Åbo Akademi startar specialiserad IT-examen i Vasa

Från och med instundande höst går det att avlägga en internationell magisterexamen i datateknik vid Åbo Akademi i Vasa. Utbildningen går helt och hållet på engelska och riktar sig i första hand till studerande som tills vidare inte bemästrar svenska och är bosatta i Österbotten.

– Vi har besökt flera yrkeshögskolor i Vasaregionen under de senaste åren och noterade i samband med besöken att det finns en stor efterfrågan på den här typen av utbildning, säger Marina Waldén, magisterprogramansvarig vid Åbo Akademi.

Den nya studiehelheten omfattar 120 studiepoäng, vilket innebär att det rör sig om cirka två års studier.

– Det finns 10 studieplatser per år inom det här inriktningsalternativet. Om det visar sig att det finns en stor efterfrågan på dessa studier kan vi utöka antalet studieplatser enligt behov, säger Waldén.

Den första ansökningsrundan lanserades den 4–18 januari och utbi- ldningen kör i gång under hösten 2023. De motsvarande studiehelheterna som finns i Åbo brukar locka cirka 200 ansökningar per år.

Stor efterfrågan på it-experter Utbildningen lämpar sig också för personer som har en kandidatexamen inom it eller motsvarande och som behöver en magisterexamen för att förkovra sina kunskaper och komma vidare i karriären.

– Största delen av studierna bygger på kurser som i huvudsak ges på distans från IT-utbildningen i Åbo. Det går också att ta del av utbildningen på Academill i Vasa.

Enligt Waldén är utbildningen som klippt och skuren för den som till exempel redan har hittat ett jobb och vill arbeta parallellt med studierna. Efterfrågan på it-experter är stor i Vasaregionen, i synnerhet inom det lokala energiklustret.

– De som väljer att studera datateknik på engelska i Vasa kan bland annat hitta jobb som planerare, analytiker eller ingenjör med ansvar för utveckling och design av IT-system.

Är ni inte oroliga för att engelskan får övertaget vid Åbo Akademi?

– Nej, vår kandidatutbildning går ju helt och hållet på svenska i enlighet med lagstadgade krav. Det nya magisterprogrammet har en specifik målgrupp som gynnas av studier på engelska.

Ville och Vilhelm är länken mellan TFiF och studerande

Ville Helaskoski och Vilhelm Sundstedt jobbar som studerandekontakter för TFiF i år.

Arbetsuppgifterna är mångsidiga, men deras viktigaste uppgift är att svara på eventuella frågor som du som studerande har om TFiF. Tveka inte att ta kontakt med dem om du har frågor, idéer till program eller något annat du behöver hjälp med.

Visste du att?

• Det är inte bara teknologer som kan bli medlemmar. Alla som studerar arkitektur, matematiska ämnen eller naturvetenskaper och som är intresserade av att jobba med teknik kan komma med!

• TFiF har dryga 1800 yngre medlemmar. Det är ungefär 37 % av alla TFiF-medlemmar.

• Flest yngre medlemmar finns i Otnäs, Vasa och Åbo, men vi har också många medlemmar t.ex. vid Helsingfors universitets naturvetenskapliga campus i Gumtäkt och vid universiteten i Tammerfors, Villmanstrand och Uleåborg.

Ville Helaskoski (till vänster ) och Vilhelm Sundstedt fungerar som TFiFs studerandekontakter i år. Om du frågor, idéer eller annat du behöver hjälp med så tveka inte att rycka dem i ärmen.

Vilhelm Sundstedt, TFiFs studerandekontakt i Åbo och Vasa:

Under min studietid på kemi- och processteknik i Åbo har jag varit väldigt aktiv inom studentföreningar och studieliv. Jag ser nu fram emot att som studerandekontakt kunna fortsätta att interagera och nätverka med studeranden och studentföreningar.

Under året kommer jag jobba för att sammanföra studerande i Åbo och Vasa med TFiF. För att nå detta mål siktar jag på att vara en lättillgänglig kontaktperson och aktivt identifiera och tillgodose medlemmarnas behov. Jag gillar att diskutera och har lätt att prata med nya människor, så tveka inte att ta kontakt om du har någon tanke eller fråga!

Hittills har jag trivts suveränt bra med arbetet. Jag är genuint intresserad av student- och föreningsverksamhet, och att bolla idéer med andra människor hör till min natur. Jag vill förverkliga dessa idéer och utveckla verksamheten på kreativa sätt tillsammans med er.

Jag hoppas att alla studerande medlemmar trivs med mig och tar kontakt om ni funderar på något eller har idéer! Dagstid hittar ni mig lättast on-site i TFiF-TEK loungen.

Ville Helaskoski, TFiFs studerandekontakt i huvudstadsregionen:

Morjens, jag fungerar som TFiFs studerandekontaktperson i Otnäs och Gumtäkt i år. Till mina uppgifter hör att upprätthålla samarbetet och kontakten mellan TFiF och studerandeföreningarna i Otnäs och Gumtäkt. Detta gäller speciellt samarbetet som TFiF har med Teknologföreningen i Otnäs, samt med Spektrum i Gumtäkt. Som en aktiv medlem i Teknologföreningen känns det väldigt givande att personligen kunna se den verksamheten och de evenemang som TFiF har kunnat stöda och möjliggöra. Ytterligare, strävar jag till att vara en informationskälla för studerande angående ämnen som t.ex. förmåner förknippade med att vara medlem i TFiF, TEK och KOKO-kassan eller vad som helst angående TFiFs verksamhet. Mig får man alltid rycka i ärmen om man har funderingar, frågor eller idéer på hjärtat.

Utöver mitt arbete som studerandekontaktperson, slutför jag som bäst mina kandidatstudier i energiteknik vid Aalto-universitetet, och planerar att påbörja mina magisterstudier inom samma ämne i höst.

Artikel

Arkitekt: ”Metaversum ger ett mervärde till våra kunder”

Allt fler arkitektbyråer använder sig av olika tredimensionella simuleringar och metaversum för att illustrera sina arkitektoniska skapelser. Men övergången till den nya tekniken föder också smärtpunkter.

– Vi har en längre tid använt oss av 3D-design då vi planerar den tekniska genomförbarheten av projekt i byggbranschen, men för det mesta granskas slutresultatet ändå tvådimensionellt på dataskärmen, säger Rabbe Tiainen, arkitekt och delägare på arkitektbyrån Helst.

Han ser klara fördelar med att uppleva tid och rum tredimensionellt med hjälp av till exempel 3D-glasögon.

– Det finns en stor outnyttjad potential att inkludera kunderna i planeringsprocessen och visa vad som är genomförbart med hjälp av tredimensionell modellering. Det är lättare att greppa den spatiala verkligheten med hjälp av 3D-glasögon, i synnerhet om rumshöjden är 2,5–4 meter, säger Tiainen.

De skärpta kraven på energieffektiva lösningar inom byggbranschen kan också ge upphov till strövtåg i metaversum.

– Om man ska pressa in information om energivärden, byggmaterial, kolavtryck, rör och balkar i en och samma bild eller presentation kan det vara bra att granska byggnaden tredimensionellt, säger Tiainen.

På arkitektbyrån ALA används 3D-presentationer bland annat för att simulera olika färdvägar i anslutning till byggnader.

– Vi ordnar virtuella, guidade rundvandringar och animationer av de byggnader som vi planerar. I vissa projekt använder vi oss av 3D-glasögon. Metaversum hjälper oss att gestalta lokaler på ett helt annat sätt, säger Eva Geitel, arkitekt på arkitektbyrån ALA.

Överväldigade

reaktioner

Enligt Tiainen och Geitel är det i synnerhet lite större projekt som gynnas av tredimensionella presentationer.

– Det är en fördel om man kan överblicka till exempel hela bostadskvarter med hjälp av metaversum. Det kräver lite extra arbete och en högre ambitionsnivå, men det är definitivt värt det, säger Tiainen.

Hur har era kunder reagerat på möjligheten att använda 3Dglasögon?

– Reaktionerna har varit positiva. En del kunder har varit helt överväldigade av upplevelsen och anser att den tredimensionella verkligheten känns trovärdig. Det tillför definitivt ett mervärde i den interaktiva dialogen med kunden, säger Tiainen.

Virtuella verklighetsrum

Det är bland annat applikationen Cave och VR-glasögonen Google Cardboard eller Oculus Quest som används av nordiska arkitektbyråer. Cave är ett virtuellt verklighetsrum där den arkitektoniska planen kan projiceras tredimensionellt.

– Den tredimensionella visualiseringen är en stigande trend bland arkitektbyråerna. Det har skett en enorm teknisk utveckling på det här området de senaste åren. Trots det kan man inte säga att metaversum skulle utgöra någon mittfåra i vår bransch, säger Jari Lonka på arkitektbyrån L-ark.

Varför är det så få som använder sig av metaversum?

– Det handlar säkert om den sävlighet som kännetecknar branschen. Det rör sig ju inte om dyra investeringar i ny teknik. Att förnya invanda arbetssätt kräver en attitydförändring, säger Lonka.

Han får medhåll av kollegan Rabbe Tiainen på arkitektbyrån Helst.

– Jag tror det handlar om lättja. En del arkitekter upplever kanske att de tappar kontrollen över projektet då de inte längre förväntas producera glassiga tvådimensionella bilder på den tilltänkta byggnaden som tidigare. Sedan existerar också en viss rädsla att överlåta verktyget till slutanvändaren, alltså kunden, säger Tiainen.

3D en kostnadsfråga

Eva Geitel ser metaversum som ett välkommet komplement som under- lättar planeringen i det dagliga jobbet, men hon ser inget självändamål i att tvinga fram tredimensionella ritningar i varje projekt.

– Det är ganska resurskrävande att skapa virtuella modeller. Därför kan det vara bra att man är selektiv och använder sig av metaversum framför allt i sådana projekt där det ställs hårda krav på precisionsstyrd planering, säger Geitel.

Enligt Geitel kan den tredimensionella planeringen i vissa fall bli en kostnadsfråga.

– En liten arkitektbyrå har sällan egen expertis som är specialiserad på tredimensionella animationer.

I värsta fall måste man förlita sig på externa konsulter som tar fram 3D-visualiseringen och då kan det bli dyrt, säger Geitel.

– Man behöver inte vara en datanörd för att kunna jobba med metaversum. Det ingår i vårt jobb att lära oss ny teknik. Metaversum kan ge yngre uppstickare i branschen en möjlighet att profilera sig och slå igenom med hjälp av tredimensionell planering, säger Tiainen.