Page 1

förnybar energi & ENERGiEFFEKtiViSERiNG

tEmA: ?

Nummer 4/2013


”Få makroekonomiska nyheter skapar lugn på marknaden.”

Att producera förnybar el kan tyckas svårt nog. Men utöver det gäller det att ha koll på allt från marknadsnoteringar till olika former av avtal. Lite börslingo är också bra att kunna. Måste det verkligen vara så? Inte alls. Säljer du din el till oss ser vi till att du får tillgång till all den information du behöver. Dessutom får du en personlig rådgivare som hjälper dig att fatta bra beslut. Låter det intressant? Kontakta Anders, (031-34 64 181), Rolf (031-34 64 177), eller Georg (031-34 64 178), för ett förutsättningslöst samtal. På ett enkelt och Välkommen! underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap

som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör det via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

Kalla faKta om ett varmare liv Frusit i vinter? Tänk i nya, varmare och miljövänligare banor. Energiprofilen Lars Andrén delar gärna med sig av sin kunskap om nya bättre sätt att värma oss och våra hus. På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör det via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

Kunskap värmer! Beställ böcker och boka föredrag på www.drivkraft.nu 2 

förnybar energi  4/2013


I DETTA NUMMER bl.a:

12 Ny översyn av Elcertifikatsystemet 13 SERO vill rädda 1500 kraftverk 14 Energieffektivisering 16 Missriktad EU-politk kväver etanol 19 Syntetiska drivmedel 26-27 Om ”Ny tid – ny prövning” 28 Av människan opåverkade förhållanden..? 29

Översyn av myndigheter

34 Stark kritik av delbetänkande 35 Restor Hydro kan rädda kulturmiljöer 40 Gemensamt utbud

förnybar energi & ENERGiEFFEKtiViSERiNG

Tidningen ges ut av SERO i samarbete med Svensk Vattenkraftförening och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex. ADRESS: Box 57, 731 22 KÖPING E-mail: redaktionen@fornybarenergi.nu ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel. 023-301 61 , 070-621 71 96 REDAKTÖR: Olof Karlsson Tel. 0221-197 65, 070-285 19 88 E-mail: olof.karlsson@sero.se REDAKTÖR VATTENKRAFT: Gunvor Axelsson Tel. 070-872 72 16 E-mail: gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se REDAKTIONSRÅDET: Göran Bryntse Robert Davidsson Birgit Ek Gunvor Axelsson Christer Söderberg Olof Karlsson Magnus Nilsson

Gunvor Axelsson, ordförande SVAF &  Göran Bryntse, ordförande SERO:

LEDARE

7 Svensk livsmedelsförsörjning

Lägg pengar på miljö  – inte på juridik Det har hänt mer inom vattenjuridikens område det senaste året än under vattenkraftens tidigare historia och numera är de flesta nyheter som gäller vattenkraft i allmänhet och småskalig vattenkraft i synnerhet oroande negativa – för kraftverksägarna och Sveriges elförsörjning. Vattenverksamhetsutredningen har lagt fram ett delbetänkande som hotar att bli slutet för kvarnar, sågar och hammare där vattnets använts till (lokal)samhällets fromma i många hundratals år. Utredaren hävdar detta är nödvändigt med hänvisning till att EU via Ramdirektivet för vatten kräver att i princip alla vandringshinder i våra vattendrag försvinner. Sammanfattningsvis innebär förslaget – där utredaren går mycket längre än uppdraget från politikerna anger – att mycket tid och pengar kommer att läggas på juridiska tvister och rättegångar, istället för praktiskt motiverade miljöförbättrande åtgärder i vattendragen. För att utredningens förslag inte ska slå orimligt hårt mot småskaliga vattenkraftverk föreslår vi att de undantas från de generella kraven i utredningen. De små vattenkraftverken, < 1,5 MW, kan istället underställas kommunala tillståndsprövningar. De något större, 1,5 MW - 10 MW, kan underställas prövningar av den berörda länsstyrelse. Detta speciellt som regeln att den som ansöker om tillstånd att bedriva vattenverksamhet tvingas betala både sina och motparternas (myndigheter, grannar, m.fl.) rättegångskostnader inte verkar vara något som utredaren vill ändra på – i alla fall inte av det som framgått hittills. En annan – närliggande – fråga som utredaren verkar ha glömt är hur finanssektorn kommer att reagera när 98 % (enligt utredningens egna beräkningar) av landets vattenkraftverk, små som stora, inte längre har några tillstånd. I ett slag vill vissa intressenter avsluta snart 800 års lagstiftnings- och industrihistoria där energiomvandling och ”fiske” samvarierat till nytta för alla.

ANNONSBOKNING: Jörgen Ek Tel. 0708 144 455 E-mail: jorgen.ek@teamprinting.com PAPPER: Galerie Art Silk, miljögodkänt ISSN: 0283-6114 LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCK Reklamtryckeriet i Köping AB, 2012 Tel. 0221-100 87 E-mail: rt.tony@koping.net

Gunvor Axelsson

Göran Bryntse

OMSLAGSBILD: © Socrates | Dreamstime.com

4/2013 förnybar energi 

3


LEDARE

Samtidigt arbetar Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap med att uppfylla kraven i Översvämningsdirektivet som innebär att nya fördämningar ska byggas för att återskapa våtmarker och sjöar samt skapa nya översvämningsområden… Dessutom deltar Svensk Vattenkraftförening i EU-projektet Restor Hydro där syftet är att ta fram heltäckande projektmodeller för att återstarta historiska, småskaliga vattenkraftanläggningar. De allra flesta som kommenterar delbetänkandet konstaterar att det hela är så dumt att det aldrig kan bli verklighet. Och i detta ligger den största risken: Om alla som är emot förslagen sitter trygga i förvissningen att det föreslagna är för dumt för att gå igenom, då finns alla chanser att det antas tämligen obemärkt eftersom ”alla” förväntar sig att någon ”annan” tar ansvar. Eftersom förslaget dessutom är synnerligen juridiskt och omfattande kan (en av) Parkinsons lag(ar) bli verklighet. På tre minuter kan Sveriges riksdag besluta att riva ner – och ut - det som svenska entreprenörer byggt upp sedan innan Äldre Västgötalagens tid; den svenska småskaliga vattenkraften, 4.000 årsarbeten på landsbygden, ett värde av 25 miljarder kronor och en stor del av svensk kultur- och industrihistoria. Gunvor Axelsson Ordförande SVAF 070-872 72 16 gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se Göran Bryntse Ordförande SERO 023-301 61 , 070-621 71 96

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR

4 

förnybar energi  4/2013

ELFORSKDAGEN 2013 Elforsk AB, som startade sin verksamhet 1993, ägs av Svensk Energi och Svenska Kraftnät. Det övergripande syftet är att rationalisera den branschgemensamma forskningen och utvecklingen. Verksamheten är organiserad i de fem programområdena Vattenkraft, El- och Värmeproduktion, Överföring och Distribution, Användning, omvärld & System samt kärnkraft. Eftersom miljötänkandet är väsentligt i allt utvecklingsarbete bedrivs projekt med miljöaspekter, eller innehåller sådana, inom alla programområden. Varje år arrangeras ett heldagsseminarium, Elforskdagen, där man redovisar aktuella områden inom forskning och utveckling på elområdet. Årets Elforskdag arrangerades i Stockholm den 3 december och hade som tema ”ett flexibelt elsystem”. Det svenska, och nordiska, elsystemet står inför stora förändringar samt ska mer och mer integreras med det europeiska elsystemet. Seminariet ville visa vilka utmaningar vi står inför för att klara detta. Integrationen av intermittent produktion, främst vind- och solkraft, ställer högre krav på balansering av sådan produktion, inte enbart i Sverige utan även i Europa, som räknar med att kunna köpa reglerkraft från främst svensk och norsk vattenkraft. I dagens första presentation visades hur de nordiska elsystemets utbud och efterfrågan kan komma att se ut i framtiden och det kan bli avsevärda förändringar med mer lokalt producerad kraft, främst från vindkraft och solkraft. Flera presentationer behandlade behov av förändringar på elmarknaden, inte minst om kommande samspel mellan elkund och elleverantör samt i förlängningen de nuvarande elproducenterna, vilka får en delvis ny roll när elkunderna börjar producera sin egen el och betecknas ”prosumenter”. Hur ska man balansera ett så komplicerat system, i synnerhet när det även integreras mer med det europeiska. Det ska skapas ett europeiskt dataprogram som ska klara detta komplicerade samspel, men vad händer om ”datahackers” kan ta sig in och åstadkomma omfattande skada i detta system? Vattenkraften roll som reglerkraft kommer att öka men det kommer även att medföra ryckigare körning och mer slitage på rörliga delar. Kommer ägarna att bli kompenserade för detta? Även kärnkraften, som är mycket

trögreglerad och enbart används som baskraft, kan komma att bidra, då man kan göra planerade sänkningar av effekten under låglasttider, vilket innebär helger och nätter. Ett bra inslag var planschpresentationerna, där de som representerade ämnet på planschen parkerade sig där under 60 minuter och berättade om sitt ämne samt svarade på frågor från deltagarna. Ett populärt inslag! Smart Grids fick naturligtvis utrymme på seminariet och man kan konstatera att utvecklingen inom området fortskrider. Elverket Vallentuna har arbetat med flexibel elanvändning ur ett kundperspektiv och kunde redovisa positiva erfarenheter. Seminariet avslutades med en paneldialog där experter och riksdagspolitiker fick redovisa sin syn på det framtida elsystemet. Elforskdagen 2013 gav en intressant inblick vad företrädare för branschen och energipolitiken tror om framtiden och den teknik som behöver utvecklas för att klara utmaningarna. Presentationerna finns att ladda ned från Elforsks hemsida www.elforsk.se. Christer Söderberg

Christer Söderberg


  

 

 

  

     

  

         



      

               

4/2013 förnybar energi 

5


Kurt Hansson 211215894 Ingen

Benämning: Serie-id: Enhet:

Kurt Hansson 211215894/1/1 kWh

Stapeldiagram år jan 2013 - dec 2013 Skapad 2013-12-01 10:04 Normaltid

Kurt Hansson 68,31 30\12

14 000 13 000

68,22 2\12

62,55 25\12

11 000

60 54,42 25\10

52,44 24\13

55

10 000

45

8 000

40

7 000

35

6 000

30

5 000

25

4 000

20

3 000

15

2 000

10

1 000 0

5

jan

feb

mar

apr

maj

jun

jul

aug

sep

okt

nov

0

dec

2013 Höglast

Max dag\timma Låglast Höglast Totalt

(c) Rejlers Energitjänster AB

EN BOK OM ATT GÖRA LITE NYTTA Ett av de snabbaste och enklaste sätten att göra en insats för att rädda planeten, är genom att göra sin egen el.

Det betyder att alla är med och gör energi till varandra. Det är långsiktiga kloka satsningar, du vet vilket elpris du har 40 år framåt! Och det är roligt. Johan Ehrenberg berättar på ett roligt och smittande sätt om varför vi ska göra lite energi själva.

DU HITTAR BOKEN OVAN OCH MYCKET MER PÅ VARUHUSET.ETC.SE förnybar energi  4/2013

50

47,28 11\12

9 000

Låglast

6 

65

62,49 18\12

61,77 28\11

60,48 8\9

12 000

70

66,48 1\12

64,65 2\14

Summa År 96 011 kWh 0 kWh 96 011 kWh

(100 %) (0 %)

Effekt [kWh/h]

SERO har mottagit 67 000 $ från Sydafrika för att i samarbete med miljöintressenter där utveckla en ekologisk farm, Jakkalskloof utanför Kapstaden, till att bli helt självförsörjande på bl a förnybar energi. Projektledare blir SEROs ordförande, Göran Bryntse, som var i Kapstaden 2012 och föreläste.

Nätområde: Anläggningsnr: Tariff:

Summa energi [kWh]

SERO

SEROprojekt i  Sydafrika

Solskörd i Sala januari-november 2013


iNFORmAtiON

Sveriges livsmedelsförsörjning klarar  inte en energikris Sveriges beroende av fossil energi för livsmedelsförsörjningen gör oss sårbara. Om en plötslig krissituation ströp tillgången på diesel, eldningsolja och mineralgödsel skulle befolkningen snart svälta. Det visar en studie ledd av JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik Livsmedelsförsörjningen i Sverige är beroende av en ständig tillförsel av fossil energi. Det gäller odling av vegetabilier och uppfödning av djur, men även förädlingsindustrin som producerar konsumentfärdiga matvaror av råvarorna. Mellan de olika leden sker dessutom stora mängder transporter. I samarbete med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik, ÅF Industry samt Länsstyrelsen i Uppsala län har JTI tittat på vad som händer om tillgången på fossil energi minskar. Studien bygger på tre scenarier där tillgången på fossilt bränsle minskar med 25, 50 eller 75 procent. Energikrisens längd är satt till 3-5 år, ett för kort perspektiv för att någon teknisk omställning ska hinna ske. Vid en minskning på 25 procent skulle vi klara oss ganska väl genom att genomföra effektiviseringar, men vid en halvering skulle vi snabbt hamna i en situation där vi inte kan tillgodose befolkningens behov av livsmedel, säger Ola Pettersson, senior projektledare vid JTI. Bristerna skulle direkt få synbara effekter på den svenska landsbygden där många maskiner skulle ersättas med manuell arbetskraft, åkrar skulle läggas i träda och skördarna minska. De öppna åkrarna skulle användas för produktion av livsmedel och inte för produktion av

djurfoder. Svin, kyckling och ägg skulle därmed minska till förmån för djur som nötkreatur och får som klarar extensivt bete. Livsmedelsindustrin skulle drabbas dels genom att tillgången på råvaror från jordbruket minskar, dels genom att tillgången på fossil energi minskar. Svårast drabbas de sektorer som är relativt fossilbränsleintensiva och/eller representerar en stor andel av livsmedelsindustrins totala användning av fossila bränslen. De sektorer som skulle drabbas hårdast är framställning av oljor och fetter, sockertillverkning, framställning av te, kaffe och drycker samt bagerier. Även beredning och hållbarhetsbehandling av potatis respektive av fisk samt tillverkning av färdigrätter skulle minska kraftigt, säger Katarina Lorentzon, projektledare på SIK. Den förändrade livsmedelsproduktionen skulle också påverka vårt näringsintag. Våra beräkningar visar en drastisk minskning av energiinnehåll i kosten om tillgången på fossilt bränsle halveras. Dessutom kommer relationen mellan energikällorna förändras. Andelen fett och proteiner i kosten blir högre medan andelen kolhydrater sjunker, säger Johanna Berlin, forskare vid SP.

Projektet visar vilka konskevenser en akut fossilbrist får för livsmedelsförsörjningen, men lyfter också frågan om vilken beredskap Sverige har idag. Idag finns inga beredskapslager av livsmedel eller bränsle utan samhället är helt beroende av en kontinuerlig tillförsel. För att öka beredskapen och synliggöra sårbarheten undersöker Länsstyrelsen möjligheten att i samarbete med kommunerna studera hur samhällsviktiga transporter, som hemtjänst- och livsmedelstransporter, kan komma att påverkas vid en fossil drivmedelsbrist, säger Karin Svanäng på Länsstyrelsen i Uppsala län. Projektdeltagarna ser gärna en fortsättning på projektet som föreslår åtgärder för att minska samhällets sårbarhet. Det kan vara alternativa drivmedel, förändrad logistik och ökad lagerhållning av samhällsviktiga produkter. Projektet har finansierats av Jordbruksverket via Landsbygdsprogrammet och rapporteras i JTI:s rapportserie Lantbruk & Industri nr 410: Sveriges primärproduktion och försörjning av livsmedel – möjliga konsekvenser vid en brist på tillgänglig fossil energi. För mer information, kontakta: Ola Pettersson, JTI, 010-516 69 47, ola.pettersson@jti.se

Vindkraft Gässlingen Ekonomisk förening har nu andelar att sälja i vårt vindkraftverk i Vindpark Vänern. Varje andel beräknas ge c:a 900-1000 kWh/år och återstående livslängd på vindkraftverket beräknas till 16 år, om inte föreningen beslutar satsa på förlängd drift. Priset på andelarna är ett av marknadens lägsta: 5000:- andel. Läs mer på www.vindparkvanern.se! (Klicka på annonsen på startsidan - ”Köpa andelar”.)

4/2013 förnybar energi 

7


ENERGiEFFEKtiViSERiNG

Energieffektiv belysning kan lätt  bli väldigt fel Ser med viss bestörtning på det som sker på många håll hur man går tillväga med att effektivisera belysningen. För mer än 2000 år sedan insåg man att solen gav en läkande effekt och att vi människor verkar må bra i just solens strålning. Det man då förstod var att det handlade om solens strålning genom empirisk kunskap. Vi vet inte allt om hälsoeffekterna än, men betydligt mera om vilka delar i spektrat som gör att vi uppnår dessa positiva effekter. Under åren av teknisk utveckling har vi allt mer tappat kunskapen om att skapa en belyst miljö där vi människor kan arbeta, mår bra och trivas. Till stor del beroende på att vi passerat genom en era full av mindre lyckade, eller som det visat sig, temporära tekniska lösningar. Nu har vi äntligen utvecklat en ljuskälla som kan efterlikna, eller delar av, solens spektrum på ett utmärkt sätt nämligen LED- och plasmatekniken. Trots LED´s utmärkta egenskaper så missbrukas ljuskällan och dess tekniska möjligheter och avarter kommer ut på marknaden vilket naturligtvis har lett till att vi i Sverige blivit oerhört miss-

8 

förnybar energi  4/2013

tänksamma mot tekniken. Vi som redan är konservativa och anser att inget skall göras för första gången. Jag får ständigt höra att man anser tekniken som ny och inte färdigutvecklad. Det här är myter som lever kvar och som ständigt matas av många som vill hålla sig kvar av något outgrundligt skäl vid det gamla invanda. Det vill säga dålig och ineffektiv belysning. Motståndet mot att lära sig att använda en helt ny teknik är i många fall stort då det innebär att även de vanliga konsulterna inte längre kan anlitas, såvida de nu inte redan har lärt sig grunderna i belysning, LED och vad man kan åstad-

komma med rätt val och rätt teknik. Det finns många som ger sina kunder helt felaktiga råd som grundas på felaktiga uppgifter, egen okunnighet eller i värsta fall i vinstsyfte. En ganska vanlig situation där olika leverantörer framhäver just sin produkt och därför svartmålar den teknik som skulle passa bättre. Beställaren blir då ett lätt byte då även denne hellre vill höra att det gamla föråldrade är bättre för att slippa investeringar som man tycker är ”onödiga” investeringar. Det värsta fallet av energieffektivisering på en belysningsanläggning är LEDlysrör.


kan vi byta ut den föråldrade tekniken med högtrycksnatrium”. Det handlar om 300´000 armaturer i ett svep. Bara i en stad. Här i Sverige byter väldigt många kommuner till den här ljuskällan med kommentaren ”det är för dyrt med LED och tekniken är inte färdigutvecklad än” Bytte man istället ut till den nya effektiva och för oss människor betydligt bättre ljuskällan LED eller metallhalogen, även om metallhalogen inte har samma livslängd och ger en betydligt lägre besparing, skulle man spara upp till 6,4 miljarder kronor på 20 år. Då är det bara räknat på de ljuskällor av kvicksilverbelysning som återstår att byta. Hur ska man då nå ut med kunskap om vikten av en god belyst miljö och få en kompetenshöjning bland alla dem som ansvarar för våra arbetsplatser, läroplatser, gator och andra miljöer? Hur ska man kunna få beställare att se på sin belysning som ett produktionsmedel inom företaget eller i skolan? I mängder av kalkyler ser jag försök till LCC-beräkningar där man tyvärr bara ser på energibesparingen utan något krav på det mest väsentliga. Funktion och kvalité. Man tror inte på att livslängden är så pass lång som den faktiskt är för LED så underhåll och bytesintervallen räknas på samma sätt som den gamla ljuskällan. Man tar heller inte med i beräkningen att själva bytet av ljuskällor kostar mantimmar. Att effektivisera utan att ställa de grundläggande frågorna om varför, för vem och till vad ska vi ha denna belysning? Vilken kvalité vill vi och behöver vi ha just för den här typen av verksamhet och vad vill vi att ljuskällan och armaturen ska åstadkomma och prestera? Vi måste börja förstå att ställa oss dessa frågor om vi ska kunna lyckas med konststycket att uppnå bra belysning med god kvalité och prestanda. Först då får vi en belysning som är både energieffektiv och visuellt funktionell och som också kan uppfylla de biologiska och miljövänliga kraven på en belysning. En god belysning kan också ge sådana effekter som att hämma bakterier som coli och stafylokocker samt hämma melatonin. Under dagtid är det viktigt för dygnsrytmen. Detta glöms ofta fullständigt bort i ivern att spara energi. Rätt val av ljuskällor förhindrar även att miljöfarliga ämnen kommer ut i lokalen

när en ljuskälla går sönder så möjligheterna till företags- och samhällsvinster är enorma. Någonstans på vägen har man helt tappat insikten och vetskapen om VARFÖR vi har ljuskällor i våra rum. Behovet av ett ljus vi människor kan se och vistas i utan att bli sjuka eller få skador på ögonen. För vem, varför och vad vill vi att ljuskällan ska prestera och producera ljuset. Kunskapen om ljus och belysning är generellt låg och det är ett fåtal konsulter som har god kännedom om dessa frågor och kan rekommendera hållbara lösningar. Hälsoperspektivet och de visuella och ergonomiska aspekterna och har kommit i skymundan. Man ser uteslutande på investeringskostnaden i tron att det ska vara så här som det ”alltid” har varit, d.v.s. dålig belysning och besparing till varje ”kostnad”! Man prisar hellre en spektakulär anläggning med massor av färger än den, där funktion, hälsa, miljö och hållbarhet borde vara det primära. Vem som helst kan montera upp ljuskällor, men bara ett fåtal kan skapa en miljö där vi ser, syns, upplever och trivs i den artificiellt belysta miljön. Med rätt kunskap kan man välja en belysning som inte, efter det den tjänat ut, fyller vår miljö med miljöfarliga ämnen och dessutom åstadkomma en belyst miljö som är hälsosam, långsiktig och oerhört lönsam.

ENERGiEFFEKtiViSERiNG

Dessa monteras in i en redan dålig armatur med mycket låg verkningsgrad till att bli en ännu sämre ljuskälla med mycket kort livslängd och usel ljusbild. Så kallade ”Quick fix”. De företag som ger sina uppdragsgivare den här typen av råd är på gränsen till kriminella så tillvida att de lurar kunderna att de fått en bättre belysningsanläggning när de egentligen köpt en sämre belysning, standard och kvalité. De saknar utöver detta ofta kunskap om CE-märkning och är endast ute efter att få fram snabba resultat utan en tanke på vilka konsekvenser det blir för dem som tvingas vistas i lokalerna. Jag är övertygad om att de mest handlar om skolor och äldreomsorgslokaler där det redan nu är dåligt utformad belysning. Dessa människor behöver bättre belysning. Inte en försämring av en redan dåligt belyst miljö. Att omsluta LED-chip med ett plaströr gör att livslängden kortas av och oftast ger upphov till tätare byten än de gamla lysrören. Den här vetskapen vill man inte förmedla, om man ens vet om den. Tyvärr så ser beställare det här som en enkel lösning på ett problem och därmed inbillar man sig att saken är ur världen. Vad som är god eller dålig belysningskvalité saknar man ofta kunskap om tros att det ändå är deras ansvar. Som exempel vill jag även nämna det bisarra beställandet av högtrycksnatriumbelysning. Den sämsta ljuskällan vi människor konstruerat och som gör att vi varken kan se färger, konturer, rörelser eller kontraster monteras nu ”en messe” efter vägar och gångstråk. Den har dessutom en mycket låg systemverkningsgrad. Enligt en Amerikansk undersökning nådde endast 36,8 lumen/W av hela 140 lumen per watt ned till marken där man ska gå eller köra. Samma undersökning kunde konstatera att över 80 % av ljuset från LED nådde marken. Lägger man här till att det krävs runt tre gånger så mycket ljus för att en bilförare eller gångtrafikant ska kunna se omgivningen med samma visuella effekt som med LED så förstår alla som kan räkna att det är ett felbeslut. Denna ljuskälla gör även att vi har svårt att bestämma avstånd vilket jag förmodar är en viktig parameter när gångtrafikanter och bilförare vistas tillsammans på vägarna. Denna ljuskälla byter man nu ut i New York ut med kommentaren ”Äntligen

Jan Kans Durability by Kans Leksand

4/2013 förnybar energi 

9


ikea laddar grönt i  Helsingborg ENERGiEFFEKtiViSERiNG NYHEtER SVERiGE

I mitten av november invigdes en ny laddstation för elbilar på Ikeas parkeringsplats. Laddstationen som är ett samarbete mellan Ikea, Öresundskraft och teknikföretaget Garo AB klarar att ladda samtliga elbilsmärken på marknaden.

Svenska Kyrkan satsar  på vindkraft Svenska Kyrkan lägger 70 miljoner kronor på två nya vindkraftverk. På måndagen invigdes ett av dem i bohuslänska Dingle. – Det är viktigt att också kyrkan satsar på förnyelsebar energi, säger Per Eckerdal, biskop i Göteborgs stift, som klippte bandet och tryckte på startknappen.

2012 ett rekordår  - högsta totala  elproduktionen  någonsin Ett blött 2012 gav den tredje högsta produktionen från vattenkraft någonsin. Vindkraften slog nytt rekord liksom den totala elproduktionen och nettoexporten var den högsta någonsin. Det visar ny elstatistik över 2012 från Energimyndigheten.

Ja till vindkraft i havet   – Kattegatt Offshore Havet utanför Falkenberg ser ut att få en vindkraftspark i framtiden. På tisdagen sade kommunfullmäktige ja till företaget Favonius ansökan om att bygga upp till 50 vindkraftverk till havs.

10 

förnybar energi  4/2013

miljardsatsning på  etanol dröjer Miljardsatsningen på en etanolfabrik i Karlshamn går tills vidare på sparlåga. Orsaken är att intressenterna bakom projektet avvaktar en osäker marknad, rapporterar Sveriges Radio Blekinge. – Vi håller det på ett minimum, säger Arne Medlien, som sitter i ledningen för det norska investmentbolag som är hälftenägare av Nordisk Etanol AB. Läget är tufft. Nybilsförsäljningen av etanolbilar har nästan upphört, och försäljningen av etanol har gått ner med 25 procent från januari till juli - något som också drabbat Lantmännens etanolfabrik i Norrköping. Mikael Runesson, vd för Nordisk Etanol i Karlshamn, har lämnat sin heltidstjänst för att i stället arbeta som konsult på deltid. – Signalerna är inte bra. Vad marknadspriset för etanol blir får vi se, det beror ju också på världsmarknadspris och tillgång, säger han. ATL.nu 2013-12-03

Energi lönsamt i Sverige Energiproduktion är lönsamt i Sverige. Tyska Eon har tjänat 36 miljarder kronor bara på två år. Tyska el- och gasföretaget Eon tjänar stora pengar på den svenska energimarknaden. Enligt Dagens Industri har vinsterna som skickats till de tyska ägarna uppgått till närmare 36 miljarder kronor bara för de två åren 2010 och 2011, vilket gör den svenska verksamheten till en veritabel vinstmaskin. Eon äger bland annat Sydkraft och Graninge och därmed kärnkraftsverk som Oskarshamn. Eon tjänade pengar även i fjol på den svenska verksamheten, men enligt Di så gjordes inga vinstutdelningar till de tyska ägarna då. Vinsten efter finansnetto uppgick då till 9,2 miljarder kronor på en omsättning på 38,7 miljarder.

Ekonomisk kris för  triventus Vindkraftsföretaget Triventus, med huvudkontor i Falkenberg, ansöker om företagsrekonstruktion. Företaget har 70 anställda i Falkenberg och har tidigare spåtts en ljus framtid. Bland annat utsågs Triventus till årets Gasellföretag i Halland 2010 – ett prestigefyllt pris som företaget fick för sin goda tillväxt. Men nu är det ekonomiska läget ett helt annat. Företaget skriver i ett pressmeddelande att sjunkande elpriser, minskad efterfrågan på el och lägre priser på elcertifikat lett till ekonomiska problem. En rekonstruktion skulle enligt företaget ge en möjlighet att reda upp ekonomin. Triventuskoncernens dotterbolag Triventus Service berörs inte av rekonstruktionen.


ENERGiEFFEKtiViSERiNG

i föregående nummer av Förnybar  Energi & Energieffektivisering… …intervjuades  Anders Björbole.  Här är två kvarter  där ”Energijägaren”  Anders Björbole  varit aktiv vid den  framgångsrika  renoveringen Här är en bild på ett av 10 st 7-våningshus som tilläggsisolerats och där fönstren bytts. Området heter Orrholmen och dessa hus använde när de byggdes ca 225 kWh/ m2 och år. Efter renovering ligger de idag på 95-105 kWh/m2 och år.

Det här är en bild på vårt första nybyggnadsprojekt efter att vi startat partneringen. Nya Järpen som använder ca 55 kWh/ m2 och år i A-temp. Det finns 225 m2 solfångare som matar in på fjärrvärmenätet. Drar man ifrån den solvärmeproduktionen så hamnar husen(3 st) på ca 48 kWh/m2 och år.

4/2013 förnybar energi 

11


Klipp från Dagens  industri: SERO

Svensk vindkraft har haft en rekordhöst tack vare perfekta vindar. I framtiden lär det bli ännu fler toppnoteringar. En vecka i oktober producerade svensk vindkraft 320 GWh el. Därmed krossades det gamla rekordet på 268 GWh från hösten 2011. Men det dröjde inte länge innan det var dags för en toppnotering. Vecka 46 i mitten av november producerade vindkraften 333 GWh. Därmed stod vindkraften för 10 procent av den svenska elproduktionen under veckan. Det är nästan dubbelt så mycket som två reaktorer i Oskarshamn producerar under normal drift. ”Det är ett kvitto på att vi installerat vindkraft, men naturligtvis också att det var fördelaktiga lågtrycksbanor över områden med vindkraft”, säger Matina Rosenberg, analytiker på elhandelsföretaget Bixia. Vid årsskiftet ska det enligt Svensk Vindenergis prognos finnas över 2.700 vindkraftverk i Sverige som tillsammans beräknas producera 8,8 TWh el i år. Det motsvarar cirka 6 procent av svensk elproduktion som domineras av kärnkraft och vattenkraft som står för 80 procent av elproduktionen. Fler vindkraftverk är på gång. Det byggs just nu omkring 500 vindsnurror, och det finns tillstånd att sätta upp ytterligare 1.830 stycken. ”Det är inte tal om några enstaka verk längre, utan nu byggs minst parker med minst fem vindkraftverk”, säger Mattias Wondollek, analytiker, Svensk Vindenergi. Därtill behandlas just nu ansökningar om över 5.300 vindkraftverk. Enligt prognoserna kommer svensk vindkraftproduktion fördubblas fram till utgången av 2016 fördubblas. ”Det kommer slås nya rekord hela tiden eftersom vi installerar allt mer verk”, säger Matina Rosenberg på Bixia. Den svenska vindkraftproduktionen närmar sig Danmark som är ledande i Norden, med 10TWh i fjol. Men snart kommer danskarna rycka ifrån igen när de inviger flera stora havsbaserade vindkraftparker.

12 

förnybar energi  4/2013

Ny översyn av  Elcertifikatsystemet Den 1 maj 2003 infördes i Sverige ett stödsystem för förnybar elproduktion och det fick namnet Elcertifikatsystemet. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem, åtminstone för producenter som måste konkurera med varandra, medan det är ett tvång för elkunderna, som måste köpa elcertifikaten. Däremellan ligger elhandelsföretagen som förmedlar certifikaten mellan producent och elkund, och tar betalt för detta. Även staten får sin del av kakan i form av moms, eftersom förmedlingen betraktas som en tjänst och därför är momspliktig. Marknadspriset styrs av förhållandet mellan tillgång och efterfrågan, där efterfrågan styrs av elkundens kvot av elcertifikat i förhållande till sin totala elanvändning. Undantag från kvotplikt görs för elintensiv industri, som har kvoten noll. Sedan starten har elcertifikatsystemet varit föremål för ett antal ändringar, till exempel 2007, då beslut togs att begränsa tilldelningen så att de kraftverk som togs in i systemet den 1 maj 2003 skulle få certifikattilldelning till utgången av 2012 och

att nya kraftverks om tagits i drift efter denna tidpunkt skulle få en tilldelningsperiod på 15 år. År 2012 kom Norge med i en gemensam elcertifikatmarknad med Sverige, vilket hittills varit positivt, eftersom Norge har ett underskott, det vill säga större efterfrågan än tillgång, och behöver köpa kompletterande certifikat från Sverige, där vi har motsatsen. Det svenska överskottet har funnits sedan starten och, frånsett ett par år, har ökat stadigt. Energimyndigheten bedömde att överskottet skulle sjunka under 2013, men i stället har det ökat till över 12 miljarder certifikat. Ett så stort överskott borde medföra mycket låga priser, i likhet med den misslyckade europeiska handeln med utsläppsrätter, men så har det inte riktigt blivit. En del stora certifikatproducenter släpper inte ut sina certifikat på marknaden och håller därmed upp priset på en någorlunda nivå, vilket övriga producenter kan vara tacksamma för. Priset har ändå svängt kraftigt, från en topp 2008/2009 då det ofta låg över 350 kr per certifikat (35 öre/kWh) till den

Figuren nedan visar spotpriset samt  den ackumulerade reserven (överskottet) sedan starten


Regeringen har beslutat om en kontrollstation 2015 för att genomföra lämpliga justeringar i elcertifikatsystemet och Energimyndigheten har fått uppdraget att göra en utredning och lämna en rapport i slutet av februari 2014. Nytt för denna gång var att organisatio-

ner och en del företag givits möjlighet att lämna samrådsyttrande. De tre samarbetande föreningarna SERO, SVIF och SVAF, har bildat en arbetsgrupp för stödsystemsfrågor, och den har arbetat med frågan och föreningarna har därefter lämnat varsitt yttrande till Energimyndigheten. Dessa finns att läsa på resp förenings hemsida. I samband med SERO:s yttrande lämnades ett pressmeddelande och det finns redovisat nedan.

Regeringen förväntas lämna en proposition till riksdagen hösten 2014 och ändringarna kan i bästa fall träda i kraft 2015, men mer troligt 2016.

SERO

låga nivån 140 kr under sommaren 2012. För närvarande, december 2013, är markandspriset ca 185 kr.

Christer Söderberg

PRESSmEDDELANDE 2013-11-27:

SERO vill rädda 1 500 kraftverk  från onödig nedläggning Om samråd med Energimyndigheten avs. Elcertifikaten. År 2015  skall hela systemet ses över. Om en elhandlare säljer 10 000 kWh el till ett hushåll måste denne samtidigt handla in 13,5 % elcertifikat, dvs. 1,350 elcertifikat, som sedan skall lämnas in för annullering den 1 april nästa år hos Energimyndigheten. De 13,5 procenten kallas kvotplikt och ändras år för år. Avsikten är att öka andelen förnybar energi i enlighet med ett EU-direktiv. Producenter av förnybar el från vind, sol, biokraft och småskalig vattenkraft tilldelas ett certifikat för var tusende kilowattimme. Certifikaten säljs sedan till elhandlare som använder dem till annullering. Problemet i dag är att det uppstått ett stort överskott på certifikat vilket pressar ner elproducenternas ersättning så att elproduktionen tappar lönsamhet. SERO begär i sin skrivelse att kvotplikten höjs kraftigt så att bättre balans uppstår mellan tillgång och efterfrågan på certifikat och priset återgår till tidigare nivåer. Samtidigt begär SERO att även den elintensiva industrin, som hittills varit befriad från att köpa certifikat också skall ingå i systemet med en fjärdedel av normal kvotplikt. Detta skulle hjälpa till att beta av det stora överskottet, som nu är 12 miljoner certifikat värda 2,4 miljarder kr. Om några storägare skulle börja sälja sitt överskott, finns risk för prisras och den risken hämmar investeringsviljan. Den 31 december 2012 åkte ca 1500 kraftverk ur systemet, de flesta var småskaliga anläggningar. Tillsammans producerade

de ca 10 TWh. Utan tillskott från elcertifikat blir lönsamheten för många av dem så låg att de hotas av nedläggning. Sverige skulle då minska sin produktion av ren förnybar el, vilket skulle öka utsläppen av växthusgaser liksom svårigheterna att uppnå ett hållbart energisystem. Problemet kunde mildras med tekniska förändringar i systemet. SERO föreslår att det införs differentierad tilldelning av elcertifikat så att mindre kraftverk får en något högre tilldelning för att kompensera för högre produktionskostnader. Detta motiveras av att mindre anläggningar ger större samhällsnytta per kWh och är det vanliga även i andra europeiska stödsystem. I dag krävs för att få en ny tilldelningsperiod, om 15 år, att hela kraftverket renoveras med utbyte även av komponenter som skulle kunna hålla i minst 20 år till. SERO föreslår därför en lösning som innebär ett system där delcertifikat införs motsvarande kostnaden för utbytta delar i relation till en helrenovering. Dessa förslag skulle kunna medverka till fortsatt drift i stället för onödig nedläggning av många kraftverk. Kontakt: Christer Söderberg Olof Karlsson www.sero.se

070- 677 26 90 070-285 19 88

4/2013 förnybar energi 

13


ENERGiEFFEKtiViSERiNG

Energieffektivisering är inte svårt –  bara lite komplicerat Vi är många som är förundrade över att det finns en stor lönsam potential att effektivisera energianvändningen som inte exploateras trots att tekniken redan finns. I praktiskt taget alla deklarationer om hur man skall ställa om energisystemet till att bli hållbart börjar man med att beskriva hur mycket förnybar energi man vill ha och i bästa fall kommer man på slutet ihåg att det var något till (visst ja – energieffektivisering) och slänger in det som jästen efter degen. Effektivisering är viktigast säger iEA (OECD) Nu har åtminstone retoriken blivit bättre på senare tid och det beror i någon mån på att man kommit på att effektivisering i ett samhällsperspektiv är STORT och inte lite smått i marginalen. IEA gjorde en analys i sin årliga skrift ”World Energy Outlook”, WEO 2012, av vad det skulle betyda om man baras gjorde det som redan var lönsamt med dagens teknik. Alltså det som vi enligt de vanliga föreställningarna har om hur ekonomin faktiskt redan borde ha gjort. Och de häpnade själva! Bara detta ”Energy Efficiency Scenario” skulle innebära att man nästan klarade det så kallade 2-gradersmålet. Och samtidigt fick en starkare ekonomi med större välfärd för de flesta och blev robustare mot ekonomiska risker. Det finns några få förlorare, nämligen de länder vars ekonomi bygger på export av fossilbränslen. Men den totala världsekonomin skulle medge att välfärden ökade. Sedan är det en annan sak att fördelningen av välfärdsförbättringen inte för den skull behöver vara rättvis. IEA har under sin snart 40-åriga existens gjort marknadsrapporter för kol, olja, gas och elektricitet. Nu har de emellertid fått upp ögonen för effektiviseringen och för första gången gjort en marknadsrapport där de noterar att investeringarna för effektivisering globalt är 300 miljarder dollar per år och därmed är i nivå med investeringarna för anläggningar som använder fossila eller förnybara bränslen. Och de säger att effektivisering är den dolda resursen som borde ses som det första och viktigaste bränslet. Man har under året dessutom gjort en specialstudie för att se vilken betydelse effektivisering har för en ekonomi utöver att sänka kostnaderna. I denna presenterar man en veritabel palett som visar på ökad produktivitet, ökade värden på tillgångar, lägre sårbarhet, ökad konkurrenskraft,

14 

förnybar energi  4/2013

Byt till LED! En LED-lampa drar ungefär 80% mindre el än en vanlig lampa. Foto: © Aurinko | Dreamstime.com

nya jobb och nya industrier samt möjligheter att minska fattigdomen i utvecklingsländerna. Sade vi också miljöfördelar och minskad klimatpåverkan? Nu kan man undra om dessa studiers resultat nått ut till pressen och om ni haft möjlighet att ta del av dem i vanliga media? Nej det har ni inte! Och det är en av sakerna som beror på att effektivisering inte är svårt – bara komplicerat. Det  är  inte  kundens  fel  att  marknaden  inte  fungerar. Varför är det enkla så svårt? Kanske, och paradoxalt nog, därför att det är så enkelt och det finns så många enkla saker att göra. Praktiskt taget varje vuxen kan nämna minst en och oftast flera tekniska åtgärder för att använda energin bättre och för att få lägre kostnader. Tekniken

finns – kunskapen finns. Men fråga istället en användare om vilken kombination av åtgärder som skall sättas in, när det skall göras, vem som kan leverera ett fungerande ”paket” och garantera funktionen. Det finns ytterst få som kan sätta samman allt det enkla. Det blir för komplicerat därför att det är så många saker som skall kombineras och det finns så många kombinationsmöjligheter! Därför blir det heller inte så mycket gjort som man skulle kunna och behöva. Vi lägger nämligen allt ansvar på kunden och på den enskilde. Vi blir bekymrade över att så lite sker och myndigheterna låter sedan utreda vilka hinder som finns. Man kommer fram till att folk saknar tillräcklig insikt och sjösätter informationskampanjer så att folk skall kunna göra ”bättre val”. Men det är INTE kundens/


förhållande till kunderna blir snart historia. Det är också av dessa anledningar som vi bildat EnergiEffektiviseringsFöretagen, EEF (www.eef.se). Vi vill att all den kompetens som finns i ”teknologibranschen” skall kunna samverka och leverera det kunderna vill ha. Det är inte kilowattimmar utan det handlar om den nytta (ljus, kraft, värme, kyla) som man får genom bra teknik och med färre kilowattimmar. EUs energieffektiviseringsdirektiv, EED Det är inte bara IEA som insett effektiviseringsens möjligheter. EU som har mycket större betydelse i våra vardagar har konstaterat att vi har en lönsam potential

2. Miniatyriseringen av förnybar energi som gör det möjligt att bli självförsörjande med el från sol eller vind eller rentav genom biobränsle. När man tidigare bara kunde anpassa systemet genom att ändra efterfrågan (belastningen) kan man nu också anspassa (komplettera?) med hjälp av lokal tillförsel. 3. Smarta(re) utrustningar. I första hand utformade att kunna kommunicera med ICT men också att vara självstyrande till exempel med respons på systemets frekvensförändringar eller bara vara bättre anpassade till lokala förhållanden och styrda av ljus, närvaro, temperatur eller personliga önskemål och behov. Starta kaffebryggaren till frukost klockan 7 utom på lördagarna då den går igång till Melodikrysset. De här tre förändringarna äger rum oberoende av varandra men skapar också en helt ny marknadssituation där kundens önskemål kan (och måste) tillgodoses på ett helt annat sätt än tidigare. Den brittiske energiforskaren Walt Patterson har uttryckt det så att ”Everything you know about electricity is wrong”. Han säger att konkurrensen inte står mellan olika bränslen och olika energiföretag utan mellan energitillförsel och teknologi. De traditionella energiföretag som inte inser att detta innebär att man måste ändra sitt

Hans Nilsson.

på cirka 20 %. Det vill säga att vi skulle kunna göra allt det vi gör idag men med 20 % mindre energi. Man bedömer att vi skulle spara pengar, cirka 10000 kronor per år och hushåll, och miljö. Vi skulle bli mindre sårbara. Men vi skulle också skapa flera jobb och utveckla nya industrier. Den politiker som inte tar detta erbjudande med uppsträckta händer finns inte! Eller…? Tyvärr är det så att endast några få har insett möjligheterna. EU har nämligen gjort ett direktiv baserat på att exploaterandet av denna lönsamma potential skall kunna ske till år 2020. Det skall ske genom ökad och mera djupgående renovering i byggnader, genom att energiföretagen ställer om till att leverera nytta med hjälp av så kallade vita certifikat, genom ökad grön upphandling, genom införande av energiledningssystem i alla företag, genom att yrkeskunnandet certifieras samt ytterligare några åtgärder som skall vara implementerade

till 4 juni 2014. Processen att omforma direktivet till svensk lag pågår och märkligt nog har man lyckats ducka för nästan alla allt utom det som praktiskt taget en hel bransch avvisat, nämligen obligatorisk mätning av värme för debitering! Och denna attityd från våra styrande illustrerar nog var haken sitter. Man är nämligen helt inställd på att marknaden till fullo styrs BARA med prissignaler. Några av regeringens prominenta rådgivare har gått så långt att de säger: ”I en perfekt fungerande marknadsekonomi behövs därför inga statliga ingripanden i termer av åtgärder för energieffektivisering. Skälet är helt enkelt att alla sparåtgärder som är lönsamma redan är gjorda.” Med denna utgångspunkt så är de enda åtgärder som behövs just att se till att alla människor får de prissignaler som behövs, till exempel genom utvidgad mätning. Detta kompletteras med information om till exempel tekniska möjligheter. Sedan antas människor själva plocka samman det de behöver. Alltså göra det komplicerade av sig själv. Denna syn på människor och marknader är totalt verklighetsfrämmande och det finns lyckligtvis ekonomer som har en annorlunda syn på hur man skall gå tillväga. Den gren som kallas beteendeekonomi betonar just att människor inte reagerar som robotar med pris och information som vägledning utan att bland annat tekniken måste utformas och erbjudas på ett sätt som ger dem ett handtag. Det kallas ibland för ”choice architecture”. EnergiEffektiviseringsFöretagen jobbar just med att försöka få fram affärsmöjligheter som bygger på principen att kunden skall få mera ändamålsenliga erbjudanden för att på så sätt lättare kunna välja och genomföra det som är lite komplicerat att göra själv. Vi kanske skulle vara tacksamma att våra beslutsfattare lämnar denna marknadsnisch åt oss att bearbeta själv, men vi arbetar också i den allmänna upplysningens tjänst och vill inte lämna beslutsfattarna utanför.

ENERGiEFFEKtiViSERiNG

användarnas fel att det blir så lite effektivisering. Det finns helt enkelt inte tillräckligt bra erbjudanden att köpa. Just nu befinner vi oss mitt inne i ett intensivt teknikskifte. Det är ett teknikskifte som har tre huvudingredienser. 1. Informations- och kommunikationsteknologin (ICT) utvecklas närmast explosionsartat. Det har stor betydelse för hur vi kan följa även energiförhållandena i våra hem och på arbetsplatser. För några år sedan installerades på den danska energimyndigheten ett system som gjorde det möjligt att kontinuerligt följa energianvändningen. Inom kort hade man en intensiv debatt bland personalen om varför man använde 40 % av energin när ingen var på jobbet. Men denna teknologi gör det också möjligt att styra med nya applikationer. Numera kan man bygga upp sitt eget system med komponenter som man köper i varuhusen och sedan styr hemmet med mobiltelefonen när man själv är på resa.

Hans Nilsson Ordf. Energieffektiviseringsföretagen samt ordf. i föreningen 100 % Förnybart

4/2013 förnybar energi 

15


BiOENERGi

Etanollastbil från Scania.

missriktad EU-politik kväver  framväxande marknad för bioetanol Globalt sett blir biobaserade råvaror som bioetanol allt viktigare för att tillgodose såväl industrins som transportsektorns behov. Regeringar inser att en övergång till förnybara bränslen och material är en nödvändighet om vi ska klara omställningen till ett grönt industrisamhälle. Nu krävs inte bara läpparnas eller tankens bekännelse utan också handling. Trenden är tydlig, inom EU talar man om en biobaserad ekonomi för att möta global konkurrens genom minskat fossilberoende. Genom råvaru- och materialväxling från fossilt till förnybart kan vi skapa konkurrenskraft ur ett miljöperspektiv. Möjligheterna är många. Idag används biobaserade råvaror, så som bioetanol, i vitt skilda produkter. Korkarna på Arlas mjölkförpackningar ser ut som om de är gjorda av oljebaserad plast, i själva verket är de tillverkade av sockerrör från Brasilien. Vi kan tanka biobränslen och därmed använda bilen med gott samvete samtidigt som vi driver fram bilar med allt lägre bränsleförbrukning. Många idéer finns i utvecklingsstadiet till gagn för den biobaserade och hållbara ekonomin. Trots god politisk vilja och tekniska möjligheter finns en risk att utvecklingen stannar av. Etanolen har på senare år gått tillbaka i genomslag i Sverige, sina goda miljöegenskaper till trots. ED95 ger exem-

16 

förnybar energi  4/2013

pelvis lika hög verkningsgrad i dieselmotorer som fossil diesel, men mycket lägre utsläpp av både koldioxid och cancerogena partiklar. Koldioxidutsläppen minskar med upp till 90 % med ED95 och NOX-utsläppen med mer än 40 %. I Sverige riskerar en lång och framgångsrik industriutveckling gå till spillo trots att förutsättningarna finns. I Södertälje utvecklade Scania dieselmotorer för etanoldrift redan i mitten av 1980-talet och i många kommuner har kollektivtrafik bedrivits med etanoldrivna bussar. Det finns redan ett väl utbyggt distributionsnät för E85 i Sverige, som skulle kunna användas till flexibla fordon och för att tanka framtidens fordon med drivsystem så som bränsleceller, energieffektiva ottomotorer eller något helt nytt. Etanol är välbekant för de flesta och används redan på många ställen i världen och är jämfört med biogas eller vätgas mycket enklare och säkrare att använda. ED95 kan även användas för die-

selpersonbilar efter mindre modifieringar av motorn. De nordliga länderna har på lång sikt en god möjlighet att bli självförsörjande på bränslen som etanol. Genom en levande och framtidsorienterad skogsindustri sker redan idag en utveckling mot bioraffinaderier, samtidigt som biobaserade produkter växer fram ur de andra beståndsdelarna. Motorn i den biobaserade ekonomin är redan utvecklingen på spåret. Att bioetanol är ett viktigt bränsle är det alltså många som kan skriva under på. Färre känner till att den biobaserade industrin är på frammarsch över hela världen. I kemisektorn förväntas exempelvis andelen biobaserade produkter öka från 7 procent 2005 till 20 procent 2020. En ökning som enligt EU:s egna prognoser förväntas skapa 380 000 nya jobb inom unionen. Utvecklingen av en biobaserad ekonomi är därför med rätta en prioriterad fråga för att bidra till hållbar tillväxt och jobb inom EU.


Ylwa Alwarsdotter

Ylwa Alwarsdotter har arbetat i ledande positioner inom skogsindustri i 23 år och har alltid hållit sitt stora miljöintresse vid liv. Idag arbetar hon vid SEKAB Biofules and Chemicals.

LOKALA FöRENiNGAR

EU har sedan lång tid tillbaka höga tulllar på import av biobaserade råvaror. Många europeiska sockerbetsodlare driver på för att bevara dessa handelshinder. Deras hopp är att under skydd av höga importtullar kunna tillhandahålla råvaror till den europeiska biokemiindustrin. På sikt är det möjligt att inhemska producenter kan förse industrin med biobaserad råvara till världsmarknadspris, men idag är tillgången långt ifrån tillräcklig och framför allt inte till konkurrenskraftiga priser. Lika lite som effektivt resursutnyttjande och produktion kan ske utan internationell handel, kan en europeisk bioekonomi uppnås utan globalt perspektiv. Om inte tullarna tas bort kommer den europeiska biobaserade kemiindustrin inte att växa, utan tvärtom, bli utkonkurrerad av produktionen i andra länder där företagen har tillgång till högkvalitativ råvara till världsmarknadspriser. Tullarna som man trodde skulle skydda jordbrukarna riskerar alltså att istället förstöra deras möjlighet att utveckla sin egen biobaserade etanolproduktion för avsättning mot den kemiska industrin. När EU:s stats- och regeringschefer möts vid toppmötet i februari ska de diskutera den europeiska industrins framtida konkurrenskraft. Det kommer vara fokus på industrivaror och vad vi behöver göra inom EU för att ställa om vår industri för att bli mer konkurrenskraftig och långsiktigt hållbar. Den svenska regeringen måste i det sammanhanget ta aktiva steg för att motverka de handelshinder som hindrar utvecklingen. Med rätt policyramverk på plats kan den biobaserade ekonomin innebära enorma möjligheter för Europa.

Roland Gustavsson och Rolf Renholm var ett par av de som jobbade i vår monter där vi även visade upp vår nya roll-up med föreningens logga i nytt utförande.

Södermanlands Energiförening deltog med monter  på bomässa Södermanlands Energiförening deltog i årets Bomässa i Munktellarenan, Eskilstuna. Årets tema var ”Gör ditt boende bättre” och ett hundratal företag deltog under de tre dagarna som samlade ca 8.000 besökare. Kommunen informerade om de klimatmål som man jobbar för att nå. Eskilstuna Energi & Miljö informerade om energieffektivisering och presenterade möjligheter för fastighetsägare att producera egen el genom solceller. EcoKraft presenterade nya generationens solcellsmoduler och svarade på frågor kring kompletta solcellslösningar. Många besökare visade intresse och ville ha offerter. Näshultastugor presenterade sin energisnåla småhus anpassade efter kundens behov och byggda med förnybara byggmaterial. Lars Andrén, ordf i Svensk Solenergiförening, berättade från scenen om att kombinera pelletseldning och solvärme för att radikalt minska den fossila energianvändningen i småhus. Efter

presentationen medverkade han även i Södermanlands Energiförenings monter med rådgivning. I vår monter uppmärksammade vi särskilt intresset för att göra egen el genom solceller. En studiecirkel kring att göra egen el är redan igång under ledning av Per Ekstorm och ytterligare cirklar planeras. Vi fick ta emot flera intresseanmälningar till nästa cirkel där vi använder Johan Ehrenbergs bok om egen el. I vår monter presenterade vi även SERO och delade ut de senare numren av tidningen förnybar energi och inbjöd till medlemskap.Erfarenheterna från mässan var så goda att vi planerar att deltaga även nästa år. Tord Dahlén

4/2013 förnybar energi 

17


marknadsanalys från NEAS RAPPORt

Elpriset Senhösten har bjudit på relativt milt och fuktigt väder vilket har lett till att läget i vattenmagasinen har förbättrats. Den riskpremie som tillkom, på grund av att vi kunde ha gått in i en kall vinter med för lite vatten i magasinen, är därför nu i princip borta. Elpriserna hade en peak i mitten av oktober och en peak i mitten av november. Situationen i förhållande till de tyska priserna har utjämnats från att de svenska priserna (högst ovanligt) låg högre än de tyska. Om vi får en normalvinter med temperaturer i huvudsak under nollan kommer priserna sannolikt enbart få en skjuts uppåt när långtidsprognoserna pekar på ordentliga kallgrader. Skulle vi däremot få en blidvinter finns risk för riktigt svaga priser. De underliggande långsiktiga faktorerna som priser på koldioxidutsläppsrätter och kol fortsätter sannolikt sin svaga utveckling. Kolpriserna har stabiliserats men det är svårt att i dagsläget avgöra om det beror på att de bottnat eller om det är en ökad efterfrågan inför vintern som gör att de inte längre faller. Utsläppsrättspriserna kan få en liten uppgång om den nybildade tyska regeringen ger klartecken till den så kallade backloading planen som ska minska mängden utsläppsrätter och därmed förhoppningsvis öka priset. Nästa avgörande beslut är sannolikt vid EU-parlamentets

möte 16-17 december. Mycket tyder dock på att marknaden till stor del redan tecknat in detta i priserna. De nyligen avslutade klimatförhandlingarna i Warszawa gav små förhoppningar om nya breda uppgörelser vilket är förutsättningen för att beslut ska tas för att till exempel avsevärt få upp priset på utsläppsrätter. Elcertifikat Efter stigningarna direkt efter sommaren,

stabiliserades priserna strax under 200 SEK/MWh under november. November månads produktionssiffror var sedan större än förväntat vilket har gett ett säljtryck som pressat ned nivån till runt 180 SEK/ MWh. Det finns inga avgörande nyheter som påverkar priserna, utan de reagerar enbart på sälj- och köpintresse. Marknaden har lämnat sin avvaktande trend och handeln har tagit något mera fart. Däremot har det inte handlats lika mycket vid den här tidpunkten, jämfört med samma tidpunkt förra året. Endera bekräftar det att handeln har kommit igång senare än vanligt, eller att det har blivit en större andel direktförsäljning som inte syns på handelsplatserna. Det finns fortfarande osäkerheter runt vad som kommer att ske vid kontrollstation 2015. Det verkar som att marknaden har en förväntan på en höjning av kvotplikten för att kompensera skevheterna som råder idag, vad gäller bland annat snabbare utbyggnadstakt än prognostiserat. Det innebär risk för prisfall om det är så att det visar sig att kvotplikten inte ökas tillräckligt. Rekommendation Eftersom elpriserna fallit tillbaka sedan mitten av november på grund av milt väder finns det ingen anledning att binda på kort sikt. Däremot ska man vara uppmärksam på om prognoserna skulle vrida mot

18 

förnybar energi  4/2013


Jakob Vive Munk Sten Lillienau Neas Energy Observera: Analysen är skriven den 5 december och är baserad på då tillgänglig fakta.

Jakob Vive Munk, Neas

Recension av studieboken  ”Johans lilla egen el bok – En  bok om att göra lite nytta”

RECENSiON

ovanligt torr och kallt. Det skulle kunna innebära möjligheter till något bättre priser för helåret 2014. Det tillfälle man i så fall ska fånga är just när 10-dagarsprognoserna enbart innehåller ovanligt kallt och torrt väder. Det är då man har riskpremien för att ”det-kan-fortsätta-vara-kallt”. Så snart långtidsprognoserna innehåller mildväder faller priserna tillbaka. Elcertifikaten är svårare att ge en rekommendation för, på grund av osäkerheterna. Som det ser ut just nu är det inte sannolikt att de kommer att stiga över 200 SEK/MWh fram mot årets kvotpliktsredovisning i slutet av mars. Den rapport som Energimyndigheten lämnar i februari kommer sannolikt få stor betydelse för utvecklingen av priset. Om man vill trygga sitt pris kan det finnas anledning att låsa priset före detta, medan den mer riskbenägne fortsätter på rörligt. Slutligen rekommenderar vi att försöka få ut mesta möjliga värde ur ursprungsgarantierna genom att teckna längre kontrakt som innehåller europeisk certifiering vilket ger högre värde än att enbart sälja dem som ursprungsgarantier.

Johan Ehrenberg, känd debattör, entreprenör och tidningsutgivare och dessutom grundare av företaget EgenEl har gett ut en lärobok om hur man kan göra sin egen el genom solceller och vindsnurror. Det var studieförbundet ABF i södra Sverige som ville starta studiecirklar i ämnet och behövde en grundläggande bok. Under 2012 kom boken ”Johans lilla egen el bok” ut och trots vad titeln säger är det en omfattande bok i folioformat på över 200 sidor. Boken såldes direkt i stort antal till många ABF föreningar runt om i Sverige och har redan kommit ut i en andra upplaga. Boken tar på ett lättfattligt sätt upp grunderna för solel. Utifrån ett inledande kapitel om att vår välfärd bygger på tillgången på billig fossil energi. Men det annalkande klimathotet gör att vi inte kan fortsätta på samma sätt utan måste tänka om och använda den flödande energin sol, vind och vatten. Solcellernas funktion och uppbyggnad förklaras på ett förenklat sätt. De grundläggande begreppen för elenergi, spänning och effekt förklaras så att även icke tekniker kan ta det till sig. Enkelt men ändå sakligt. Ett avsnitt i boken tar upp hur mycket solel man kan få ut ur en anläggning beroende på hur de är riktade i förhållande till söder och lodlinjen. Solinstrålningen i Sverige tas upp och hur den fördelar sig över året. Detta avsnitt borde kompletteras med någon form av beräkningsmodell så att man räkna fram hur mycket min planerade anläggning skulle kunna ge. Ett kapitel handlar om hur solpanelerna monteras på tak eller vägg eller på fasta eller rörliga stativ. Här saknar jag viktiga påpekanden om säkerheten vid arbete på tak. Säkerhetsselar och förankring krävs om man jobbar på höjd. En del bilder visar höga stegar resta mot tak eller byggnadsställningar utan glidskydd eller förankring.

Deltagarna i vår studiecirkel önskar lite mer om monteringssystem och hur montering går till. Kanske en bildserie från ett väl genomfört projekt. Taket ökade belastning från solpanelerna och det vindfång som de utgör bör lyftas fram. Även risken för snabbare snöras bör också nämnas. Vindkraft och el från vindsnurror tas upp i ett avsnitt. Alla exemplen handlar om mycket små vindsnurror som kan bli aktuella för vissa platser med goda vindförhållanden. Men, som det påpekas i texten, elen från en liten vindsnurra blir relativt dyr. Ett avsnitt handlar om elnätet vi är beroende av och att annat avsnitt hur man mäter hur mycket el man producerar och hur man får betalt. Boken avslutas med olika tankar hur man lever mer elektriskt, om elbilar och andra fordon och om hur framtiden kan tänkas bli. Boken lämpar sig bra för en studiecirkel men bör kompletteras med uppgifter från företag som tillhandahåller kompletta lösningar, solpaneler, växelriktare och installation. Tord Dahlen

Sten Lillienau, Neas

4/2013 förnybar energi 

19


iNFORmAtiON

Syntetiska drivmedel i fordon och  transportsystem Ångmaskinen utvecklades från slutet av 1600-talet av Papin, Newcomen och James Watt. Ångmaskinen har en dominerande ställning fram till slutet av 1800- talet då ångturbinen börjar utvecklas. Nicolaus August Otto, var en tysk uppfinnare, mest känd som upphovsman till den första motorn med intern förbränning i en cylinder med kolv, den så kallade Ottomotorn, som fortfarande är den dominerande motorn i världen. Han började experimentera med gasmotorer tillsammans med två vänner 1864, då de bildade företaget N A Otto & Cie. Företaget finns fortfarande, nu under namnet Deutz AG Idén till motorn hade framlagts av fransmannen Alphonse Beau de Rochas i ett patent 1862 och när det patentet återupptäcktes 1884 ledde detta till att Ottos patent blev ogiltigförklarat i Tyskland. Senare forskning visar att de italienska uppfinnarna Eugenio Barsanti och Felice Matteucci patenterade den första funktionella motorn med intern förbränning redan 1854 i London (patent Nr 1072). Ottomotorn uppvisar klara likheter med italienarnas motor. Oberoende av de övriga fick Carl Benz 1879 patent på en egen fyrtaktsmotor som han satte i en trehjulig bil som han också fick patent på. Rudolf Christian Karl Diesel, var en tysk ingenjör och uppfinnare av dieselmotorn 1892. Företagen Friedrich Krupp och Maschinenfabrik Augsburg framställde 1893-1897 den första fungerande dieselmotorn. Motorn kunde köras på billigare bränslen men den var större och tyngre än konkurrenterna. Den blev populär i stora fordon som tåg, lastbilar och fartyg senare också när ekonomin gick bättre kom den även snabbt till vanliga bilar. Vi har i slutet av 1800-talet fått två huvudtyper av förbränningsmotorer med olika tändsystem och bränslen. • Ottomotor med elektriskt tändsystem och drivs av bränslen som kan motstå självantändning som Bensin Sprit Gas

• Dieselmotor utan tändsystem, där bränslet antänds av kompressionsvärmen Senare • Dual-Fuel motor. En dieselmotor där ett bränsle med högt motstånd mot självantändning antänds med ex.vis insprutning av diesel i tändcykeln. Dieselmotorn har i jämförelse med Ottomotorn betydligt högre verkningsgrad och kan använda mindre brandfarliga bränslen. Från början av 1900 talet är bensin det dominerande bränslet för Otto motorer. Parallellt med bensin är Ottomotorns konstruktion lämplig för alkoholer och gas. Bränslets egenskaper • Energitäthet • Viskositet • Flampunkt • Fryspunkt • Tändvillighet • Giftighet • Avgassammansättning • Lagringsstabil • Vattentolerans

kWh/kg eller liter

Bränslen med naturligt ursprung • Petroleum • Gas – Naturgas, Fossilgas, Biogas • Alkohol • Bioolja – FAME • DME ur svartlut • HVO Syntetiska drivmedel Tyska forskare utvecklar under början av 1900 talet två olika tekniker för att framställa syntetiska drivmedel ur kol. 1. 1910 – 1925 lyckas Friedrich Bergius genom ”high-pressure coal hydrogenation” förvätska gas från brunkol. 2. I mitten av 1930 talet lyckas Ingenjörerna Franz Fischer och Hans Tropsch med sin teknik att framställa vätska ur kol med en katalytisk process som kommer att benämnas FT-processen. När andra världskriget slutar finns tolv anläggningar för ”coal hydrogenation” och nio Fischer-Tropsch anläggningar i Tyskland. De två processerna kompletterade varandra genom att ”coal hydrogenation” producerade högkvalitativa bränslen för bensinmotorer och flygmotorer medan FT gav högkvalitativ diesel och smörjoljor och bensin av låg kvalité. Idag är Fischer-Tropsch processen väl etablerad framförallt vid tillverkning av metanol och GTL (Gas To Liquide) från metangas.

FT-processen.

20 

förnybar energi  4/2013


iNFORmAtiON HVO (Hydrotreated Vegetable Oil) HVO som utvecklas av NESTE Oil baserat på biobaserad råvara liknar den metod som utvecklades av Friedrich Bergius. Väte används för att avlägsna syret från den vegetabiliska oljan. Det är därför lämpligt att placera denna typ av anläggning i anslutning till ett petroleumraffinaderi. HVO ger inga restprodukter av typ glycerol som vid framställning av RME. HVO ligger mycket nära GTL som produkt. HVO är liksom GTL ett lämpligt dieselbränsle. GtL enl Fischer tropsch processen GTL enl Fischer Tropsch processen finns idag för dieselmotorer och Jetmotorer från företaget ECOPAR på svenska marknaden. ECOPAR har eget patent enl nr. 522 918. I en jämförelse innehåller RME (Rapsdiesel) ca sextio cancerogena ämnen. Blankdiesel (Utan FAME – Raps-, Soja, Palmoljebas) har ca tjugo cancerogena ämnen. GTL har i en jämförelse med RME nittio procent lägre antal cancerogena ämnen och ca femtio procent lägre andel kväveföreningar. Energiinnehållet i ECOPAR är ca 46 MJ/Kg jämfört med miljödiesel ca 42 MJ/Kg. ECOPAR har mycket goda köld- och värmeledningsegenskaper. I jämförelse med det föråldrade sätt vi idag använder biogasoch naturgas som drivmedel i våra fordon, är gas i vätskefas vida överlägset. Vår infrastruktur är byggd för flytande drivmedel. Energitätheten i GTL mot gas är nästan 1/1000 dvs en liter GTL motsvarar i det närmaste en kubikmeter biogas. Idag tillverkas GTL av 100% metan från naturgas, men kan även tillverkas av all metan som inte innehåller svavel. Idag facklas naturgas motsvarande 500 miljoner fat olja per år med motiveringen – det lönar sig inte att ta tillvara. Eftersom GTL (förvätskad metangas) passar dieselmotorer blir bränsleförbrukningen i jämförelse med en Ottomotor som drivs med biogas upp till trettio procent lägre.

GtL imorgon Storskaliga GTL anläggningar finns idag i huvudsak på södra halvklotet. En storskalig anläggning har en lägsta produktionskapacitet på ca 10 000 fat per dygn. Man beräknar att vid dagens kända gaskällor skulle tio procent av dessa kunna förse en stor reaktor med gas. Shells GTL reaktor i Quatar med 120 000 fat per dygn med start i juni 2011 hade en byggkostnad på ca 17 miljarder US Dollar. Under 2014 beräknas Chevrons anläggning i Nigaria tas i drift till en byggkostnad av 8,4 miljarder US Dollar och kapaciteten 34 000 fat per dygn. Om man väljer en modulbyggd anläggning av typ microchannel reactor med kapacitet 2000 fat per dygn skulle fyrtio procent av dagens kända gaskällor kunna producera GTL till en rörlig kostnad av ca US $66 per fat. I en storskalig reaktor beräknas rörlig kostnad till ca US$ 17,5 per fat. I mindre biogasanläggningar skulle man med en nyutvecklad plasmametod kunna tillverka 5000 liter per dygn med en lägre kvalité, men fullt användbar som inblandning i diesel. Roland Davidsson

Extrapris på böcker! Passa på - begränsat antal Beställ direkt från författaren Lars Andrén

www.drivkraft.nu

4/2013 förnybar energi 

21


PORtRÄtt

Motsättningarna har blivit skarpare Lars Rosén: • • • • • •

F 1945 Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm Karriär inom finans- och försäkringsbranschen Gift med Eva sedan över 40 år. Två barn, fem barnbarn Taxen Toker

Lars Rosén moderniserade Svensk Vattenkraftförening och hans perspektiv från dammkanten är fortfarande att organisationen skall vara modern och i samklang med samhällsutvecklingen. -- Mitt vattenkraftintresse grundar sig i ett stort intresse för natur och miljövårdsfrågor som jag haft sedan ungdomen. Det gjorde att jag mycket tidigt blev medveten om försurning och andra problem som orsakades av luftföroreningar. Det uppmärksammades som ett mycket stort problem på den tiden. Jag var redan då skeptiskt till förbränning av fossila bränslen. Huvudförhandling i Silverhyttan; Eva och Lars Rosén, Mark- och miljödomstolens ordförande Bodil Svensson, Maria Hellström, länsstyrelsen i Örebro och Walter Johansson.

22  8förnybar energi  förnybar4/2013 energi 1/2013


PORtRÄtt

”Motsättningarna har blivit skarpare än jag trodde att de skulle bli när det gäller viljan att offra småskalig vattenkraft för andra, motstående miljöintressen.” Tidigt blev han också intresserad av biologiskt balans i vatten och skrev bland annat ett mindre forskningsarbete om närsalter och annat som kunde ställa till problem med vattenmiljön. Det var ett eget initiativ under studenttiden, inspirerat av en lärare. -- Jag deltog i tävlingen unga forskare. Vann inte men kom tvåa. Det här var i början av 60-talet. Vattenkraften var väldigt i ropet på den tiden och jag kände stor entusiasm för det sättet att utvinna energi. I min barndom vistades jag också mycket uppe Bergslagen i närheten av Loka där jag hade släktingar på min mammas sida. -- Där var det självklart med småskalig vattenkraft. Jag minns att om somrarna när det var dåligt med vatten brukade kraftverksägaren blinka lite med lamporna sent på kvällen. Då var det dags att gå och lägga sig för litet senare stängde han dammluckorna och strömmen försvann. Men under några år låg Lars Roséns vattenkraftintresse i träda. Först i vuxen ålder fick han chansen att återknyta till intresset genom att kunna arrendera och senare köpa en gård. - Gården ligger mellan Karlskoga och Filipstad, ett par mil norr om Karlskoga. Det fanns inget kraftverk när hag köpte gården, för det hade de Geer plockat ner och satt in i Stjärnfors i stället. Men det fanns dammar och kanaler.

- Jag skötte gården genom åren i syfte att förr eller senare återstarta kraftverket. Det gjorde jag 2003, då jag drog mig tillbaka från 90 timmars arbetsvecka till 45 timmar. Då blev det tid över. Både jag och Eva hade en överenskommelse att vi skulle sluta med våra vanliga jobb vid 55 för att få tid över till annat.

Lars Rosén och SVAF:s revisor Göran Heyman på väg över stättan vid Mostorps gårds kraftverk

Kraftverket är mycket litet. 25 kilowatt i en gammal kulturmiljö, men tekniken är mycket modern. - Jag har just ställt om turbinvinklarna, vilket går att göra över internet. Samma sak gällerdammluckor och annat. Det är ganska avancerat.

Lars Rosén blev aktiv i Svensk Vattenkraftförening kring 2002 och blev ordförande i mitten av 2000-talet.

- Min mission i föreningen var tvåfaldig. För det första att modernisera och effektivisera styrelsearbetet. Det gäller att medlemmarna kan vara trygga med att föreningen tar tillvara deras intressen på ett effektivt sätt. Och för det andra att ställa om föreningen från ett teknikfokus till ett samhällsfokus. Det handlade om att modernisera synen på miljöarbete och kunna samspela med samhället i övrigt.

- Det går inte att arbeta emot det övriga samhället. I stället gäller det att få en roll och skapa en plattform.

Lars menar dock att motsättningarna har blivit skarpare än han trodde att de skulle bli när det gäller viljan att offra småskalig vattenkraft för andra, motstående miljöintressen. - Den största utmaningen inför framtiden när det gäller Svensk Vattenkraft är att vara modern och initiativrik, att spela en roll som är i samklang med utvecklingen. Vi får inte bli en motståndsrörelse på ständig defensiv. Det är en liv- och död-fråga. Så frågan är således lätt att svara på, men det är betydligt svårare att leverera. Jag upplever att föreningen är på rätt spår.

Text: Magnus Nilsson Foto: Gunvor Axelsson

4/2013 förnybar energi  förnybar energi 1/2013 9 23


KRöNiKA

Systemskifte Elmarknaden är under förändring, det är ingen tvekan om det. Frågan är om vi är i inledningen av ett systemskifte? Sverige har i princip sedan elektrifieringen haft ett fåtal stora aktörer som dominerat marknaden – med allt vad det innebär. Efter el-marknadens avreglering 1996 kan vi fritt köpa el från olika aktörer. Under senare år har möjligheten ökat att även kunna sälja el. Kommer därmed strukturen av el-marknaden att förändras och i framtiden se helt annorlunda ut? Mycket tyder på att konsumenterna själva vill ta en större kontroll över sin el-försörjning och därmed förändra den el-marknad som vi har idag. Aldrig tidigare har intresset för egenproducerad el varit så stor som nu. Framför allt kan det konstateras ett kraftigt ökat intresse för solel. Installationstakten fördubblades under 2012 jämfört med året före. Och allt tyder på att ökningstakten håller i sig under 2013. I Sverige installerades 2011 drygt 4 MW solcellsel och under fjolåret kom vi upp till 8,4 MW installerad effekt solel. En i och för sig spännande utveckling men ganska blygsam i en internationell jämförelse. I Danmark installerades220 MW solcellseffekt under 2012 och i Tyskland, som vi ofta omnämner som det goda exemplet, hela 7400 MW. Och då var Tyskarna inte bäst i klassen, det var Italien med sina 9100 MW installerad solcellseffekt. I Tyskland producerades 30 TWh solel under 2012 vilket motsvarar knapp 6 % av landets årliga elanvändning. Frågan vi nu ställer oss är när de här volymerna når Sverige? Först och främst kan vi konstatera att Sverige har samma möjlighter att utnyttja solcellstekniken som våra grannländer i söder. Vi har i det närmaste samma förutsättningar vad gäller den årliga solinstrålningen som större delen av Tyskland. Det finns gott om landarealer och ännu mer spännande är att vi har ungefär 300 km2 oskuggad, söderorienterad takarea i vårt

24 

förnybar energi  4/2013

land att applicera solceller på. Skulle vi på denna area anlägga solceller med 15 % verkningsgrad skulle vi kunna omvandla 35-40 TWh solel per år. Inte illa! Vi ser nu ett allt större intresse för att ta kontroll över sin energiförsörjning, av såväl privatpersoner som inom industrin och även den offentliga sektorn. Allt fler företag investerar i vindkraft. Fastighetsförvaltare och privatpersoner investerar i teknik för att kunna producera sin egen värme och sin egen el. Vi går helt enkelt mot ett systemskifte där dominansen på el-marknaden bryts. Allt fler vill och kan producera sin egen el och till med bli elleverantörer och få betalt för den el som levereras ut på nätet. Förutsättningarna för egenproducerad solel har aldrig varit bättre än nu. Priserna på solceller har sjunkit med 60-70 % de senaste 6-7 åren. Prisfallet tillsammans med det 35%-iga investeringsstödet för solceller har ökat konkurrenskraften påtagligt. Vid sidan av detta kan nyttjande av elcertifikat och eventuellt kommande skattereduktion för egenproducerad el ytterligare spä på lönsamheten. Kan sedan solcellspanelerna utnyttjas för andra funktioner, till exempel som balkongräcken, för solavskärmning eller som fasad- och eller takmaterial blir det ytterligare ett plus!

Och som sagt intresset är stort! På Energimyndighetens hemsida finns statistik om beviljade stöd för solceller. Från den 1 juli 2009 fram till 31 oktober 2013 har hela 2117 ansökningar beviljats, motsvarande en summa på nästan 366 000 000 kronor. Av dessa är 1457 ansökningar (drygt 136 miljoner kronor) beviljade till privatpersoner. Det talar sitt tydliga språk; allt fler vill producera sin egen el och minska sitt elberoende. Sedan finns det naturligtvis andra drivkrafter för det systemskifte vi ser i antågande. Miljö- och klimatskäl kan vara ett och konkurrenskraft kan vara ett annat. Förutom de omfattande installationerna av solceller i Europa, som omnämnts tidigare, ser vi nya marknader ta fart. Det installeras till exempel 1 solcellstak var 4:e minut i USA. I Japan installeras ett solcellstak varannan minut och i Bangladesh förses ett tak med solceller varje minut. Förhoppningsvis tar det inte allt för många år innan den installationstakten når Sverige!

Lars Andrén www.drivkraft.nu


Hur fungerar politik och politiker?AB Vestasvind Svenska (Vestas Sverige)

VAttENKRAFt

En lektion i cynism (och rationalitet)

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.

Varför är avsuttna politiker värda pengar som konsulter? Gamla politikergubbar, och gummor, kan förefalla vara ganska misslyckade existenser. De har ofta en halv universitetsexamen och har en av de första. Idag, med ett kvartssekel inte haft ett riktigt jobb på decennier. DeViär var gamlaockså och oglamourösa.

erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för

Svaret är att politiken inte funkar som vi får lära oss i skolan och ofta även på universitetet. Staten styrs inte genom att riksdagen sin förstklassiga effektivitetvilka ochsen beprövade fattar beslut om lagar, väl utredda och präglade av rationellt samhällsintresse, lojalt tillämpasdriftsäkerhet. av regering, myndigheter och domstolar styrda av oväld och rättskänsla. Tvärt om. Staten ser utifrån ut som en pyramid. Men det är bara fasaden. Där inne finns ett virrvarr av små pyramider och i sista hand Vårbåde kompetens omfattar allt från utvärdering avinflytande, platseranslag, till status, av individer som alla har sina egna agendor ideologiskt och av egenintresse. De kämpar om makt och trygghet och för sina idéer. De påverkarservice varandra och de påverkas utifrån. Det handlar om allas krig mot alla och allas symbios och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift. med alla. Tre citat som i korthet säger en hel del om politikens villkor: Inför varje etapp finns våra experter med för att ge 1. ”I politiken har vi har ofta två skäl att göra något. Det vi talar om öppet, och sen det verkliga skälet.” branschens bästa stöd råd. Med 2. ”Politik styrs inte alltid av vad som fungerar, utan av vad som låter braoch när man säger det.”andra ord: Om du 3. ”Politik är som korv. Man skall helst inte se på när den kommer till”.

visar oss din plats så agerar vi med kraft.

Cyniskt? Ja! Sant? Till stor del. För att över huvud taget förstå vad som händer och kunna driva, stoppa eller förändra förslag, måste man ha varit med på insidan. Vet vad som går att göra, vad som förmodligen är dömt att misslyckas, vilka argument som tas på allvar, vem du kan lita på och hur olika aktörers intressen ser ut.

Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25 Det är därför gamla ärrade veteraner har ett marknadsvärde som konsulter. De vet hur saker fungerar inne i pyramiden. Och den E-mail: vestas-sverige@vestas.com• www.vestasvind.se kunskapen kan ha enorma värden. Magnus Nilsson

CORNELIS MEKANISKA AB Vi utför till kraftverksindustrin:

- Turbintillverkning

- Ombyggnader

- Renoveringar

- Betongsprutning

- Reparationer

- Injektering

- Service

- Entreprenadarbeten

- Tillverkning av grindrensare

- Mobil betongblandning

- Automatiseringar

- Uthyrning byggnadsmaskiner

För mer info www.cornelismek.se CORNELIS MEKANISKA AB Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: cornelis.mekaniska.ab@telia.com

4/2013 förnybar energi 

SEROjournalen nr. 3 - 2006

27

25


GRÖN ENERGIpRoDUKTIoN VAttENKRAFt

VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR FÖR opTImAL ENERGIpRoDUKTIoN

Många brister och stora frågetecken i delbetänkandet Några av SVAF:s kommentarer:

Konsekvensbeskrivningarna är utomordentligt undermånliga och förbiser i allt väsentligt konsekvenserna av att närmare 50 procent av landets elförsörjning i ett moment blir utsatt stora risker att bli utslagna. • Utredaren har inte tagit ställning till att alla inblandade parter vid beslutet om Vänerns sänkning drog slutsatsen att en omprövning – märk väl inte en ny tillståndsansökan och dess behandling som är avsevärt mer omfattande – skulle bli alltför omfattande och kostsam och fann ett sätt att inom ramen för gällande vattendom lösa problemen.

GENERAToRER upp till 20 000 kVA

• egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner AUTomATIKUTRUSTNINGAR

• inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering • ger optimal energiproduktion

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

• hög- och låg-

spänningsmaskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: power@bevi.se, www.bevi.com

26 

förnybar energi  4/2013

• Det finns inte någon samlad ekonomisk bedömning av de totala kostnaderna för nyprövning av samtliga tillstånd som inte har tillstånd enligt MB eller den tidsrymd det kommer att behövas för ett genomförande. Bedömd kostnad för en full nyprövning (visserligen sägs det i utredning att det skall bli en någon förenklad ansökningsprocess utan att närmare ange var förenklingen ligger) av samtliga tillstånd är någonstans mellan 40 – 60 miljarder och en tidsåtgång på ca 40 – 50 år. Därtill kommer kostnader för miljöåtgärder. Det är de stora KMW-anläggningarna som kommer att kraftigt påverka kostnaden och tidsåtgången. • Det finns inte någon konsekvensbedömning angående vad som händer med de ca 90-talet kraftverk som finns i våra undantagna vatten (4 kap 6§ MB)

• Det saknas en analys av konsekvenserna när avskrivningstiden/ amorteringstiden riskerar sänkas från 40 till 25 år och vad det innebär för att inrätta bästa möjliga teknik (BMT) i kraftanläggningarna. Användande av BMT är dyrare och har en betydlig längre hållbarhet än enklare tekniker. • Det saknas en vederhäftig konsekvensanalys om vad som händer med den biologiska mångfald i vattendragen om det sker ett borttagande av hinder som gör att främmande arter och sjukdomar fritt kan sprida sig och hur det påverkar att uppnå miljömålet Levande sjöar och vattendrag. • Någon analys av konsekvenserna för historiska, i dag aktiva, industrimiljöer har inte gjorts, trots att kulturmiljöutredningen talar om att bevara kulturmiljöer levande och öka möjligheterna att idka verksamhet efter nutida förhållanden. Det har inte gjorts någon analys över att det från och med 1 januari 2014 kommer en lagändring som innebär starkare skydd för anläggningar uppförda före år 1850. Att frånta dessa anläggningar deras tillstånd eller ge dem så stora pålagor att det inte är möjligt att driva dem vidare gör det framtida bevarandet svårt. SVAF:s remissvar kommer att skickas till medlemmarna innan jul.


Vattenverksamhetsutredningen kom med ett betänkande den 1 oktober 2013 som kommer att innebära, om utredningen går igenom, ett stort hot mot den småskaliga vattenkraften – och all annan vattenkraft.

Sammanfattningsvis innebär förslaget – där utredaren går mycket längre än uppdraget från politikerna anger – att mycket tid och pengar kommer att läggas på juridiska tvister och rättegångar, istället för praktiskt motiverade miljöförbättrande åtgärder i vattendragen. I korthet innebär förslagen i Vattenverksamhetsutredningen delbetänkande Ny tid ny prövning - förslag till ändrade vattenrättsliga regler. SOU 2013:69:

Att samtliga vattenverksamheter – från Harsprånget till mikrokraftverk - som inte har tillstånd enligt miljöbalken, vilket är de oavsett storlek, ska prövas på nytt enligt Miljöbalken och länsstyrelsen får möjlighet att förelägga om detta. Det innebär att 98 procent av alla vattenkraftverk delbetänkandet förlorar sina tillstånd om förslagen skulle bli verklighet: I delbetänkandet står följande: Miljöprocessutredningen har inhämtat uppgifter från miljödomstolarna om antalet prövningar av kraftverk och regleringsdammar som har gjorts enligt olika årgångars lagstiftning. Av dessa uppgifter framgår att sammanlagt 3 727 vattenkraftverk och regleringsdammar har tillstånd enligt MB, VL, ÄVL eller äldre bestämmelser. Av dessa har endast 73 anläggningar (2 procent), tillstånd enligt MB. Resterande 3 654 vattenkraftverk och regleringsdammar har alltså äldre tillstånd, 261 (7 procent) enligt VL, 3 266 (88 procent) enligt ÄVL och de resterande 127 (3 procent) enligt ännu äldre bestämmelser. • Prövningen enligt miljöbalken ska ske som om det vore en helt ny anläggning, även om domstolen ska ta hänsyn till att det redan finns en anläggning på platsen

• Om verksamhetsutövaren inte följer föreläggande ska länsstyrelsen lämna ärendet till Mark- och miljödomstolen som ska förordna om tillståndens/rättigheternas upphörande vid en viss tidpunkt

• Vid en ändring av en verksamhet ska processen och det nya tillståndet som huvudregel omfatta hela verksamheten. Om det är lämpligt kan ärende och tillstånd begränsas till enbart ändringen • Domstolen ska alltid överväga tidsbegränsade tillstånd

• Verksamhetsutövaren ska vid utrivning betala skälig ersättning för skador på annans egendom som orsakas av bestående ändring i vattenförhållandena t ex minskat fastighetsvärde på grund av en sjö blir ett dike

• Avslås eller avvisas ansökan ska domstolen även besluta att anläggningen ska rivas ut på verksamhetsutövarens bekostnad

• Verksamhetsutövaren kan få ersättning om det vid en avvägning mellan det allmännas och den enskildes intressen inte framstår som rimligt att den enskilde själv får bära kostnaderna för ingreppet.

• Verksamhetsutövaren kommer att vara skyldig att bekosta en ansökan om utrivning hos Mark- och miljödomstolen

Ovan beskrivna är ett axplock och är inte ett fullständigt utdrag av utredningens förslag, av vad som kommer att hända om vattenverksamhetsutredningen godtas av politikerna. Utredningen är nu ute på remiss fram till den 3 januari 2014.

• Domstolen kan också besluta att anläggningen ska rivas ut på den underhållsskyldiges bekostnad till skydd för allmänna intressen, staten, en kommun eller ett vattenförbund

VAttENKRAFt

Ny tid - nya prövningar för vattenkraftbranschen

• Förslag till ändring av lagstiftningen kommer att träda i kraft den 1 juli 2014

SVAF:s årsstämma i Karlstad 12-13 april

R-CON Elteknik är idag ett fristående företag där en del av verksamheten fokuseras på styr och kontrollsystem till turbiner. Den huvudsakliga produkten är Global Hydro Energy:s Hero system. Detta system är anpassat och utvecklat enbart för turbinanläggningar detta system har används och utvecklats under många år vid installationer av GHE:s turbiner. Ta kontakt med Stefan Nilsson för mera information.

____________________________________________________ R-CON Tel 011-311 390, www.r-con.se, kenneth@r-con.se, stefan@r-con.se

4/2013 förnybar energi 

27


VAttENKRAFt

Vill vattendirektivet se återgång till orört tillstånd ”innan människan” eller gör svenska politiker och myndigheter fel Som ordförande i SVAF har jag de senaste månaderna försökt förklarar att det inte är Ramdirektivet för Vattens och därmed EU:s fel att Hav- och Vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, vattenmyndigheterna och länsstyrelserna bestämt sig för att försöka slå ut så många vattenkraftverk som möjligt. Felet är de svenska politikernas eftersom regering och riksdag inte tar sitt ansvar utan låter enskilda tjänstemän och myndigheter bestämma. //Gunvor Axelsson Jag törs påstå detta dels för att jag själv är jurist och har ägnat de senaste sex-sju åren åt just vattenrätten i allmänhet och frågan om de historiska kraftverken ”går på tvärs med” vattendirektivet i synnerhet. Dessutom har jag stöd i mina åsikter från andra jurister som har varit med mycket längre och som arbetat med ramdirektivet för vatten sedan EU började behandla det, långt innan det antogs av EU-parlamentet.

De kanske mest namnkunniga är dåvarande miljööverdomstolens tidigare ordförande Ulf Bjällås och advokaten Magnus Fröberg som för Naturvårdsverkets räkning arbetade i EU-kommissionen med vattendirektivet när det arbetades fram. De båda har på uppdrag av Miljömålsberedningen analyserat frågan

”Är målen i EU-direktiven som rör vatten genomförda på ett juridiskt korrekt sätt i svensk rätt och kan genomförandet anses funktionellt?” Svaret är en lika juridisk som förödande kritik på ett antal punkter. Några presenteras här:

Var i Sverige, efter vilka vattendrag, kan man hitta ”vad som anses vara av människan opåverkade förhållanden”; och vad händer om vissamyndigheter vill återföra landsbygden till ett läge ”innan människan”?

Efter att Bjällås och Fröberg har konstaterat att (r)amdirektivets och havsmiljödirektivets miljömål får anses genomförda i svensk lagstiftning på ett i huvudsak juridiskt korrekt sätt. börjar kritiken:

Lagstiftaren har inte i tillräcklig omfattning försökt förenkla och fylla ut regelverket så att det blir tillämpbart. Till viss del synes den svenska lagstiftaren ha närmast abdikerat, då komplexa bedömningsfrågor som borde ha reglerats i lag istället har överlämnats till tillämpande myndigheter. Det finns också ett flertal exempel på att det svenska genomförandet, framförallt i de myndighets-föreskrifter som har meddelats, i sig har ökat komplexiteten istället för att räta ut de frågetecken som finns i ramdirektivet.

Enligt vår uppfattning är bestämmelserna i flera avseenden otydliga, svårtillämpade, oförutsebara, ineffektiva ur både miljösynpunkt och kostnadssynpunkt, samt uppvisar brister när det gäller ändamålsenligheten.

I kvarnbyn Resville vid Flian finns anteckningar om kvarnar sedan år 1230, detta är Biskopskvarnen.

28 

förnybar energi  4/2013

När det gäller sättande av miljömålen för vattenförekomster enligt ramdirektivet utgår bedömningen från vad som anses vara av människan opåverkade förhållanden. Det som därefter accepteras är inga eller endast mycket små av människor framkallade förändringar (hög ekologisk status) eller små eller lätta förändringar till följd av mänsklig verksamhet (god ekologisk status).

Ramdirektivet ger däremot ett antal möjligheter att peka ut en vattenförekomst som konstgjord eller kraftigt modifierad, med ekologiska krav som är anpassade till den modifierade vattenförekomsten, bestämma en längre tid för att uppnå miljömålen, eller att under vissa förutsättningar besluta om lägre satta miljömål. Orealistiskt högt ställda miljömål enligt ramdirektivet kan vid genomförandet av åtgärdsprogrammen visa sig mycket kostsamt för Sverige som land, eftersom det kan komma att innebära att kostnadskrävande försiktighetsmått måste finansieras av allmänna medel samtidigt som åtgärderna kan leda till mycket stora begränsningar för svenskt näringslivs utveckling och för samhällsutvecklingen generellt.

I enskilda prövningar och dess rättsliga status är att vi har valt att använda begreppet miljökvalitetsnormer för det som inom ramdirektivet och havsmiljödirektivet benämns miljömål. I Sverige används dessutom begreppet miljökvalitetsnorm för en rad olika typer av bestämmelser om miljökvalitet. Detta bidrar till att det blir svårt att förstå att de svenska miljökvalitetsnormerna för god ekologisk status och god miljöstatus för havsmiljön inte ska vara bindande vid prövning av enskilda verksamheter.


Regler oom dammsäkerhet med syfte att förebygga dammbrott ska införas i miljöbalken. Dammbrott ska motverkas bland annat genom att stödja utvecklingen av dammsäkerhetsarbetet hos dammägarna samt stärka tillsynen av dammsäkerheten. Förslagen innebär i huvudsak följande. De dammar som finns i Sverige ska klassificeras utifrån en bedömning av ett eventuellt dammhaveris sammanlagda konsekvenser i för samhället. Beroende på konsekvenserna ska en damm klassificeras i dammsäkerhetsklass A, B, eller C. I klass A klassificeras dammar där ett dammhaveri kan leda till så allvarliga konsekvenser att det leder till en nationell kris. I klass B klassificeras dammar där ett dammhaveri kan leda till stora lokala och regionala konsekvenser. I klass C klassificeras dammar där ett dammhaveri kan leda till lokala konsekvenser.

HOBAS CC-GRP rör erbjuder kostnadseffektiva lösningar för din kraftverksinvestering. Våra glasfiberarmerade polyesterrör har de bästa hydrauliska egenskaperna. Detta säkrar högsta möjliga effekt från anläggningens fallhöjd.

HOBAS CC-GRP rör konstruerade för täthet i mer än 100 år

Om ett dammhaveri endast kan leda till samhälleliga konsekvenser som har liten betydelse och där risken för förlust av människoliv är försumbar ska dammen inte klassificeras. Dammen omfattas därmed inte heller av den föreslagna regleringen. Walter Johansson konstaterar att de flesta av SVAF-medlemmarnas dammar kommer att hamna i den kategorin. Oavsett vilken kartegori dammen slutligen hamnar i måste damminnehavare upprätta en konsekvensutredning där en bedömning görs av de konsekvenser som ett dammhaveri kan medföra och lämna in till länsstyrelsen som sedan fattar beslut om dammsäkerhetsklass. Damminnehavare ska utföra egenkontroll enligt ett säkerhetsledningssystem som fastställs av damminnehavaren och skall vart tionde år låta genomföra en helhetsbedömning av dammens säkerhet. Tillsyn ska utövas av länsstyrelsen. Affärsverket svenska kraftnät ska svara för tillsynsvägledning. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

HOBAS CC-GRP rör: • Lång livslängd • Minimal tryckförlust • Korrosionsfri ledning • Enkel montering med FWC-koppling

Även om det ser ovanligt tomt ut i den här dammen bör en damm av den typen, efter klassning, hamna utanför det nya tillsynssystemet

HOBAS Scandinavia AB Engelbrektsgatan 15 211 33 Malmö Tel: 040-680 02 50 Fax: 040-680 02 59 E-post: info@hobas.se www.hobas.com

4/2013 förnybar energi 

29

VAttENKRAFt

Dammsäkerhet från 1 juli 2014

Effektiva turbinrör för kraftverk


Trärör från Boxholm VAttENKRAFt

Boxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift. Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förläggningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små. Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband. Valet av trärör är självklart när kraven på kostnadseffektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besök oss gärna på vår hemsida:

www.boxprod.se

Invigde stora investeringar med gäster från fyra kontinenter En serie investeringar har lett till en utbyggnad med bland annat 1300 kvadratmeter verkstad och 243 kvadratmeter kontorsyta.

– Vi har investerat cirka 15 miljoner kronor i mark, byggnader och lyftkranar och cirka 7,5 miljoner kronor i verktygsmaskiner. Vi vill fira att vi fått möjlighet att göra dessa investeringar och visa resultatet för våra kunder och intressenter, säger Christer Abrahamsson, VD, TURAB. Det självklara valet av invigningstalare föll på Herman A Lindquist, en av världens främsta inom utveckling och konstruktion av turbiner. Han har arbetat som konsult åt såväl österrikiska som kinesiska staten och argentinska jätten IMPSA – bland annat. – Valet var enkelt. Herman Lindquist är vår tekniklicensgivare och mentor sedan 1978. Hans forskningsresultat och långa erfarenhet har varit en enorm hjälp för oss genom åren, säger Christer Abrahamsson i ett pressmeddelande.

I sitt anförande gav Herman Lindquist en insyn i turbinens historia i Nässjö och trodde på en positiv framtid för företaget, trots de orosmoln som hopar sig i och med utländska lågpriskonkurrenter.

Företaget har en närmare femtioårig historia, och turbintillverkning i Nässjö har en avsevärt längre historia. – Ett antal gäster från fyra olika kontinenter kom för att fira tillsammans med oss och träffa Herman. Vi är mycket glada för detta, avslutar Christer Abrahamsson.

LÄRNBO Ø 2500 och 3000 mm

B OX H O L M P RO D U K T I O N A B Tel: 0142-521 90 Mail: info@boxprod.se Box 16, 590 10 Boxholm

30 

förnybar energi  4/2013

Det självklara valet av invigningstalare föll på Herman A Lindquist, en av världens främsta inom utveckling och konstruktion av turbiner.


Översyn av myndigheter

En särskild utredare ska pröva förutsättningarna för en tydligare, effektivare och mer ändamålsenlig myndighetsstruktur och ett bättre resursutnyttjande för myndigheterna under Miljödepartementet.

Myndighetsstrukturen bör i ökad grad underlätta regeringens styrning och utveckla förvaltningen.

Utredaren ska bl.a. • beskriva rådande myndighets- och verksamhetsstruktur hos myndigheterna under Miljödepartementet, • kartlägga ansvarsfördelningen mellan de centrala förvaltningsmyndigheterna Naturvårdsverket, Havsoch vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Strålsäkerhetsmyndigheten, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt stiftelserna Stockholms internationella miljöinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning och Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, • vid behov lämna förslag till förändringar för ansvars-fördelningen mellan myndigheterna, • lämna förslag på hur myndighetsstrukturen kan effektivi-seras och om utredaren bedömer det som effektivare även föreslå att verksamheter inom nuvarande myndigheter bör bedrivas i någon annan verksamhetsform, • tydliggöra hur myndighetsstrukturen kan förstärka insats-erna för prövning, tillsyn, tillsynsvägledning och miljö-övervakning samt för analys, uppföljning och utvärdering, • lämna förslag på hur regeringens styrning av myndigheter och verksamheter kan utvecklas, och • redovisa de ekonomiska, verksamhetsmässiga och person-ella konsekvenserna av förslagen.

I översynen ingår även att identifiera gränssnitt mellan ovan nämnda myndigheter och övriga statliga myndigheter inom miljömålssystemet. Eventuella verksamhetsöverlappningar som inte är ändamålsenliga ska beskrivas. I denna del ska utredaren särskilt samråda med Statskontoret.

Kartläggningsdelen i uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 september 2014. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 mars 2015.

4/2013 förnybar energi 

31


VAttENKRAFt

Regelrådet avstyrker ”Ny tid - ny prövning” ”ofullständigt” och ”bristfällig” Remisstiden för Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande ”Ny tid - ny prövning” går ut den 3 januari, men redan nu börjar svar komma in. Regelrådet är ett av regeringen utsett oberoende organ vars huvuduppgifter är att: 1. Ta ställning till om nya eller ändrade regler är utformade så att de uppnår regelgivarens syfte på ett enkelt sätt och till en, relativt sett, låg administrativ kostnad för företag. 2. Bedöma konsekvensutredningarnas kvalitet. Regelrådet tar inte ställning till förslagets politiska syfte.

Regelrådets ställningstagande

1. Regelrådet avstyrker förslaget med anledning av att de administrativa kostnaderna är ofullständigt beskrivna. 2. Regelrådet anser att konsekvensutredningen är bristfällig.

Vad kräver EU-rätten?

Det anges i konsekvensutredningen att syftet med förslaget delvis är att svenska vattenverksamheter ska uppfylla de krav som ställs enligt EU-rätten.

Varken en beskrivning av de krav EUrätten ställer upp eller en bedömning om de föreslagna reglerna överensstämmer med EU-rätten finns dock med i konsekvensutredningen.

Särskild hänsyn till småföretag?

En beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag saknas, vilket är beklagligt i och med att de flesta av de vattenverksamheter som berörs av förslaget är småskaliga. Hur de små vattenverksamheterna påverkas av de nya reglerna, t.ex. risken för att verksamheten upphör, borde därför ha belysts mer.

Konsekvenser för konkurrensen?

Vad den föreslagna regleringen får för konsekvenser på konkurrensen beskrivs endast med att regleringen innebär att alla svenska vattenverksamheter omfattas av samma regelverk och att det är positivt för konkurrensen. Även på detta område hade Regelverket gärna sett en mer utförlig analys.

Konsekvenser för elproduktionen?

Slutligen efterfrågar Regelrådet en mer utförlig analys av vad förslaget kan få för konsekvenser på Sveriges el-produktion. Sammantaget anser Regelrådet att konsekvensutredningen inte uppfyller de krav som ställs av 6 och 7 §§ förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Konsekvensutredningen är därför bristfällig.

Källa: Regelrådets remissvar

Intagsgaller

Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål. Har behov av av ett ett intagsgaller intagsgaller// Har du du behov intagsgrind lämnar intagsgrind lämnar jag jag gärna gärna kostnadsförslag. kostnadsförslag. Gör även måttanpassade Kontakta migför förmanuell mer information. gallerkrattor rensning. Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse Kontakta mig för mera information. Tel. +46532-203 Siw Holmquist 83, +4670-240 Strömsfors 35 21034 Fax 98 +46532-202 662 Tösse 04

itt r f t s ro l l i t Byt lönar sig det 32 

förnybar energi  4/2013

Email: siw.holmquist@telia.com Tel. +46532 - 20383 +4670 - 240 35 34 Innehar F-skattebevis Fax. +46532 - 20204

Email: siw.holmquist@telia.com www.siwansintagsgaller.se Innehar F-skattebevis


Restor Hydro - EU-projektet VAttENKRAFt

som vill ĂĽterstarta vattenkraftverk

I den svenska debatten lüter det ofta som om EU:s syfte med vattendirektivet är att riva ut alla smüskaliga vattenkraftanläggningar eftersom de kan skapa vandringshinder. Samtidigt finns andra processer och projekt inom EU som pekar i en helt annan riktning. Restor Hydro skall üteruppväcka den potential fÜr mer smüskalig vattenkraft som finns i Europas tusentals historiska kvarnar, vattenhjul, vattenkraftverk som tagits ur drift, dammar och andra konstruktioner i vattendrag. Restor Hydro som SVAF nu arbetat med i ett och ett halvt ür är ett EU-projekt med syfte att dels:

Ta fram en â&#x20AC;?Mill Map/Restor Mapâ&#x20AC;? som visar var det har funnits vattenkraftverk av skilda slag, kvarnar, sĂĽgar, hammare/smedjor, men ocksĂĽ dammar med koordinater, fallhĂśjd och kompletterade upplysningar som är mer detaljerade om kartläggningen gĂśrs i ett av ĂĽtta â&#x20AC;?mĂĽlländerâ&#x20AC;? target countries. Detta fĂśr att intresserade lätt ska kunna hitta objekt som skulle kunna ĂĽterstartas. FĂśr SVAF är detta tämligen enkelt dĂĽ vi har en bra kartläggning redan. Dels ska SVAF här i Sverige (som är ett target country) ta fram mĂśjliga ĂĽterstartsobjekt som kooperativa sammanslutningar vill engagera sig i eller redan är engagerade i.

Det formella uppdraget är att ta fram, utvärdera och presentera tre südana objekt fÜr projektledningen som bestür

av ESHA, The European Small Hydropower Association, och de ĂĽtta mĂĽlländerna. Projektledningen beslutar sedan vilket/ vilka av de presenterade objekten som ska hjälpas fram till en inlämnad tillstĂĽndsansĂśkan. Inom ramen fĂśr Restor Hydro tar â&#x20AC;?viâ&#x20AC;? ocksĂĽ fram handbĂścker om allt vad man behĂśver veta (om miljĂś, lagstiftning, tillstĂĽndsansĂśkningar, teknik, finansiering, bidragsmĂśjligheter, etc.) fĂśr att ĂĽterstarta projekt i allmänhet och inom ramen fĂśr kooperativ i synnerhet. Det Hydro Restor genom SVAF kan hjälpa till med är att titta pĂĽ den/de ĂĽterstartbara anläggningar som finns, ge rĂĽd om hur man startar ett kooperativ (oftast en ekonomisk fĂśrening) och bedĂśma mĂśjligheten till ĂĽterstart. Vilka mĂśjliga projekt som sedan blir ett av de tre och i nästa steg den utvalda anläggningen är mycket svĂĽrt att avgĂśra i nuläget, men oavsett ger Restor Hydro

KulturmiljĂślagen â&#x20AC;&#x201C; Regeringens motivering till fĂśrändringar som träder i kraft 1 jan 2014

Det ska framgü av den inledande bestämmelsen i lagen om kulturminnen m.m. att det är en nationell angelägenhet att skydda och vürda kulturmiljÜn och att ansvaret fÜr kulturmiljÜn delas av alla. Den inledande bestämmelsen ska även tydliggÜra att lagens syfte är att tillfÜrsäkra nuvarande och kommande generationer tillgüng till en müngfald av kulturmiljÜer.

Originalet!

En upplysningsbestämmelse infÜrs med en püminnelse om att TrärÜret frün Boxholm. lagen ingür i ett system av lagar, med bl.a. miljÜbalken, plan- och bygglagen och skogsvürdslagen, som syftar till att ta till vara kulturmiljÜns värden.

Termen kulturminnesvürd ersätts av termen kulturmiljÜarbete i bestämmelsen om Riksantikvarieämbetets respektive länsstyrelsens uppgifter. Länsstyrelsens uppgifter pü kulturmiljÜomrüdet tydliggÜrs i samma bestämmelse genom fÜrtydligandet att länsstyrelsen har ansvar fÜr det statliga kulturmiljÜarbetet i länet.

SVAF mĂśjlighet att hjälpa olika typer av kooperativ nĂĽgra steg pĂĽ vägen, enligt ovan, dessutom fĂĽr alla givetvis tillgĂĽng till â&#x20AC;?Handbok i konsten fĂśr kooperativ att ĂĽterstarta vattenkraftverksanläggningarâ&#x20AC;?, som fĂśrst kommer pĂĽ engelska och sedan Ăśversätts till svenska och anpassas till svenska fĂśrhĂĽllanden.

Dessutom ska projektet hitta samverkanspartner som pü olika sätt kan hjälpa till och engagera sig i olika delar av üterstartsprojekt; ex. Leader-projekt som utvecklar landsbygden, finansiärer (banker eller andra), organisationer eller myndigheter som vill vara med och üterskapa fiskvägar, elhandelsbolag som kan visa banker att kraftverk kan lÜna sig, etc. Restor uppdrag är inte att bevilja bidrag till renoveringar, utrustning, fiskvägar eller liknande. Vill du veta mer kontaka: Gunvor Axelsson 070-8727216 Walter Johansson 070-6771860

W W W  T U R A B  C O M

&RANCIS +APLAN !XIAL 3MĂ&#x152; VATTEN TURBINER

.Ă&#x160;SSJĂ&#x161; 36%2)'%

452!" &Ă&#x161;RRĂ&#x152;DSGATAN .Ă&#x160;SSJĂ&#x161; 4EL &AX  % MAILCA TURABCOM

4/2013 fĂśrnybarâ&#x20AC;&#x192;energiâ&#x20AC;&#x192;

33


VAttENKRAFt

Bixia vill bygga ut den småskaliga vattenkraften För 50 år sedan fanns omkring 4000 småskaliga vattenkraftverk i Sverige. Idag finns inte ens hälften kvar. Men sedan en tid tillbaka börjar trenden att vända och allt fler tar sina små kraftverk i bruk. Delvis tack vare elbolaget Bixia, som köper en stor andel förnybar el från lokala producenter med småskalig elproduktion. Dessutom delar Bixia ut pengar från sin miljöfond för att gamla små vattenkraftverk ska kunna tas i bruk. Vattenkraft är en tillförlitlig och förnybar energikälla som står för nästan hälften av all den el som produceras i Sverige.

– Vattenkraften fungerar som Sveriges elbatteri, där energin kan lagras i vattenmagasin. Det betyder att vattenkraften också är en förutsättning för att vi ska kunna bygga ut vindkraften i hög takt, eftersom vi inte alltid kan förlita oss till att det blåser, säger Kim Blomster, miljösamordnare på Bixia. Bixia är det elbolag som köper in störst andel förnybar el, bland annat från producenter med småskalig vattenkraft. Totalt har Bixia avtal med drygt 800 förnybara produktionsanläggningar där de flesta finns i mellersta och södra Sverige.

34 

förnybar energi  4/2013

Förnybart räcker inte till alla

I Sverige finns cirka 2000 nedlagda små vattenkraftverk. Om de skulle återupptas i bruk skulle vi kunna försörja cirka 860 000 hushåll med el från småskalig förnybar vattenkraft. Det är lika mycket som den svenska vindkraften snurrade in under förra året. – Vi vill att alla ska kunna välja förnybar el, men idag räcker den inte till alla. För att nå dit krävs en utbyggnad av produktionen på bred front. Lösningen behöver inte enbart vara stora anläggningar. Därför stöttar vi lokala producenter som vill investera för att exempelvis ta ett nedlagt vattenkraftverk i bruk, säger Kim Blomster.

– Vi jobbar aktiv med att informera och genomföra förbättringar hos våra miljöfondstagare och lokala vattenkraftsproducenter för att både öka andelen förnybar el samtidigt som vi tillgodoser den ekologiska mångfalden, säger Kim Blomster.


VAttENKRAFt

Sven-Erik Vänneå, Peter von Braun och Gunnar Olofsson vid Mostorp gårds kraftverk under Vattenkraftens dag 2012.

Styrelsen i Hallands Vattenkraftsförening Ordförande Gunnar Olofsson, Svenljunga tfn 0325 621122 Mail: olofsson.reaskal@telia.com

Sekreterare Kent Lyngåker, Tvååker tfn 070 32 84558 mail kent.lyngaker@vbgelkraft.se Kassör Lars-Åke Östergren, Oskarströmt tfn 03560964 mail lingforsenkraft@telia.com>

Ledamot Peter Sandberg, Eldsberga tfn 035 43204 mail lindoms.kvarn@bahnhof.se

Ledamot Sven-Erik Vänneå, Knäred tfn 043052074 mail kvarn.backen@yahoo.se Ersättare Johnny Johansson tfn 043062038 mail johnnyvattenkraft@hotmail.com Ersättare Lars-Åke Johansson mail laj@laholm.com

tfn 043061008

Länk till vår moderförening www.svenskvattenkraft.se

Länkar till våra systerföreningar www.smålandsvattenkraft.se www.varmlandsvattenkraft.se

Lite småroligt Kan ett vattenkraftverk se ut hur som helst? Vindkraftens förträfflighet - eller ...

Länkar - Svensk vattenkraft Leif Kuhlin: Info om Svensk vattenkraft Leif Kuhlin: Speciellt vattenkraftverk i Halland Henrik von Klopp: Svenska kraftverk Henrik von Klopp: Facebook - Svenska kraftverk

Hallands Vattenkraftförening har som huvudsyfte att utgöra samlingspunkt för vattenkraftintresserade i Halland med omnejd samt bevaka medlemmarnas intresse gentemot myndigheter och andra motstående intressen. Föreningen är självständig men ansluten till Svensk Vattenkraftförening. Vi är för närvarande 80 medlemmar varav flertalet äger och driver småskaliga vattenkraftverk (<1500 kW). Totalt producerar våra medlemmars 49 kraftverk drygt 42 GWh/år.

Föreningen anordnar årligen Vattenkraftens dag då vi inbjuder allmänheten att besöka något eller några av föreningsmedlemmarnas kraftverk och på så sätt sprida kunskap om förnyelsebar energi. Vi har för vana att till årsmötet inbjuda någon som kan tillföra uppdateringar och kunskapsöverföring både inom teknikområdet och från myndighetssidan.

Vi genomför studiebesök på intressanta kraftverk för att ta del av nya satsningar och vidareutveckling på inom branschen. Föreningen har med stigande oro tagit del av debatten ang. krav på miljöprövning enligt miljöbalken för de kraftverk som drivs av äldre lagstiftning eller hävdrätt, då rättsläget är oklart. Vattenverksamhetsutredningen som i sitt betänkande av den 1 oktober föreslår åtgärder som utgör konkreta hot mot vattenkraftverk i synnerhet den småskaliga. Då våra medlemmars kraftverk i de flesta fall bedrivs som en binäring till annan verksamhet kommer, om utredningens förslag går igenom, att resultera i så kraftiga ansökningskostnader att verksamheter kommer att upphöra och därmed minska andelen förnybar miljövänlig energiframställning till nackdel för miljön.

Våra medlemmars kraftverk, har i de flesta fall, sitt ursprung i kvarn och sågverksverksamhet. Dessa startades i de flesta fall på 17-1800 talet och främjade det lokala samhällets uppbyggnad. Anläggningarna tillståndsprövades då som nu med hänsyn till motstående intressen.

De av vattenverksamhetsutredningen föreslagna åtgärder för att följa miljöbalkens bestämmelser och EUs vattendirektiv är ett hot mot vår verksamhet med nuvarande omständiga tillståndsprövning, ex, upptill 5 års handläggning med kostnad halv till en miljon per anläggning. En förenklad tillståndsprövning med hänsyn till ny lagstiftning bör kunna genomföras utan att verksamheten prövas som helt ny anläggning, som med hänsyn till kulturella och tidstypiska byggnaders bevarande kan åstadkomma de förbättringar som ny lagstiftning förordar utan att nödvändig produktion upphör. Vi ifrågasätter om resurser kan tillföras de myndigheter som föreslås pröva verksamheter finns att tillgå i den omfattning som föreslås av vattenverksutredningen.

4/2013 förnybar energi 

35


Skellefteå Kraft polisanmäler sabotage

VAttENKRAFt

Laxtrappan vid Skellefteå Krafts anläggning i Hednäs, Åby älv, har vid flera tillfällen den senaste tiden utsatts för sabotage. Tilltagen hotar laxbeståndet och Skellefteå Kraft väljer nu att polisanmäla händelserna. – Vi tycker att det är mycket obehagligt och förstår inte vilka motiv som kan ligga bakom. Skellefteå Kraft lägger ner enorma resurser för att underlätta fiskarnas passage. Det är en viktig del i vårt miljöarbete och vi ser väldigt allvarligt på det inträffade, säger Jörgen Svensson, chef för småskalig vattenkraft hos Skellefteå Kraft, som nu alltså polisanmäler sabotagen. Hittills har skadegörelsen riktats mot den laxtrappa som byggts i anslutning till kraftstationen i Hednäs. Grova pinnar har stoppats ner i den övre delen av laxtrappan, där en fiskräknare finns monterad. Pinnarna har placerats på ett sådant sätt att det omöjligt kan ha skett naturligt, utan måste ha tryckts dit av någon.Konsekvensen är att fiskpassagen blockeras, och tilltagen kan mycket väl skada laxbeståndet då sabotagen infallit under den tid på året när laxen vandrar uppströms.

Vattenkraftkurser Sedan i våras har SVAF arrangerat tre Vattenkraftkurser, två allmänna och en skräddarsydd för Orsa och Älvdalens Besparingsskogar som numera är vattenkraftägare. - Efterfrågan på utbildningar i vattenkraftkunskap är glädjande stor. Det kan dels bero på generationsväxlingar i familjer med småskaliga kraftverk, men också på att de stora kraftbolagen nu säljer av många av de minda vattenkraftstationerna, säger Christer Söderberg och Walter Johansson som står bakom SVAF:s vattenkraftkurser.

Christer Söderberg

Christer Söderberg sköter de allmänna kurserna och Walter Johansson fick frågan om att arrangera företagskurs och ordnade det. Om du eller ditt företag vill veta mer om SVAF:s utbildningar, kontakta Christer Söderberg 070-6772690 Walter Johansson 070-6771860

Walter Johansson

Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering Lång livslängd Enkel montering Korrosionsfria Goda hydrauliska egenskaper

www.consilio.no

Planerar du att bygga kraftverk? Över 400 kraftverksbyggare kan inte ha tagit fel – kontakta oss idag!

APS Norway AS · Box 2059 · N-3202 Sandefjord, Norge · Telefon: +47 99 11 35 00 · info-no@aps-sales.no · www.aps-sales.no

Ett företag i

36 

förnybar energi  4/2013

Group


År 2008 presenterade länsstyrelsen i Jönköpings län en stor genomgång av historisk vattenkraft och dammar inom länet. Genomgången visar en stor potential för mer småskalig vattenkraft, både i befintliga kraftverk och i ”möjliga”, vilka som finns i olika typer av ”värdefulla vatten” etc.. På grund av det stora antalet dammar och den begränsade tiden för projektets genomförande uppstod ett behov av prioritering mellan dammarna. Dammar som har låg fallhöjd och högt flöde (d.v.s. stort avrinningsområde) är i vattenkraftshänseende relativt ointressanta, liksom dammar i nederbördsområden mindre än 50 kvm eftersom kostnaden, i båda fallen, är hög i relation till utvunnen energi. I föreliggande arbete prioriterades i första hand dammar med fallhöjd större än 5 meter och ett nederbördsområde större än 50 kvm. I andra hand granskades dammar med en fallhöjd mindre än 5 meter men större än 2 meter samt ett nederbördsområde på mer än 50 kvm.

Dammar med fallhöjd mindre än 2 meter och nederbördsområde mindre än 50 kvm hade lägst prioritering och skulle behandlas om det fanns tid över till detta. Vidare prioriterades dammar där det fanns tillgängliga uppgifter om fallhöjd och nederbördsområde. Syftet med prioriteringsordningen är att dammar som kan anses vara mest intressanta för vattenkraft ska utredas i första hand. Totalt identifierades 1025 stycken dammar i projektet.

Utifrån prioriteringsordningen (se ovan) granskades 122 dammar. Det stora flertalet, 86 stycken, av dessa dammar har en fallhöjd som är över 5 meter. Av de 122 granskade dammarna finns det idag kraftverk vid 83 och vid 39 dammar finns det inte vattenkraftverk. Potentialen vid de 83 kraftverken är 240 942 MWh. Vilket kan jämföras med att det vid 145 vattenkraftverk i Jönköpings län år 2007 producerades 107 000 MWh elenergi. Potentialen vid de 39 dammarna som idag saknar vattenkraftverk är 24 783 MWh.

Kartläggningen visar att 81 dammar berör fasta fornlämningar. Analysen visar också att 73 av de 122 dammar som ingår i studien berör industriminnen som är upptagna i länsstyrelsens industriminnesinventering. Sammanställningen visar vidare att 10 dammar är belägna inom eller berör områden av riksintressen för kulturmiljövården. Av de 122 dammarna är 31 belägna inom det som av Riksantikvarieämbetet klassificerats som nationella kulturvattendrag.

Analysen visar att 22 dammar ligger i vattendrag som i informationssammanställningen till miljökvalitetsmålet ”Levande sjöar och vattendrag” har pekats ut som värdefulla vatten för kultur. Av de 122 dammarna är det endast 15 dammar som inte berörs av någon av de ingående kulturmiljökategorierna. 36 dammar berör endast en enstaka kategori.

Av de 122 dammar som granskades ligger 118 i vatten med ekologisk statusklassning. Sammanställningen visar att 13 dammar ligger i nationellt värdefulla vatten för naturvärdet och 31 i vattendrag som utpekats som regionalt värdefulla för naturvärdet.

Gällande vatten som utpekats som värdefulla med avseende på fiske ligger 15 dammar vid nationellt värdefulla vatten och 31 dammar i regionalt värdefulla vatten. Av de 122 dammarna ligger 115 i naturvärdesklassade vattendrag och i anslutning till 71 av dammarna finns någon form av nyckelbiotop. Vid 69 av dammarna är någon typ av riksintresse utpekat. Analysen visar att 5 dammar ligger inom 300 meter från ett naturreservat, 17 ligger i anslutning till Natura 2000-områden och vid 4 av dammarna finns planer på att bilda naturreservat. Sammanställningen visar att 6 av de bedömda dammarna ligger i anslutning till skyddsområde för vattentäkt.

VAttENKRAFt

Smålands Vattenkraftförening SVF Om föreningen Smålands vattenkraftförening är en ideell förening som bildades i mars 1999. Från starten med 30 medlemmar har antalet medlemmar ökat stadigt och är för närvarande drygt 140 st. Föreningen är öppen för alla som äger vattenkraftverk, oberoende av storlek, i Småland samt för de som bor i Småland och är intresserade av vattenkraft utan att inneha kraftverk. Föreningens syfte är att främja utvecklingen av vattenkraft i Småland, sprida information om vattenkraft, skapa ett nätverk bland kraftverksägare samt stödja medlemmar som behöver hjälp i olika ärenden knutna till vattenkraft. Föreningen anordnar möten och studiebesök, informerar i nyhetsbrev om utvecklingen inom den småskaliga vattenkraften m.m. Ordföranden Jan Johansson nås på telefon 0370-97147 eller mail jan.skogsstrom@telia.com. Kassören Göran Widing på telefon 0476-216 88 eller mail goran@widingsel.se

Smålands Vattenkraftförenings ordförande Jan Johansson vid återinvigning av kraftverjket vid Mariedals bruk.

4/2013 förnybar energi 

37


VAttENKRAFt

Nybygge vid Svarteström för 40 miljoner kronor

TEKNIK FÖR VATTENKRAFT Nyckelfärdiga lösningar för nybyggnation och renoveringsprojekt

Francis och Kaplan turbiner producerade i Österrike Turbiner med hög verkningsgrad HEROS - Helautomatisk styrsystem

Utbyggnaden av Svarteströms vattenkraftverk utanför Ankarsrum beräknas kosta drygt 40 miljoner kronor. En stor investering för Tekniska verken i Linköping, som äger och driver ytterligare 37 kraftverk i norra Småland och Östergötland. – Vi räknar med en kraftigt ökat kapacitet, säger Ola Palmquist, driftchef för vattenkraften i bolaget. Han menar att nybygget betyder en rad miljöförbättrande åtgärder. Vattenregleringen blir densamma som tidigare. Inga sjönivåer förändras, och det vatten som idag rinner förbi kraftstationen kommer i stället att gå genom kraftverket och ge mer energi. Tekniska verken satsade flera miljoner kronor förra året när den nya vattentuben byggdes för att ersätta den gamla som var helt uttjänt. Nu fortsätter man att plöja ner pengar i kraftverket, trots att det är ett småskaligt kraftverk, som idag inte ger mer än 1,5 procent av bolagets totala kraftproduktion. Efter ombyggnaden kommer verket att utvinna nära dubbelt så mycket energi som idag. Källa: Västerviktidningen

Stoppa ett vattenkraftverk i ryggsäcken

Ett litet portabelt vattenkraftverk kan ladda datorn och mobilen där det inte finns något eluttag. Hydrobee består av två enheter. Den ena är en läskburkstor behållare som rymmer en propellerdriven generator som laddar ett batteripaket med sex 1,2 volt NiMH-batterier som kan lagra 15 Ah. Kopplar man enheten till en vattenkran eller vattenslang laddas batterierna som i sin tur kan användas för att ladda exempelvis en mobil eller dator via en usb-kabel. Ett ställe där elgeneratorn kan komma till bruk är exempelvis en sommarstuga som saknar elektricitet men har rinnande vatten. Den andra enheten är en kassett som har en mycket större propeller och plats för den lilla generatorn. När hela paketet sänks ner i strömmande vatten som en bäck fungerar det som ett vattenkraftverk. Källa: Ny teknik

Din Globalpartner i Sverige

38 

Platinagatan 8 602 23 NORRKÖPING SVERIGE förnybar energi  4/2013 Telefon 011-311390 www.r-con.se

www.hydro-energy.com

Nytt material ger effektivare turbiner?

Amerikanska forskare har utvecklat ett material som är extremt vattenavstötande. I de försök som gjorts kunde den tiden minskas med 40 procent vilket är mer än vad man tidigare trott vara teoretiskt möjligt. Forskarna tror även att metoden kan förfinas och då minska kontakttiden med upp till 80 procent. Att skapa den nya ytstrukturen sägs dessutom vara mycket enkelt. Räfflorna kan appliceras på exempelvis en aluminiumplåt med vanliga fräsverktyg. Tekniken kan även höja verkningsgraden i vattenkraftverk. När vattenlager byggs upp på turbinbladen minskar effekten. Om då bladen med den nya metoden håller sig torra lite längre tid får de bättre snurr. Forskarna tror också att deras metod kan dämpa korrosionstakten på ytor där vätskedroppar bidrar till nedbrytningen. Tekniken bör även kunna användas för att förse textiler med en ny ytstruktur och kan då ersätta de vattenavstötande skikt som enligt MIT kan vara miljöstörande. Forskarnas rapport som heter ”Reducing the contact time for a bouncing drop” publicerades igår 20 november på tidskriften Natures webbplats. Källa: Ny Teknik


VAttENKRAFt

Värmlands-Dalslands Vattenkraftförening Efter Svensk vattenkraftförenings årsmöte i Dömle, Värmland, år 2006 tog några vattenkraftägare initiativet att bilda Värmlands Vattenkraftförening. Det blev den tredje regionala vattenkraftföreningen ansluten till Svensk Vattenkraftförening, SVAF. Syftet med föreningen var att främja den småskaliga vattenkraften i Värmland samt tillvarata de regionala vattenkraftägarnas intressen.

Föreningens första ordförande var Lennart Svahn, Lysvik, som senare efterträddes av Christer Hedberg, Brunskog. 2009 beslöts att även Dalsland skulle ingå i föreningen, som därför bytte namn till Värmland-Dalslands Vattenkraftförening. Föreningen har 40 medlemmar och aktiviteterna är föreningsmöten, seminarier, deltagande i lokala vattenråd, möten med länsstyrelsen samt medlemsbesök. Ett medlemsbrev utges 2-3 gånger per år. Ett intressant projekt som föreningen både stöttar och sponsrar är ett biotopprojekt inriktat mot biologisk mångfald vid Lennart Svahn och övriga delägares kraftverk i Ransbysätter, Lysvik, vilket snart är avslutat.

Ett annat intressant projekt är Christer Hedbergs i Brunskog med ny kraftstation ersättande den gamla och med ett omlöp på drygt 300 meter. Detta projekt har pågått i nära 10 år, men är nu på väg att förverkligas.

VDVF:s ordförande Christer Hedberg i Storfors kraftverk

Ytterligare två projekt bevakas och stöttas av föreningen, ett i Ransberg där scoutföreningen har en gammal bruksherrgård och nu vill återupprätta driften i det nedlagda kraftverket och ett projekt i Sysslebäck, där dammen rasade 1973 och det utströmmande vattnet orsakade mycket materiell skada och även en dödsolycka. Där fanns inte mycket magasinerat vatten, men med över 100 meters fallhöjd blir det ändå stora krafter och konsekvenser. Nu planerar det lokala energibolaget Näckåns Energi att åter anlägga ett kraftverk för att tillvarata bygdens energiresurser.

Christer Söderberg, presenterar VDVF i text här på sidan och på bilden ses han under årsstämman 2013.

Resultaten av biotopprojektet , där Hushållningssällskapets Eva Nilsson undersökt resultaten av Lennart Svahns sätt att reglera vattenkraftverk var ännu inte klara vid denna tidnings pressläggning, men kommer att redovisas så snart som möjligt på SVAF:s nya hemsida som ska ligga ute den 19 december 2013.

4/2013 förnybar energi 

39


NYHEtER UtLAND

Världens största  havsbaserade  vindkraftverk Alstom har nyligen avslutat installationen av sin nya generations havsbaserade vindkraftverk – 6 MW Halkade 150 – cirka 40 km från Oostende vid Belwinds vindkraftparksite utanför Belgiens kust. Detta är världens hittills största havsbaserade vindkraftverk

USA väljer gas –  bromsar utsläpp De globala utsläppen av växthusgasen koldioxid ökar betydligt långsammare än tidigare. Men inbromsningen beror inte på att världsekonomin har dålig fart, enligt en färsk rapport. En orsak är istället att USA skiftar från kol till den omdiskuterade skiffergasen. Kina har också minskat sina utsläpp genom energieffektivisering och mer vattenkraft.

Sverige och  indonesien  samarbetar kring  förnybar energi Sverige och Indonesien har inlett ett samarbete kring förnybar energi och miljöteknik. Projektet kallas Indonesian-Swedish Initiative for Smart Energy Solutions (INSISTS) och invigdes i Yogakarta den 7 december av Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma.

Solpaneler i  trottoaren ger  energi till belysning  En cirka tio meter lång trottoar har belagts med solpaneler vid Virginia Science and Technology Campus i Ashburn, Virginia i USA. Testet visar att den genererade energin räcker för att driva 450 ledlampor.

40 

förnybar energi  4/2013

Gemensamt utbud  går vidare SERO har tagit initiativet till att samla producenter av mikroel, främst solkraft men också annan mikroproducerad el från småskalig vindkraft och biokraft. En offertförfrågan har sänts ut till 150 elhandelsföretag med frågor om de är intresserade av att köpa el från små producenter och vilken betalning de i så fall erbjuder. För att få enhetliga avtal mellan köpare och säljare önskar SERO upprätta ramavtal, där villkoren i affären regleras. Producenten skulle då slippa kolla att avtalet tar upp de faktorer som behöver ingå och regleras. I dag råder närmast vilda västern på avtalsfronten från muntliga löften utan något skrivet till väl täckande skriftliga avtal. Det förekommer också att producenter får sända ut sin överskottsel på nätet nästan eller helt gratis, eftersom nätägaren i nuvarande lagstiftning har mottagningsplikt men ingen skyldighet att betala för mottagen el. I den utredning som en utredare av nettodebitering lagt fram, föreslås mottagningsplikten flyttas från nätägaren till den elhandlare som levererar el i den punkt, där producenten får sin inköpta el levererad. I den mätpunkten måste volymen inköpt el vara större än levererad el, annars faller möjligheten till nettodebitering eller skattereduktion, oavsett vilken modell regeringen väljer. SERO har lämnat ett omfattande remissvar om nettodebitering, som finns att hämta på vår hemsida www.sero.se Den som vill delta i SERO:s gemensamma utbud kan hämta en blankett för ”INTRESSEANMÄLAN” på SERO:s hemsida. För att få tillbaka det merpris elhandlaren betalar för mikroproducerad el finns olika modeller. Den mest framgångsrika förefaller vara att blanda in en liten volym solel i hela sin elförsäljning. Detta tillämpas med stor framgång av Telge Energi, som blandar in 0,001 procent solel och gör samtidigt mycket stora PR-vinster. Det genomsnittliga inköpspriset för elbolaget ökar med försumbara tiondelar av ören. SERO önskar att fler elhandlare gör på samma sätt och blandar in 0,1 % mikroproducerad el i hela sin elförsäljning och därmed öka efterfrågan på grön el och samtidigt göra PR-vinster. Svensk Energi har tidigare redovisat en positiv inställning till mikroproduktion. Genom att rekommendera sina medlemmar generell inblandning av mikroel, skulle man leva upp till sin policy.

SERO lyckades 2002-03 med gemensamt  utbud Av tradition sålde tidigare ägarna av små vatten- och vindkraftverk sin produktion på avtal med skiftande utformning. Ofta kände man sig lurade och osäkra på om man fick rätt betalning. SERO tog då initiativet till att gå ut till alla våra medlemmar och erbjöd dem att delta i ett gemensamt utbud. Ca 500 kraftverk svarade att de ville vara med och erbjöd 400 GWh el. SERO kontaktade sedan 137 elhandlare och begärde offerter. Cirka 10 offerter kom in. De tre bästa var ungefär likvärdiga och SERO tecknade ramavtal med dem och gick tillbaka till kraftverksägarna med erbjudandet. Ca 400 av dem valde att använda ramavtalen och fann en ny köpare. Dessutom kom SERO-avtalen att bilda norm för många andra avtal. SERO och jag själv som projektledare har fått stor uppskattning för det initiativet genom åren. Nu försöker vi upprepa den förra framgången men rikta in oss speciellt på mikroproducenter denna gång.

Olof Karlsson Projektledare


Vestas skaffar japansk partner

indien storsatsar på solenergi Projektet som kallas för Ultra-Mega Green Solar Power Project kommer att ha en installerad kapacitet på 4 000 MW. Indien arbetar på olika sätt för att öka andelen förnybar energi, framför allt solenergi, till sin totala energimix. Målet är att installera 20 000 MW solcellseffekt till år 2022.

Fortum samarbetar om vågkraft ENERGISEMINARIUM & ÅRSMÖTE 4 - 5 april 2014 i VÄSTERÅS Seminariet fredagen den 4 april är ett samarbete med Mälardalens högskola och behandlar bl.a. egen el, solceller och småskalighet. Vi håller till i högskolans lokaler. Fredag kväll arrangeras en årsmötesmiddag på Stadshotellet i Västerås för dem som vill. Det finns också möjlighet att övernatta på Stadshotellet. Lördagen ägnas åt seminarier, årsmötet samt ett studiebesök vid Nordens största solelpark. Mer information och seminarieprogram kommer att läggas ut på SERO:s hemsida, det går också bra att kontakta kansliet.

Fortum, DCNS och AW-Energy, med stöd av La Région Bretagne, har skrivit under ett utvecklingsavtal för forskning och utveckling av vågkraft. Som del av avtalet skall parterna utveckla en gemensam vågkraftsdemonstrationsanläggning om 1,5 MW. Tekniken som kommer att användas är WaveRoller.

Nya fönster kan lagra och  generera energi Nu finns fönstret som både kan lagra och generera energi. Det meddelade kinesiska forskare på torsdagen, rapporterar AFP. De nya smarta fönstren kan i förlängningen leda till sänkta kostnader för att värma upp och kyla ned våra hus.

Jag köper din el

Anmälan till SERO:s kansli , tel. 0221-824 22 eller e-post: info@sero.se senast 25 mars Deltagaravgiften fredag är 300kr för medlemmar (450 kr. för icke medlemmar) och då ingår lunch. Kvällens festmiddag kostar 405 kr inkl. vatten och kaffe. Middagen bokas via SERO:s kansli men betalas direkt på plats till hotellet. Deltagaravgift lördag är 200 för lunch och kaffe Att delta endast i årsmötet är kostnadsfritt. För studiebesöket kan ev. tillkomma en mindre summa.. Konferensavgifter samt avgifter för studiebesök betalas in till SERO:s BG 829-8481 vid anmälan.. Logi bokas på egen hand. Ex. Stadshotellet (enkelrum 700 kr) tel. 021-102 800 Flera hotell i olika prislägen finns i Västerås. Kansliet kan hjälpa till.

VÄLKOMNA! Styrelsen

Vi är övertygade om att rätt väg till mer förnybar energi är via lokal elproduktion från sol, vind, vatten och biomassa. Därför gör vi det enkelt och lönsamt för dig att sälja elen till oss. Vill du veta mer? Ring oss på 0380 – 51 71 86 eller maila produktion@bixia.se. Du kan också läsa mer om oss på www.bixia.se/producent. Välkommen till Bixia.

NYHEtER UtLAND

Inbjuder till

Danska vindkraftsbolaget Vestas Wind Systems och japanska Mitsubishi Heavy Industries (MHI) ska bilda ett samriskbolag inom havsbaserad vindkraft.


iNFORmAtiON

I första numret av Förnybar Energi & Energieffektivisering 2014 låter vi de politiska partierna presentera sin

ENERGIPOLITIK Manusstopp 1 mars redaktionen@fornybarenergi.nu

Annonsbokning

Jörgen Ek Tel. 0708-144 455 jorgen.ek@teamprinting.com

SOL,VIND, VATTEN och ÄPPELBLOM ‐ MÖT VÅREN PÅ ÖSTERLEN! Deltag i vår studieresa till Skåne SERO har under många år arrangerat studieresor, de flesta till andra europeiska länder, men i höstas planerades en inrikesresa till Skåne i mitten av november. Men det är tydligen inte så många som är sugna på resor denna årstid, för få deltagare anmälde sig och vi beslöt att flytta resan till våren istället. Vi hade ett intressant program som vi tycker är värt en resa, så nu tar vi ny sats för att genomföra denna studieresa, denna gång i äppelblomningens tid på Österlen. Planerad tid blir den 29 maj till den 1 juni, en tid då Kristi Himmelfärdshelgen infaller. Vi kommer som vanligt att besöka företag och energianläggningar samt hålla korta seminarier på de hotell där vi övernattar. Start och mål kommer att ske i Västerås. Med minst 25 deltagare kommer priset att ligga på omkring 5 300 kr per person, vilket inkluderar bussresan, halvpension i dubbelrum samt studiebesök och seminarier. Det finns mycket intressant att se i Skåne, inte enbart våren i sin bästa skrud. Intresseanmälan kan göras till SERO:s kansli, info@sero.se, tfn 0221-82422, fax 0221-82522. Mer information kommer att finnas tillgänglig på vår hemsida samt i nästa nummer av vår tidning.

42 

förnybar energi  4/2013


SERO

öVRiGA FöRENiNGAR

Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Box 57 • 731 22 KÖPING Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr. Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 E-post: info@sero.se • Hemsida: www.sero.se Ordförande: Göran Bryntse Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96 E-post: goran.bryntse@sero.se Kansli: Birgit Ek • E -post: info@sero.se Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr. BG 829-8481

Svensk Vattenkraftförening Box 57 • 731 22 KÖPING Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr. Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 E-post: info@svenskvattenkraft.se Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Gunvor Axelsson • Tel. 0708-727 216 E-post: gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se Kansli: Birgit Ek • E -post: birgit.ek@svenskvattenkraft.se Medlemsavgift: Inkl. SERO 300 kr, enbart SVAF 250kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion dock högst 15 000 kr, samt en fast serviceavgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1 500 kr. BG 5956-7404 • PG 54 24-7

SERO Service AB Box 57 • 731 22 KÖPING VD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: peter.danielsson.sero@kristinehamn.mail.telia.com Bolaget ägs av SERO Bioenergi: Kurt Hansson • Tel. 0224-106 33 E-post: kurt.hansson@sero.se Energieffektivisering: Göran Bryntse Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96 E-post: goran.bryntse@sero.se

Kraftverksförsäkringen Roland Davidsson, Sv. Vattenkraftförening Tel. 0495-104 39 • 070-678 91 39 E-post: roland.davidsson@svenskvattenkraft.se Anders Orebrandt, Marsh Tel. 08-412 42 88 E-post: anders.orebrandt@marsh.com

Solenergi: Leif Göransson • Tel.019-224 187 E-post: leif.goransson@sero.se

Hallands Vattenkraftförening Gunnar Olofsson • Tel. 0325 – 621 122 E –post: olofsson.reaskal@telia.com

Lokala energiföreningar anslutna till SERO

Smålands Vattenkraftförening Jan Johansson • Tel. 0370- 971 47 E-post: jan.skogsstrom@telia.com

Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85 E-post: dennis.adas@hotmail.se Medlemsavgift: 200 kr • PG 434 43-3

Värmland/Dalslands Vattenkraftförening Christer Hedberg • Tel. 0570 – 521 51 christer.hedberg@lernia.com

Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: marka@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Svensk Vindkraftförening Kvarngatan 2 • 311 31 FALKENBERG Tel. 076-716 05 50 • E-post: johanna.olesen@triventus.com www.svensk-vindkraft.org Kansli: Ulla Hedman Andrén • E-post: ulla@svenskvindkraft.org Redaktör för Svensk Vindkrafttidning: Kajsa Olsson • Tel. 070-467 32 81 E-post: redaktionen@svenskvindkraft.org Medlemsavgift: Inkl. SERO 550 kr, enbart SVIF400 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per installerade kW, dock högst 30 000 kr. • BG 5842-2551

Södermanlands Energiförening: Lars Besterman Tel. 070-333 80 48 E-post: larsbesterman@hotmail.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2 Västmanlands Energiförening: Stefan Springmann Tel. 0220– 173 01 • E-post: springmann@spray.se Medlemsavgift: 250 kr • PG 435 73 54-2 Värmlands Energi- och Vindkraftförening Anders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: bjorbole@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9 Energi på lantgård i Sverige  Mats Olsson • Tel. 044-913 94 • 070-879 13 94 E-post: mats@vangaplantor.se Medlemsavgift 400 kr • BG 5618-7875

ADRESSER

ADRESSER

Förnybar Energi Sverige AB Box 57 • 731 22 KÖPING VD: Jan-Åke Jacobson Tel. 070-640 57 59 E-post: jan-ake.jacobson@telia.com Bolaget ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF Elbil Sverige Sven Forsberg Malmö • Tel. 0704-67 08 82 E-post: Sven.forsberg@elbilsverige.se

4/2013 förnybar energi 

43


Returadress Sero, Box 57 731 22 KÖPING

Det är inte pengar som får världen att snurra – det är energi. Och det är där pengarna kommer in.

Öka värdet på dina ursprungsgarantier Kontakta Neas Energy för balanserings- och elhandelsavtal. Förutom avtal på el och elcertifikat erbjuder vi certifiering för att avsevärt öka värdet på dina ursprungsgarantier. Jesper Düring: +45 40 64 64 44 - Sten Lillienau: 072 560 58 95 feabcustomer@neasenergy.com

neasenergy.com

Feef 4 13 web  

Renewable energy. Energy savings

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you