Historik:
Bengt-Axels idé blev Kirunabornas mest lästa Det var på en bilsemester i Dalarna som idén till Kiruna Annonsblad föddes – ett lokalt organ där alla företag och handlare kunde nå Kirunabon. I år har Kiruna Annonsblad fått fira 50 år i annonsörernas och Kirunabornas tjänst. Det kan vi tacka Bengt-Axel och hans idé för. Text: Petra Sternlund • Illustration: Anna Öhman
P
å 1950-talet var Kiruna stad i en expansiv fas. Precis som många andra orter i Sverige hade Kiruna en egen lokaltidning, Norrlandsfolket. Sedan 1925 hade den gett Kirunaborna lokala nyheter och annonser. Men i slutet av 50-talet lades Norrlandsfolket ner. Detta trots att Kiruna hade minst sagt goda framtidsutsikter och Kirunas företag och handlare hade ett behov av ett organ att annonsera i. Länstidningar fanns förvisso men kändes lite avlägsna och nådde långt ifrån alla. Då föddes idén till Kiruna Annonsblad.
En Kirunabo som hette Bengt-Axel Sohlin tillskrivs äran att ha kläckt idén om ett lokalt annonsblad i Kiruna. Bengt-Axel jobbade på 50-talet som annonskonsulent på Norrbottens Kuriren i Kiruna och sommaren 1959 var han på bilsemester i Dalarna. – Där fick jag syn på ett litet lokalt annonsblad och tände direkt. Det här måste vara något för Kiruna. När jag kom hem körde jag genast igång. Så berättar BengtAxel själv i Kiruna Annonsblads bok ”Annonserna berättar” som gavs ut vid tidningens 25-årsjubileum 1984. Och i oktober 1959 kom Kiruna Bengt-Axel Sohlin startade Annonsblads första Kiruna Annonsblad. I början på 60-talet lämnade han dock nummer ut. Anöver det till familjen Söderberg nonsörerna betalade som ägde Kiruna Annonsblad 40 öre millimetern fram till 1999. med tillägg om man, förutom den vanliga svarta trycket, önskade en röd kulör i sin annons. Utgivningsdagen var torsdag, med ett nummer i veckan. Kiruna Annonsblad fick en smakstart och Bengt-Axel Sohlin jobbade på i ungefär ett halvår med sin produkt, sedan överlät han tidningen till makarna Anna och Arne Söderberg. Under deras ledning började tidningen växa
RESUME:
Kiruna Annonsblads 50 år i Kiruna
stadigt i både upplaga och anseende. Sidantalet ökade från fyra till åtta och till tolv allteftersom annonsörerna lärde sig att kontinuerligt informera kundkretsen via annonsbladet. Kiruna Annonsblad delades i början ut i centrala Kiruna och i Tuolluvaara, men på allmän begäran växte distributionsområdet längs malmbanan, ut mot Nikkaluokta, till Svappavaara och Vittangi och så småningom nådde Kiruna Annonsblad hela vår vidsträckta kommun. Vecka efter vecka fick Kirunaborna ett annonsblad i brevlådan, samma tid, samma dag. I Annonsbladet kunde man informera allmänheten om det mesta – allt i från nya affärsetableringar till att man säljer mandelpotatis inkluderat fri hemkörning. Kiruna Annonsblad fick ställningen som en viktigt informationsbärare och utan egen lokaltidning på orten blev Kiruna Annonsblad något av en sådan motsvarighet. Och så rullade det på, 60-tal blev 70-tal, som blev 80-tal. Annonsbladet höll ställningarna, även under krisen i slutet på 70-talet på 80-talet. Gruvindustrin och världsekonomin gick igenom en svår period och Kiruna tappade folk. Medvetenhet om att Kirunas näringsliv i längden inte enbart kunde vara beroende av LKAB befästes och kommunen fick ta nya tag. I annonsbladet syntes nu annonser för framtidsvisioner om Kiruna som ett datacentrum i norr, rymdverksamhetens möjligheter lyftes fram, likaså turismens potential och folk uppmanades att gå starta-egetutbildningar genom något som kallades Kirunaprojektet. 1980-talet blev 1990-talet och plötsligt dök en konkurrent upp på annonstidningsmarknaden. Kiruna Annonsblad hade en systertidning i Gällivare, Gällivare Annonsblad, med samma ägare som i Kiruna. Det var den tidningen som först fick en konkurrent, Gällivarekometen. Och ägaren till Gällivarekometen drog i gång en motsvarighet i Kiruna, Kirunakometen, vars första nummer kom ut 1993. Tidigt tog dock Gällivarekometens ägare kontakt med det nystartade företaget Svenska Civildatalogerna i Kiruna, med ägarna Peder Gidlund och P-O Olovsson, och frågade om de inte var
1950-talet
Kiruna är i en expansiv fas. Befolkningen ökar och centrum växer. På Hjalmar Lundbomsvägen 48 ligger lokaltidningen Norrlandsfolkets lokaler. Tidningen läggs ner 1957. 1959 startar Kiruna Annonsblad i Norrlandsfolkets gamla lokaler.
intresserade av att driva Kirunakometen. – Vi tvekade i början för vi hade ingen aning om hur man drev en tidning. Men vi kunde den grafiska biten, göra annonser, och låg långt fram vad gällde digital produktion. I Gällivare var man pådrivande och man sa att om vi lärde dem digital produktion så kunde de lära oss att driva tidning. Vi hade också fått kontakt med några annonsörer som kunde tänka sig att börja annonsera hos oss och då sa vi att okej, vi testar, berättar P-O. En hård dragkamp om annonsörerna började och under sex år kämpade de båda tidningarna om annonsörernas gunst. Kiruna Annonsblad utökade sin utgivning till två blad i veckan, ett på måndag och ett på torsdag, Kirunakometen kom i brevlådan på onsdagar. Säga vad man vill men Kirunaborna var sannerligen välinformerade under några år på 1990-talet. 1999 fick Kirunakometens ägare en förfrågan om de inte ville köpa upp Kiruna Annonsblad. – Dåvarande annonsbladsägaren Torsten Söderberg kom med en förfrågan och efter några turer nappade vi, berättar P-O. Så i oktober 1999, 40 år efter att första numret av Kiruna Annonsblad givits ut, kom man återigen ut som ensamt annonsblad på orten, under namnet Kiruna Annonsblad, nu ägt av Peder Gidlund och P-O Olovsson. – Nedläggningen av Kometen gick väldigt fort, annonsbladets personal och hela redaktionen flyttade över till oss i Pekinghuset på en helg. Vi fick nya arbetskompisar och de fick en ny arbetsplats. Och det gick faktiskt oerhört smidigt, med tanke på att det nog var en stor omställning framför allt för våra anställda. Men som de proffs de var och fortfarande är, flöt produktionen på och våra läsare och annonsörer märkte nog inte dess mer. I dag är det en oerhört stor glädje och stolthet vi känner över att få förvalta denna institution, som man nog kan säga att Kiruna Annonsblad är. Det ska också bli kul att få ta med annonsbladet in i framtiden som en viktig lokal informationsbärare till alla Kirunabor, avslutar P-O Olovsson och Peder Gidlund.
1960-talet
Expansionen fortsätter. Vi får ny sporthall, ny simhall, ett nytt stadshus och två moderna varuhus, Tempo och Domus. Bland annonsörerna i Kiruna Annonsblad återfinns till exempel Fimpens Sjöholms Maskinaffär, Hagström och Niva, Öhléns Skoaffär, Viktor Jonssons Pappershandel, Thule Mat, Ebba Bohlins Fruktaffär, Körsnär Lindström och GeDe:s konditori.
1970-talet
Kiruna når all-time-high vad gäller befolkning. År 1976 är vi 31 222 i Kiruna kommun. 1977 invigs det nya nöjespalatset i två våningar – Malmia. Här finns plats för 1 500 hungriga och danssugna gäster på resturang- och dansplan, och källarens diskoteksavdelning rymmer 750 personer. Folkparksarkitekt Erik Upling har ritat huset och kostnaden för bygget inkl. inventarier är ca. 14 miljoner kronor.