Feef 1 2015 by Sirimari

förnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

Vågkraft Atlantens vågor rullar ständigt in mot land, en outsinlig kraft

Nästa nummer - tema solenergi och bioenergi! - Bli med och skriv om solenergi och sänd till info@sero.se eller c.o.p@koping.net.

Nummer 1/2015

Vill du ha ett problemfritt ägande? - Låt Eolus sköta din anläggning! Eolus erbjuder kompletta drift- och förvaltningstjänster för vindkraftsanläggningar. - Allt för att du ska få ett bekymmersfritt ägande.

Vill du veta mer om hela eller delar av denna tjänst till din anläggning? Kontakta mig för genomgång av ditt behov . THOMAS ANDERSSON thomas.andersson@eolusvind.com 010-199 88 56

Eolus Vind AB är Sveriges första kommersiella vindkraftprojektör. Sedan starten 1990 har Eolus medverkat vid uppförandet av över 470 vindkraftverk. Kunder till våra nyckelfärdiga anläggningar är markägare och närboende, småföretag, ekonomiska föreningar och vindkraftskooperativ, energibolag, fastighetsbolag, kommuner och landsting samt institutionella investerare. Bolaget är noterat på NASDAQ Stockholm.

010-199 88 00 | info@eolusvind.com | www.eolusvind.com

Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering Lång livslängd Enkel montering Korrosionsfria Goda hydrauliska egenskaper

www.springpr.no

Planerar du att bygga kraftverk? Över 450 kraftsverksbyggare kan inte ha tagit fel - kontakta oss idag! Ett val för generationer

Amiantit Norway AS · Box 2059 · N-3202 Sandefjord · Telefon: +47 99 11 35 00 · info-no@amiantit.eu · www.amiantit.eu

förnybar energi 1/2015

I DETTA NUMMER bl.a:

4 Mottagningsplikt

LEDARE

6 Framtidsgården i framtidsbyn 10 Vågkraft 17 Ljusglimt för vattenkraft i Värmland 22 Full gas framåt för Wapnö AB 24 SVAF Gunvor Axelsson 28 Tyskland fortsätter omställningen 30 Ambitionshöjning inom elcertifikatsystemet till 2020

31 Hård press nedåt på både el och elcertifikat på kort sikt

34 Årsmöte och seminarier

förnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

Tidningen ges ut av SERO och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex. ADRESS: C/O Carl Olov Persson, Majtunavägen 11, 731 43 KÖPING E-mail: redaktionen@fornybarenergi.nu ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel. 046-200 221 , 070-621 71 96 E.mail: goran.bryntse@sero.se REDAKTÖR: Carl Olov Persson Tel. 0221-146 81 E-mail: c.o.p@koping.net REDAKTIONSRÅDET: Göran Bryntse Christer Söderberg Olof Karlsson Sten Malmström Peter Danielsson Roland Davidsson ANNONSBOKNING: Olof Karlsson Tel. 0221-197 65, 070-285 19 88 E-mail: olof.karlsson@sero.se PAPPER: Galerie Art Silk, miljögodkänt

Göran Bryntse, Ordförande SERO:

Vad händer i EUs energipolitik? I december presenterade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker ett investeringspaket för energiområdet de närmaste åren på 21 miljarder euro i förhoppningen att medfinansieringen ska höja nivå till 315. Beslut tas först i juni och föregås av bl a en konferens 17 mars om politik för förnybar energi. Utsläppsminskningar och ökad energisäkerhet Uttryckssättet ”det är mycket nu” passar väl in på EU-energipolitiken under våren. Före 15 mars ska EUs målsättning att minska utsläppen av klimatgaser med 40 % till 2030 förankras liksom hur Europeiska Investeringsbanken, EIB, ska prioritera energiinvesteringar mot bakgrund av klimatmålet. Samtidigt har det under februari lagts ett förslag (att eventuellt klubbas i maj) om förbättrad energisäkerhet, detta bl. a. mot bakgrund av Ukraina-krisen. Gas och olja står i fokus snarare än förnybar energi, vilket ger anledning till frågetecken. Det finns en risk att planen stärker de stora gaskartellerna inom EU. Energisäkerheten kan också öka genom det nyligen presenterade strategiska ramverket för EUs energiförsörjning. Enligt detta ska de nationella marknaderna integreras, t ex med fler mellanstatliga kraftledningar och gasledningar, vilket leder till bättre balanser i elnäten och minskat importbehov från Ryssland. I planen ingår också satsningar på energieffektiviseringar som ett medel för att höja EUs självförsörjningsgrad.

ISSN: 0283-6114 LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCK Reklamtryckeriet i Köping AB, 2015 Tel. 0221-100 87 E-mail: rt.tony@koping.net OMSLAGSBILD: En oändlig mängd energi i form av Atlantens vågor, vid Taghazout, Marocko. Foto: Birgit Ek

Biodrivmedel EUs insatser när det gäller biodrivmedel är under all kritik. Så menar exempelvis Den finske EU-parlamentarikern Nils Torvalds, ledare för arbetet med biodrivmedel, att det räcker att de enskilda

↪ 1/2015 förnybar energi

länderna uppnår åtminstone 0,5 % biodrivmedel 2020.

LEDARE

EREF (European Renewable Energies Federation) – protester Ovanstående uppgifterna inhämtade jag som styrelseledamot i EREF vid ett möte i slutet av januari. EREF är starkt kritiskt mot mycket av det som händer inom EUs energipolitik och vände sig nyligen till Europadomstolen i syfte att annullera EU-beslutet i höstas rörande former för statligt stöd till förnybar energi, State Aid Guidelines. EREF menar att detta sätter konkurrensen ur spel. Förslaget att ersätta nationella stödsystem med utauktionering av ny kapacitet gynnar de stora företagen på bekostnad av de små leverantörerna och minskar enskilda medborgares möjlighet att sälja sin överskottsel från t ex hustaken. EREF ser detta som en konsekvens dels av att antalet lobbyister i Bryssel från storföretagen kan räknas i tusental, dels av den spanske kommissionären Canetes bakgrund som stormrik oljedirektör. EREF har också protesterat mot den subvention på minst 100 miljarder € som de två planerade nya kärnkraftsreaktorerna i England vid Hinckley Point ska få av den engelska regeringen. Österrike, och nu även Luxemburg, har redan överklagat denna gigantiska subvention, och sista ordet är därför inte sagt i frågan. EREF ser gärna att den svenska regeringen stöder Österrikes överklagan. Vad säger Miljöpartiet om detta? En from förhoppning Finns det då något gott att säga om EUs energipolitik? Ja, att det påstås att det ska satsas stort på energieffektivisering. Framtiden får utvisa hur det blir med detta och med hur det ska gå till. Göran Bryntse

förnybar energi 1/2015

SEROs certifikat-pool SEROs certifikat-pool är avsedd att stödja små producenter av förnybar el vilkas anläggning endast genererar ett fåtal elcertifikat per år. Hantering och försäljning av dessa kan vålla problem. SERO åtar sig att med hjälp av lämplig elhandlare hantera sådana certifikat och betala ut ersättning till producenterna.

6. Minst 3 certifikat skall ha redovisats i medlemsregistret innan betalning till medlemmen görs.

1. Elproducenten betalar medlemsavgift till SERO 2. Elproducenten registrerar ett elcertifikatkonto hos Energimyndigheten och lämnar fullmakt till SERO att sköta det. 3. SERO ordnar överföring till elhandlare 4. Elhandlaren redovisar till SERO erhållna elcertifikat och betalar för dessa. 5. SERO betalar medlemmen/producenten för elcertifikaten nettopris minus ett avdrag på 20 kr per certifikat för administration.

Anmäl till SERO om Du är intresserad av att delta i poolen så får Du en anmälningsblankett att fylla i. Den finns också på SERO:s hemsida liksom mer info. Mer info: Peter Danielsson, 0550-137 61 Olof Karlsson, 0221-197 65 SERO, Romelevägen 7 B, 681 52 KRISTINEHAMN www.SERO.se

PM om mottagningsplikt 3-4 december 2014 beslutade Riksdagen reglerna för skattereduktion att gälla från 1 jan 2015. Samtidigt beslutade man om att flytta mottagningsplikten från nätägaren till elleverantören. Konkret innebär det att den elhandlare som levererar el i en uttagspunkt tvingas ta emot den el som en mikroproducent kan leverera i uttagspunkten. Däremot har elhandlaren ingen skyldighet att betala för den el man tar emot. Nätbolaget mäter och rapporterar till Svenska Kraftnät varje dygn hur stor volym som matats in. På årsbasis rapporterar SvK sedan till Skatteverket avläst volym, vilket i sin tur utgör underlag för skattereduktionen som ger producenten 60 öre/kWh. Jag blev i går kontaktad av en person som byggt en mindre solcellanläggning och inte fick sälja vare sig el eller elcertifikat och därför inte ens kom åt skattereduk-

tionen. Jag kunde då hänvisa till Ellagen kap 8 §5 om den nya bestämmelsen om mottagningsplikt, som började gälla den 1 jan 2015. Energimarknadsinspektionen är tillsynsmyndighet dit man kan klaga om elhandelsbolaget vägrar ta emot elen. Någon skyldighet att betala för den påtvingade elen finns inte men vanligtvis brukar elhandlaren betala spotpris minus 0-4 öre/ kWh. Exemplet visar att det finns ett stort behov av den elcertifikatpool SERO förbereder. Olof Karlsson 0221-197 65 olof.karlsson@sero.se



 





   

      

                 Vi på FOAB vill passa på att önska Glad Påsk!                        

1/2015 förnybar energi

FJÄRRVÄRME Mikael Vik framför pannan som eldas med hel ved från egna gården. Foto: LRF

Kyrkan, el- och värmekällan mitt i byn Adelöv. Foto: LRF

Framtidsgården i framtidsbyn Vi träffas i ett nytt personalutrymme, som värms av mjölken. Mikael Vik har just varit på konferens och planerat hur LRF:s 25 Framtidsföretagare också framöver ska visa upp sig. Jag har träffat Mikael ett flertal gånger sedan 90-talet, när han tog över gården efter sina föräldrar. Och det har hänt saker. År 2000 lades driften om till ekologisk med i dag 95 mjölkkor. Arealen är 150 hektar åker och 300 hektar skog. Antal anställda: 2-3 st. Odlingen på gården består av spannmål och vall. Vildsvinen sätter stopp för ärtodling så det köps in åkerbönor i stället. Detta skulle handla om Adelöv Gård, men Adelöv samhälle ingår i högsta grad. Tack vare den samsyn och samarbete som blivit kännetecken för den lilla byn så finns det nu bl. a. fjärrvärme, friskola och vindkraftverk. Mikael Vik har en stor del i detta. Fjärrvärme Mikael tyckte att mycket av skogen som inte dög till virke borde användas bättre. Flis och pellets är ju förädlat och kräver energi på vägen. Därför började han titta på en enklare lösning med hel ved, lämpliga pannor med mera. Samtidigt låg församlingshem, kyrka, skola och ett 15-tal villor inom nära räckhåll, dock med olika förutsättningar. Det gav en anledning att diskutera med byborna. Framtida effektbehov och dimensionering var viktiga hänsynstaganden. I Sverige fanns inte så många lämpliga pannor, men danskarna har halmeldning i större skala och Mikael fastnade för en Faust 375 kW, men effekten kan lätt fördubblas.

förnybar energi 1/2015

Idag eldas pannan var tredje dag, vilket räcker till att värma upp kyrkan, församlingshemmet och senast skolan, som anslöts 2014. Gården är givetvis också med. Bostaden drog tidigare 50 000 kWh i direktel. Investering i panna, ackumulatortank och kulvert kostade ca 1,8 miljoner kronor. Nu producerar pannan 400 000 kWh per år, varav hälften säljs till kyrkan för 79 öre/kWh inkl. moms. Avtal har gjorts med LRF:s hjälp. Mikael passade på att investera i vedtillverkning, gödselbrunn och tak över plansilo, då det fanns 30-procentiga stöd för energieffektivisering och diversifiering av lantbruket. Mikael undersökte också om biogas var ett alternativ, men avstod detta eftersom kalkylen såg osäker och dålig ut. Vindkraft Adelöv Gård ligger i skogbygd/mellanbygd, varför vindenergin var svårbedömd. Men ett av fälten är stort och där finns också en kraftledning. När så Mikael av en slump fick syn på ett 15 år gammalt WindWorld-verk på Blocket blev det affär till priset av 1.2 miljoner. Effekten är 250 kW och produktionen ca 100 000 kWh per år. Mikael tycker vindkraft är en bra energikälla, men det nedåtgående elpriset har gjort lönsamheten svag. På längre sikt bör det bli bättre. Inför bygglovet samrådde Mikael åter med närboende grannar. Serviceavtal finns med den man som servade verket från början.

Friskola Energi kan man prata om i många former. I Adelöv finns sedan 1995 en energisk framtidsgrupp. Det var då Tranås kommun hade planer på att lägga ner skolan i byn. Det fanns för få barn. Tio år senare besannades farhågorna. Skolans lokaler blev till salu och krisen kändes påtaglig. Nu gick Adelövs Framtidsgrupp in och samlade krafterna till ett inköp av skolans lokaler och ansökte om att starta friskola. Mikael tonar ner sin egen roll i skolprocessen och lyfter i stället fram två energiknippen, Stig Pettersson och Ingmar Karlsson. Alla 10 föreningar i byn var med om att starta en fastighetsförening. De satsade 5000 kronor var och man samlade in skrot i bygden för 100 000 kronor. Två ansökningar om friskola fick avslag. Men tredje gången gillt. I oktober 2006 kom tillståndet och året därpå startade skolan med 27 elever. Idag har man 69 elever och en del kommer exempelvis från Gränna två mil bort. Man lagar egen mat. En dag i veckan har man utelektioner. I år har man nått riksfinalen i Vi i femman med 4 lag kvar. Mikaels familj med tre barn, idag 15, 12 och 10 år kan vara glada och stolta över sin by. Adelöv har länge varit mest känt för sin urgamla marknad. Sedan 1700-talet ordnas den årligen den första torsdagen i september, nu med ca 50 000 besökare. Sten Malmström Sten.malmstrom@sero.se

– Grattis till nytt syre i Östersjön, 300 000 kubikkilometer syrerikt saltvatten till Östersjön vid stormen här om sistens! – Tack, ja bäst på 60 år. Östersjön är egentligen inget lämpligt vatten för torsken. Det är ett brackvattenhav, i stora delar för sött för saltvattensfiskar. Östersjön är också ett grunt hav med helt syrefria djuphålor. Saltvattnet som strömmade in från Västerhavet i december 2014 är syrerikt och tyngre än Östersjövattnet. Effekten av inflödet är två: dels syresätts de djupare delarna av Östersjön, dels ökar salthalten vilket ökar på skiktningen. Eftersom Östersjön sedan flera år har haft stagnation i tillförseln är utbredningen av syrefria bottnar mer omfattande än vi någonsin sett tidigare. Så inflödet är verkligen välkommet och det förbättrar möjligheten för torsken att föryngra sig. Förhållandena är bäst i södra Östersjön. Runt Bornholm finns det så gott som alltid gott om torsk. – Påverkar inströmningen av syrerikt vatten den besvärande algblomningen i Östersjön? – Som en reaktion på syresättningen, kommer vi förmodligen få se minskande fosforhalter i Östersjön framöver. Syresättningen av bottenvattnet leder till att löst fosfor i vattnet binds i sedimenten i stället. På så vis minskar förutsättningarna för rik algblomning. Men den rikliga och otrevliga algblomningen får också näring av fortsatta utsläpp från landbaserad verksamhet runt havet. – Vad har Havs- och vattenmyndigheten för inställning till vattenbaserad energiverksamhet, som vindkraft och vågkraft? – Vi arbetar för ett hållbart nyttjande av våra hav. Och våra havsområden bör kunna rymma stora satsningar på både vind- och vågkraft. Enskilda projekt behöver dock tillståndsprövas i domstol och då kan det hända att verksamheten riskerar att göra för stor skada på t ex naturvärden och fiske. – Satsningar på havsbaserade energiverksamhet skapar nya områden som skyddas från storskaligt fiske, är inte det bra?

INTERVJU

Om myndigheternas hantering av ärenden som rör förnybar energi – Jag tror att det är ett allt för enkelt sätt att se på saken. I vårt arbete med att få ett hållbart fiske ingår bl.a. att reglera fiske i områden som behöver särskilt skydd. Samma naturvärden eller värden för fiskföryngring kan ofta ta skada också av andra verksamheter, t ex byggande av vindkraftparker. Vi har ju även ansvar för frågor som rör fiskerinäringen och det gäller att också göra goda avvägningar mellan fiskeintresset och energiintresset. – Jo visst, men nya skyddade föryngringsytor, är inte det långsiktigt bra för fiskenäringen? – I arbetet med att skapa skyddade områden i havet, lägger vi i första hand fokus på områden med höga naturvärden, t ex Natura 2000-områden. En komplikation är att grunda havsbankar ofta samtidigt har höga naturvärden samtidigt som de är gynnsamma för utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Vi hoppas att teknikutvecklingen fortsätter så att konkurrenskraftig vindkraft kan etableras på större djup där naturvärdena är lägre. – Den småskaliga vattenkraften har jätteproblem. Myndigheternas krav på nya tillstånd gör att nästan all småskalig vattenkraften slås ut. Vore det inte bättre att ställa krav på fisktrappor än att tvinga ägarna till gamla dammar att ge sig in i långdragna rättsprocesser? Jag lovar att vattenkraftsägarna hellre investerar på åtgärder som underlättar för fisken att vandra upp- och nedströms än på dyra advokater. Nu läggs verksamheterna ner och då uteblir inkomsterna som skulle täcka kostnaderna för miljöförbättrande åtgärder. – Alla aktörer skulle ha mycket att vinna på att både omprövnings- och nyprövningsprocesserna blir enklare och att verksamheter har moderna tillstånd som utformats efter dagens miljökrav. Det tror jag skulle underlätta prövningarna i Mark- och miljödomstolen. Som tillsynsmyndighet har länsstyrelserna ansvar för att besluten följs upp och verkställs. Saknas det tillstånd för en befintlig verksamhet, så är det en uppgift för länsstyrelserna som tillsynsmyndighet, att informera om det och förelägga dammä-

Björn Risinger, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten

garen att inkomma med ansökan om tillstånd. Annars bedrivs ju verksamheten även fortsättningsvis utan giltigt tillstånd. – Det verkar som om flera representanter för myndigheterna inte lever upp till de krav som kan ställas på dem, hur kommer man till rätta med den alltför svåra byråkratin? – Felen ligger snarare i de svåra juridiska förhållandena och en alltför långt utdragen rättsprocess. Att Kammarkollegiet, Havsoch vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Länsstyrelserna får ha sitt ord med i laget regleras i Miljöbalkens bestämmelser om hur miljöprövningen går till i domstol. Riksdagen beslutar om hur lagstiftningen ser ut, så det är politikerna man måste vända sig till om man vill ha en förändring i lagen. Havs- och vattenmyndigheten har för sin del tillstyrkt Vattenverksamhetsutredningens förslag att all vattenkraft bör nyprövas så att den kan leva upp till moderna miljökrav och ge bättre förutsättningar för biologisk mångfald i rinnande vatten. Björn Risinger återfanns tidigare på Naturvårdsverket, som avdelningschef för naturresursavdelningen, fram till 2008. Efter några år som länsöverdirektör vid Länsstyrelsen i Skåne län fick han 2010 regeringens uppdrag att utreda och förbereda den myndighet han nu är generaldirektör för sedan 1 juli 2011, Havs- och vattenmyndigheten. Carl Olov Persson 1/2015 förnybar energi

FÖRNYBAR ENERGI

Ren energi? El, säger någon, är en ren energi. Ok, när vi sitter där i lampans sken och läser en intressant bok, inte ser vi av några luftföroreningar då. Nej. Och inte osar det bränt? Jo om vi glömt stänga av spisen. Men, och ett viktig men, frågan är vilken annan energi har omvandlats till el? När vindkraftverken, solcellerna o.s.v. väl är installerade är den del av livscykeln som kräver pengar och kan förstöra miljön avklarad. Då återstår den miljöskada underhåll och nyinvesteringar kan ge upphov till. Likaså när ledningssystemet väl är på plats förstör inte eltransporten miljön och, fint, det fungerar lika bra med leverans åt båda hållen. Dessutom, om ledningssystemet är tillräckligt stort geografiskt, behöver man inte bry sig om balans i systemet ens. Alltid blåser det någonstans, alltid skiner solen någonstans, alltid finns det vatten i dammarna någonstans, alltid går vågorna höga någonstans och hela tiden lika regelbundet kommer och går tidvattnet. Sedan bor ju vi i skogsbältet som kan försörja oss med energi när alla andra förnybara källor sinar. Samma beräkningsunderlag gäller ekonomin, investeringar, underhåll och avsättningar till nyinvesteringar kostar initialt mycket men efter några år när allt fungerar kan investerarna ta hem vinsten. Alltid finns det någon pensionsfond som har pengar som måste förräntas. När vi sitter där på gamla da’r och njuter i värmen från bergvärmepumpen och samtidigt lever på en hyfsad pension så återstår frågan – vilken annan energi har omvandlats till el och hur har det gått till?

Lagring elenergi Tesla utvecklar batteri som ska driva hemmet. Teslas vd Elon Musk säger att bolaget kommer att presentera en ny typ av batteri för drift av hemmet. Det skriver The Verge. Enligt Musk arbetar företaget med att utveckla ett batteripaket avsett för hemmet. För närvarande uppges batteridesignen vara klar medan produktionen förväntas kunna starta om ett halvår. Energilagring i bilbatterier Vattenfall satsar tillsammans med BMW och Bosch på att litiumjonbatterier från elbilar ska kunna användas som stationära energilager när de tjänat ut i bilarna. Projektet ingår i den stora tyska energiomställningen Energiewende, där vindkraft ska få en framträdande roll. För att få bättre balans i energinäten behövs energilager. Energilagret ryms i en mindre byggnad och har teoretiskt kapacitet att försörja 30 fyrapersonershushåll med el i en vecka. Integration av solceller kammade hem förstapris i Deep Green Challenge Ett modulärt system för integration av solceller och energilagring tog hem priset i Skanskas innovationstävling Deep Green Challenge. Innovationstävlingen Deep Green Challenge syftar till att driva på utvecklingen inom grönt byggande. Förstapriset på 50 000 kronor inom kategorin Hus gick till Ferroamp Elektronik AB i

Spånga, för deras EnergyHub – ett modulärt system för integration av solceller och energilagring. EnergyHub är en tvåvägs växelriktare som automatiskt optimerar energiflödet mellan solceller, energilager och elnät. Den kan programmeras att lagra energi vid tidpunkter då belastning och elpriser är låga, och tillföra den under elnätets kostsamma effekttoppar. – Vi har inledningsvis sålt ett antal system till olika fastighetsbolag, och talar med en del andra potentiella kunder. Nu ligger fokus på att få igång produktionen och marknadsföringen, och även på att utveckla produkten och skala upp den för högre effekt. Så det är fullt upp på alla fronter, säger Björn Jernström. Hämtat ur ”Ny Teknik”

Energidag i Enköping Den 9 maj kl 10.00 – 15.00 planerar Västmanlands Energiförening en energidag tillsammans med Mälarträ/Bolist i Enköping. Intressanta produkter som kommer att visas upp rör biobränsle, pellets och flisbrännare, pannor och kaminer, ackumulatorsystem, solceller och solfångare.

Carl Olov Persson PS. Apropå läsa i lampans sken, varför inte boken ”Flyga drake” av Khaled Hosseini, jag sträckläste den. DS

förnybar energi 1/2015

Visning av elbilar finns med i planeringen samt föredrag från MDH och andra aktörer. Vi försöker ta reda på vilka regler som gäller för bidrag, ersättningar och mycket annat.

Följ utveckling via www.vef.se Owe Lundgren, ordförande Västmanlands Energiförening

Owe Lundgren, ordförande i Västmanlands energiförening har ordet:

Owes röriga pannrum.

Hej! På de senaste styrelsemötena har vi pratat om att ta kontakt med de andra energiföreningarna och samordna en del. Trots mitt elektrikerförflutna har jag dock svårt att hitta gnistan. Så att säga “få tummen ur”. Jag gör nu ett försök. Det råder stor oreda och osäkerhet i Sverige. En del jag pratat med, som liksom jag har uppnått mogen ålder, tycker att det är för jäkligt. Att flytta ut i skogen och klara sig själv kanske känns som en lösning. Än ska det vara “bara” solceller, hysteriskt upphaussade, trots att de, liksom solfångare är bäst, när de behövs som minst och vice versa. Taxor får utformas fritt- en stor fast del och en låg rörlig som omöjliggör nytta för konsument att själv påverka, förbättringar blir inte lönsamma osv. osv. Samtidigt finns det många erfarna försynta individer som skulle kunna göra Sverige till världsledande inom energiteknik. Jag har varit med länge (är numera utan repressalieångest för att få sparken - pensionär) och vet att med rätt gnista skulle vi få fram massor med idéer som skulle sänka energibehovet till hälften, skapa massor med know-how, jobb att exportera, byggjobb för arbetslösa ungdomar osv. Vad tror Ni? Tyvärr blir det mesta man skriver om det här negativt. Gnällbältessyndromet.

Min ack. tank är inte bara en symbol för ett mätarpervo utan också en bild på 30 års utveckling. Fjärrvärmepriset t.ex. har ökat 100 % på 9 år!!! Men med en ganska låg rörlig avgift, ca 50 öre/kWh. Vad hittar vi på? Owe Lundgren, ordförande Västmanlands energiförening, owe@trolltjarn.se

Lite mer från Owe - Apropå mötet i Sätra Brunn i Sala. Det var givande. Första rubriken på senaste numret är ganska träffsäker, Enfald & Mångfald. Önskemålet för entusiastgänget med gengas är att ha en anläggning, där man stoppar i en trästock i ena änden och färdig gengas kommer ut i andra. Det är en hel del arbete med att få torr flis/kubb från fuktigt trä.

Intagsgaller Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål. Har behov av av ett ett intagsgaller intagsgaller// Har du du behov intagsgrind lämnar intagsgrind lämnar jag jag gärna gärna kostnadsförslag. kostnadsförslag. Gör även måttanpassade Kontakta migför förmanuell mer information. gallerkrattor rensning. Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse Kontakta mig för mera information. Tel. +46532-203 Siw Holmquist 83, +4670-240 Strömsfors 35 21034 Fax 98 +46532-202 662 Tösse 04

itt r f t s ro l l i t Byt lönar sig det

Email: siw.holmquist@telia.com Tel. +46532 - 20383 +4670 - 240 35 34 Innehar F-skattebevis Fax. +46532 - 20204

Email: siw.holmquist@telia.com www.siwansintagsgaller.se Innehar F-skattebevis

1/2015 förnybar energi

VÅGKRAFT

Vågkraft Vågkraft, en energikälla, som alltid funnits men som inte nyttjats - nu är det på gång. Världens hav är en i princip outnyttjad källa för energi. Den internationella energimyndigheten (IEA) har beräknat att vågenergi skulle kunna täcka 10 % av jordens energibehov. Genom högt energiinnehåll, låga kostnader och låg inverkan på miljön kan vågkraft få stor betydelse för Sveriges och världens framtida elproduktion. Potentialen för vågenergi i världen är beräknad till 10-15 000 TWh per år. Enbart i Östersjön beräknas potentialen uppgå till 24 TWh vilket motsvarar 18 % av den totala elanvändningen i Sverige 2007. Forskningen och utvecklingen på vågkraft bedrivs av företaget Seabased i nära samarbete med forskare vid Centrum för Förnybar Elenergiomvandling (CFE) vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet. Forskningen i Uppsala är ledande på området och leds av professor Mats Leijon, som också är Vd i Seabased.

förnybar energi 1/2015

– Systemet är skalbart och en vågkraftspark kan byggas ut i etapper. Elektricitet kan därmed genereras och levereras till nätet redan med ett fåtal enheter installerade. Detta innebär att återbetalningen av anläggningen, enligt Seabaseds koncept, kan påbörjas innan hela vågkraftsparken är färdigställd, säger Mats Leijon. – Seaba-

seds generatorer har en nominell effekt på 30 – 100 kW. Vågkraftverket utanför Lysekil – Efter många år med forskning och utveckling startade vi år 2008 tillverkningen och monteringen av ett första vågkraftsaggregat i Lysekil på västkusten.

– Hur påverkas miljön? – En vågkraftpark kommer att ta en viss yta i anspråk och hårdbottensubstrat kommer att tillföras ett mjukbottenområde. Det behövs Ingen muddring eller schaktning vid anläggandet. Påväxt kommer att ske främst på bojar och övre delen av linan. Det leder, positivt, leda till ökad biomassa inom parkområdet. Inga utsläpp till luft eller störande ljud förväntas från anläggningen, däremot kommer arbetsfartygens drift att generera utsläpp till luft samt visst buller. – Under drift går elektriska strömmar igenom parkens sjökablar. Inom projektet skall bl.a. en skärmad trefaskabel användas, vilken är konstruerad så att de elektromagnetiska fälten tar ut varandra. – Vågkraftsparken i Lysekil beräknas ha en driftstid på minst 20 år. Vid avvecklingen kommer parken att i sin helhet att tas upp och återvinnas. Efter avvecklingen återfår området sin ursprungliga karaktär. Tillståndsgivande myndigheter har gett godkänt till det miljövänliga projektet.

Tidvatten som kraftkälla Mats Leijon, Professor och vd för Seabased AB

tur äger Seabased Industri som ansvarar för tillverkning och försäljning. – Nu har vi utöver anläggningen vid Lysekil sålt ett vågkraftverk till Ghana. I november förra året skrev vi kontrakt med TC’s Energy, Ghana, om leverans av en stor vågkraftpark. Kontraktet omfattar 14 MW och kontraktsbeloppet överstiger 400 miljoner kronor. Den blivande vågkraftparken är ett första steg i en anläggning som färdigbyggd kan komma att uppgå till 1000 MW. Om drygt ett år ska 375 vågkraftverk finnas på plats. Anläggningen kommer att ligga i mynningen till Voltafloden i Ghana. Det är otroligt väl genomtänkt från ghananernas sida, säger Mats Leijon. – Ordern är viktig för oss, säger Mats Leijon, vi behöver fler order av den storleksordningen för komma upp på den nivå som vi vill vara på, och fler länder är intresserade. Vi har ett verk ligger klart för export till Saudiarabien, som vill testa det, innan de beställer fler. Fler är intresserade men vi vill vara försiktiga. Om vi får väldigt mycket beställningar snabbt risker vi att inte hinna med att leverera i tid. Vi måste ta det här stegvis, säger vd Mats Leijon.

TIDVATTENKRAFT

Där tillverkar vi i alla enheter till vågkraftparken, som sedan sjösätts i vattnen utanför Kungshamn. – Genom att vågkraftsparken består av många små enheter blir anläggningen skalbar och lätt att anpassa till olika bottenförhållanden och strukturer som kan påverka en lokalisering. Generatorerna placeras med 20-50 meters mellanrum. Utbredningen blir då cirka 1 km2/1000 enheter. Det område som används för parken avlyses för allmänhet och kommer inte att kunna användas för någon annan verksamhet. Alla enheter (aggregat, ställverk och kablar) lastas på fartyg vid kaj varefter de körs ut till parkområdet. Aggregaten och ställverken sänks ned ett i taget. Inget förberedande arbete av havsbottnen krävs, vilket minskar tidsåtgången och kostnad per enhet. Anslutning av kablar inom parken sker efter sjösättning och då antingen med hjälp av en fjärrstyrd undervattensrobot (ROV) eller med dykare.

Världens största tidvattenkraftsprojekt, MeyGen i Pentlandsundet i norra Skottland, har fått grönt ljus. I februari påbörjades konstruktionen av kraftverksparken, som kommer att bli världens första i sitt slag. När tidvattnet är som starkast kan vattnet röra sig med en hastighet på hela 30 km/h, motsvarande energin i vindstyrkor på omkring 300 m/s. Nästa sommar ska de första turbinerna placeras på havsbottnen, enligt planen. Längre fram ska 269 turbiner utnyttja strömmarna i sundet, med potentialen att försörja 175 000 brittiska hem med el. MeyGen är långt ifrån den enda storsatsningen på marin kraftproduktion just nu. Om 35 år räknar branschorganisationen Ocean Energy Europe med att havsbaserade kraftslag står för en ansenlig del av Europas elproduktion. – Vi har runt 20-25 maskiner i vattnet just nu. Men vårt mål är 100 GW installerad kapacitet till 2050, tillräckligt för att förse 66 miljoner EU-hem med el, säger organisationens policychef Remi Gruet. Sveriges Radio, Peter Alestig, 19 januari 2015

Carl Olov Persson – Det handlar om mycket pengar, hur driver ni verksamheten? – Ja, det handlar om mycket pengar. Därför startade vi Seabased-gruppen som i sin

Ett exempel på hur det kan se ut under vattenytan 1/2015 förnybar energi

GRÖN ENERGIpRoDUKTIoN

VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR FÖR opTImAL ENERGIpRoDUKTIoN

SMART • STARK • TRYGG • TYST

GENERAToRER upp till 20 000 kVA

BÄSTA VALET

• egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner

enligt Energimyndighetens test

AUTomATIKUTRUSTNINGAR

• inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering • ger optimal energiproduktion

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

• hög- och låg-

spänningsmaskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

NIBE HJÄLPER DIG ATT SOVA GOTT! Vår nya bergvärmepump har alla de egenskaper du kan drömma om. SMART – En varvtalsstyrd pump som anpassar sig automatiskt till husets effektbehov, resultatet blir ett jämnt inomhusklimat. STARK – Imponerande effektiv och energisnål. TRYGG – Integrerad varmvattenberedare med marknadens bästa årsvärmefaktor. TYST

– Värmepumpen är tystgående och har utrustats med maximal ljuddämpning.

NIBE F1255 är med sin unika teknik det självklara valet för en tryggare vardag och en god nattsömn. Dessutom kan du fjärrstyra den med din smartphone/surfplatta. Läs mer om den nya tekniken på www.nibe.se/F1255

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: power@bevi.se, www.bevi.com

förnybar energi 1/2015

0706 - 36 66 47

2014 ännu ett år med låg elanvändning och stor elexport Näst största nettoexporten av el någonsin För fjärde året i följd nettoexporterades el från Sverige. Under 2014 var den 15,6 TWh vilket är den näst största exporten någonsin efter rekordåret 2012 då 19,6 TWh nettoexporterades. 15,6 TWh motsvarar tio procent av den totala elproduktionen och tolv procent av användningen under året.

– Nu kan du ta tåget till jobbet, utrustad med en lätt ”ryggsäckscykel” med inbyggt batteri. Först cykel från bostad till station, sedan den paketerade cykeln på bagagehyllan och laptoppen på bordet. Väl framme på slutstationen, cykel sista sträckan till jobbet, båten eller sommarstugan, säger Eli Danielsson Malca från Zoozbike, ett företag som specialiserat sig på produktion och försäljning av elektriska cyklar.

Uppdaterad: 2015-02-11

– Vi tror på en livsstil där cykeln fungerar som ett bättre, hälsosammare och grönare transportmedel. Vi erbjuder en elcykel till bra pris utan att därför kompromissa på kvalitén. Elcykeln gör det möjligt att anpassa ansträngningen som du själv vill – om du trampar långsamt gör motorn hela jobbet och om du trampar som vanligt cyklar du av egen kraft, säger Eli. – Vi arbetar med fyra olika modeller. En lätt ”ryggsäckscykel” med inbyggt batteri, en bra lösning för att färdas kortare sträckor, perfekt för att till exempel ta sig fram sista biten från tåget. Cykeln kan vikas ihop på mindre än en minut och bäras i en väska. Den har 3 växlar och väger bara 15 kg. – Bästsäljaren viks ihop i två enkla steg vilket gör det lätt att och ta med den in i lägenheten. Den har 6 växlar och väger 25 kg och kan utan problem transporteras i bilbakluckan. En perfekt cykel för studenter och för den som vill använda cykeln som sitt främsta transportmedel! – Den klassiska cykeln som har en stabil trendig design och som är lätt och mycket bekväm att cykla på har 6 växlar och väger 29 kg. Den passar bra för den som inte behöver vika ihop och bära med dig sin cykel. – Under vårsäsongen 2015 kommer vi ut med ”Hawk”, en 20-tums elcykel som är hopvikbar, precis som vår bästsäljare, men med nya egenskaper. Den har 7 Shimano-växlar, batteriet placerat inuti ramen, skivbromsar både fram och bak och starka stötdämpare. Läs mer på www.zoozbike.se

Anna Andersson, Energimyndigheten, 016-544 22 08, Mattias Arvidsson, SCB 019-17 66 83

Carl Olov Persson

Eltillförsel och elanvändning i Sverige 2014 och 2013, TWh 2014

2013 Förändring i procent

Tillförsel Produktion inom landet Vattenkraft (inkl pumpkraft), netto Vindkraft Kärnkraft, netto Konventionell värmekraft, netto mottryck, industriellt mottryck, kraftvärmeverk kondens gasturbin m.m. Bruttoöverföring till Sverige (import) Summa tillförsel (inkl. import)

150,9 63,9 11,5 62,2 13,3 5,9 6,9 0,5 0,0 13,9 164,7

149,5 60,8 9,9 63,6 15,2 6,0 8,6 0,6 0,0 12,7 162,3

0,9 5,0 16,0 -2,2 -12,6 -0,9 -20,1 -21,0 -18,2 8,8 1,5

Användning Bruttoöverföring från Sverige (export) Förbrukning inom landet Mineralutvinning och tillverkning (SNI 05-33) El-, gas-, värme- och vattenverk (SNI 35-36) Järn- och spårvägar, busstrafik (SNI 49) Bostäder, service m.m. Bostäder, temperaturkorrigerat Förluster Stamnätsförluster Övriga förluster Summa användning (inkl. export) Netto export

29,5 135,2 48,5 3,9 3,1 69,5 73,4 10,2 3,1 7,1 164,7 15,6

22,7 139,6 50,4 4,0 3,1 71,5 73,0 10,5 2,8 7,7 162,3 10,0

29,9 -3,1 -3,8 -1,9 -0,6 -2,9 0,6 -2,7 9,3 -7,2 1,5 56,9

FÖRNYBAR ENERGI

Spara miljö genom att kombinera tåget med en elcykel

1/2015 förnybar energi

FÖRNYBAR ENERGI

SERO – förslag till Energikommissionen I förra numret av ”Förnybar Energi och Energieffektivisering” lovade vi att, inför valet som inte blev av, presentera en bukett förslag på energipolitiska åtgärder. Nu vänder vi oss både till den nytillsatta energikommissionen och de politiska partierna och pekar på några viktiga frågor som bör behandlas. • Sverige skulle tjäna på att bli en stor producent och nettoexportör av el. Att lägga till rätta för export av förnybar energi, kan bli en lönsam affär. Maximal samhällsekonomisk och miljömässig nytta uppnås om utbyggnaden av förnybart går hand i hand med utbyggnaden av utlandsförbindelser. Resultatet blir lägre elpriser för svenska konsumenter. Priset pendlar i längden in sig mot kostnaden för investering i ny kapacitetelkonsumenter. Störst vinnare blir den elintensiva industrin. I ett kortare perspektiv skapar utlandsförbindelserna möjligheter till fortsatta investeringar i ny elproduktion och lönsam elexport, medan de i ett längre perspektiv stärker Sveriges försörjningstrygghet. Se till att investeringarna sker på EU-nivå så att alla i Europa kan dela på kostnaderna. • Viktigast för tillväxt av förnybart är att det finns en vettig skattelagstiftning. Vindkraftskooperativen som blomstrade för några år sedan finns inte längre på kartan. Det har skattemyndigheterna eller en oklar lagstiftning åstadkommit. År 2009 var 10 procent av vindkraften andelsägd. Nu har denna andel minskat till 2–3 procent och inga nysatsningar sker. Det kan konstateras att vindkraften i Sverige slår nya rekord men det gäller de stora aktörerna, de små får inte vara med längre. Här måste en ny skattelagstiftning till för att återuppväcka intresset för framför allt vindkraftskooperativ. • Det behövs en bred folklig förankring därför bör även de som bor i lägenhet få möjlighet att stärka sin ställning på elmarknaden och bidra till energiomställningen. I Sverige äger mindre än 1 % av hushållen sin egen elproduktion. I Danmark och Tyskland är andelen många gånger större, vilket lett till ett

förnybar energi 1/2015

starkt stöd för en fortsatt utbyggnad av den förnybara elproduktionen. Även hyresgäster måste kunna vara andelsägare av förnybar el och komma i åtnjutande av skattereduktion. • Skattereduktion som gäller från 1 januari 2015 innebär att ett skatteavdrag införs på 60 öre/kWh, baserat på hur stort överskott av el från egen förnybar elproduktion som matats ut på nätet. Där finns vissa begränsningar som bör ses över. Några av begränsningarna är att den som säljer el måste betala moms, vilket innebär att många behöver registrera sig hos Skatteverket för momsbetalning. Systemet innebär betydande administration. Skattelagstiftningen på energiområdet bör ses över och få en ny utformning, som gynnar satsningar på förnybar energi. Nettodebitering bör göras månadsvis så kan vindkraften kan dra fördel av att den som regel producerar mest på vinterhalvåret. • Det måste bli mycket enklare med mikroproduktion. Förhoppningsvis blir det möjligt att ersätta skattereduktionen med nettodebitering. • Även kärnkraften bör bära sina egna kostnader i fråga om försäkring, avfall, avveckling anläggningar och slutförvaring. För låga fonderingar för kärnkraften får inte tillåtas vid uppgraderingar nybyggnation, det handlar om hela livscykeln. Kommentar :Ingen ny kärnkraft!! • För att få igång nödvändiga investeringar krävs att elcertifikaten kvotjusteras och ett lägsta pris på 30 öre/kWh införs. En höjning av lägsta priset till 30 öre/kWh skulle innebära en höjning av konsumentpriset med 2-3 öre/kWh. Med

hänsyn till dagens mycket låga elpriser skulle konsumenterna av el, just nu, lätt bära den extra satsningen på en hållbar utveckling. • Möjlighet att överklaga kommunalt veto för etablering. • El är ingen bristvara. Med relativt små insatser kan vi i Sverige, inta bara bli självförsörjda, utan även stora exportörer av miljövänligt framställd elenergi. Det som krävs är satsningar på drivmedel till fordonsflottan. 36 % av all energi som används går till fordonsflottan. Vi förfogar över skogsråvara m.m. som kan omvandlas till flytande bränsle som skulle räcka till att driva hela vår fordonsflotta med förnybar energi. Byggandet av en demoanläggning för produktion av syntetiska flytande drivmedel borde prioriteras. 3 kg skogsavfall, sopor eller annat likvärdigt skulle kunna omvandlas till 1 liter diesel och som biprodukt 25 % el och värme. Vi förbrukar i dag 3,5 miljoner ton bensin och 5,5 miljoner ton diesel. Vi skulle lätta kunna bli själv- försörjda på diesel. Det går även att omvandla de här produkterna till utmärkt råvara till plastindustrin. • Förankra energisamtalen Ge tydliga direktiv till näringslivet, för långsiktigt hållbara lösningar. Ta med i samtalen med näringslivet frågor som rör energieffektivisering och när det gäller skogsindustrin frågor som rör biobränslen. Kommentar: Näringslivet strävar efter hög avkastning på engagerat kapital och vidtar inte åtgärder förrän lagar och direktiv är tvingande. • Staten bör gå in med riskkapital. När bankerna gjort kreditbedömning av projekt och lovat bottenlån, kanske 70 %,

bör staten gå in med resterande riskkapital.

Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige)

Energiminister Ibrahim Baylan!

• Kombinera de statliga pengarna med Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är att affärsänglar skjuter till belopp för världens största leverantör av vindkraftssystem. att kunna förverkliga energismarta lös- VestasSveriges Energiföreningars Riksorganisation representerar stora, breda, ningar. dyrt förvärvade praktiska kunskaper om förnybar energi. Alla satsningar

inte gynnat plånboken. var engagemanget för hållbar Vi var har också en avden deegna första. Idag,Det med ett kvartssekel

• Möt kommande förändringar i fråga energi som gjorde att entreprenörerna satsade, kanske för tidigt. Hade vi om utveckling av ny energisnålare som erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för väntat lite så hade vi fått bättre teknik till lägre pris. säkert kommer att innebära förändring- sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet. ar i såväl omvandling av el som minskad Våra dyrt förvärvade kunskaper kan sägas vara privata satsningar på forskkonsumtion.

ning och utveckling. Det allt bjuder SERO:s medlemmarav på men, Ibrahim Vår kompetens omfattar från utvärdering platser till

Baylan, missa inte chansen att lyssna på oss och lära av vår erfarenhet! • Sverige bör visa internationellt leservice och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift. darskap, vara något att ta efter. Det SERO – Den enda organisationen i Sverige som arbetar för förnybar enär ingen uppoffring att ligga först när andra måste komma efter. Det har all- Inför varje ergi i alla former bör fåvåra delta iexperter den energipolitiska kommitténs etapp finns med för att ge samtal. tid visat sig vara lönsamt att ligga före. branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du Utredningen bör ha som utgångspunkt miljö- och klimatfrågorna i ett ekono- visar oss din plats så agerar vi med kraft. miskt perspektiv. Den är viktig men jag lade den sist eftersom direkta åtgärder endast kan vidtas inom egen domvärjo. Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25 CarlE-mail: Olov Persson vestas-sverige@vestas.com• www.vestasvind.se

CORNELIS MEKANISKA AB Vi utför till kraftverksindustrin:

- Turbintillverkning

- Ombyggnader

- Renoveringar

- Betongsprutning

- Reparationer

- Injektering

- Service

- Entreprenadarbeten

- Tillverkning av grindrensare

- Mobil betongblandning

- Automatiseringar

- Uthyrning byggnadsmaskiner

För mer info www.cornelismek.se CORNELIS MEKANISKA AB Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: cornelis.mekaniska.ab@telia.com förnybar27 energi SEROjournalen nr. 1/2015 3 - 2006

TrĂ¤rĂśr frĂĽn Boxholm

Originalet!

Boxholm har levererat trĂ¤rĂśr i drygt 80 ĂĽr och mĂĽnga av dessa Ă¤r fortfarande i drift.

W W W T U R A B C O M

Vi verkar i enTrĂ¤rĂśret modern och innovativ miljĂś och hjĂ¤lper frĂĽn Boxholm. gĂ¤rna till med rĂĽd om dimensioneringar och fĂśrlĂ¤ggningssĂ¤tt. Alla projekt Ă¤r intressanta, stora som smĂĽ.

&RANCIS +APLAN !XIAL

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt frĂĽn urval och bearbetning av virke till tillverkning av stĂĽlband.

3MĂ&#x152; VATTEN TURBINER

Valet av trĂ¤rĂśr Ă¤r sjĂ¤lvklart nĂ¤r kraven pĂĽ kostnadseffektivitet, livslĂ¤ngd och driftsĂ¤kerhet Ă¤r stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besĂśk oss gĂ¤rna pĂĽ vĂĽr hemsida:

www.boxprod.se

.Ă&#x160;SSJĂ&#x161; 36%2)'%

452!" &Ă&#x161;RRĂ&#x152;DSGATAN .Ă&#x160;SSJĂ&#x161; 4EL &AX % MAIL CA TURAB COM

TILL SALU

VI HJĂ&#x201E;LPER DIG ATT VĂ&#x201E;LJA RĂ&#x201E;TT HELHETSLĂ&#x2013;SNING Kungfors kraftstation, Sandviken, turbinledning pĂĽ fundament.

rĂ¤rĂśr bĂśrjade vi bygga redan fĂśr 60 ĂĽr sedan. Och de flesta av dessa rĂśr Ă¤r fortfarande i drift. Tillverkningen sker i egna fabriker. Allt ifrĂĽn urval och bearbetning av virke till produktion av stĂĽlband och lĂĽs. Vi bygger fĂśr bĂĽde smĂĽ och stora kunder: Vattenfall, Sydkraft, Skanska, NCC och 100tals smĂĽ och stora kraftstationer Ăśver hela landet. VĂ¤lj OriginalrĂśr frĂĽn Boxholm Produktion, nĂ¤r kraven pĂĽ leveranstrygghet, livslĂ¤ngd och driftsĂ¤kerhet Ă¤r stora. Ring oss om Ditt projekt - eller bestĂ¤ll vĂĽr broschyr! LĂ&#x201E;RNBO Ă&#x2DC; 2500 och 3000 mm

B OX H O L M P RO D U K T I O N A B

Vindkraftverk utanfĂśr VATTENKRAFTSimrishamn KONTAKTA VĂ&#x2026;RA KONSULTER

BYGG ENERCONJĂ&#x2013;RGEN 500 kW, uppfĂśrt 1996, egen transformator, DATH 2 egen fastighet 08-695 60 49696 m Produktion i snitt 1 450 MWh /ĂĽr, bra vindlĂ¤ge MEK nĂ¤ra havet. SOLCELLSPARK NĂ&#x201E;RA HAVET I SIMRISHAMN ANDERS BARD 1 804 moduler, vĂ¤xelriktare, 5 kraftskĂĽp, 08-6952361 63 egen transformator. Lagfaren egen fastighet EL om 1 ha med stĂ¤ngsel. Installerad effekt 442 kW. BERNT HANSSON BerĂ¤knad produktion: 08-695 65 60440 MWh/ĂĽr Utfall: (2013) 511 MWh, (2014) 490 MWh

Tel: 0142-521 90 Mail: info@boxprod.se Box 16, 590 10 Boxholm

BOXHOLM PRODUKTION AB

16â&#x20AC;&#x192;

Box 16, 590 10 Boxholm. 90. Fax 0142-523 10.

0142-521 fĂśrnybarTel energiâ&#x20AC;&#x201A; 1/2015

Skriftliga anbud pĂĽ resp. anlĂ¤ggning senast 31 maj 2015 Ă&#x2013;sterlenvind AB, Box 36, 272 21 SIMRISHAMN tel. 0414 - 13153

Småskalig vattenkraft, en hotad miljö, värd att få fortätta producera ren el. Foto: Christer Söderberg SERO

Ljusglimt för vattenkraft i Värmland I nr 4, 2014, av denna tidning skrev jag om den svåra situationen för småskalig vattenkraft i Värmland. Särskilt beskrev jag ärendet med ett omlöp för fiskvandring i Brunskog, vilket pågått i 16 år till kostnader som närmar sig 20 miljoner kr. Efter alla, märkliga turer håller nu omlöpet på att byggas, mitt i vintern under de svåraste omständigheter, ett resultat av byråkratin. Det PM i detta ärende som jag sände till landshövdingen fick Länsstyrelsen i Värmland att reagera. Man ville att VDVF (Värmland-Dalslands Vattenkraftförening) skulle ordna ett möte där vi kunde diskutera vattenkraftfrågor med anknytning till Värmland. Ett sådant ägde sedan rum hos vår medlem Conrad Nisser på Alstrums gård utanför Karlstad. Gården har ett eget kraftverk, byggt 2012 som ersatt ett äldre. Vid mötet var det uppenbart att båda parter inte ville låsa sig fast vid redan kända ställningstaganden utan ville försöka hitta lösningar för framtida samarbete. Vi lyckades ganska bra med det och mötet slutade i positiv anda. Huvudfrågan under mötet var rättsläget för tidigare tillstånd för vattenverksamhet. En inställning som finns hos vissa är att samhället har förändrats mycket på 50-100 år och att detta kräver en nyprövning av anläggningen, en prövning som görs som om ingen anläggning fanns på plats. Hur man ska kunna ha detta som utgångspunkt är närmast obegripligt, de som tidigare fått ersättning för indämning av mark ska därmed kunna få ersättning en gång till!

De som driver denna linje har då glömt alla negativa samhällsförändringar som vattenkraften motverkar: klimathotet, energiförsörjningshotet, tillförsel av kväve och fosfor till sjöar och hav, försurning och ökade utsläpp av partiklar. Vid mötet konstaterades att rättsosäkerheten är stor och att ett klarläggande om äldre kraftverks rättskraft är mycket angelägen, drygt 15 år efter Miljöbalkens införande. Det är ju faktiskt så att när nya vattenlagar införts har tidigare tillstånd lyfts in utan ändringar, så egentligen borde den nuvarande situationen inte kunnat uppstå. Ett resultat av mötet var beslutet att länsstyrelsen ska arrangera tre möten om året i olika delar av Värmland där frågor kring vattenkraften ska diskuteras. VDVF ser positivt på detta, vattenkraftens problem lägger för närvarande en kall hand över hela verksamheten. Så länge som el produceras med kol och olja i Europa, dit vi har ledningsförbindelse, är nästan all vattenkraft motiverad. Den 25 april håller VDVF sin föreningsstämma i Åmål och då kommer att redovisas hur långt man kommit med att klarlägga rättsläget för vattenkraften.

VATTENKRAFT

Minskad elanvändning – län, kommuner, privatpersoner! Eric Söderberg basar för ett gäng från SERO som tagit på sig uppgiften att klassa vilka kommuner som hanterar energifrågorna bäst. Enligt Statistiska Centralbyrån har hushållens elanvändning minskat med - 7,5 % sedan år 2010. DN 18 januari skriver: ”Jämtland, tätt följt av Jönköping sparar mest el, - 14,2 respektive – 13,7 %. Gotland och i Blekinge bottnar statistiken med + 23,5 respektive + 6,3 % ”. Ökad elförbrukning kan vara positivt ur miljösynpunkt, som på Gotland där man snart är självförsörjd med förnybar el och förhoppningsvis kan koppla den ökade användningen av el med motsvarande minskning av fossila bränslen. I vår tidning, nummer 3 förra året, berättade Charlotte Kullander Hedbom om hur hon samtidigt som hon och familjen fått ett bättre boende kunnat minska energiförbrukningen med två tredjedelar. En av våra läsare hörde av sig: ”Jag har minskat min elanvändning med 50 % de senaste 10 åren. Från 3 100 till 1500. Jag bedömer att det beror på övergång till LED-lampor, det blir en LED-lampa varje gång en vanlig lampa går sönder, utbyte till energisnålare hushållsapparater (kyl-frys, spis m m), nya kontorsapparater är energisnålare än tidigare samt en egen medvetenhet i vardagslivet, t ex att frusen mat får tina i kylen före användning, apparater stängs av under natten m.m. Jag bor i en trerumslägenhet med tvättstuga i källaren och anser att jag har samma komfort som för 10 år sedan.”

Christer Söderberg 1/2015 förnybar energi

FÖRNYBAR ENERGI I den här bergslagsnaturen har flera generationer Hedins vårdat skog sågat och handlat med trä och nu även övrigt byggmaterial. Foto: Johan Davidsson

AB KARL HEDIN

Karl Hedin i sin favoritmiljö Foto: Johan Davidsson

– Flera generationers entreprenörskap och idoga arbete har skapat företaget AB Karl Hedin, berätta! – Det började i sekelskiftet 1800/1900. Farfars far drev ett kombinerat jordbruks- och skogsbruk i Nergården utanför Fagersta. Där fick sonen, min farfar och hans bror tidigt lära sig det tunga arbetet i skogen. För att hjälpa till med försörjningen hemma, tog de som tonåringar arbete som hästkörare. När det blev svårt att få jobb som hästkörare övergick dom till att köpa skog på rot och sedan sälja produkterna som höggs och kördes fram. Eftersom det inte alltid gick att sälja timmer till sågarna lierade dom sig med bönderna i Vikmanshyttan, som hade en klingsåg. Där kunde timret sågas. – Det var min farfar och hans bror som startade Karl Hedin & Co i början på 1900 talet. Basen för verksamheten var då timmerhandel och sågverk. Kontoret låg i Västanfors på den plats där administrationen för AB Karl Hedin bygghandel har sin bas idag. 1935 ombildades verksamheten till Aktiebolag med farfar som 75 % ägare och brodern resten. De båda bröderna fortsatte att köpa skog på rot och där det fanns råvara växte även nya små sågar upp. För att klara avsättningen från sågarna bättre blev nästa investering, på 1920-talet, ett hyvleri i Västanfors. År 1940 hade ett 10 sågverk i 4 län etablerats. Hela tiden köpte Karl Hedin skogsmark. I början av 50-talet delades företaget och skogsmarken upp mellan tre arvingar. Min far, Lars Hedin, var en av de tre. Med Västanfors hyvleri och Karbennings såg som bas startade han en period av koncentration och effektivisering av produk-

förnybar energi 1/2015

tionen. Mot slutet av 60-talet producerade Karbennings sågverk dubbelt så mycket som vid tio sågverk i början av 40-talet. På 70-talet satsades, förutom på effektivisering av sågverksrörelsen, på ökad förädlingsgrad av trävarorna via klyvning, hyvling och målning. Min far köpte senare de 25 % av sin kusin och blev därmed 100 % ägare av bolaget. – Han drev sedan företaget till 1983 då nästa generationsskifte genomfördes. Det skedde genom att Lars Hedin sålde sina tillgångar till sina två barn, min syster Ulrika och mig. I den uppdelningen köpte jag, som 34-åring, 100 % i AB Karl Hedin och övertog också VD-skapet. Ett familjeföretags överlevnad som just familjeföretag kanske svåraste uppgift är att kunna genomföra ett generationsskifte utan förödande konsekvenser för företagets fortlevnad. Svårigheten ligger i att behålla den finansiella basen och att hitta den rätta

ledningen för de olika verksamhetsgrenarna. För vår del har det gått bra. – Jag fick ta över och blev VD. En ytterst expansiv tid inleddes, fler skogsfastigheter förvärvades, en stor emballageindustri skapades och en byggmaterialkedja växte upp. Utöver verksamheten i Sverige testade jag, tillsammans med Ulf Bergkvist i Insjön, de Estniska och Lettiska marknaderna. Det skedde i anslutning till upplösningen av Sovjetunionen. Sågverksrörelse i Estland och Lettland expanderade snabbt och blev snart några av respektive länders största sågverk. – Under 2000-talet fortsätter utbyggnaden av alla industrigrenar samtidigt som verksamheten i Baltikum renodlas. Sågen i Lettland såldes och AB Karl Hedin blev ensam ägare till sågen i Estland. Det finns mycket mer att berätta om äventyret i Baltikum men det får bli en annan historia, kort kan sägas att i år sågas det omkring

– Vad gör ni av restprodukterna? – Det handlar även om mängder med skogsavfall, utbytet ligger på omkring 53 %, alltså 47 % av allt som levereras till sågarna blir restprodukter, bark, sågspån, hyvelspån och flis. Dessutom minskar volymen under torkningen med 6-7 %. Råvaran som går till sågverken i Sverige uppgår till omkring 900 000 m3. Ur denna

FÖRNYBAR ENERGI

215 000 m3 färdiga trävaror, på sågområdet sker även förädling. – Till i dag har AB Karl Hedin utvecklats till att bli en familjeägd sågverk- och handelskoncern med verksamhet i Mellansverige och Baltikum. Omkring 1000 anställda driver verksamheter som omsätter drygt 3 miljarder kronor. På 4 sågverk – Karbenning, 220 000 m3, Krylbo 210 000m3, Säter 55 000 m3 och i Estland 215 000 m3 -produceras sammanlagt strax under 700 000 m3. Drygt 200 000 m³ utgörs av hyvlade och bearbetade trävaror och cirka 55 000 m³ emballageprodukter. Företaget har en bygg- och industrihandelskedja med försäljningsställen belägna på 37 orter i Mellansverige. Under de 27 år som jag lett företaget har vi expanderat omsättningen mer än 10 gånger. – Vi håller fortfarande fast vid den ursprungliga verksamheten, att förädla skog. Företaget och familjen äger 26 000 hektar produktiv skogsmark i Sverige och ytterligare 8000 hektar i Estland. Tyvärr fick vi under förra året se 4000 hektar brinna upp, något som satt som en klump i bröstet under flera månader. Nu gäller det att avverka, plantera och gå vidare. Som tur var hade vi en fullvärdesförsäkring, men eftersom skogsbruk är något mycket långsiktigt får i varje fall inte jag se någon lönsam verksamhet på det brunna området under min livstid. Vår egen skog innehåller bortsett från det brunna området omkring 170 m3 råvara per hektar. Det ger sågverken en självförsörjningsgrad på 10 %. Övrig volym köps av skogsbrukare i vårt närområde. Att skapa ett rationellt träflöde från planta i skogen till produkter för byggnation och emballage är vår uppgift. Det är möjligheten att hålla i hela det flödet och skapa rationella produktionsupplägg och produkter som jag tror skapar en unik konkurrensfördel för framtiden. – Trä som byggmaterial är ju bra för miljön. Koldioxiden i virket binds och vid renoveringar eller rivning går träresterna till uppvärmning, utsläppen från förbränningen blir en del i det naturliga kretsloppet.

Sågverket i Karbenning en vacker sommardag. Foto: Johan Davidsson

volym lämnar sågar och hyvlerier drygt 450 000 m3 som förädlade trävaror. – I Krylbo har vi en uppgörelse med Avesta stad, omkring 5 kilometer bort, om leverans och köp av värme. Ett bra avtal för båda parter. Vi bränner barken för uppvärmning av torkarna och sedan levereras värmeöverskottet till Avesta stad. Avesta fjärrvärme bränner sopor och sopor blir det ju lika mycket av året runt, men på sommaren behövs ingen värme till stans värmesystem. Då vänder vi på systemet. Vi stänger ner våra pannor och använder värmen från sopförbränningen till torkning av vårt trä. När det blir kallare räcker inte sopförbränningen till för att täcka kommunens behov. Då kör vi vår panna för fullt mot våra torkar samtidigt som vi bidrar till att värma Avesta stad. – Vid de andra sågarna eldas barken och blir värme för torkning av trä, Kutterspån blir ströbalar som går till hästägare, Flisen blir papper och papp och sågspånet blir pellets. Här kan det finnas nya bättre sätt att ta vara på restprodukterna, vi är öppna för förändringar. – Hur ser din planering för nästa generationsskifte ut? – Ja frågan är berättigad, jag har just fått ett första brev från pensionsmyndigheten. Min två döttrar är involverade i verksamheten, från nästa årsmöte är båda ordinarie i styrelsen i AB Karl Hedin, där jag är VD. Vi har en fungerande organisation uppdelad på tre grenar, skog, finansverksamhet och industrirörelsen, som består av sågverk, emballagetillverkning och Bygghandelsrörelse. Man kan säga att AB Karl Hedin är ett investmentbolag med tillgångarna och ansvaret för skötseln av dessa uppdelat enligt ovan. Decentraliserat ansvar och entreprenörskap är centralt för oss. Så t.ex. verkar våra 37 Bygg-

handelsföretag som egna småföretag med eget ansvar. – Nästan 1000 anställda i de olika verksamheterna betyder att betydligt fler är beroende av er verksamhet, kanske 4 gånger fler, som anhöriga till de anställda, leverantörer av råvara, transportföretag, omkringliggande service etc. det är ett oerhört ansvar hur ser du på det? – Att ha huvudansvaret för en så stor privat verksamhet och att organisera den så att den fungerar kräver mångas hängivna insatser. Pengar behövs naturligtvis men det är hur människorna i en organisation fungerar som all framgång bygger på. – Jag mötte en kille ute på sågverksplan och frågade honom var jag kunde träffa Karl Hedin och fick svaret, ”Kalle” är nog inte här nu men söker du honom så finns han på kontoret där borta. – Att ta över en så här omfattande verksamhet kräver kunskap och den förvärvar man inte på en dag. Mina döttrar Kersti och Malin vet vad det handlar om. Det handlar inte om att bara ta över en massa pengar. Det handlar om att ta över ett fungerande företag där ansvaret fördelats och där det viktigaste är ett fortsatt bra samarbete mellan alla som verkar i olika delarna av företaget, dvs. mellan ägare ledning och övriga medarbetare. Alla har sina roller att sköta och alla bär ansvaret för att samverkan fungerar. – En sista fråga, Karl. Fortsätter du att expandera, om jag kommer igen om 5 år kanske du har 60 byggbutiker? – Framtiden på 5 års sikt vet vi inte så mycket om, men det kan säkert bli så därför att med framgång följer utveckling, stillastående är lika med tillbakagång. Carl Olov Persson 1/2015 förnybar energi

FÖRNYBAR ENERGI

Södra och Norska Statkraft bildar drivmedelsföretag Södra och norska Statkraft har skrivit ett samarbetsavtal om att starta ett gemensamt företag för framtida produktion av biodrivmedel. Företaget ska heta Silva Green Fuel AS, ägas till 49 procent av Södra och 51 procent av Statkraft. Företagets viktigaste uppgift är att hitta en kostnadseffektiv teknologi för lönsam storskalig produktion av andra generationens biodrivmedel baserat på skogsråvara. Samtidigt innebär en framtida satsning på biodrivmedel att myndigheterna måste underlätta en ökad användning av biobränslen genom skatteförändringar och andra attraktiva incitament. – Statkraft ser skogsbaserat biodrivme-

del som ett potentiellt nytt tillväxtområde inom förnybar energi. Jag tror att samarbetet med Södra, genom Silva Green Fuel AS, är en bra grund för att utveckla ett kommersiellt gångbart och lönsamt projekt, säger Christian Rynning-Tønnesen, koncernchef Statkraft. – Södra följer med stort intresse teknikutvecklingen och de affärsmöjligheter som ligger i utnyttjande av skogsråvara för

industriell produktion av klimatneutralt drivmedel. Vi har också god erfarenhet av tidigare samarbete med Statkraft och ser fram emot att förena de två bolagens kompetens och erfarenhet i detta projekt, säger Södras koncernchef Lars Idermark. Statkraft är ett norskägt statligt ledande internationellt vattenkraftbolag och Europas största leverantör av förnybar kraft.

Närke Energiförenings sommarresa i ångans tecken Resan startar från IKEA Marieberg Örebro lördag 13 juni kl. 08.30 Vi besöker en vävstuga, där de använder en motordriven vävstol för att snitsa till det. Resans huvudmål är Snuttebo Railway. Det största loket väger cirka 1000 kg och har en dragkraft på ca 18 ånghästar. Detta tar oss på en tur i naturen, lite hit å dit eller som man säger tur/retur reslängd 1km. På järnvägskaféet intages kaffe med dopp, bakat på traktens hembageri. Det finns flera ånglok att beskåda, även järnvägsverkstäderna besöks. Varning! Att hänga långt ut från tåget är förbjudet, då man kan få huvudet eller armar skadade mot närstående träd/hus. Man bör också passera spåret först efter att man kontrollerat att inget tåg är i antågande. Om man befinner sig på spårområdet och lokföraren ger signal med ångvisslan bör man handlöst kasta sig åt sidan för att undvika skada! Då passagerarsätena saknar säkerhetsbälten, sker resandet på egen risk. Ett besök som görs är vid ett Kakelmakeri där de kan tillverka reservdelar i riktigt

förnybar energi 1/2015

kakel till era kakelugnar, i alla tänkbara kulörer, samt även andra speciella kakeldekorationer. Besöket är inriktat mot trä. Vi kommer att se hur vedklampar blir jättefina presenter. Mat under dagen intages på ett fint värdshus, där vi är mellan 13.00 – 13.50. Om ni har särskilda önskningar angående maten, så kan ni få telefonnummer dit, när ni anmäler er till resan. Maten serveras vid dukat bord till en kostnad av 120 kr. PS. Resan är ett måste för den som har

en nertagen eller defekt kakelugn (Medtag del!), eller om man letar efter unika svårfunna presenter till 50, 60 och 70 åringar, som har allting. Även frugan/grannen eller barnbarn kommer att ha god behållning av resan. D.S. Priset för resan med tågbiljett + kaffe med dopp = 320 Kr Anmälan till resan senast 18 maj 2015 till  019 – 291420 Pelle W.

Sweco Swecohar hararbetat arbetatmed medvattenkraft vattenkraftoch ochdammar dammari iSverige Sverigeoch ochutomlands utomlandsi iöver över100 100år. år. Vi Vihar harprojekterat projekteraten enstor storandel andelav avbåde bådede destora storaoch ochsmå småvattenkraftanläggningarna vattenkraftanläggningarnai i Sverige Sverigeoch ocharbetar arbetarkontinuerligt kontinuerligtmed medunderhållsunderhålls-och ochförnyelseåtgärder. förnyelseåtgärder. Sweco Swecohar harockså ocksåhaft haften enstark starkutveckling utvecklingav avkompetens kompetensoch ochtjänster tjänsterkring kringvattenvattenkraftens kraftensmiljöfrågor. miljöfrågor.Fiskvägar Fiskvägaroch ochkostnads-/nyttoanalyser kostnads-/nyttoanalyserför förprioritering prioriteringav avåtgärder åtgärder i ivattensystem vattensystemär ärendast endastnågra någraav avde deområden områdendär därSweco Swecokan kanbistå biståmed medkunskap kunskapoch och erfarenhet. erfarenhet. VVi ierbjuder erbjudertjänster tjänsterinom inombåde bådemiljö miljöoch ochteknik teknikgenom genomprojektets projektetsalla allaskeden skedenoch ochvivivill vill på pådetta dettasätt sättfortsätta fortsättaatt attbidra bidratill tillatt attutveckla utvecklavattenkraften vattenkraftenoch ochsäkra säkraproduktionen. produktionen. Kontaktpersoner Kontaktpersoner Välkommen Välkommenatt atttatakontakt kontaktså såhjälper hjälpervividig digatt atthitta hittarätt rättkompetens. kompetens. JOHAN JOHANNILSSON NILSSON Vattenbyggnad, Vattenbyggnad,Stockholm Stockholm johan.nilsson@sweco.se johan.nilsson@sweco.se 08-695 08-69560 6034 34

ANDERS ANDERSBARD BARD TurbinTurbin-och ochgeneratorteknik, generatorteknik,Stockholm Stockholm anders.bard@sweco.se anders.bard@sweco.se 08-695 08-69561 6163 63

TORBJÖRN TORBJÖRNANDERSSON ANDERSSON Kontrollanläggningar, Kontrollanläggningar,Växjö Växjö torbjorn.andersson@sweco.se torbjorn.andersson@sweco.se 047-073 047-07351 5127 27

MARTIN MARTINSTENQVIST STENQVIST Vattenmiljö, Vattenmiljö,miljötillstånd, miljötillstånd,Karlstad Karlstad martin.stenqvist@sweco.se martin.stenqvist@sweco.se 054-14 054-1417 1734 34

CAROLINE CAROLINESVENSSON SVENSSON Miljötillstånd, Miljötillstånd,Jönköping Jönköping caroline.svensson@sweco.se caroline.svensson@sweco.se 036-15 036-1518 1806 06

DANIEL DANIELEDMAN EDMAN Dammluckor, Dammluckor,Stockholm Stockholm daniel.edman@sweco.se daniel.edman@sweco.se 08-695 08-69560 6051 51

Sweco Swecoärärett ettinternationellt internationelltkonsultföretag konsultföretagmed medkontor kontorpå påett ettfemtiotal femtiotalorter orteri iSverige. Sverige.Företaget Företagetfinns finns etablerat etablerati iett ettflertal flertalländer länderi iEuropa Europaoch ochutför utföruppdrag uppdragöver överhela helavärlden. världen.Inom InomSweco Swecosamverkar samverkaringeningenjörer, jörer,arkitekter arkitekteroch ochmiljöexperter miljöexperterför föratt attskapa skapahelhetslösningar helhetslösningarsom sombidrar bidrartill tillutvecklingen utvecklingenav avett etthållhållbart bartsamhälle. samhälle.www.sweco.se www.sweco.se

Spillvärme en resurs att ta vara på Spillvärmen är restvärmen från olika industriprocesser. Oftast har denna värme ingen användning inom industri. Däremot är spillvärmen en energikälla med stor potential eftersom den har hög temperatur och i många fall kan levereras direkt ut på fjärrvärmenätet. Det är ett miljövänligt sätt att bygga ett hållbart samhälle. Spillvärme som energiresurs utnyttjas i Köping. Två stora industrier möjliggör detta, Yara och Nordkalk. Yaras spillvärme kopplades på 1982. Fabriken producerar tekniskt nitrat. Nordkalk bränner kalk, och sedan 2013 har även den bidragit med värme till Köpingsborna. Yaras och Nordkalks processer stod år 2014 för 63 % av värmeenergin i Köpings fjärrvärmenät. Fjärrvärmen i Köping försörjer bostäder och andra byggnader med värme och varmvatten.

Köping använder mest spillvärme i Västmanland och det är en av orsakerna till att fjärrvärmepriserna kan hållas på en låg nivå. I landet tar Köping sjätte plats när det gäller spillvärmeanvändning. Att öka tillvaratagandet av spillvärme borde vara en viktig del av den regionala klimat- och energipolitiken. Text och bild - Adriana Skaba arbetar som värmeingenjör med fjärrvärmefrågor i Köping och Kolsva

Yara i Köping.

Adriana Skaba. 1/2015 förnybar energi

BIOGAS

Lennart E. Bengtsson, vd för Wapnö AB sedan 1991.

Full gas framåt för Wapnö AB Verksamheten på Wapnö. Gården drivs som aktiebolag med Lennart E. Bengtsson som Vd. För cirka 20 år sedan, när Lennart kom till gården, stod han inför frågan att fortsätta med mjölkkor eller inte. Nu driver han Hallands största lantbruk med den största mjölkbesättningen och med ett eget mejeri. Fortsatta satsningar har byggt ett hållbart eget varumärke i särklass. En omsättning årligen på runt 120 miljoner skvallrar om ett vinnande koncept. Driften präglas av ett uttalat kretsloppstänkande. Andra ledord för verksamheten är ekologiskt, närhet, färskhet, öppenhet, utveckling och etik. Man vill kunna stå för allt man producerar i hela kedjan. Korna, som går i lösdrift året runt, får foder odlat på den egna gården, dvs. Härodlat®. Sojan har uteslutits ur kosten och korna blir mindre stressade, då de inte behöver mjölkas lika ofta. Mejeriet ligger nära mjölkningskarusellen. Mjölken rinner ca 30 meter direkt in i mejeriet. Gårdens verksamhet kräver stora mängder kyla. Det är där gödseln och biogasen kommer in. Biogasanläggningen Biogasanläggningen på Wapnö i Halmstad skapar el och värme, men även kyla genom nyutvecklad absorptionsteknik.

förnybar energi 1/2015

Den nya kylanläggningen har i stort sett helt ersatt de gamla energislukande kompressorerna. Kylan behövs bl.a. för mjölkning, kylrum och mejeri. Energianläggningen har blivit så effektiv att den täcker 90 % av gårdens totala energianvändning. Biogasanläggningen blev en lyckad satsning och ger mer än förväntat. I samband med byggandet installerades också en anläggning för att alstra kyla. Men att satsa på biogas var ingen självklarhet för Lennart E. Bengtsson, som under många år studerat olika biogasanläggningar utan att hitta någon lönsam och utan att det varit energislöseri kring den. En standardanläggning köptes in från danska Lundsby Bioenergi A/S. Den har sedan anpassats och energioptimerats efter Wapnös behov. Bland annat införskaf-

fades en effektivare växlare och en katalysator. Rötkamrarna matas med ca 36 000 ton flytgödsel, 3000 ton fastgödsel och ca 700 ton foderrester. Gödseln ska vara så färsk som möjligt, utan vatten och kemikalier. Det som även kan stoppas i är avfall från köket och det kommande slakteriet. Målsättningen är att aldrig använda något direkt ifrån åkern, eftersom den är till för mat och djurfoder. Rötresten som blir kvar separeras och sprids som gödning på gårdens odlingar eller säljs som trädgårdsgödning. Svavelreningen styrs löpande av en SRO-anläggning, som skall få ned svavelhalten till 10-400 ppm. Eftersom svavlet sliter på motorn krävs det täta oljebyten. Metangasen som bildas, flyttas ungefär 400 meter till gasmotorn, som står på gården, där energin behövs. Det ger små

Produktion av kyla Utvecklingen av absorptionskylanläggningen gjordes i samarbete med det holländska företaget Colibri. Absorptionstekniken, går ut på att förånga ett köldmedium, i det här fallet ammoniak, vid lågt tryck och temperatur, precis som i konventionell kompressionsteknik. I förångaren får man då en kyleffekt. Tekniken synliggörs bl.a. i tidiga värmepumpar, då det bildades is på utedelen och i kylanläggningar vid isbanor. Absorptionsmaskinen har i stort sett helt ersatt driften av gårdens

tre kylkompressorer. Absorptionsmaskinen ger en kylvätska på ca -10 grader, vilken förser mejeri, gårdssaluhall och kommande slakteri med kyla. Vid mjölkningen kyls mjölken samtidigt som man tar vara på värmen i mjölken. Nyligen har man valt att fördubbla kylförrådet, för att få ut ännu mer kyla från biogasanläggningen. – Anläggningen har väckt internationellt intresse. Varma länder har ingen nytta av värme, däremot har de enorm nytta av kylan. Flera är intresserade i att köpa in sig i know-how bland annat brasilianare. Det är roligt att få efterföljare, eftersom vi har ett litet ekonomiskt intresse i det, säger Lennart belåtet. Kretsloppslån och statsbidrag Det är en dyr investering med biogas. Enligt tidiga beräkningar skulle det behövas ca 20 miljoner kronor för uppförandet. Wapnö AB fick ett bidrag på 30 procent på hela summan från Jordbruksverket, innan det kom ett tak på 1,8 milj. kWh. Energimyndigheten bidrog med pengar för att utveckla kylanläggningen. Beslutet att bygga baserades på, att man var framme vid att kunna utnyttja energin. För redan tidigt fanns tanken på att använda motorvärmen för att producera kyla. – Det viktiga var också att nå konsumenterna - att väcka ett intresse för biogas och göra dem delaktiga. Då blev det kretsloppslån. Det var kretsloppet, kretsloppslånet och kylan som var mest intressant, annars är det mest pengatagande, konstaterar Lennart. Kretsloppslånet kan ses som ett slags förköp av Wapnös varor och tjänster med ränta. Till exempel om du lånar ut t ex 5 000 kr så får du årligen 500 kr i återbetalning samt 5 % ränta. Du får årligen ett "naturapresentkort" motsvarande ett års avbetalning och ränta. Det minsta belopp som man kan låna ut som kretsloppslån är 1 000 kr. I år kommer ett nytt kretsloppslån, som ska gå till att bygga ett slakteri på gården. Transporterna Att använda biogas och uppgradera den till fordonsbränsle har inte varit intressant för Lennart eftersom han tycker det är energislöseri. Han menar att det är det politiska stödet som gör att många utnyttjar den. Man skriver gärna biogas på bilarna, men det är inte riktigt sanningen, eftersom det i fordonsgas är 60 % biogas och resten fossil metangas. Man har funderat på elbilar och köra på egen el, men anser

att de ger för begränsad rörlighet och dessutom förbrukar man redan den egna elen. – Hur hanterar vi nu detta om vi nu ska gå mot fossilfritt? Vi har sagt att vi ska ha hand om hela kedjan. Vi har lastbilar, traktorer och personbilar i vårt system som förbrukar 420 000 liter diesel/ år och när det gäller korna så förbrukar de ungefär 2000 ton raps, som proteinfoder. När vi pressar vår raps, för att få rapsmjöl till korna, så får vi ungefär 800 000 liter rapsolja som restprodukt. Den planerar vi göra RME-diesel av, vilket vi också sökt tillstånd för. Traktorerna kan köras på RME-diesel och de 3 senaste personbilarna, som vi köpt in, kan enligt leverantören köras på, upp till 80 % RME-diesel. Då tycker jag att vi kommit längre i vårt kretslopp, än om vi valt ett annat alternativ. Vi vill ha en trovärdig egen produktion. Jag tror att vi är ganska svåra att slå på detta och vi kommer att vara ganska tydliga med det framöver. Med RME-dieseln kommer våra produkter vara helt outstanding. Jag tror att vi har ganska stora förutsättningar att bli så gott som koldioxidneutrala. Sedan kan man se hur enormt mycket nytta koskit gör - att den 37 gradiga koskiten ger så mycket energi, avrundar Lennart E. Bengtsson. För egen del hoppas jag att reportaget lockar till ett gemensamt studiebesök, så att fler intresserade får möjligheten att uppleva fantastiska Wapnö.

BIOGAS

förluster. Motorn driver en generator som ger el, ungefär 8500 kWh/dygn. Kylvattnet från motorn på 90-92 grader, används till absorptionsanläggningen. Biogasanläggningen ger ca 3 milj. kWh el och 1, 7 milj. kWh till kyla (3 milj. kWh värme). Tillsammans med mjölkvärmen ersätter den 25 m3 eldningsolja för spannmålstorkningen, 13 m3 eldningsolja till bostadshusen samt 1, 5 milj. kWh för varmvatten. Kvar att utnyttja i Wapnös energianläggning finns ca 2 milj. kWh. Bland annat ska en del värme gå till ett planerat växthus på ca 600m2. I växthuset ska det odlas grönsaker till restaurangen, men planen är också att leda in restprodukten koldioxid in i växthuset. Till exempel har sallat en snabb omsättning av koldioxid, så man kan ha en nivå på 80 %. – Vår målsättning var att bygga den mest miljö- och energieffektiva biogasanläggningen i Sverige. Vi har ju fått en effektiv anläggning som fungerar bra. Vi köpte in en generator på 360 hk, större än vad som rekommenderats. Nu ser vi, att det hade behövs en ännu större på 420 hk, eftersom anläggningen ger mer gas än förväntat. Vi producerar 3 miljoner kWh el, jämfört med förväntade 1,8 miljoner. Vi sålde en del el i fjol, men när man får 24 öre på det, då känns det meningslöst. Därför har vi beslutat att all el ska användas internt på gården, berättar Lennart E. Bengtsson. – De 10-15 % gas, som vi inte gör av med, går genom en gaspanna, som också värmer systemet. Vi facklar inte bort något. Värmen över 90 grader är vi väldigt intresserade av, eftersom vi då genererar mycket kyla via absorptionsmaskinen. Det gör att vi fått ett väldigt bra utnyttjande utav energin. När vi torkar spannmål vill vi helst ha 100 grader. Anläggningen är byggd för 105 grader. Därför vill vi få så mycket gas, som möjligt. Tar vi 15-20 grader från torken, då får vi 90 grader till absorptionsmaskinen.

Charlotta Niklasson

WAPNÖ AB Huvudbyggnad: Vapnö slott med anor från 1300-talet. Den nuvarande slottsbyggnaden är från 1700-talet. Mjölkgård med tillstånd för 1400 mjölkkor plus rekrytering Eget gårdsmejeri - Mjölk, Grädde, Filmjölk, Gräddfil, Yoghurt, Färskost. Areal: drygt 2000 ha, varav 700 ha är ekologisk odling Trädgårdsprodukter- jord, och trädgårdsgödsel Gårdssaluhall: försäljning av bl.a. Wapnös mejeriprodukter, Wapnö Miljökött® och mjöl. Gårdshotell, Restaurang, Konferens Mässor och event: Wapnö Julmässa, Öl- & Whiskeymässa, Hem & trädgårdsmässa, Fest & Bröllopsmässa, Mord på Wapnö

1/2015 förnybar energi

VATTENKRAFT

En idyllisk bild som formats av tidigare generationer. Foto: Gunvor Axelsson

Svensk Vattenkraftförening:

2013 var milt sagt ett besvärligt år för den småskaliga vattenkraften, men tyvärr 2014 blev ändå värre De snart 2 åren som gått sedan jag tog över som ordförande för SVAF har fyllts av utredningar och remissvar: Dammsäkerhetsutredningen, Vattenverksamhetsutredningen, Miljömålsberedningen, HaV:s olika vägledningar, dialogmöten m.m. Dessutom arbetet för att få EU att ta fram vägledning för ekologiska flöden. Tyvärr, vi kunde inte ställa oss bakom rekommendationer som kommittén tog tagit fram eftersom de ställer till allt för stora problem i Sverige, Norge och Finland. Till stor skada för den småskaliga vattenkraften och för landsbygdsutveckling har länsstyrelserna trappat upp krigföringen mot den småskaliga vattenkraften. Länsstyrelserna tvingar fram så många tillståndsärenden de kan. Och när ett ärende väl hamnar i domstol så är risken stor att alla myndigheter – kammarkollegiet, Havs- och Vattenmyndigheten, länsstyrelsen och ev. någon miljösamordnare i en kommun, ser till att tillståndsprocessen blir lång, kostsam och komplicerad. I vårt remissvar till ”I vått och Torrt”, som skulle ge förslag till ändrade vattenrättsliga regler menar vi att förslaget inte tar tillräcklig hänsyn till småskalig vattenkraft, som drabbats hårt av nuvarande tillämpning av lagen vilket knappast lindras av det föreslagna prövningssystemet. I stället förespråkar vi den norska modellen med specialregler för småskalig vattenkraft och en (kompetent) specialmyndighet

förnybar energi 1/2015

för tillstånd/koncessioner. I Norge kan vattenkraftverk omprövas efter 30 år vilket stämmer bättre med livslängden på investeringen som genomgående är minst 40 år, än de tio (10) år som gäller i Sverige. • För små kraftverk under 1 MW, kan sökanden be Norges Vassdrags- och Energimyndighet, NVE att utvärdera skyldigheten att söka koncession/tillstånd. Samma sak gäller när en befintlig anläggning ska byggas om och/eller byggas ut. • Nya kraftverk mindre än 10 MW behandlas av NVE. Detta är mikro-, mini- och småkraftverk. Om en ansökan skulle visa stor miljöpåverkan går den vidare till Olje- och Energidirektoratet, OED, och regeringen. Beträffande det föreslagna uppdraget till HaV vill föreningen med eftertryck betona vikten av att detta arbete sker i positiv samverkan med branschen. Föreläggande att ansöka om tillstånd m.m. Svensk Vattenkraftförening anser att det

måste utformas ett system för prövning av befintliga, under tidigare lagstiftningar lagliga, verksamheter som tar hänsyn till att det handlar om just en befintlig, pågående verksamhet som under lång tid, oftast hundratals år, ansetts laglig. Vi ser numera tydligt konsekvenserna av alla tidigare och nu aktuella förelägganden där våra medlemmar och andra ägare till småskaliga, ofta historiska anläggningar tvingas ansöka om tillstånd och där myndigheterna i processerna dels inte samverkar för att förenkla processen, dels genomgående i processen utgår från och framställer saken som om ingen anläggning finns på plats. Vi vill i detta främst hänvisa till Artikel 17 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Rätt till egendom: ”Var och en har rätt att besitta lagligen förvärvad egendom, att nyttja den, att förfoga över den och att testamentera bort den. Ingen får berövas sin egendom utom

Ansöknings- och stämningsmål Om utredningens tidigare förslag rörande ny prövning skulle genomföras blir det ett mycket stort antal mål som ska handläggas. Det blir svårt för få till stånd processer som är hanterbara och för berörda parter ekonomiskt realistiska. Beträffande rättegångskostnaderna menade vi att det i samband med ett eventuellt lagstiftningsarbete med syfte att dela upp processen, är viktigt att berörda sakägare inte får en försämring när det gäller hur rättegångskostnader ska betalas. Med tanke på hur hårt de verksamhetsutövare som redan nu föreläggs att ansöka om tillstånd drabbas, oavsett om de bygger sin verksamhet på urminnes hävd, privilegiebrev eller andra mer sentida tillstånd, även vattendomar enligt ÄVL, kan konsekvensen av förslaget bli att ett stort antal anläggningar måste rivas. (Vem bekostar i så fall rivningen när den verksamhet, som skulle kunnat användas till miljöförbättrande åtgärder inte längre är tillåten) Prövningen av omprövningsmål Svensk Vattenkraftförening tillstyrker förslaget att Havs- och vattenmyndigheten ges i uppdrag att ta fram nationella vägledande prioriteringsgrunder för omprövning av vattenverksamheter. Vi betonar vikten av att även Svenska kraftnät skall delta i ett sådant uppdrag eftersom myndigheten i sin roll som ansvarig för den kortsiktiga balanshållningen av elsystemet, har särskild kompetens som i sig kan balansera vägledande prioritering. Svensk Vattenkraftförening säger nej till en ökad ”utredningsbörda” för verksamhetsutövarna i samband med omprövning Detta eftersom de småskaliga vattenverksamhetsutövarnas erfarenheter sett till myndigheternas ambitionsnivå genomgående är negativa. Vi anser dessutom att det är rimligt att utredningskravet har som utgångspunkt verksamhetsutövarens kunskap och erfarenhet rörande anläggningen och dess drift. Beträffande Miljömålsberedningens delbetänkande, ”Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten” säger vi sammanfattningsvis:

Vattenkraft är viktig som ett bidrag till klimatfrågans lösning. Småskalig vattenkraft är viktig ur många aspekter: • som ekonomisk förutsättning för att bevara kulturhistoriska miljöer, • som många av våra äldsta, i bruk varande, industrihistoriska verksamheter, • som balanskraft lokalt, inte minst i södra delarna av Sverige (med balanskraft i detta sammanhang menas den timvisa produktionen som köpare av småskalig kraft använder i sina balansprognoser), • som lokala småföretag, • för sysselsättning på landsbygden, • som det mest effektiva sättet att generera elektricitet Redan nu tvingas många ägare till vattenkraftverk som funnits i flera hundra år att söka nya tillstånd. Detta gäller både de som bygger sin verksamhet på hävd, på privilegiebrev eller på vattendom enligt 1918 år lag (som gällde till 1983). Det är en orimlighet med dammanläggningar som kan en månghundraårig historia. Det kan bli mycket dyrt. Vi anser att pengar bör läggas på motiverade miljöåtgärder på de platser de ger mest nytta och inte på processer. Tråkigt nog har fler myndigheters dåliga handlägganden av ärenden inneburit att många av våra medlemmar helt tappat förtroendet för myndigheter och domstolar. SVAF:s syn är att rättssäkerhet och legitimitet i den statliga styrningen inte längre kan anses vara gällande för (småskalig) vattenkraft. SVAF instämmer alltså i den bedömning som gjordes av den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012, nämligen att det behövs en bättre arbetsprocess, en utveckling och differentiering av styrmedel samt en effektivare tillämpning för att Sverige ska kunna nå de vattenanknutna miljökvalitetsmålen. SVAF instämmer också i att en hållbar vattenpolitik ska bidra till att säkerställa god vattenkvalitet och vattentillgång samt bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljö. Den ska också bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av exempelvis vatten-, jord- och skogsbruk, elproduktion och andra former av näringsliv, transporter, turism och till regional utveckling. Här kan vi dock konstatera att länsstyrelser, kammarkollegiet, Havs- och Vattenmyndigheten och domstolar hittills enbart sett till den biologiska mångfalden och ignorerat övriga delar vad gäller hel-

VATTENKRAFT

då samhällsnyttan kräver det, i de fall och under de förutsättningar som föreskrivs i lag och mot rättmätig ersättning för sin förlust i rätt tid. Nyttjandet av egendomen får regleras i lag om det är nödvändigt för allmänna samhällsintressen”.

Gunvor Axelsson, ordförande Svensk Vattenkraftförening

hetssyn på en hållbar vatten- och energipolitik. Att verksamhetsutövare tvingas lägga stora pengar på omfattande rättsprocesser för befintliga anläggningar som hittills ansetts lagliga, uppfattas redan i dag av våra medlemmar som försök från myndigheter och vissa s.k. miljöorganisationer med talerätt att ruinera verksamhetsutövarna. Den något diffusa skrivningen i HaV:s- och Energimyndighetens gemensamma nationella strategi kan innebära att 1 000 småskaliga vattenkraftverk måste rivas. Metoden att tvinga fram nyprövningar av anläggningar som under mycket lång tid ansetts lagliga innebär också att alla kostnader läggs över på ägaren/verksamhetsutövaren oavsett om den process som tvingas fram i slutledet leder fram till nytt tillstånd eller utrivning. Detta stämmer illa med egendomsskydd och det som hittills varit den svenska rättsstaten. Vi vill också betona att andra länder – inte minst Österrike, Norge och Skottland i stället valt att bygga ut vattenkraften och/ eller ge ersättning för att vidta miljöåtgärder och effektiviseringar i befintliga anläggningar. I Schweiz betalar elkonsumenter en extra avgift per använd kWh, vilket avsätts för miljöåtgärder och forskning kring miljöteknik vid vattenkraftverk. Det har skapat en mycket stark budget för forskning och miljöförbättringar i reglerade vatten. Schweiz tillämpar uppenbarligen ”förorenaren betalar-principen”

↪

1/2015 förnybar energi

VATTENKRAFT

(som är en av grundprinciperna i ramvattendirektivet) som att konsumenten är förorenaren, och inte uteslutande producenten. I Sverige gäller i nuläget motsatsen. Sverige, och hela Europa, behöver vattenkraften. Staten bör därför ta fram verktyg som så långt möjligt möjliggör förnybar elproduktion i kombination med förbättrad vattenmiljö. För många små verksamhetsutövare saknas inte viljan, utan snarare ekonomiska resurser. Staten har historiskt varit pådrivande för utbyggnad av vattenkraft. T.ex. genom elcertifikaten som styrmedel, investeringsstöd mm. Samma roll har staten haft i t.ex. markavvattnings- och sjösänkningsprojekt då tillgängliggörande av jordbruksmark (precis som vattenkraft)

en gång ansågs avgörande för samhällsutvecklingen. Idag beviljar EU och svenska staten frikostiga bidrag för återställande av våtmarksområden mm för att åtgärda den miljöproblematik som markavvattningen skapade. En kontrast är då att statens linje i vattenkraftsammanhang är att verksamhetsutövaren ska bekosta alla miljöåtgärder (eller återställning om kraftverket rivs ut). Motivet är vanligen att det är en pågående näringsverksamhet. Skillnaden mot pågående jordbruksverksamhet i våtmarksprojekt mm är dock obefintlig. En ljuspunkt Vi kan ändå konstatera att Länsstyrelsen i Västra Götaland, som förelagt mer

Vi har nu lyckats ta oss ur de snöiga men otroligt vackra Atlasbergen och befinner oss nu i Fès. Staden är bl.a känd för sina skinnarbeten och färgning av skinn. Vi skall ägna dagen åt rundturer och promenader i stan. Vänliga Hälsningar från norra Afrika Birgit och Jörgen Ek

Solel till telefon, tv och internet i nätlöst land, Tarfaya i Södra Marocko. Foto: Birgit Ek

förnybar energi 1/2015

än 50 verksamhetsutövare att söka nya tillstånd, verkar ha insett de omfattande problem man skapat då myndigheten i sitt remissvar till ”I Vått och Torrt” skriver: ”En tillståndsprövning enligt nuvarande regler kan vara betungande för många verksamhetsutövare och Länsstyrelsen bedömer, utifrån erfarenheter från tillsynen, att enklare prövningsregler bör övervägas för vissa vattenverksamheter.” Kan vi få se fler som tar ansvar för en realistisk miljövänlig energi politik, vi hoppas på det! Gunvor Axelsson Ordförande Svensk Vattenkraftförening www.svenskvattenkraft.se

VATTENKRAFT

Förändringar på SVAF:s kansli Birgit Ek har avtackats av SVAF för sin tid som ansvarig för kansliet. I och med hennes pensionering blev det naturligt för SVAF att inreda ett nytt kansli. Det nya kansliet är inrett, som sig bör, i en månghundraårig vattenkraftmiljö med kvarnadress. Telefonnumret 0346 200 01 är en fjärrstyrd växel och i fortsättningen svarar någon av styrelsens ledamöter eller Marcus Jacobson som sköter bokföring, protokoll och annan administration på ett deltidsuppdrag ungefär Birgit gjort tidigare. Första månaden med nytt kansli De flesta telefonsamtalen har handlat om den situation vattenkraften och speciellt den småskaliga vattenkraften befinner sig i. Det är stor oro i bygderna men samtalen visar också att det pågår många aktiviteter lokalt för att upplysa politiker på olika nivåer om orimligheten i att kräva helt nya tillstånd på verksamheter som med var tids lagstiftning accepterats i hundratals år. Från Skåne rapporteras om länsstyrelsens framfart som överrumplat en enskild medlem, där tillsynen – åtgärden snabbt ledde till utrivning av en damm. Eftersom vattnets höjd och läge förändrades utan miljöprövning, miljökonsekvensutredning och allt som hör till, har landshövdingen fått ett brev med innehållet, att det är på sin plats att länsstyrelsen anmäler sig själv för miljöbrott. Det är ett märkligt beteende från en myndighet som enligt förvaltningslagen ska hjälpa enskilda med upplysningar, vägledning och råd i den utsträckning den enskilde behöver det. I Tollarp har åtta kraftverksägare gått samman i den ideella föreningen Vramsåns Vänner för att gemensamt komma på speaking terms med länsstyrelsen. De åtta anläggningarna har anor från tiden när Skåne tillhörde Danmark, är kulturinventerade och inget befolkningen i nejden kring Tollarp vill se rivet. Vännerna jobbar med lokala media, nätverkar med andra kraftverks- och dammägare för ömsesidigt informationsutbyte. I Halland stöttar medlemmarna varandra i en lokal vattenkraftförening och det rapporteras om möten med riksdagsledamöter på ”hallandsbänken” för information om den småskaliga vattenkraftens situation. Hallands vattenkraftförening har i samarbete med LRF genomfört en vattenkraftdag under temat ”Goda affärer på förnybar energi”, fått intresse utanför den

Liten kort presentation av Marcus: För alla som känner Jan-Åke i styrelsen vet att Marcus är hans äldste son. Marcus ägnar sin mesta arbetstid åt att köra godståg. Han har ett stort intresse för industrihistoria och är god vän med Bengt Spade, en icke obekant person i vattenkraftsammanhang. Bengt finns bakom kameran till många av de foton SVAF använder. Marcus har även utbildning på ånglok och kör på museibanan Anten – Gräfsnäs. Han bor med sin familj i samma by med samma postnummer som kansliet fast på andra sidan Ätran. Marcus Jacobsson ny administratör för SVAF – ansvarar även för register över alla i SVAF som önskar få tidningen ”Förnybar Energi och Energieffektivisering”

egna kretsen med uppmärksamhet i lokala media under hösten. I Småland har den lokala vattenkraftföreningen arrangerat vattenkraftens dag och öppnat upp nitton anläggningar i Alsterån som visades upp för drygt 500 10 besökande allmänhet på de olika kraftstationerna. Under hösten samlades medlemmarna till information om vattenverksamhetsutredningen med Emma Hagner från Sweco som föreläsare, varefter en livlig paneldebatt följde. Tidningen Land uppmärksammade mötet och skrev ett reportage. Länsstyrelsen i Västra Götaland har varit synnerligen aktiv med att lämna förelägganden till många medlemmar. Flera grupperingar kring vattendrag som mynnar i Vänern har bildats, kontakter med lokala, regionala och rikspolitiker har varit intensiva upptill kontakter med landshövdingen i Västra Götaland. Rikspolitiker har försetts med underlag till riksdagsmotioner och en interpellation till miljöministern. Aktiviteterna har i många fall resulterat i artiklar i lokala media. Från Värmland rapporteras ett märkligt fall där länsstyrelsen, mot en lokal fiskevårdsområdesförenings vilja men med kraftverksägarens acceptans, drivit en

fråga för att anlägga en fiskvandringsväg – ett omlöp – förbi ett litet vattenkraftverk. Processen har pågått i 16 år. När parterna väl enats i en miljödom som stipulerade en genomförandetid inom tre år, överklagade kammarkollegiet beslutet utan att nå framgång i högre rätt. Nu var det inte bråttom på länsstyrelsen längre, som i olika turer förhalade ärendet tills den meddelade att genomförandetiden löpt ut. (Se mer i Christer Söderbergs artikel ”Ljusglimt för vattenkraft i Värmland i denna tidning. Miljöbalken talar om, att den ska tillämpas så, att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. Myndigheternas agerande har i det här fallet orsakat mänsklig ohälsa och inga genomförda åtgärder för miljön i form av ett, av länsstyrelsen initierat och av kraftverksägaren accepterat, omlöp. Var finns logiken? Det är så långt ifrån förvaltningslagens uppmaning om myndigheternas serviceskyldighet och att hjälpa den enskilde, vi kan skåda. Gunvor Axelsson Ordförande SVAF www.svenskvattenkraft.se 1/2015 förnybar energi

50 extra miljoner i stöd för solceller FÖRNYBAR ENERGI

I februari väntas besked från Energimyndigheten om hur de extra 50 miljoner kronorna till det statliga stödet för solcellsinstallationer kommer fördelas. Pengarna ska gå direkt till dem som redan har sökt bidrag. För dem som inte gjort det ännu finns det fortfarande hopp: inför vårpropositionen talas det om ytterligare 50 miljoner.

Soporna konkurrerar med trädbränslen Importen av avfall till Sverige har mer än fördubblats sedan 2009. Det visar statistik från Naturvårdsverket. Mer än 85 procent av avfallet går till förbränning, och blir därmed en direkt konkurrent till trädbränslen. Ur Bengt- Erik Löfgrens nyhetsbrev www.pelletsforbundet.se

Ny solcellspark i Arvika Kommunägda energibolaget Arvika Kraft AB har invigt en ny solcellspark – Mega sol i Mosseberg utanför Arvika. Den installerade effekten är 1040 kW, ungefär lika mycket som solcellsparken i Västerås. Men i Västerås används rörliga solföljare som vrider sig för att rikta solcellerna mot solen. Sådana solföljare ger större elproduktion än fasta system, men är dyrare. De 4080 modulerna i Arvika är fast monterade och har en sammanlagd solcellsyta på drygt 6 600 kvadratmeter. Den beräknade produktionen är cirka 930 000 kWh el per år, vilket ska motsvara behovet av hushållsel i 450 lägenheter.

förnybar energi 1/2015

Tyskland fortsätter omställningen till förnybar energi 2014 var året då den förnybara energin blev den främsta elkällan i Tyskland, med 30 % bidrag till elförsörjningen. Detta firades den 15 januari med en nyårsmottagning som den tyska motsvarigheten till SERO, BEE ( Bundesverband Erneuerbare Energie), ordnade på hotell Maritim vid Friedrichstrasse i centrala Berlin. Jag var inbjuden i egenskap av ordf. i SERO. Huvudtalare var förbundskansler Angela Merkel. Lokalen var överfull, ca tusen personer, varav hälften måste stå. Alla i energisvängen var där, dvs. ministrar, kraftverksdirektörer, miljöfolk, oppositionsledare m fl. Merkel var i högform när hon under en dryg halvtimme presenterade regeringens politik. 2014 års uppbromsning av investeringarna i solceller ansåg hon vara en andhämtningspaus. Hon lovade statligt stöd till de regioner som satsade på energieffektivisering av bostäder och lokaler. Hon såg synergieffekter i samspelet sol-vind. Hon sade sig också vara skeptisk till EU-kommissionens tankar kring en kapacitetsmarknad, något som skulle gynna de stora företagen på bekostnad av medborgarna. Logiskt, då EU-kommissionen ofta går i storföretagens ledband medan Merkel bl a måste ta hänsyn till alla tyska hushåll, över en miljon, som satsat på solceller. Hon konstaterade att den förnybara energin nu är en mycket viktig industrigren i Tyskland som ger massor av jobb och minskade importkostnader. Det sprids i Sverige många vilseledande påståenden om Energiewende. I en 50-sidig rapport tillbakavisas de viktigaste myterna, se miljo-online.se/topics.aspx. Slutsatsen, som också delas av Merkel, är att det inte finns några rimliga skäl att stoppa omställningen till förnybar energi, tvärtom. BEE presenterade i samma veva ett pressmeddelande där man lämnade sina synpunkter på EUs förslag om en energiunion, som delvis sägs syfta till att minska EUs beroende av Ryssland som energileverantör. EU köper fossil energi från Ryssland för över 1000 miljarder om året. Sveriges olja kommer till ca 40 % från Ryssland, så en sådan inriktning är vällovlig mot bakgrund av Putins utrikespolitik. BEE menar att en energiunion bör fokusera på följande: 1. Förnybar energi är nyckeln till energitrygghet (energy security). 2. Intelligent integration av centraliserad och decentraliserade leverantörsstrukturer

Angela Merkel rev ner både applåder och skratt när hon förkunnade att energiomställningen till förnybar energi, den s. k. Energiewende, ska fortsätta, även om hon såg det som en ”Herkulesuppgift”.

3. Klimatskydd med hjälp av förnybar energi och energieffektiviseringar 4. Hållbar energiförsörjning som skapar jobb och välfärd För att uppnå detta krävs konkreta mål för förnybar energi och ett stabilt ramverk av styrmedel. BEE säger nej till en s.k. kapacitetsmarknad, som inte är teknologineutral utan gynnar stora kraftverk. BEE noterar också att de stora energioligopolen motarbetar nya aktörer på energimarknaden, något som politikerna måste göra något åt. BEE är ofta kritisk till de energipolitiska förslag som EU-kommissionen lägger fram. BEE betonar vikten av en flexibel marknad inom EU med hjälp av investeringar i elnäten. Efter mötet blev det mat och mingel, bl a serverades ett gott öl med namnet Gustav II Adolf. Hittade för övrigt en billig nattbuss till Köpenhamn, så jag behövde inte övernatta i Berlin. Göran Bryntse

Bokrecension VINDKRAFT

Vem äger den svenska vindkraften? Med licentiatavhandlingen, Windpower Ownership in Sweden, redovisar Tore Wizelius hur ägandet fördelas för fem olika kategorier. 1. Privatpersoner 2. Kooperativ 3. Små vindkraftbolag 4. Bolag med annan verksamhet 5. Kraftbolag och offentligt ägda företag Privatpersoner ägde år 2012, 200 MW vindkraft. Det var en liten ökning med 4 MW från 2011 samtidigt som 3,5 MW monterades ner. Ökningen av den privatägda vindkraften har varit stabil genom åren men nu verkar det ha skett ett trendbrott med minskande investeringar av privatpersoner. Vindkooperativen växte snabbt från 2007 till 2012 då man nådde 140 MW. Efter det har utbyggnaden gått trögt på grund av dålig ekonomi. Genom kooperativen har vi fått ett spritt ägande, där investeringar ofta drivits av miljöengagemang mer än av ekonomiska skäl. Ett hinder har också varit regeringens krav på uttagsskatt på den förtjänst delägarna i kooperativet gör genom att få ut el till lägre pris från kooperativet än marknadspriset. De små vindkraftsbolagen växte långsamt i Sverige fram till 2007. Under 2008 ökade el och certifikatpriserna till drygt 90 öre/kWh sammanlagt. Detta satte fart på en snabb utbyggnad, så att man nådde 1800 MW år 2012. Därefter föll priset på el och certifikat mycket kraftigt, vilket gjorde investeringar i ny vindkraft olönsamma. Marknaden närmast kollapsade och den här kategorin ägare slutade investera och försvann från marknaden. Kvar blev ett antal stora bolag med så stora kapital bakom sig att de kan klara 4-5 förlustår. Ett annat motiv för stora utländska investerare är också att man vill äga svenska vindresurser för framtida exploatering. Det börjar bli ont om mark ute i Europa, där det blir tillåtet att bygga vindkraftverk på. I grupp 4, bolag med annan verksamhet, finns fastighetsbolag som själva kan använda all el som produceras i vindkraftverken. I så fall slipper man elskatten på den

FAKTA Wizelius, Tore (2014). Windpower ownership in Sweden: business models and motives. New York, NY: Routledge. 250 sid. Eng. Finns som inbunden och som e-bok.

elanvändningen och med 29,3 öre/kWh + moms blir olönsam vindkraft plötsligt lönsam. Nu gäller skattebefrielsen oavsett storlek på vindkraftverken men effekten riskerar bli sänkt så att elskattebefrielsen för större verk faller bort och därmed investeringsviljan. En annan kategori av företag, som fortfarande investerar är de som vill säkra sin framtida elkostnad. Flera stora skogsbolag som SCA, Stora Enso med flera hör dit och hjälper till att hålla utbyggnaden uppe. Den sista gruppen, stora kraftbolag och offentligt ägda företag är i allmänhet mindre känsliga för ekonomin men avstår i flera fall att fullfölja planerade projekt. Så har t.ex. EON förklarat att deras projekt Kårehamn med 16 verk i havet utanför norra Öland får bli deras sista projekt tills vidare. Avhandlingen på 250 sid. engelsk text är rikt illustrerad med tabeller och diagram, som ger en gedigen information om ägande ur olika aspekter. Den kan också bidra med faktaunderlag för den som vill kritisera den förra regeringens närmast ansvariga, Centerpartiet med Anna-Karin Hatt för att omprövning av elcertifikatsystemet kommer tre år för sent. Under den tiden har hundratals familjer hamnat på ekonomiskt obestånd genom stora lån till investeringar i vindkraft som går med förlust.

Den moraliska frågan blir då: Var det rätt att inte ändra tidigare beslutat regelverk till priset av hundratals förtvivlade familjer, som nu lider av att ha trott på att våra politiker skulle förhindra en sådan utveckling. Elcertifikatsystemet har skördat många tysta offer. Därför vore det skönt att få slippa höra skrytet om hur bra det har varit, när det i princip slutat fungera som motor i omställningen. Avhandlingen är ett gediget arbete som krävt många arbetstimmar. För de politiker och tjänstemän som skall fatta beslut om ”Kontrollstation 2015”, är boken ett utmärkt faktaunderlag liksom för andra som vill veta hur verkligheten ser ut i dag med ägandet. Olof Karlsson, SERO olof.karlsson@sero.se Tore Wizelius har skrivit ett stort antal böcker om vindkraft på både svenska och engelska, t ex Vindkraft i teori och praktik. 1/2015 förnybar energi

ELCERTIFIKAT

”Ambitionshöjning inom elcertifikatsystemet till 2020” Vart är elcertifikaten på väg? Dagspriset på elcertifikaten den 24 februari var 13,8 öre/kWh och för leverans i mars 2019 14,8 öre/kWh. De låga priserna är marknadens svar på den promemoria om ambitionshöjning i elcertifikatsystemet som regeringskansliet gett ut inför beslut om kontrollstation 2015.

Redan 2011 stod det klart att elcertifikatsystemet höll på att gå snett med ett växande överskott. I stället för att be om att få göra en justering av systemet med hänvisning till förändrade omständigheter hos allianspartierna, på samma sätt som man upprepade gånger gjort med pensionsöverenskommelsen, vägrade energiministern att agera utan lät marknadskrafterna spela fritt med förödande ekonomiska följder för hundratals familjer som gjort sena investeringar med stora lån. Regeringen hade hävdat att elcertifikatsystemet skulle ge en långsiktig trygghet för investerare i förnybar energi, men verkligheten har visat motsatsen och förtroendet för certifikatsystemet har i princip kollapsat. Det krävs stora förändringar om förtroendet skall kunna återvinnas. SERO har i flera remissvar gett förslag på åtgärder för att återupprätta förtroendet för certifikatsystemet. Ett vore att införa ett lägsta pris kombinerat med ett erbjudande från staten att köpa in certifikat när priset faller under lovat lägsta pris. De stora överskottet som nu pressar ner priset skulle mildras om ett lägsta pris på t.ex. 12 öre/kWh kunde garanteras. Kostnaderna för en sån åtgärd skulle vara överkomliga. Eftersom många beslut fattats om satsningar på förnybart och certifikatsystemet inneburit en viss trygghet i fråga om investeringen anser vi att det är en hedersfråga att kompensera för tidigare löften till personer som investerat privat i förnybar energi. Vi föreslår att den frågan behandlas av den som skall utreda och

förnybar energi 1/2015

komma med förslag om den framtida energipolitiken. Regeringen föreslår kraftigt höjda kvoter men väntar till 2018 med större förändringar. Motivet uppges vara att elhandlare som tecknat fasta avtal annars skulle kunna drabbas hårt. SERO tror inte det stämmer. Att kvotkurvan ska höjas 2016 är sedan länge förutsett men oklart hur mycket. Självklart har elhandlarna i sina fasta avtal garderat sig med en passus som ger dem rätt att ändra priset för att kompensera för ökade certifikatkostnader. Därför anser SERO att den kvothöjning som nu föreslås från 2018 ändras till 2016 och framåt. I regeringens uppdrag till Energimyndigheten föreslås åtgärder för att få en ökad utbyggnaden av förnybar kraft. Regeringen begränsar sig till att enbart föreslå en höjd ambitionsnivå i elcertifikatsystemet, inga andra metoder. Det var en olycklig begränsning. På grund av dagens låga elpriser som sammanfaller med mycket låga certifikatpriser, som dessutom riskerar att kollapsa, finns ingen investeringsvilja längre. Det innebär att de som redan investerat känner sig lurade och att viljan investera i förnybart har upphört Det i sin tur hotar målsättningen om ett fossilfritt energisystem. Det skulle behövas mer än höjda kvoter. En möjlighet är att införa investeringsbidrag. Ett annat är att införa bottenpriser på certifikaten med erbjudande om inlösenpriser på en viss nivå, se förslag ovan, och därmed undanröja risken för priskollaps. I sammanhanget kan nämnas att staten tjänar ca 1 miljard per år i form av moms på elcerti-

Olof Karlsson SERO. Foto: privat

fikaten samt hanteringsvinster på handel i systemet. Norge har visat sig ovilligt delta i höjningen av ambitionsnivån. Norge, som har enormt goda förutsättningar för förnybart bygger inte ut i den takt avtalet mellan Norge och Sverige stipulerar. Då är det förståeligt att man inte vill gå med på ytterligare höjning. Problemen med certifikatsystemet är i dag så stora att det inte ensamt kan klara Sveriges utbyggnadsmål. Det behövs även andra åtgärder än ändringar av kvotkurvan. Olof Karlsson

Elpriset Vintern 2014/2015 blev ovanligt mild och blåsig vilket ledde till stor elproduktion från vatten- och vindkraft samtidigt som elförbrukningen blev lägre på grund att det inte behövdes lika mycket el till uppvärmning. Om man tittar i ett längre perspektiv är detta en påtaglig förändring. Under en 30-årsperiod syns det tydligt att de senaste 10 åren haft markant lägre elförbrukning för uppvärmning. Just nu ligger hydrologiska balansen, som är en sammanvägning av nivån i vattenmagasinen och förväntad nederbörd, strax under normalen. Tillsammans med prognoser om fortsatt mildväder ger det en fortsatt press nedåt på priserna. Men det finns också faktorer som verkar i motsatt riktning. Den första är beslutsgången om EU:s market stability reserve. Allteftersom ett beslut om införandet har ryckt närmare har priset på utsläppsrätter stigit vilket slagit rakt igenom på elpriset. Nu verkar det dock som att marknaden har tecknat in påverkan och priset har stabiliserats. Kärnkraftsreaktorerna Oskarshamn 2 och Ringhals 2 har förlängda servicestopp och kommer inte att var tillbaka i drift förrän framåt hösten 2015. Slutligen ger den svaga kronan ett fortsatt tillskott eftersom el handlas i EUR. Kolpriserna verkar ha nått sitt lägsta pris. Det har kommit besked om att produktionsanläggningar i Sydafrika och Australien kommer att stänga och det kommer sannolikt komma fler sådana besked om priset visar tendens att sjunka ytterligare. Kol handlas i amerikanska dollar (USD), vilket gett en effekt att priserna ur europeiskt perspektiv har gått upp lite eftersom Europeiska valutorna har fallit i förhållande till USD. Elcertifikat Den stora vindkraftsproduktionen i vinter har bidragit till det växande överskottet av elcertifikat, vilket också spätts på eftersom efterfrågan varit lägre på grund av låg elkonsumtion. Från januari 2013 till januari 2014 steg överskottet från ca

12 miljoner till ca 13 miljoner. Vindkraftsutbyggnaden har saktat in men tittar man på totalen av planerad utbyggnad/ ombyggnad av vind-, bio och vattenkraft börjar det närma den produktionsmängd som det nuvarande systemet ska leda till. Förutom de stora svenska planerade parkerna kommer till exempel Statkraft i juni ta beslut om de ska bygga parkerna Fosen och Snillfjord på totalt 1000 MW. Dessutom har det börjat infinna sig en osäkerhet runt den politiska beslutsprocessen för Kontrollstation 2015. Det finns en viss oklarhet när beslutet kommer att kunna tas och hur det slutliga förslaget kommer att se ut. Sammantaget ger detta en hård press nedåt på priserna. Rekommendation Eftersom priserna på utsläppsrätter slutat stiga och att det fortsatta milda vädret ser ut att vara den starkaste påverkansfaktorn finns det risk för fallande elpriser på kort sikt. Det kan därför finnas anledning skydda sig mot allt för låga priser de kommande kvartalen. På lite längre sikt finns mycket lite som talar för att binda då det eventuellt finnas möjlighet till en svag uppgång på elpriserna beroende på att kolpriset sannolikt inte sjunker ytterligare medan klimatmötet i Paris i höst kan resultera stigande priser på utsläppsrätter. För elcertifikaten finns det risk för ytterligare fall på grund av fortsatt stor produktion och närmast obefintligt köpintresse. Även här finns därför anledning att skydda sig mot låga priser kommande kvartal. På längre sikt finns ingen anledning att binda. Väl det fattas beslut om vad kontrollstation 2015 kommer att innehålla finns möjligheter till stigande priser. Men de kommer sannolikt inte gå upp väsentligt förrän överskottet börjar betas av 2016 såvida inte beslutet innehåller radikalare höjningar av ambition och kvotplikt. Observera: Analysen är skriven den 3 mars och är baserad på då tillgänglig fakta. Sten Lillienau

Ny bränslecell En raketforskare i Kalifornien vid namn K.R. Shridhar har uppfunnit en helt ny bränslecell, i huvudsak baserad på vanlig sand som förekommer i sandstränder. Bränslet består av naturgas eller biogas samt vanlig luft och tekniken gör användaren oberoende av elnätet.

MARKNADSANALYS EL

Hård press nedåt på både el och elcertifikat på kort sikt

En stack är tillräckligt för att försörja ett svenskt hushåll med el. Bränslecellerna har hög verkningsgrad,52-60 %, alltså en ungefärlig dubblering jämfört med annan känd teknik och utvecklar ingen värme under drift. Bränslecellerna har redan nått marknaden. Välkända företag såsom Google, eBay, Coca Cola Adobe m.fl. använder sig idag av tekniken. Om tekniken håller vad den hittills lovat innebär den ett stort kliv mot en renare värld. Arnold Schwarzenegger, Colin Powell samt många tunga företagsledare i USA fungerar idag som ambassadörer för tekniken. Tekniken ger el som är helt oberoende av såväl sol och vind som av fossila bränslen. Den är dessutom oberoende av elnätet. Jag vill med detta tipsa er om ett eventuellt jättekliv mot en renare värld. Gustaf Bergmark Mer information finns att hämta på Youtube, sök på ”Bloom Energy”.

Bränslecellerna sätts ihop i stackar, vardera med en volym av ca 1 dm3.

Stackarna monteras i större enheter s.k. ”Bloom Box” som fungerar som energiservrar. 1/2015 förnybar energi

FÖRNYBAR ENERGI

”Sverige skulle tjäna på att bli stor producent och nettoexportör av el” Det skriver Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi och Mattias Wondollek, analytiker Svensk Vindenergi i tidningen ”Svensk Vindenergi”. – En stor utbyggnad av förnybar elproduktion i kombination med fler utlandsförbindelser ger störst samhällsekonomisk nytta enligt en ny rapport från Sweco. De föreslår den nya energikommissionen att Sverige skall fastställa ett nytt ambitiöst mål för förnybar elproduktion till 2030 och samtidigt satsa på ökad exportkapacitet till kontinenten. Teknikkonsulten Sweco har på uppdrag av Svensk Vindenergi tagit fram och analyserat fyra framtidsscenarier till 2030, där en hög respektive låg utbyggnad av förnybar elproduktion kombineras med en hög respektive låg utbyggnad av utlandsförbindelser Rapportens slutsats är att det scenario där hög förnybar el kombineras med en hög utbyggnad av utlandsförbindelser ger den klart största samhällsnyttan för Sve-

rige och samtidigt den största miljönyttan. Slutsatserna får anses betydelsefulla, inte minst för energikommissionens arbete med att ange inriktningen för Sveriges framtida energiförsörjning. Maximal samhällsekonomisk nytta uppnås alltså om utbyggnaden av förnybart går hand i hand med utbyggnaden av utlandsförbindelser. Detta för att skapa ett bra investeringsklimat för elproducenten och samtidigt inte belasta kunderna med höga kostnader. En hög utbyggnad av förnybar el kompenserar enligt rapporten för ett ökat elpris till följd av högre priser på utsläppsrätter och ökad marknadsintegration. Sammantaget blir resultatet lägre elpriser för svenska elkonsumenterna jämfört med referensscenariot. Störst vinnare blir den elintensiva industrin.

I ett kortare perspektiv skapar utlandsförbindelserna möjligheter för fortsatta investeringar i ny elproduktion och lönsam elexport, medan de i ett längre perspektiv stärker Sveriges försörjningstrygghet. På så vis är utlandsförbindelser en form av försäkring åt båda hållen. Sverige, menar de, har allt att vinna på att tillvarata våra goda förutsättningar för förnybar el. Genom ökad satsning på förnybar elproduktion tillsammans med en ökad marknadsintegration kan vi både bidra till minskade koldioxidutsläpp från europeiska elproduktionsanläggningar och till stärkt konkurrenskraft för svensk industri. Ur Svensk Vindenergi

Tysklandsfärjan går på sprit Stena Lines Tysklandsfärja Germanica blir världens första metanoldrivna passagerarfärja. Ordet spritresa har fått en ny innebörd. Konverteringen till metanoldrift är ett steg i ett pilotprojekt. Om det slår väl ut kommer Stena Line låta bygga om fler fartyg, något som kan revolutionera hela sjöfarten. Omkring den 20 mars beräknas Stena Germanica vara åter i trafik. En viktig anledning till ombyggnaden är EUs nya lagstiftning från årsskiftet, som kräver näst intill en nollgräns för svavel i bunkerolja. Övergången till metanol kräver speciallösningar för att brandsäkra fartyget, vilket sker under överinseende av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

förnybar energi 1/2015

Nackdelen med metanol jämfört med bunkerolja är att den är explosiv och att energiinnehållet är mindre än hälften av bunkeroljan. Dessutom är den giftig och bildar vid förbränning myrsyra som gör att motorn ”rostar” invändigt. Man måste dessutom ha diesel som tändbränsle pga. metanolens höga oktantal. Metanol tillverkas normalt av naturgas eller kol.

Öresundskraft och NSR har tagit initiativ till Sveriges största solpark i Helsingborg. Satsningen är viktig för att öka produktionen av förnybar energi i regionen. Arbetet med den framtida solcellsparken drivs av ”Solel i Helsingborg ekonomisk förening”. Via föreningen kan alla, såväl företag som privatpersoner, köpa andelar i parken. Fler och fler visar intresse för solen och just nu är vi uppe i ca 400 tecknade andelar i Solar park! - Nya andelar tecknas dagligen vilket vi är väldigt glada över, säger projektledare Ann-Sofie Lindqvist. I slutet av november 2014 startades "Solel i Helsingborg Ekonomisk förening" som driver projekt Solar park. Den 12:e december öppnade föreningen för anmälningar om att teckna andelar. Hittills är det främst privatpersoner som tecknat andelar. - Det är ett sätt för oss att bidra till omställningen mot ett hållbart energisystem och främja lokal elproduktion, säger Anders Östlund, vd för Öresundskraft. Solar Park Helsingborg I NSR:s industripark, VERA Park, i Helsingborg planeras för en markbaserad solcellsanläggning med en effekt på upp till 2 MW (megawatt). Effekten motsvarar ett stort vindkraftverk och energin beräknas bli nästan 2 miljoner kWh/år. Den kommer att byggas i etapper och bestå av upp till 8300 solpaneler, som vardera har en toppeffekt på ca 250 W. Panelerna är av samma typ som i mindre, takmonterade solcellsanläggningar som man idag kan se på villor. En panel beräknas producerar drygt 200 kWh/år. Insatsen är 3000 kr/andel vilket motsvarar ungefär en solcellspanel och ger medlemskap i Solel i Helsingborg Ekonomisk förening. Elen som produceras kommer att säljas och föreningen beslutar vid årsstämman hur intäkterna ska användas, t.ex. för att bygga fler anläggningar eller

återbetala medlemmarnas insatser. Medlemmarna i föreningen har möjlighet att påverka föreningens beslut vid årsstämman. Varför Solar Park? Den viktigaste anledningen till att köpa andelar i Solar Park Helsingborg är att göra något för framtidens elproduktion. Du främjar lokal produktion av förnybar el. Kanske har du funderat på att bygga en solcellsanläggning hemma men tycker att det verkar svårt? Kanske bor du i lägenhet och kan därför inte bygga en egen solcellsanläggning? Att köpa en andel kan också ses som ett sätt att placera sina pengar i miljöteknik. Eventuella vinster påverkas av framtida priser på el och elcertifikat, faktorer som är svåra att förutse. Solar Park Helsingborg är för den som vill skapa energi för en bättre värld! Välkommen du också! Hur ser tidplanen ut? Anläggningen kommer byggas i etapper i takt med att medlemmar ansluter sig till den ekonomiska föreningen. Hela processen med upphandling och byggande av en etapp i Solar Park beräknas ta ca 6 månader. Målsättningen för Solar Parks första byggetapp är hösten 2015. Läs mer och teckna andelar på www.oresundskraft.se/solarpark

FÖRNYBAR ENERGI

Bli delägare i Helsingborgs nya solcellspark!

Energibehovet flyttar med tillverkningsindustrin Torun Nilsson varnar i Dagens Industris ledare 7 februari 2015 för exportnostalgin. Hoppas budskapet i DI går fram till Energimyndigheten. Vi får inte tillbaka tillverkningsindustrin till Sverige. Den har försvunnit till Kina och i den mån den finns kvar, så står Indien redo att ta hand om resten. Fler länder står på tur och vill ha jobben. När de stora företagen som ordnar jobb flyttar tillverkningen till lågprisländerna, behöver de bara ett litet försäljningskontor i Sverige och det hamnar i någon av de större städerna. De små företagen som fungerat som underleverantörer förlorar sina kunder, säger Torun Nilsson. Nu tvingas energiproducenter och Energimyndigheten rita om sina kartor över energibehovet. Framtida svenskt företagande kräver inte stora industrilokaler utan kunskap och datakraft. En resurs som vi måste ta vara på är våra nya svenskar. Deras mångfald när det gäller språkkunskaper, personliga relationer över hela världen och kunskaper om kulturer blir en viktig resurs i arbete på svenska företags säljkontor. Med den försvinnande industrin försvinner energibehovet, det räcker bra med den förnybara energi vi har i våra närområden. Sköter vi oss väl internationellt så kanske vi kan upprätthålla köpkraften och då köpa varorna som tillverkas i andra delar av världen, då handlare det i första hand om att vara uppmärksam på hur varorna tillverkats, socialt, miljömässigt i en genomtänkt livscykelanalys. Insänt av Leif Göransson, Närke 1/2015 förnybar energi

SERO

VÄLKOMMEN TILL

NÄSSJÖ 8 - 9 MAJ OCH

SERO:s ÅRSMÖTE samt Energiseminarium Vi bjuder på två spännande dagar med intressanta föredrag på temat solenergi, småskalig vind- och vattenkraft, effektivisering m.m. Bland annat kommer professor emerita Bodil Jönsson att delge oss sina reflektioner över begreppet tid. På fredagen delas SERO:s energi- och Miljöpris 2015 ut och på lördagen är det dags för SERO:s årsstämma. På fredagskvällen är det festmiddag på Hotell Högland för dem som så önskar. Deltagaravgift fredag 450 kr (för medlemmar 300 kr) lunch och kaffe ingår. Avgiften för deltagande endast lördag 300 kr (för medlemmar 200 kr) lunch och kaffe ingår. Att endast delta i SERO:s årsmöte är kostnadsfritt. Utflykt lördag kostnadsfri. Avgiften betalas in till SERO:s BG 829-8481 i samband med anmälan. Fredagskvällens festmiddag väljs från menyn och kostar 150 – 300 kr inkl. vatten och kaffe. Middagen bokas via SERO men betalas direkt på plats till hotellet. Logi bokas på egen hand, men vi rekommenderar Hotell Högland, tel. 0380 – 131 00 www.hogland.com. Uppge att du skall delta i SERO:s energiseminarium vid bokning. Platsen för seminariet är Nässjö Träcentrum, Framtidsvägen 1. www.tracentrum.se Du kan anmäla ditt deltagande på vår hemsida www.sero.se (fyll i kontaktformuläret) men det går förstås också bra att ringa eller e-posta SERO, tel. 0221-824 22 , e-post info@sero.se. Vi måste ha din anmälan absolut senast 25 april. Utställning finns utomhus i anslutning till entrén och inomhus med ett bord per utställare. Kostnad utomhus med större yta 2000 kronor inkl. lunch Kostnad inomhus 1000 kronor inkl. lunch

förnybar energi 1/2015

(preliminärt, se uppdateringar på www.sero.se)

SERO

PROGRAM FREDAG 8 – 9 MAJ 0930-1000 1000 1025 1055 1105 1130

REGISTRERING OCH KAFFE Inledning Energikommissionens uppdrag Utdelning SERO:s Energi- och Miljöpris 2015 Fastbränsle Tiden, tiden - allt i denna tiden

1200 1300 1320 1420

LUNCH Med solcellsbil genom Australien. Energi i Kina och Japan Modern värmepumpsteknik med solvärme

1500 1520 1550

KAFFE 100 % förnybar Presentation av Energikontoren i Småland och Smålands Energiförening Eftersnack m.m. Festmiddag på Hotell Högland Nässjö

1610 1900

SERO ordförande Göran Bryntse Företrädare för kommissionen Bengt-Erik Löfgren, Äfab Bodil Jönsson Jönköpings Tekniska Högskola. Su Ping och Lena Lindahl Lars Andrén Isadora Wronski

Smålands Energiförening håller årsmöte kl 1700. Alla välkomna!

LÖRDAG 9 MAJ 0900 0905 0930

Inledning Energi i Jönköpings län. Gengas

Göran Bryntse Landshövding Minoo Akhtarzand Eric Söderberg

1000 1020 1045

KAFFE Aktuellt om småskalig vattenkraft SEROs årsmöte

Jan Åke Jacobson

1200 1300 1330

LUNCH Ecopar Energieffektivisering

1400 1415

KAFFE Utflykt till TURAB Nässjö, tillverkare av turbiner

Andreas Eklund Hans Nilsson

1/2015 förnybar energi

FÖRNYBAR ENERGI Herresätet Biby, där den osmanska konstsamlingen förvarades.

Peter Celsing tillsammans med kärt sällskap.

Peter von Celsing - en av Södermanlands Energiförenings grundare har gått ur tiden Peter var en i gruppen av entusiaster som på initiativ av byggnadsinspektören Eric Jonsson, Hållsta, bildade Södermanlands Energiförening 1979. Syftet var att minska oljeberoendet och främja utveckling av alternativa energikällor. Redan året efter var Peter von Celsing tillsammans med Olof Karlsson och flera andra med och bildade Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, SERO, som kom att bli den samlade kraften för de olika lokala föreningarna. Peter bidrog med sina resurser som aktiv bonde på Biby fideikommiss och med sitt stora kontaktnät och kunnande särskilt inom biobränslen att föreningen kunde utvecklas i en gynnsam riktning. Peter von Celsing avled stilla i sitt hem, Hvarsta i Gillberga strax söder om Eskilstuna den 20 december 2014. Nu har konst för 85 miljoner samlingen lämnat. Föreningen, Södermanlands Energiförening fortsätter att arbeta i samma anda som de första pionjärerna säger Tord Dahlén, Ralf Forsman och Lauri Sankari som representerar styrelsen för Södermanlands Energiförening.

förnybar energi 1/2015

Biby Fideikommiss var känt för sin unika osmanska konstsamling, den finaste utanför Turkiet, som Gustav Celsing d.ä. fick med från Turkiet när han var där tillsammans med Karl XII i början av 1700-talet. Konstsamlingen bestod av målningar, dräkter och möblemang, audienstavlor, landskapsvyer, regentträd, porträtt av osmanska sändebud, miniatyrer av sultaner och andra dignitärer i den kejserliga hierarkin. Ingen annanstans i västvärlden fanns en så stor och sammanhållen kollektion. Biby var ett Fideikommiss, en ägarform som riksdagen beslutat skulle avvecklas.

Det gjorde att Peter och hans tre syskon måste sälja gården och konstverken blev hemlösa. Svenska Staten erbjöds köpa konstsamlingen för 85 miljoner men kulturminister Lena Adelsohn tackade nej. Hon menade att staten inte hade råd. I stället såldes samlingen för flerdubbla belopp till emirfamiljen i Qatar. Peters syster Anna Sofia von Celsing har bevarat minnet av samlingarna i boken ”Ett fideikommiss berättar”. Carl Olov Persson

ENERGIEFFEKTIVISERING

Funderingar kring taxor för nätbolag En elnätstaxa skall uppmuntra till energieffektivisering. Ett lågt energiuttag ger i det långa loppet också ett lägre investeringsbehov vilket gynnar alla elnätskunder. Taxan skall också styra uttaget så att uttaget blir så jämt som möjligt över dygnet och året. Det ökar utnyttjandegraden och håller också nere investeringsbehovet. En vanlig effektavgift motverkar till viss del en sådan utveckling. Jag tänker mig då en effektavgift som grundar sig på det maximala effektuttaget på en timme. En sådan taxa gör ingen skillnad om effekten tas ut en kall måndag morgon eller en varm söndag natt. Ett högt uttag av effekt kostar egentligen inte något förrän nätet börjar bli fullt utnyttjat och ligger nära sin maxbelastning. Det kan vara att det lokala transformatorområdet där abonnenten är ansluten som är maxbelastat eller den regionala överföringskapaciteten man måste alltså även ta hänsyn till lokala förhållanden. I dag med de nya elmätare som läses av varje timma, och oftare också om det önskas, kan ett nätbolag följa belastningen i varje punkt av sitt nät i nära nog realtid. Detta bör utnyttjas för att åstadkomma ett effektivare utnyttjande av elnätet. En ideal abonnent har egen lagringskapacitet som gör att han kan kopplas bort helt om nätet blir fullt belastat och tar ut den energi han behöver på dygnets låglasttid. Skall han kunna ladda sina batterier under de få timmar som nätet är lågt belastat så måste han dock få tillgång till mycket effekt denna tid utan att det kostar extra. Skall vi kunna utnyttja elnätet till att ladda elbilar så är det viktigt att effektuttaget styrs mot låglasttider. Med en vanlig effekttaxa finns det inget större incitament att ladda nattetid utan det kan man lika gärna göra när man kommer hem på eftermiddagen. Tesla har aviserat att deras elbilar inom en snar framtid skall kunna användas för att även lämna effekt till nätet. Det betyder att en elbilsägare som använder sin elbil för pendling och inte behöver bilen förrän dagen efter kan lämna sin kvarvarande energi i batterierna till nätet när han kommer hem kl. 17.30 och sedan ladda upp bilen nattetid igen för att ha en fulladdad bil på morgonen. Det kommer nog att ta några år innan lokal lagring av batterier blir verklighet

Lennart Asteberg

men en ny nättaxa bör redan nu ha som mål att gynna den typen av abonnenter som kan sänka sitt effektuttag på signal från nätbolaget. Vi har det elnät som vi har. Energieffektivisering och lokal produktion av elenergi kommer att minska den överförda energimängden. Den trenden har redan börjat och även om folk börjar köpa elbilar så kommer den trenden knappast att vända. En utbyggnad av nätet medför att kostnaden för att överföra energi ökar då den investeringen skall ske i en krympande marknad. Det är då viktigt att vi verkligen utnyttjar gjorda investeringar maximalt. Den ideala taxestrukturen för en villakund kan se ut så här: • Nätbolaget garanterar kunden tillgång till 10A 3-fas 400V. (6,6 kW) Överförd energimängd debiteras med ett helt rörligt

kWh-pris som är samma under hela året. • Effekt taxa betalar man bara om man behöver en större garanterad effekt än 6,6 kW. • Uttagen max eleffekt begränsas bara av kabeln och om det finns effekt att tillgå i nätet. För en vanlig villakund med 10 kvadrats kabel kan max effektuttag bli uppåt 20 kW. Blir det effektbrist i nätet sänder elbolaget en signal till abonnenten att minska sitt effektuttag ned till garanterad effekt. • Observera att allt resonemang ovan gäller nättaxan. Sedan tillkommer det en elhandelstaxa och den kommer säkert att spegla kostnaden för att producera energin och variera kraftigt över dygnet och året. Lennart Asteberg lennart.asteberg@ifla.se 1/2015 förnybar energi

NÄSTA NUMMER KOMMER 19 JUNI Manusstopp 1 juni

Nu går vi mot vår, förhoppningsvis sol och värme för vår skull och lite blöta ibland för naturens skull. Nästa nummer kommer att innehålla några sidor om solen och vad den betyder och kan betyda för oss. Välkommen med ditt bidrag till solsidorna!

FRAMTIDEN

SER

LJU S UT !

Teckna dina solandelar på

oresundskraft.se/solarpark

förnybar energi 1/2015

ETT SAMARBETE MELLAN

SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Romelevägen 7b, 681 52 KRISTINEHAMN Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 E-post: info@sero.se • Hemsida: www.sero.se Ordförande: Göran Bryntse Dalby 201, 24794 Dalby Tel. 0221-824 22 • 070-621 71 96 E-post: goran.bryntse@sero.se Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr. BG 829-8481 SERO Service AB Romelevägen 7b, 681 52 KRISTINEHAMN VD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: peter.danielsson.sero@kristinehamn.mail.telia.com Bolaget ägs av SERO

Svensk Vattenkraftförening Kvarnvägen 2, 311 64 Vessigebro Tel. 0346-200 01 E-post: info@svenskvattenkraft.se Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Gunvor Axelsson • Tel. 0708-727 216 E-post: gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se Medlemsavgift: Inkl. SERO 400 kr, enbart SVAF 250kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion dock högst 15 000 kr, samt en fast serviceavgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1 500 kr. BG 5956-7404 • PG 54 24-7 Kraftverksförsäkringen Roland Davidsson, Sv. Vattenkraftförening Tel. 0495-104 39 • 070-678 91 39 E-post: roland.davidsson@svenskvattenkraft.se Anders Orebrandt, Marsh Tel. 08-412 42 88 E-post: anders.orebrandt@marsh.com

Lokala energiföreningar anslutna till SERO

Hallands Vattenkraftförening Gunnar Olofsson • Tel. 0325 – 621 122 E –post: olofsson.reaskal@telia.com

Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85 E-post: dennis.adas@hotmail.se Medlemsavgift: 200 kr • PG 434 43-3

Smålands Vattenkraftförening Jan Johansson • Tel. 0370- 971 47 E-post: jan.skogsstrom@telia.com

Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: marka@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Värmland/Dalslands Vattenkraftförening Christer Hedberg • Tel. 0570 – 521 51 christer.hedberg@lernia.com

Smålands Energiförening: Sten Malmström Tel. 0390-405 03 • E-post: sten.malmstrom@sero.se Medlemsavgift: 250 kr • BG 577-7263

Svensk Vindkraftförening Kvarngatan 2 • 311 31 FALKENBERG Tel. 076-716 05 50 • E-post: johanna.olesen@triventus.com www.svensk-vindkraft.org Kansli: Ulla Hedman Andrén • E-post: ulla@svenskvindkraft.org Redaktör för Svensk Vindkrafttidning: Kajsa Olsson • Tel. 070-467 32 81 E-post: redaktionen@svenskvindkraft.org Medlemsavgift: Inkl. SERO 550 kr, enbart SVIF400 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per installerade kW, dock högst 30 000 kr. • BG 5842-2551

Södermanlands Energiförening: Lars Besterman Tel. 070-333 80 48 E-post: larsbesterman@hotmail.com Medlemsavgift: 200 kr • BG 449-4290 Västmanlands Energiförening: Owe Lundgren Tel. 021-600 34 • E-post: owe@trolltjarn.se Medlemsavgift: 250 kr • PG 435 73 54-2 Värmlands Energi- och Vindkraftförening Anders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: bjorbole@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9

ADRESSER

Förnybar Energi Sverige AB VD: Jan-Åke Jacobson Tel. 070-640 57 59 E-post: jan-ake.jacobson@telia.com Bolaget ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

ÖVRIGA FÖRENINGAR I SAMARBETE MED SERO Energi på lantgård i Sverige Mats Olsson • Tel. 044-913 94 • 070-879 13 94 E-post: mats@vangaplantor.se Medlemsavgift 400 kr • BG 5618-7875 Elbil Sverige Sven Forsberg Malmö • Tel. 0704-67 08 82 E-post: Sven.forsberg@elbilsverige.se Branschföreningen Biokol Sverige Mattias Gustafsson E-post: mattias@ecotopic.se

1/2015 förnybar energi

Returadress SERO Romelevägen 7b, 681 52 KRISTINEHAMN

Höj ditt rörliga elpris Svensk Vattenkraftförening tillsammans med Neas Energy erbjuder möjligheter att höja ditt rörliga elpris. Kontakta oss, så berättar vi mer.

Förutom balanserings- och handelsavtal på el och elcertifikat erbjuder vi certifiering för att avsevärt öka värdet på dina ursprungsgarantier. Jesper Düring: +45 40 64 64 44 – jdl@neasenergy.com Sten Lillienau: 072 560 58 95 – stl@neasenergy.com

NEASENERGY.COM