Feef 2 2015 by Sirimari

förnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

TEMA: Solenergi – värme och el I nästa nummer om energilagring och skogen som energiresurs

Nummer 2/2015

Vill du ha ett problemfritt ägande? - Låt Eolus sköta din anläggning! Eolus erbjuder kompletta drift- och förvaltningstjänster för vindkraftsanläggningar. - Allt för att du ska få ett bekymmersfritt ägande.

Vill du veta mer om hela eller delar av denna tjänst till din anläggning? Kontakta mig för genomgång av ditt behov . THOMAS ANDERSSON thomas.andersson@eolusvind.com 010-199 88 56

Eolus Vind AB är Sveriges första kommersiella vindkraftprojektör. Sedan starten 1990 har Eolus medverkat vid uppförandet av över 470 vindkraftverk. Kunder till våra nyckelfärdiga anläggningar är markägare och närboende, småföretag, ekonomiska föreningar och vindkraftskooperativ, energibolag, fastighetsbolag, kommuner och landsting samt institutionella investerare. Bolaget är noterat på NASDAQ Stockholm.

010-199 88 00 | info@eolusvind.com | www.eolusvind.com

Flowtite GRP-rör – få ut mer av din kraftverksinvestering Enkel montering Korrosionsbeständiga Utmärkta hydrauliska egenskaper

Planerar du att bygga kraftverk? Över 450 kraftsverksbyggare kan inte ha tagit fel - kontakta oss idag!

Amiantit Norway AS • Box 2059 · N-3202 Sandefjord · Telefon: +47 99 11 35 00 · info-no@amiantit.eu · www.amiantit.eu

förnybar energi 2/2015

Ett företag i

koncernen

I DETTA NUMMER bl.a:

6-10 Om solenergi

LEDARE

13 Fossilfri fordonsflotta – en utmaning 14 Nytt i SERO styrelse 18 Hjälmaren – en resurs för många att dela på 26 NCC bygger miljövänliga Torsplan 2 i Hagastaden

28 Hantering utbränt kärnbränsle

Göran Bryntse, Ordförande SERO:

30 Släpp loss potentialen i småskalig vattenkraft 34 SERO om skatt på energi

förnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

Förnybar energi växer så det knakar ”Det är mycket nu” – så säger jäktade medmänniskor till varandra. I energisvängen borde vi snarare säga att ”det är jättemycket nu!”. Prova att följa med i det här sifferbombardemanget:

Tidningen ges ut av SERO och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex. ADRESS: C/O Carl Olov Persson, Majtunavägen 11, 731 43 KÖPING E-mail: redaktionen@fornybarenergi.nu ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel. 046-200 221 , 070-621 71 96 E.mail: goran.bryntse@sero.se REDAKTÖR: Carl Olov Persson Tel. 0221-146 81 E-mail: c.o.p@koping.net REDAKTIONSRÅDET: Göran Bryntse Christer Söderberg Olof Karlsson Sten Malmström Peter Danielsson Roland Davidsson ANNONSBOKNING: Olof Karlsson Tel. 0221-197 65, 070-285 19 88 E-mail: olof.karlsson@sero.se PAPPER: Galerie Art Silk, miljögodkänt ISSN: 0283-6114 LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCK Reklamtryckeriet i Köping AB, 2015 Tel. 0221-100 87 E-mail: rt.tony@koping.net OMSLAGSBILD: Foto: Dreamstime

Globalt Totalt i världen investerades i fjol över 2 000 miljarder svenska kronor i förnybar energi (källa: FN). Det är 17 % mer än året dessförinnan. Relativt sett är det solelen som växer snabbast: den förväntas gå från 40 GW nya installationer i fjol till 60 GW i år (+ 50 %, alltså). Den installerade globala solelseffekten, 240 GW i slutet av 2015, är således 25 gånger så stor som den totala svenska kärnkraftseffekten, 9.5 GW. Vindkraften slog också rekord i fjol genom sina nyinstallationer på 50 GW. 2014 kom den därigenom upp i totalt 370 GW, medan kärnkraftens globala kapacitet är 377 GW (källa: IAEA). Eller egentligen 340 GW för det är rimligen dags att räkna bort de 48 reaktorer i Japan som stått stilla sedan Fukushimakatastrofen för fyra år sedan. Hur man än räknar, kommer vindkraften i år att öka till över 400 GW och därigenom passera kärnkraften, se figur 1 på sidan 4. USA 264 kolgruvor i USA stängdes mellan 2011 och 2013 och minst två dussin kolföretag har gått i konkurs de senaste tre åren. I år bedöms rekordmånga kolkraftverk stängas där vilket leder till att 23 GW, 7 % av USAs samlade kolkraft försvinner. De ersätts av 10 GW solel och 10 GW vindkraft. Inget nytt kärnkraftverk har tillkommit. Europeiska exempel Även tyskarna minskar sin fossilbaserade elproduktion, motsvarande 20 TWh elenergi från 2013 till 2014. Tyvärr förekom-

↪ 2/2015 förnybar energi

LEDARE

viseringsdirektivet inte följs. I november publicerade Boverket en rapport som föreslår att Sverige ska strunta i att lagstifta om individuell energimätning, d.v.s. förmena slutanvändarna den rätt till information som direktivet föreskriver så att de lättare kan påverka sin konsumtion. Även Regering och Boverk har tidigare även skämt ut sig genom att medverka till förbud för kommunerna att kräva byggande av energisnåla bostäder (s.k. passivhus). I motsats till vad EU-direktivet säger vill Sverige inte mäta energieffektiviseringen i sparade kWh. EU förordar att 20 % av primärenergiförbrukningen ska sparas, vilket främst drabbar de kraftverk som har lägst verkningsgrad, d.v.s. kärnkraften, som har 30-35 %. Om man som i Sverige i stället vill mäta den i procent av BNP, kan en fortsatt ökning av energianvändningen öka. Till förfång för klimatet.

Figur 1. Installerad eleffekt i världen t.o.m. 2015.

mer motsatta påståenden i den svenska energidebatten. Och oron för att solförmörkelsen i mars skulle betyda obalans i nätet på grund av de ca 40 GW solel som finns i Tyskland visade sig vara obefogad, inget hände. I Frankrike antogs nyligen en lag som anger att taken på alla nya byggnader i den kommersiella zonen måste vara täckta av solceller och/eller växtlighet. Växterna fungerar som klimatregulatorer, kyler på sommaren och värmer på vintern. Vad händer i Sverige? Solelen i Sverige har fördubblats varje år de senaste fyra åren och var ifjol ca 80 MW. Vindkraften ökar hela tiden och har nu passerat 13 TWh på årsbasis. Det är mer energi än vad de tre reaktorer som nu ska avvecklas, Oskarshamn 1, Ringhals 1 och Ringhals 2, producerade i fjol. Utvecklingen är alltså positiv, men vi släpar anmärkningsvärt mycket efter omvärlden. I Tyskland används det 200 gånger mer solel per invånare än i Sverige, helt beroende på att de energipolitiska ambitionerna hos den konservativa regeringen i Tyskland är mycket högre än vad den var hos den tidigare svenska konservativa regeringen. Jag hade hoppats att den nya rödgröna regeringen skulle öka takten i utbyggnaden av förnybar energi – och absolut inte motverka den. Nyss lades det dock fram ett

förnybar energi 2/2015

förkastligt skatteförslag om att solel från anläggningar över 144 kW ska beskattas med ca 30 öre/kWh. Det kommer att drabba bland annat kooperativa anläggningar hårt. SERO anser att den skattebefriade gränsen borde sättas till 450 kW, att skattebefrielse bibehålls för ny vindkraft som man använder själv och att man slopar det märkliga kravet att eventuell skattebefrielse kräver att man inte får sälja överskottsel. Är det verkligen så att svenska energipolitiker i motsats till de tyska sitter i storföretagens knän? Hur kan Miljöpartiet ställa sig bakom ovannämnda förslag som påtagligt kommer att bromsa upp satsningar på förnybar energi i Sverige. Därigenom överlåts solels-initiativen till Centerpartiet, som tydligt kritiserat regeringens ovannämnda förslag.

Slutsats En fantastisk utveckling är på gång, en sådan som få vågade drömma om bara för några år sedan och med en fantastisk framtidspotential. Men svenska politiker, oberoende av regeringskonstellation, verkar inte vilja sätta fart på omställningen till förnybar energi. Hur länge ska det dröja innan också de tar intryck av den ekonomiskpolitiska utvecklingen på energiområdet i t ex USA, Danmark och Tyskland och ser hur man där uppmuntrar alternativen till fossil energi och kärnkraft? Vi är många – och blir allt fler – som vill trycka på för att Sverige ska bli ett föregångsland i den teknologiska utvecklingen, inte som nu ett eftersläpande bihang. Göran Bryntse, ordf. i SERO Styrelseledamot i European Renewable Energies Federation

Energieffektivisering i Sverige och EU EU-kommissionen har skickat en varning till Sveriges regering för att Energieffekti-

Bli medlem – ett sätt att påverka och göra din röst hörd! Medlemsavgift 350 kr, familjemedlem 50 kr, studerande 150 kr. Som medlem får du 4 nummer av tidningen ”Förnybar Energi & Energieffektivisering” – gäller från betaldatum Gå in på info@sero.se och registrera dina uppgifter så sänder vi medlemsfaktura eller betala medlemsavgiften till SERO:s BG 829-8481, glöm inte fullständig adress och helst även e-post och telefonnummer.



 





   

      

                 Vi på FOAB villpassa på att önska Trevlig sommar!                      

2/2015 förnybar energi

SOLENERGI

Solenergi i olika former Allt fler småhusägare får upp ögonen för den helt rena och förnybara solenergin. Med solfångare får man värme. Med solceller får man elektricitet. Vilken typ ska du då välja? Vilken solenergiform passar bäst hos dig? Solfångare Tiotusentals småhus har redan installerat solfångare och får energibehovet för varmvatten halverat och oftast även ett tillskott till husuppvärmningen. I solvärmesystem ingår en vattentank eller ackumulatortank. Vedeldare behöver också en sådan tank och därför är det extra fördelaktigt för vedeldare att installera solvärme. Även i andra värmesystem där man eldar t.ex. pellets eller flis är solvärme mycket fördelaktigt då eldningen med låg verkningsgrad på sommaren kan undvikas. 10 m² bra plan solfångare kan ge ca 5 000 kWh/år i sådana system. Har du direktverkande elvärme, eventuellt kompletterad med en luft/ luftvärmepump, och en elektrisk varmvattenberedare kan du med fördel byta varmvattenberedare till en som är försedd med en solvärmeslinga i botten. Med en solfångare på ca 3 m² kan du sen halvera energibehovet för varmvattnet. En fördel med solfångaren är att du använder all solenergin i det egna värmesystemet. Värdet på solenergin är lika med kostnaden för den energi du slipper köpa. Solceller Tekniken att göra elektricitet av solljuset har funnits länge men har varit mycket dyr. Men på några år har nu storskalig produktion av solcellspaneler vuxit fram och priserna gått ned kraftigt. Det har ökat intresset för solel för småhus, bostadsrättföreningar, lantbrukare med flera. Dessutom finns det statligt investeringsbidrag för solel som från början var 60 procent men nu gradvis trappats ner och i år är nere på 20 procent. Tyvärr har tilldelade medel inte tillnärmelsevis täckt behovet så bidragskön har varit och är fortfarande lång. Solcellerna ger likström som leds i kablar till en växelriktare som omvandlar likströmmen till växelström med den vanliga nätspänningen 230 V (eller 400 V trefas). Denna typ av solelsystem lagrar ingen energi utan det sker ett ständigt samspel med elnätet. Ena stunden ger solcellerna mer än huset behöver och överskottet överförs

förnybar energi 2/2015

En solfångare på 1,6 m2, till vänster, ger 3,6 gånger mer solenergi per år än en lika stor solcellspanel till höger. Artikelförfattaren (1,90 m) ger en uppfattning om panelernas storlek. Ett villatak med 10 m2 solfångare (15 år gammal) på mitten som ger ca 4500 kWh värme/år och 10 m2 solceller i två grupper på båda sidor om solfångaren som ger ca 1400 kWh el/år.

då automatisk till elnätet. Nästa stund kanske solen går i moln och då ger nätet den ström som huset behöver. Du behöver inte någon batteribank i huset, vilket är tur för den är dyr! Nackdelen är att den el du tillför nätet måste köpas av ett elbolag för att bli värd något. Och hur mycket elbolagen är villiga att betala för solelen varierar stort! Vissa bolag erbjuder det s.k. spot-priset på den nordiska elbörsen med ett administrativt avdrag på kanske 4 öre/ kWh. Spotpriset kan vara mycket lågt som-

martid och kanske bara 20 – 30 öre/kWh övriga årstider. Det senaste beslutet som trädde i kraft vid årsskiftet, är att du i alla fall får 60 öre/kWh i skatteavdrag i deklarationen för överskottselen som tillförs nätet. Därtill har du rätt att få miljöcertifikat och tilldelning av ursprungsgaranti för din producerade solel, i dagsläget runt 20 öre/kWh. Men det är inte allmänt känt och långt ifrån alla solelsägare som utnyttjar, det fordrar en ansökan hos Energimyndigheten.

Lönsamheten för en solelanläggning på ett privathus ligger alltså helt i händerna på elbolag och politiker. Därför är det omöjligt att göra en seriös lönsamhetskalkyl på en solelanläggning, man får chansa! Även en liten anläggning, t ex 1,5 kWp (ca 10 m²) som ger runt 1400 kWh/år, ger ofta betydligt mer än vad en vanlig villa behöver en sommardag. På årsbasis får du räkna med att 50 till 70 procent av din solel går till elnätet! Detta ska du vara medveten om när du funderar på en solelanläggning! Ovan sagda gäller inte för solelanläggningar på t ex affärer och industrier som ständigt har större effektbehov än vad solcellerna ger. Och även om du satsar på en stor solelanläggning är du ändå alltid beroende av köpt el när det är mörkt och vintertid. Lönsamheten för en solfångaranläggning beror på priset på den energi solvärmen ersätter. Många vedeldare räknar också in miljövinsten att slippa elda sommartid. Mellan tummen och pekfingret brukar man ange en återbetalningstid på 10 – 15 år. En bra solfångare har en livslängd på mer än 30 år så kalkylen ser bra ut! Ekonomin för en solelanläggning är alltså osäkrare än för en solfångaranläggning. Men båda typerna lär betala sig själva flera gånger om till slut! En sak att tänka på är att solceller tar 3 – 4 gånger större plats på taket än motsvarande solfångare som ger lika mycket solenergi. 10 m² bra solfångare kan ge 5000 kWh solvärme. Men det behövs hela 33 m² solceller med 15 procent verkningsgrad, den typ som säljs mest idag, för att få 5000 kWh solel. Slutsats Om det är värme du vill ha, installera solfångare! Med en riktigt dimensionerad anläggning har du nytta av all solvärme den ger. Om du vill ersätta el och bidra till landets elförsörjning, satsa på solceller! De tar mycket större plats på taket men det är kanske inget problem. Förhandla med ett elhandelsbolag om bra ersättning för såld el. Kostnaderna för de olika systemen är jämförbara liksom förväntad livslängd. Lönsamheten beror i hög grad på framtida energipriser. Branschorganisationen Svensk Solenergi har en hemsida www.svensksolenergi. se/ där du kan lära dig mer och även fylla i en Intresseanmälan under rubriken Att installera solenergi.

Importen av utländska sopor är en skam för sverige

DEBATT

Lönsamhet?

De negativa konsekvenserna av förbränningen av importerade sopor vid värmekraftverken blir allt tydligare. I luften utsläpps dioxiner och furaner som är cancerframkallande, skadliga för arvsmassa och för foster. Flygaskan är så giftig att den måste transporteras bort till särskilda deponier bla i Norge. Bottenaskan är i princip lika giftig och riskerar att bli utlagd på ställen där vatten och mark förgiftas för evig tid. Kontrollen av vad de importerade soporna innehåller fungerar dåligt enligt riksrevisionen. En stor miljökatastrof hotar Sverige. Soporna orsakar problem som gör att hamnarbetare riskerar att bli sjuka. Det senaste är att soporna kan innehålla radioaktiva ämnen och man frågar sig om detta kontrolleras vid varje transport av sopor till Sverige. Utöver detta orsakar soporna stank i Västerås som gjorde förra sommaren olidligt för många. Sålunda sopimporten innebär både hälsorisker och miljöfaror. Den internationella handeln av sopor är också förknippad med grov organiserad kriminalitet. Att Sverige gör Europa en miljötjänst genom att minska på deponierna är ett feltänk. Hela Europa måste lära sig återvinna avfall till den nivå som Sverige och Tysk-

land gör. Det innebär att 95 % av avfallet kan återvinnas och en sådan ordning skulle definitiv bidra till ett snabbt infriande av EUs klimat och miljömål. Det sparar avsevärt mer energi än att bränna avfall. Sverige måste hitta andra bränslen än avfall. Lösningen för de svenska kommunerna är inhemskt biobränsle, solvärme och berg/värme/sjövärme och energieffektivisering. 80 % av den energi som våra bostäder använder idag kan sparas genom rätt ombyggnader kompletterat med sol och bergvärme. Avsevärd mängder bioenergi finns genom skogsavfall, energigrödor/tex hampa) och energiskog. Hushållar man klokt med energin behövs ingen import av bränslen till Sverigek Om Sverige vill framstå som ett föredöme för förnyelsebar energi och klimatansvar bör sopförbränningen omedelbart avbrytas Karl-Erik Andersson Västerås kea.vasteras@gmail.com

Till alla våra läsare, skribenter och annonsörer – tack och hopp om en Glad sommar med bra badväder!!! Och vi tackar alla som medverkat med artiklar och annonser ! Redaktionen

Nils Larsson Nila@koping.net 2/2015 förnybar energi

Bengt Strid: SOLENERGI

Om värde av solel vid egenanvändning och försäljning En fråga som många undrar över är vad värdet är av egenproducerad solel. Ämnet är långt ifrån trivialt om man tänker på vilka förändringar som kan komma att ske under livslängden på 30 år för en solcellsanläggning. Här kommer några exempel hur det såg ut i april 2015, som får ses som en ögonblicksbild i nuet. Tänk också på att priserna kan variera mellan olika elbolag. Egenanvänd el När det gäller den solel som man använder själv ersätter den köpt el och värdet på den elen blir därför lika med den rörliga andelen av priset för köpt el. Det rörliga andelen varierar med elanvändningen och består av elhandelspris, elcertifikatavgift (redovisas numera sällan separat utan ingår vanligen i elhandelspriset), energiskatt, elöverföring och moms på alla dessa poster. Inga fasta avgifter ska tas med i värdet, eftersom de fasta abonnemangsavgifterna normalt sett inte förändras vid egen solelproduktion. En stor andel av värdet är att man slipper betala energiskatt och moms på den. För de flesta privatpersoner är energiskatten 36,75 öre/kWh, inklusive moms. Boende i en del nordliga kommuner betalar 24,25 öre/kWh. Bedriver man yrkesmässigt lant-, skogs- eller vattenbruk får man dock energiskatten återbetald så när som på 0,5 öre/kWh. Enligt ett nytt förslag från Finansdepartementet i mars 2015 ska man från och med 1 juli 2016 dessutom betala energiskatt på egenanvänd solel om solcellsanläggningen är större 144 kW. De allra flesta privatpersoner får ingen ersättning för elcertifikat för egenvänd el eftersom det är för krångligt och kostar för mycket att installera elmätare och betala ett årligt abonnemang för elcertifikatmätning för mindre solcellsanläggningar. För lantbruk har antagits att solcellsanläggningen är så stor att man ordnat med elcertifikatmätning även för egenanvänd el. När man ersätter köpt el med egenanvänd el slipper man betala den rörliga andelen av priset för elöverföring till nät-

förnybar energi 2/2015

bolaget. I exemplen nedan har Vattenfall söder använts med ett pris på 20 öre/kWh. Några nätbolag har börjat med en effekttariff där man betalar en avgift som beror på den högsta effekten under ett antal timmar under en månad. Har man en privat solcellsanläggning kommer man inte att påverka de högsta effekttimmarna eftersom man inte har någon solelproduktion under dessa timmar. Om effekttarifferna slår igenom kommer det att påverka ekonomin negativt för småhusägare som har solcellsanläggningar. När det gäller elhandelspriset finns variationer mellan elbolagen och vilket avtal man har. I exemplet har använts Kundkrafts påslag på 5,79 öre i april 2015 för rörligt pris och medelvärde för Nord Pool spotpris på 28,8 öre/kWh under 2014 i område 3. I Kundkrafts pris finns för övrigt inget fast abonnemangspris. Såld el Den enda lagstadgade ersättning som man sedan tidigare fått för överskottsel som matas in till nätet är den energiersättning man får från sitt nätbolag. Energiersättning är Vattenfalls benämning, andra nätbolag har andra termer. Ersättningen varierar mellan nätbolagen. Vattenfall betalar 5,6 öre/kWh, exklusive moms. Från och med 1 januari 2015 har en skattereduktion på 60 öre/kWh, som regleras på inkomstdeklarationen, tillkommit för överskottsel som matas in till nätet. Man kan få skattereduktion för upp till 30 000 kWh per kalenderår eller som mest för lika mycket el som man köper. Säkringen i anslutningspunkten får vara högst 100 A.

Bengt Strid. Foto: Jörgen Ek

Man måste avtala om försäljning av överskottselen med ett elbolag, annars matar man in elen gratis till nätet. När det gäller elhandelspris har flera bolag under fjolåret betalat generösa ersättningar för solel. Efter skattereduktionens införande är trenden att dessa ersättningar minskats. Som ett exempel kan nämnas Vattenfall som i april skrev på sin hemsida att ersättningen under första året är Nord Pools timspotpris plus 40 öre per kWh, exklusive moms. Därefter övergår Vattenfalls ersättning till Nord Pools timspotpris. Långsiktigt och i takt med att antalet solcellsanläggningar ökar bör elhandelspriset för solel gå mot Nordpool timspotpris.

SOLENERGI Figur 1 Värde av egenanvänd och såld el.

För att få tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier måste man göra en ansökan om godkännande hos Energimyndigheten och därefter avtala om försäljning av dem med en köpare. Elcertifikat kan man få under 15 år, det vill säga halva livslängden för en solcellsanläggning. Priserna har under senare år sjunkit på grund av att det funnits ett överskott av elcertifikat. I april 2015 hade medelpriset för elcertifikat varit 18,3 öre/kWh under senaste året. Det finns ett förslag om att höja kvotplikten från och med 2016 och då kommer priserna för elcertifikat att öka igen. Men det är svårt att förutse prisutvecklingen för elcertifikat 15 år framåt i tiden. När det gäller ursprungsgarantier finns ingen fungerande marknad i Sverige eller Europa och därför har inget värde satts på dem. Slutsatser I och med den skattreduktion som infördes från och med i år får såld överskottsel i praktiken i runda slängar ungefär samma värde som egenanvänd solel när elhandelspriset för såld el går mot Nord Pool spotpris, se tabellen/figuren. Den ekonomiska effekten blir därmed ungefär som för nettodebitering, fast för gemene man på ett mera svårbegripligt sätt. Eftersom vissa elbolag idag betalar ett högre pris än Nord Pool spotpris för solel som matas in till nätet och då de flesta inte får berättigade elcertifikat för egenanvänd solel, kan det idag till och med vara lönsammare att mata in elen till nätet än att använda den själv.

Tabell 1

Värde av egenanvänd och såld el. Fet stil för summan markerar normalfallet. Alla priser i öre/kWh. Egenanvänd privat

Egenanvänd privat effekttariff

Egenanvänd jordbruk

Såld med skattereduktion

Såld utan skattereduktion

Elpris Kundkraft 1-årsavtal SE3

34,6

Elöverföring Vattenfall söder

20,0

Energiskatt

29,4 3,0 21,7 -

29,4 3,0 16,7 -

0,5 3,0 0 -

5,6

0 18,342 127,1 108,7

0 18,342 102,1 83,7

18,342 0 76,4 58,1

28,779 18,342 0,5 60 0 113,2 94,4

28,779 18,342 0,5 0 0 53,2 34,4

Elcertifikatavgift Moms Energiersättning Vattenfall söder Nordpool spot SE3 2014 Elcertifikat Ursprungsgaranti Skattereduktion Outnyttjat elcertifikat SUMMA med elcertifikat SUMMA utan elcertifikat

Men man tar en viss risk om man baserar en långsiktig kalkyl över 30 år på att skattereduktionen ska finnas kvar i oförändrad form under så lång tid. Att ha en hög egenanvändning av egenproducerad solel är sannolikt lönsammast på sikt. Men elcertifikatsystemet behöver anpassas till småskalig elproduktion, så att även den egenanvända elen kan få elcertifikat på ett enkelt och billigt sätt. Eftersom elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga stödsystem till förnyelsebar energi är det viktigt att även få med alla de små elproducenterna i detta system. Genomförande av effekttariffer finns som ett mörkt moln i horisonten för småhusä-

gare som investerat i solceller, då detta skulle märkbart sänka lönsamheten för egenanvänd solel. Hög egenanvändning är lättare sagt än gjort för en småhusägare, där överskottet som matas in till nätet kan vara 50% eller högre. Vi kan förväntas oss att vi i framtiden kommer att se lösningar som ökar egenanvändningen om skattereduktion i framtiden reduceras eller försvinner. Bengt Strid, Mälardalens högskola, Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik (EST), Gästforskare från ABB www.mdh.se bengt.stridh@se.abb.com 2/2015 förnybar energi

SOLENERGI Hans-Olov Nilssons ekohus med infällda solpaneler, batterier och varmvattenberedare för energilagring www.hoenterprise.se

Solel och - värmelagring i plusenergihus Hans-Olof Nilsson har valt att satsa på olika energilösningar i sitt plusenergihus och han är stolt över att sedan mitten mars i år kunna köra off grid. Fastigheten har förutom bergvärme och avloppsvärmeväxlare även solceller och solfångare på 220 m2. Värmen och elen som inte används, tas hand om i ett energilagringssystem bestående av batterier och vattentankar i källaren. Huset producerar ca 35 000 kWh per år och den egna förbrukningen ligger på ca 8000 kWh. Energilagret räcker till att försörja huset en månad. Ytterligare en typ av energilagring – ett bränslecellsystem med vätgastankar och elektrolysör från PowerCell tillkommer i höst. Dagtid ska

solcellerna generera tillräckligt med el för såväl att producera vätgas från vatten med hjälp av en elektrolysör som att driva huset och ladda batterierna. Under kvällar, nätter och vinter används el från batterierna och från bränslecellen, som då körs på vätgas. Bränslecellen producerar

överskottsel och jämn värme som går in i husets varmvattenberedare och används för uppvärmning och varmvatten. Vätgasen i tankarna planeras på sikt även att användas för egen fordonsdrift. Text o foto: Charlotta Niklasson

Intresserad av grön och lönsam energi? Investera i vindkraft! a.

Just nu erbjuder Eolus investering i vindpark Påbodun i Torsås komm Vi säljer sextondelar i vindparken som ligger 2014. er oktob under i Småland. Parken togs i drift För mer information kontakta oss!

Henric Karlsson 010-199 88 72 henric.karlsson@eolusvind.com

Katarina Tideman 010-199 88 25 katarina.tideman@eolusvind.com

Eolus Vind AB I 010-199 88 00 I www.eolusvind.com

förnybar energi 2/2015

Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige)

Vindkraft kan ersätta kärnkraft i söder VINDKRAFT

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är

Några uttrycker oro över att stängningen av Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem. kärnkraftsreaktorerna Oskarshamn 1, Ringhals 1 och 2, på tillsammans ca 2200 MW , skulle drabba södra Sveriges elförsörjning. Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel Det finns dock redan alternativa lösningar erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för på gång, vilket framgår av en artikel i Syd- sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet. svenska Dagbladet 29 April. Planerna på ny vindkraft i södra Östersjön skulle nämligen producera betydligt mer el än vad dessa tre Vår kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till ålderstigna reaktorer gör numera.

service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift.

Planerade nerläggningar kärnkraft kompenseras av planerad vindkraft (bilden Inför varje etapp finns våra experter med för att ge kan begränsas i så fall tas bara de två stapbranschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du larna till höger med, som läggs bredvid visar oss din plats så agerar vi med kraft. varandra, källa tas givetvis med.) Uppenbarligen finns det förnyelsebara alternativ, främst i form av havsbaserad vindkraft, till reaktorerna som planeras att avvecklas under de närmasteAB 5 åren. Vestasvind Svenska • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25

E-mail: vestas-sverige@vestas.com• www.vestasvind.se Göran Bryntse

CORNELIS MEKANISKA AB Vi utför till kraftverksindustrin:

- Turbintillverkning

- Ombyggnader

- Renoveringar

- Betongsprutning

- Reparationer

- Injektering

- Service

- Entreprenadarbeten

- Tillverkning av grindrensare

- Mobil betongblandning

- Automatiseringar

- Uthyrning byggnadsmaskiner

För mer info www.cornelismek.se CORNELIS MEKANISKA AB Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: cornelis.mekaniska.ab@telia.com förnybar27 energi SEROjournalen nr. 2/2015 3 - 2006

GRÖN ENERGIpRoDUKTIoN

VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR FÖR opTImAL ENERGIpRoDUKTIoN

SMART • STARK • TRYGG • TYST

GENERAToRER upp till 20 000 kVA

BÄSTA VALET

• egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner

enligt Energimyndighetens test

AUTomATIKUTRUSTNINGAR

• inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering • ger optimal energiproduktion

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

• hög- och låg-

spänningsmaskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

NIBE HJÄLPER DIG ATT SOVA GOTT! Vår nya bergvärmepump har alla de egenskaper du kan drömma om. SMART – En varvtalsstyrd pump som anpassar sig automatiskt till husets effektbehov, resultatet blir ett jämnt inomhusklimat. STARK – Imponerande effektiv och energisnål. TRYGG – Integrerad varmvattenberedare med marknadens bästa årsvärmefaktor. TYST

– Värmepumpen är tystgående och har utrustats med maximal ljuddämpning.

NIBE F1255 är med sin unika teknik det självklara valet för en tryggare vardag och en god nattsömn. Dessutom kan du fjärrstyra den med din smartphone/surfplatta. Läs mer om den nya tekniken på www.nibe.se/F1255

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: power@bevi.se, www.bevi.com

förnybar energi 2/2015

0706 - 36 66 47

FÖRNYBAR ENERGI

Skogen resursbank vid satsningarna på en fossilfri fordonsflotta till år 2030 I dag förbrukar vi i Sverige 5 500 000 000 liter diesel och 3 500 000 000 liter bensin. Regeringens mycket höga vision är en fossilbränslefri fordonsflotta till år 2030. För att nå det målet krävs nytänkande inom alla områden. Nu ställer vi frågan, kan den svenska skogen vara lösningen? Tekniken att tillverka drivmedel av syntesgas (kolmonoxid och vätgas), inte bara ur skogsråvara, finns redan så det behövs ingen ytterligare forskning. Redan år 1902 utvecklades tekniken i Tyskland. Det revolutionerade kemiindustrin och gav Carl Bosch ett Nobelpris tjugo år senare. Redan år 1923, vid Kaiser Wilhelm Institutet, utvecklade Franz Fischer, Hans Tropsch och Helmut Pichler en metod där en katalysator av järn eller kobolt fick vätgas och kolmonoxid att reagera till bensin och diesel och när Tyskland invaderade Polen i september 1939 hade man redan 14 anläggningar för syntetiska drivmedel i drift och 6 under byggnad. Produktionen täckte 95 procent av Luftwaffes drivmedelsbehov. 1943 tillverkade Tyskland 124 000 BBD syntetiska drivmedel (20 miljoner liter per dygn) motsvarande 57 procent av krigsmaktens totala drivmedelsbehov varav 92 procent av flygbränslebehovet. Idag är tekniken väletablerad - på södra halvklotet med start av Sasol i Sydafrika 1978 följt av Nya Zeeland, Malaysia, Kina m.fl. 2011 tog SHELL sin nya GTL anläggning PEARL Quatar i drift. Anläggningen i Quatar producerar 120 000 Fat GTL (Gas To Liquide) per dygn. Sverige skulle utan svårighet kunna täcka behovet av i första hand diesel baserat på biomassa. Baserat på en planerad anläggning i Red Rock under US Defence Budget kan man från 150 000 ton skogsråvara producera ca 1100 fat jetbränsle per dygn (175 000 liter). Produktionskostnaden är beräknad till ca 3,50 US$ per Gallon. Att täcka Sveriges behov av diesel med BTL (Biomass To Liquide) skulle kräva ca

20 miljoner ton biomassa per år motsvarande ca 100 TWh om en liter biodiesel (9 kWh) kräver ca tre kg biomassa med energiinnehåll ca 4,5 kWh per kg. En väl fungerande anläggning av typ Micro Channel Reactor (VELOCYS) kan omvandla upp till 70 procent av insatsråvaran till vätska. Resterande överskottsenergi används till torkning av insatsråvara samt elproduktion och fjärrvärme – se bifogad kalkyl! Vi bör i första hand satsa på diesel och det gör vi genom att komplettera/ersätta våra nuvarande fjärrvärmeverk med BTLreaktorer. Fördelen med en bioenergianläggning som producerar drivmedel, värme och el är att anläggningens gångtid kan ökas kraftigt utan att öka förlusterna i form av spillvärme. För att täcka Sveriges dieselbehov skulle vi behöva bygga ca 200 anläggningar i storlek som ett normalstort kraftvärmeverk med kapacitet 100 000 ton biomassa per år motsvarande 30 000 000 liter BTL per år. Vi skulle behöva bygga ett kraftverk per månad för att täcka behovet av diesel 2030. Elproduktionen skulle kunna uppgå till 10 TWh synkron el som stöd till ökad vindkraftsproduktion.

Investeringskostnaden för en Micro Channel Reaktor uppskattas till ca en miljon kr per fat och dygn, vilket ger en byggkostnad av ca 500 000 000 kr motsvarande tio vindkraftverk. Energiomvandlingen i vindkraftverken kan uppskattas till ca 80 GWh el per år medan reaktorns totala energiomvandling kan uppgå till ca 350 GWh energiekvivalenter (drivmedel, värme, el) per år. Den totala byggkostnaden kan uppskattas till ca 100 miljarder kr. Bemanningen vid reaktorn bör kunna understiga 18 årsanställda. Genom den minskade fossilbränsleimporten behövs inga statliga subventioner. En satsning på biodiesel skulle vara ett miljömässigt lyft och en bra affär. Om Rotterdamspriset på dieseln som importeras sätts till 5 kronor per liter skulle kostnaderna för import minska med 25 miljarder. Dessutom skulle satsningen bidra till Mikael Dambergs vision att Sverige skall ha lägst arbetslöshet i Europa år 2020. Roland Davidsson Förhoppningsvis mer om skogen som energiresurs i nästa nummer. 2/2015 förnybar energi

SERO

Mats Weinesson är ny som ersättare i SERO styrelse Mats Weinesson driver sen år 1990 jord- och skogsbruk på Götala Gård i Motala. Han är 6:e generationen på gården. Mats har många järn i elden. Under åren som gått har Mats b.l.a arbetat på BT-produkts (numera Toyota) som operatör, instruktör och kontrollant över en avdelning med datastyrda processmaskiner,hunnit med att praktisera i jordbruk i ytterligare två världsdelar, ett par år i USA och 9 månader i Australien. På Götala driver han både konventionell och ekologisk odling, förutom spannmål, oljeväxter och ekologisk potatis tidigare även ekomorötter. Mats är delägare i en vindkraftpark med 4 Vestas V 90. Två av verken står på Mats mark. Han har 58 % av arrendet på samtliga verk. Verken har 44 delägare varav motsvarande ett verk ägs av Mats med familj. Från och med i vår körs maskinerna på gården med RME 100 % plus att en pickup och en del maskiner drivs med HVO 100 %, alltså fossilfri drift förutom smörjoljor och fetter. Sedan 70-talet sker all uppvärmning med flis. Just nu planeras en ny spannmålstork med förnybar drift, bl.a. solenergi. Utöver ett aktivt lantbrukarliv har Mats tagit på sig flera uppdrag, bl.a. som styrelseledamot i Svensk Vindkraftförening, ledamot i Svensk Vindenergis styrelse (t.o.m. stämman 2015), ledamot i Borens IK styrelse, ledamot i Aska hushållsgilles styrelse, suppleant i kyrkorådet, ordförande i älgjaktslagets styrelse. LRF i Östergötland är ett kapitel för sig, där han tidigare som ledamot i regionstyrelsen fått ta på sig många ansvarsfulla uppdrag. Han har tidigare varit aktiv som politiker med många olika uppdrag och även kandiderat en gång till EU-valet. Från maj i år har Mats ytterligare ett uppdrag, han är ersättare i SERO styrelse. Mats Weinesson mats.weinesson@e.lrf.se

förnybar energi 2/2015

Ann-Kristine Johansson från Kil ny vice ordförande i SERO

Ann-Kristine Johansson ny v. ordf. på SERO årsmöte. Foto: Jörgen Ek

På SERO årsmöte i Nässjö valdes Ann-Kristine Johansson från Kil i Värmland till ny vice ordförande. Ann-Kristine har 20 år i riksdagen i bagaget. Hon har varit ledamot i Miljöoch jordbruksutskottet och Näringsutskottet där hon ansvarat för skogs- jordbruks- och energipolitik. Ann-Kristine är numera egenföretagare inom konsultbranschen, AKJ rådgivning AB, och har ett antal styrelseuppdrag bl.a. ordförande i styrelsen för Konsum Värmland och i Kooperativa förbundets styrelse.

Ann-Kristine efterträder Christer Söderberg, som var med och startade SERO för 35 år sedan och fortfarande är en resurs att räkna med bl.a. som skribent i Förnybar Energi och Energieffektivisering.

Martin Nylander, ny ersättare i SERO styrelse Martin Nylander, ny ersättare i SERO styrelse, jobbar på Energikontoret Mälardalen i Eskilstuna. Han är projektledare, samordnare och ansvarar för utbildning av alla kommunala energi- och klimatrådgivare i Uppland, Västmanland, Södermanland och Gotland. Huvudinriktning – energi i byggnader och solenergi. Martin bor i Stockholm. Han är snart pensionär, fyller 65 i år, och tror sig få tid och möjlighet att engagera sig genom SERO. ”Jag är i botten systemerare och datakille säger Martin, arbetade tidigare i många år på Sparbankernas Bank dels som systemerare och på slutet som clearingchef och ansvarig för den administrativa utvecklingen där. Sedan gick jag till Bankgirocentralen som avdelningschef med ansvar för entreprenörssidan. Efter det var jag kanslichef på Svenska Värmepumpföreningen (SVEP) under ett antal år. Därifrån gick resan till det tyska företaget Viessmann där jag var säljare av alla värmeprodukter som fann i sortimentet och

den första mars 2012 började jag så mitt arbete på Energikontoret i Mälardalen”. Martin är född i Uppsala 1950, fyrabarnsfar och numera farfar/morfar till sju glada barnbarn. Hängiven golfare och trädgårdsentusiast med en liten gård utanför Valdemarsvik som han delar med hustrun Gunilla Nylander. Stolt Djurgårdare och kavallerist (K4). Martin Nylander, Kista e-post martin.nylander@energikontor.se

SERO

Göran Sarner valdes till ersättare i SERO styrelse vid årets årsmöte Ordförande i EPL, Energipolitik på landet i Skåne, Göran Sarner valdes till ersättare i SERO styrelse vid årets årsmöte. Göran Sarner är speciallärare i Malmö. Mats Ohlsson som lämnar uppdraget i SERO styrelse säger om Göran att han är en mycket idérik och kompetent person som kan ta på sig olika uppdrag i Göran Sarner. SERO. Vår lokala förening, EPL, Energi På Lantgård, består av ett antal engagerade personer främst i Skåne. Vi har alla ett stort intresse för alternativa, miljöriktiga energilösningar säger Göran Sarner. Tidvis är föreningens verksamhet blygsam men vi känner ändå att det är viktigt att upprätthålla de kontakter som byggs upp genom åren. Vi träffas några gånger om året och kombinerar gärna träffarna med intressanta studiebesök eller föreläsare. När Mats Olsson frågade om jag vill ta över kontakten med SERO beslutade vi att

det är viktigt att ge våra medlemmar inblick i de aktuella frågor som behandlas. Jag har kanske inte tid att engagera mig i alla skrivelser m.m. men vidarebefordrar gärna material till våra övriga medlemmar. Det är väldigt fint att vi genom tidningen Förnybar Energi & Energieffektivisering och våra goda kontakter med eldsjälarna i SERO kan hålla oss informerade när det gäller viktiga energifrågor och nyheter. Jag själv bor sedan1989 med familjen på en äldre gård i Ask nära Röstånga i Svalövs kommun i Skåne och arbetar som lärare och coach inom utbildnings-

förvaltningen i Malmö kommun. Om man är praktiskt lagd och har energilösningar som hobby är det fantastiskt trevligt att bo på landet. Här kan jag själv testa roliga system och idéer även om de inte alltid är så ekonomiska. Det är en intressant utmaning att försöka kombinera växthus, golvvärme och bassäng med energi från, ved, pellets, frityrolja, vindkraftsprojekt, solfångare och nu senast en markvärmepump... Göran Sarner sarner2@gmail.com

Intagsgaller Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål. Har behov av av ett ett intagsgaller intagsgaller// Har du du behov intagsgrind lämnar intagsgrind lämnar jag jag gärna gärna kostnadsförslag. kostnadsförslag. Gör även måttanpassade Kontakta migför förmanuell mer information. gallerkrattor rensning. Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse Kontakta mig för mera information. Tel. +46532-203 Siw Holmquist 83, +4670-240 Strömsfors 35 21034 Fax 98 +46532-202 662 Tösse 04

itt r f t s ro l l i t Byt lönar sig det

Email: siw.holmquist@telia.com Tel. +46532 - 20383 +4670 - 240 35 34 Innehar F-skattebevis Fax. +46532 - 20204

Email: siw.holmquist@telia.com www.siwansintagsgaller.se Innehar F-skattebevis

2/2015 förnybar energi

TrĂ¤rĂśr frĂĽn Boxholm

Originalet!

Boxholm har levererat trĂ¤rĂśr i drygt 80 ĂĽr och mĂĽnga av dessa Ă¤r fortfarande i drift.

Vi verkar i enTrĂ¤rĂśret modern och innovativ miljĂś och hjĂ¤lper frĂĽn Boxholm. gĂ¤rna till med rĂĽd om dimensioneringar och fĂśrlĂ¤ggningssĂ¤tt. Alla projekt Ă¤r intressanta, stora som smĂĽ.

&RANCIS +APLAN !XIAL

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt frĂĽn urval och bearbetning av virke till tillverkning av stĂĽlband.

3MĂ&#x152; VATTEN TURBINER

Valet av trĂ¤rĂśr Ă¤r sjĂ¤lvklart nĂ¤r kraven pĂĽ kostnadseffektivitet, livslĂ¤ngd och driftsĂ¤kerhet Ă¤r stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besĂśk oss gĂ¤rna pĂĽ vĂĽr hemsida:

www.boxprod.se

rĂ¤rĂśr bĂśrjade vi bygga redan fĂśr 60 ĂĽr sedan. Och de flesta av dessa rĂśr Ă¤r fortfarande i drift. Tillverkningen sker i egna fabriker. Allt ifrĂĽn urval och bearbetning av virke till produktion av stĂĽlband och lĂĽs. Vi bygger fĂśr bĂĽde smĂĽ och stora kunder: Vattenfall, Sydkraft, Skanska, NCC och 100tals smĂĽ och stora kraftstationer Ăśver hela landet. VĂ¤lj OriginalrĂśr frĂĽn Boxholm Produktion, nĂ¤r kraven pĂĽ leveranstrygghet, livslĂ¤ngd och driftsĂ¤kerhet Ă¤r stora. Ring oss om Ditt projekt - eller bestĂ¤ll vĂĽr broschyr! HĂ&#x2013;GFORS Ă&#x2DC; 1000 mm

B OX H O L M P RO D U K T I O N A B Tel: 0142-521 90 Mail: info@boxprod.se Box 16, 590 10 Boxholm

BOXHOLM PRODUKTION AB Box 16, 590 10 Boxholm. 90. Fax 0142-523 10.

0142-521 fĂśrnybarTel energiâ&#x20AC;&#x201A; 2/2015

.Ă&#x160;SSJĂ&#x161; 36%2)'%

452!" &Ă&#x161;RRĂ&#x152;DSGATAN .Ă&#x160;SSJĂ&#x161; 4EL &AX % MAIL CA TURAB COM

Jag kĂśper din el

VI HJĂ&#x201E;LPER DIG ATT VĂ&#x201E;LJA RĂ&#x201E;TT HELHETSLĂ&#x2013;SNING Kungfors kraftstation, Sandviken, turbinledning pĂĽ fundament.

16â&#x20AC;&#x192;

W W W T U R A B C O M

KONTAKTA VĂ&#x2026;RA

VATTENKRAFTKONSULTER

BYGG JĂ&#x2013;RGEN DATH 08-695 60 49 Vill du veta mer?

Med mĂĽlet att stĂ¤lla om till ett hĂĽllbart samhĂ¤lle Ă¤r Bixia ett av de elbolag som kĂśper in mest nĂ¤rproducerad el frĂĽn sol, vind och vatten. DĂ¤rfĂśr gĂśr vi det enkelt och lĂśnsamt fĂśr dig att sĂ¤lja elen till oss. Ring oss pĂĽ 0380 â&#x20AC;&#x201C; 51 71 86 eller e-posta produktion@bixia.se. Du kan ocksĂĽ lĂ¤sa mer om oss pĂĽ bixia.se/producent.

MEK ANDERS BARD 08-695 61 63

VĂ¤lkommen till Bixia.

Bli medlemBERNT â&#x20AC;&#x201C; ett sĂ¤tt HANSSON att pĂĽverka och gĂśra din rĂśst hĂśrd! 08-695 65 60 Medlemsavgift 350 kr, familjemedlem 50 kr, studerande 150 kr. Som medlem fĂĽr du 4 nummer av tidningen â&#x20AC;?FĂśrnybar Energi & Energieffektiviseringâ&#x20AC;? â&#x20AC;&#x201C; gĂ¤ller frĂĽn betaldatum GĂĽ in pĂĽ info@sero.se och registrera dina uppgifter sĂĽ sĂ¤nder vi medlemsfaktura eller betala medlemsavgiften till SERO:s BG 8298481, glĂśm inte fullstĂ¤ndig adress och helst Ă¤ven e-post och telefonnummer.

FÖRNYBAR ENERGI

”Mötet visade att det finns gemensamma nämnare, främst synen på det framtida energisystemet som ska vara baserat på förnybara och hållbara energikällor. I Vattenfalls nya strategi är detta tydligt”.

Fr v. Magnus Hall VD Vattenfall, Göran Bryntse Ordf. SERO, Christer Söderberg tidigare Ordf. SERO och Andreas Regnell vice VD Vattenfall. Foto: Akko Karlsson SVIF som också deltog i mötet.

SERO träffade Vattenfalls ledning Den 13 maj besökte SERO och SVIF Vattenfall på deras nya huvudkontor i Solna och träffade VD Magnus Hall och vice VD Andreas Regnell. Det är inte vanligt att få träffa högsta ledningen för ett så stort företag, men det blev möjligt genom att vår ordförande Göran Bryntse har gamla relationer med Magnus Hall sedan tiden i pappersindustrin. SERO representerades av Göran Bryntse och Christer Söderberg, SVIF av Akko Karlsson. Man kan naturligtvis fråga sig om storskaliga Vattenfall och småskaliga SERO kan ha något gemensamt. Mötet visade att det finns gemensamma nämnare, främst synen på det framtida energisystemet som ska vara baserat på förnybara och hållbara energikällor. I Vattenfalls nya strategi är detta tydligt. Vi redogjorde för SERO:s mål för förnybar energi, både stor- och småskalig, som det beräknats i Keep on Track - projektet. Vattenfall höll med om att det kan vara rimligt. Remarkabelt var att kärnkraften i framtiden nästan inte alls fanns på agendan.

Den småskaliga vattenkraftens problem blev ordentligt presenterad och Vattenfall hade full förståelse för den rättsosäkerhet som råder, även om man hittills inte fått några äldre tillstånd ifrågasatta. SERO föreslog samarbete inom vattenjuridik och miljökunskap, där Vattenfall har stora resurser. Akko Karlsson redogjorde för vindkraftens villkor och utveckling, något som är välkänt för Vattenfall, som bygger ut mycket vindkraft, numera mest havsbaserad runt de brittiska öarna, där ersättningen är väsentligt högre än i Sverige. Det har tidigare inte funnits särskilda motiv för samarbete mellan SERO och Vattenfall, snarare motsatsförhållanden

där olika uppfattningar om betydelsen av småskalig elproduktion och storleken på ersättningen för nätnytta varit vanliga. Om vi ska nå 100 % förnybart i vårt energisystem måste alla energiaktörer medverka och Vattenfall tycks nu vara inne på den linjen. I ett samarbete kan SERO dra nytta av expertis hos Vattenfall inom bland annat miljö och juridik samt Vattenfall att nå ut till ”gräsrötterna” med budskapet att vi behöver en omställning av energisystemet till förnybart. Vi hoppas på ett nytt och gott samarbete med Vattenfall. Christer Söderberg christer.soderberg@sero.se 2/2015 förnybar energi

FÖRNYBAR ENERGI Hjälmaren, bild tagen vid Hjälmare Sund. Foto: Carl Olov Persson

Hjälmaren – en resurs för många att dela på Hjälmaren, Sveriges fjärde största sjö, 480 km2, fungerar som en rejäl damm, där vatten från större delen av Närke och delar av Södermanland samlas upp. Avrinningen från sjön sker i huvudsak genom Eskilstunaån men även genom Hjälmare kanal. Förnybar Energi och Energieffektivisering fick förmånen att samtala med Lauri Sankari i Eskilstuna som sedan många år ansvarar för regleringen av vattennivån i Hjälmaren. Fem kraftverk i Eskilstunaån - Skogstorps, Tunafors, Gevärsfaktori, Holmendammen och Nybybruks kraftverk delar fallrätten med Hjälmare Kanal. Hjälmare kanal får i enlighet med Kungabrev från 1600-talet släppa igenom 2 m3/s. Det får ske året runt och av vattnet som passerar kanalen går omkring 1.5 m3/s genom tre kraftverk, som drivs av Sätterbo Kraft. Resten, i genomsnitt 25 m3/s flödar genom Eskilstunaån. Fallhöjd regleras på nivåerna 22,2 - 21,6 meter räknat från Hjälmarens till Mälarens normalvattennivåer. Tidigare åstadkom de oregelbundna och ofta mycket höga vattennivåerna på Hjälmaren stora problem för lantbruket runt

förnybar energi 2/2015

sjön. Dämningstvister, som finns belagda, har pågått från år 1422. Efter århundraden med tvister beslutade riksdagen den 2 februari 1877 att sjöns medelvattennivå skulle sänkas ca 1,3 m och högvattenytan med 1,8 m. Avsikten vara att lantbruk och skogsbruk runt Hjälmaren och Kvismaren skulle få större möjligheter att utvecklas. Sjösänkningen pågick under åren 1877 – 1888 och vinsten blev i runda tal ytterligare 18 000 ha åkeroch ängsmark. Ett sjösänkningsbolag hade bildats. Tjugo större markägare blev delägare i bolaget och fick tillsammans 10 % av röststyrkan i styrelsen. Eftersom regleringsgränserna ofta överrespektive underskreds ändrades vatten-

domen 1988. Enligt de nuvarande reglerna får under vissa förutsättningar vattenståndet vara utanför de bestämda gränserna. Att få regleringen att stämma överens med allas intressen är ett svårlagt pussel Fem huvudintressen delar på ansvaret för Hjälmaren frånflöden - färskvatten, jordbruksmark, yrkesfiske, fritidsfiske och energiomvandling. Till detta kommer hänsynstagande till fågelliv och andra miljöintressen. Det är en grannlaga uppgift att jämka ihop kraven från de olika intressena. På våren höjer vårfloden vattennivån och för att markägarna kunna börja bruka åkrarna så tidigt som möjligt krävs att relativt

Näringslivet Utefter de svenska vattendragen återfinner vi grunderna till utvecklingen av svensk industri och svenskt välstånd. Utmed Eskilstunaån från Hyndevad till Torshälla, där vattnet rinner ut i Mälaren, har det funnits mängder med smedjor, kvarnar och dammar. Vi kan fortfarande se Alfa-Lavals företagsskyltar, som i dag är spridda över världen. Vi återfinner Järnbolaget vars bestick återfinns i butiker över stora delar av världen under namnet ”Gense”. Vi påminns om BM/Volvo, Nyby bruk, Sveaverken o.s.v. företag som startat här, tack vare vattenkraften, och som nu utvecklats till världsledande företag. Det började med att kvarnar, sågverk och smedjor som drevs med remdrift och fortsatta med att vattenkraften omvandlades till el. Fisket - Hjälmaren miljöcertifierades Hjälmargösen är känd som en delikatess. Historiskt sett observerades från 1960-talet en kontinuerlig minskning av gös fångad i Hjälmaren. Fångsterna under 1990-talet låg ner på 50 – 60 ton och nådde år 1997 rekordlåga 37 ton. Då kom man till insikt om att något måste göras för att skydda gösen från ett allt för hårt fiske och yrkesfiskarna beslutade sig för att tillskriva dåvarande Fiskeriverket och be om en höjning av minimåttet på fångad gös från 40 till 45 cm och att maskvidden på näten skulle höjs från 100 till 120 mm (diagonal maska). Regleringen syftade främst till att minska fångsten av icke könsmogen gös. Gösen är en art som blir könsmogen relativt sent och har stor tillväxtpotential. Nu gavs den möjlighet att reproducera sig vid minst ett tillfälle innan den fångades i fisket.

Regleringen gav snabbt märkbar effekt. Under perioden 2001-2007 ökade fångsterna i medeltal till 153 ton. Regleringen låg också delvis till grund för att gösfisket i Hjälmaren, som det första sötvattensfisket, år 2006 blev certifierat enligt den globala miljömärkningen MSC (Marine Stewardship Council). Märkningen ställer bland annat krav på att fisket inte hotar fiskens återväxt, inte skadar andra arter samt att den totala miljöpåverkan är så liten som möjligt. (Fakta delvis inhämtat från fiskare Björn Eriksson Valen och Jens Persson på Havs- och Vattenmyndigheten) Fram till början av 1900-talet var kräftfisket en mycket viktig inkomstkälla. Fiskevattenägarna runt sjön reste med Stockholmsbåten till Stockholm och sålde kräftor. Så kom kräftpesten och slog ut hela näringen. På slutet av 1900-talet sattes signalkräftor ut och nu är kräftfiske på nytt en viktig del av Hjälmarenfisket. Fram till tidigt 90-tal satte yrkesfiskarna varje år ut några ton ålyngel men när ålfisket förbjöds upphörde utplanteringen. När det gäller ålen finns det, oberoende av planer på nya fisktrappor, små förutsättningar för att ålen skall börja vandra upp till Hjälmaren. Knappast några ålyngel tar sig längre in i Östersjön. Fransmännen fiskar upp ålynglen i Biscayabukten som ynglen måste passera på vägen från Sargassohavet. Fågellivet Fågellivet är också en viktig del av Hjälmarmiljön. Ulf Eriksson från Arboga, känd under namnet ”FågelUlf”, berättar om de stora rovfåglarna. Havsörnen som försvann i slutet av 1800-talet har kommit tillbaks. I dag häckar ett 15-tal havsörnspar på öar och stränder vid Hjälmaren. Havsörnen mår bra på Hjälmaren. På vintrarna samsas den med yrkesfiskarna och äter brax som fångats och som kastas på isen. En av fiskarna berättar att han kunnat räkna till 32 örnar som följt honom på en gång. Sjön är så gott som giftfri och vattnet har tack vare kalkberg som mynnar ut i sjön ett högt PH-värd. Skarven är en ny fågelart på Hjälmaren. Tyvärr, på öar där fågeln häckar utrotar den all växtlighet. Skarven ger sig också på och skadar gösen. Fågeln fångar inte så mycket gös men på den gös som fångas finns ofta spår av angrepp från skarven. Där är havsörnen en viktig predator som tar sig till skarvarnas häckningsplatser och fångar skarvungar.

FÖRNYBAR ENERGI

stora mängder vatten tappas. Sedan när sommarvärmen, kanske kombinerad med torka, gör att vattennivån sjunker kraftigt, i juli omkring 1 cm per dag, kan det uppstå problem för sjöfart och fiske. Ett år, när det var som värst, kunde inte färjorna till Vinön ta sig fram vilket gjorde att de måste ersättas med helikoptrar. - Då tvingades vi tappa absolut minimum via Eskilstunaån och dessutom måste vi ersätta kraftverksägarna i Hjälmare Kanal för att tillfälligt häva deras rätt att nyttja de 1,5 m3/s vatten de ägde rätt till. Stenarna stack upp i den grunda sjön och båttrafik och fiske fick problem. - I en sån situation längtar man efter höstregnen, säger Lauri.

Lauri Sankari. Foto: Birgit Ek

”I en så’n situation längtar man efter höstregnen.” Hägern, som etablerat sig på sjön motas också av havsörnen. Havsörnen lägger ibland beslag på hägrarnas boplatser. Fiskgjusen, en fjärde rovfågel, som häckar runt sjön måste även den samsas med havsörnen. Det verkar fungera relativt bra. ”FågelUlf” har observerat ett par fiskgjusar som häckat bara 400 meter från ett havsörnsbo och det har gått bra. Havsörnen jagar fiskgjusar som fångat fisk och själ fångsten men verkar inte ge sig på fiskgjusarnas bon. Kanske egen Hjälmarmyndighet? Hjälmaren delas mellan tre län, Örebro län, Södermanlands län och Västmanlands län. Länsstyrelsen i Örebro har fått ta över huvudansvaret för hela sjön. Kanske skulle frågor som berör Hjälmaren med närliggande områden må bra av att få en egen samlad myndighet som får ta ansvar för frågor som rör området, ett önskemål som framförs av ”FågelUlf”. Lauri, 71 år, är valberedare i SERO. Han var med och startade Södermanlands Energiförening och är fortfarande aktiv där. Efter 40 år i tjänsten skulle han egentligen slutat med pension men fortsätter att jämka ihop de många intressena för bevarandet av ett vackert och nyttigt avrinningssystem. Carl Olov Persson 2/2015 förnybar energi

SERO I vimlet vid årsmöte och energiseminarium syns bland många fler Göran Bryntse, Bodil Jönsson, Ann-Kristine Johansson, Landshövdingen i Jönköpings län, Minoo Akhtarzand, Sven-Erik och Kicki Vänneå, , Isadora Wronski, Christer Söderberg, Lars Andrén, Marita Johansson, Christer Malmberg, Su-Ping Burman, Lena Lindahl, Mats Olsson, Tord Dahlén, Lennart Wetterstad, Jakob Hirsmark, årets SERO-pristagare Mikael Wik, Gunilla Davidsson, Carl Olov I vimlet årsmöte och Davidsson, energiseminarium syns bland många Bryntse, BodilEkJönsson, Ann-Kristine Johansson, Persson,vid Anton Steen, Roland Peter Danielsson, Jan-Åke Jakobson ochfler SvenGöran Bernesson. FOTO: Jörgen 20 förnybar energi 2/2015

Landshövdingen i Jönköpings län, Minoo Akhtarzand, Sven-Erik och Kicki Vänneå, , Isadora Wronski, Christer Söderberg, Lars Andrén, Marita Johansson, Christer Malmberg, Su-Ping Burman, Lena Lindahl, Mats Olsson,

SERO 2/2015 förnybar energi

KRÖNIKA

Tiden, tiden, alltid denna tiden – några nedslag i 7 punkter Vid förra årsmötet talade jag på temat ”Vad hjälper det om jag inte tror dig?”, då om att det krävs något utöver sifferexercisen för att väcka människors medvetande om att 100% förnybart nu börjar komma inom räckhåll. Denna gång vågar jag gå ännu lite längre och gör här sju nedslag på energiområdet utifrån skilda tidsperspektiv. 1. Tid handlar inte bara om vad klockan är Det var en fantastisk bedrift av våra förfäder att uppfinna ett begrepp, ”tid”, som svarar på så vitt skilda frågor som Vad är klockan? Hur länge ska detta hålla på? Hur ofta kommer det att ske? Vad är före och vad är efter? Man märker det direkt på enheterna för effekt respektive energi – en effekt på 10 kW under 2 timmar motsvarar energin 2x10 kWh = 20 kWh. Just den multiplikationen är självklart banal för alla er energiintressenter och är inte heller särskilt märkvärdig för allmänheten. Men när ni börjar bolla med sifferangivelser för energianvändningen per år och tror att också andra ska ha en känsla för storleksordningen på denna effekt har ni tappar taget om vad de flesta har en känsla för, både vad gäller storleksordningar och samspelet energi-effekt. 2. Före och efter Någon, exempelvis SERO, måste gå före på energiområdet. Ja, så är det alltid. Det behövs ett lok på varje tåg. Ni är ofta frustrerade över att politiken släpar efter, men så är det inte i allt. Att vi i dag har högertrafik beror på ett politiskt beslut där politiken låg före människorna. Att vi i dag inte får röka på restauranger är också ett politiskt beslut som låg före människorna – minns ni vilket ramaskri det blev på både restaurangägare och kroggäster? Nu kan vi knappast längre fatta att rökning var tillåten mitt i ätandet. Historien upprepar sig när nu Gabriel Wikström har föreslagit att det ska råda rökförbud också på exempelvis uteserveringar, lekplatser och allmänna platser. Protesterna skallar, men snart kommer även det att vara beslutat och genomfört. Och vi kommer inte längre att förstå hur det någonsin kunde vara annorlunda.

förnybar energi 2/2015

Tänk om det blir så att sådana politiska beslut till fördel för det förnybara kommer snart. Kommer ni då att sakna er pådrivarroll? Är det kanske rentav så att ni tycker det är roligt att ligga just så mycket före i tanken som ni gör? 3. Skulle allt bli bra om vi hade fri tillgång till flödande billig energi utan bieffekter? Jag tror inte det. Jag tror faktiskt inte det. För mig är det snarare en trygghet så länge som energin utgör en begränsande faktor för vad människan kan göra i sin ständigt ökade ambition att flytta materia, omvandla den, värma och kyla den och också använda energi för det elektromagnetiska, främst att överföra information. Alla ni ivrare för en förnybar energi: den är givetvis alltid mycket bättre än den icke förnybara. Men vill ni ha ens den i en större omfattning än världens energianvändning i dag? Tror ni verkligen på att det vore bra för det långsiktigt hållbara om vi hade så gott som obegränsad tillgång till den förnybara energin? 4. Tempot Vi lever i ett svindlande tempo – vi gör mycket och vi gör det snabbt och vi gör det dygnet om. Åtminstone är det så om man ser till processerna. Men om man räknar efter och fokuserar på resultaten, blir det annorlunda. Det kostar så mycket att skaffa och underhålla och använda verktyg för att vara så effektiv, att effekten av det utförda inte alls blir så stor som man tror. Dessutom gör vi så många misstag om vi har alltför bråttom att man ofta får använda större delen av tisdagen för att rätta till det man gjorde fel på måndagen. Så vilken är den egentliga effekten, bortom alla skymmande utanverk?

Bodil Jönsson, professor emerita och tidstänkare 5. Ett stressvykort Ni som var med på SERO-seminariet fick ett litet vykort ”Du vet att du är stressad när …” på vars framsida det fanns teckningar av Robert Nyberg på de mest obehagliga stressyttringarna. Vad dessa egentligen visar oss är att vi med vårt tempo stör inte bara vår omvärld utan också oss själva som de organismer vi är. Hoppas kortet väcker eftertanke. På dess baksida står det ”Tiden, tiden, alltid denna tiden!”, dvs just rubriken för denna föreläsning. 6. 70 – ett mått på människans utväxling??? Som biologiska system är vi människor på cirka 100 W (du kan själv kontrollera genom att dividera ditt matintag under ett dygn uttryck i kcal med 24 timmar och så omvandla enheten kcal/h till enheten W). Men ser man till den effekt som vi drar från naturen för allt det vi håller på med i Sverige, så drar vi 7 kW, dvs 70 gånger mer. Är detta överhuvudtaget rimligt? Vi behöver förstås inte leva som grönlänningarna gjorde förr när ingen klarade vintern med mindre än att han kunde dra nytta av de andras kroppsvärme – det var den energi

7. Så – nu har jag skakat på min tamburin! Före mig här i talarstolen stod Bengt-Erik Lövgren och beskrev hur man inte bara behöver piska och morot – man behöver också en tamburin för att få fart på miljöarbetet (i hans fall var det pelletsanvändningen det handlade om). Hans tamburin handlade om att höja statusen på pelletsanvändningen. Ja, jag håller med: status är viktig i allt miljöarbete. Men med min föreläsning var det ytterligare något annat jag ville: utnyttja mitt ivriga skakande på tamburinen till att väcka både er tankeglädje och er eftertänksamhet i allt det viktiga ni håller på med. Det är ju så att för att människor ska vilja vara med på skutan måste de själva upptäcka att det är kul att tänka. Min tamburin är alltså till för tankeglädjen. Och jag säger som Antoine de Saint-Exupéry: "Om du vill bygga ett skepp, så kalla inte bara samman människor för att forsla virke eller tillverka redskap. Börja inte heller med att delegera uppgifter eller fördela arbetet. Nej, börja med att väcka deras längtan efter det stora öppna havet." Bodil Jönsson, professor emerita Lunds Universitet, www.bodiljonsson.se

Nordens största solcellsfasad - Totalt ska 2500 kvadratmeter solceller sättas upp på BAE Systems Hägglunds fabrik i Örnsköldsvik, där man tillverkar bandvagnar och stridsfordon i Örnsköldsvik. - Vi skulle renovera fasaden och såg en möjlighet att göra den här satsningen. Det blir dyrare än en vanlig fasad, men vi räknar hem mellanskillnaden på fem år, säger Peter Sedin, produktionschef på företaget. - Tanken är att vi ska mata ut elen på elnätet och sälja den, säger Peter Sedin. Kostnaden för projektet är cirka 8,4 miljoner kronor, varav 1,2 miljoner är bidrag från Länsstyrelsen.

SOLENERGI

som fanns att tillgå och därtill en och annan säl som mat. Det var ingen eftersträvansvärd energinivå. Men att lägga beslag på 70 gånger mer än den egna effekten?! Hur mycket tror ni att en energieffektivisering kan få den att sjunka?

Dubbelsidiga supereffektiva solcellsmoduler – nu till Sverige PPAM Solkraft, med säte i Ljungsbro i Östergötland, inleder ett samarbete med Kalifornienbaserade Sunpreme kring deras dubbelsidiga och halvtransparenta solcellsmoduler. – I och med detta får vi in ytterligare en högeffektiv och estetisk tilltalande produkt i vårt sortiment säger PPAMs tekniska chef och grundare, Andreas Molin. Sunpremes tvåsidiga solcellsmodul tar tillvara solljuset och producera el på båda sidor om panelen vilket gör den till en av de mest kraftfulla solcellspanelerna på marknaden. Solcellsmodulen är halvtransparent, vilket gör att den släpper igenom en del av solljuset genom panelen. Tekniken är baserad på monokristallint kisel – en väletablerad solcellsteknik som borgar för hög verkningsgrad och lång livslängd. I Skandinavien går den under namnet ”Transparium”. Att Transparium är tvåsidig innebär att verkningsgraden kan bli upp till 20 % högre än en vanlig monokristallin solcellsmodul. För att på bästa sätt ta tillvara ljus från två håll bör modulen monteras fristående. Den kan till exempel ersätta annat material som solavskärmning över fönster och dörrar eller horisontellt som glasade räcken t.ex. på balkonger. Det vanligaste användningsområdet blir dock troligen fristående

installationer på tak eller i större solkraftsparker. Tekniken bygger på att det även är möjligt att utvinna el ur reflekterat ljus. – Vi tror att det finns en stor marknad för den här typen av solcellsmoduler i Sverige, men även i andra delar av Skandinavien och runt om i världen, säger Andreas Molin. Vårt företag är i stark tillväxt och vi hoppas och tror att Transparium och samarbetet med Sunpreme blir en viktig resurs i våra fortsatta satsningar både i Sverige och på exportmarknaden. Dr Ashok Sinha, Sunpreme’s ordförande, VD och grundare PPAM’s säger att tidigare framgångar med att designa och installera högeffektiva solcellssystem gör att vi är mycket nöjda med att få PPAM som strategisk partner i vår fortsatta internationella tillväxt”. För ytterligare information: Andreas Molin, tel: +46 76 1762040, andreas.molin@ppam.se. 2/2015 förnybar energi

Nytt miljötänk i Nyköping FÖRNYBAR ENERGI

I Nyköping har kommunen tagit tillbaka 4 vattenkraftverk från Vattenfall. De har genererat el i mer än hundra år. En slimmad organisation skall garantera ett lågt elpris. Överskottet skall användas till att förbättra miljön i och kring Nyköpingsån. Vidare information se: http://nyvk.se/ Insänt av Gustaf Bergmark, mb: 073-2008089

Kostnad klimatgaser IEA, International Energy Agency, uppskattar att för varje dollar man undviker att satsa på förnyelsebar energi före 2020 kommer man att drabbas av en kostnad på 4,30 dollar efter 2020 för att hantera kostnaderna av de ökade utsläppen av klimatgaser.

Mikael Wik tilldelas årets miljöpris. Foto: Jörgen Ek

SEROs miljöpris 2015 gick till Mikael Wik, Adelöv Gård i Tranås kommun På SERO:s årsmöte i Nässjö delade SERO för sjunde året ut sitt miljöpris. I år gick det till bonden Mikael Wik på Adelöv gård i Tranås kommun.

Göran Bryntse

Havsströmningskraftverk Havsströmturbinen Sabella D10 placeras på havsbotten utanför Bretagne och kopplas i sommar in på elnätet. Den 17 meter höga och 450 ton tunga anläggningen invigdes i slutet av april i Brest. Den placeras i ett sund utanför Bretagnes kust och kommer från i sommar att generera el med effekten 1,1 MW. Turbinen blir en av de största havsströmningsturbinerna i världen och ingår i ett franskt pilotprojekt för att testa en annorlunda metod att producera förnybar energi. Med havsströmningskraftverk kan man få en betydligt jämnare elproduktion än från vindkraft eller solenergianläggningar. Studier visar att det finns tusentals platser i Europa där havsströmningskraftverk skulle kunna användas. Håkan Abrahamson Ny Teknik

förnybar energi 2/2015

Han har under lång tid arbetat med att förvandla föräldragården till ett ekologiskt föredöme baserad på förnybar energi. Han köpte ett begagnat vindkraftverk på Blocket och med hjälp av gårdens stora värmepanna får både kyrkan och dagis i Adelöv värme. – Det var roligt att få dela ut priset till

Mikael, säger Göran Bryntse, ordförande för SERO, han är verkligen ett föredöme ur miljösynpunkt och han lever som han lär. – Det känns kul att det går att utveckla småskalig energiproduktion. Jag är ju lite av en energinörd och det är jätteroligt att bli uppmärksammad, säger Mikael Wik själv.

Nya inmatningstariffer för mer vindkraft i Danmark och Polen I Danmark och Polen vidtas politiska åtgärder för att stimulera utbyggnaden av småskalig vindkraft, enligt PM från World Summit for Small Wind WSSW2015. Tillväxten i Europa rent allmänt sett går trögt, jämfört med Asien och Nordamerika. I Danmark planeras en inmatningstariff (FIT) för småskalig vindkraft med en ersättning på 0,33 € (3,02 kr)per kilowattimme (kWh) för verk upp till 10 kilowatt (kW) samt 0,20 € (1,83 kr)/kWh för verk upp till 25 kW. Polen lagstadgar också om inmatnings-

tariffer för små vindkraftverk. Där blir FIT 0,17 € (1,56 kr)per kWh för verk upp till 3 kW samt 0,15 € (1,37 kr)/ kWh för verk upp till 10 kW. Med den nya lagstiftningen förväntas den småskaliga vindkraftsektorn i de båda länderna öka kraftigt liksom även exportmarknaden. Charlotta Niklasson

Sweco Swecohar hararbetat arbetatmed medvattenkraft vattenkraftoch ochdammar dammari iSverige Sverigeoch ochutomlands utomlandsi iöver över100 100år. år. Vi Vihar harprojekterat projekteraten enstor storandel andelav avbåde bådede destora storaoch ochsmå småvattenkraftanläggningarna vattenkraftanläggningarnai i Sverige Sverigeoch ocharbetar arbetarkontinuerligt kontinuerligtmed medunderhållsunderhålls-och ochförnyelseåtgärder. förnyelseåtgärder. Sweco Swecohar harockså ocksåhaft haften enstark starkutveckling utvecklingav avkompetens kompetensoch ochtjänster tjänsterkring kringvattenvattenkraftens kraftensmiljöfrågor. miljöfrågor.Fiskvägar Fiskvägaroch ochkostnads-/nyttoanalyser kostnads-/nyttoanalyserför förprioritering prioriteringav avåtgärder åtgärder i ivattensystem vattensystemär ärendast endastnågra någraav avde deområden områdendär därSweco Swecokan kanbistå biståmed medkunskap kunskapoch och erfarenhet. erfarenhet. VVi ierbjuder erbjudertjänster tjänsterinom inombåde bådemiljö miljöoch ochteknik teknikgenom genomprojektets projektetsalla allaskeden skedenoch ochvivivill vill på pådetta dettasätt sättfortsätta fortsättaatt attbidra bidratill tillatt attutveckla utvecklavattenkraften vattenkraftenoch ochsäkra säkraproduktionen. produktionen. Kontaktpersoner Kontaktpersoner Välkommen Välkommenatt atttatakontakt kontaktså såhjälper hjälpervividig digatt atthitta hittarätt rättkompetens. kompetens. JOHAN JOHANNILSSON NILSSON Vattenbyggnad, Vattenbyggnad,Stockholm Stockholm johan.nilsson@sweco.se johan.nilsson@sweco.se 08-695 08-69560 6034 34

ANDERS ANDERSBARD BARD TurbinTurbin-och ochgeneratorteknik, generatorteknik,Stockholm Stockholm anders.bard@sweco.se anders.bard@sweco.se 08-695 08-69561 6163 63

TORBJÖRN TORBJÖRNANDERSSON ANDERSSON Kontrollanläggningar, Kontrollanläggningar,Växjö Växjö torbjorn.andersson@sweco.se torbjorn.andersson@sweco.se 047-073 047-07351 5127 27

MARTIN MARTINSTENQVIST STENQVIST Vattenmiljö, Vattenmiljö,miljötillstånd, miljötillstånd,Karlstad Karlstad martin.stenqvist@sweco.se martin.stenqvist@sweco.se 054-14 054-1417 1734 34

CAROLINE CAROLINESVENSSON SVENSSON Miljötillstånd, Miljötillstånd,Jönköping Jönköping caroline.svensson@sweco.se caroline.svensson@sweco.se 036-15 036-1518 1806 06

DANIEL DANIELEDMAN EDMAN Dammluckor, Dammluckor,Stockholm Stockholm daniel.edman@sweco.se daniel.edman@sweco.se 08-695 08-69560 6051 51

Sweco Swecoärärett ettinternationellt internationelltkonsultföretag konsultföretagmed medkontor kontorpå påett ettfemtiotal femtiotalorter orteri iSverige. Sverige.Företaget Företagetfinns finns etablerat etablerati iett ettflertal flertalländer länderi iEuropa Europaoch ochutför utföruppdrag uppdragöver överhela helavärlden. världen.Inom InomSweco Swecosamverkar samverkaringeningenjörer, jörer,arkitekter arkitekteroch ochmiljöexperter miljöexperterför föratt attskapa skapahelhetslösningar helhetslösningarsom sombidrar bidrartill tillutvecklingen utvecklingenav avett etthållhållbart bartsamhälle. samhälle.www.sweco.se www.sweco.se

Olof Karlsson tilldelades Södermanlands Energiförenings pris år 2015 Södermanlands Energiförening instiftade vid föreningens 30-års jubileum ett miljöpris som skall gå till en person som har en betydande insats för att främja förnybar energi och verkat i föreningens anda. Priset delades ut första gången år 2010. Årets pris tilldelades Olof Karlsson, Köping, som var med och bildade Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, och som sedan början av 1980-talet varit en förgrundsperson inom förnybar energi och flitig debattör och författare av remissvar på olika regeringsförslag inom energiområdet.

Priset delades ut den 5 juni i Eskilstuna i samband med kommunens firande av Världsmiljödagen på Fristadstorget. Tord Dahlen på uppdrag av Styrelsen för Södermanlands Energiförening Olof Karlsson. Foto: Nils Larsson 2/2015 förnybar energi

ENERGIEFFEKTIVISERING NCC:s nya kontorshus Torsplan 2 i Hagastaden Stockholm.

NCC bygger miljövänliga Torsplan 2 i Hagastaden Mitt i den nya stadsdelen Hagastaden pågår för fullt uppförandet av kontorshuset Torsplan 2. Med framtida tunnelbanestation i källaren, omedelbar närhet till restauranger och butiker samt kort gångavstånd till Hagaparkens vackra natur och vattendrag har NCC hittat ett mycket attraktivt läge att bygga kontor på, mitt där omdaningen av Stockholms stadsrum pågår som intensivast. Den tidigare gigantiska grusgropen mellan Vasastaden i Stockholm och Solna, med ett virrvarr av bullriga gator och trafikleder, håller i hög fart på att fyllas och förvandlas till en ny attraktiv stadsdel. Färdigbyggt om 10-15 år ska den nya stadsdelen Hagastaden rymma cirka 6000 bostäder och 180000 kvm kontor och lokaler för högspecialiserad forskning, sjukvård och hälsoföretag. Det absolut största huset inom området är Nya Karolinska Sjukhuset, som ska kunna ta emot sina första patienter i slutet av 2016. Under försommaren 2015 påbörjas de första bostäderna inom området och senare i år är byggstarten för de högsta husen

förnybar energi 2/2015

inom området planerad, Norra tornen vid Torsplan. BREEAM Outstanding För ungefär 1 år sedan färdigställde NCC grannfastigheten Torsplan 1, en modern och yteffektiv byggnad och miljömärkt enligt Green Building och BREEAM och omfattar cirka 30 000 kvm kontor och handel. Nu är NCC i full gång med grannfastigheten Torsplan 2, som ska ha ännu högre miljövärden än Torsplan 1 och vara färdigställd i slutet av 2016. Klart ska huset omfatta cirka 35 000 kvm kontor, handel och övrig lokalarea. Som ett av norra Europas ledande byggoch fastighetsutvecklingsföretag är miljö

och hållbarhet ledord i hela verksamheten på NCC. Väl medvetna om den stora potential att minska totala samhälleliga miljöpåverkan och energianvändningen med effektiva och miljöriktiga byggnader vill man leda utvecklingen för att medvetandegöra hur vi, ofta mycket enkelt och med beprövad befintlig teknik, ska bygga hus som miljöbelastar vår värld så lite som möjligt. Ambitionen är att förnya byggoch fastighetsbranschen och erbjuda de bästa hållbara lösningarna. Att ha mycket höga krav på sitt hållbarhetsarbete är då naturligt och att bygga med olika miljöcertifieringar är ett sätt att snabba på arbetet, mot bland annat mer hållbara städer.

Så här uppnås Outstanding på Torsplan 2 BREEAM bedömer byggnadens hållbarhetsstandard men också hela processen för att utveckla fastigheten och dess relation till omgivningen. Systemet för miljöcertifiering innehåller cirka 70 kriterier att bedöma, som samlats i följande 9 kategorier: • Transport • Material • Vatten • Avfall • Ledning och styrning • Föroreningar • Markanvändning och ekologi • Energi • Hälsa och välbefinnande Närhet till kollektivtrafik och service minskar behovet av biltransporter, rikligt med cykelparkeringar inomhus och möjlighet till omklädnad och dusch och stort fokus på säker tillgänglighet i entréer till byggnaden både för gående och för cyklister, gör att kriteriet transporter är gynnsam för Torsplan 2. Material har valts med omsorg och företrädesvis produkter där tillverkningsmetoderna avger låga emissioner, liksom att produkterna lämpas för återbruk vid ombyggnationer ska finnas i Torsplan 2. Ett biotoptak ska kunna bidra till lokalt omhändertagande av dagvatten och minska risken för översvämningar vid kraftiga skyfall. Automatisk avstängning av vatten till wc-grupperna och styrning via rörelsedetektorer ska minimera risken av läckage och felaktiga vattensystem. För avfall tas bland annat hänsyn genom att välja uppbyggnad av våningsplanen med flexibla kontorslösningar och på så sätt maximera

byggnadens livslängd. Byggavfall återbrukas och återvinns, alla använda fyllnadsmassor inom fastigheten är återvunna. Ett effektivt system för ledning och styrning, och minskning av byggnadens totala miljöbelastning, erhålls bland annat genom att utbilda hyresgästerna om En trivsam takter de tekniska systemen och hur rass höjer trivself ak torn. de reglas och sköts för att bara som verkar i lokalerna. Enligt preliminära använda energi när och där det behövs. I energiberäkningar kommer energibehovet planeringsskedet görs livscykelanalyser inom Torsplan 2 vara 50 % lägre än kraven i för teknisk utrustning, företrädesvis väljs BBR (Boverkets Byggregler). de system som över tid använder minst enEn god inomhusmiljö med bra ljusinergi. Etablering med energieffektiva byggsläpp, ljudmiljö och luftkvalitet ska skapa bodar med miljömärkt el, bränslesnåla grund för hälsa och välbefinnande inom fordon och maskiner samt uppföljning av byggnaden. Det ska också finnas en tilltael- och vattenanvändning under byggskelande utsikt från samtliga arbetsplatser och det är annat man väger in för att minska individuell möjlighet till styrning av ljusintotala miljöbelastningen inom kategorin släpp, belysning och inomhustemperat. En ledning och styrning. termisk zonindelning möjliggör olika temFör att hålla nere spridning av föroreperaturer i olika delar av byggnaden. ningar väljer man köldmedier med omsorg, mäter och försöker hålla nere störande bulEn bra affär för alla ler liksom säkerställer att inget bensinspill Ungefär 40 % av energin och 55 % av elen från garaget kommer ut i dagvattnet. använder vi i våra bostäder, hus och lokaEtt biotoptak bidrar till ekologisk mångler. Energin används främst för att belysa, fald, marken som byggnaden uppförs på ventilera, pumpa, kyla och värma. Och för har redan varit exploaterad och återanalla vitvaror, datorer, kopieringsmaskiner vänds vid uppförandet av Torsplan 2. Maretc. som drivs med el. Många oberoende ken har först sanerats mot bakgrund av studier visar att åtminstone 50 % av enertidigare verksamheter. gin enkelt kan effektiviseras bort med känd Energikategorin anses viktigast (19 %) beprövad teknik och med relativt korta i den totala miljöbedömningen av fastigåterbetalningstider (0-5 år), framförallt elheten. Framförallt handlar detta om att förbrukningen brukar vara lätt att minska. reducera energianvändningen men också Ett sätt att effektivisera energianvändatt använda förnybar energi. ningen i våra bostäder, hus och lokaler är För Torsplan 2 har man byggt upp enatt arbeta med något miljöcertifieringsergisystemen kring fjärrvärme och fjärrsystem. Energianvändningen är den enkyla som värmer och kyler luften i ventilaskilt mest belastande miljöparametern i tionsaggregaten. Varje hyresgäst har egna den byggda miljön och ofta ganska lätt att ventilationsaggregat för att möjliggöra komma till rätta med. Att välja miljöcertianpassad energianvändning och öka flexifierade byggnader enligt BREEAM ger låga bilitet vid lokalförändringar. Belysningen driftkostnader liksom flexibla lokaler och är utformad med LED-ljuskällor respektive sunda inomhusklimat. Att verka i en miljölysrörsarmaturer med högfrekvensdon och certifierad byggnad ger trovärdighet både styrs efter behov av ljus och personnärvaro. internt och externt. Genomtänkta och milDen tunga betongstommen har god jöcertifierade lokaler ger friskare medarvärme- och kyllagrande förmåga, som betare som presterar bättre. Samtidigt bibland annat möjliggör energibesparande drar ”affären” till ett hållbarare samhälle, drift där t ex kall nattluft kan lagras ned i för alla. Med Torsplan 2 och BREEAM vill stommen och användas dagtid. Individuell NCC dra sitt strå till stacken för en miljömätning och debitering av värme, kyla och vänligare värld. Man hoppas att också hyverksamhetsel ger ett tydligt incitament för resgästerna ska bli, Outstanding! varje hyresgäst att spara energi och själv påverka sin miljöbelastning. Visualisering Anders Forsbom av den aktuella energianvändningen i varAnders.Forsbom@sweco.se je kontorslokal skapar medvetande hos de 2/2015 förnybar energi

ENERGIEFFEKTIVISERING

Som första byggnad i Sverige har Torsplan 2 i planeringsstadiet uppnått miljöcertifieringen BREEAM:s högsta nivå Outstanding. Hittills har endast 12 kontor i världen slutcertifierats på den nivån. BREEAM (BRE Environmental Assessment Method) är ett internationellt miljöcertifieringsorgan baserat på europeisk byggnorm. Systemet tar inte bara hänsyn till energibehovet för byggnaden utan används för att systematiskt säkerställa att hela inomhusmiljön främjar gott arbetsklimat, välmående och hälsa. Systemet underhålls av det oberoende forskningsinstitutet BRE, Building Research Establishment. Sedan certifieringen infördes 1990 har drygt 400 000 byggnader certifierats.

Saxat ur SERO remissvar på FÖRNYBAR ENERGI

”Hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i Sverige” Roland Davidsson, Olof Karlsson och Leif Göransson har på uppdrag av SERO skrivit ett remissvar, som det går att fördjupa sig i på SERO hemsida. Här några utdrag ur remissvaret; EU ställer krav på nationella program som innehåller en förteckning över allt använt kärnbränsle och radioaktivt avfall och uppskattningar av framtida kvantiteter, inklusive från avveckling; i förteckningen ska tydligt anges placeringen och mängden av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle i enlighet med lämplig klassificering av det radioaktiva avfallet. Av det radioaktiva avfallet har ingen utförlig redovisning gjorts för det plutonium som idag lagras i England utan endast tänkbara alternativ. SERO frågar Hur kommer plutoniummaterialet att hanteras vid ett slutförvar? SERO frågar vidare; Räknas Vattenfalls kärnavfall i Tyskland in under det svenska ansvaret? SERO utgår från att avfall från Vattenfalls kärnkraftverk i Tyskland tas om hand i Tyskland. SERO konstaterar att samtliga bolag som äger och driver de svenska kärnkraftverken är ganska fattiga bolag och när/om det inträffar lite större olyckor, hamnar man rätt snabbt ovanför ”ansvarstaket” och då blir det med automatik statens ansvar. SERO menat att en lag om ansvarsgenombrott bör fattas snarast. Det skulle innebära att de rika moderbolagen, Vattenfall, E.ON och Fortum övertar betalningsansvaret. SERO anser att: Kärnavfallsfonden bör ha en uppbyggnad som tryggar en eventuell förtida avveckling och menar att den borde höjas till c:a 10 öre/kWh för att säkert generera det kapital som krävs för att fylla de åtaganden som fonden är ålagd. Ett av bekymren är att ”staten” (riksdag/

förnybar energi 2/2015

regering) inte riktigt vill inse vilka belopp som krävs. Ett skäl till detta förefaller vara är att de belopp som krävs ställer kärnkraften i en ofördelaktig dager. SERO anser att mellanlagringen av utbränt kärnbränsle bör utökas till min 100 år efter uttag av bränsle ur reaktorn. Vi anser också att det använda kärnbränslet inte skall få lagras i kärnreaktorerna för avsvalning – de bör föras till särskilda avsvalningslager minst 30 km från reaktorerna. Erfarenheterna från Fukushima har ju visat att det använda bränslet orsakade stora problem utöver själva tsunamin och bl.a. kraftbortfallen. SKB bör åläggas att visa på alternativa platser och metoder. Forsmark har dessutom den mest ogenomtänkta utformningen av de svenska kärnkraftverken med endast 1 en kylvattenkanal till alla tre reaktorerna. Vid en störning av något slag som stryper kylvattentillförseln är risken stor för 3-dubbla härdsmältor om det inträffar med alla 3 reaktorerna i drift. Mellanlagring av högaktivt avfall i CLAB bedömer SERO vara den svagaste länken i avfallskedjan. Orsakerna är flera. Dels gäller det metoden att stoppa in stora volymer på ett ställe så att det blir praktiskt nästan ogörligt att evakuera lagret om det skulle behövas. En olycka i en närbelägen reaktor med stora utsläpp skulle kunna vara ett skäl till behov av snabb evakuering. CLAB (mellanlagring av utbränt bränsle i avvaktan på slutförvaring) i sin nuvarande utformning är en mycket dålig lösning.

Genom sin placering några hundra meter ”bakom” OKG´s tre reaktorer är risken för kraftbortfall mycket stor vid en större störning vid OKG. CLAB har för närvarande ingen reserv varken för kylvattenpumparna eller kraft. CLAB bedömer att man har 10 – 11 dagar som karens vid en stor störning och tror sig kunna anskaffa både pumpar och reservkraft på marknaden innan CLAB skulle drabbas av överhettning. Skulle en överhettning äga rum kan man drabbas av utsläpp minst lika stora som i Fukushima. SERO anser att CLAB bör hänföras till hotkategori ett i den nationella säkerhetsplanen. SKB behöver bygga ut kapaciteten för att lagra använt bränsle och annat kärnavfall från nuvarande kapacitet 8 000 ton till 11 000 ton. SERO föreslår att utbyggnaden görs genom att bygga stora betongtorn, kasuner, där det använda bränslet lagras. Kasunerna kyls genom att luft passerar och kyler bränslet genom ”skorstensverkan”. Inga fläktar behövs. Denna metod används nu i flera länder upp till 200 år som passivt mellanlager. Under den tiden minskar strålningen från bränslet med 99 %, vilket underlättar slutförvaringen. SERO anser att generationsgränserna kommer att mångfaldigas innan slutförvarsprocessen avslutas. Vi har redan passerat en generationsgräns sedan start av första reaktorn. Det är bättre med en lång och trygg process än en forcerad tidsplan. En utsträckt slutförvarsprocess ger en naturlig minskning av strålnings- och temperaturnivåer.

Stryp inte den småskaliga vattenkraften Vårt mål är ett helt förnybart energisystem. Det är därför med sorg vi ser hur en passiv regering tillåter myndigheter att skrämma små näringsidkare som driver vattenkraftverk i liten skala, trots att de inte gjort något fel, skriver en grupp centerpartistiska riksdagsledamöter från Västra Götaland med Rickard Nordin riksdagsledamot Göteborg och centerns energipolitiska talesman som första namn. En kartläggning gjord av riksdagens utredningstjänst visar att situationen är särskilt allvarlig i Västra Götaland. Centerpartiet får många brev från småföretagare i Västsverige som vädjar om hjälp efter att länsstyrelsen uppmanat dem att söka nya tillstånd. Om det inte verkställs väntar dryga böter. Ett tillstånd med miljöprövning är omfattande och dyrt. Det medför kostnader som inte står i proportion till intäkterna. Dessa krav riktas till kraftverk som varit i bruk i flera generationer, som haft tillstånd i decennier. De äldre anläggningarna behöver moderniseras, vilket kan ge både mer el och mindre miljöpåverkan. Det finns flera goda exempel på detta. Dock har inte lagstiftningen hunnit med. Beslut i miljödomstolarna har gett länsstyrelserna rätt att kräva stora, dyra nyprövningar som ska bekostas av ägarna, med hot om vite. Alla berörda är eniga om att det behövs en ny lagstiftning. För att se över situationen tillsatte Alliansregeringen Vattenverksamhetutredningen. Sedan den rödgröna regeringen tillträdde har utredningens förslag legat på miljöminister Åsa Romsons (MP) bord. Men det enda som hörs från ministern är den passiva byråkratins makt-

språk: Beredning pågår. Samtidigt tvingas småföretagare ned på knäna. Nya regler behöver tas fram i samarbete med berörda branscher, kommuner och organisationer, så att miljö, energi och äganderätt samspelar på ett rättssäkert sätt. Centerpartiet kräver därför att tills dess att de nya reglerna är på plats måste regeringen se till att det införs ett omedelbart stopp på länsstyrelsernas nyprövningar. Människor ska inte behöva se sina livsverk försvinna och besparingar gå upp i rök för att Åsa Romson inte anser sig ha tid att rädda den småskaliga vattenkraften i Sverige. GP – 2015-05-18

Framgång för SERO – äntligen någon som lyssnar! SERO har som första och enda organisation drivit ett antal energifrågor. En av frågorna är begäran om moratorium mot rivning av små vattenkraftverk och att regelverket behöver göras om. Centerpartiet har enligt tidningsartikeln tagit till sig våra synpunkter och tänker driva dem. Efter moratoriet får de gärna fortsätta driva frågan om överföring av miljöprövning av små vattenkraftverk upp till 250 kW till kommunerna. Hälsningar Olof Karlsson

IKEA utökar sin satsning på förnybar energi med bränsleceller

FÖRNYBAR ENERGI

Centerpartiet tar ledningen, nu gäller det för övriga partier att hänga på!

IKEA, världens ledande möbelvaruhus, offentliggjorde den 9 april sina planer på att installera bränslecellssystem från Bloom Energy i anslutning till ett av de två varuhusen i San Fransisco-området. Projektet blir det första i IKEAs strävan att konvertera biogas till elenergi globalt med hjälp av en ren elektrokemisk process. Bränslecellssystemet beräknas vara installerat och driftklart redan sommaren 2015. Systemet med en effekt på 300 kW kommer att drivas med biogas och kommer att producera c:a 2500 MWh per år. Energisystemet blir obetydligt större än en kommersiell backup-generator. I kombination med de befintliga solcellerna på taket kommer huvuddelen av elbehovet att tillgodoses med egen lokal energiproduktion. Investeringen återspeglar IKEAs mål att bli globalt självförsörjande på energi före år 2020. Gustaf Bergmark, Nyköping gustaf@bergmark.nu

Keep on Track seminarier och möten våren 2015 Inom Keep on Track, som drivs av Eufores och SERO följer man hur väl länderna i EU lyckas nå uppsatta mål för förnybar energi, reduktion av växthusgaser och energieffektivisering. Under våran har flera seminarier och möten hållits. Den som vill veta mer kan läsa om dessa på SERO:s hemsida www.sero.se och på Keep on Track –projektets hemsida www.keepontrack.eu. Utvecklingen kommer att följas upp i kommande nummer av Förnybar Energi och EnergiEffektivisering. Sven Bernesson 2/2015 förnybar energi

VATTENKRAFT

Jan-Åke Jacobsson på SERO:s årsmöte

Släpp loss potentialen i Sveriges småskaliga vattenkraft! 2014 var ett förfärligt år för den småskaliga vattenkraften. Det mesta verkade emot den miljövänliga förnybara vattenkraften, Länsstyrelsernas förelägganden att tvinga historiska anläggningar att söka nya tillstånd går igenom och inga prövningstillstånd beviljas. Det enda positiva Svensk Vattenkraftföreningen (SVAF) kunnat se är att allt fler ute i landet uppmärksammar den småskaliga vattenkraftens situation och upprörs lika mycket som vi själva över myndigheternas agerande. Till sist kunde vi läsa att vissa länsstyrelser tyckte det gått för långt. Länsstyrelsen i Västra Götaland

förnybar energi 2/2015

skrev - ”En tillståndsprövning enligt nuvarande regler kan vara betungande för många verksamhetsutövare och Länsstyrelsen bedömer, utifrån erfarenheter från tillsynen, att enklare prövningsregler bör övervägas för vissa vattenverksamheter.” Det finns en onyttjad potential för mer småskalig vattenkraft i Sverige och hela

Europa. Tusentals historiska kvarnar, vattenhjul, vattenkraftverk som tagits ur drift, dammar och andra konstruktioner i vattendrag. I Sverige är 1766 anläggningar identifierade. ”RESTOR Hydro” är ett projekt som identifierar och kartlägger de anläggningar som är mest lämpade för renovering och

Lokala kooperativ RESTOR Hydro har tagit fram en modell för kooperativt andelsägd småskalig vattenkraft. Ett kooperativ ökar möjligheten till finansiering av restaureringsprojekt. En eller flera anläggningar inom samma region kan läggas samman under en gemensam organisation som både bedömer de ekonomiska förutsättningarna för projekten och som har ekonomiska förutsättningar att förverkliga ett eller flera av dem. Kooperativt drivna småskaliga vattenkraftverk bidrar till en ny dynamik i lokalsamhället. Gemensamt arbete i decentraliserade energiprojekt skapar ekonomiska utvecklingsmöjligheter, ökar försörjningstryggheten för el och förbättrar miljön. Återstart av vattenkraftverk som tagits ur drift ger el som kan användas lokalt och som kan bidra till det europeiska elnätet. Samtidigt som man får ökad elproduktion från förnybar och inhemsk energi ökar även elnätets stabilitet. Investeringar i småskalig vattenkraft ger intäkter till lokala samhällen. Den ökar utbudet av inhemsk energi, samtidigt som den värnar om vårt historiska arv och vår miljö Hindren som måste överbryggas är; • Centrala intresseorganisationer Exempelvis Älvräddarnas samorganisation • Centrala myndigheter Exempelvis Kammarkollegiet • Domstolsprocesser – juridiska tvister istället för konkreta åtgärder • Vissa Länsstyrelsers framfart Dialog Länsstyrelsen i Jönköpings län har tillsammans med Svensk Vattenkraftförening gjort en sammanställning av i länet befintliga dammar och deras energipotential samt förekommande natur- och kulturvärden i vattendragen/sjöarna som berörs av dessa dammar. Sammanställningen kan användas av dem som vill ansöka om tillstånd till ett vattenkraftverk, i arbetet med landsbygdsutveckling, klimatstrategins förverkligande, Länsstyrelsens ärendehandläggning och miljömålsarbetet.

Småskalig vattenkrafts målbild Att miljörätt bidra till den förnybara energimixen. Småskalig vattenkraftverk bidrar med en elproduktion på 4 – 5 TWh/år i genomsnitt, d.v.s. ca 3 % av den totala elförsörjningen, eller ca 7 % av den el som kommer från vattenkraften Detta motsvarar mer än två gånger Malmös elbehov. Betydelselöst? De småskaliga vattenkraftverken kan genom effektivisering fördubbla sin elproduktion utan att ”bygga ut” eller öka vattenuttaget Ex-jobb Marcus Ström KTH 2012 Ca 2000 nedlagda kraftverk kan återstartas Historiska miljöer ges liv och ”herrelösa” dammar tas om hand vilket ger ytterligare en fördubbling av elproduktionen i småskaliga vattenkraftverk, enligt EUprojektet RESTOR Målkonflikt eller möjlighet att nå flera mål? Sverige har som mål att hälften av vår energianvändning ska vara förnybar år 2020. Samtidigt har vi mål om att skydda vattendrag, biologisk mångfald och hotade arter. Är det möjligt att uppnå båda målen? Ja, om vi får jobba med åtgärder i stället för juridik Vi har oftast goda relationer med lokala företrädare för SNF, fiskevårdsområden, vattenråd etc. Hur ser konflikterna ut? Centrala intressegrupperingar och centrala myndigheter ”I många fall görs det praktiska jobbet i kommunerna, där tjänstemän och politiker har den lokala kännedomen om hur våra vatten mår. Det nära samarbetet på lokal och regional nivå är en garant för att insatser görs utifrån ekosystemansatsen. På nationell nivå kan vi bistå med samlad expertkunskap och sammanhållande insatser över länsgränserna. Men utan samarbete blir det inga hållbara resultat”. Björn Risinger i Hav & Vatten # 1 Miljöbalkens portalparagraf 1 § Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande ge-

VATTENKRAFT

stimulerar investeringar genom en utvecklad marknadsbaserad modell för regionala kooperativ. Restorations Project genomförs i åtta länder: Belgien, Frankrike, Grekland, Italien Lithauen, Polen, Slovenien och Sverige

nerationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken skall tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Miljöbalken är inget hinder för den småskaliga vattenkraften, den försöker vi leva upp till men oförstånd hos vissa myndigheter rår vi inte på avslutar Jan-Åke Jacobsson.

Jan-Åke Jacobson jan-ake.jacobson@ svenskvattenkraft.se 2/2015 förnybar energi

SERO

SEROs krav till regeringen Brev insänt till Ibrahim Baylan, Per Bolund samt till Riksdagspartierna m.fl. Små -och storskalig energiomvandling grundar sig på samma fysiska förutsättningar men ekonomiskt är skillnaden avsevärd, storskaligt har skalfördelar. En omställning till ett hållbart energisystem kräver att förnybar energi av alla slag och alla storleksklasser ingår. En mångfald i ägande och produktion torde vara en förutsättning för energiomställningen och då behöver villkoren anpassas för detta. Finansdepartementet har nyligen lagt fram förslag som försvårar för småskalig elproduktion. Våra synpunkter på följderna för olika elproducenter om finansdepartementets skatteförslag genomförs och våra förslag till beslut. Vindkraft Finansdepartementets förslag: Möjligheten att bli befriad från elskatt om man använder hela produktionen själv upp hör för nya verk, byggda efter den 1 juli 2016. Verk på högst 80 kW kan få befrielse från elskatt . För kraftverk tagna i drift före den 1 juli 2016 fortsätter nuvarande regler för skattebefrielse att gälla. Vårt förslag: Gränsen för möjlig elskattebefrielse höjs från föreslagna 80 kW till 250 kW. Vattenkraft Finansdepartementets förslag: Gränsen 100 kW sänks till 32 kW för skattebefrielse för egenproducerad el. Ingen el får då säljas eller föras ut på nätet. Vill man sälja överskottsel blir man elskatteskyldig på hela produktionen, även den man använder själv. Statens skatteintäkter väntas öka med 47 miljoner redan andra halvåret 2016 för att bli 94 miljoner fr.o.m. 2017 på grund av ändringar av elskattebefrielsen. Ägare av små vattenkraftverk kan drabbas extra hårt. Vårt förslag: All egenproducerad och egenanvänd el blir elskattebefriad upp till 100 kW.

förnybar energi 2/2015

Solel Finansdepartementets förslag: Hittills har det inte funnits någon effektgräns för elskattebefrielse för solel. Nu föreslås en effektgräns på 144 kW. Genom kravet att ingen el får flyttas över nätet för att få elskattebefrielse, stoppas/ hindras andelsägda solparker. Vårt förslag: Effektgränsen för eventuell elskattebefrielse höjs till 450 kW och förbudet att transitera el över nätet vid elskattebefrielse tas bort. Bör gälla även vindkraft. En andelsägare skulle då kunna ta hem elskattebefriad el. SERO är allvarligt oroat av de negativa konsekvenser som förslaget innebär för förnybar energi och föreslår i stället: • Att effektgränsen för vattenkraft får vara kvar på 100 kW med ändringen att all egenproducerad och egenanvänd el blir elskattebefriad. • Att effektgränsen för vindkraft sätts till 250 kW efter den 1 juli 2016. Samtidigt bör förslaget om att kraftverk tagna i drift före den 1 juli 2016 och som uppfyller kriterierna för att nu åtnjuta elskattebefrielse, får ha den kvar även efter 1 juli 2016. • Att effektgränsen för solceller sätts vid 450 kW. • Vidare bör kravet för eventuell elskatte-

•

befrielse att el inte får överföras via nätet tas bort för att underlätta andelsägd elproduktion. Att förslaget om att mikroproducenter av el inte ska behöva momsregistrera sig genomförs. Att kvoterna i elcertifikatsystemet redan från 2016 höjs så kraftigt, att producentpriset för certifikaten stiger till minst 30 öre/kWh samt att ett statligt garanterat bottenpris införs. Att fastighetsskatten för småskalig vattenkraft upp till 10 MW sänks från nuvarande 2,8 % till vindkraftens nivå 0,2 %. Att regeringen beslutar införa ett tioårigt moratorium mot rivning av småskaliga vattenkraftverk och dammar för att hindra förhastad rivning av omistliga kulturarv. Samtidigt kan beslut fattas om att frågan om nya miljötillstånd för kraftverk upp till 250 kW överföras till respektive kommun. Ovanstående effektgränser ska även gälla delägd och arrenderad elproduktion.

2015- 04-07 Styrelsen för Sveriges Energiföreningars Riksorganisation – SERO

FÖRNYBAR ENERGI

Nedan kan du läsa en artikel om hur Finland och Ryssland tillsammans avser att bygga ett kärnkraftverk vid stranden till Bottniska Viken. I artikeln presenteras oron över den finsk-ryska satsningen, många medlemmar i SERO delar oron, därmed inte sagt att tidningen tar ställning. Men jag är övertygad om att många SERO-medlemmar är emot projektet. Jag hoppas att vi kan föra en öppen och sansad debatt där olika uppfattningar får utrymme och att Förnybar Energi och Energieffektivisering får vara ett andningshål där det går att föra samtal och kanske ha olika uppfattningar om hur vårt gemensamma mål, ett energisystem baserat på förnybara energikällor, skall nås. Vi behöver hjälpas åt om vi skall nå framgång i arbete. Carl Olov Persson Redaktör

Pressmeddelande från Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken;

Från Vårträffen med ”Kärnkraftsfritt Bottenviken” i Umeå maj 2015 – Det är med sorg i hjärtat vi konstaterar att Finland inte är en rättsstat. Det finska kärnkraftföretaget Fennovoima beordrar och verkställer kalhuggning av 100 hektar skog mitt under sjöfåglarnas häckningssäsong och dessutom en vecka innan de lämnar in ansökan att få avverka. Myndigheterna godkänner lydigt skövlingen retroaktivt, säger Per Holmqvist från Kärnkraftsfritt Bottenviken Piteå. Han är ledsen och konstaterar att finsk industri ger sig själva tillstånd att använda sig av “den brända jordens taktik” för att få sin vilja igenom. Och Finlands myndigheter tiger och ger tillstånden i efterskott. – Nu vill de börja muddra för en planerad hamn utanför Hanhikiviudden. Ett ingrepp som Fennovoima inte har vare sig bygglov eller vattendom att få påbörja. Den 30 juni, om en och en halv månad lämnar de in ansökan om bygglov men redan har massakern startat och i slutet av maj stängslas området in. De som har fritidsstugor på udden kastas ut när området lämnas över till den av Putin närstående kärnvapenkoncernen Rosatom. Det är upprörande att Sveriges försvarsminister godkänner att världens största flygövning kan starta över Norrbotten om någon vecka, men att han tiger som muren vad gäller Putins kärnkraftsetablering vid Bottenvikens strand – 15 mil från svenska kusten. Planerar de ett storkrig över Norrbotten och Bottenviken? undrar Per Holmqvist.

Livlig diskussion om hur vårt sköra innanhav ska skyddas för kommande generationer och bevaras kärnkraftsfritt. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken i Umeå. Foto Per Holmqvist.

Lena Lagerstam som också var med på Vårträffen i Umeå funderar varför det är så tyst från både fiskare och fågelvänner. – Förstår de inte vad som håller på att hända. Kommer Kalix löjrom att finnas kvar? Hur påverkas vattenmiljön i vårt grunda sköra Bottenviken när muddringarna startar? Men de är väl lika chockade och tagna på sängen som vi är över finska myndigheters hänsynslöshet. Men nu är det verklighet och vi måste mobilisera och reagera. För mer information om nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken se www.karnkraftsfritt.se

Kommentar: Egentligen är det obegripligt att man planerar ett nytt kärnkraftverk när man redan har en skandal med Olkiluoto 3, som verkar bli 10 år försenad. Likaså att man vill blanda in ryska intressen. Tror man kanske att Olkiluoto 3 aldrig kommer igång? Christer Söderberg

2/2015 förnybar energi

FÖRNYBAR ENERGI

SERO:s svar till Finansdepartementet på PM om vissa Punktskattefrågor I besluten om den framtida energipolitiken måste avvägningar göras mellan olika intressen. Ett är att vidmakthålla och ev. utöka nuvarande produktion av förnybar energi, särskilt el. Ett annat är det fiskala – staten vill ha in så mycket skatt som möjligt. I detta PM har det fiskala intresset helt fått dominera till stor skada för övriga intressen som då fått dämpas eller överges. Genomförs förslagen finns stor risk att skattebasen minskar genom avveckling av äldre vindkraftverk och att planerade investeringar i vind och sol läggs på is eller avbryts. För närvarande rivs äldre vindkraftverk upp till 800 kW i takten 1 kraftverk per dag på grund av bristande lönsamhet i dagsläget och obefintligt hopp om bättring längre fram, snarare tvärt om ifall förslagen i PM:et förverkligas. Genom Vattenfalls beslut att avveckla två kärnreaktorer under perioden 20182020 och att motsvarande beslut väntas från E.ON, befinner sig energipolitiken i ett helt nytt läge med krav på en kraftfull politisk styrning av hur elförsörjningen skall ske de närmaste åren efter nedläggningen. Det bästa vore om förnybar energi redan då fått växa så att den mjukt kan ta över. Men för det krävs styrning. För att marknadens krafter skall börja investera ställs krav på långsiktig lönsamhet vilket saknas i dag. Det osäkra elcertifikatsystemet ger inga garantier för framtida priser. Därför duger det inte för att säkra nödvändiga investeringar. Det krävs ett långsiktigt säkrare system. Det kravet kan uppfyllas genom införandet av ett fastprissystem för nyinvesteringar att gälla från 1 juli 2016. De fasta priserna bör då läggas på en nivå som kan accepteras av potentiella privata investerare. Deras medverkan är nödvändig för att nå de uppsatta produktionsmålen och en fortsatt trygg elförsörjning. En annan viktig fråga är också att trygga ekonomin och förhindra nedläggning av nuvarande

förnybar energi 2/2015

produktion. På vattenkraftsidan har SERO föreslagit ett tioårigt moratorium mot nedläggning i väntan på ny tolkning av EU:s Vattendirektiv med politiskt inflytande i beslutsprocessen. Det är viktigt att befintlig förnybar elproduktion vidmakthålls. Tyvärr, det ekonomiska läget för företag som gjort sena investeringar är bekymmersamt. Därför behövs olika stödåtgärder för att hålla uppe produktionen. Kraftverk som tidigare fått elcertifikat men där tilldelningen upphört, skulle kunna få en ny tilldelning av ”nödcertifikat” under förslagsvis fem år. Tilldelningen skulle ske efter ansökan med redovisning av behovet. För att balansera den ökade tilldelningen av certifikat bör det införas en lägsta pris-garanti med erbjudande om statlig inlösning. De förslag till skatteskärpningar som föreslås i PM:et skulle kraftigt motverka investeringsvilja och påskynda avvecklingen av förnybar elproduktion. SERO anser därför att förslagen bör avvisas och ersättas av de förslag som redovisas ovan. Promemorian föreslår minskade möjligheter till elskattebefrielse, vilket skulle innebära ett ökat skatteuttag med 94 miljoner kr på helårsbasis. Bland annat skulle möjligheten till hel skattebefrielse för storskalig vindkraft byggd efter den 1 juli 2016 helt tas bort liksom att nya eller försämrade effektgränser införs. SERO föreslår tvärt om, att de regler för skattebefrielse som nu råder för storskalig vindkraft utvidgas till att gälla alla förnybara energiformer med undantag för vatten- och biokraft över 1500 kW. Genom att införa en total elskattebefrielse för förnybar el kombinerat med slo-

pat förbud att överföra el på nät som krävt koncession, skulle man kunna öppna för andelsföreningar att skattefritt överföra el till delägarna. Slopad elskatt på förnybar el förändrar den ekonomiska kalkylen för många planerade investeringar i förnybar energi från olönsamt till lönsamt. Minskade skatteintäkter kommer med råge att uppvägas av de investeringar som ändringen skapar. Avveckling av kärnkraftverk kan då mötas av redan utbyggd förnybar el. Det elöverskott som uppstår fram till nedläggningar kan exporteras till grannländer för att ersätta fossilbaserad elproduktion. Som ytterligare ett sätt att minska vindkraftens lönsamhet föreslår Skatteverket en höjning av fastighetsskatten från nuvarande 0,2 till 0,5 %. Den höjningen bör avvisas. Samtidigt kräver SERO att den orimligt höga fastighetsskatten på vattenkraft sänks från nuvarande 2,8 % till 0,2 %. Med ett elpris på 22 öre/kWh är det orimligt att betala 7-9 öre i fastighetsskatt för små vattenkraftverk. Övrigt Om elskattebefrielse begränsas föreslår SERO att effektgränserna sätts för vattenkraft till 100 kW, för vindkraft till 250 kW och för solceller till 450 kW. Vidare föreslår SERO att elskatebefrielse beräknas per fastighet och inte på organisationsnummer. På uppdrag från SERO Olof Karlsson olof.karlsson@sero.se

FÖRNYBAR ENERGI

Jan-Åke Jacobson i Nepal En pigg grupp skandinaver i åldern 25 – 71 företog en Himalayavandring i Nepal oktober 2014. Byarna uppe i bergen lever i huvudsak på självhushåll, saknar el, telefon och andra saker vi i västvärlden finner självklara. Vandringen var tuff på höjder över 5000 m men bjöd på upplevelser och minnen som gjorden den värd varje andhämtning och varje steg. Tack vare utvecklingen av solcellstekniken, småskaliga vind- och vattenkraftverk är en förändring i bergsbyarna på gång. Mobilmaster drivna av lokala kraftkällor börjar etableras och andra kommunikationer än dagsvandringar längs 1000-åriga handelsstigar mellan Tibet och Indien tar fart. Småskalig energiomvandling ger också el till LED-lampor, läsplattor och annan energisnål teknik. Den här skolan med Nyima, längst till vänster, lärde vi känna under vår vandring. Byn Koma nådde vi efter att ha vandrat över ett pass på 4500 m. Ovädret, som släkte många liv öster om vår vandringsled, överraskade både oss och våra lokala guider (klimatförändring?). Byn har svårt att få ihop pengar till lärarlöner. Några av medlemmarna i vandringsgänget tog initiativ till att bilda den ideella föreningen The Tripod of Koma, org.nr: 802492-6738, som nu stöttar skolan med de pengar vi får in på bankgiro 654-3516. Med ca 2000 kr/månad kan vi betala en lärarlön. Barnen i bergsbyarna längtar efter utbildning.

Jordbävningarna i Nepal har lett till ett annat hjälpbehov än det gruppen planerade för. Nyima vistas just nu i Kathmandu med 13 elever för utbildning som inte kan erbjudas i Koma. De har överlevt katastroferna men har brist på vatten och mat samt övernattar under bar himmel med

en presenning som skydd för annalkande monsunregn. The Tripod of Koma har omfördelat en del av sitt stöd. Vill du hjälpa till använd kontona ovan. Alla pengar går oavkortat till Nyima. Jan-Åke Jacobson www.vebro.se

UTVECKLING FÖRNYBART Med en ambitiös satsning skulle det kunna se ut så här; (Räknat i TWh) 2010 2015 2020 Vattenkraft 68 68 69 Bio-el 12 15 20 Vind 5 15 30 Våg - och strömkraft 0 0 1 Solel 0 1 4 Summa förnybar el 85 99 124 Bioenergi 125 125 130 Biodrivmedel 5 15 25 Solvärme 1 1 4 Summa förnybart värme/bänsle 130 141 159 Totalt förnybart 215 240 283 Energianvändning 425 400 375 Andel förnybart 51% 60% 75% (Räknat i TWh) Målsättningar förnybart; Förnybarhetsrådet Centern, Mp och V SERO

2030 70 30 70 5 10 185 135 40 10 185 370 340 109%

Minst 75 % år 2030 100 % till år 2040 90 % till2030 och 100 % till 2040

Härlig bild via Kristina Jonäng. 2/2015 förnybar energi

MARKNADSANALYS EL

Sannolikt ingen ljusning förrän framåt hösten Elpriset Elpriserna har fallit kraftigt på kort sikt på grund av att det fortsatt nederbördsrika vädret har gett ett stort plus i den hydrologiska balansen (summan av fyllnadsgraden i de nordiska vattenmagasinen och prognostiserad nederbörd) som nu har gått över 15 TWh. Vi får backa till 2012 för att hitta högre nivåer. Fortsätter nederbörden finns risk för något som närmast skulle kunna kallas priskollaps för kvartal 3. Skillnaden mellan avtal för kvartal 3 och kvartal 4 är just nu cirka 10 öre/kWh (100 SEK/MWh). På längre sikt (ett år och framåt) har priserna planat ut. Utsläppsrätter och kolpriser ligger still. Det finns dock ett antal faktorer som skulle kunna påverka priserna uppåt på längre sikt. Diskussionerna om höjda mål för att begränsa koldioxidutsläppen får allt högre dignitet, bland annat på det nu avslutade G7mötet. Förväntningarna stiger därför på vad klimatförhandlingarna i Paris i december 2015 kan leda till. När det gäller den svenska kärnkraften börjar det finnas uppgifter om att även två av Oskarshamnsreaktorerna kommer att tas ur drift tidigare än planerat. Tillsammans med de redan aviserade reaktorerna Ringhals 1&2 skulle det kunna innebära att fyra reaktorer stängs före 2020. Läget i Ukraina ser ut att förvärras med ökande spänningar i området. Det har dock inte givit någon avgörande påverkan på energipriserna ännu. Elcertifikat Det verkar som att elcertifikatmarknaden har dragit en lättnadens suck efter att Statkraft meddelat att de inte kommer att gå vidare med planerna att bygga parkerna Fosen och Snillfjord på totalt 1000 MW. Det skulle sannolikt ha fått en avgörande

förnybar energi 2/2015

Jakob Vive Munk och Sten Lillenau, Neas Energy.

betydelse på hela systemet med det tillskott av ca 3,25 miljoner elcertifikat som parkerna skulle givit. Efter många turer förskjuts propositionen ”Ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015” till hösten. Man hamnade i en besvärlig situation när man i propositionen även lagt med förslaget om borttagande av möjligheten till energiskattebefrielse på egenproducerad vindkraftsel. Denna del har lyfts ut ur propositionen och kommer att hanteras separat. Den modifierade propositionen om ambitionshöjning/kontrollstation är planerad att behandlas i Riksdagen först den 21 oktober. Därmed kommer det förmodligen inte bli några större prisrörelser förrän framåt hösten då vi sannolikt börjar se mer stabila uppgångar. Däremot är det svårt att sia om hur stora dessa blir. Systemet har fortfarande ett stort överskott som spätts på under den blåsiga och

milda våren. Överskottet ligger just nu på närmare 14 miljoner elcertifikat. Den ökade kvotplikten slår igenom först under 2016, vilket inte ger större annulleringar förrän i mars 2017. Rekommendation Vi ser tyvärr ut att gå mot den situation som vi flaggade för i senaste marknadsanalysen, dvs att det då fanns anledning att låsa priset under kvartal 3 för att skydda sig mot allt för låga elpriser. Nu är vi så nära kvartal 3, att det inte finns mycket kvar att hämta med en bindning. Eftersom det är sannolikt att vi framåt hösten kan få uppgångar i priset på både el och elcertifikat finns det just nu ingen anledning att binda pris på varken kort eller lång sikt. Observera: Analysen är skriven den 9 juni och är baserad på då tillgänglig fakta

Lars Andrén på SERO årsmöte

Lars Andrén

SOLENERGI

– Hans nya företag Free Energy Sverige AB lanserar HYSSsystemet – Hybrid Solar System HYSS bygger på kända och beprövade komponenter där modern solvärmeteknik integreras med den senaste värmepumpstekniken. Genom att dimensionera solvärmen för att skapa så hög täckningsgrad som möjligt och utnyttja en högeffektiv inverterstyd värmepump maximeras inte bara utnyttjandet av solvärmen utan värmepumpen får också en mycket hög årsvärmefaktor – upp till 6-8. Det innebär att för varje tillförd kWh el erhålls 6-8 delar värme. Solen som DrivKraft En solfångare har cirka 4 gånger så hög verkningsgrad som solceller. Det innebär att solvärmen är betydligt mer yteffektiv än solceller och har därmed mycket större möjligheter att minska energitillförseln till bostäder och andra byggnader. I HYSS-systemet används solvärmen i ett bredare temperaturområde än i konventionella system. Genom en smart styrning används solvärmen där den ger mest nytta. Under 4 – 6 månader ger solvärmen tillräckligt hög temperatur för att värma lagringstanken utan tillskott från värmepumpen. När temperaturen är lägre från solfångarna används denna till förvärmning av brinen. På så vis ökar drifttimmarna för solkvärmekretsen samtidigt som verkningsgraden ökar. Den förhöjda brinetemperaturen effektiviserar dessutom värmepumpen. Webbaserad mjukvara HYSS-systemet levereras med en inbyggd mätutrustning där användaren kontinuerligt, via en medföljande iPad eller sin smartphone, kan övervaka systemets verkningsgrad (COP) och även över längre tidsperioder, eller senaste året (SCOP). På det här sättet kan användaren kontrollera att systemet levererar den prestanda som fastlagts vid dimensionering och upphandling. Systemet är anslutet till en webbserver vilket underlättar felsökning och åtgärd, om så behövs. Användaren kan också vara trygg i att alltid ha den senaste och bästa programvaran eftersom uppgradering sker automatiskt via internet.

Kabinettet HYSS-systemet inryms i ett kabinett med golvarean 60 x 60 cm. I högmodellen (220 cm) finns all utrustning för systemet förmonterat, såväl lagringstank som kompressor, alla cirkulationspumpar, expansionskärl och styrningar och även värmelagret, vilket underlättar monteringsoch installationsarbetet. Värmepumpen är utvecklad i Skandinavien och testad på Teknologiskt Institut i Danmark. Värmepumpen har uppnått högsta prestanda och klarat A+++, enligt EUs Ekodesigndirektiv (EN 14825), som träder i kraft hösten 2015. För mer information om HYSS besök: www.free-energy.com Fakta om HYSS – Hybrid Solar Systemet 7 kW inverterstyrd värmepump speciellt byggd för att nyttja solenergin maximalt, 1 fas 16 A 400 m markslinga dim. 40 mm, 10m² termiska solfångare, Integrerat styrsystem

som nyttjar solenergin optimalt genom året. Totalt köpt el under perioden 19 feb 2014 till den 18 feb 2015 = 3 792 kWh = 22,3 kWh/m² BOA för värme och varmvatten. För total area är förbrukningen 19,1 kWh/m². Husägaren är elektriker och har satt en egen strömmätare i elcentralen för kontroll. Denna visar samma förbrukning som den integrerade mätaren i HYSS – Hybrid Solar System. Totalt levererad energi = 3 792 x 7,6 = 28 819 kWh. Detta är högt för ett nybyggt hus, men hänger samman med att det är mycket vatten i platta och väggar som skall torkas ut, samt hög inomhustemperatur. Likaså stor varmvattenförbrukning och ingen återvinning av frånluften. Kunden bryr sig dock inte om återvinning då SCOP är så hög, samt att de önskade friskluftsventiler istället för ventilationskanaler som skall underhållas.

Första kundinstallationen i Sverige Fakta om huset i södra Sverige (Löddeköpinge som tillhör Kävlinge kommun) och där systemet startades upp den 19 februari 2014 och som under sitt första driftår uppnått SCOP 7,6: • • • • • • • •

Nybyggt hus 2014 på 170 m² BOA + 28 m² på ovanvåningen med lägre takhöjd 1,5 plans med 45° takvinkel Väggar av H+H 365 mm massiv siporexsten (utan isolering) Platta på mark med golvvärme och 300 mm cellplastisolering 300 mm lösull isolering i snedtaket och 500 mm i övrigt tak Friskluftsventiler och mekanisk frånluft (ingen återvinning av värme) 23-24°C inomhustemperatur Förbrukar ca 400 liter varmvatten per dygn, 2 vuxna + 1 spädbarn

2/2015 förnybar energi

FÖRNYBAR ENERGI

Hård kritik mot Åsa Romson i riksdagsdebatt den 5 juni Annika Qarlsson (c) och Pernilla Günther (kd) hade interpellerat miljöminister Åsa Romson om den småskaliga vattenkraftens problem. Med hänvisning till ny tolkning av vattendirektivet och väntad lagstiftning går landets länsstyrelser nu ut och förelägger kraftverksägare att söka nya miljötillstånd för sina kraftverk och dammar. Su-Ping och Lena på SERO årsmöte blir reseledare i Kina och Japan. Foto: Jörgen Ek

Eftersom i stort sett alla kraftverk redan haft tillstånd borde det räcka med omprövning där man i en dialog med kraftverksägaren kommer överens om vilka åtgärder till rimlig kostnad, som kan genomföras vid fortsatt drift. Men i stället för det juridiskt korrekta kräver länsstyrelser en nyprövning som är mycket krävande och dyrbar med krav på miljökonsekvensbeskrivning och hårda villkor. Länsstyrelserna är givetvis väl medvetna om att krav på nyprövning innebär en dödsdom för kraftverket där påtvingad nedläggning via vitesföreläggande dels berövar kraftverksägarna deras utkomst och dels deras förmögenhet genom att kraftverket blir värdelöst. I debatten var Åsa Romson omedgörlig. SERO har krävt ett moratorium med förbud för länsstyrelser att utfärda nya förelägganden samt att låta redan utfärdade bli vilande medan lagstiftningen ses över. Detta vägrade Romson gå med på. SERO har dessutom begärt att miljöprövning av kraftverk upp till 250 kW skall miljöprövas av kommunerna. Regeringens, dvs Mp:s hantering av småskalig vattenkraft är orimlig. Mitt råd till den som drabbas är att Du skriver ett brev till Åsa Romson, där Du redogör för läget med kopia till media som inbjuds att göra reportage och närboende riksdagsmän. (Glöm inte att kräva ändring i ev. föreläggande från nyprövning till omprövning utan MKB). Olof Karlsson Den som vill se exakt vad som sas i debatten kan gogla på: Riksdagen snabbprotokoll 5 juni.

förnybar energi 2/2015

Studieresa: Framtidens energi i Ostasien Följ med på en resa till Japan och Kina för att få en inblick i hur man i dessa länder tänker kring framtidens energiförsörjning. Kina satsar stort på förnyelsebar energi men vad händer i Japan efter kärnkraftsolyckan i Fukushima? Dessa två länder är kulturellt både lika och olika. I Japan drar starka krafter åt olika håll. Regeringen försöker återstarta kärnkraftsreaktorerna, men har fyra år efter kärnkraftsolyckan i Fukushima ännu inte lyckats. Befolkningen stretar emot med protester. Under tiden frodas solelen och jordskalven fortsätter som en påminnelse om naturens krafter. Tokyoolympiaden 2020 skymtar på horisonten som ett tillfälle för Japan att visa upp sig för omvärlden med ny glans. Kina satsar stort på vindkraft. Annars är miljöföroreningarna är ett dyrt pris som Kina betalar för sin ekonomiska utveckling. Något som företag från andra länder kan vara med om att åtgärda. Kina är ett land med många problem som behöver lösningar och därför finns där stora möjligheter.

Våra ciceroner under resan är Lena Lindahl som bott halva livet i Japan och Su-Ping Burman som är “100 % made in China men vidareutvecklad i Sverige”. Tillsammans kommer de att dela med sig av sina erfarenheter av kulturskillnader, samhällsliv och politik med anknytning till energifrågan. Under resans gång kommer vi att träffa experter och göra studiebesök. Programmet kan anpassas efter SEROmedlemmarnas önskemål. Lämpliga tider att resa med tanke på klimatet är hösten från mitten av september till början av november, eller på våren i april eller maj. Kontakta Lena Lindahl för preliminär intresseanmälan och förslag på en lämplig vecka: lena@linkandlearn.se, 070-277 37 79

Ett nytt läge – en värld i förändring Vi utmanar oljenormen på global nivå. Shell, oljeindustrin och resten av dinosaurierna i fossilparadigmet är medvetna om det. De är rädda för oss, de är beroende av oss, och de vet att vi har makten. Vi är folket - en växande global rörelse som inte kommer att acceptera att deras ohållbara affärsmodeller eller girighet förstör ekosystemen och alla de saker i världen som vi är beroende av för vår överlevnad. Den globala klimatforskningen säger att vi inte kan ta upp oljan i Arktis om vi vill lyckas hålla den globala medeltemperatursökningen under två grader. Vi har lyssnat på den varningen och det bör också Shell göra. Det är därför vi följde Shells oljerigg Polar Pioneer över hela Stilla havet under våren. Vi vill exponera deras Arktiska planer för världen och visa att vi är miljontals människor som motsätter oss den här utvecklingen. Isadora ny ersättare i SERO styrelse Vi vet att en annan värld är möjlig och att vi kan ställa om till ett smart, hållbart helt förnybart energisystem. Vi vet att vi inte behöver dem och deras affärsmodeller inte håller för framtiden. Först skrattade de åt oss, sedan ignorerade de oss, nu de kämpar de mot oss men snart kommer vi att vinna. Internet har gett oss möjlighet att enas som en global rörelse, dela kunskap, strategier och framgångar. Nu måste vi åter fokusera på systemperspektivet och hur saker och ting hänger ihop, samarbeta med varandra, använda ny smart teknik och hitta ett hållbart sätt att förhålla oss till jordens resurser. Vi är på väg in i en ny ekonomi som bygger på nya principer och sociala värden. De globala utsläppen ökade inte 2014! Det var första gången på 40 år som det skedde utan att ekonomin avmattats. När klimatfrågan var som mest på tapeten för några år sedan sa alla att det var omöjligt, men nu händer det. Klimatrörelsen tappade luften efter det misslyckade toppmötet i Köpenhamn 2009 men växer nu igen så det knakar, den breddas och är starkare än någonsin. Vi ser systemskifte i horisonten, utvecklingen i balans med de globala ekosystemen. Vi ser slutet på oljeeran och den fossilbaserade ekonomin komma allt närmare och vi ser en förnybar framtid! Isadora Wronski, phone, tfn 0046 703012534, skype: isadorawronski, twitter: Isadora_Wronski

Kompletta lösningar för uppgraderingar i vattenkraftverk Nu genomför vi sex turbinprojekt med nya löphjul och omlindade/nya generatorer, kontrollutrustning m.m. – 315 till 1400 kW. Projekt som berättigar till nya elcertifikat.

Vi genomför: Kalkyler, konsulttjänster, turbinoch generatorrenoveringar, nya turbiner, kontrollutrustningar, service och underhåll, GRP-tuber, nya galler etc.

Hittills har över 50 kraftverksägare använt sig av våra tjänster - allt från kalkyler och utredningar till färdiga projekt med ny tilldelningsperiod. De flesta med avsevärd verkningsgradsökning. För mer information: www.pwrh.se eller 0321-531946

“Be the change that you wish to see in the world.” Mahatma Gandhi 2/2015 förnybar energi

Viktig information om nyinstiftad Elcertifikatpool

2015 06 02 Till företag som säljer solceller och de som installerat eller tänker installera Den som monterar solceller på sitt tak och levererar överskottet till nätet har dels rätt till skattereduktion med 60 öre/kWh samt rätt till elcertifikat med 1 certifikat per MWh. Volymen el som matas in på nätet mäts gratis av nätbolaget som varje dygn lämnar rapport om produktionen till Energimyndigheten och efter årsskiftet till Skattemyndigheten som underlag för skattereduktion. Har man en större anläggning kan man montera in en elmätare direkt efter växelriktarna som mäter totala produktionen från cellerna inklusive den egna elanvändningen som också är certifikatberättigad. För att läsa av och rapportera mätvärdena dagligen till Energimyndighetens nya databas Eugen, behöver man anlita ett mätföretag som kostar ca 1500 kr per år. Hur stora solcellanläggningar som behövs för att det skall löna sig med en extra mätare är omtvistat men 10 kW har nämnts. När det gäller mindre anläggningar, upp till exempelvis 5 kW har det uppstått problem med att få köpare till små volymer – de är för dyra att administrera, så att när man tagit betalt för den skulle det inte bli något nämnvärt över till säljaren. Därför avstår man helt att köpa små poster elcertifikat. SERO:s medlemmar har uppmärksammat detta och bett SERO ordna en certifikatpool, dit man kan lämna in sina certifikat för gemensam försäljning. Certifikatpoolen är nu inrättad av SERO Service AB, vårt helägda dotterbolag. Preliminärt avtal med en köpare är överenskommet. Dagsnoteringen hos Svensk Kraftmäkling, SKM, är nu ca 145 kr/certifikat. SERO erbjuder tills vidare minst 100 kr per cert som överförs till vår pool. 100 kr skall uppges som pris vid överföring till poolen. Det priset rapporteras till Skattemyndigheten efter årets slut av Energimyndigheten. Ansökan om att få elcertifikat sker på en blankett som Energimyndigheten tillhandahåller. Första delen med persondata är lätt att fylla i på datorn men med den senare delen krävs hjälp av det nätbolag som äger ledningsnätet på orten. Elcertifikat kan tilldelas från den dag Energimyndigheten beviljar ansökan men aldrig retroaktivt. När Energimyndigheten godkänner ansökan inrättar man samtidigt ett konto i Eugen dit tilldelade certifikat förs in. Därifrån kan producenten sälja sina certifikat när man vill. För att få sälja elcertifikat via SERO:s elcertifikatpool krävs medlemskap i SERO, vilket kostar 175 kr för andra halvåret 2015 (helår 350 kr). Vidare krävs att man fyller i en anmälningsblankett till poolen och blir godkänd som leverantör. Poolen kommer att tömmas i slutet av varje kvartal och utbetalning ske i slutet av månaden därefter. SERO kommer att meddela producenten vilket pris man skall uppge vid överföring från eget konto till poolen. För att få utbetalning krävs att minst 3 certifikat överförts till poolen. Till den som säljer solceller: Underrätta Dina kunder att de nu kan få betalt för sina certifikat. Mer info på SERO:s hemsida www.sero.se och från Olof Karlsson 0221-197 65 070 285 19 88 Peter Danielsson 0550- 137 61

Olof.Karlsson@sero.se Peter.Danielsson.sero@kristinehamn.mail.telia.com

SERO

Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Romelevägen 7 B 681 52 KRISTINEHAMN 40

förnybar energi 2/2015

Telefon: 0550-137 61 Telefax: 0550-164 83

info@sero.se www.sero.se

SOLENERGI

Jörgen Wide satsade på solen! Detta schabrak sitter sedan 19 år på vårt tak. Det ger oss både värme och varmvatten under sommarhalvåret. Under vinterhalvåret sparar det pellets genom att låta solen förvärma det som ska bli varmvatten innan det går in i pannan. Huset är byggt 1940, är dåligt isolerat och har två lägenheter. Taket på huvudbyggnaden lutar mot öster och väster så det passade inte att sätta solfångare på. Men den låga utbyggnaden från 60-talet är vänd rätt - mot norr och söder. Där fick solfångaren sitta, vänd nästan exakt mot söder! En extra fördel med placeringen var att det inte blev så högt att lyfta. Vi byggde de två delarna på gräsmattan. En i taget fick de så vandra/vägas upp med hjälp av två stegar som stod ganska nära varandra. Solytan är på hela 18 m2 Det kan nog anses som mycket för två familjer. Fint rätt mot söder sitter den ju. Men ändå är solläget inte det bästa för alldeles framför står våra fruktträd och längre bort en rad tallar. Dessutom skymmer den höga huvudbyggnaden på morgnarna. Beskrivningen är förenklad på några punkter. Egentligen har vi två ackumulatortankar (på 650 liter var). Den utelämnade är en ren slavtank som bara är inkopplad på sommaren då den hjälper oss att klara längre perioder utan sol. Returledningar från radiatorkretsen, blandnings- och säkerhetsventiler, expansionskärl mm är inte utsatta. "Sommar" motsvarar ungefär fem månader av året, "vinter" sju månader. Som syns på bilden är lutningen mycket brant. Avsikten är att fånga in den låga solen på vår och höst, ja till och med på vintern. Ett år var solfångaren igång 22 december, alltså årets kortaste dag med den lägsta solen! – Det är ingen idé att maximera lutningen för sommaren, då har man ändå ett överskott av värme! Att vi kan utnyttja vinterhalvårets svaga sol beror ändå mest på hur vi valt att koppla ihop solfångare, ackumulatortank och pelletspanna. Vi har valt att inte låta pannan ladda tanken. Ackumulatortanken används för att ta mot solvärmen, ge varmvatten sommartid, och vintertid förvärma det som i pannan ska bli varmvatten. På sommaren, när pannan är avstängd, kan ackumulatortanken vid behov också värma radiatorerna. Ackumulatortanken står alltså för värme och varmvatten under den varma de-

”Vår slutsats efter dessa nitton år är att solfångaren har sparat mycket pellets och därmed pengar. Livslängden på anläggningen verkar vara i stort sett obegränsad”. len av året. Pannan står då kall. Det enda vi behöver göra för att växla mellan sommar och vinter är att vrida om några kranar vår och höst. Under vintern tar pannan över, dock stöttad av att solen, via ackumulatortanken förvärmer varmvattnet innan det går in i pannan för att toppvärmas. På vintern hålls alltså ackumulatortanken sval och beredd att ta emot minsta solvärme! Man kunde tro att vintersolen ger så obetydligt att den inte kan göra någon nytta. Men när det kalla vattnet som kommer till huset värms upp från 10° till kanske 30° innan det går in i pannan, ja då är nästan halva uppvärmningskostnaden för varmvattnet avklarad. Vi diskuterade aldrig alternativet att sätta upp solpaneler för elproduktion. Det berodde nog på att priset på solpanelerna på den tiden var oöverstigligt högt. Men även nu, när solpanelerna blivit så billiga, skulle vi nog valt solvärme. Det känns på något sätt mänskligare, varmare än elektriciteten. Vår slutsats efter dessa nitton år är att

solfångaren har sparat mycket pellets och därmed pengar. Livslängden på anläggningen verkar vara i stort sett obegränsad. Underhållet har varit nästen försumbart - en gång har vi fått byta regulatorn. Och pelletsaggregatets livslängd har ökat genom att det bara används halva året. Visst spar oss solfångaren en del pengar. Men den stora glädjen – och anledningen till att vi en gång började med projektet – är att de minskar våra koldioxidutsläpp. Första åren sparade den olja, alltså mycket koldioxid. Sen bytte vi till pellets. Mycket bättre än oljan, men dock inte helt utan koldioxidutsläpp – t ex för pressning och för transporter. Det är bara solen som kommer till oss utan koldioxidförorening! (Är man noga så inser man att tillverkning av solpanelerna generar en del koldioxid. Dock, utslaget på kanske 50 år är det kanske försumbart) Jörgen Wide, Södertälje cederbladwide@telia.com 2/2015 förnybar energi

25-årig 25-årig effektgaranti effektgaranti ochoch efterförsäkring. efterförsäkring. Svenskutvecklade Svenskutvecklade solpaneler. solpaneler. totalverkningsgrad totalverkningsgrad ochoch lång lång livslängd. livslängd. Väldesignade Väldesignade solkraftssystem solkraftssystem med med höghög allaalla storlekar storlekar ochoch i hela i hela landet. landet. Vi levererar Vi levererar nyckelfärdiga nyckelfärdiga solkraftverk solkraftverk i i

www.ppamsolkraft.se www.ppamsolkraft.se offert@ppam.se offert@ppam.se 013-392040 013-392040

Kontakta Kontakta oss oss för för offert! offert!

PPAM PPAM Transparium Transparium - Unika - Unika dubbelsidiga dubbelsidiga högeffektiva högeffektiva solcellspaneler: solcellspaneler: PPAM PPAM Onyxium Onyxium och och PPAM PPAM Paladium Paladium - Egenutvecklade - Egenutvecklade monomonooch och polykristallina polykristallina solcellspaneler: solcellspaneler: - Stort - Stort utbud utbud avav paneldimensioner. paneldimensioner.

SKRÄDDARSYDD SKRÄDDARSYDDSOLKRAFT SOLKRAFT

SKRÄDDARSYDD SOLKRAFT - Stort utbud av paneldimensioner.

- Egenutvecklade mono- och polykristallina solcellspaneler: PPAM Onyxium och PPAM Paladium - Unika dubbelsidiga högeffektiva solcellspaneler: PPAM Transparium Vi levererar nyckelfärdiga solkraftverk i alla storlekar och i hela landet. Väldesignade solkraftssystem med hög totalverkningsgrad och lång livslängd. Svenskutvecklade solpaneler. 42 förnybar energi 2/2015 25-årig effektgaranti och efterförsäkring.

Kontakta oss för offert! 013-392040 offert@ppam.se www.ppamsolkraft.se

ADRESSER Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Romelevägen 7b, 681 52 KRISTINEHAMN Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 E-post: info@sero.se • Hemsida: www.sero.se Ordförande: Göran Bryntse Dalby 201, 24794 Dalby Tel. 0221-824 22 • 070-621 71 96 E-post: goran.bryntse@sero.se Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr. BG 829-8481 SERO Service AB Romelevägen 7b, 681 52 KRISTINEHAMN VD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: peter.danielsson.sero@kristinehamn.mail.telia.com Bolaget ägs av SERO

Lokala energiföreningar anslutna till SERO Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85 E-post: dennis.adas@hotmail.se Medlemsavgift: 200 kr • PG 434 43-3 Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: marka@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2 Smålands Energiförening: Sten Malmström Tel. 0390-405 03 • E-post: sten.malmstrom@sero.se Medlemsavgift: 250 kr • BG 577-7263 Södermanlands Energiförening: Roland Gustafsson Tel: 016 211 40; 070-564 51 09 E-post.BJORKKULLA@BREDBAND2.COM Medlemsavgift 200 kr BG 449-4290 Västmanlands Energiförening: Owe Lundgren Tel. 021-600 34 • E-post: owe@trolltjarn.se Medlemsavgift: 250 kr • PG 435 73 54-2 Värmlands Energi- och Vindkraftförening Anders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: bjorbole@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9

Svensk Vattenkraftförening Kvarnvägen 2, 311 64 Vessigebro Tel. 0346-200 01 E-post: info@svenskvattenkraft.se Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Gunvor Axelsson • Tel. 0708-727 216 E-post: gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se Medlemsavgift: Inkl. SERO 400 kr, enbart SVAF 250kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion dock högst 15 000 kr, samt en fast serviceavgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1 500 kr. BG 5956-7404 • PG 54 24-7

ADRESSER

SERO

Kraftverksförsäkringen Roland Davidsson, Sv. Vattenkraftförening Tel. 0495-104 39 • 070-678 91 39 E-post: roland.davidsson@svenskvattenkraft.se Anders Orebrandt, Marsh Tel. 08-412 42 88 E-post: anders.orebrandt@marsh.com Hallands Vattenkraftförening Sven-Erik Vänneå Trälshult 23 310 20 Knäred tel: 0430 52074 / 0701 441213 E-post: kvarn.backen@yahoo.se Smålands Vattenkraftförening Jan Johansson • Tel. 0370- 971 47 E-post: jan.skogsstrom@telia.com Värmland/Dalslands Vattenkraftförening Christer Hedberg • Tel. 0570 – 521 51 christer.hedberg@lernia.com Svensk Vindkraftförening Kvarngatan 2 • 311 31 FALKENBERG Tel. 076-716 05 50 • E-post: johanna.olesen@triventus.com www.svensk-vindkraft.org Kansli: Ulla Hedman Andrén • E-post: ulla@svenskvindkraft.org Redaktör för Svensk Vindkrafttidning: Kajsa Olsson • Tel. 070-467 32 81 E-post: redaktionen@svenskvindkraft.org Medlemsavgift: Inkl. SERO 550 kr, enbart SVIF400 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per installerade kW, dock högst 30 000 kr. • BG 5842-2551 Förnybar Energi Sverige AB VD: Jan-Åke Jacobson Tel. 070-640 57 59 E-post: jan-ake.jacobson@telia.com Bolaget ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

ÖVRIGA FÖRENINGAR I SAMARBETE MED SERO Energi på lantgård i Sverige Box 153 243 23 Höör Medlemsavgift 300 kr BG 5618-7875 (inkl. medlemskap i SERO + tidning) Elbil Sverige Sven Forsberg Malmö • Tel. 0704-67 08 82 E-post: Sven.forsberg@elbilsverige.se Branschföreningen Biokol Sverige Mattias Gustafsson E-post: mattias@ecotopic.se

2/2015 förnybar energi

Returadress SERO Romelevägen 7b, 681 52 KRISTINEHAMN

Höj ditt rörliga elpris Svensk Vattenkraftförening tillsammans med Neas Energy erbjuder möjligheter att höja ditt rörliga elpris. Kontakta oss, så berättar vi mer.

Förutom balanserings- och handelsavtal på el och elcertifikat erbjuder vi certifiering för att avsevärt öka värdet på dina ursprungsgarantier. Jesper Düring: +45 40 64 64 44 – jdl@neasenergy.com Sten Lillienau: 072 560 58 95 – stl@neasenergy.com

NEASENERGY.COM