Studie om tillhörighet inom den tekniska branschen får goda betyg

En klar majoritet är stolta över att arbeta eller studera inom teknik och 90 procent känner att de kan vara sig själva inom den tekniska branschen. Det här visar en banbrytande studie om tillhörighet, genomförd av Engineers Finland med hela 22 300 respondenter.

Men - studien bjuder inte enbart på rosa moln och idyll, de går också att tyda utmaningar.

- Utmaningar i fråga om tillhörighet ser vi framför allt bland minoriteter, säger Susanna Bairoh, forsningschef på TEK, som genomförde studien ”Belonging in tech”. En jämförelse mellan könen visar att kvinnor och personer av annat kön, inte känner samma grad av tillhörighet, de här både bland högskoleutbildade och studenter.

Också språkliga och nationella skillnader undersöktes i studien och intressant nog påverkade varken språket eller nationaliteten upplevelsen av tillhörighet.

I en jämförelse sektorer emellan framträdde det ändå att de matematiska- och naturvetenskapliga disciplinerna, liksom arkitekter hade en svagare känsla av tillhörighet.

Känsla av att kunna lyckas inom sitt område Studien om tillhörighet, som genomfördes för första gången, bjöd på många positiva överraskningar.

83 procent av respondenterna svarade, att de hade en känsla av att kunna lyckas inom sitt område. 80 procent kände en stolthet över sin tillhörighet inom den tekniska branschen.

- Det är fantastiskt att i siffror kunna tyda trivsel och tillhörighet. Ingenjörer har en viktig roll i vårt samhälle, bland annat med att ta fram lösningar för en hållbar framtid, och det är något att vara stolt över, säger Jari Jokinen, verksamhetsledare för Teknikens Akademiker TEK samt ordförande för Engineers Finland.

Studien lanserades i sin helhet efter World Engineering Day den 4 mars. Resultatet diskuteras på seminariet ”Who belongs in tech”, med högprofilerade talare, på kvinnodagen den 8 mars. Seminariet streamas för alla intresserade.

Läs mera om streamingen på tfif.fi/evenemang

Om studien

Engineers Finland, som genomförde studien ”Belonging in Tech”, är en sammanslutning av ingenjörsföreningar i Finland och representerar 150 000 ingenjörer landet över.

EFs syfte är att främja sina medlemsorganisationers gemensamma mål inom utbildning, industripolitik, liksom på arbetsmarknaden.

Medlemsorganisationer är

Tekniska Föreningen i Finland, Teknikens Akademiker, DIFFIngenjörerna i Finland och Insinööriliitto.

Varför behövs ett kompetensutskott och vilka kompetenser är det frågan om?

Då man väljer att utbilda sig till ingenjör ingår man ett implicit avtal om livslångt lärande. Ingenjörskunnandet är nämligen en färskvara som kräver både praktisk tillämpning och kontinuerlig uppfräschning för att bibehålla marknadsvärdet. Den stereotypa ingenjören är ju dessutom en besserwisser, som förutsätts ha en bred teknisk allmänbildning även utanför sin egen nisch och specialisering. Professorn i tillverkningsteknik vid Tekniska Högskolan Kalevi Aaltonen illustrerade detta på 1990-talet med att varna oss studenter för hur våra mostrar och fastrar kommer att be oss ta en titt på sina söndriga tvättmaskiner då dom hör att vi blivit diplomingenjörer.

Hur kan då TFiF bidra till den nyfikna ingenjörens livslånga kompetensutveckling? Stadgarna stipulerar att: ”Föreningen fullföljer sitt ändamål genom att […] verka för vidgade och fördjupade tekniska samt ekonomiska och allmänna kunskaper hos medlemmarna” samt ”I ovan angivet syfte kan föreningen ordna möten, kurser, föredrag, diskussioner, samkväm och exkursioner[…]”. Vilka är då dessa tekniska, ekonomiska och allmänna kunskaper som är meningsfulla att utveckla med knappa föreningsresurser?

Kompetensutskottet (KU) har närmat sig sin uppgift genom att bland annat se på de 10 kärnkompetenser som World Economic Forum (WEF) har definierat som de mest viktiga på framtidens arbetsmarknad.

WEF har delat in dessa 10 kompetenser i 4 kategorier:

• problemlösning (analytiskt och kritiskt tänkande, kreativitet och innovation)

• självledarskap (resiliens, stresstolerans och flexibilitet)

• samarbete (ledarskap och socialt inflytande)

• teknisk tillämpning (design och programmering)

Kort sagt har WEF konstaterat att vi för att stå oss i konkurrensen måste bli bättre på det som inte kommer att övertas av artificiell intelligens, robotar eller lågavlönad offshore-arbetskraft inom en nära framtid. Förutom framtida arbetskompetenser försöker KU i planeringen av program även ta fasta på aktuella teman i samhället som intresserar gemene ingenjör och breddar allmänbildningen.

Under de senaste åren har KU bland annat ordnat programkvällar om juridik, ekonomi, cybersäkerhet, robotik och artificiell intelligens, digitala färdigheter, ledarskap och energimarknaden. Formatet med en timslång föreläsning med efterföljande diskussion tillåter kanske ingen dramatisk kompetenshöjning i jämförelse med de kurser eller konferenser vi erbjuds i arbetslivet, men föreningens evenemang har ändå visat sig vara en effektiv introduktion till en mängd olika ämnen för en ofta rätt heterogen deltagarskara. Både evenemangens popularitet och den positiva feedback som samlats in efteråt talar för att vi är på rätt spår.

Under 2023 satsar TFiF extra mycket på evenemangsverksamheten – utmana dig själv och delta i minst ett kompetenshöjande TFiF-evenemang! Tipsa gärna Kompetensutskottet på ku@tfif.fi om det finns något allmännyttigt ämne eller intressant föreläsare du gärna skulle se och höra om på en program- eller AfterWork-kväll.

Niklas Andersson Kompetensutskottet