Siken får hjälp på traven

Fiskemästare Kimmo Puosi kontrollerar om moderfisken är mogen att mjölkas.

TEXT OCH FOTO TAPIO GUSTAFSSON, CENTRALFÖRBUNDET FÖR FISKERIHUSHÅLLNING

Västra Finlands Fiskerihushållningscentral har på uppdrag av Egentliga Finlands NTM-central under några år fiskat, mjölkat och släppt tillbaka märkta modersikar vid Kumo älv. Arbetet har börjat ge utdelning i form av bättre sikfångster till havs.

Det är en mörk novembermorgon och dagen håller på att gry vid Kumo älvs strand. Från en stor sump vid stranden hörs lovande plask. Fiskerimästare Kimmo Puosi från Västra Finlands Fiskerihushållningscentral och Tapio Mäkelä från Kalatalouspalvelu Mäkelä Tmi jobbar med en årligen återkommande syssla. Det är dags att mjölka vandringssik.

Moderfisk som har fiskats med nät nedanför kraftverket i Harjavalta av fiskare Jarno Aaltonen väntar i sumpen på att granskas av Puosi och Mäkelä. Medan dagen gryr går männen igenom alla cirka 130 moderfiskar i sumpen. När man håvar och hanterar stora två-trekilos moderfiskar får man varmt. Av honorna får endast de vars rom börjar vara rinnande grönt ljus. Resten får stanna i sumpen och vänta på sin tur. - Det är sent på hösten, men vattnet är ännu över 6 °C. Vanligtvis brukar vattentemperaturen redan ha sjunkit till 3 °C och sikarnas lek vara i full gång. I år är leken åtminstone en vecka försenad, berättar Puosi.

Fisken bärs upp till fisktransportbilen. De följande 250 meter får fiskarna bilskjuts till kläckeriet invid kraftverket.

Kläckeriet är ett gemensamt projekt

Man har redan i årtionden fångat moderfisk av vandringssik från Kumo älv för att trygga yngelproduktionen. Tidigare odlades den befruktade rommen och ynglen i Kemi och hämtades tillbaka som 1-somriga för att planteras ut i Kumo älv.

Kläckeriverksamheten är en del av Kumo älvs fiskevård, och finansieras till största del med Kumo älvs kraftverks fiskerihushållningsavgifter. År 2016 inled-

Rommen är mogen då den till sin konsistens är rinnande. Från en hona får man i medeltal 0,9 liter rom. I morgonens första omgång tar man tillvara rommen från sex honor som i tvättfatet befruktas med mjölke från fem hanar. Honorna mjölkas tomma, medan hanarna kan användas flera gånger.

de Egentliga Finlands NTM-centrals fiskerienhet den nuvarande odlingsarbetet i samarbete med Västra Finlands fiskerihushållningscentrals föregångare Satakunta fiskerihushållningscentral. - Vi ville få en mer lokal verksamhet som kan drivas i egen regi. Harjavalta kraftverk byggde ett litet kläckeriutrymme i anslutning till kraftverksbyggnaden och NTM-centralen införskaffade behövlig utrustning. Det här har visat sig vara en fungerande lösning, konstaterar Puosi.

För tillfället mjölkas endast sik, men drömmen är att i något skede även jobba med lax och öring som vandrar upp i Kumo älv.

Den ljuskänsliga rommen ska hanteras varsamt

Utanför kläckeriet finns en grund stor bassäng, där de fiskar som ska mjölkas idag får simma omkring. Kumo älvs vandringssikar är stora och fina, de flesta som simmar i bassängen är 2–3 kilos honor, men det finns även några fyra kilos fiskar. Även hanarna är storvuxna, men är till sin profil slankare än honorna.

Fiskarna väljs inte ut på grundval av storlek eller andra attribut utan alla används, såväl stora som små. Förvisso är nät ett selektivt redskap och de allra minsta moderfiskarna blir säkert inte infångade.

Vid befruktningen strävar man efter att samtidigt använda cirka fyra honor och fem hanar. Från bassängen förs fisken in till kläckeriet till en bassäng innehållande narkosmedel. Inne i kläckeriet är det halvmörkt. Puosi och Mäkelä berättar att den befruktade rommen är speciellt känslig för starkt ljus och man vill inte riskera något i onödan.

I den första gruppen som mjölkas finns sex honor och fem hanar. Rommen från alla honor mjölkas till samma vita tvättfat. I medeltal får man 0,9 liter obefruktad rom från en hona och målsättningen är att få ut all rom.

Till följande befruktas rommen i tvättfatet med hanarnas mjölke. Det behövs väldigt lite mjölke jämfört med mängden rom och en hane kan befrukta 6–9 honor. Hanarna kan alltså användas flera gånger.

Sedan är det dags att försiktigt blanda om rommen och mjölken med en fågelfjäder. Också vatten tillsätts för att rommen ska befruktas. Till sist sköljs rommen och lämnas att stå i vatten för att svälla.

Varje år har vi lärt oss något nytt

Mäkelä berättar att odlingsresultaten har förbättrats varje år. Man har lyckats befrukta till och med 99 procent av rommen. Från det stora kläckningsglaset brukar man bara behöva plocka bort cirka 100 romkorn. - Förra året dog 26 procent av rommen under odlingen. Det är det bästa resultatet hittills, så något har vi lärt oss under årens lopp, säger Mäkelä och ler.

Kläckeriet är Mäkeläs rike. Det är han som ansvarar för rommen och ynglen hela den långa vintern fram till våren. Om det kommer larm från kläckeriet, tar Mäkelä sig dit, oberoende av om det är dag eller natt.

Kläckeriets vatten cirkulerar i ett nedkylt system. På vägen luftas vattnet och UV-ljus tar kål på mikrober. Cirka en liter nytt kranvatten körs in i systemet per minut.

All fisk släpps tillbaka, en del försedda med märken

Efter mjölkningen frisläpps alla fiskar. Tvåhundra av dessa mäts och könsbestäms innan friheten hägrar. De föres också med Naturresursinstitutets fiskmärken och uppgifterna skickas vidare till institutet.

De största, cirka tre kilo vägande moderfiskarna är 6–8 år gamla. Puosi och Mäkelä har lagt märke till att de fiskar som märkts föregående år och nu återvänder för lek inte har vuxit så gott som något alls, endast 0,5–1,0 centimeter. Efter att fisken når en viss storlek går därmed sikens energi mer till att producera avkomma, än till tillväxt.

Fiskmärkningen ger förutom information om tillväxt och antal lekgånger, även intressant information om hur fiskarna rör sig. Man har fått märkesreturneringar från både Åland och södra Estland.

Havsfångsterna har förbättrats

Efter att de märkta fiskarna har släppts tillbaka är det dags att återgå till den rommen. Den befruktade och uppsvällda rommen flyttas nu över till kläckeriets kläckningsglas, där den får växa till sig under den långa vintern.

I kläckeriet ryms rom från cirka 250 honor. Ifjol mjölkades 170 honor och på våren kunde man sätta ut cirka 6 miljoner nykläckta sikyngel. Innan man inledde den nuvarande verksamheten satte man årligen ut cirka 1–1,5 miljoner nykläckta sikyngel, förutöver de ensomriga ynglen som hade transporterades till Kemi för odling.

Enligt fiskarna har sikfångsterna till havs varit bra under senaste år. Förhoppningen är att de om några år även vandrar upp allt fler ståtliga vandringssikar för att leka.

VIDEO PÅ YOUTUBE

Centralförbundet har gjort en video från besöket vid Kumo älv och kläckeriet. Du hittar den på vår Youtube-kanal. På Youtube hittar du oss under namnet Kalatalouden Keskusliitto.

Efter mjölkningen förses en del av moderfiskarna med T-ankarmärken innan de släpps tillbaka. Märkningen ger information om bland annat tillväxt och hur fisken vandrar. Kimmo Puosi häller den befruktade rommen i kläckningsglasen. I bakgrunden syns Tapio Mäkelä som ansvarar för kläckeriverksamheten den långa vintern fram till våren.