TandhygienistTidningen 1 2018

TANDHYGIENI T Nr 1 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

10 Miranda Nordström / tandhygienist /

Med tandborste och tandkräm till Afrika De bemannar klinik i glesbygd.

22

MER

Gravidas munhälsa i centrum.

6

» UTBLICK – Från Kuba till USA » GÄSTKOMMENTAR – Tung C-politiker i Stockholm » KONTAKT – STHF:s lokalföreningar » KRÖNIKA – Då gjorde gommen grovjobbet

PROVA VERA!

ETT MINDRE ENGÅNGSHUVUD

Enkelt  Smidigt  Hygieniskt  Med vinklat huvud  Perfekt för uppsökande tandvård 

Engångshuvud Vera Liten, smidig och nätt storlek för bästa åtkomst. Varje huvud är hygienförpackat. Med gummikopp Elite, en av våra mest populära koppar tack vare räfflor som ger mindre stänk! Perfekt hygien - engångshuvuden ansluts enkelt och snabbt på autoklaverbar underdel HP-44 M. W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, www.wh.com

in

innehåll

Nu permanentas deras framgångsrika projekt i Gottsunda, Uppsala.

Tandhygienisten Farah Halawi (t.h.) och tandsköterskan Zeinab Keikhwa.

48

43

TANDHYGIENI T 1/2018 Utan utbildningsplatser på högskolenivå, kommer förutsättningarna för tandhygienisternas yrkesutövning att urholkas. Det är inte vad tandvården vare sig önskar eller behöver.

5/YVONNE NYBLOM/ORDFÖRANDE SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

21

REPORTAGE 22 Så ger de Storuman stöd 43 Bättre koll på barns tänder

i Gottsunda, Uppsala 48 Volontär i barntandvård

39 Då, flykting från Kuba,

i dag tandhygienist i USA

BILDKRÖNIKÖR 6 Fake News-effekt

Dardana Gashinus uppdrag: Kapstaden, Sydafrika

PRENUMERERA Årsprenumeration inkl. porto Företag i Sverige: 525 kr.

Företag inom Norden: 735 kr.

Icke medlem och företag utanför Norden: 1 260 kr.

08-442 44 60 eller via e-post: info@tandhygienistforening.se

UTGIVNINGAR 2018 Utkommer sex gånger om året. 22/2, 12/4, 8/6, 13/9, 15/11 och 20/12.

8 Nyheter i korthet

14 Karin Fälldin, utbildad tand hygienist, tung politiker (C)

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM Besöksadress: Malmskillnadsgatan 48 08-442 44 60. info@tandhygienistforening.se www.tandhygienistforening.se

4 120 ex.

ISSN 1102-6146

NYHETER

GÄSTKOMMENTAR

UTGIVARE

UPPLAGA

16 Lokalföreningar och Nätverk 33 Negativa effekter av tobaksbruk

UTBLICK

27

Dubbelt så många tandhygienister under hans tid som direktör.

FRÅN FÖRENINGEN

CHEFREDAKTÖR OCH PRODUKTIONSANSVARIG Olle Sjöstedt, 070-738 50 56 redaktion@ tandhygienistforening.se Sjöstedt Information AB Stationsvägen 12 737 40 FAGERSTA

ANSVARIG UTGIVARE Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@ tandhygienistforening.se KORREKTUR Marinette Ask shantibalans@gmail.com

KRÖNIKA 37 Matjournalist Jens Linder:

När gommen gjorde jobbet

TRYCK Trycks på G-Print från Grycksbo pappersbruk av Exakta i Malmö.

TANDHYGIENI T Nr 1 2018

Yrkesforum, nyheter, forskning och fackliga frågor FRÅN SVERIGES TANDHYGIENISTFÖRENING

Miljömärkt trycksak Licens 3041 0417

STHF – EN DEL AV SRAT Sveriges Tandhygienistförening (STHF), är en ANNONSER, ANNONSförening inom MATERIAL OCH BOKNING SRAT, fackKonsult i Media förbundet för annons@tandhygienistforening.se akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning.

Magnus Eriksson SRAT är ett av 23 medlems070-783 41 85 förbund inom Saco.

8 Miranda Nordström / tandhygienist /

Med tandborste och tandkräm till Afrika De bemannar klinik i glesbygd.

22

MER

Gravidas munhälsa i centrum.

6

» UTBLICK – Från Kuba till USA » GÄSTKOMMENTAR – Tung C-politiker i Stockholm » KONTAKT – STHF:s lokalföreningar » KRÖNIKA – Då gjorde gommen grovjobbet

Omslagsfoto: Lena Liljeblad Miranda Nordström, tandhygienist från Gävle.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

3

NYHET! Nu i 3 storlekar!

sponsor a o lt v St STHF:s

TANDHYGIENISTDAGAR 2018

SOFT-PICKS® ADVANCED

SOFT-PICKS® AVANCERAD rengöring ADVANCED mellan ALLA tänder!

Maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10 för prover!

SMALL GUM Sverige

4

MEDIUM

SunstarGUM.se

FINNS på APOTEKEN & din DENTALDEPÅ

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

LARGE

» ORDFÖRANDE HAR ORDET / YVONNE NYBLOM Det saknas 1 000 tandhygienister i landet

Sveriges tandhygienister vädjar till regeringen: Släpp inte taget om förslaget till en ny examensordning.

Det finns ett förslag på utbildningsdepartementet. Agera!

ret har inletts med ett fokus på utbildning och bristen på tandhygienister, igen! Bristen är skriande, över 1 000 tandhygienister saknas i landet menar folktandvårdens chefer. Det pågår försök att få till stånd nya utbildningsplatser, men det går trögt, inget konkret som talar för en snar lösning. Det ökande behovet av tandhygienister hänger starkt samman med utbildningens status.

Alltför länge har osäkerhet rått om utbildningens omfattning. Samtidigt har tandhygieniststudenterna tagit den möjlighet som universitet och högskolor erbjudit och genomför en treårig grundutbildning. Även tandhygienister med äldre utbildning har kompletterat sin utbildning för att kunna möta tandvårdens förändrade vårdpanorama.

Tillsammans har detta bidragit till att stärka tandhygienistens roll i verksamheterna. Yrket är i dag attraktivt och har många intressanta karriärvägar.

Lönerna har långsamt höjts, men lönenivåerna är inte där de borde vara för att locka studenter till yrket eller motivera till att stanna kvar i yrket.

Den sedan så länge diskuterade nya examensordningen är fortfarande på tapeten, men inget formellt beslut är ännu fattat.

Ministern för högre utbildning och forskning, Helen Hellmark Knutsson, säger i ett uttalande att ”Innan årets slut ska vi ha lagt fram ett förslag om en förändrad tandhygienistexamen”. Uttalandet är positivt men oroar också – vad väntar man på? Det finns ett utarbetat förslag på utbildningsdepartementet som skulle gått ut på remiss under hösten. Men den processen är inte igång.

Det är valår och av erfarenhet vet vi att nya regeringar kan betyda nya förutsättningar oavsett partifärg.

Utan ett klart beslut om en ny examensordning försvåras möjligheterna för tillskapande av nya utbildningsplatser. Utan utbildningsplatser på just högskolenivå, kommer förutsättningarna för tandhygienisternas yrkesutövning att urholkas. Det är inte vad tandvården önskar.

Det är inte vad ett samhälle som ska prioritera förebyggande och hälsofrämjande åtgärder behöver.

Sveriges tandhygienister vädjar nu till regeringen att inte släppa taget om frågan, utan hålla igång den process som startat och som snart borde vara löst.

Yvonne Nyblom är ordförande för Sveriges Tandhygienistförening.

Medarbetare i detta nummer – tipsa oss gärna! chefredaktör och

Jim Cordts

produktionsansvarig

journalist

FOTOKRÖNIKÖR Gun Britt Trossing

jim.cordts@gmail.com

konstnär

Olle Sjöstedt redaktion@tandhygienistforening.se

VETENSKAPLIG REDAKTÖR Katarina Konradsson

trossing@gotlandica.se

Fredrik Mårtensson journalist

KORREKTUR Marinette Ask

fmartensson@tele2.se

shantibalans@gmail.com

universitetslektor umeå universitet

katarina.a.konradsson@umu.se

Marie Skoglund REPORTAGE Ola Liljedahl

journalist

skoglundreportage @gmail.com

journalist

ola@ordklotet.x.se

FOTO

Tandhygienistföreningen i sociala medier Facebook Sveriges Tandhygienistförening

fotograf

Helena Tell journalist

Stéfan Estassy estassy@gmail.com

Instagram

helena.tell@innehallsbyratell.se

#sverigestandhygienistforening TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

5

» FOTOKRÖNIKÖR /GUN BRITT TROSSING Fake News-effekt Gun Britt är tidningens fotokrönikör.

I varje nummer kommer en bild som hon har skapat.

Instagramadress@gbtrossing

Stor kampanj siktar på gravidas munhälsa En ny internetportal lanserades i oktober för att sätta munhälsans betydelse för gravida i centrum.

Bakom satsningen står organisationen EFP, European Federation of Periodontology, med medlemmar i över 30 länder samt företaget Oral-B. Många gravida är extra känsliga för inflammationer i tandköttet, graviditetsgingivit, vilket kan öka risken för bland annat låga födelsevikter, förtida förlossning eller graviditetstoxikos.

Tre grupper i fokus Den nya internetportalen innehåller information och riktlinjer till tre grupper;

De gravida kvinnorna, tandvårdspersonal som tandläkare och tandhygienister samt annan vårdpersonal som gynekologer och barnmorskor.

Rapporter och filmer Guidelines for oral-health Förutom prakprofessionals tiska rekommendationer finns utbildningsfilmer, vetenskapliga rapporter och annat material som kan användas gratis i utbildningskampanjer i de olika medlemsländerna.

Portalen finns på: THE RELATIONSHIP BETWEEN ORAL HEALTH AND PREGNANCY

oralhealthandpregnancy.efp.org Graviditetsgingivit är ett problem som måste tas på allvar 6

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

TEXT & ILLUSTRATION: JIM CORDTS

Du tar avtrycket, vi sköter resten!

Skicka in dina avtryck och få allt din patient behöver för en lyckad tandblekning.

Introduktionserbjudande* HealthySmile 995:- (ink. moms) Ord. pris 1.495:• Individuellt anpassade skenor • 4 X 2,4 ml tandblekningsgel i sprutor • Förvaringsask • Instruktioner

Välkommen in och registrera dig på nya ahrendental.com eller ring oss på 08-646 11 02. * Erbjudandet gäller till och med 6 april 2018 eller så länge lagret räcker.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

7

» KORTNYTT Foto detta uppslag: Colourbox

Fluorid i svenskt dricksvatten gynnar tänder och inkomst Nej, fluoridhalten i svenskt dricksvatten påverkar inte hjärnans utveckling. Det visar forskarna Linuz Aggerborn och Mattias Öhman vid Uppsala universitet med hjälp av svenskt datamaterial.

Däremot är fluorid bra för tänder och inkomst.

Rädd för tandvård och sprutor?

Just nu kan barn och ungdomar med tandvårds- eller spruträdsla delta i ett forskningsprojekt vid Karolinska Institutet. Målet är att via internet erbjuda kognitiv beteendeterapi av psykologer, oavsett var i landet man bor. Den vanliga tandvården sköts precis som tidigare på den egna tandvårdskliniken.

Det kostar inget att delta, men barnet/ungdomen måste vara 8–15 år, ha haft stark tandvårds- eller spruträdsla i minst sex månader, ha tillgång till dator och internet, kunna läsa och skriva svenska, inte ha pågående kontakter för psykologisk/psykiatrisk utredning eller behandling och inte ha en neuropsykiatrisk diagnos (ADHD/ADD, Autism, Aspergers syndrom eller liknande).

Läs mer och anmäl intresse: ki.se/dentmed/kbt Det går bra att anmäla sig så länge sidan finns kvar.

God tandhälsa stärker generellt Fluorid förekommer i olika omfattning i berggrunden, och hamnar på så sätt med naturligt varierande halter i grundvattnet. I Sverige är gränsvärdet för fluorid i drickvatten 1,5 mg/l, men är oftast betydligt lägre. Tidigare internationell forskning har antytt ett samband mellan en hög fluoridhalt i dricksvattnet och lägre intelligens. I den största studien i sitt slag har nu Uppsalaforskarna jämfört barn i Sverige som på 1980- och 1990-talen fått i sig varierande mängder fluorid genom dricksvatten.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

Hitta rätt nivå av fluorid – Vi finner inte att fluoridhalterna i Sverige är skadliga för intelligensen.

Tidigare forskning har visat att mycket höga nivåer av fluorid är skadligt för hälsan. Framtida studier bör fokusera på att finna vid vilken nivå dessa skador kan uppstå. Våra resultat tyder på att dessa nivåer befinner sig över det vi har i kommunalt svenskt dricksvatten, säger Mattias Öhman.

IFAU-rapport 2017:20 Effekterna av fluorid i dricksvattnet.

Defekt protein bakom karies Forskare vid Umeå universitet har för första gången kunnat koppla genetiska defekter i immunsystemet till varför ungefär var femte barn har en mer svårbehandlad karies. Resultaten kan leda till bättre sätt att identifiera barn med hög risk och behandla deras karies.

452 barn I studien, som publicerats i EBioMedicine, har forskargruppen följt 452 barn i Västerbotten över fem års tid.

– De flesta ser karies som ett livsstilstillstånd som oftast orsakas av ätoch munhygienvanor som leder till ett surt pH i munnen, vilket både skadar tandemaljen och gynnar förekomsten av syreproducerande bakterier såsom S. mutans, säger Nicklas Strömberg, professor vid Institutionen för odontologi och förstaförfattare av artikeln.

8

Studien ger inte stöd för negativ effekt på intelligensen. Tandhälsan är däremot bättre för de som har bott i områden med högre fluoridhalt. Även inkomsten senare i livet verkar påverkas positivt. Forskarna tolkar detta som att bra tandhälsa stärker den vuxne på arbetsmarknaden.

– Vår forskning visar att detta samband stämmer för fyra av fem individer.

Barnen med hög risk bär i stället på en genetiskt avvikande uppsättning av salivproteiner som gör att de utvecklar mycket karies, oberoende av ät- och munhygienvanor och infektionsmönster av S. mutans.

Skillnader i immunitet Enligt forskarna leder de defekta proteinerna antagligen till att de inte förmedlar samma medfödda och adaptiva immunitet mot den orala floran som hos individer med liten till måttlig kariesrisk.

EBioMedicine, artikel: Genetics- and lifestyle-dependent dental caries defined by the acidic proline-rich protein genes PRH1 and PRH2.

» KORTNYTT Nytt forskningsprojekt runt laser och periimplantit Av alla patienter som får tandimplantat bedöms 20 procent riskera komplikationen periimplantit inom tio år.

I ett nytt forskningsprojekt vid Karolinska Institutet kommer tre studier att genomföras. I den första jämförs effekter som värmeutveckling och ytförändringar på tandimplantat. Två lasrar med våglängder 445 nm och 970 nm jämförs.

I nästa steg studeras behandling av patienter med periimplantit. De slumpas till laserbehandling (kirurgisk laser) eller konventionell kirurgi. Kliniska data, röntgen, bakterieprover och immunologiska analyser kommer att utföras.

I den tredje studien intervjuas patienterna om sina erfarenheter, hur periimplantit påverkat deras livskvalitet och tankar kring de olika behandlingsmetoderna.

Bakom studien står Sebastian Malmqvist, leg. tandhygienist, universitetsadjunkt och doktorand vid Tandhygienistprogrammet. Huvudledare är docent och leg. tandhygienist Annsofi Johannsen.

Mera hållbara fyllningar utan alkohol och tobak Livsstil och gener påverkar hur länge fyllningarna i våra tänder håller. Alkohol och rökning påverkar negativt, visar forskning från Pittsburgh tandläkarhögskola. En skillnad i genen för enzymet MMP2 kunde kopplas till misslyckade kompositfyllningar.

Bindningen bryts MMPs är en grupp enzymer som finns i olika vävnader. Frisättning av MMPs

ökar risken för att kollagen bryts ned så att bindningen mellan kompositfyllning och tand kan försvagas, men ytterligare forskning behövs.

En bättre förståelse för den individuella känsligheten för karies tillsammans med genetisk information skulle kunna förbättra tandvården, menar professor Alexandre Vieira. https://www.frontiersin.org/ articles/10.3389/fmed.2017.00186/full

Omvårdnadspersonal länken till bättre munhälsa interventionsgrupp och kontrollgrupp avseende slemhinneindex. Det verkligt iögonfallande resultatet, menar Nasita, är att grupp A och B visade så likartade goda resultat. Skillnaden i förbättring var liten mellan grupperna.

– Ja, det förvånade mig. Det visar att personalens insats är den verkligt viktiga länken. Enbart behandling ger inte optimalt resultat.

Involvera och utbilda omvårdnadspersonalen på särskilda boenden i de äldres munhygien. Det innebär mycket för munhälsan, visar ett examensarbete av tandhygienisten Nasita Marsson.

Sökte skillnader – Jag jobbar vid Folktandvården Mälarbacken. I mitt arbete är jag hos äldre på ett boende, och genomför många undersökningar på rummet. Ofta är någon av personalen på boendet med och det blir ett samspel mellan den äldre, tandhygienisten och omvårdnadspersonalen. På så sätt föddes idén till studien.

Jag ville se om det innebar skillnader för den äldres munhälsa om alla jobbar tillsammans.

I studien deltog 102 äldre, genomsnittsålder var 86,6 år. Deltagarna delades in i grupperna A, B och C. I grupp A gjordes en professionell rengöring av tandhygienist i kombination

med instruktioner till vårdpersonal en gång per månad. I grupp B instruerades personalen var månad. Kontrollgruppen C lämnades utan åtgärd.

Personalens insatser viktiga Resultat av studien visar signifikant skillnad i blödning- och plackindex mellan grupperna A och C samt mellan grupperna B och C. Det fanns däremot inga signifikanta skillnader mellan

Kontinuerliga råd krävs Efter studiens genomförande är Nasita Marsson på avdelningen var dag. Hon är också tillgänglig för personalens frågor.

– Utbildning av personalen en gång per år räcker inte. Ofta behövs kontinuerliga individuella råd.

Studie: Effekten av hemtandvård hos äldre individer på särskilt boende- en randomiserad kontrollerad pilotstudie.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

9

10

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

Tandhygienisten Miranda Nordström fyllde väskan med tandkräm och tandborstar och reste till Afrika för att lära ut om munhälsa – men kom tillbaka med en massa nya erfarenheter och kunskaper.

Resan gjorde mig gladare iranda Nordström, 28 år, har jobbat sju år som tandhygienist på olika kliniker, hon har utbildat sig till bartender i New York, hon har nyss gått en DJ-utbildning och genom åren rest runt i världen. Äventyrlig är ett epitet som passar bra.

Men det som kanske ändå betytt mest för Miranda Nordström är det volontärarbete i Tanzania som hon kunde göra tack vare ett stipendium från Folktandvården Gävleborg.

Måste ta chansen – Jag älskar att resa och har länge velat göra en volontärresa.

När det fanns en möjlighet att göra det genom jobbet var det inget snack om saken, jag måste ta chansen, berättar hon.

Hon har kollegor, både tandhygienister, tandläkare och tandsköterskor, som fått pengar från samma stipendiefond för olika biståndsprojekt. Hon sökte och fick ett ja.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

11

»

”De kämpar för det grundläggande… »

Så i slutet av januari packade hon väskan med 700 tandborstar, 400 tuber tandkräm och massor av leksaker.

I Tanzania väntade ett utbildningsprojekt på en grundskola med 700 elever.

Det handlade egentligen om att utbilda barnen i engelska, men jag hörde av mig och frågade om jag kunde få ha undervisning i munhälsa också och så blev det, berättar Miranda.

Brinner för sitt yrke Hon brinner för sitt yrke och har de senaste åren arbetat i Folkhälsofunktionen inom Folktandvården Gävleborg.

På platsen hon kom till i Tanzania var det väldigt enkla förhållanden med trasiga golv och alldeles för få skolbänkar.

Det var bara en lärare på hundra elever, dåligt med undervisningsmaterial och barnen fick majs och bönor varje dag. För många barn var det deras enda mål mat om dagen. Toalettsituationen var extremt enkel med sex hål i marken för 700 barn och inget tvål och vatten att tvätta händerna med.

– Jag hade en bild av vad jag skulle möta och den stämde ganska bra. Folk är fattiga och får kämpa mycket för det grundläggande i livet, men är väldigt öppna och positiva. Det var mycket musik och glädje fastän de hade det så illa ställt, 12

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

konstaterar Miranda. Barnen i skolan fick tandborstar och tandkräm av henne och fick lära sig hur de ska borsta och varför.

Bilderna i det här reportaget visar att barnen, vid sidan av nyttan, tyckte det var roligt.

Eftersatt munhälsa Genom andra volontärer fick Miranda också besöka ett sjukhus och träffa patienterna där för att prata munhälsa.

Som i många fattiga områden blir hälsofrågor i allmänhet och munhälsa i synnerhet lätt eftersatt.

– När det gällde tandhälsa var de ändå ganska medvetna

Egentligen skulle jag utbilda barnen i engelska, men jag hörde av mig och frågade om jag kunde få ha munhälsoundervisning också och så blev det.

Miranda Nordström

FAKTA Tanzania Tanzania är en stat i Östafrika. Största stad är Dar es-Salaam, huvudstad är Dodoma. De brittiska kolonierna Tanganyika och Zanzibar förenades 1964 och blev då Tanzania.

Berget Kilimanjaro ligger i Tanzania, liksom en del av Victoriasjön. Landet har 53 000 000 invånare.

…men är väldigt öppna och positiva” om detta med socker, utom när det gällde läsk. De dricker väldigt mycket läsk, eftersom det kostar lika som vatten och vattnet i kranen inte går att dricka. Tandstatusen var inte optimal, berättar Miranda.

Kulturkrockar Hon kände att många elever var intresserade av det hon hade att säga. De flesta pratade swahili och Miranda fick ta hjälp av google translate ibland, men många av de äldre barnen och lärarna kunde engelska.

Med tolkning och teckenspråk och en stark vilja gick budskapet fram: Sköt om tänderna så bra det går!

Hon såg förstås också mindre positiva saker under sin vistelse och berättar om barnaga och barn med olika typer av problem som kallas ”dumma” och inte får hjälp.

Hon berättar också om en förlegad kvinnosyn och olika kulturkrockar.

Snart kände hon att det hon kunde bistå med ändå bara är en liten del av allt som behövs. Som så många som väljer att åka på volontärarbete i fattigare områden föddes en längtan att göra något mer.

Miranda vore inte Miranda om hon lät det stanna vid det.

– Min andra vecka startade jag en insamling via sociala medier. Jag fick in nästan 27 000 kronor på fyra dagar och kunde köpa läroböcker, ett ton majs, tvål och vatten till toaletterna och nya fotbollar. Det kändes jättebra.

Sedan hon kom tillbaka har många kollegor hört av sig och frågat om stipendiet och resan.

Min glädje har blivit större Hon förklarade att det är bland det bästa hon gjort – och att det utvecklat även henne på många sätt.

– Jag kände verkligen att jag utnyttjade min tid i Tanzania på ett bra sätt. Jag fick betalt för att göra det här och min glädje för jobbet har blivit ännu större. När jag kom hem tyckte jag att vi är väldigt bortskämda, att vi har mage att klaga när det finns människor som har så lite men ändå är så glada.

Hon funderar lite och slår fast: – Jag bär med mig många av de människor jag mötte och kan nog säga att resan gjort mig både tacksammare och gladare. n TEXT OCH FOTO: LENA NYBLAD TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

13

» GÄSTKOMMENTAR /KARIN FÄLLDIN Ska tänderna verkligen vara en del av kroppen?

Som tandvårdspolitiker förväntas jag ofta tycka att tandvården borde ingå i det allmänna högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvård. Tänderna är en del av kroppen heter det… Visst är tänderna en del av kroppen, munnen är ingen isolerad ö, men kanske är det just för att det finns ett separat spår för tandvården som tandhälsan är så god i Sverige.

Det finns en historisk förklaring kring uppdelningen mellan tänder och övriga kroppen. Det var helt enkelt inte samma yrkeskategori som behandlade de båda. Kroppen togs om hand av läkare. Tänder som var uttjänta skulle helt enkelt ”bara” extraheras av någon med tång. Ofta en smed eller barberare.

Etableringsfriheten för dem som erbjöd behandling, och valfriheten för patienten att vända sig till valfri behandlare var en självklarhet.

”Det finns en historisk förklaring kring uppdelningen mellan tänder och övriga kroppen.” Även i modern tid, då vuxentandvården till stor del är patientfinansierad, har etableringsfrihet och valfrihet setts som naturligt. Redan på 1990-talet infördes detsamma för den skattefinansierade barntandvården – Sveriges första vårdval.

Så vad är då de stora skillnaderna mellan den relativt fria tandvården och den

mer reglerade hälso- och sjukvården?

Jo, tillgänglighet och det förebyggande förhållningssättet. Utbud och efterfrågan styr primärt var tandvårdskliniker förläggs. Det ger en bra spridning av kliniker över hela landet, även i glesbygd.

Om landstinget/folktandvården stänger ner kommer snart en privat aktör och erbjuder vård. Att boka tid till tandvården är lätt, det finns en helt annan kapacitet än i hälso- och sjukvården som måste ta till regleringar om vårdgaranti för att ta emot patienter. Den viktigaste skillnaden är trots allt tandvårdens fokus på förebyggande vård och den helt avgörande egenvården. Ett synsätt som kommer ur själva grunden för tandvårdsstrukturen, att patienten har och tar eget ansvar över sin orala hälsa. På den punkten har sjukvården mycket att lära av tandvården.

Självklart är dagens system inte perfekt.

Det finns vissa grupper som faller mellan stolarna kring vad som är hälso- och sjukvård och vad som är tandvård. Det finns också människor, som trots försäkringskassans högkostnadsskydd för tandvård, inte har råd med den tandvård de är i behov av. Här finns potential till förbättringar av systemet, och det är till dessa grupper pengar borde riktas när högkostnadsskyddet ses över. Den sittande regeringen har i stället valt att rikta mest pengar till unga vuxna genom att förlänga barntandvården. En hedervärd vision om att fånga upp fler i den målgruppen, men som tyvärr innebär att mest pengar läggs på redan friska individer.

Karin Fälldin

”Då andra välfärdsföretagare misstänkliggörs och hotas av statliga regleringar och vinstförbud, är förtroendet fortsatt högt för tandvårdskliniker.”

På nationell nivå kan vi alltjämt konstatera att Sverige är topprankat i världen vad gäller tandhälsa och förebyggande tandvård. Då andra välfärdsföretagare misstänkliggörs och hotas av statliga regleringar och vinstförbud, är förtroendet fortsatt högt för tandvårdskliniker.

Jag tror att det finns två anledningar till det. Dels att tandvården verkar i sitt eget spår med ett separat högkostnadsskydd och dels för den höga kvalitet, service och tillgänglighet som Sveriges tandvårdspersonal ger till befolkningen varje dag. Stort tack för det!

OM KARIN. Karin Fälldin är utbildad tandhygienist. I dag Centerpartiets gruppledare och talesperson i hälsooch sjukvårdsfrågor inom Stockholms läns landsting. Du når henne på karin.falldin@centerpartiet.se.

14

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

PLATSANNONSER

Vill du som tandhygienist arbeta inom Uppsalas ledande specialisttandvård?

Folktandvården i Uppsala län rör sig hela tiden framåt och ger en högkvalitativ vård utförd av erfarna och drivna medarbetare.

Vi söker nu dig som är tandhygienist och som vill vara med och utveckla framtidens specialisttandvård.

Hos oss finns en bred kompetens inom alla specialistområden och vi har flera forum och nätverk för att sprida och hämta kunskap.

I vårt arbete att vara en bra arbetsgivare erbjuder vi flera utvecklingsmöjligheter och vi har nöjda medarbetare.

Vi rekryterar nu tandhygienister till två av våra specialistkliniker, båda belägna i centrala Uppsala: Tandhygienist – Pedodonti Tandhygienist – Parodontologi Hos oss växer kunskap och människor Läs mer på ftvuppsala.se/ledigajobb

Privatkliniken Min Tandläkare i Göteborg är en väletablerad klinik med stort patientunderlag, endast vuxenpatienter. Vi utför mycket protetik och ligger i framkant med digitala avtryck och eget tandtekniskt laboratorium. Vi utför alla implantatoperationer på vår klinik.

Vi söker engagerad, driven och självständig tandhygienist som vill ta väl hand om våra patienter Vår duktiga hygienist ska gå i pension efter 30 år på kliniken så nu letar vi efter dig som har samma glöd.

Vi lägger stor vikt vid att erbjuda våra patienter den bästa och modernaste tandvården. Teamet är väl inarbetat och består av 10 personer varav tre är tandläkare och en hygienist. Vi söker dig som brinner för ditt yrke och har en god förmåga att ”få med patienten på tåget”. Du har några års erfarenhet och tycker om att göra behandlingar som förbättrar patientens hälsa på lång sikt. Det finns stora möjligheter för dig att utvecklas. Som person är du glad och positiv och vill vara en del av vårt team.

Tjänsten är heltid. Välkommen att söka senast 9/3 till: maria.zachrisson@mintandlakare.com

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

15

5 Nätverk!

Skicka

www.tandhygienistforening.se info@tandhygienistforening.se

STHF:s lokalföreningar Från Skåne till Norrbotten BLEKINGE Karin Danielsson karin.danielsson@ltblekinge.se

SKARABORG Katarina Olofsson katarina.a.olofsson@vgregion.se

DALARNA Majt Arkeberg majt.arkeberg@ltdalarna.se

SKÅNE Elisabet Brunde tandhygenisterna.skane@gmail.com

GOTLAND Karin Palmenfelt karin.palmenfelt@gotland.se

STOCKHOLM Carina Thuresson carina.tandhygienist@gmail.com

GÄVLEBORG Sara Hed Rann sara.hed.rann@regiongavleborg.se

SÖDERMANLAND Karin Gezelius karin.gezelius@dll.se

GÖTEBORG Patricia Carlsson pattecarl72@gmail.com

SÖDRA ÄLVSBORG Eva Skogsberg eva.l.skogsberg@vgregion.se

HALLAND Birgitta Kollar birgitta.kollar@regionhalland.se

UPPLAND Annelie Mattsson annelie.mattsson@ptj.se

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN Eva Andersson evagunni@gmail.com

VÄRMLAND Anna Filipsson anna.filipsson@liv.se

JÖNKÖPING Susanne Roos Girmalm susanne.girmalm.roos@rjl.se

VÄSTERBOTTEN Elizabeth Namakula elizabeth.namakula@vll.se

KALMAR Eleonor Johansson eleonor.t.johansson@hotmail.com

VÄSTERNORRLAND Viveca Magnusson viveka.magnusson@lvn.se

KRONOBERG Ulrika Tegsved Lindroth ulrika@tegsved.se

VÄSTMANLAND Pia Abrahamsson pia.abrahamsson@regionvastmanland.se

Monica Ringdahl

NORDVÄSTRA GÖTALAND Kristina Andersson

Birgitta Jönsson

kristina.ann-britt.andersson@vgregion.se

ÖREBRO Anna Grundström anna.grundstrom@regionorebrolan.se

NORRBOTTEN Christina Björling christina.bjorling@norrbotten.se

ÖSTERGÖTLAND Lena Grönström lena.gronstrom@gmail.com

16

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

Styrelsen för Sveriges Tandhygienistförening Ordförande Yvonne Nyblom yvonne.nyblom@tandhygienistforening.se 073-366 63 99

Vice ordförande och ekonomiansvarig Ingela Jägestrand ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se 070-144 32 74

Ledamöter Fouzieh Eliassy fouzieh.eliassy@tandhygienistforening.se

monica.ringdahl@tandhygienistforening.se

birgitta.jonsson@tandhygienistforening.se

Ulrika Lindroth ulrika.lindroth@tandhygienistforening.se Marie Sand marie.sand@tandhygienistforening.se

VÄLKOMMEN TILL TANDHYGIENISTDAGARNA 22 – 24 APRIL 2018

Äldres hälsa, periimplantit och friskvård för hjärnan WISBY STRAND, VISBY

Föreläsningar med Jan Derks, Jessica Skogh Andersson, Pia Skott, Yngve Gustafson och Marie Ryd Vetenskapligt program Socialt program Dentalutställning Mer information på tandhygienistdagarna.se Stolt sponsor av TandhygienistDagarna 2018

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

17

PASSION • PEOPLE • ENTREPRENEURSHIP • CONTINUOUS IMPROVEMENT • SIMPLICITY • COLLABORATION

TA NÄSTA STEG I DIN UTVECKLING Nu söker vi fler tandhygienister som vill vara med och skapa Sveriges bästa tandvård. Kom och ta del av alla möjligheter inom Smile Tandvård.

Vi erbjuder dig trygg vidareutveckling och nästa steg i din karriär.

Välkommen att bli en del av oss.

NU SÖKER SMILE: TANDHYGIENIST LULEÅ • LUND • MARIESTAD • VÄXJÖ Ansök eller skicka en spontanansökan: www.smile.se/karriar

Professionell rengöring med ProphyCare® ProphyCare® Prophy Paste är oöverträffad vad gäller hanterbarhet, handhavande och applicering. Den unika formeln gör pastan stänkfri och homogen, den torkar inte heller ut, vätskar sig eller separerar. Tjockare lager av plack och tandsten avlägsnas enkelt med Blå eller Grön liksom att Röd och Gul ger vackra polerade ytor.

Pastan efterlämnar en frisk och behaglig mintsmak efter varje behandling.

18

8018_01_25_174x127mm_ProphyPaste_TandhygenistTidningen_Directa_DirectaDentalGroup_.indd 1 TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

2018-01-29 09:52:40

Nya Sensodyne Rapid Relief

VERKAR SNABBT

Hjälper patienter att få SNABB LINDRING MOT ILNINGAR

Nya Sensodyne Rapid Relief är en unik formulering som är utvecklad för att ge snabb och hållbar ocklusion av dentinkanalerna. Den ger kliniskt bevisad lindring på bara 60 sekunder när du borstar de känsliga områdena.

Sensodyne Rapid Relief ger patienterna ett långvarigt skydd mot ilningar och det påverkar deras dagliga liv.4,5 *Med borstning 2 gånger dagligen Referenser: 1. Accepted for presentation at IADR 2017, Abstract no: 2631820. 2. GSK Data on File 207211. January 2017. 3. Accepted for presentation at IADR 2017, Abstract no: 2635085 4. Parkinson CR et al. Am J Dent. 2015 Aug;28(4):190–196. 5. Baker S et al. Longitudinal validation of the Dentine Hypersensitivity Experience Questionnaire (DHEQ). Poster presented at: IADR/AADR/CADR General Session & Exhibition; 2013 March 20–23, Seattle, Washington.

Varumärken ägs av eller licensieras till GSK-koncernen. ©2017 GSK-koncernen eller dess licensgivare.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN CHSE/CHSENO/0023/17 | NR 1/2018 19

Möter du rökare och snusare som oroar sig över sin munhälsa?

Tipsa om nya Clinomyn Clean & Fresh.

Finns på apotek.

Nya Clinomyn Clean & Fresh munskölj är speciellt framtaget för tobaksbrukare.

Resultatet är en renare känsla, friskare andedräkt och bättre munhälsa.

7 av 10 upplever en förbättrad munhälsa redan efter två veckors användning.* Läs mer på clinomyn.com

Bäst är så klart att sluta röka helt. På slutarokalinjen.se får man hjälp.

20

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018 * Enligt ett sensoriskt test utfört 2017 av Eurofins Denmark på tobakabrukare.

DÅ & NU

REDAKTÖRSRADER / OLLE SJÖSTEDT

1971

Både lätt- och hårdtuggad lättuggad.

I det här numret skriver en av Sveriges ledande matjournalister, Jens Linder, en krönika om mat. Han har arbetat både på stjärnkrogar, skärgårdsbåtar och gamla stadshotell.

Men Jens har också en bakgrund som sommarjobbare inom långvården. Med det som utgångspunkt reflekterar han om lättuggad, livsnödvändig och puread mat. För det fanns en tid då all mat var följsam och lättäten. Vi åt mer med gommen än med tänderna…

Utan förakt, men av omsorg, skriver Jens om betydelsen av matens ringa tuggmotstånd för att de gamla skulle få i sig näring. Dagens variation av krispigt, mjukt, knaprigt och såsigt förutsätter god tandhälsa. Tänkvärt, eller hur! det skrivna ordet.

Föregångare till våra dagars tidningar fanns i romarriket för mer än 2 000 år sedan. Slavar gjorde kopior av meddelanden om viktiga händelser. Händelserna blev till skrifter som såldes till välbeställda romare. En sann, men nedslående historiebeskrivning.

Avsevärt mer uppmuntrande, positiv och uppbygglig är vår föreningstidnings historia. Från att Tandhygienistbladet närmast var ett kopierat protokoll, har STHF i dag ett magasin vars innehåll du kan påverka och avkräva en snygg presentation.

Vad menar jag? Jo, att tidningen ska innehålla en mix av nyheter och reporta-

ge, vara ett forum som speglar aktuell forskning och där fackliga frågeställningar har en given plats. Kort sagt – ett självklart yrkesforum.

Vi är inte där än, men en god bit på väg.

Våra annonsörer är många, återkommande och nöjda. Det gör att TandhygienistTidningen kan bära sina kostnader för produktion och distribution.

Vi som gör tidningen vill ha kontakt med våra läsare, särskilt med dig som är medlem i STHF. Vi vill ha dina synpunkter på innehållet.

Korsordet visade sig vara mycket uppskattat.

För mig var det ett trevligt sätt att få kontakt. hårdtuggad. Strax

kommer ett mål upp i Stockholms tingsrätt. Kort resumé: en tandhygienist tar emot en patient som söker hjälp för en vass framtand. Vid samma tillfälle görs även en depuration av tandsten. En riklig blödning.

14 dagar efter behandlingen uppkom en hjärnabcess. Ärendet anmäls som patientskada, sedan vidare till Patientskadenämnden.

Avslag, för att i närtid hamna i domstol.

Ska vi följa upp detta?

Platsar ämnet i tidningen? Har vi för lite hårdtuggat material av det här slaget i tidningen?

Vid slutet av det här året, 1971, kunde Sveriges Tandhygienistförening summera antalet medlemmar till 70.

Föreningen håller den första kursen, Tandköttfickans anatomi och för diskussioner om på vilket sätt det kan vara möjligt att bedriva kursverksamhet. Styrelsen, med Barbro Jern som ordförande, tar beslutet att kursverksamheten ska vara fristående från andra organisationer.

Förmodligen protokollfördes beslutet på föreningens första skrivmaskin som köptes begagnad det här året.

2018 I slutet av januari i år blir en av STHF:s långsiktiga frågor, en ny examensordning för tandhygienistutbildningen, glödhet i både lokal- och riksmedier.

Ansvarig minister i regeringen, Helene Hellmark Knutsson, lovar: – Innan årets slut ska vi ha lagt fram ett förslag om en förändrad tandhygienistexamen.

Trägen vinner, det vill säga hårt och långsiktigt arbete ger resultat. Låt oss se till att frågan om ny examensordning inte förhalas eller glöms bort under valåret.

redaktion@tandhygienistforening.se

Tandhygienist Dardana Gashinus, folktandvården Kortedala

– Brinner du för att hjälpa? Åk!

”Jag förstår nu att uppskatta det vi har i Sverige.

Vi är så lyckligt lottade”.

INTERVJU: MARIE SKOGLUND

Hej Dardana. Du har varit med ett tandvårdsteam i Kapstaden. Berätta.

– Varje höst sedan 2008 skickar Folktandvården Västra Götaland två team till en tandvårdsklinik i sydafrikanska Kapstaden. Det är i samarbete med stiftelsen Ncuma Tandhälsa och University of the Western Cape. Vi är stationerade i olika kåkstäder och jag var på en statlig klinik i Gugulethu.

Hur upplevde du det?

– Det är blandade känslor.

Det finns ett enormt vårdbehov och utrustningen fungerade

inte alltid. Vi fick göra det bästa med det vi hade. Karies och parodontit är de stora problemen och främst utfördes extraktioner och tandrengöring. Patienterna betalar i tre nivåer för tandvård, beroende på inkomst. På vår klinik var behandlingen gratis, eftersom fattigdomen var så utbredd.

berättade vad vi skulle göra blev de mycket tryggare.

Vilken var er viktigaste insats?

– I Sverige är vi väldigt omhändertagande och det uppskattades mycket. Många som kom var oerhört rädda för tandvård. När vi visade och

Skulle du uppmuntra andra att åka ner?

– Ja, om du brinner för att hjälpa och tror att du klarar av att det inte fungerar hela tiden.

Ansökan kommer ut i början av året.

Fick barnen några klistermärken?

– Nej, inga klistermärken, men vi hade med en hel del som tandborstar, tandkräm och pennor. Barnen blev väldigt glada.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

21

Tandhygienisttrio bemannar klinik i glesbygd TEXT OCH FOTO: FREDRIK MÃ…RTENSSON 22

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

Grafik: Olle Sjöstedt

Luleå

Storuman

Skellefteå E 12 E4

Sävar Umeå

I nordväst, glesbygdskommunen Storuman med utmaningen att hantera frågor om kompetensförsörjning och bemanning inom tandvården.

25 mil åt sydost, Sävar ett litet samhälle med 3 000 invånare. En del av en expansiv region, 1,5 mil norr om Umeå.

Tre veckor på hemmakliniken och den fjärde på en gästklinik som saknar fasta tandhygienister. Så har jobbvardagen sett ut för de tre tandhygienisterna vid Folktandvården i Sävar under 2017. I Västerbotten har en modell för att stödja glesbygdskliniker växt fram.

Sävar utanför Umeå är hemmakliniken för Elizabeth Namakula, Cecilia Eriksson och Maria Bergström.

Var fjärde vecka förstärker de kliniken i Storuman som saknar tandhygienister.

i har inga eftersläpningar av tider för hygienistpatienter här i Sävar och då har det känts meningsfullt att hjälpa en klinik som har det svårare med bemanningen, säger Elizabeth Namakula, en av tandhygienisterna vid Folktandvården Västerbottens klinik i Sävar.

Tillsammans med Cecilia Eriksson och Maria Bergström har hon jobbat i Storuman var fjärde vecka och även på tandläkarsidan har Storuman fått stöd från andra kliniker inom organisationen.

Del av Umeåregionen När vi besöker Sävar är det lite av fredagslugnet som håller på att lägga sig över kliniken med eftermiddagens sista patienter i behandlingsrummen.

Ett litet samhälle med 3 000 invånare

som samtidigt är en del av en expansiv region, 1,5 mil norr om Umeå.

En bit från kliniken – som har patienter i området mellan Umeå och Robertsfors samt en bit inåt landet – går E4:an och om ett tiotal år kan samhället även få del av järnvägsförbindelser med bygget av Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå.

Lättare för kommuner i inlandet Som kontrast finns fjäll- och gränskommunen Storuman 25 mil bort. Det är den verkligheten som Folktandvården Västerbotten har att hantera tillsammans med utmaningar att klara kompetensförsörjningen.

Generellt är det betydligt enklare att rekrytera till kliniker som Sävar vid kusten än till inlandskommuner.

– Vi har förstås funderat mycket TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

23

»

FAKTA Folktandvården i Västerbotten Cirka 600 medarbetare och kliniker i länets samtliga 15 kommuner.

Totalt ett 30-tal allmäntandvårdskliniker och därmed med 267 000 invånare, och där vissa kommuner har färre än 4 000 invånare, ett av Sveriges mest decentraliserade kliniknät. Inriktningen är att skapa världens bästa tandvård 2020.

Storumankliniken har 6 tjänster och omkring 1 900 patienter, Sävarkliniken 14 tjänster och 4 300 patienter.

(Källa: vll.se)

Arbetsveckan i Storuman innebär fullt fokus på arbetet. Allt har varit väldigt bra ordnat, bland annat med en lägenhet, säger Maria Bergström.

Elizabeth Namakula, som har busspendlat Sävar-Storuman, tycker att villkoren för att jobba som tre-ettor varit rimliga.

” Likt tårtbitar sträcker sig allmäntand- vårdens tre enheter från kust till kust” »

kring hur man kan hitta lösningar och en del är den förändring av organisationen som genomförts.

Tidigare var inlandet ett eget område, men nu har vi tre basenheter för allmäntandvården som likt tårtbitar sträcker sig från kusten och inåt landet: syd, mitt och nord, säger Ingela Näslund, avdelningschef och ansvarig för Sävarkliniken.

Två kliniker i Storuman I hennes avdelning ingår även de båda klinikerna i Storumans kommun, dels i centralorten Storuman och dels en mindre entandläkarklinik i Tärnaby.

– Därmed blir det betydligt enklare och smidigare att hitta lösningar än om man behöver gå över basenhetsgränserna. Det löste sig också smidigt med just de tre tandhygienister som växlat mellan Sävar och Storuman. Det har fungerat fantastiskt bra. Lösningen har gjort att vi kunnat möta tandvårdsbehovet i Storuman förhållandevis bra, trots brist på fasta behandlare, säger Ingela Näslund.

24

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

Sedan i våras finns enbart fasta tandsköterskor vid Storumankliniken och någon direkt ljusning i sikte för att fylla vakanserna finns inte. Brist på tandhygienister är ett ganska nytt fenomen i Västerbotten.

– Tack och lov är patienterna väldigt förstående och med den rörlighet

– Lösningen har gjort att vi har kunnat möta tandvårdsbehovet i Storuman förhållandevis bra, trots brist på fasta behandlare.

Ingela Näslund, avdelningschef och ansvarig för Sävarkliniken

som finns bland unga tandläkare och hygienister i dag får de nog vänja sig vid att möta olika behandlare från gång till gång.

Tidigare har Folktandvården i ett par av de nordligaste länen arbetat med mer informella internstafetter för att täcka upp för vakanser.

Tandläkare som tre-ettor Inom Folktandvården Västerbotten har modellen med ”tre-ettor” nu etablerats.

Det började bland tandläkarna, där arbetsgivaren ser ett värde att särskilt unga tandläkare kommer ut till en mindre klinik och får bred klinisk erfarenhet.

Det finns även ett arbetssätt med mer erfarna tandläkare som med provision arbetar på en klinik i inlandet.

På hygienistsidan är tre-ettor ett nytt arbetssätt som tandhygienisterna i Sävar prövat.

– Vi fick frågan från Ingela i början av året och med det upplägg som presenterades kändes det intressant att prova. Även vi märker ju av att organisationen förändrats och att kust och

inland hänger ihop på ett annat sätt än tidigare, säger Cecilia Eriksson.

Fullbokad Hon kan, nästan utantill, 25-milaresan längs Blå vägen (E12:an) från kusten via Lycksele upp till Storuman vid det här laget.

Bilresa ”upp” på söndag eftermiddag tillsammans med kollegan Maria Bergström. Fullbokat med patienter till tidig kväll måndag–torsdag och hemma igen torsdag kväll.

– Det blir nästan allt fokus på jobb med en komprimerad vecka, men allt har varit väldigt bra ordnat. Folktandvården hyr en lägenhet som vi kunnat disponera, säger Maria.

– Mottagandet från patienter och kollegor har också varit väldigt positivt.

Man blir uppskattad när det finns några tandhygienister lokalt, säger Cecilia Eriksson.

Skiljer sig arbetsuppgifterna i Storuman jämfört med Sävar?

– Nej, inte direkt. Skillnaden är väl bara att vi inte är vana att ha asylsökande som patienter i Sävar, eftersom det inte funnits asylboenden kring Sävar.

Det är nytt att jobba med tolkstöd över telefon.

Pendlar med buss Elizabeth Namakula har jobbat lite annorlunda under Storumanveckorna med patienter från måndag–fredag och busspendlat till Storuman.

Hon tycker att villkoren för att jobba som tre-ettor varit rimliga.

Tandhygienisterna får en extra ersättning på 4 000 kronor för de veckor de arbetar på gästklinik – motsvarande belopp för tandläkare som jobbar enligt tre-ett är 6 000 kronor.

– Men vi har även en liten andel av intäkterna och arbetsgivaren står för reseomkostnader och traktamente, säger Elizabeth Namakula.

Blir det en fortsättning?

– Ja, jag kommer att skriva på för en ny period. Det har varit så pass givande och så blir det också lite extra på lönen.

Så länge det går ihop med familjesituationen och att vi hinner med det vi ska göra här i Sävar, så känns det bra att fortsätta.

Cecilia Eriksson kommer däremot att sluta som tre-etta.

– Jag har jobbat en del inom Folk-

– Vi fick frågan från Ingela Näslund (ansvarig för kliniken i Sävar) i början av året och med det upplägg som presenterades kändes det intressant att prova. Mottagandet från patienter och kollegor har också varit väldigt positivt. Man blir uppskattad när det finns några tandhygienister lokalt.

Cecilia Eriksson, tandhygienist som provat modellen med ”tre-ettor”,men som väljer att i framtiden arbeta mer mot skolor och BVC.

tandvårdens preventionsgrupp och framöver blir det ännu mer av det mot skolor och BVC. Bland annat Tobaksfri duo för att få bort rökning och snusning bland skolungdomar samt länets stora hälsosatsning Salut. Det skulle vara svårt att kombinera det med jobb i Storuman var fjärde vecka.

Ingela Näslund är tacksam över den resurs som tandhygienisterna från Sävar varit i Storuman under året.

– Förhoppningen är att kunna bygga vidare på arbetssättet och att fler tand-

hygienister kan tänka sig att jobba som tre-etta. Men från arbetsgivarhåll har vi full förståelse att det kan passa i vissa perioder och i andra perioder inte. Allt bygger på frivillighet. n

FAKTA TRE-ETTOR. En beprövad internstafettmodell i Västerbotten bland tandläkare sedan något år. Nu ges även tandhygienister möjligheter till en högre lön under veckor på en glesbygdsklinik.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

25

LÅT OSS GE DINA PATIENTER ORAL-B´S MEST AVANCERADE SKONSAMMA RENGÖRING. NYA SENSI ULTRATHIN: ÖVERLÄGSEN RENGÖRING* SOM ÄR SKONSAM MOT TANDKÖTTET I ETT ENDA BORSTHUVUD

VANLIGA BORSTSTRÅN För effektiv plackborttagning

ULTRA-TUNNA MJUKA BORSTSTRÅN För en skonsam borstning längs med tandköttet

Läs mer på www.oralb.se

*jmf med en vanlig manuell tandborste. © 2016 P&G

26

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

continuing the care that starts in your chair

Foto: Jim Cordts

Tandhygienisternas representanter Maria Ossner, Monica Ringdahl och Emma Gutlic är lyriska över utvecklingen sedan 2007, men dagens problem kring bemanningen blir allt svårare.

Dubbelt så många tandhygienister Störst i världen och bara tio år gammal.

Folktandvården i Västra Götalandsregionen är unik och tandhygienisterna har fått spela en central roll sedan starten 2007.

Nu stundar ett vaktombyte i ledningen.

Den avgående tandvårdsdirektören, hans efterträdare och facket är överens om framtidens största utmaning; – Bemanning, bemanning, bemanning.

mycket vatten har hunnit rinna under Götaälvbron, ett stenkast ifrån Folktandvårdens huvudkontor, sedan 2007. Året när Mona Sahlin valdes till partiledare för Socialdemokraterna, Jan Börklund blev partiledare för Folkpartiet, Serbien vann Eurovision Song Contest och amerikanen Steve Jobs lanserade en ny produkt som hette Iphone.

På västkusten slogs folktandvården samman i Västra Götalandsregionen som omfattar de gamla landstingen i TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

27

»

FAKTA Folktandvården i Västra Götalandsregionen Bildades: 2007 Omfattar: 49 kommuner i Södra Bohuslän, Södra Älvsborg, Göteborg, Skaraborg och Fyrbodal.

Anställda: 3 100 Antal kliniker: 157, varav 48 specialisttandvårdskliniker.

Antal besök: 650 000/år.

Omsättning: 2,4 miljarder kronor.

Gunnar Eriksson lämnar inom kort jobbet som tandvårdsdirektör.

Karriären började som ekonom på SKL, Göteborgs stad och ekonomichef på Folktandvården 1990.

”Tandhygienisterna står i centrum för det förebyggande arbetet” »

Södra Bohuslän, Södra Älvsborg, Fyrbodal, Göteborg och Skaraborg.

Världens största I ett svep skapades världens största tandvårdsorganisation med över 3 100 anställda och 157 kliniker, varav 48 specialisttandvårdskliniker. Med sina drygt 650 000 patientbesök om året är man i dag överlägset störst i Sverige.

Näst störst i världen är tandvården inom den amerikanska militären.

Gunnar Eriksson, som nyligen gick i pension, utsågs 2007 till tandvårdsdirektör. Under hans tid har antalet tandhy-

Vårt mål är att det ska bli en tandhygienist per tandläkare förre 2022.

Gunnar Eriksson 28

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

gienister fördubblats, från 200 till 400, och fler ska det bli.

– Det lite av en slump att jag blev tandvårdsdirektör. Då arbetade jag som ekonomichef inom Folktandvården i Göteborg och min chef slutade plötsligt.

Jag fick frågan och tackade ja. Sökte senare jobbet som chef för nybildade Folktandvården Västra Götaland och det blev mitt.

Förebyggande åtgärder främst Redan från början 2007 bestämde sig ledningen för att satsa på förebyggande åtgärder i stället för (dyrbara) reparationer av tänderna. Tandhälsan ses som en del av den allmänna hälsan och det förebyggande arbetet ger stora samhälleliga vinster.

Koncept som Frisktandvård, FRAMM (Flour, Råd, Arena, Mat, Motivation), Tandhygienist i kommunen med flera lanserades. Frisktandvård i Folktandvården, som började som pilot-

projekt i Göteborg och Tanumshede, är nu rikstäckande och väntas passera en miljon avtal under 2018, varav 200 000 i Västra Götalandsregion.

Tandhygienister i centrum Man har nyligen gått i bräschen och börjat publicera ett odontologiskt bokslut för att få bra faktaunderlag för framtida beslut.

– Vår vision 2007 var och är fortfarande ”Frisk i mun hela livet”, säger Gunnar Eriksson.

– Tandhygienisterna står i centrum av det förebyggande arbetet. De har en bredare utbildning än tandläkare i att få patienterna att arbeta med egenvård.

– Vi har jobbat målmedvetet att bredda arbetsuppgifterna och ansvar för både tandsköterskor, tandläkare och tandhygienister.

– I början fanns 0,4 tandhygienister per tandläkare inom organisationen.

I dag ligger siffran på 0,8 och målet är att senast 2022 nå en tandhygienist per tandläkare.

– Ju fler tandhygienister, desto fler nöjda och friska patienter, säger Gunnar Eriksson.

Utbildar vårdpersonal Ett uppmärksammat projekt, Tandhygienist i kommun, ska nu utökas till

Foto detta uppslag: Jim Cordts

ytterligare fem kommuner i regionen.

I projektet utbildas vårdpersonal av tandhygienister i konsten att bland annat vårda äldres tänder.

Tandhygienisternas fackliga representanter är ganska nöjda med utvecklingen, men vill mer.

– När jag började som tandhygienist 1984 var det inte självklart att man ingick i arbetslaget på en klinik, säger Maria Ossner.

– Nu har vi en självklar roll med fokus på rådgivning och de första undersökningarna. Vi får fler och fler uppgifter och ökad status.

Det håller kollegerna Monica Ringdahl och Emma Gutlic om.

– De senaste tio åren inom Västra Götalandsregionen har verkligen gynnat våra medlemmar, säger Monica Ringdahl.

– Men ett nygammalt problem oroar.

Det blir allt svårare att bemanna klinikerna. Speciellt när det gäller tandhygienister och tandsköterskor.

För få utbildas Folktandvården i regionen letar just nu med ljus och lykta efter ytterligare 41 tandhygienister. En näst intill hopplös uppgift eftersom bristen är rikstäckande.

Bristen på tandläkare och tandsköterskor i regionen ligger på 32 respektive 28 personer.

– Alldeles för få utbildar sig till tandhygienister, säger Gunnar Eriksson. Vi jobbar hårt med att högskolan i Skövde ska starta en utbildning i början av 2019.

– Under tiden måste vi söka nya vägar och framför allt behålla och utveckla den personal vi redan har.

Vill se mer flexibilitet Personalomsättningen inom Folktandvården i regionen varierar mellan de olika arbetsgrupperna. Bland tandhygienisterna ligger det på 6,3 procent i år, medan tandsköterskorna ligger på 3,4 procent. Sjukfrånvaron är också ett problem.

Från fackets sida kommer krav om högre löner, ökad bemanning och mer flexibla arbetsscheman för att behålla personalen. Men också att ta tillvara pensionärer som vill jobba som timanställda.

– För många yngre tandhygienister kan det vara svårt att få ihop livspusslet och då behövs mer flexibla arbetsscheman på klinikerna, säger Emma Gutlic.

– Bristen på personal har skapat långa väntetider som klinikerna försöker lösa med lördagsöppet, men det tär på krafterna.

Ingångslönen för tandhygienisterna ligger i dag på 23 500 kronor medan

– När jag började som tandhygienist 1984 var det inte självklart att man ingick i arbetslaget på en klinik.

I dag har vi en ökad status, bland annat till följd av fler och fler uppgifter, säger tandhygienist Maria Ossner.

högsta lön för tandhygienister som är chefer ligger kring 52 000 kronor.

– Höj ingångslönen till 25 000 kronor, säger Monica Ringdahl. Vårt mål är att lönerna för 90:e percentilen ska vara mellan 37 000 och 38 000 kronor.

– Annars har vi svårt att konkurrera med den privata sektorn.

Ann-Charlotte Sundelin blir ny tandvårdsdirektör. De här nyckelfrågorna pekar hon ut.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

29

»

”Vår uppgift blir att främja det som patienterna gör i hemmet” Ann-Charlotte Sundelin är ny tandvårdsdirektör. Hon är tandläkare i grunden och 59 år ung, varav 35 år inom Folktandvården. Nu senast som tandvårdschef för specialisttandvården med över 600 anställda.

Bemanning och digitaliseringen av verksamheten är de två frågor som ligger högt på prioriteringslistan.

– Det finns två frågor som står högt på prioriteringslistan, säger hon. Bemanning och digitalisering av verksamheten.

– Att importera tandhygienister från Portugal är välkommet, men löser inte grundproblemet. Vi måste satsa på att utöka antalet utbildningsplatser.

– Även om utbildningen kommer igång i Skövde 2019 kommer det dröja tre år innan de utexamineras.

Två huvudfrågor – Bemanningen är ett stort bekymmer.

Det är också viktigt att vi kan behålla vår personal och se till att göra Västra Götalandsregionen till en attraktiv arbetsplats.

– Vår arbetsbörda ökar successivt då befolkningen i regionen ökar och det behövs välutbildade och motiverade medarbetare.

– Digitaliseringen av verksamheten är också viktig för att kunna effektivisera arbete och frigöra resurser, säger Ann-Charlotte Sundelin.

– Vi kommer att prova distanskonsultationer, vilket innebär att uppkopplade tandläkare och tandhygienister i allmäntandvården kan konsultera specialister med hjälp av ny teknik. Vi tror att detta medför att tillgängligheten till specialisttandvård ökar genom att remisserna blir färre. Dessutom innebär det en kompetenshöjning för allmäntandvården och ett roligare arbete.

– I framtiden tror vi att datorer med artificiell intelligens, ai, kan användas för läsning av röntgenbilder. Någonting som redan testas inom vården.

– Den mesta tandvården sker i hemmet och vår uppgift blir att främja det som patienterna gör rätt och inte bara titta på vad de gör fel.

– Tandhygienisters roll blir allt mer viktig som coacher för patienterna, säger Ann-Charlotte Sundelin. n TEXT: JIM CORDTS 30

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

Ann-Charlotte Sundelin, ny tandvårdsdirektör inom Folktandvården i Västra Götalandsregionen.

Ann-Charlotte Sundelin är en riktig veteran inom Folktandvården där hon började 1982.

Hon lämnar jobbet som chef för specialisttandvården.

Foto: Jim Cordts

»

Finns på alla APOTEK!

PAROEX®

sponsor a o lt v St STHF:s

TANDHYGIENISTDAGAR 2018

9 av 10 tycker att Paroex smakar bättre! * • Klorhexidin-skölj med GOD SMAK - Patienten fullföljer ordinationen

• Optimal koncentration

- 0,12 CHX + CPC ger lika bra effekt som 0,20% CHX och färre biverkningar

Maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10 för prover!

* I en undersökning utförd på 125 specialisttandvårdskliniker.

GUM Sverige

SunstarGUM.se TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

31

Ultradent Products Nordics

SPOTLIGHT YOUR SMILE • Effektiv tandblekning med 6% väteperoxid för hemmabruk • Behändigt och klart att använda redan direkt ur förpackningen TM

• UltraFit tray anpassar sig perfekt efter patientens personliga leende – för en behaglig blekningsprocedur För mer information kring Opalescence tandblekningsprodukter gå till www.opalescence.com/se.

U LT R A D E N T. C O M / E U © 2018 Ultradent Products, Inc. All Rights Reserved.

32

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

Innan UltraFit tray har använts i munnen UltraFit tray efter bara 10 minuter i munnen

SEMINARIERAPPORT: TOBAKSPREVENTION Foto: Colourbox

SEMINARIUM Tobaksprevention och tobaksskador – experterna ger besked Arrangör: Tandvård mot Tobak Medverkande: Lena Sjöberg, Tandvård mot tobak Hans Göransson, Sveriges Tandläkarförbund Yvonne Nyblom, STHF Ingela Throzell, leg. tandhygienist i Kalmar län, styrelseledamot i Tandvård mot Tobak Johanna Reuterving Smajic, leg. tandhygienist i Kalmar län, styrelseledamot i Tandvård mot Tobak Jan Michael Hirsch, professor emeritus vid Uppsala universitet

Effekten av tobaksbruk: Tydliga och synliga skador i munhålan Fyra starka skäl till att tandvården arbetar mot tobaksbruk: Vi har regelbunden kontakt med stora delar av befolkningen trots att de inte är sjuka.

Vi har kännedom om patientens anamnes, där tobaksbruk ingår.

Kom ihåg, även vattenpipa och e-cigaretter!

Vi kan visa på synliga skador i munhålan.

Vi är utbildade till och är vana att föra hälsosamtal.

Hur ska vi göra?

1. Visa på tydliga samband i munhålan och rekommendera patienten att sluta.

2. Ta reda på hur motiverad patienten är. Är patienten beredd att sätta ett stoppdatum eller har patienten över huvud taget inte tänkt tanken på att sluta?

3. Ge råd hur patienten kan gå tillväga och tala om vart patienten kan vända sig.

4. Skicka remiss för rökavvänjning eller lämna ut kontaktuppgifter till Sluta röka-linjen.

5. Följ upp.

Läkemedel kan framgångsrikt underlätta för patienten att bli tobaksfri.

Legitimerad tandhygienist har förskrivningsrätt på läkemedel med ATC-kod N07BA01 vid nikotinberoende (HSLFS 2016:34, bilaga 2).

Tuggummi när suget kommer Den som har starkt nikotinberoende (röker 20 cigaretter per dag eller mer) behöver starta med 4 mg styrka för att sedan övergå till 2 mg.

Tuggummit tuggas 8–10 gånger. Tabletten sugs på en liten stund innan den placeras i omslagsvecket och får vila tills smaken i munnen avtagit, då det är dags att tugga eller suga en stund igen.

Proceduren upprepas tills sugtabletten har lösts upp. Tuggummit spottas ut efter max 30 minuter. Ett nytt tuggummi eller en ny tablett tas när nästa sug uppstår.

Maxdos är 15 stycken med 4 mg eller 24 stycken med 2 mg nikotin per dag.

Det är viktigt att inte underdosera, men oftast räcker 8–12 stycken per dag och mängden minskas successivt.

En 28 dagars behandling med tio stycken 2 mg sugtabletter/tuggummin kostar mindre än 530 kronor. Att röka

ett paket cigaretter per dag i 28 dagar kostar 1 790 kronor, att snusa en dosa per dag kostar 1 540 kronor.

Kontraindikationer för nikotinläkemedel finns att läsa om på fass.se.

Champix® (Vareniklin) eller Zyban® (Bupropion), som måste förskrivas av läkare, har fler biverkningar än nikotinläkemedel och fungerar bra även för den som vill sluta snusa.

Hälsorisker med e-cigaretter I dag använder många ”ofarliga” e-cigaretter som substitut för vanliga cigaretter eller som hjälp till att sluta röka.

Innehållet i e-cigaretter förefaller inte hälsosamt: nikotin (även i så kallade nikotinfria e-cigaretter), diverse carcinogena ämnen, formaldehyd, acetylaldehyd (tio gånger mer än i vanliga cigaretter), aluminium, nickel. Misstänkta hälsorisker med e-cigaretter är KOL, astma, högt blodtryck, hjärtsvikt, hjärtarytmi och lunginflammation.

Förgiftningssymtom kan visa sig som munblåsor, magsmärta, hjärtklappning, kräkningar, diarré, kallsvettningar, yrsel eller sveda i halsen. Olyckor har skett med exploderande batterier eller med husdjur som insjuknat efter att ha fått TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

33

»

Grad av nikotinberoende kan mätas med Fagerströms beroendeskala. Som underlag finns ett frågeformulär.

För att läsa mer om detta, se webbadressen i nedan.

»

Screening för oral cancer innebär att riskabel alkoholkonsumtion identifieras till exempel med hjälp av AUDIT. Webbadressen för att läsa mer finns i nedan.

I SIKTE: Framgångar i nivå med HPV-screening i sig vätskan. Dödsfall har till och med rapporterats efter att ett barn av misstag fått i sig e-vätska.

Värdet av att lyfta blicken Vid hälsosamtal med barn och ungdomar är det inte särskilt framgångsrikt att hota med sjukdomar som kan uppstå om några decennier.

Om blicken lyfts från munhålan och riktas mot barns situation här hemma och ute i världen kan intressanta samtal uppstå.

Agenda för hållbar utveckling Varför inte utifrån agenda 2030, WHO:s globala mål för en hållbar utveckling?

Mål 1, ingen fattigdom: sjukdom och för tidig död av tobaksbruk kostar samhället stora belopp. Rökning gör den fattige fattigare. Hur påverkar dessa förhållanden barns situation?

Mål 2, ingen hunger: de jordbruksarealer som används för tobaksodling skulle kunna föda 20 miljoner människor. Varför odlar vi inte mat i stället för tobak?

Mål 3, alla ska kunna leva ett hälsosamt liv: är det okej att barnarbetare varje dag får i sig nikotin motsvarande 50 cigaretter vid hantering av tobaksblad?

Mål 5, jämställdhet: vi blir friskare och lever längre, men lågutbildade och ekonomiskt svaga halkar efter i utvecklingen. Vilken makt har barn som tvingas arbeta efter skolan eller som arbetar i stället för att gå i skolan att själva forma sina liv?

Mål 6, rent vatten och sanitet: to34

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

baksodling och förädling av tobaksprodukter är en kemikalieintensiv industri med stor risk att utsläpp förgiftar grundvattnet. Gör ditt val att inte röka eller snusa skillnad?

Mål 8, anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt: tobaksodlare är ofta livegna genom stora skulder till markägaren. Är slaveri ett anständigt arbetsvillkor?

Mål 13, bekämpa klimatförändringen: regnskog skövlas för att ge plats åt tobaksplantager och för att ge ved till att torka tobak. Är det ett förhållande som påverkar ditt beslut om att börja röka eller snusa?

Mål 14, hav och marina resurser: partiklar från slängda cigarettfimpar letar sig ut i våra hav. Hur påverkar det havsmiljön? Vad kan vi göra åt det?

Resolution om munhälsa World Health Assembly, WHO:s beslutande organ, antog 2007 en resolution om munhälsa med fokus på prevention av oral cancer.

Medlemsländerna uppmanas att engagera och utbilda tandvårds- och primärvårdspersonal i screening och tidig diagnostik.

I Sverige upptäcks ungefär 1 000 nya fall av oral cancer årligen. De främsta riskfaktorerna är tobak, alkohol, dålig tandstatus och hrHPV (högrisk humant papillomvirus).

Orala cancerfallen ökar En åldrande befolkning gör att fallen av cancer ökar, även den orala. När det

gäller tonsill- och tungbascancer ses en koppling till en mer utbredd förekomst av hrHPV i munhålan till följd av ändrade sexualvanor.

Enligt Jan Michael Hirsch skulle screening av munhålan och screening av riskfaktorer för cancer i munhålan kunna vara lika framgångsrik som screening för livmoderhalscancer (hrHPV är en gemensam riskfaktor).

Screening för oral cancer innebär att riskabel alkoholkonsumtion identifieras till exempel med hjälp av AUDIT, ett formulär med tio snabba frågor (http:// www.beroendecentrum.se/vard-hos-oss/ for-vardgivare-och-samarbetspartner/ audit-och-dudit-testformular/).

Mäta nikotinberoende Grad av nikotinberoende kan mätas med Fagerströms beroendeskala (https:// www.regionuppsala.se/sv/Extranat/ For_vardgivare/Vardgivare-primarvard/ Folkhalsoenheten/Tobak/Tobaksavvanjarens-sida/).

I munhåla och svalg uppmärksammas sår som inte läker, synliga eller palpabla knutor, ensidiga obehag eller ensidiga smärtor. För närvarande pågår ett arbete med att utveckla en teknik med ett enkelt ”borstprov” för screening av hrHPV i munhålan.

Forskningsmedel söks till att starta ett större projekt där tandhygienister utbildas i att genomföra denna typ av screening för munhålecancer. Mer finns att läsa på tandlakartidningen.se. n TEXT: MARIE SAND

Upplev ! n e d a n l l i k s från med produkter CURAPROX!

CURAPROX - tandborstar med borststrån i Curen® • Mjukare – Curen® är skonsammare för tandköttet • Effektivare – många fler och tunnare borststrån • Slitstarkare – Borststrån i Curen® är stabilare

CURASEPT ADS® - skölj, tandkräm och gel med klorhexidin • • • •

Accepterad – effektiv utan problem med missfärgning och smak Testad – Flera studier som evidens Brett sortiment – utan alkohol Sortimentet får säljas på klinik

CURAPROX - whiteningtandkräm, Black is White • Effektiv – aktivt kol som adsorberar missfärgningar • Skonsam – inga slipskador (RDA 50), utan SLS och triklosan • Fluor och hydroxylapatit – stärker emalj och motverkar ilningar

CURAPROX - mellanrumsborstar ”prime” • Effektivare – tunnare tråd och yvigare borst • Slitstarkare – längre livslängd utan brottproblem • Miljövänligare – utbytbara borstar, mindre plast

För information eller klinikbesök, vänligen kontakta oss

Östra Sverige på 0730-245209 eller övriga Sverige på 0706-259458

Curaden Scandic ApS, Sverige • Småbåtshamnen 20A, 263 39 Höganäs • Mobil: 0706-259458 • Mail: contact@curaprox.se • www.curaprox.se TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

35

BeTweeners FLOSS • PICKS

For me & you and everything in between

TS !

E R Å HET NY

EKULF BeTweeners är en ny tandtrådsbygel med PTFE filament som inte fransar och skonsamt rengör mellan tänderna. Den glider lätt mellan tänderna och gör det enkelt att nå de bakre molarerna. Bygeln har även en räfflad, triangelformad tandsticka för maximal rengöring.

Varje förpackning innehåller 20 st byglar samt ett smidigt reseetui.

Telefon 011-14 40 30 • Fax 011-14 50 52 • E-mail: order@EKULF.se 36

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

KRÖNIKA JENS

LINDER

Den tiden… då man åt mer med gommen än med tänderna vi satt kring det löpande bandet och

brickorna började matas fram. På varje plastbricka fanns en liten skylt med olika alternativ: minus salt, minus socker, minus fett, puré, flytande och så vidare.

Det var 1980-tal och jag sommarjobbade som restaurangbiträde på ett långvårdssjukhus i Stockholm. Vi var väl ett halvdussin i arbetslaget som flera gånger varje dag intog våra platser vid bandet för att fördela maten till alla de gamla på olika avdelningar. Brickorna sattes sedan i värmeskåp på hjul som kördes upp till de olika våningsplanen.

Utan att känna patienterna kunde vi följa deras öden genom de numrerade och färgmärkta talongerna. De flesta hade få rutor ikryssade till att börja med. Men efter hand tillkom olika val. Kanske upptäcktes åldersdiabetes, då blev det minus socker.

Kanske tillstötte njurproblem, då sattes åldringen på saltfri diet. Och vi stjälpte upp specialmaten ur olika kantiner. Kött, potatis, grönsaker – allt fanns i olika versioner.

Man lärde sig namnen på korten och vi förstod att det gick utför när vi såg på kortet att någon bara kunde äta flytande. Sedan en dag kom det inte längre någon bricka med just det kortet. Mot slutet fick de ofta bara näringslösning.

Men även de som var hyfsat friska fick ofta puread mat. Tallrikarna med gegga i olika kulörer var ingen vacker syn. De flesta av gamlingarna var födda i början av 1900-talet, somliga till och med på 1800-talet och många hade inte kvar sina egna tänder.

Somliga hade svårt att hantera löständerna. Då fick det bli mat som mixats och i vissa fall till och med passerats genom sil.

Jag tror ändå att det inte var så illa för dem med en helmjuk mat som det skulle varit

för oss yngre. De gamla, som nästan alla var etniska svenskar, var ju uppfödda med ett kök där konsistenserna var mjuka. Tänk er anrättningar som kalops, dillkött, köttbullar med potatismos, sillbullar, kroppkakor, kokt torsk och inkokta päron. Alla ger ett mycket ringa tuggmotstånd.

Läser man kokböcker från början av förra seklet finner man också mängder av soppor, puréer och långkok. För de allra flesta på den tiden var maten som regel följsam och lättäten, även om man åt mer med gommen än med tänderna. Även om det inte är något lätt orsakssammanhang, är det helt klart så att tändernas status (och existens) påverkade kosten hos den övervägande delen av folket i hela det gamla bondesamhället ända in på 1900-talet. Patienterna på sjukhuset hade långa liv bakom sig av mjuk och överkokt/långlagad mat. De billigaste köttdetaljerna och de större rotfrukterna krävde långkok.

jens linder

är en av Sveriges ledande matjournalister.

Han har arbetat på allt från gamla stadshotell och skärgårdsbåtar till stjärnkrogar från Tranås till London.

Han har gjort sig känd för att i populär form behandla särpräglad mat och dolda traditioner. Jens är också fil. kand. i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

Sedan dess har maten i Sverige (och stora delar av världen) ändrats radikalt. Det långkokta, mjuka och följsamma är i dag undantag, medan krispiga, knapriga, frasiga konsistenser ökat enormt i popularitet.

Tänk bara på grönsaker som har kvar en fast kärna, pasta al dente, wokade rätter, knapriga fettkappor (allt vanligare på krogarna) och – inte minst – chips och andra snacks. Det har blivit mer tuggig mat.

Jag tror att munnens och tändernas skick även har medverkat till förändringar på smakernas område. För också smakidealen har genomgått en radikal revolution, inte minst i Sverige. Från att ha ett av världens mildaste kök äter vi nu sushi med ettrig wasabi-pasta, vitlöksstinna majonnässåser och grytor, burgare och mycket annat med rejäl chilihetta. Även stark mat är lättare att njuta av när gommen är i god form, det vet alla som försökt äta starkt efter en utdragen tand eller när man har sår eller blåsor i munnen. Vår ökade munhälsa har gett oss en okänsligare mun och ett större register som tuggare och sväljare.

Det beror förstås på många olika saker: utbredd kyl- och frysförvaring, ökad levnadsstandard, ökade transporter av och handel med livsmedel – lokalt och globalt, ökande invandring – men också på bättre tänder. Egenvård och professionell tandvård har gjort att de flesta i världens rikare del numera behåller flertalet tänder hela livet. Utan dessa naturliga tuggverktyg i gott skick hade vi inte kunnat njuta av de tuffare texturerna.

Så världsvana ätare har många i Sverige blivit att vi allt mer uppskattar traditionell husmanskost. Den mat som patienterna på sjukhuset var vana vid har blivit något ovanligt, fint och härligt. Jag vet många som äter den gamla fattigmansmaten som en extra läckerhet på helgen. Så nu får ens ätapparat jobba med mer varierat än tidigare – krispigt, mjukt, knaprigt och såsigt om vart annat. Variationen beror i mycket på att tandstatusen är så pass god som den är.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

37

Välkomna till Barntandvårdsdagar 2018:

VI SÖKER TVÅ

KLINIKCHEFER TILL KLINIKEN FÖR SJUKHUSTANDVÅRD, KARLSTAD OCH FOLKTANDVÅRDEN STORTORGET, SÄFFLE

-

KONTAKTA GÄRNA tandvårdschef Birgitta Haglund, tfn 054-61 96 68, 072-731 79 58.

Småbarnskaries i kliniken

Barnet, föräldrar och media

Sista ansökningsdag 3 mars 2018.

20-21 september 2018 Ronneby Brunn, Ronneby

Läs mer om tjänsterna på www.liv.se/jobb FOLKTANDVÅRDEN VÄRMLAND är en del av Landstinget i Värmland och länets största vårdgivare när det gäller tandvård. Vi är cirka 530 medarbetare som genom att utvecklas tillsammans i en öppen och god atmosfär, med respekt för varandras kunskaper och personligheter, ska fortsätta att attrahera värdefulla medarbetare så att våra patienter alltid får den bästa tandvården.

För mer information se www.spf.nu

Muntorrhets-Stipendium 2018 Stipendiet kan sökas av legitimerad tandhygienist som är medlem i Sveriges Tandhygienistförening, STHF. Stipendiet är på 10 000 SEK och kommer att tillkännages vid STHFs Tandhygienist Dagar 2018 i Visby.

Ansök senast

5 mars!

Syftet med stipendiet är att stimulera tandhygienister till... ... att delta vid konferens/utbildning för att öka sina kunskaper inom området Muntorrhet. ... att genomföra eller har genomfört ett projekt/studie inom området Muntorrhet.

Foto: Billy Hjärpe

... att under 2018 presentera en poster inom området Muntorrhet.

En bedömningsgrupp med representanter från Sveriges Tandhygienistförening och Proxident granskar inkomna ansökningar.

Ansökan ska innehålla syftet med att söka stipendiet samt en kort beskrivning av dig själv och var du är verksam.

Uppföljning: Stipendiaten ska inkomma med en skriftlig fortbildnings- eller projektrapport till Proxident senast 6 månader efter genomförande. Rapporten kommer att publiceras i Tandhygienist Tidningen. Proxident förbehåller sig rätten att presentera rapporten för intressenter.

Ansökan ska vara till Proxident AB, ”Stipendium”, Box 470, 791 16 Falun eller info@proxident.se tillhanda senast 5 mars 2018.

Information finns även på www.proxident.se

38

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

» TANDHYGIENIST I USA / YALI DE LA TORRE – Jag älskar yrket och mötet med patienterna Yali de la Torre var fem år när hon kom med mamma, pappa och en bror till Miami i amerikanska Florida som flykting från Kuba.

En flykt mot drömmen om en bättre framtid.

I dag är Yali 51 år, tandhygienist sedan 20 år och tar hand om sin mamma i huset som familjen lyckades skaffa några år efter flykten.

Lite motvilligt gör hon dessutom sitt andra år som ordförande för South Florida Dental Hygienist Association, SFDHA. – Med jobb på en klinik varje onsdag, mycket jobb som utbildare på företaget Waterpik, med mamma som börjar bli till åren och som ordförande i vår villaägarförening har jag egentligen för mycket att göra. Ja, jag är väldigt upptagen med kyrkan också. Problemet är att det är svårt att hitta någon annan som vill bli ordförande, ler hon.

Kämpar för fler medlemmar Hon gissar att bara cirka 20 procent av tandhygienisterna i området är medlemmar.

– Vi har ju ingen fackförening, bara en intresseorganisation. Mycket av det vi gör påminner ändå om fackligt arbete. En del tycker att det är för dyrt att vara medlem, andra tänker nog inte ens på att bli det. Men vi kämpar för att öka medlemsantalet, säger hon.

FAKTA YALI DE LA TORRE Gör: Tandhygienist i Coral Gables, Florida, USA Ålder: 51 år.

Bor: I Miami.

” Just nu jobbar vi hårt för att få arbeta med förebyggande tandvård, både för barn i fattigare områden och för äldre.”

Hon lärde sig snabbt engelska, även om spanskan fungerar över allt kring Miami, och fick hjälpa familjens tandläkare som extrajobb under skoltiden.

Hennes pappa dog, hon behövde dra in pengar till familjen och jobbade därför i sju år som tandsköterska hos en tandläkare innan hon pluggade vidare.

Efter några år i sjukvården kom den stora aidsvågen. Det fick henne att byta yrke och hon gick då, i 30-årsåldern, en tandhygienistutbildning i Miami.

– Jag hade gillat tandvård ända sedan jag började hjälpa till i skolan. Nu blev det på allvar och jag älskar yrket varje dag. Mötet med patienter, både en och en och i grupp, är fantastiskt.

– Just nu jobbar vi hårt för att få arbeta mer med förebyggande tandvård, både för barn i fattigare områden och för äldre. Det handlar om att informera och ge fluorlack och annat. Vi vill bli mer självständiga som yrkesgrupp. För fyra år sedan fick vi rätten att ge lokalbedövning, men det tog tjugo års kamp att nå dit. Vi vill att tandhygienister ska få åka ut och bli mer mobila för att kunna ge tandvård till bland annat äldre i boenden.

Viktigt att förstå produkterna Hennes eget största karriärkliv kom för några år sedan då hon blev utbildare hos företaget Waterpik.

– Jag utbildar i deras munduschar och gör det för all personal på olika kliniker. Det är viktigt att både sköterskor, hygienister, tandläkare och annan personal där förstår och kan produkterna.

Om hon tycker att livet blev bra efter flykten?

– Absolut.

– Fast en del länder i Europa har visst fantastiska sociala förmåner. Vet ni, jag har hört att det är länder där till och med papporna har rätt att vara föräldralediga. Va! Är det så i Sverige? Wow!

TEXT & FOTO: LENA NYBLAD OCH OLA LILJEDAHL

Alla stater har sina egna lagar och regler. Att söka jobb i en annan delstat innebär ett test för att få examen, säger Yali.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

39

» 10 FRÅGOR TILL YALI DE LA TORRE / TANDHYGIENIST I USA En svart man blir president för hela Florida Dental Hygienist Association.

Han skriver historia i dubbel mening.

Varför blev du tandhygienist?

– Jag hade jobbat inom tandvården, bytt till sjukvården men valde att utbilda mig till tandhygienist när aids kom.

särskilda behov… Jag var med i en grupp som fick pris för ett arbete om hur vi som hygienister ska upptäcka barnmisshandel.

Kan en tandhygienist vara chef över en tandläkare?

– Nej. En tandhygienist skulle inte kunna äga en klinik här i Florida. På Hawaii tror jag de kan det? Det är så olika i olika delstater.

Finns det möjlighet att göra karriär?

– Som tandhygienist kan du ha en anställning på en klinik, men det vanligaste är att man jobbar timmar på flera olika kliniker. Jag tycker det är bra. Man kan styra hur mycket eller hur lite man vill jobba.

Andra karriärmöjligheter är att jobba med sälj, att utbilda eller att jobba för försäkringsbolag.

Finns det manliga tandhygienister?

– Jodå, inte så många, men de finns.

Faktiskt är det så att en man kommer att bli president för hela Florida Dental Hygienist Association nästa år, alltså inte bara södra Florida som jag är president för.

Han skriver historia i och med det. Ja, han skriver dubbel historia, eftersom han inte bara är man utan svart också.

Jobbar ni utåtriktat?

– Ganska mycket, men i princip bara som frivilligarbete. Vi kämpar för att få göra mer av den typen av arbete.

Finns det chanser att vidareutbilda sig?

– Många. Vi är skyldiga att göra 24 timmars utbildning vartannat år. Det kan vara inom en rad områden. Våld i hemmet,

– Lönen är en förhandlingsfråga.

Lägsta lön i Florida är 25 dollar i timmen (ca 210 kronor). På en klinik hade jag 47 dollar i timmen (ca 400 kronor). Det finns ingen gräns uppåt.

Kompetens och förhandlingsförmåga avgör, anser Yali de la Torre.

40

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

Kan du söka jobb i andra delar av USA? – Nej, alla stater har sina egna lagar och regler. Vill jag arbeta i en annan delstat måste jag lära mig deras lagar och regler och göra ett test för att få en examen där också. Det går självklart, men kräver en del arbete.

Lön?

– Det är en förhandlingsfråga. Lägsta lön i Florida är 25 dollar i timmen (ca 210 kr), men på en klinik hade jag 47 dollar i timmen (ca 400 kr). Det finns ingen gräns uppåt, det beror på din kompetens som hygienist och hur bra du kan förhandla. Vilka andra förmåner man har, försäkringar och så vidare, är också en förhandlingsfråga.

Föräldraledighet och sjukersättning?

– Jobbar du heltid har du ofta tre månaders betald föräldraledighet, men det är också ofta en förhandlingsfråga. Samma sak med semester, en förhandlingsfråga.

Finns det fackförening för tandhygienister?

– Nej, det har nog aldrig ens kommit på tal.

PAROEX® PAROEX®

Har dina patienter tandköttsproblem?

Att byta tandkräm är ett bra första steg!

GUM® Paroex® 0,06% CHX TANDKRÄM innehåller både klorhexidin, CPC och Fluor (1450 ppm).

Den har en kliniskt bevisat dubbelverkande anti-bakteriell effekt och kan användas dagligen under lång tid för de som behöver en mer effektiv tandkräm.

Patienterna bör borsta tänderna med GUM® Paroex® 0,06% CHX Tandkräm morgon och kväll, precis som med en vanlig tandkräm.

sponsor a o lt v St STHF:s

TANDHYGIENISTDAGAR 2018

För patienter som behöver mer än en vanlig tandkräm!

www.SunstarGUM.se

Maila info@se.sunstar.com eller ring 031-87 16 10 för prover!

GUM Sverige

SunstarGUM.se

FINNS på APOTEKEN & din DENTALDEPÅ

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

41

INTERVJU OCH SLUTPUNKT FRÅN SWEDENTAL Foto: Stéfan Estassy

Ester Lindfäll, tandhygienist med examen från 2013, var på Swedental för tredje gången. Utanför en av föreläsningssalarna gav hon sina intryck från två föreläsningar till TandhygienistTidningen. .

TEXT: LENA MUNCK

”Arbetsglädje – ja tack”

– Inspirationsföreläsningen var bra och vi skrattade ordentligt – Jag har lyssnat på föreläsningen ”När tanden ställs på sin rotspets” som handlade om hur viktigt det är att ta reda på om plötsligt uppkomna djupa tandköttsfickor har parodontalt eller endodontiskt ursprung. Jag lärde mig att inte börja behandla och rengöra förrän jag vet vad de djupa fickorna beror på.

Det är ett viktigt område att samarbeta med tandläkaren kring.

Har du varit på flera föreläsningar?

– Jag var även på ”Var sitter tandvärken?” som tog upp

Håll rent! Det är alltid ett bra råd

Grattis Gunilla!

Håll rent är rätt svar till den ordfläta som vi efterfrågade i korsordet i TandhygienistTidningen 6/2017.

Glädjande många hade löst hela korsordet och skickat in rätt svar. Bland de rätt inskickade lösningarna fanns Gunilla Lindfors.

Vi säger: Grattis! Fyra biobiljetter kommer inom kort med posten.

Redan nu kan vi utlova ett nytt kryss med tydliga beröringspunkter till professionen.

Håll utkik!

42

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

käk-, bett- och endodontiproblem och skulle vara för hela tandvårdsteamet.

– Vi trodde det skulle handla om hur vi kan samarbeta med tandläkaren kring patienter med akut värk, men det gjorde det inte. Föreläsningen låg på en hög akademisk nivå och var inte anpassad för oss tandhygienister eller tandsköterskor.

– Lyssnade också på inspirationsföreläsningen ”Arbetsglädje – ja tack” med Christina Stielli. Hon var både duktig och rolig så vi fick skratta ordentligt. n

DUSCHDRAPERI

S MOPS OCH TOSA ÄR AL VANLIG VINTERFARA

I STENHÅRD KOPIA

GASTKRAMNING

M A N D M E T A G

BILDADE PAR

7

HANTERAR IT-FOLK

OSPRIS

GJORDE SVENSKA ORD AB

R O A D E

FYLLA

M A T A SES MED GRIS GORE

A A L H S N A P ARN NÄR LJUSET TÄNDS

OSKRIVNA BLAD UPPÅT VÄGGARNA

HYSER STARKT

RÅ OM

1 SKÖTERSKAN

KVÄVE

L O K A L P R E S S

RAD SPRIDS I NÄROM- VISNINGSRÅDE RUM

R B I K O J O L L A T Y S G L Ä N U T FLIT

TWEED

TA MARK

3

LID

REMMARE

JURYJOBB

RETAD

S T R Å L S K Y D D

2

GRISAR KNÖL

K N O T A MED PEKKA PÅ PULT

E S A

GRÖN- IRRITERA OMRÅDE

O P A S S Y K G A Ö S T O E R N A A D A I E R S B J T E R G FILUR FISK

JUDISK LAG

SNOK ÄR BRA FRONT

KYLA

BACHLÅT

IDROTTSKLUBB GRANNSTAD

2

3

4

5

6

7

PAR

6 FODERVIND

H Å L L R E N T !

1

TILLHÖR VÅRT

8

S P E N A T NYANS

BASKER

R TOLEDOJA

S I ÄRAS KNORRAS

K N O T A S VAR E.T.

GRÖNA BLAD

LOTTMÅTT

SKER MED ÄGER

A T R R O L N A L A E T O N T I M F Ö A S A R S S A K T S U S N S S U C K K U L A L I LOVORD

PLAGG FÖR STRUNTPRAT

HADE HARPA

8 LIGGER KÄRNA

NY

SPRÅKMÄRKE

KORT ANHALT SEGLARKLUBB

KUPLJUD DANS ANDAS UT

RUIN

NÅR MARGOT- DEN FJÄRRREVIR RAN MÅL

U M D E D J E O L D N I A S T T A T N A S R R O A K K E Å T L E E N

POSITIVT SVAR

4

MÖRKRETS TID

KORTSPEL

5

DEN ÄR © LAJBAN BENSON SVÅR ATT X HÅLLA INTOG

MISS I MUSIKEN

Planen bet – barnen har fått bättre tänder

Tandhygienisten Farah Halawi (t.h.) och tandsköterskan Zeinab Keikhwa har varit ansvariga för projektet.

Kliniken har gjort i ordning ett särskilt mottagningsrum för hälsosamtalen.

Mer tid, tydligare information och kallelse via telefon. Tre åtgärder som har gett barnen i stadsdelen Gottsunda i Uppsala bättre tandhälsa.

Två år in i projektet är signalerna positiva. Två av tre barn i riskzonen för karies har förbättrat sina vanor och fått grönt ljus av tandhygienisterna. Nu blir projektet permanent.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

43

»

Kliniken i Gottsunda är toppmodern. Folktandvården flyttade in i lokalerna i Gottsunda centrum för ett och ett halvt år sedan.

– Det finns många kariesbarn här »

bestämde sig Folktandvården i region Uppsala för att göra något åt skillnaderna i tandhälsa hos barn som fanns i länet.

Sämst ställt var det i stadsdelen Gottsunda. Här var 68,5 procent av barnen kariesfria, i hela länet var motsvarande siffra 78,7 procent.

– Det finns många kariesbarn här och det beror till största delen på att det finns en okunskap hos många föräldrar om munhygien och kostvanor, säger Farah Halawi, tandhygienist, som tillsammans med tandsköterskan Zeinab Keikhwa genomfört projektet. En tandläkare finns också med i gruppen.

för två år sedan

Lyfta tandhälsan Målet har varit att lyfta tandhälsan hos alla barn mellan tre och sex år, men framför allt att få fler av de tvååringar som har störst risk att utveckla karies till kliniken.

Genom att analysera kariesdata kunde Folktandvården identifiera högrisk44

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

gator- och områden. Dessa tvååringar och deras föräldrar har sedan kallats till hälsosamtal via telefon i stället för brev.

Väl investerad tid – Högriskbarnen får ett längre hälsosamtal så att vi kan göra en utförligare undersökning och bättre riskbedömning.

Det handlar bara om tio minuter extra tid, 40 minuter i stället för 30 minuter, men vi har sett att det gör skillnad. Det är väl investerade tio minuter, säger Zeinab Keikhwa.

– Vi har alltid pratad om vanor kring borstning och kost med föräldrar, men nu gör vi det längre och jobbar mer utvecklat. Vi använder oss av bilder så att föräldrarna med språksvårigheter förstår. Det sista vi gör i samtalet är att ge dem en lapp med vad vi har pratat om, som ett slags avtal. Då blir det på riktigt att de måste ändra sina vanor, säger Farah Halawi.

Kliniken är toppmodern. Folktandvården flyttade in i de nybyggda lokaler-

na i Gottsunda centrum för ett och ett halvt år sedan. De huserar på övre planet i gallerian, på nedre planet finns butiker som Willys, Ica och Lindex.

Ett särskilt rum har inretts för hälsosamtalet. Här finns små stolar och ett litet bord, leksaker och en ljustavla med djurmotiv på. Högst upp på en hylla står en låda med bra grejer som Zeinab Keikhwa och Farah Halawi använder när de träffar barnen: informationsbilder, tandborstar och tandkräm.

Följa upp och ge nya vanor De barn som får rött ljus vid hälsosamtalet, de som bedöms ha hög risk för karies, kallas igen efter en månad. Därefter

Föräldrarna är väldigt glada och tacksamma för den här informationen.

De har inte förstått hur viktiga mjöjktänderna är.

Farah Halawi, tandhygienist i Gottsunda, Uppsala.

I projektet har man jobbat med bilder när man informerar föräldrarna. ”Då förstår även de som har annat modersmål än svenska. Med lite kroppsspråk och bilder går det jättebra”, säger Farah Halawi. efter sex månader. De som får gult ljus kallas efter ett halvår.

– På så sätt följer vi upp dem och kan hjälpa dem till nya vanor. Det handlar om att ge föräldrarna information och kunskap i tid. Hälsosamtalet är första gången som vi träffar barnen och deras föräldrar och därför är det så viktigt att de kommer, säger Zeinab Keikhwa.

Tacksamma föräldrar Tidigare uteblev 30 procent av tvååringarna i Gottsunda från hälsosamtalet.

Redan ett år in i projektet hade den siffran förbättrats avsevärt – 2015 uteblev endast 13 procent från hälsosamtalet.

– Föräldrarna är väldigt glada och tacksamma för att de får den här informationen. De har inte förstått hur

Vi använder oss av bilder så att föräldrarna med språksvårigheter förstår.

Farah Halawi.

viktiga mjölktänderna är. Många tror att de inte spelar någon roll, eftersom barnen ändå ska tappa dem, säger Farah Halawi.

– Och sen pratar vi mycket om nattmål. Vi har många barn som har karies på framtänderna.

FAKTA Om projektet

Om projektet har minskat andelen barn med karies är för tidigt att säga.

Däremot syns redan nu att vanorna har förbättrats. Av de barn som bedömdes ha hög eller förhöjd risk att drabbas av karies vid hälsobesöket hade 63 procent ändrat sina vanor ett år senare.

– Framför allt borstar de tänderna oftare på barnen, och med fluortandkräm, och så har de slutat amma eller ge välling på natten, berättar Zeinab Keikhwa.

Stött på utmaningar En del i projektet har även handlat om att besöka förskolor och öppna förskolor i området för att informera personal och föräldrar om munhygien och kostvanor. Där har projektet stött på några Vid hälsosamtalet görs en undersökning och riskbedömning.

Gator/områden i Gottsunda med barn

En samtalsmall följs och föräldrarna

som har stört risk att utveckla karies

får information om tandhälsa och

har identifierats med Folktandvårdens

kostvanor. Ett förenklat informations-

kariesdata.

material används, baserat på bilder, så

Tvååringarna på dessa adresser har kallats till hälsosamtal via telefonsamtal i stället för brev och sms.

Hälsosamtalet för tvååringar med hög

att föräldrar med annat modersmål än svenska förstår.

Riktade insatser mot förskolor och öppna förskolor för att lyfta kunskapen

risk att utveckla karies har förlängts med

om munhälsa och tandborstning hos

tio minuter, till 40 minuter.

personal och föräldrar.

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

45

»

FAKTA Färre uteblev från hälsosamtalet Endast 13 procent uteblev från hälsosamtalet 2015. En rejäl förbättring jämfört med tidigare då 30 procent inte kom på undersökning.

Cirka 25 procent av tvååringarna som undersöktes 2015 bedömdes ha hög risk att drabbas av karies och 55 procent bedömdes ha låg eller ingen risk.

Av tvååringarna som undersöktes 2016 bedömdes 14 procent ha hög risk att drabbas av karies och 49 procent bedömdes ha låg eller ingen risk.

Vid besöket ett år senare hade 63 procent av barnen som bedömdes ha hög eller förhöjd risk att drabbas av karies förändrat sina vanor. Framför allt borstade de tänderna oftare och med fluortandkräm oftare och de åt inga nattmål.

Folktandvården i Gottsunda fick Region Uppsalas hälsofrämjande pris 2017 för sin satsning på att lyfta tandhälsan hos barnen i stadsdelen.

– Det vi gör ger resultat »

utmaningar. Det har varit svårt att få till regelbunden kontakt och besök.

Kunskap till fler – Med de öppna förskolorna har det gått bättre. Där når vi även föräldrar som inte bor i vårt område så då sprider vi också kunskapen till fler, säger Zeinab Keikhwa.

Hur har projektet påverkat er arbetsvardag?

– Inte så mycket egentligen. Vi har

Hallå där … … Pia Gabre, Folktandvårdens chefstandläkare.

46

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

ett annat patientupplägg där vissa besök tar längre tid. Men alla patienter är inte tvååringar så vi tar emot lika många patienter per dag som vanligt.

Det har varit roligt att få göra det här projektet och se att det vi gör ger resultat. Det har blivit väldigt uppmärksammat, säger Farah Halawi.

Projektet har finansierats av barnpeng för tvååringar och folkhälsomedel från landstinget. n

Hur projektet har påverkat förekomsten av karies är för tidigt att bedöma.

KORTFAKTA Tandhälsan i Gottsunda • Jämfört med Uppsala län är tand hälsan sämre i Gottsunda.

• Av femåringarna i Gottsunda bedöm- des 12 procent som högriskbarn.

•

Av de 32 barn som fick lagningar ut- förda vid fem års ålder, bodde tre av fyra i områdena med hög kariesförekomst. Av de barn som fick tänderna utdragna vid fem års ålder bodde sex av sju i dessa områden.

TEXT OCH FOTO: HELENA TELL

Vad säger du om resultatet som projektet uppnått så här långt?

– Vi är nöjda och faktiskt lite förvånade över att det blev sådant gensvar. Det brukar inte vara så lätt att förändra riskpatienters vanor, men här gjorde väldigt många det. Vi får vänta något år till för att se hur det har påverkat kariesförekomsten.

Vi kommer att fortsätta att följa upp riskbedömningen och hur den förbättras.

Kommer ni att införa projektet i fler stadsdelar i Uppsala?

– Vi försöker att inte ha någon standardlösning utan tittar på behovet i varje område. Vi har folkhälsomedel från landstinget

och de använder vi på fem ställen just nu, däribland Gottsunda. I de andra områdena gör vi insatser till äldre barn, 12–14-åringar. Men om vi ser fler områden där vi ser karies hos små barn kan det bli aktuellt.

Projektet har fått mycket uppmärksamhet – vilka reaktioner har ni fått?

– Ja, det har väckt nyfikenhet. Kanske inte så mycket andra landsting, men många kliniker inom vår region har varit intresserade av projektet och tycker att det är bra att vi testar nya saker.

HELENA TELL

Friska tänder genom hela livet Låt oss tillsammans verka för att alla ska ge sina tänder några minuters omvårdnad varje dag. En hälsosam och frisk mun bidrar positivt till det allmänna välbefinnandet och hälsan. De som tar hand om sina leenden har goda chanser att behålla sina tänder hela – hela livet!

www.tepe.com

Nyhet!

TePe Supreme™ Compact Innovativ design – ett litet borsthuvud med effektiva och skonsamma borststrån i två nivåer

TePe Supreme™ Compact

TePe Supreme™

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

47

1 548 barn fick hjälp på Jamaica

Bana, volontär i barntandvård

Två volontärteam med förväntansfulla tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor reste till Jamaica under sommaren 2017 för att erbjuda tandvård till barn i utsatta områden. Årets resor gick dels till ghettoområden i och runt huvudstaden Kingston, dels till den fattiga och utsatta landsbygden kring Mandeville.

Bana Tagarani är en av de fantastiska och engagerade volontärer som åkte mot den karibiska värmen och berättar om hur det är att som tandhygienist åka på volontärresa.

Siktet på munhälsa Bana kom till Sverige som barn och hon har länge drömt om att arbeta inom tandvården. Redan som sexåring hade hon varit mycket i kontakt med tandvården och började drömma om att bli tandläkare. Med tiden utvecklades ett intresse för tandhygienistyrket, delvis eftersom det skulle krävas många år av studier och att det var svårt att komma in på tandläkarprogrammet.

Att siktet var inställt på munhälsa var det ändå aldrig några tvivel om. En av sakerna som Bana hade tagit med sig från hennes ungdomsårs frekventa besök

Man får så otroligt mycket tillbaka. Vi är bortskämda i Sverige och vi uppskattar inte alltid det vi har.

Bana Tagarani, en av tandhygienisterna i de två volontärteamen som under 2107 erbjöd tandvård till utsatta barn i ghettoområden i Kingston.

48

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

Inledningsvis behövdes referenser på engelska från tre personer, examensbevis och legitimation som alla skickades in till organisationen som sedan hjälpte till med ansökan om arbetstillstånd på Jamaica.

Bana Tagarani, tandhygienist och engagerad volontär. hos tandvården var att hon själv hade lyckats ändra ett beteende med hjälp av en tandhygienist som hon minns. Detta blev också en stor drivkraft när hon själv började att studera till tandhygienist. Genom att tilldela kunskap kunde hon bidra till beteendeförändringar åt det bättre. År 2015 tog Bana sin tandhygienistexamen i Göteborg och har sedan dess arbetat på Folktandvårdens klinik i Frölunda Kulturhus.

Från plan till verklighet Bana hade redan innan sin examen tänkt länge att hon ville göra en volontärresa och dessa planer började att bli verklighet när hon och hennes teamtandläkare, Soraya, började diskutera saken.

– Vi hade pratat om att göra volontärresor och då tänkte vi att det kan vi ju göra ihop. Vi kollade runt och då hittade Soraya den här organisationen, A Child’s Smile.

Tillsammans beslutade de att ansöka och därefter fick de hjälp av organisationen med det praktiska kring vilka dokument som skulle skickas in och vad som skulle förberedas inför resan.

Krav på yrkestid för att få åka Inför 2018 års volontärresa krävs att man har varit yrkesverksam i minst ett år, tidigare år har kravet varit minst två år.

Det föreföll sig perfekt för Bana att åka på volontärresan förra året, eftersom hon hade arbetat två år. Hon tror att det är bra att ha jobbat lite innan man beger sig på volontärresa, framför allt eftersom omvårdnadsbehovet ofta är omfattande och arbetsmiljön väldigt annorlunda.

– Att ha lite kött på benen innan resan var guld värt, förklarar Bana.

Bitvis tufft uppdrag Resan, all mat, boende, resetillstånd och andra aktiviteter som man kan vilja göra under resan står volontärerna själva för.

Organisationen bekostade material, men det blir ändå en stor kostnad så det är viktigt att man verkligen vill genomföra resan förklarar Bana.

– Det är också viktigt att man funderar på om man är flexibel och anpassningsbar nog för de utmaningar som kan uppstå.

Förhållandena man arbetar i är många gånger obekväma (läs också: varma) och ofta krävs en del improvisation för att lösa vissa situationer som uppstår. Hon tror att det är viktigt att man är inställd på att det är helt annorlunda mot hur vi jobbar i Sverige.

För den goda sakens skull och för att dela med sig av kunskapen från de fina utbildningar som vi får i dag i Sverige var det ändå en självklarhet för Bana att genomföra resan.

Hon tror att hon har sin egen bak-

FAKTA A Child’s Smile är en organisation som sedan 2013 har genomfört årliga volontärresor för att erbjuda gratis tandvård till barn i utsatta områden. På plats erbjuder organisationen mobil och uppsökande tandvård

För mer information: http://achildssmile.com/

tillsammans med det viktiga förebyggande arbetet.

Det råder stor ohälsa hos barnen som

grund att tacka för hennes drivkraft i det volontära arbetet. Att få chansen att ge tillbaka gör att hon verkligen kan relatera till skillnaden det gör för barnen.

Första intrycket av Jamaica var värmen, dels den karibiska luftens, dels den som människorna och barnen utstrålade. Bana var en av tre tandhygienister i teamet som åkte till Mandeville i tio dagar under augusti. I teamet fanns också Soraya från Banas arbetsplats som var den enda tandläkaren i det teamet samt två tandsköterskor.

– Utan de två fantastiska tandsköterskorna som följde med hade vi aldrig klarat oss.

Fann varandra Förutom Bana och Soraya hade ingen i teamet tidigare träffats, men fann varandra på en gång. Bana tror inte att resan hade gått så bra som den gjorde om det inte vore för teamet, att arbeta med rätt människor är viktigt i vanliga fall, men i en så utmanande miljö blir det så mycket viktigare. De hade roligt, stöttade varandra och underlättade för varandra i arbetet både psykiskt och fysiskt.

Psykiskt var det nog tuffast i början, men det förvånade Bana hur fort de fann sig i situationen och gjorde så gott de kunde.

– Det var jobbigt att träffa barn som behövde så mycket mer än vad vi hade möjlighet att erbjuda där vi var.

Minnen för livet Det var alltså stundvis tufft, men också oerhört givande. Bana berättar att hon fått många minnen för livet och framför allt kommer hon att minnas de fina mötena med barnen. När hon ska berätta om sitt roligaste minne från resan skrattar hon och berättar om hur tandläkaren en dag i stället för att ta upp en tång ur sin verktygslåda får tag på en ödla som smugit sig ned bland hävlar och tänger.

Hela teamet springer in i ett hörn och skriker i chock över upptäckten. In i rummet kommer en av patienterna som skrattar åt paniken och säger lugnt ”No problem, it’s just a lizard!” och han bar lugnt ut ödlan från hälsokliniken där de arbetade. I ett sådant ögonblick blir kontrasterna mot att arbeta hemma i Sverige påtagliga.

Dramatik när taket föll ihop Den värsta dagen under resan så ramlade delar av taket in i det lilla tandläkarrummet på hälsokliniken. Bana förklarar att det inte var lika dramatiskt som det låter, men det resulterade i att de fick sitta tre behandlare ute i väntrummet.

Det var lika litet som ett förråd på en klinik i Sverige och det fanns inget ljus eller ventilation så det blev fruktansvärt varmt.

Det är ändå inte dessa enstaka händelser som Bana tar med sig starkast hem från resan, i stället är det värmen och tacksamheten från barnen som berört henne mest. Speciellt en flicka hon aldrig kommer att glömma, som hon träffade första dagen i Mandeville.

Efter att ha undersökts och behandlats sjöng flickan en sång för Bana. Dagen därpå kom flickan tillbaka med två rosa tofsar som hon gav till Bana i gåva och önskade att hon skulle ha till sina flätor.

Bana skrattar lite och säger att hon har sparat tofsarna. Hon beskriver det som något speciellt och något som hon alltid kommer att minnas från resan.

Uppskattar inte alltid det vi har – Man får så otroligt mycket tillbaka.

Vi är ju bortskämda här i Sverige och vi uppskattar inte alltid det vi har. Det är därför bra att bli påmind ibland. Det var nog det absolut bästa med resan, att bli påmind om att det vi kämpar med verkligen gör skillnad och det är inte varje dag man verkligen känner så. Att åka

bor i ghettoområden på Jamaica och organisationen arbetar med att förstärka hälsa, förebygga ohälsa och stötta barnens rättigheter utifrån FN:s barnkonvention och mänskliga rättigheter.

Organisationen arbetar också med att öka kunskap hos barnen de möter och på en mer strukturell nivå aktörerna i barnens omgivning om hur en förbättrad situation och hälsa för barnen ska kunna uppnås.

Arbetet möjliggörs av sponsorer, donationer och de fantastiska volontärerna som tillsammans gör skillnad för barnen.

Resorna genomförs varje sommar och i år gjordes två resor i olika omgångar till Jamaica.

Kontakt: info@achildssmile.com

på volontärresa är något som får en att växa både personligt och yrkesmässigt.

Bana uppmanar alla som kan och vill att göra en volontärresa, det finns så mycket tacksamhet och det man gör är verkligen välbehövt.

Fler resor Bana själv kommer absolut att åka på fler volontärresor och hon hoppas även att någon gång genomföra en resa till Afrika. Det väl sammansvetsade teamet som hon var en del av i år har redan pratat om att de gärna skulle åka igen tillsammans. Årets resor resulterade i att 1 548 barn fick behandling och förebyggande insatser på Jamaica. Sedan uppstarten av A Child’s Smile har fantastiska volontärer som Bana Tagarani utfört nästan 5 000 behandlingar och undersökningar.

Under nästa år är målet att med hjälp av volontärteamen fortsätta arbetet med att förbättra de utsatta barnens hälsa.

Vill du vara en av dem eller vara med och stötta A Child’s Smile? n TEXT: LII LUNDIN

TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

49

NYHET

HJÄLP DINA PATIENTER BEHÅLLA ETT FRISKT TANDKÖTT parodontax är kliniskt bevisad att reducera plack, blödande tandkött och tandköttsinflammation

4X 48% bättre plackborttagning*1

50

större reduktion av blödande tandkött *1

*Jämfört med en vanlig tandkräm efter professionell rengöring och borstning 2 gånger dagligen. 1 Data on file, GSK, RH02434, January 2015.

CHSE/CHCSYL/0015/17 TANDHYGIENISTTIDNINGEN | NR 1/2018

Var 5:e vuxen lider av muntorrhet!

*

Muntorrhet gör att patienterna får ökad kariesrisk och behöver extra fluor.

Duraphat® 5 mg/g tandkräm är en högfluorhaltig tandkräm som kliniskt bevisat reminiraliserar rotkaries med 76%.‡ ,1-10 Den är därför särskilt relevant för de av dina vuxna patienter som har ökad kariesrisk på grund av muntorrhet.

Duraphat® 5 mg/g tandkräm ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel, när det skrivs på recept.

www.colgatetalks.com 1. Ekstrand 2008 Gerodontology 2008;25: 67–75 2. Tavss et al: American Journal of Dentistry, Vol 16, No. 6, December 2003 3. Baysan 2001 Caries Res 2001;35:41–46 4.Srinivasan 2014 Community Dent Oral Epidemiol 2014; 42; 333–340 5. Bizhang 2009 BMC Research Notes 2009, 2:147 6. Al Mulla 2010 Acta Odontologica Scandinavica, 2010; 68: 323–328 (Orthodontic) 7. Nordström 2010 Caries Res 2010;44:323–331 8. Ekstrand 2013 Caries Res 2013;47:391–398 9. Schirrmeiser 2007 Am J Dent 2007;20:212-216 10. Stanley 2000,Angle Orthod 2000; 70 (6):424-430 *) www.tandlaegeforeningen.dk, ‡ Efter 6 månaders användning.

Läkemedlets namn: Duraphat® 5 mg/g tandkräm. 1 g tandkräm innehåller 5 mg fluor (som natriumfluorid), motsvarande 5 000 ppm fluorid. Indikation: Förebyggande av dental karies hos ungdomar och vuxna, speciellt hos patienter med risk för multipla kariesangrepp (karies i tandkrona och/eller tandrötter). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något av de övriga innehållsämnena. Varningar och försiktighet: Ska inte användas av barn och ungdomar under 16 år. Bör endast användas efter samråd med tandläkare på grund av det höga fluorinnehållet. Ett ökat antal möjliga källor för fluor kan leda till fluoros. Innan Duraphat® används, bör en genomgång av det totala intaget av fluorid göras. Fluor i form av tabletter, droppar, tuggummi, geler eller tandlack och fluoriderat vatten eller salt ska undvikas under användningen. Vid beräkning av det rekommenderade intaget av fluoridjoner, som är 0,05 mg/kg/dygn från samtliga källor, och som inte bör överstiga 1 mg per dygn, bör hänsyn tas till möjligt intag av tandkräm (en tub Duraphat® tandkräm innehåller 255 mg fluoridjoner). Innehåller natriumbensoat, som kan verka svagt irriterande på hud, ögon och slemhinnor. Graviditet och amning: Ska inte användas under graviditet och amning om inte en noggrann risk/nyttavärdering har gjorts. Innehavare av godkännande för försäljning: Colgate-Palmolive A/S, Bredevej 2A 2830 Virum, Danmark. Receptstatus och förmån: Receptfritt. Förmånsberättigat. 1 x 51 g tub. Senaste översyn av produktresumé: 2016-12-13. För ytterligare information: www.fass.se.

Duraphat_DryMouth_TandHygienisten_18SE.indd 1

01/02/2018 09.47

Sveriges Tandhygienistförening Box 1419 111 84 STOCKHOLM

THE ORIGINAL. THE MASTER. HELT NYUTVECKLAD AIRFLOW ® FRÅN EMS!

AIRFLOW®

PROPHYLAXIS MASTER

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, office@whnordic.se, www.wh.com

in

MAKE ME SMILE.