N ationerna och dess LÄKARE

TEXT: MALIN MARCSTRÖM

FOTO: LAURA GRIGELIONIS

Snerikes: MARIA LOVISA FOLKESON 1863-1956

Maria Lovisa Folkeson var den tredje kvinnan som utbildade sig till läkare i Sverige och den andra kvinnliga medlemmen i Snerikes nation. Maria Folkeson allvarligt lagd och deltog inte i nationslivet. I Snerikes seniorförenings ”Majhälsning till landsmännen” från 1940 har Folkeson själv uttryckt sig på detta vis om medicinstudier och att vara medlem i Snerikes:

”Den enda studentskan kände sig blyg och bortkommen och besökte mera sällan ett landskap, endast då en fråga på programmet intresserade henne. Aldrig fick man dock någon känsla af att vara ovälkommen i kretsen. Gentlemän voro kamraterna. Under min första termin i Upsala uppvaktade de mig med en serenad. I nationsfesterna deltog jag ej. – Öfverallt i arbetet, på ”Labbis”, i anatomisalen och senare på sjukhusen rädde det bästa gemenskap. Också af lärarne behandlades vi likadant

Värmlands:

som de manliga studenterna. Tentera gjorde jag flera gånger tillsammans med någon manlig kamrat, och en studentska behandlades lika rigoröst som han vid kunskapsbedömandet.”

1884 tog hon en medicinsk-filosofisk examen och blev medicine kandidat 1889. Efter studierna reste hon reste till både Dresden och Zürich för att lära sig mer om kvinnor och barns sjukdomar. När hon kommit hem öppnade hon som allmänläkare klinik i Stockholm.

HILDEGARD BJÖRCK 1847-1920

Hildegard Björck var den första kvinnliga studenten som avlade en akademisk examen i Sverige. Dessutom var hon Sveriges första kvinnliga medicine kandidat. Hon ska ha varit en fanatisk prostitutionsmotståndare som ville bli läkare enbart för att arbeta mot detta. Något som varit en anledning att studera medicin för många kvinnor även efter henne. 1873 inskrevs Björck i Värmlands nation, men u.t. hittar inget om hur hon upplevde nationslivet.

1874 tog hon medicinsk-filosofisk examen, men tog tyvärr aldrig den slutgiltiga läkarexamen. Björck förlorade nästan hörseln i ”en sjukdom”, exakt vilken förtäljer inte källorna. Trots att hon var vår allra förs- ta kvinnliga läkarstudent så blev hon på grund av detta länge förbisedd i historieskrivningen. Hon kunde dock fortsätta praktisera som läkarkandidat och fördjupade sig i öron-, näs- och halssjukdomar på ett sjukhus i Köpenhamn.

Det verkar dock som att just detta ledde till ett lyckligt slut för Björck ändå, för under sin praktik träffade hon en diplomatdotter med öronproblem. Deras kontakt fördjupades och ledde till en privat relation. De bosatte sig 1904 i Lausanne i Schweiz där de tillsammans tillbringade återstoden av Hildegard Björcks liv. Ett vackert slut på en kärlekssaga?

Göteborgs:

MARTIN H:SON HOLMDAHL 1923-2015

Mannen som gett namn till den splitternya föreläsningssalen i 100-huset på Akademiska är (väl) egentligen mest känd för sina prestationer som professor i anestesiologi. Han införde bland annat Apgarpoängsystemet vid förlossningar i Sverige och att ”mask och blåsa” som rutin vid andningsstöd för nyfödda. Han var också rektor på Uppsala universitet.

Men långt innan detta, 1942, skrevs han som student in vid medicinska fakulteten och Göteborgs nation där han senare blev inspektor under 70- och 80-talet. En av hans grundbultar ska ha varit omsorgen om studenterna, både på universitetet och nationen, och han ansåg att ”ett universitet byggs underifrån”. Helt rätt H:son!

Akademiska sjukhuset i Uppsala. Våren 1890 tjänstgörande medicine kandidater. Snerikes dr. Folkeson återfinns mitt i bild, mellersta raden.

Fotograf: Mikael Wallerstedt

Östgöta: GUNILLA ”FRÅGA DOKTORN”

HASSELGREN 1962-

Gunilla ”Fråga Doktorn” Hasselgren läste läkarprogrammet i Uppsala. 2003 blev hon hela Sveriges husläkare som fast allmänspecialist under programmets första 15 år. 2016 blev hon hedersdoktor av Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet för arbetet att föra ut kunskap till de ca 1 miljon tv-tittarna i veckan. I en intervju i samband med detta uppgav hon att hon under studietiden varit med i Östgöta nation, men hade hon fått välja om så skulle hon ha valt Värmlands. Vad det nu kan vara för beef?

Smålands: CARL VON LINNÉ 1707-1778

Botanikens anfader var precis som du en gång en läkarstudent! Läkare var hans första yrke, efter studierna i medicin öppnade han klinik i Stockholm och botade patienter med både gonorré och syfilis. Sin doktorsavhandling han om malaria som då var vanligt i Uppsala.

Under tiden han var bosatt i Uppsala var han var inspektor för Smålands nation. Med honom som inspektor förekom ”nästan inga sedlighetsbrott eller gröfre oordningar”, förutom att han en enstaka gång fick ge en student en varning för fylleri och liderlighet. Linné

Norrlands:

CARL ZETTERSTRÖM 1767-1829

Carl Zetterström var soldatson och föddes på Rödön i Jämtland 1767. Tack vare att han i skolan ansågs begåvad och lärt sig läsa tidigt kunde han studera vidare trots sin ringa börd. 1789 flyttade han till Uppsala för att studera på universitetet och blev sedermera professor i medicin och bland annat ledamot i Kungliga vetenskapsakademien. Han är bland annat känd för att under sin tid främjat vaccinationen och ”prästmedicinen” – att präster skulle ha basala kunskaper i medicin verkar ha varit av den förmanande sorten, och påminde studenterna om att sköta sig och ansåg att studenterna när de var med på ett landskap eller kom för att träffa en professor skulle ”hafwa wärja på sig, och utom des hålla sig snygg och ren i kläderna.” och därmed erbjuda bättre läkarvård för landsbygden.

Ordning och reda var det alltså, men professor Linné verkar inte heller ha tackat nej till nationspartaj. Till exempel när Sveriges dåvarande kronprins Adolf Fredrik antagit kanslersämbetet för universitetet, firades detta med ett 03-släpp i Linnés bostad inkluderande 8 kungliga skålar.

Zetterström blev Hedersledamot först i den Medelpado-Jemtländska nationen och sedermera även i Norrlands nation, vars bildande han dock ska varit en stark motståndare av. Han verkar ha varit schysst mot sina landskapsmän – erbjöd logi, mat och dryck till jämtar som reste genom Uppsala och hans hem var också en samlingspunkt för jämtska studenter.

Två läkarstudenter som inte gick på nation:

Hans Rosling

Hans Rosling, den världskända professorn som arbetat som distriktsläkare i Mocambique, varit med och startat Läkare utan gränser i Sverige och är en av grundarna till stiftelsen Gapminder, pluggade faktiskt både statistik och medicin i Uppsala. Han tog examen 1975 och gjorde sen AT i Hudiksvall.

Hängde Hans Rosling på nationer? Nej, han verkar inte ha varit en partyprisse. I en intervju för Uppsala universitets alumnätverk berättar han att han aldrig ska ha besökt en enda nation och menade att ”Jag provoceras till denna dag av akademiskt formellt och gammaldags navelskåderi.”

Svante P Bo

Fjolårets nobelpristagare Svante Pääbo började studerade medicin i Uppsala 1977. Han kom sedan att bli en grundare av paleogenetiken och fick Nobelpriset i medicin för upptäckter av utdöda homininers arvsmassa och kring människans evolution.

I en intervju i UNT fick Svante Pääbo frågan om han hade tid med studentliv. Han svarade ”Ja absolut, men jag hängde inte på nationerna utan det var mycket fester i korridoren. Det är livet där jag ser framför mig när jag tänker tillbaka.” Tänk dig, du som bor i en studentkorridor, kanske har en nobelpristagare varit där och festat före dig!

Referenser

Maria Lovisa Folkeson, www.skbl.se/sv/artikel/MariaLovisaFolkeson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Gudrun Nyberg), hämtad 2023-05-10.

Majhälsning till landsmännen 13, Södermanlands-Nerikes nation, Uppsala, 1940

Thora Maria Fredrika Hildegard Björck, www.skbl.se/sv/ artikel/HildegardBjorck, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ulrika Nilsson), hämtad 2023-05-10.

DOKTORSPROMOTIONEN FREDAG 29 MAJ 2015, Per Ström, Uppsala universitet

Vetandets värld: Linné som läkare, 25 maj 2007, sverigesradio.se Wikipedia.se

Uppsalaalumnen Hans Rosling vill rita om kartan, uu.se Så minns nobelpristagaren festen i Flogstas korridorer, unt.se Carl von Linné i Smålands nation Anteckningar av P.J. Lindal, Uppsala 1878. J Thimgrens boktryckeri. http:// runeberg.org/lindsmal/

Bild: Sterner, Johan. Akademiska sjukhuset i Uppsala. Våren 1890 tjänstgörande medicine kandidater. http://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer. jsf?dsId=ATTACHMENT-0001&pid=alvinrecord%3A165603&dswid=-8573