TIO ARTER DU HAR CHANSEN ATT FÅ PÅ KROKEN I SWEDISH LAPLAND
Fatta fångsten Text: Håkan Stenlund Illustrationer: Lisa Wallin/Meramedia
LAX (salmo salar) Det var bland annat med inkomsterna från laxfisket i Edeforsen (vid Harads och nära Treehotel) i Luleälven som Uppsala Universitet byggdes. Det var med samma inkomster, från laxfiske, som Luleå stad faktiskt kom till. Och fram till 1900-talet var laxen, inte stålet, Luleås största inkomstkälla. 1949 fångades 110 ton lax i älven. Idag söker du nog hellre laxäventyret i Byske, Kalix, Torne och Vindelälven även om fisket nedanför Bodforsen är bra.
lax (salmo salar)
STORSKALLESIK (coregonus peled)
kisellaksrots
I sjön Storvindeln, i Vindelälven, finns en alldeles unik fisk – storskallesiken. Först trodde man att det var en ekotyp av andra sikar. Men den morfologiska skillnaden är betydande, med bland annat större ögon, större mun och extremt många gälräfständer. Samtidigt som denna ”ursik” är akut hotad, är den mer eller mindre helt okänd. Tidigare trodde man att den hade släkt i Sibirien, men så är inte fallet. För den klassiska siken, som är en underbar matfisk, är sikhåvningen på patorna vid Torne- och Kalixälven ett skådespel varje sommar. I kulturbyn Kukkola är siken ständigt närvarande i både forsen och restaurangen.
)delep sunogeroc(
GÄDDA (esox lucius) Den ryske författaren Sergey Aksakov skrev: ”Gäddans girighet känner inga gränser”. Så det är inte underligt att vi kallar den för en krokodil. Ofta biter den över fisk som är för stor för att svälja, dess girighet blir sin egen död. Svenska rekordet är idag på 19,34 kilo. Men många gäddor är tagna över 20 kilo, där dock fångstredskapen eller invägningen, ifrågasatts. Bland annat finns rykten om en 30 kilos gädda från Hornavan i Arjeplog. Bland dessa krokodiler är det honorna som blir störst. Väldigt få hanfiskar når tio kilo. Idag är det mer vanligt att man mäter längden på gäddorna, än vikten, då fler och fler fiskare fångar och sätter( e s o x tillbaka sina gäddor. En meter lång gädda är en trofé.
gädda lucius)
ABBORRE (perca fluviatilis)
errobba 30
) s i l i t a i v u fl a c r e p (
Skinn från abborren användes förr vid kaffekok, som så kallade ”klarskinn”. Man silade bort sumpen genom ett abborrskinn så att kokkaffet skulle bli ”klart”. Enok Sarri i Nikkaluokta spådde väder i renmagar och på abborrfenor. En annan väderspåman, Jean Jönsson, mindes att alla abborrfenor hösten 1965 var kolsvarta. Den vintern blev också synnerligen svår. Abborren fick förresten sina ränder när Sankte Per tappade sina nycklar i sjön där abborren fanns. När abborren inte tog upp nycklarna blev de andra fiskarna sura och slog abborren alldeles randig. Det är annars ovanligt att inte abborren nappar. Svenska rekordet ligger på 3,15 kilo, men kilos fiskar får ses som en fin trofé. Abborren är dessutom en väldigt god matfisk. F I S HING I N SW E DI S H L APL A ND