Historiska dräkter

För att förstärka den historiska känslan och helhetsintrycket bärs numera historiska dräkter vid officiella besök i hamnar och publika evenemang. Under resan till och från Kina fanns endast en liten uppsättning teaterkläder, i övrigt bar besättningen moderna kläder. Dräkterna är inga direkta kopior utan egna tolkningar av hur befälen och superkargörerna kunde ha sett ut. Vissa kompromisser har fått göras av ekonomiska, säkerhetsmässiga och praktiska skäl.

Fram till mitten av 1700-talet förekom det inga uniformer i egentlig mening inom marinen eller på handelsskeppen. Det rådande modet följdes av de högre befälen och superkargörerna medan de gamla allmogedräkterna avspeglades i jungmännens kläder. I Sverige kallades sjömän ibland för beckbyxor då de gärna hade på sig sina av tjära fläckade överdragsbyxor då de gick iland för att förlusta sig.

Superkargör

Dräkten representerar en välbeställd medlem av det övre samhällsskiktet och är typisk för första halvan av 1700-talet med sina vida skört, stora ärmuppslag samt avskurna framkanter. Västen är nästan lika lång som rocken och knäpps från strax nedanför midjan upp till början av skjortkråset.

På huvudet en peruk och under armen en svart tricorn (hatt med uppvikta brätten som bildar en trekant) med guldsnörmakerier och fjädrar. Den pudrade peruken gör att hatten inte bärs på huvudet utan är mer en accessoar som bärs under armen.

Befäl – kapten, teknisk chef, styrman och fartygsingenjör

Dräkternas utformning är likaför befälen ombord och förebilden är enrock från 1750 –1760 som finns på Gallery of Costume i Manchester, England. Vid mitten av 1700-talet börjar rockens skörtvidd och ärmuppslagen krympa.

Dräkterna består av kråsskjorta med halsbindel (stock), väst, knäbyxa och rock med skört. Till dräkten bärs vita strumpor och svarta skor med spänne. Rock och väst är försedda med guldbesättningar. De skiljs åt genom dess färger, marinblå nyanser för kapten och styrmän, gröna nyanser för chief och fartygsingenjör. På huvudet bärs en tricorn försedd med en kant av guldsnörmakerier. För kapten och chief är tricornen kompletterad med en snörmakerislejf, knäppt med en knapp på vänster sida.

20

Högbåtsman och mastskeppare

Dräkterna är framtagen med utgångspunkt från en enklare vardagsdräkt. De skiljer sig från modedräkten i det enklare snittet med betydligt mindre skörtvidd, kortare längd och enklare tygkvalité. Uppslagens utformning återfinns bland annat på en originalrock för en "midshipman" från 1748 på National Maritime Museum i London. Högbåtsmannens dräkt går i blå färger och består av skjorta, marinblå byxor, blå kortare rock, med röda ärmuppslag med sprund och knäppslejf. Västen är långrandig vit och blå. Runt halsen bärs en kravatt i valfri färg.

Mastskepparnas dräkt går i grönbruna nyanser och består av bruna knäbyxor, grön tröja (en kort jacka) med ärmuppslag med sprund och knäppslejf. Ärmuppslag i färg beroende på vakt, grönt för styrbords vakt, rött för babords vakt samt gult för midskepps vakt. Knäppslejf och ficklock kantade i vaktfärgerna. Runt halsen bärs en näsduk i siden eller bomull.

Till båda dräkterna bärs strumpor, för högbåtsman vita eller grå, för mastskeppare valfri färg samt svarta skor med spänne. På huvudet bärs en enkel svart tricorn.

Jungman

Den vanlige sjömannens klädsel skiljde sig inte nämnvärt från allmogens utan bestod av skjorta, knäbyxa och eventuellt väst samt tröja. Ofta var ytterplaggen blå, vilket man kan utläsa av de bevarade auktionsprotokollen. Även långbyxor var vanliga bland kofferdisjömännen och förekommer långt tidigare än hos marinen. Dessa kunde vara enfärgade, blåvit- eller rödvitrandiga. En annan typ var kjortelbyxan, en speciell vid byxa med anor från 1600-talet. Förmodligen var det en överdragsbyxa som skyddade de finnare knäbyxorna. Byxorna var rymliga och pösiga för att ge stor rörelsefrihet och inte sitta åt över baken.

Skjortor och tröjor kunde vara enfärgade eller randiga. Runt halsen knyts en näsduk i siden. Näsdukens färg anger vilken vakttillhörighet. Grön för styrbords, röd för babords och gul för midskepps vakt. Denna färgindelning var inte bruklig under 1700-talet utan Jungmännen bar näsdukar i vilken färg eller kvalitet man hade råd med. På huvudet bärs en stickad mössa.

Mössan är en handstickad replik på en modell som var vanlig från 1500- fram till 1800talet, en så kallad Monmouthmössa som ursprungligen var stickad av walesisk ull. Namnet Monmouth kommer från en stad i Wales. Även andra modeller av både stickade och tygmössor har förekommit.

21