nu finns kor, tjurar, höns, får och hästar.

En automatisk ensilagevagn finns med i den nya ladugården, förklarar Peder Alenius.

och mjölkning via en robot – har ännu inte levererats – kan de gå till den rullande ryggkliaren för att sedan vila en stund vid en av koplatserna som givetvis har ett mjukt gummitäcke. Ladugården är också utrustad med en teknisk innovation: sänk- och höjbar ventilationsvägg med vars hjälp inomhustemperaturen regleras under den varma respektive kalla årstiden.

Peder Alenius är född på gården som han idag driver. Tanken att göra något annat har aldrig existerat.

Det blå bandet? Det är en transponder som ska sitta runt korna som skickar uppgifter till om kornas aktivitetsmönster.

8 april 2010

Möt mjölkbondefamiljen som ibland har slut på kaffemjölk

GLADABERG

Kaffet är kokat och på furubordet i det stora köket står kaffekoppar. Om några sekunder kommer Peder Alenius och Marita Rönnberg, ägare till 65 mjölkande kor, upptäcka att mjölken är slut. Peder svär. – Om det är något vi inte har inne så är det mjölk, förklarar Marita. Peder får gå för att hämta en kanna. – Vi har 3,7 i tanken men inget hemma, fyller han i.

GLADABERG

Himmelriket, det här är himmelriket, säger Peder Alenius när han går inne i den nya ladugården med 106 koplatser. – Nu är det roligt att vara bonde, säger han. Som ändå oroas över mejeriföreningarnas kamp och sänkta avräkningspriser.

2014

124

Foto: MATILDA SANDBERG

Västerbottningen 8 april 2010.

Jobbet som mjölkbonde har förändrats med mjölkrobot, konstaterar Marita Rönnberg. – Nu blir det mycket tid framför datorn och övervakning.

Inga missnöjda miner här inte hos familjen Alenius/Rönnberg i Gladaberg, Vindeln från vänster Peder Alenius, Marita Rönnberg, Linn Alenius och Fredrik Alenius. Foto: Peter Kärr

Fredrik och Linn Alenius kommer ofta hem och hjälper till i arbetet på gården hemma i Gladaberg, helt frivilligt.

Livet på gården har blivit sjufalt bät tre hos familjen Alenius/Rönnberg GLADABERG

Mjölkbönderna Peder Alenius och Marita Rönnberg och deras mjölkkor har bytt livsstil, nu är det mjölkroboten som sköter mjölkningen. – Vi kan ju nästan leva ett vanligt Svenssonliv och vara lediga om vi vill. Vi är inte bundna att gå till ladugården morgon och kväll, säger Peder Alenius. Glädjen nådde ända upp till limträbalkarna i taket från Martinsons när Vn i mars 2009 besökte mjölkbönderna Peder Alenius och Marita

Rönnberg, Gladaberg, Vindeln. Peder Alenius stod inne i den nybyggda ladugården och sade: – Himmelriket, det här är

himmelriket om den tusen kvadratmeter stora ladugården som de lokala hantverkarna från Burträsk: Gunnar & Gunnar. Peder Alenius stod och tittade sig runt i ladugården med 106 koplatser varav 69 mjölkande kor i ett system med varm lösdrift och med höj- och sänkbara ventilationsväggar på långsidorna. – Ja, vad ska man dra till med den här gången, nu när mjölkroboten är installerad, säger Peder Alenius i den

och ljusa och luftiga ladugården bland mjölkkorna, som nyfiket kommer fram och nosar. – Korna är sociala och nyfikna nu jämfört med när de var uppbundna, förklarar Marita Rönnberg. Peders barn Fredrik och Linn är hemma och hjälper till så ofta de kan, inte för att de måste. – Nej, vi har aldrig tvingat dem att arbeta på gården, säger Peder Alenius. Fredrik Alenius, går

andra året på Forslundagymnasiet i Umeå, inriktning lantbruk, har gjort sitt vägval. Linn Alenius har gått hotell- och restaurangprogrammet. Båda är intresserade av att jobba inom lantbruket, av egen fri vilja.

kor i ett uppbundet system. Gården brukar i dag 140 hektar, varav sju hektar är egen mark, i en radie på en mil. – Vi stod vid ett vägval, lägga ned jordbruket eller utveckla det. Vi valde att utveckla gården med mjölkrobot, man blir ju inte yngre, säger Peder Alenius. Frågan om Peders ålder avslöjas av dottern Linn. – Han blir 50 i år, ett känsligt kapitel, konstaterar hon och kastar en blick på pappa Peder.

Deras investeringskalkyl bygger på ett avräkningspris väsentligt under dagens pris. Hela investeringen går loss på cirka nio miljoner kronor. – Man förstår inte riktigt hur mycket pengar det handlar om, kanske tur det, säger Marita Rönnberg.

gummitäcke, en och annan idisslar ensilaget, en del gå i sakta mak bort till passagen för att ta sig fram till mjölkroboten, några släpps igenom, andra nekas inträde.

Styrd kotrafik

– Vi har valt ett system med styrd kotrafik som ger korna mjölktillstånd via sensorer som läser av när de senast blev mjölkade, säger Marita Rönnberg. Peder Alenius är nöjd, för att inte säga mycket nöjd

över mjölkrobotsystemet. – Vi kan ju nästan leva ett vanligt Svensson-liv och vara lediga om vi vill. Vi är inte bundna att gå till ladugården morgon och kväll. Allting blir bättre, både för oss och korna. Marita Rönnberg håller med. – Istället blir det fler timmar framför datorn. Jag tycker att det är roligt. Jag lär mig mer och mer för varje dag om systemet. Grejen är att plocka ut den information jag behöver, det

gäller att sovra. Roboten installerades först för några veckor sedan.

Välja system

– Vi har använt de här åren till att åka runt och titta på olika robotsystem för att verkligen välja ett system som skulle passa oss, bästa investeringen vi har gjort, säger Peder Alenius. Gården i Gladaberg är en av 16 mjölkgårdar i Vindelns kommun, varav fem har installerat mjölkrobot, ytter-

Västerbottningen 13 januari 2012. Stod vid ett vägval

Peder Alenius och Marita Rönnberg startade som mjölkbönder 1995 då de tog över Peders föräldragård, fjärde generationen, med ett 40-tal

Rör sig lugnt

Korna rör sig makligt och lugnt, en del går till ryggborstaren, några ligger på sina koplatser på ett mjukt

ligare mjölkrobotar är på gång. Peder Alenius och Marita Rönnbergs roll som mjölkbönder förändras radikalt, de blir övervakande trafikledare i ett system där varje ko i besättningen kan följas via tabeller och grafik på datorskärmen i kontoret i anslutning till ladugården. Men den teknologiska utbredningen på gården är inte slut med mjölkroboten. Snart är det dags för att installera en Herd navigator,

ett system för automatisk provtagning av mjölken i stallet.

Bruna kartonger

– Där står den, säger Peder Alenius och pekar på några bruna kartonger på golvet. Dessutom är den helautomatiserade ensilagehanteringen snart klar att tas i bruk. Människor och djur på gården i Gladaberg är på väg in i en teknologisk revolution. PETER KÄRR

”Katastrof”

GLADABERG. Västerbottningen har vid flera tillfällen besökt Peder Alenius lantbruk i Gladaberg, Vindeln, där genom åren gjorts stora investeringar. – Det är rena katastrofen, när räkningarna dimper ner vågar man inte öppna, säger Peder. Ny lagård 2008-09; robot och kylrum 2011; planerad ungdjursstall 2013, som lades på is. – Om jag vetat då vad jag vet i dag så hade jag knappast satsat, nu har man helt tappat tron, säger Peder Alenius som varken kan tänka på lön eller semester och ser EU:s och statens stödpaket på 150 miljoner kronor till svenska mjölkbönder som en rännil i sammanhanget. – Fyra-fem futtiga öre per liter, vad gör det när priset rasat med två kronor. Hur känns det? – Tungt, om det inte vore för mjölkroboten skulle kroppen ha gett upp för länge sedan, men maskinen gör ju inte allt, det behövs handpåläggning också.

Peder menar att Norrmejerier nog gjort vad de kan i konkurrensen. – När man ser alla lågprisprodukter i butikshyllorna tänker man att konsumenterna måste vakna upp om inte landskapen helt ska växa igen. Det är konstigt när man ser alla fina bilar och husvagnar som rullar om det inte skulle gå att be-

Karta: ANNA ISRAELSSON

GLADABERG. Mjölkbönder fortsätter att gå på knäna, även om avräkningspriserna nyligen höjts. – Året har varit djävulskt tufft, här överlever vi tack vare köttet, säger Peder Alenius, Gladaberg.

Väster- Västerbotten norrland

2008

170

tala för lite lokal mjölk och ost. Att efterfrågan på svenskt och närproducerat kött ökat är en räddning för Peder, som även har köttproduktion på gården och längs Vindelälvens naturbeten. – Men får vi inte ha kvar mjölkkor så har vi i slutänden inga tjurkalvar heller. Framtiden? – Dystert. Från att ha varit en basnäring är vi nu ett utdöende släkte, men vi bönder representerar inte bara oss själva utan en hel kedja av köpta tjänster, från transporter till lokala hantverkare och serviceföretag.

31 augusti 2016. FREDRIK BJÄRNESAND

Peder Alenius i Gladaberg har 85 mjölkkor i besättningen, och skulle inte klara ekonomin utan köttproduktion. Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

inte kan gå för fullt, vilket kommer att ge dyrare produkter, resonerar han. Mjölkbönder som lagt ner kommer knappast heller att starta upp igen, tror han. – Utan investeringar kan man inte vara kvar, du tejpar ett tag med sedan kommer den stora smällen. Det är ganska mycket tejp för de flesta nu, säger Peder. Om han vetat då vad han vet idag skulle han inte investerat många miljoner i en ny lagård, robot och kylrum åren 2008-09 samt 2011. Utan köttproduktion vore gården dödsdömd, sammanfattar

Peder Alenius. För köttet är det ett helt annat läge, även om det gärna fick vara ännu bättre. – Om du blickar tillbaks ett antal år går det inte att jämföra köttpriserna, nu råder huggsexa på kött, det är bara att ringa runt och fråga vem som bjuder mest, säger Peder som nu planerar att investera mer i den grenen av verksamheten istället. Hur ser du på framtiden för din mjölkproduktion? – Jag är inte hoppfull även om efterfrågan på närproducerat ökar, men vi har mycket kvigor på gång och kommer att öka mjölkmängden, för vi måste. Det är bara att ro båten vidare så länge man orkar hålla sig flytande, säger Peder.

FREDRIK BJÄRNESAND

Färre mjölkgårdar att vänta i Västerbotten LÄNET. Antalet mjölkföretag har historiskt sett halverats vart tionde år. Trenden är densamma i hela riket. – Den utvecklingen ser vi inget stopp på, säger Gunnar Forsgren, företagsutvecklare LRF Västerbotten. Åren 2005-2015 minskade antalet mjölkföretag i Västerbotten från 409 till 225. I Västernorrland gick minskningen från 262 till 107 mjölkgårdar, enligt statistik från Jordbruksverket. – Visserligen har mjölkpriserna gått upp en del i höst, och en mer positiv anda kan anas i branschen,

”

Fortfarande ligger vi långt efter i investeringar och nybyggnationer för att hålla produktionen uppe, så den är i fara. men fortfarande ligger vi långt efter i investeringar och nybyggnationer för att hålla produktionen uppe, så den är i fara, säger Forsgren. Lönsamhetsproblem är inte enda faktorn bakom nedläggningen av mjölkgårdar, rationaliseringar

Gunnar Forsgren, LRF Västerbotten och sammanslagningar till större produktionsenheter är också naturliga drivkrafter. I köttbranschen råder en helt annan efterfrågan på närproducerat och medföljande högre prisbild. Kött kan också i högre utsträckning bedrivas i befintliga gårdar utan större investe-

ringar, och är betydligt mindre arbetsintensivt. – När sonen och dottern tar över mjölkgården har de kanske redan ett yrke utanför företaget som de vill kunna kombinera med. För att fortsätta med mjölk kan man å andra sidan behöva investera uppåt 10 miljoner kronor, sådana investeringar blir inte lönsamma. – Jag tror vi kommer att få se en utveckling där gårdar som slutar med mjölk börjar med kött istället, samtidigt som det blir färre och större mjölkgårdar som förser Norrmejerier och oss konsumenter mjölkprodukter, säger Forsgren.

FREDRIK BJÄRNESAND

Gunnar Forsgren, LRF. ”Det finns entusiaster som ser möjligheter, det finns också mycket uppgivenhet. Förr var exempelvis Västerbotten ett stort grislän, idag finns sex producenter.” Foto: LRF

Arla höjer priset på mjölk LANDET.

Mejerijätten Arla höjer avräkningspriset på mjölk respektive ekomjölk med 9,5 öre från och med 1 september. ”Marknaderna fortsätter att stärkas, vilket möjliggör prishöjningen” kommenterar Arla Sveriges vd, Patrik Hansson. Han tillägger: ”Utsikterna för de kommande månaderna förblir stabila, med en möjlighet till ytterligare positiv utveckling.” Arla Foods svenska verksamhet ökade i fjol omsättningen med 3,6 procent, vilket till stor del förklaras av stigande ost- och smörpriser i Europa som mjöliggjort ”ordentliga prisöknigar” mot handeln. Detta bekräftas av SCB:s inflationssiffror för juni, som indikerar att gräddpriset stigit med 8,2 procent och mjölken med 5,2 procent jämfört med för ett år sedan.

Foto: PRESSBILD

Fortsatt kritiskt på Peder Alenius mjölk-köttgård i Gladaberg, men höstens prishöjningar på mjölk är välkoma och ”helt nödvändiga” menar Peder. I övrigt har han fullt upp med vallskörden, som varit god så här långt. ”Även den andra skörden ser bra ut, men tiden är knapp och regnandet gör att kvaliteten sjunker, då måste man kompensera med mer kraftfoder, sådant kostar” säger Peder. Foto: FREDRIK BJÄRNESAND/ARKIV

styrelse har beslutat höja ersättningen för mjölk med 20 öre per kilo den 1 september. Sedan tidigare har priset höjts med 10 öre från och med 1 augusti. Bönderna måste få mer betalt för mjölken anser Norrmejeriers styrelse, som ser höjningarna som ”ett litet steg mot en mer anständig ersättning”. ”Utan framtidstro kommer den norrländska mjölkbonden så småningom att försvinna. Med den här höjningen hoppas jag att Norrmejeriers medlemmar ändå ska känna hoppet om att det går åt rätt håll, även om vi ännu inte kan vara nöjda” kommenterar Ulla Bergström, Norrmejeriers styrelseordförande. Bergström menar att Norrmejerier hela tiden påverkas av den globala konkurrensen, där framförallt europeisk lågprisost under flera år pressat priserna på mjölk. De aktuella höjningarna sker mot bakgrund av globalt höga priser på smör och ökad efterfrågan på mejeriprodukter med högre fetthalt. Som främsta förklaring framhålls ett högt efterfrågetryck på lokala och norrländska mejeriprodukter. ”Norrmejeriers stryka ligger i att våra lojala konsumenter förstår betydelsen av mjölkbönder i Norrland och mejeriprodukter med norrländskt ursprung” säger Bergström

2017 augusti

Sollefteå värd för konferens SOLLEFTEÅ. Så får Norge landsbygden att blomstra. Det är ett tema i vid den landsbygdskonferens som planeras i Sollefteå i slutet av september. På programmet står bland annat hur ”Hela Sverige ska leva”. Vad som motiverar entreprenörskap på landsbygden och Landsbygdskommitténs förslag om sammanhållen landsbygdspolitik. Här diskuteras också skillnader och likheter, möjligheter mellan Sverige, Norge, och Finland Konferensen hålls på Hallstaberget i Sollefteå den 28 och 29 september.

Vilt lockar fler kvinnor till jakt LÄNET. Allt fler kvinnor intresserar sig för jakt. Allt fler kvinnor ägnar sig åt jakt syns på ökningen av antalet kvinnor som löser jaktkort. Naturupplevelser och möjligheten att själv skaffa och tillaga viltkött. Det är två starka faktorer till varför allt fler kvinnor intresserar sig för jakt. I dag är var femte person som tar jägarexamen en kvinna.

Mariehem nästa UMEÅ. Jord&Skogs

krönikör Torbjörn Wennebro skriver i dag i sin krönika att han gläds över bilden på mjölkbonden Ulf Johansson, som stort pryder Ica Kvantum Kronoparkens butik i Umeå. Snart kommer en efterföljare. Det är Ica Kvantum Mariehem som snart också kommer att sätta upp en stor poster på Röbäcksbonden. Exakt när det sker är inte helt klart, meddelar butiken.

För att få jaga krävs det att jaktkort löses. Men trots större intresse för jakt och jägarexamen minskar antalet lösta jaktkort. En fråga som nu är under utredning. Foto: MARIA BOSTRÖM

Allt färre löser jaktkort LÄNET. Om du jagar ska det statliga jaktkortet betalas, en årlig kostnad på 300 kronor. Men medan intresset för jakt är ökande sedan flera år minskar antalet lösta jaktkort. Något som nu föranlett att Naturvårdsverket gett SLU i uppdrag att utreda orsaken. Intresset för jakt är ökande sedan flera år tillbaka, likaså benägenheten att genomgå jägarexamen. Samtidigt minskar antalet lösta jaktkort och det är ett krav att lösa jaktkort för att få jaga. Det statliga jaktkortet är ett bevis på att varje enskild jägares viltvårdsavgift är betald och ska därför betalas av alla som jagar. Hur många som jagar är däremot lite osäkert.

17 724 löste jaktkortet i Västerbotten för jaktåret 2016/2017. – Ja, vi har gett SLU i uppdrag att gräva lite djupare i vad den här utvecklingen beror på, säger Daniel Bladh, Naturvårdsverket.

”

Forskningen betyder mycket och en stor del av pengarna från jaktkortet går till forskning. Daniel Bladh – Vi vet inte riktigt hur många jägare det finns medan vi ser hur många som löser jaktkortet. Teoretiskt vet vi inte hur många jägare det finns i Sverige, utan vi

Om jaktkortet ✔✔Under jaktåret 2016/2017 löstes totalt 284 413 jaktkort. Jämförelsevis löstes 299 600 jaktkort under jaktåret 2012/2013. Det statliga jaktkortet, som alltid ska tas med på jakten, är ett bevis på att viltvårdsavgiften är betald. En stor del av pengarna, intäkterna från jaktkortet, går till forskningen och hälften av intäkterna går till Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag.

har utgått från antalet lösta jaktkort. Nu ser vi en uppgång i antalet som genomgår jägarexamen, en väldigt stor ökning under flera år. Samtidigt blir det färre som löser jaktkortet.

Därav utredningen som Naturvårdsverket gett SLU i uppdrag att utföra. Helt

enkelt att hitta orsakerna innan eventuella insatser tar vid. – Fram tills utredningen redovisas, vilket ska ske i december i år, möjligen i januari nästa år, är det egentligen bara spekulationer vad de minskade antalet lösta jaktkort beror på.

MARIA BOSTRÖM

Härnösand satsar på kretsloppsodling i stor skala HÄRNÖSAND. Europas största kretsloppsodling invigs snart i Härnösand. Resultatet blir högkvalitativa närodlade tomater och fisk som framställts på ett resurseffektivt, klimatsmart och giftfritt sätt. Produktionsanläggningen är en mäktig skapelse på 4 000 kvadratmeter och tas i drift i slutet av september. Lagom till jul kan de första tomaterna från växthuset skördas och kring påsk är det dags för regnbågslaxen.

Wikström, vd för Peckas Naturodlingar som ligger bakom projektet. – Mat som är naturlig och hållbart framtagen med minimal belastning på världshavsmiljön, inflikar Daniel Brännström ivrigt.

Den första skörden är redan

der 20 års tid och pionjären Pecka Nygård har testat metoden i mindre skala med gott resultat. Det handlar om ett regelrätt kretslopp där tomat- och

bokad av grossist. – Vi ligger rätt i tiden. Medvetenheten ökar och många vill äta närodlad mat utan tillsatser, erfar Hugo

Grundidén är utvecklad un-

fiskeodlingarna stöttar varandra. Ett kilo framodlad fisk ger näring till tio kilo grönsaker. Växtbädden renar vattnet som i sin tur går tillbaka till fisken.

Det självförsörjande och

självrenande systemet ska generera 200 ton tomater och 20 ton regnbågslax. Nästa steg för det börsnoterade bolaget är att expandera i storstäderna. Allt som produceras ska säljas i regionens livsmedelsbutiker. Helt i linje med närodlartanken som genomsyrar affärsidén.

SUSANNHE MELIN

Daniel Brännström och Hugo Wikström i gula västar berättade om kretsloppsodlingen för landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och Härnösands kommunalråd Fred Nilsson. Foto: SUSANNHE MELIN

augusti 2017

Foto: VIMEK

... Maria Öhman, Vimeks försäljningschef för Norden. Vindelnföretaget som nyligen presenterade sin världsunika skogsmaskinslösning, Vimek DUO på Elmia Wood 2017. Hur går lanseringen av kombimaskinen Vimek Duo? – Det har blivit ett mycket positivt mottagande och väckt ett stort intresse, både i Sverige men även utomlands.Till och med bättre än väntat, då det ändå är lite oprövad mark. Sen så har det har alltid funnits ett intresse för just kombimaskiner, och med Vimek DOU

tycker vi att vi har kommit på något som är snäppet bättre än andras när vi utgått från vår skördare. Vi trodde på idén och det gjorde även kunderna. Vad är det som gör Vimek DUO så unik? – Vimek DUO är en kombimaskin. som på ett helt nytt sätt kombinerar skördare och skotare i samma maskin med utbytbara komponenter och smarta lösningar. Det innebär en maskininvenstering, som klarar två moment. Med vår kombinationslösning har vi utgått ifrån vår unika skördare och dess smidighet volket också lägger nivån för ett

bra slutresultat. Vilka är er målgrupp? – Det privata skogsbruket. Vi vänder oss mot den självverksamme skogsägaren som har egen skog som han brukar och vårdar. Men vi har även kunder som kör Vimek professionellt dagligen. Hur har försäljningen gått så här långt? – Det är fortfarande en prototypmaskin som vi under hösten tillsammans med vår samarbetspartner ska modifiera och testa med våra samarbetspartners. Är det aktuellt med nyanställningar för att klara produktionen, i så fall hur många?

– Kombimaskinen bygger på våra befintliga maskiner, så det finns i dagsläget inget behov av nyanställningar på grund av den. Men vi har under det gångna året ökat personalstyrkan med ungefär 30 procent för att klara den personalökning som varit. Finns det några tankar och idéer kring ännu en ny innovation för Vimek? – Vi är ett innovationsföretag som jobbar mot nya mål. Vi har en bra konstruktionsavdelning som ständigt jobbar som ständigt jobbar med nya projekt och lösningar.

MIRIAM BARREFJORD

De kan väga över 1 000 kilo och bli två meter höga. Trots den enorma kroppshyddan är topphastigheten 60 kilometer i timmen. Det har funnits 60 miljoner bisonoxar på den amerikanska prärien. Vid slutet av 1800-talet var arten nästan utdöd. Men oxarna räddades och nu finns det hundratals bisonfarmer i USA och Kanada. Och dessutom några i Sverige. En av dessa har funnits i Månsåsen i Åre kommunen. Men nu håller bisonbonden Stig Eriksson på att avveckla. – Det tar sin tid. Länsstyrelsen måste ge alla tillstånd. Än så länge finns djuren kvar hos mig, säger Stig Eriksson.

För att få hålla bisonoxar

krävs flera tillstånd. – Vi hanterar tre parallella ansökningar, enligt djurskydds-, jakt- och miljöförordningen och för

”

Det tar sin tid. Länsstyrelsen måste ge alla tillstånd. Stig Eriksson

den som min avdelning hanterar krävs det kompletteringar. När dessa är gjorda ska vi kunna ge ett besked inom åtta veckor, säger Helén Löfblad Länsveterinär och samordnare djurskydd.

Men hon räknar med att hennes del av ansökan förmodligen kommer att tillstyrkas. – Det handlar bland annat om regler för hägn och sådana regler brukar man kunna uppfylla, säger hon. Även övriga regler är precisa. När bisonoxar ska användas för matproduktion krävs samma noggranna regler som för allt annan köttproduktion.

LENNART LUNDBERG

En del av Skanskas Gröna Initiativ

Polisnärvaro i Hela Västerbotten

Att gjuta med betong ska vara lätt Helhetslösningar med rådgivning, tillverkning, pumpning och transport. I vårt breda produktsortiment finns betong som passar för alla ändamål, bland annat mönstrad och färgad markbetong, vinterbetong och SKB – självkompakterande betong.

Kontakta oss Jan Åberg Tel: 010-448 03 67 E-post: jan.aberg@skanska.se

Läs mer om vårt gröna arbete på skanska.se/betong

skanska.se/betong

circuscom.se

BJÖRNA.Inte bara på prärien. Nu kan snart Ångermanland få sina första bisonoxar. Detta eftersom Stig Eriksson från Åre kommun i Jämtland tänker sälja sina djur till en lantbrukare i trakten av Björna i Örnsköldsviks kommun.

Foto: ILLUSTRATION

Bisonfarm på väg till Björna

Hallå där...

2017 augusti

Få vita älgar i Norrland LÄNET. Den vita älgen i Värmland har gjort världssuccé, men hur är det med vita älgar på våra breddgrader? Knapert, verkar det som. – Jag har sett en vit älg en gång, i början på 2000-talet, säger Peter Ledin, regionchef för Jägareförbundet Norr. Hans Nilsson, kommunalråd i Eda, fångade den badande vita älgen film på film i trakten av Gunnarskog i grannkommunen Arvika, i mitten av augusti.

I tre år hade han försökte

fånga det mäktiga djuret på bild, och lyckades så äntligen. Succén har varit överväldigande, hans film var till exempel, enligt Arvika Nyheter, under det första dygnet en av de mest sedda på brittiska BBC:s sajt och filmen har också gjort succé ibland annat USA oh Australien.

Hur många vita älgar det

finns vet ingen, på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har man pratat om 50-100 individer, men samtidigt framhållit att det är en gissning. Hur är det då med vita älgar på våra breddgrader? Ja, vanligt är det inte. Lars Dahlberg, som jobbar med jaktfrågor på länsstyrelsen i Västerbotten, kommer inte

”

…ja, förmodligen skulle jag skjuta. Men jag skulle nog dra några djupa andetag innan… Peter Ledin

på att han hört någon som sett någon. Kan man som jägare skjuta en vit älg? – Det finns inga rekommendationer där, men det är nog vanligt att jägare låter vita älgar vara. Det är ju som ett naturfenomen, säger han. Jägareförbundet Norr täcker de fyra nordligaste länen. Regionchefen där,

Hans Nilsson, kommunalråd för det lokala partiet Hela Edas Lista, HEL, är amatörfotograf och lyckades efter tre års letande fånga denna vita älg på bild i västra Värmland i mitten av augusti. Foto: HANS NILSSON Peter Ledin, Sollefteå, har faktiskt sett vit älg en gång, för drygt 15 år sedan.

– Det var mellan Lugnvik

och Sandö, den stod bredvid vägen, en bit in i skogen. Det

kändes lite overkligt att se den, säger han. Om du skulle stöta på en vit älg under älgjakten, skulle du skjuta? – Du det var en svår fråga. Har jag bara en älg kvar att

skjuta och den skulle komma fram… …ja, förmodligen skulle jag skjuta. Men jag skulle nog dra några djupa andetag innan… Enligt SLU, som enligt TT ska forska på varför en del

älgar blir vita, kallas tillståndet som de vita älgarna i Värmland har för leucism. Det innebär att de blir vita utan att få röda ögon, som albinos.

ERIC NORDLUND

Poppis kollo bara för tjejer BURTRÄSK. Ett tjugotal unga tjejer fick under tre dagar en ordentlig inblick i det mesta som rör skogen i den årliga upplagan av Skogskollo. I onsdags var det bland annat besök i Eva Johanssons spännande skog med en mängd olika trädslag. Alice Lundström, Ella Boström och Laura Lusch fascinerades av koreagranen i Eva Johansson skog. Foto: LARS-GÖRAN HALVDANSSON

Eva Johanssons spännande skog i Ljusrotet utanför Burträsk blev en populär utflykt under det skogskollo som ordnades under tre dagar. Här visar hon en Blodbjörk.

Eva Johansson har planterat mer än 20 olika arter av träd i sin skog. Här en makedonisk tall. ”Den ska egentligen inte klara sig här”, säger Eva Johansson.

Skogskollot syftar till att öka intresset bland tjejer för skogsbranschen i länet ordnas kollot med utgångspunkt från Burträsk. Under de tre dagarna fick deltagarna prova och veta mer om skogsmaskiner och skogsskötsel, jakt och allemansrätt och även göra ett besök på Martinsons i Bygdsiljum.

I onsdags var det dags för besök hos Eva Johansson, skogsägare i Ljusrotet som i sin skog även planterat mer än ett 20-tal olika arter av både gran och tall. Tilde Ohlsson hade kommit ända från Malå för att delta i kollot.

”

Jag gillar skogskollo. Laura Lusch

– Jag såg det på skolan att de satte upp lappar och tyckte att det såg roligt ut. Jag har också en kompis som har varit med och tyckte det var roligt, säger hon. Fascinationen var också stor när Eva Johansson visade runt bland planterad blodbjörk, koreagran, makedonsk tall, sockertopps- och koreagran.

– Jag gillar skogskollo, sade

Laura Lusch från Blåvikssjön. Blåbären ådrog sig också stort intresse och många av barnen plockade och åt. – Det ska man göra när man är i skogen, plocka bär, tyckte Eva Johansson. Som avslutning på rundvandringen fick också barnen plantera en egen gran.

LARS-GÖRAN HALVDANSSON

augusti 2017

Vid utlåning av vapen LÄNET. Frågor kring vad som gäller vid vapenutlåning är vanligt förekommande. Men följande är vad som gäller vid utlåning.

Bisam är numera en av EU svartlistad art. Foto: PRESSBILD

Vid självständig utlåning

Bisamråttan svartlistas av EU

LÄNET. Bisamråttan har av EU förklarats som icke önskvärd art. Nu vill man försöka utrota råttan.

Bisamråttan fanns tidigare inte i Sverige men har gjort sitt intåg i landet genom våldsamma uppgångar där förekomsten närmast exploderat i de områden de spridits till.

De senaste åren har bisamen däremot haft en nedgång som Torbjörn Lövbom på Svenska Jägareförbundet kallar märklig. Det kan ha varit något sjukdomsförlopp, säger han. Trots det har alltså arten nu förklarats invasiv. Men vad gör en art icke önskvärd? – Man har en princip om invasiva arter. Man vill helt

enkelt inte ha in främmande arter. Sen kan de göra en del skada på dammar och annat. De tar också väldigt mycket dammusslor. – De kan göra skada och förstöra ekosystem och tar också kräftor. Bisamen har varit jaktbar hela året även tidigare. – Egentligen har bisamen varit fredlös redan förut men nu kan man tänka sig

att man aktivt får i uppdrag att bekämpa den. Då kan man tänka sig att man plockar fram fällor och annat, säger Torbjörn Lövbom. – En förklaring till artens snabba etablering på nya områden är dess mycket höga reproduktionstal. Om inga bisamråttor skulle dö skulle ett par ha blivit 95 000 individer på tre år.

LARS-GÖRAN HALVDANSSON

Det finns två typer av utlåning, uppsiktsutlåning och självständig utlåning. Uppsiktsutlåning är möjligt från 15 års ålder då det är möjligt att följa med en erfaren jägare och låna vapen Den oerfarne jägaren ska då sitta med långivaren på pass och låna ett vapen som långivaren/den erfarne jägaren har innehavstillstånd på. Även andra jaktmetoder är tillåtna, men långivaren ska vara så nära den nya jägaren att det går att ingripa vid eventuell felaktig vapenanvändning. av jaktvapen gäller sedan år 2006 ett krav på särskilt tillstånd från polisen, (såvida inte låntagaren redan innehar ett jaktvapen av samma typ/ klass.) Oavsett om man lånar ett vapen med särskilt tillstånd från polisen eller lånar med stöd av eget tillstånd, krävs det att man får en vapenlånehandling från långivaren.

MARIA BOSTRÖM

Torbjörn Lövbom

Liechtensteinbor intresserade av mjölkgårdar i Skellefteå kommun 6

SKELLEFTEÅ. I april skrev Jord&Skog om två mjölkgårdar i Skellefteå kommun som var till salu. De är fortfarande osålda, men intresse finns för den ena. – Det är en köpare från Liechtenstein som är intresserad, säger Pär Lundmark, fastighetsmäklare på LRF Konsult. Det handlar om ett jordbruk i Brönstjärn, nu prissänkt med en halv miljon till fem miljoner kronor, och ett i Drängsmark, som kostar 5,7 miljoner kronor. Båda har legat ute till

försäljning sedan början av året. Det i Drängsmark är fortfarande i drift, här finns alltså möjlighet att gå in och ta över ett jordbruk som redan rullar på, och också att få en introduktion

av gårdens ägare. Det är också det jordbruket som rönt mest intresse, till och med från en köpare i det lilla furstendömet Liechtenstein, en av Europas mikrostater.

– De var och tittade på går-

den i maj och intresset finns kvar. Men det är klart, det är ett stort steg att flytta från Liechtenstein till Drängsmark och dessutom köpa ett jordbruk, så jag förstår att de funderar både en och

två gånger, säger Pär Lundmark. I övrigt bedömer han intresset som svalt, men hoppas på vintern. Då är det lågsäsong på gården och en köpare kan hinna inrätta sig innan så- och skördesäsongen drar igång. – Vintern är bästa tiden att sälja ett jordbruk. Enda nackdelen är att man inte ser marken om det är snö, säger Pär Lundmark.

BYGDSILJUM. Mar-

tinsons i Bygdsiljum levererar landets största byggnad i trä i form av en limsträstomme samt väggar, tak, bjälklag och läktare i KL-trä, krysslimmat, till CIK Arena – en arena för idrott och kulturverksamhet i Knivsta. Arenans 9 000 kvadratmeter omfattar ishall, sporthall och lokaler för kulturskolan. CIK Arena är fortsättningen på trenden med riktigt stora anläggningar i trä. I maj förra året invigdes IFU Arena i Uppsala, 3 800 kubikmeter trä och 2 00 kubikmeter KL-trä.

BURTRÄSK. Även den

här sommaren kommer Västerbottensost besökscenter i Burträsk att ha sommaröppet. Den 27 juni öppnas portarna för café, utställning, guidade turer och försäljning av ost. Förra sommarens öppethållande var uppskattat av besökarna.

Världstopp i fyra ämnen

UMEÅ. Sveriges lantbruksuniversitetet, SLU, är bland tio i topp av drygt 26 000 lärosäten över hela världen i fyra ämnen, enligt en ranking som är gjord av Center for world university rankings, en av de största rankarna av universitet i världen. Rankingen bygger på antalet publiceringar i vetenskapliga tidskrifter. SLU rankas i världstopp enligt följande: 4 Skogsvetenskap (första plats, 100 poäng av 100 möjliga). 4 Markvetenskap (femte plats, 95,19 poäng av 100 möjliga). 4 Veterinärmedicin (sjunde plats, 93,98 poäng av 100 möjliga). 4 Biodiversitet (sjunde plats, 90, 64 poäng av 100 möjliga).

ERIC NORDLUND

Finns allt fler gårdsmejerier

mejerier och mindre mejerier ökar så också deras andel av mjölkinvägningen. Samtidigt dominerar de sex största mejerierna: Arla, Skånemejerier, Norrmejerier, Falköpings mejeri, Grådö mejeri och Gefleortens mejeriförening med 97,9 procent, 2015/2016, av all invägd mjölk, Det ska jämföras med 98,4 procent förra året, enligt LRF Mjölk. En del av förklaringen är att mjölk gått till de mindre mejerierna.

Begagnade Maskiner i Balsjö

Alla grävarbeten, skogsvård, dikning, dränering och skogsbilvägar mm.

Vi har begagnade reservdelar i lager. BALSJÖ MASKIN AB 070-333 16 26

Volvo BM621 med tre redskap samt snökedjor, välskött och välfungerande maskin. Vi är äterförsäljare för Olsson i Ellös. KÖPES SKINER BEG MA

120 000

Besökscenter sommaröppet

UMEÅ. Antalet gårds-

Volvo A25B 6+6 bra dumper med nya bromsar i övrigt bra skick.

april 2017

Martinsons gör stor byggnad

Bolaget har sitt säte i Bastuträsk, Norsjö kommun. Bastuträsk ligger vid norra stambanan 5 mil väster om Skellefteå.

Bondgården i Brönstjärn är till salu för 5,5 miljon kronor. Det är en mjölkgård med ladugård uppförd 2011. 69 koplatser, automatisk utgödsling och utfordring, en mjölkrobot. 135 hektar, varav 100 hektar skog. Foto: LRF KONSULT

Två mjölkgårdar till salu – samtidigt SKELLEFTEÅ. Just nu är två mjölkgårdar till salu i Skellefteå kommun; en i Drängsmark och en i Brönstjärn. – Det är ovanligt att två jordbruk är till salu samtidigt, jag vet inte när det kan han hänt senast i Västerbotten, säger Lars-Gunnar Forsberg, fastighetsmäklare på LRF Konsult i Skellefteå. Ett jordbruk per år är normalt. Två samtidigt är det inte. Något särskilt skäl till att det är två till salu nu ser inte Lars-Gunnar Forsberg. – Det är nog mer en slump, säger han. Skogsfastigheter är det vanligaste objektet som förmedlas av LRF konsult. Och de är också mer lättsålda än jordbruk. – Köpa skog kan ju nästan vem som helst göra och fortsätta jobba som vanligt med det man gör. Man kan se det som en investering, eller som en trevlig fritidssyssla. – Dessutom behöver man ju inte flytta för att köpa skog, det går bra att bo var som helst och ändå äga skog i Västerbotten, säger han.

att inhandla. – Jag vet inte riktigt var bankerna ligger, men räkna med minst en miljon som du måste pytsa in för att få lån. Plus en bra affärsplan för hur du tänkt dig att driva jordbruket.

Jord&Skog april 2017.

Jordbruk, det är en annan

femma, det. Här krävs ett helt annat personligt engagemang. Det handlar om en livsstil. – Och bankerna är hårda på lån, du måste stå för en stor egen insats. De jordbruk som är till salu kostar 5,5 (Brönstjärn) respektive 5,7 miljoner kronor (Drängsmark)

Det här handlar om två moderna jordbruk med mjölkrobot. Båda har plats för runt 70 kor i lösdrift. Det i Drängsmark är dessutom igång, där kan en hugad spekulant få köpa även kobesättningen och så att säga ”bara” stiga in genom dörren och ta över. – Det finns också goda chanser att få bra introduktion av nuvarande ägare, konstaterar Lars-Gunnar Forsberg. Men vilka är då spekulanter på en mjölkgård i norra Västerbotten 2017? Ja, stadsbor med drömmar om ett liv på landet hör inte till de som står på kö, direkt. Det handlar om folk som vet vad det är att driva jordbruk. – Det har hört av sig några från södra Sverige. Priserna på de här jordbruken är

hektar är genomsnittlig storlek för en björnhanes hemområde. För en hona är det mer blygsamma 40 000 hektar.

Drängsmarks mjölkgård blev klar 2010, plats för 77 kor, mjölkrobot finns. 56 hektar åkermark ingår, även här fanns skog, men den är såld för sig. Pris nu: 5,7 miljoner kronor. Korna finns kvar och går alltså att köpa på ”rot”. Foto: LRF KONSULT

”

Priserna på de här jordbruken är ju rena fyndet jämfört med vad du får ge för gårdar med motsvarande storlek i Skåne. Lars-Gunnar Forsberg, fastighetsmäklare

ju rena fyndet jämfört med vad du får ge för gårdar med motsvarande storlek i Skåne. Där kan det handla om 20 miljoner kronor, kanske mer.

Det är folk som i dag kanske arrenderar en gård och vill satsa på något eget som hör av sig. När de ser sig om i södra Sverige efter lämpligt objekt kan det falla på kost-

naden. Det är då Drängsmark och Brönstjärn kan komma in i bilden.

Förutom

LRF

Konsults

egen hemsida och Hemnet annonserar man även i riksmedia, som till exempel Land. Hur lång tid tar det att sälja en bondgård? – Det brukar ta upp till ett år. Vi får väl se hur lång tid det tar nu, de här gårdarna kom ut i början av året, så det är ganska färskt.

Förändra världen – även i Framtiden ERIC NORDLUND

Ta ställning mot orättvisor och för alla människors lika värde både nu och i framtiden – ge en testamentsgåva.

amnesty.se/testamenten

0915-500 32, 100 36 • www.jpgrav.se • rojnoret@hotmail.com

1 av 3 får cancer. Men alla drabbas. Bli månadsgivare på cancerfonden.se

UTROTA FATTIGDOM. MED JÄMSTÄLLDHET. FÖRÄNDRA VÄRLDEN. BLI MÅNADSGIVARE PÅ WEEFFECT.SE

TILLSAMMANS MOT FATTIGDOM

2017 augusti Tävla om Trisslotter 1:a pris: 4 Trisslotter 2:a pris: 2 Trisslotter 3:e pris: 1 Trisslott Vinnare och lösning på krysset i förra Jord & Skog 1:a pris: 4 Trisslotter: Annika Amdahl, Tavelsjö 2:a pris: 2 Trisslotter: Eva Näslund, Näsåker 3:e pris: 1 Trisslott: Ida Lindberg, Storuman Grattis till er! Lotter kommer med posten! Namn:............................................................................ ......................................................................................... Adress:............................................................................. ......................................................................................... Postort:............................................................................. nr 3

......................................................................................... Din lösning oss tillhanda senast den 29 september 2017. Skicka lösningen till: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 Umeå. Märkes ”Jord & Skogskrysset 3”

Jord & Skogskrysset

Nr 3 Det du vill – din försörjning Inte industrins Nu är det hög tid att planera inför årets skogliga fastighetsbudget. Skogssällskapet fokuserar på att hjälpa dig som skogsägare med att avverka och gallra samt genomföra den viktiga skogsvården.

– Väg-, mark- och schaktarbeten. – Krossprodukter i olika fraktioner, infiltrationsmakadam, transporter. – Buskröjning. – Försäljning av vägtrummor m.m.

Ett stort företag i ett litet format www.bredmo.se

henrik 070-221 99 50 • erik 070-213 95 80

Hör av dig till oss om du är intresserad av en förvaltningsrekommendation för dig och din fastighet. Behöver du hjälp med att sköta din skog – tveka inte att höra av dig. Skogssällskapet är Sveriges största fristående skogsförvaltare.Till skillnad från skogsägarrörelsen och skogsbolagen äger vi ingen egen industri som ska försörjas. Vi konkurrensutsätter ditt virke och hittar de bästa affärerna för dig direkt till industrierna eller andra slutförbrukare. Vi hjälper skogsägare att utveckla avkastning och kvalitet i skogsägandet.

Mikael Edman, Skogsförvaltare Härnösand Telefon: 0611-237 39 mikael.edman@skogssallskapet.se David Israelsson, Skogsförvaltare Umeå Telefon: 090-77 01 32 david.israelsson@skogssallskapet.se Nils Lundgren, Skogsförvaltare Vilhelmina Telefon: 0940-149 15 nils.lundgren@skogssallskapet.se

www.skogssallskapet.se

Se vår nya film här!

augusti 2017

Certifiera din skog för kommande småkottar

Vi producerar och säljer

Att driva ett hållbart skogsbruk är också en lönsam investering. Efterfrågan och pris på PEFC-certifierat virke ökar stadigt, i takt med det växande miljöengagemanget hos företag och konsumenter.

Stugor Garage • Förråd Planteringslådor • Jordgubbstorn

Vi kan hjälpa dig med certifieringen, utan kostnad, och även ge dig bättre betalt för virket. Samtidigt bidrar du till ett hållbart och lönsamt skogsbruk med frihet under ansvar. Kontakta din skogsrådgivare eller besök norrskog.se så berättar vi mer om hur du både kan investera för framtiden och göra skillnad för miljön. För dig själv och nya generationer. www.norrskog.se

syre.se

utom Dess extra u får d ie på prem et! virk

Cathrine Jonsson Skogsrådgivare Åsele Dorotea 010-150 27 31 cathrine.jonsson@norrskog.se

Varje jaktlags bästa vän

Vi har det mesta inom trävaror: • Hyvlade brädor • Reglar •Plank • Tak • Golvlister • Väggpanel • Isolering • Väggskivor • Spik, skruv m m

Varje jaktlags bästa vän CANADA-pulkan är konstruerad för att underlätta transporter av vilt, ”ladugårdsdjur”, stockar, mm. CANADA-pulkan är konstruerad för att underlätta transporter av vilt, ”ladugårdsdjur”, stockar, mm.

Bodbysund 131, Burträsk Tel 0914-150 19, tel 070-213 52 75

www.burtrask.org

• Lastbilspåbyggnader • Timmersläpvagnar • Ombyggnationer

Vill du ta

JÄGAREXAMEN? Våra Jägarskolor innehåller både teori och skytte med utbildade instruktörer.

0662-100 08 • BJÖRNA

NYHET! NYHET!

NYHET!

www.bjornavagnar.se

DECE Trade AB tel: 0303 - 920 85

DECE Trade AB • dece.trade@tele2.se www.canadapulkan.se www.canadapulkan.se

Vi anordnar kurser i Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik

Trasslar hjärnan så trasslar hela livet

För mer information och anmälan: www.studieframjandet.se/ vasternorrland 0660-185 85, 070-312 73 53 ornskoldsvik@studieframjandet.se

Stöd hjärnforskningen på pg 901125-5 eller www.hjarnfonden.se För personlig service ring 020-523 523

Rädda Barnens Föräldramejl och Föräldratelefon – ditt bollplank för föräldralivets många frågor.

Föräldratelefon: 020-786 786

Din skog är värd en bra affär. Mats Lindfors, Bygdsiljum/Robertsfors, 070-666 07 90 Christer Nilsson, Bygdsiljum/Robertsfors, 070-666 63 93 Jonas Lundström, Ånäset/Burträsk, 070-343 07 83 Stig Lundqvist, Lövånger, 070-628 46 61 Pehr Bodén, Bureå/Lövånger norra, 070-666 26 25 Lars Forsell, Skellefteå, 070-666 08 24 Peter Sundqvist, Skellefteå norra, 070-335 78 02 Erik Lindholm, Skellefteå norra, 070-210 68 69 Zakarias Pante, Jörn/Boliden, 073-800 01 35 Hasse Johansson, Vindeln, 070-666 31 16 Stefan Gotthardsson, Umeå norra, 070-343 01 88 Marcus Helletun, Umeå södra, 070-343 55 09 Anders Bergh, Vännäs/Bjurholm, 070-666 07 96 Kristoffer Stighall, Nordmaling, 070-566 02 18 Tord Vidmark, Norsjö, 070-666 70 68 Kristofer Johansson, Lycksele, 070-343 01 86

Föräldramejl: foraldrar @ rb.se

Välkommen!

Ring idag!

Försäljning av älgkött, renkött, fjällfisk och skogsfågel!

Pris ex:

Älgkött 10 kg låda 1490:Benfritt, vacumpaketerat (färs, grytbitar och stek).

Renkött 5 kg låda 1100:-

Benfritt, vacumpaketerat (färs, skav och stek).

Jägare och jaktlag!

vi köper älg och skogsfågel till högsta dagspris. Ring oss för mer info.

www.viltprodukter.se

Kontakta oss för mer info. Tel. 0940-134 30, 070-253 16 17. Järnvägsgatan, Vilhelmina

2017 augusti

PINEWOOD CARIBOU

799:PINEWOOD Prestwick exclusive

PINEWOOD Red deer

HANDSKAR FRÅN 5ettan

Norma & Laupa, Ammunition TIllbehör som ryggsäckar, knivar och mycket mer!

PINEWOOD Retriver

Verkstad för vapenvård och reparationer av utrustning som ex älgdragare. Nu finns vi även på Facebook. Gå in och gilla oss där!

SANDSTRÖMS Åsgatan 8, 914 32 Nordmaling, 0930-105 33,

MÅN-FRE 9,30-18,00 LÖR 9,30-14,00

Nyhet från Valtra

Allt för skogen!

Erbjudanden i butiken! 10% rabatt

på Jonsereds sortiment T ex motorsågar och röjsågar.

Extra kampanj!

20 % rabatt

10% rabatt på Oregons sortiment T ex brytjärn och kilar.

Gäller endast modell CS2253.

Kontakta din säljare!

Agrol olja 100:- rabatt per 20-liters dunk.

Aspen alkylatbensin Aspen 2- och 4-takt. Bättre för hälsa, maskin och miljö.

Alla priser exkl moms. Reservation för tryckfel. SKELLEFTEÅ Mathias Markström 010-556 24 07 Reservdelar 010-556 18 60 UMEÅ Fredrik Winberg 010-556 24 31 Michael Falk 010-556 38 38 Reservdelar 010-556 33 20 www.lantmannenmaskin.se

Moheda skogsvagn M91 med kran

Pris från 123.000:-

Kesla skogsmaskiner

Moheda skogsvagn M101-4WD

Förmånliga erbjudanden på extrautrustning (gäller lagermaskiner)

Pris från 245.000:-

LH1708

OBS !!! STÄNGT pg.a. inventering 31 aug. – 2 sep.