Swedfund 2014

Växtkraft

D 13 A 20 ER G R G IN TE ISN V O

ED

IN

R

SWEDFUND

SÅ BIDRAR SWEDFUND TILL FATTIGDOMSMINSKNING GENOM HÅLLBART FÖRETAGANDE

tänkvärt text meryem can foto einar lindgren

ABEL BERHE, 31 ÅR

FLIT OCH FRAMTID I ADDIS ABEBA på Radisson Blu Hotel i centrala Addis Abeba. När han har betalat hyran för sin egen lägenhet ger han de pengar som blir över till sin familj. Med sin lön försörjer han sig själv och hjälper sin mamma och mormor.

– Jag bodde hos min mormor i 26 år. Hon tog hand om oss barnbarn hela vår uppväxt.

Nu är det min tur att ta hand om henne, säger han.

HAN ARBETAR NATTSKIFTET

KONTRASTEN MELLAN den trafikerade affärsgatan och den rymliga hotellobbyn är stor. Utanför kör bilarna tätt i dammet som träffas av solens strålar. Kåktaken ligger nära och sträcker sig kilometer bort. Höghusen, de flesta hotell, bryter av och utgör förgrunden till bergen som omger staden. Samtidigt, på andra sidan hotellets säkerhetskontroll är allt som vanligt – affärsresande möts, talas vid och åker vidare.

Han är tacksam.

– Tack vare mitt jobb vet jag att vi klarar oss och har en framtid här i Addis Abeba. Därför betyder mitt jobb allt för mig.

ADDIS ABEBA – som betyder ”nya blomman” – är säte för Afrikanska unionen och i stort sett allt bistånd till Afrika koordineras via staden.

Etiopiens huvudstad ligger närmare 2 400 meter över havet och befolkas av omkring tre miljoner människor.

Pickolon Abel Berhe, 31, är en av dem.

Se filmen med Abel Berhe.

RADISSON BLU ADDIS ABEBA Verksamhet: Hotelldrift Antal anställda: 320 Swedfunds investering: 6 MEUR i aktier och lån. Övriga delägare: Swedfund har tillsammans med IFU (Danmarks motsvarighet till Swedfund) och Strandwood Investment investerat i fastighetsbolaget Emerald Addis Hotels Plc. Viktiga utvecklingsresultat: direkta och indirekta jobb (särskilt för kvinnor och lägre utbildningsnivåer), skatteintäkter, utländsk valuta till landet, utbildning inom service, utveckling av infrastruktur i landet (som vatten och el).

ABEL BERHE är nattportier på Radisson Blu Hotel i Addis Abeba. Med sin lön försörjer han sig själv, sin mamma och sin mormor. swedfunds integrerade redovisning 2013 | 3

I N F O R M AT I O N O M Swedfund följer Regeringskansliets särskilda Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande (beslutade av regeringen den 29 november 2007).

REDOVISNINGSPROFIL I 2013 års redovisning tar vi ytterligare steg för att integrera den hållbarhetsrelaterade informationen med den finansiella i Swedfunds första ansats att producera en Integrerad redovisning.

EN MER INTEGRERAD ­F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I årets redovisning struktureras års- och hållbarhetsredovisningen om. Jämfört med föregående år innebär det att förvaltningsberättelsens olika avsnitt publiceras i olika särskilt markerade avsnitt i den integrerade redovisningen.

Genom denna ansats utformas redovisningen med inspiration av International Integrated Reporting Council’s (IIRC) ramverk, The International <IR> Framework.

STYRELSEDEFINIERAD ­R EDOVISNING Styrelsen har påtecknat den integrerade redovisningen i sin helhet.

Den formella årsredovisningen/förvaltningsberättelsen återfinns i särskilt markerade avsnitt, som också framgår av innehållsförteckningen. Hållbarhetsredovisningen, som utgör resterande del av årets integrerade redovisning, är den sjätte sedan den första gjordes 2008.

Swedfunds ambition är att nästa år vidareutveckla den integrerade redovisningen i enlighet med International Integrated Reporting Councils (IIRC:s) ramverk The International <IR> Framework.

REDOVISNINGSRAMVERKET­ GLOBAL REPORTING ­I NITIATIVE, GRI Vi tillämpar Global Reporting Initiative’s (GRI) redovisningsramverk för hållbarhetsredovisning version G4 samt GRI G4 Sector Disclosures, Financial Services, på nivån ”Core”.

UN GLOBAL COMPACT, ­C OMMUNICATION ON ­P ROGRESS, COP Med åtagandet om UN Global Compact, som Swedfund attesterade 2012, följer att Swedfund redovisar arbetet med implementeringen av Global Compacts 10 principer i en årlig Communication on Progress (COP). Bolagets första COP lämnades i april 2013. I denna redovisning integrerar Swedfund vår andra COP. Vi har valt att i det särskilda GRI/COP-indexet utgå ifrån BASIC GUIDE Communication on Progress, GC Active Level, framtagen av UN Global Compact .

UN PRI, PRINCIPLES FOR ­R ESPONSIBLE INVESTMENT Med åtagandet om UN Principles for Responsible Investment (UN PRI), som Swedfund attesterade 2012, har vi förbundit oss att årligen också rapportera resultaten av detta arbete direkt on-line, till PRI:s sekretariat och i kommande integrerade redovisningar med första rapportering 2014 avseende verksamhetsåret 2013. Rapporteringen till PRI:s sekretariat gör Swedfund i PRI:s redovisningsverktyg före utgången av mars 2014 och refereras i Swedfunds integrerade redovisning 2014.

4 | swedfunds integrerade redovisning 2013

REVISION OCH ÖVERSIKTLIG GRANSKNING Med den styrelsedefinierade redovisningen tydliggörs vad som i Swedfunds integrerade redovisning utgör formell årsredovisning och därför har varit föremål för revision. De avsnitt som inte utgör årsredovisning utgör Swedfunds hållbarhetsredovisning/Communication on Progress (COP) och har varit föremål för översiktlig granskning i alla delar utom de avsnitt som gjorts tillgängliga via länkar.

PwC lämnar revisionsberättelse avseende årsredovisningen och separat rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen/COP. VÄSENTLIGHETSANALYS OCH VALT FOKUS I ­R EDOVISNINGEN I den allmänna biståndsdebatten diskuteras vilka resultat som de facto åstadkommes med den biståndsbudget som bekostas med skattemedel. Årets redovisning har ett särskilt fokus på redovisning av utvecklingsresultat, varför stort utrymme ges åt att beskriva ett urval investeringar som ”case” eller praktikfall och hur dessa på olika sätt genom samhällsutveckling, hållbarhet och bärkraftighet bidrar till fattigdomsminskning.

Swedfund har under året fastställt en ny strategi (se sidan 42) vilken vilar på tre fundament som alla bedöms som lika nödvändiga förutsättningar för att Swedfund ska medverka i en investering; Samhällsutveckling, Hållbarhet och Bärkraftighet. I varje fundament är ett antal mätområden bestämda.

I samband med IMF/Världsbankens årsmöte i Washington DC i oktober 2013 attesterade Swedfund tillsammans med ett trettiotal bi- och multilaterala utvecklingsfinansiärer ett åtagande om ett gemensamt set av indikatorer för att mäta utvecklingsresultat, IFIs Harmonized Development Results Indicators for Private Sector Investment Operations.

I valet av mätområden och underliggande indikatorer har vi inspirerats av detta internationella harmoniseringsar-

R E D OV I S N I N G E N bete och av de intressentdialoger som underhand förts med civilsamhällets biståndsorganisationer. Efter omfattande interna diskussioner har så ett antal mätområden och underliggande indikatorer valts som grund för att bedöma en investering inför beslut. Samma mätområden och indikatorer bildar sedan utgångspunkt för uppföljning, intern rapportering under förvaltningen och extern redovisning. I det följande listas de mätområden som Swedfund på detta sätt valt som väsentliga att fokusera och därför också redovisa, vilka refereras i GRI/COP-indexet på sidan 100. ÖVERGRIPANDE VÄSENTLIGHET n Transparens; Swedfunds vilja till öppenhet n Resultat avseende fattigdomsbekämpning; Samhällsutveckling, Hållbarhet och Bärkraftighet SAMHÄLLSUTVECKLING n Arbetstillfällen; att bidra till nya och varaktiga direkta och indirekta jobb n Skatt; att bidra till en ökad skattebas i de länder Swedfund investerar n Kunskapsbyggande; att medverka till kompetensutveckling HÅLLBARHET n Arbetsvillkor; att bibehålla och skapa jobb med god arbetsmiljö och arbetsvillkor n Miljö; att i portföljbolagen implementera för verksamheten relevanta policyer och ledningssystem n Antikorruption; att implementera antikorruptionspolicy och ledningssystem för att hantera korruptionsfrågor BÄRKRAFTIGHET n Tillväxt definieras som den procentuella ökningen av ett företags omsättning från ett år till nästa. n Avkastning definieras som företagets årliga vinst efter skatt dividerat med det investerade kapitalet.

n Lönsamhet definieras som ett företags vinstmarginal och kan mätas såväl brutto (före skatt) som netto (efter skatt). Swedfund redovisar avkastning som netto efter skatt.

Swedfunds strategiska hållbarhetsmål (sidan 42), som definierades av Swedfunds styrelse i december 2013, kommer att följas upp under 2014 och resultatredovisas i Swedfunds integrerade redovisning 2014.

REDOVISNINGENS OMFATTNING OCH ­AVGRÄNSNING Hållbarhetsredovisningen omfattar i huvudsak Swedfund och våra portföljbolag med särskilt fokus på bolagets aktieägarportfölj i vilka bolag vi har styrelserepresentation, men vi redovisar även portföljbolag där Swedfund är långivare. Väsentliga antaganden, avgränsningen av urval portföljbolag för resultatredovisning och mätmetoder avseende Samhällsutveckling, Hållbarhet och Bärkraftighet presenteras löpande i redovisningen.

De data som rapporteras på aggregerad nivå, avseende utvecklingsresultat och andra portföljindikatorer utgör sammanställda resultat av information som lämnats av portföljbolagen i särskilda egendeklarationer samt i bolagens finansiella och övriga rapportering. Vi är övertygade om att en transparent rapportering av utvecklingsresultat gagnar såväl värdeutveckling som utvecklingsresultat och intressentrelationer men har av sekretess- och konfidentiella skäl inte möjlighet att rapportera enskilda portföljbolags prestanda.

Vi lämnar i årets redovisning för första gången land för land-rapportering av skatt i linje med det samförstånd Swedfund under året uppnått i dialog med civilsamhällets biståndsorganisationer och i enlighet med EU Kommissionens nya direktiv om icke-finansiell redovisning.

Den finansiella redovisningen omfattar inte rapportering avseende port-

följbolagens finansiella resultat. Denna information lämnas i portföljbolagens årsredovisningar och omfattas inte av Swedfunds integrerade redovisning.

BEGRÄNSNINGAR Vår verksamhet innebär att vi investerar i ett antal nya projekt varje år och säljer av andra. Därmed är portföljen i ständig förändring något som gör jämförbarheten mellan åren svår. I årets redovisning följer vi den rapporteringsrutin avseende hållbarhetsresultat (ESG-resultat) från portföljbolagen som infördes i fjolårets redovisning. Det ger möjlighet till viss jämförbarhet. Hållbarhetsresultat (ESG) redovisas således avseende aktuellt redovisningsår, 1 januari – 31 december 2013 i jämförelse med resultaten 1 januari – 31 december 2012. I årets redovisning har några nya resultatindikatorer tillkommit, vilka därför inte kan jämföras med föregående år.

Våra portföljbolags finansiella redovisning är föremål för revision men portföljföretagens lämnade rapportering i egendeklaration avseende Hållbarhetsresultat, Portfolio Company ESG Key Performance Report, har inte varit föremål för oberoende granskning.

KONTAKTPERSONER Kontaktpersoner hos Swedfund avseende 2013 års Integrerade redovisning är, för den finansiella informationen Elisabeth Mattisson, Chef Finans och Administration, och för den icke-finansiella informationen Lars-Olle Larsson, Senior Manager ESG Affairs och svensk ambassadör för International Integrated Reporting Council (IIRC).

swedfunds integrerade redovisning 2013 | 5

innehåll

16 VD-ORD: NU TAR VI NÄSTA STEG.. . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

DILEMMAN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

UTVECKLING KRÄVER BILLIG ENERGI.. . . . . . 10

SÅ HÄR JOBBAR VI I SWEDFUND. . . . . . . . . . . . . . . . 42

NYA JOBB FÖRUTSÄTTNING FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL . . . . . . . . . . . . . . 44

DIPLOMATI RÄDDADE JOBBEN. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 SWEDFUNDS AFFÄRSMODELL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 I NVESTERINGAR SOM GÖR SKILLNAD . . . . . 20 VÅR ETISKA KOMPASS.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 SÅ HÄR FÖRDELAS INVESTERINGARNA .. 24 HÄR GÖR SWEDFUND EN INSATS. . . . . . . . . . . . . . . 26 NAIROBIS WOMEN’S HOSPITALS . . . . . . . . . . . . . . . . 28

KOMMENTAR: EMMA IHRE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 SWEDPARTNERSHIP . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 REDOVISNING AV UTVECKLINGSRESULTAT.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 PRINCIPLES FOR RESPONSIBLE INVESTMENT (UN PRI).. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 TRADITIONELLT BISTÅND PÅ VÄG UT . . . . . . . 68 ENKÄT: SKÖTER SWEDFUND SIN INTRESSENTDIALOG? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

SÅ FUNKAR EN INVESTERING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

PRODUKTION: SPOON REDAKTÖR: ANNE-CHARLOTTE ERIKSSON PROJEKTLEDARE: LARS-OLLE LARSSON ART DIRECTOR: DAVID LINDER LAYOUT: RÜSEN YILDIZ

6 | swedfunds integrerade redovisning 2013

68

54

28

47

VÅRA INTRESSENTER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 INTERVJU MED HILLEVI ENGSTRÖM . . . . . . . . . 75

77

113

Å R S R E D OV I S N I N G F Ö R VA LT N I N G S B E R Ä T T E L S E

RISKHANTERING . . ............................................................................ 38

KRÖNIKA: VI BRYR OSS! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76

FINANSIELLT ­R ESULTAT.. ....................................................... 48

VÄGEN MOT UTVECKLING. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77

SWEDPARTNERSHIP . . .................................................................. 55

GRI-/COP-INDEX . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT . . ................................... 78

10 ÅR I SAMMANDRAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104

STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN . . ........................... 81

...............................

106

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION ........................ 81

.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

107

RESULTATRÄKNING ..................................................................... 82

PORTFÖLJBOLAGSLISTA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108

EGET KAPITAL ..................................................................................... 85

SWEDPARTNERSHIP.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110

KASSAFLÖDESANALYS ........................................................... 86

TEKNISK ASSISTANS, TALISTA ÖVER PROJEKT 2013. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111

N O T E R . . .............................................................................................................. 87

REVISIONSBERÄTTELSE REVISORS RAPPORT BILAGOR:

BALANSRÄKNING ........................................................................... 83

FÖRKORTNINGAR OCH FÖRKLARADE ORD. . . . . . 112

FRAMTIDSPERSPEKTIV

FINANSIELLA RAPPORTER

..................................

STYRELSE OCH LEDNING

............................

113 114

S T Y R E L S E N S U N D E R S K R I F T E R ............................................. 105

Sidorna ovan utgör styrelsens och verkställande ­ irektörens i Swedfund International AB:s formella d ­årsredovisning och inkluderar bolagsstyrningsrapporten (som utgör del av förvaltningsberättelsen).

swedfunds integrerade redovisning 2013 | 7

vd - ord

NU TAR VI NÄSTA STEG! A N NA RYOT T

Det finns inga enkla lösningar på fattigdomsproblemen i världen.

Inte heller på den nödvändiga omställningen till en hållbar utveckling.

Men, det finns många möjligheter och ett är det uppdrag som Swedfund har från regeringen, att som en ansvarstagande, långsiktig och aktiv investerare bidra till fattigdomsminskning genom hållbart företagande.

M

ED MER ÄN TRETTIO års erfarenhet av investeringar i de allra svåraste och mest komplexa miljöerna har vi i Swedfund ett unikt kunskapskapital. Vi tar mer risk än andra, så att fler vågar investera och är additionella genom att investera där det är brist på annan finansiering. På det sättet är vi också banbrytande.

Våra investeringar skapar jobb, skatteintäkter, bra arbetsvillkor, tillväxt, avkastning och lönsamhet. Vi överför kunskap och driver frågor om miljö, antikorruption och mänskliga rättigheter. Detta arbete blir en naturlig del av verksamheten, eftersom vi som aktiva ägare och långivare har ett tydligt uppdrag och ofta tar plats i portföljbolagens styrelser.

Detta fokus stämmer väl överens med vad befolkningen i de länder dit biståndet riktas själva önskar. 60 000 fattiga människor som har intervjuats i en unik Världsbanksstudie har själva angett att den viktigaste vägen ut ur fattigdom är att ha ett jobb. Nio av tio jobb i utvecklingsländer finns i den privata sektorn, och att skapa fler och bättre jobb i hållbara företag är helt avgörande för att möta de utmaningar som det globala utvecklingssamarbetet står inför. I dag är 200 miljoner människor i utvecklingsländer utan jobb, och många fler utanför den formella ekonomin. Många av dessa personer är ungdomar och kvinnor som lever i Afrika söder om Sahara. För att hålla takten med befolkningsökningen, krävs att ytterligare 600 miljoner jobb skapas till 2020.

MELLAN 1990 OCH 2010 har andelen extremt fattiga människor i utvecklingsländer minskat med hälften, från 43 procent till 21,5 procent.

Sedan milleniemålen skapades 2000 har antalet människor som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen minskat med en halv miljard.

Två tredjedelar av den minskningen kommer från tillväxt. Med den kunskapen är det inte konstigt att näringslivets roll, tillväxt och jobbskapande är högsta prioritet när utvecklingsfrågor diskuteras.

DE MEST FRAMTRÄDANDE aktörerna i detta arbete är regeringsägda multi- och bilaterala investeringsinstitutioner. Swedfund tillhör gruppen ”Development Finance Institutions” (DFI:er). DFI:ernas uppdrag är att satsa på investeringar som skapar lokala arbetstillfällen, skatteintäkter för lokala regeringar, och förbättrat utbud i viktiga sektorer såsom hälsovård, finanssektor, infrastruktur, energi, och tillverkningsindustri.

Swedfund är väl rustat att svara upp mot

8 | swedfunds integrerade redovisning 2013

Hösten 2013 besökte jag Swedfunds portföljbolag Athi Steel i Nairobi, Kenya (bilder nedan). Samtal med anställda och vd ger inblick i bolagens möjligheter, utmaningar och anställningsvillkor.

omvärldens förväntningar när det gäller att bekämpa fattigdom på ett effektivt, resultatinriktat och långsiktigt sätt. Vi har ökat vårt fokus på Afrika söder om Sahara där den extrema fattigdomen är mest utbredd. De senaste åren har den interna kompetensen inom ESG (Environment, Social & Governance) kraftigt förstärkts för att säkerställa den långsiktiga hållbarheten och positiva utvecklingseffekter i alla våra investeringar. Vår kompetens inom hållbarhet gör oss till en respekterad och attraktiv partner. Vi har under åren utvecklat en gedigen sektorkunskap vilket krävs för att urskilja och förvalta de mest lovande investeringsmöjligheterna. Styrelsen och ledningen har nu alla förutsättningar att möta de ökade förväntningar som ägare och omvärlden har.

SWEDFUND HAR den senaste tiden ökat sin närvaro på de arenor där utvecklingsagendan diskuteras och har en nära dialog med olika aktörer från civilsamhälle, näringsliv och andra intressenter. Jag är nöjd med att här bekräfta Swedfunds stöd för UN Principles for Responsible Investment (PRI) och för UN Global Compact. Implementeringen av PRI:s principer i investeringsprocessen är påbörjad liksom påverkansarbetet med att införa Global Compacts principer om ansvarsfullt företa-

gande i våra portföljbolag. Jag deltog i UN Global Compact Leaders Summit 2013 i New York, som mycket handlade om privatsamverkan och näringslivets roll i utvecklingen. Det är glädjande att nu möta stor förståelse för betydelsen av denna del av biståndet och jag konstaterar att Swedfund är mitt i strömfåran för den nya utvecklingsagendan!

Nu bygger vi vidare på de erfarenheter vi har, förtydligar vår tolkning av uppdraget genom en ny strategi och adderar en äkta vilja till dialog och öppenhet. Det är i sanning inget enkelt uppdrag vi har. Det är stort och svårt men oerhört viktigt. Nu tar vi nästa steg!

STOCKHOLM I MARS 2013

A N N A R YO T T VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

swedfunds integrerade redovisning 2013 | 9

fattigdom och energi text per westergård foto linus hallgren

UTVECKLING KRÄVER BILLIG ENERGI ANDERS WIJKMAN OCH JOHAN ROCKSTRÖM MENAR ATT ÖKAT VÄLSTÅND I UTVECKLINGSLÄNDER OCH ETT EFFEKTIVT KLIMATARBETE HÄNGER IHOP. PROBLEMET ÄR ATT DET POLITISKA SYSTEMET INTE KLARAR AV ATT HANTERA GLOBALA UTMANINGAR.

A

nders Wijkman är tydlig; billig energi är en förutsättning för all utveckling.

– Västvärldens välstånd bygger till stor del på att vi kunde hämta billiga råvaror och energi från fattiga länder. Därför har vi idag ett moraliskt ansvar att hjälpa dem, bland annat genom att se till att de får tillgång till energieffektiv teknik men även med finansieringslösningar som gör det möjligt för fattiga bybor att köpa till exempel solceller.

För att kunna hantera både klimatet och fattigdomen behövs dubbla perspektiv. Det ena är den globala temperaturökningen som på sikt hotar mänskligheten. För att klara det krävs bland annat svar på frågan om hur framtidens energisystem ska se ut och hur jordbruket ska bedrivas för att kol ska bindas i marken istället för att frigöras till atmosfären. Men även hur de ekonomiska systemen ska kunna ställas om från ”köp och släng” till ett kretsloppssamhälle där alla naturresurser återanvänds.

svår torka, säger Anders Wijkman.

Han har under många år varit engagerad i klimat- och utvecklingsfrågor. Både som politiker, chef för Röda Korset och SAREC (Sidas avdelning för forskningssamarbete) och som fristående debattör. Han är ordförande i det internationella nätverket Romklubben samt nybliven ordförande i den oberoende tankesmedjan Global Utmanings klimatråd.

Under senare år har han ofta samarbetat med Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre. Tillsammans har de skrivit ett flertal böcker och mängder av debattartiklar, alla med målet att tydliggöra vad som händer när klimatet förändras och planetens resurser utarmas.

– Vi kan inte bara fokusera på klimatförändringen, vi måste också inse att vi alltför länge har överutnyttjat jordens resurser. Ska vi kunna undvika katastrofala miljöförändringar måste vi även värna biologisk mångfald, stoppa havsförsurning, se över vår sötvattenanvändning och förändra markanvändningen, säger Johan Rockström.

DEN ANDRA VIKTIGA FRÅGAN ÄR hur vi ska förbereda oss på de förändringar som ett varmare klimat ger upphov till.

– Det kan handla om att bygga hus som kan stå emot kraftiga stormar och häftigare skyfall men även förbereda samhällen på ett generellt varmare klimat och perioder av

FÖR ATT BESKRIVA vad det handlar om har han varit med och lanserat begreppet planetära gränser. Inom nio olika områden – där klimatet är ett – har forskarna försökt tydliggöra vilka risker mänskligheten utsätter sig för om och när gränserna överskrids. Som alltid riskerar effekterna

10 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Johan Rockström är professor i miljövetenskap på Stockholms universitet och chef för Stockholm Resilience Center.

Anders Wijkman är bland annat ordförande i den oberoende tankesmedjan Global Utmanings klimatråd.

s w e d f u n d s h å l l b a r h e t s r e d o v i s i n g 2 0 1 3 | 11

fattigdom och energi att bli tydligast i utvecklingsländerna. Ett exempel skulle kunna vara svår torka i norra Mali, ett område som redan idag återkommande drabbas av svält.

– Frågan är vem som ska stå för kostnaden för att anpassa samhällen så att de kan stå emot förändrade livsförutsättningar. Hittills har de rika länderna inte tagit sin del av ansvaret, hävdar Anders Wijkman.

Trots det är han försiktigt positiv. Dels beroende på att det går att göra de nödvändiga anpassningarna till en rimlig kostnad, förutsatt att man gör rätt från början. Och dels för att världens politiker till slut har lyckats enas om att skapa en Grön fond som ska hjälpa utvecklingsländerna att finansiera klimatåtgärder. Principerna för hur fonden ska arbeta är klara, nu gäller det att fylla på med pengar.

– Hade vi skapat den fonden redan när klimatförändringarna började uppmärksammas hade vi haft ett helt annat samtalsklimat mellan olika länder idag. Men om vi från och med nu skulle avsätta 50–100 miljarder dollar per år kan mycket positivt hända. Det skulle kunna skapa förutsättningar för både sol och vindenergi i många länder och på sikt bli ett effektivt sätt att bekämpa fattigdom.

Parallellt måste vi även bromsa befolkningsökningen och därför bör vi satsa på fler skolor och utbyggd familjeplanering. Utbildning för flickor är det bästa preventivmedlet.

ENLIGT ANDERS WIJKMAN borde Swedfund, med sitt uppdrag att stödja den privata sektorn i utvecklingsländer, satsa en del av sina resurser på att till exempel hjälpa små och medelstora entreprenörer att skapa affärslösningar som gör det möjligt att sätta upp solpaneler i byar som inte är anslutna till något elnät.

– Tillgång till effektivare energiteknik är viktigt både för klimatet och för fattigdomsbekämpningen. Så länge människor är hänvisade till brännved och dynga blir det ingen utveckling.

Det finns gott om positiva exempel på hur utvecklingsländer utnyttjar energiteknik för att minska fattigdomen.

Kenya är ett av de länder där satsningen på solenergi börjar ge resultat.

MEN, DET RÄCKER INTE MED förändringen i utvecklingsländer. Kravet gäller i än högre grad för de rika länderna, de som hittills har ätit en stor del av den gemensamma kakan.

Vi måste utnyttja de tillgängliga resurserna på ett långt smartare sätt, hålla igen på energi- och resursanvändningen, inte minst av fossila bränslen, för att ge fattiga länder utrymme att öka sin användning när de bygger sina samhällen. Detta är globala utmaningar som politikerna än så länge har haft svårt att klara.

– Alltför länge har vi levt på myten om den eviga materiella tillväxten och föreställningen att naturens skafferi är oändligt stort. Modellen fungerade bra så länge befolkningen och den gemensamma ekonomin var liten men tyvärr håller inte det resonemanget längre. Naturkapitalet räcker helt enkelt inte, säger Johan Rockström.

Problemet är att kopplingen mellan vad vi gör i vår vardag idag och den torka som kan drabba Afrika om 20 år för många människor är abstrakt.

– Vi måste höja blicken och inse att vårt ansvar sträcker sig längre än till att tillfredsställa våra egna önskemål och behov. Moraliskt handlar det om global rättvisa och ansvar för kommande generationer, menar Anders Wijkman.

S S A* E L P R O D U K T I O N V S A N D R A R E G I O N E R 100 %

100 % 91 %

90 %

DE 48 SSALÄNDERNA (800 MILJONER MÄNNSIKOR) FÖRBRUKAR UNGEFÄR LIKA MYCKET ELEKTRICITET SOM SPANIEN (44 MILJONER MÄNNISKOR).

76 %

80%

68 %

70% 60% 50 % 40 %

26 %

30 % 20 % 10 % 0% OECD

LATINAMERICA

ASIEN

TILLVÄXT- * AFRIKA SÖDER MARKNADER OM SAHARA

Källa: Africa Infrastructure Country Diagnostic (AICD), 2008, rapport utgiven av Världsbanken i samarbete med Afrikanska Utvecklingsbanken.

12 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Mohammed Bangura kontrollerar sockerrörsfälten på Addax Bioenergy i Sierra Leone. Läs mer om Swedfunds investering i förnyelsebar energi på sid 34.

GUNILLA NIL S S ON O CH MARKUS WILKENS PÅ SWEDFUND:

”Energigapen måste överbryggas”

M

ånga utvecklingsländer lider skriande brist på elektricitet och nätanslutna produktionsanläggningar arbetar ofta under sin kapacitet på grund av eftersatt underhåll. Stora delar av befolkningen och företagen saknar dessutom anslutning till elnätet, som ofta är i behov av uppgraderingar för att kunna leverera el kontinuerligt.

Det menar Gunilla Nilsson och Markus Wilkens, som båda är Senior Investment Managers på Swedfund och specialister på energi-investeringar.

– Eftersom tillgången på nätbaserad el är otillräcklig tvingas man förlita sig på egenproducerad el, vilken tenderar att vara både dyrare och mer miljö- och hälsofarlig. Sot och gaser går ut i inandningsluften och de fattigaste är ofta de mest utsatta, säger Gunilla Nilsson.

Elbristen slår på konkurrenskraften och hindrar samhällsutvecklingen.

– Tillgång till hållbar el för alla samhällsgrupper är en förutsättning för att ett land ska kunna tillvarata sin inneboende tillväxtpotential, fortsätter Markus Wilkens.

Han menar vidare att det krävs en förbättring av existerande resurser

”ELBRISTEN SLÅR PÅ KONKURRENSKRAFTEN OCH HINDRAR SAMHÄLLSUTVECKLINGEN.” samt investeringar i ny kapacitet för att bredda och fördjupa tillgången på långsiktigt hållbar elektricitet i utvecklingsländerna. Men för att andelen investeringar från privata aktörer ska öka krävs också andra infrastruktursatsningar.

SWEDFUNDS energiinvesteringar är främst inriktade mot elproduktion och investeringarna måste ha poten-

Gunilla Nilsson

Markus Wilkens

tial att leva upp till Swedfunds krav vad gäller bland annat kommersielloch miljömässig hållbarhet.

Swedfund stödjer utvecklingen av elproduktion från förnyelsebara källor, men kommer att fortsätta finansiera icke-förnyelsebar produktion när den kan göras i enlighet med Swedfunds grundläggande krav.

– En icke förnyelsebar energikälla kan initialt vara ett bättre alternativ och nödvändig för att överbrygga de stora energigap som finns i många av de länder i vilka Swedfund investerar, säger Markus Wilkens avslutningsvis.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 13

arbete, skatt och kunskapsbyggande text per westergård foto dominic nziu

M:lab i Nairobi, Kenya, är centrum för mobilt entreprenörskap i Östafrika.

Fr v frilansande digitala utvecklarna Carol Kariuki och Simon Mutna, samt Dickson Ndegwa från företaget Deetech.

Nya jobb förutsättning för samhällsutveckling UNDER DE KOMMANDE ÅREN SKA ETT STORT ANTAL UNGA UT PÅ ARBETSMARKNADEN OCH DÄRFÖR KRÄVS DET 600 MILJONER NYA JOBB FÖR ATT ARBETSLÖSHETEN INTE SKA ÖKA.

J

ust nu är ett par hundra miljoner människor runt om i världen arbetslösa. Och värre kan det bli. Enbart demografiska förändringar innebär att det behövs 600 miljoner nya jobb fram till år 2020 (IFC Jobs Study, jan 2013). I rika länder är det ett stort bekymmer att inte ha ett arbete, i fattiga är det en fråga om överlevnad.

– Det är inte bara ett problem för den enskilda individen. Utan en

inkomst finns inte heller en skattebas som kan bidra till viktiga samhällstjänster som skola och vård, säger Karin Isaksson, Director for Business Development på Swedfund.

Alla jobb är inte lika bra. I utvecklingsländerna är många sysselsatta inom den informella sektorn där inkomsten sällan räcker till för att klara den egna försörjningen.

– Därför behövs fler arbeten inom den formella sektorn, det är bara där

14 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

det går att få anständiga löner och justa arbetsförhållanden, säger Niclas Düring, Portfolio Director på Swedfund.

NÄR VÄRLDSBANKEN för några år sedan frågade 60 000 personer i utvecklingsländer om vad som skulle hjälpa dem att ta sig ut ur fattigdomen var svaret entydigt; en riktig anställning.

Frågan blir då hur alla de jobb som krävs ska skapas. I utvecklingsländer,

med en svag offentlig sektor, är svaret utan tvekan inom den privata sektorn där nio av tio jobb finns.

– Att bidra till att de miljoner människor som står utanför arbetsmarknaden får ett jobb är en enorm utmaning som kräver insatser på många plan. Vårt bidrag är att vi investerar i företag för att de på så sätt ska få möjlighet att växa och anställa fler, säger Karin Isaksson. framförallt i större företag där de grundläggande bitarna för verksamheten finns på plats. Det är där flest jobb per satsad Swedfund-krona skapas. Mindre företag får framförallt stöd via lokala finansiärer såsom banker och fonder.

– De företag vi engagerar oss i ska Karin Isaksson ha en bärkraftig affärsidé som vi sedan kan hjälpa dem att utveckla. När arbetstillfällena blir fler och vinsterna ökar leder det till att samhället får in större skatteintäkter och kan satsa på utbildning, hälsa, infrastruktur och andra områden där regeringen traditionellt spelar en stor roll i mer ekonomiskt utvecklade Niclas Düring länder. Därmed påbörjas en positiv spiral som på sikt bidrar till att hela samhället kan ta stora steg framåt, säger Niclas Düring.

SWEDFUND INVESTERAR

SWEDFUND ENGAGERAR sig i företags utveckling som en långsiktig, ansvarstagande och aktiv investerare. Och det under en lång tid, tio år är inte ovanligt. Det ger företagen förutsättningar att överleva även om de under resans gång går igenom en del tuffa perioder.

– Att företagen på sikt går med vinst är dock en nödvändig förutsättning för att alla goda effekter ska kunna uppstå.

Genom att stötta på vägen dit hoppas vi kunna bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, säger Karin Isaksson.

”Utan en inkomst finns inte heller en skattebas som kan bidra till viktiga samhällstjänster...”

KARIN ISAKSSON

S AT S N I N G PÅ M I N D R E F Ö R E TAG

ANSVARSFULLA INVESTERINGAR MED ADENIA-FONDEN Swedfund investerar direkt i företag som är verksamma i en lång rad olika länder. Det fungerar bra gentemot större bolag men gör det svårare att nå de mindre. En liten organisation som Swedfund kan inte heller verka i alla länder. Lösningen på problemet är ett nära samarbete med ett antal olika professionella fondförvaltare som finns lokalt och som delar Swedfunds värderingar kring hållbart företagande.

– Innan vi väljer ut vilka fonder vi ska investera i gör vi omfattande kontroller. Vi granskar både hur de arbetar och hur väl de har lyckats med sina tidigare investeringar, säger Fredrik Törgren, Senior Investment Manager inom sektorteam Finansiella Institutioner

på Swedfund.

En av de förvaltare som har valts ut är Adenia, som har sitt ursprung på Mauritius, men som i dag huvudsakligen är aktiv på Madagaskar och i Västafrika.

– Anledningen till att vi har valt att arbeta tillsammans med dem är att de är engagerade i frågor som rör miljö, etik och ägarstyrning samtidigt som de jobbar tätt tillsammans med de samhällen där de investerar. Och de gör det på ett ansvarsfullt sätt.

Adenia är dessutom aktiv i länder där det finns ett stort behov av kapital men där få andra vill eller kan investera.

– Personalen på Adenia har en relevant bakgrund för den här typen av uppdrag och de har både den lokalkännedom och erfarenhet

ADENIAFONDEN Verksamhet: Fondinvestering Antal anställda: 12 Investeringsår: 2013 Swedfunds investering: 10 MEUR Övriga delägare: andra europeiska DFI:er som IFC, EIB, BIO, CDC, DEG och FMO.

Fredrik Törgren, Senior Investment­ Manager på ­Swedfund. som krävs för att lyckas.

De har bland annat investerat framgångsrikt i Madagaskar, ett land som på grund av politisk turbulens inte är helt lätt att arbeta i, säger Fredrik Törgren.

Tanken är att de båda organisationerna nu även ska börja samarbeta aktivt kring saminvesteringar i olika företag.

– Bristen på kapital är stor i de länder där Adenia är operativa. Tack vare dem kan vi även nå ut till företag som är verksamma där.

Viktiga utvecklingseffekter: jobbskapande, utveckla ESG-standarder (Environmental , Social, Governance) i lokala små och medelstora företag samt stöd till regional integration och utveckling.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 15

cimbenin text anne-charlotte eriksson f o t o ay o d e j i t o b u n / i b s t m e d i a

Diplomati räddade För några år sedan fick cementföretaget Cimbenin kämpa för att överleva, eftersom det statligt reglerade priset på cement var för lågt. Men diplomatiska påtryckningar fick regeringen att höja priserna. Det räddade jobben och tryggade ekonomin för Gilbert Gahou och hans familj.

J

ag har haft tur som fått jobba så länge på Cimbenin, säger Gilbert Gahou, elektriker och fackföreningens klubbordförande.

Cimbenin, en cementindustri vars anläggning ligger strax utanför Cotonou i Benin, startade 1991 med aktiekapital från Swedfund och deras danska motsvarighet Investment Fund for Developing Countries (IFU). Huvudägare är tyska Heidelberg Cement. Gilbert Gahou började två år efter starten och är nu inne på sitt tjugonde år på företaget. Han är en mycket nöjd fackordförande som öser lovord över företaget och menar att alla kollegor är minst lika nöjda

Gilbert Gahou, i mitten, med sin hustru Amoki M. Justine och sönerna Lebel, Ansèlme och Louange.

16 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

jobben eftersom ”allt är reglerat, omsorgen om personalen och miljön är genuin och lönen kommer när den ska”. Men så jämför han också med tidigare arbetsplatser och vännernas arbetsgivare som inte är fullt så måna om sin personal som hans egen.

– Jag trivs mycket bra, har fasta arbetstider och jobbar mellan klockan 8–17 måndag till fredag. Dessutom har vi en hel timmes lunchrast, säger Gilbert Gahou och skrattar. var hans fasta jobb i fara. Fredrik Wijkander, Senior Investment Manager på Swedfund, berättar att verksamheten gick bra fram till 2005. RåvaruMEN FÖR INTE SÅ MÅNGA ÅR SEDAN

”...omsorgen om ­personalen och miljön är genuin och lönen k­ommer när den ska.”

priserna drog iväg men regeringen, som ansvarar för prissättningen av cement, justerade inte priserna, som därmed låg för lågt i förhållande till priserna på de råvaror som behövdes till produktionen.

– Aktiekapitalet eroderades och företaget var nära konkurs, säger Fredrik Wijkander.

EN TID AV INTENSIV diplomati tog sin början. Ägarna, med vd:arna på IFU och Swedfund i spetsen, skrev brev till Benins regering för att få dem att reglera priserna till marknadsmässig nivå. Cimbenins vd, ägarna på Heidelberg Cement, Swedfund och IFU intygade att fabriken hade moderniserats och effektiviserats så långt det var möjligt, men att de ändå var tvungna att kämpa för att överleva på grund av obalansen i tillverkningskostnaderna i förhållande till insatsvarorna.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 17

cimbenin Tre av Gilbert ­Gahous fyra söner, fr v: Louange, Lebel och Ansèlme, som alla pluggar hårt för att så småningom ta sig till universitetet.

”Förutom att försörja min gamla mamma, hustru och mina fyra söner, tar jag hand om mina äldsta syskonbarn för att de ska kunna gå på universitetet i Cotonou.”

– Ingenting hände på tre år och vi höll på att ge upp. Men så plötsligt i juli 2008 fattade regeringen beslut om att höja cementpriset och vi kunde andas ut, säger Fredrik Wijkander.

SEDAN NÅGRA ÅR går Cimbenin med vinst och levererar återigen utdelning till sina aktieägare, liksom viktiga skatteintäkter till staten och lön till sina anställda.

– Eftersom Benin är ett mycket, mycket fattigt land är min lön oerhört viktig för familjen. Förutom att försörja min gamla mamma, hustru och mina fyra söner, tar jag hand om mina äldsta syskonbarn för att de ska kunna gå på universitetet i Cotonou, berättar Gilbert och en liten Fredrik Wijkander. suck undslipper honom.

Men så skrattar han plötsligt till och säger: – Fast vet du, barnen är ju min pensionsförsäkring och investering för framtiden!

FOT O: DJIB RIL IND RIS SOU

Gilbert Gahou utanför Cimbenin, cementfabriken som varit hans arbetsplats i nästan 20 år.

Djibril Indrissou, som är teknisk chef på Cimbenin, ser också ljust på framtiden och berättar stolt att företaget är miljöledningscertifierat enligt ISO 14001, vilket följs upp genom regelbundna kontroller av externa konsulter.

– Vi är ett mycket välutvecklat företag i ett mycket underutvecklat land. Jag är glad att få arbeta för så ansvarsfulla ägare, konstaterar Djibril Indrissou.

18 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

CIMBENIN Verksamhet: Malningsanläggning som tillverkar cement.

Antal anställda: 109 Swedfunds investering: 6,5 MKR i aktiekapital och 8 MKR i lån, som avbetalats. Övriga delägare: Swedfund och danska IFU är minoritetsaktieägare, huvudägare är tyska Heidelberg Cement.

Viktiga utvecklingsresultat: Bidra till att skapa jobb, ökad inbetalning av skatter, hålla ESG- standarder på en hög nivå och infrastruktur-utveckling i Benin.

SWEDFUNDS AFFÄRSMODELL

Swedfunds affärsmodell och värdepåverkande kapital Swedfund arbetar som utvecklingsfinansiär på kommersiella villkor med ett särskilt samhällsansvar. Uppdraget; Fattigdomsminskning genom hållbart företagande, vilar på de tre fundamenten Samhällsutveckling, Hållbarhet och Bärkraftighet. Värde skapas genom att flera typer av kapital strömmar igenom affärsmodellen.

Finansiellt kapital

Materiellt kaiptal

Intellektuellt kapital

Kunskapskapital

SWEDFUNDS UPPDRAG Möjligheter och risker

Strategi och resursfördelning

AFFÄRSMODELL Input Affärsverksamhet Styrning Output

Prestation

Outcomes

Framtidsutsikter

Swedfunds riskkapital är det finansiella kapital som Swedfund investerar och som arbetar och skapar värde i portföljbolagen.

Det finansiella kapitalet investeras av portföljbolagen i fabriker, kontor, anläggningar, maskiner och utrustning.

Detta materiella kapital utgör en av flera förutsättningar för att driva verksamheten i portföljbolagen.

Swedfunds intellektuella kapital utgörs av de immateriella värden som ligger i mångårig utveckling av Swedfunds interna processer, ledningssystem och databaser såsom till exempel investeringsmanual, ESG Toolkit, projektportal, analys- och uppföljningssystem.

Swedfunds portföljbolag Samhällsutveckling

Hållbarhet

Bärkraftighet

Kunskapskapitalet är medarbetarnas värdeskapande erfarenhet, kunskap, kompetens och motivation. Liksom styrelsens och ledningens förmåga att förstå och verkställa Swedfunds uppdrag, fastställa strategi och verksamhetsplan samt organisera arbetet och säkerställa att affärsmodellen och bolagsstyrningen möter ägarens och andra relevanta intressenters krav. Kunskapskapitalet är också värdepåverkande i det arbete som sker i portföljbolagens styrelser och i det påverkansarbete som Swedfund driver i bolagen under förvaltningsfasen.

Relationskapital

Relationskapitalet, att medarbetarna arbetar utifrån ett gemensamt förhållningssätt i ett gott samarbetsklimat såväl internt som i de externa relationerna är värdeskapande. Uppförandekod, policyer och attest av internationella principer om ansvar och etik, bildar underlag för de aktieägaravtal Swedfund tecknar i samband med investeringar.

De bildar värdeskapande styrdokument på kort och lång sikt i Swedfunds portföljbolag och därför också i Swedfund som ägarbolag.

Det globala samhället Naturkapital

Naturkapitalet, klimat och miljö, påverkas indirekt av Swedfund genom portföljbolagen och måste därför följas upp i portföljbolagen och av Swedfund som finansiär och kravställare.

Bidrag till fattigdomsminskning Det globala samhället

Inputs/Outcomes De olika arbetande kapitalen utgör Inputs i Swedfunds integrerade affärsmodell, vilka genererar Outcomes genom Samhällsutveckling, Hållbarhet och Bärkraftighet med Fattigdomsbekämpning som övergripande mål och resultat i de samhällen Swedfunds portföljbolag verkar.

Modellen är inspirerad av International Integrated Reporting Councils (IIRC) ramverk. s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 19

siffror, policyer och geografiskt fokus text johan persson

INVESTERINGAR SOM GÖR

SKILLNAD

SWEDFUNDS INVESTERINGAR SKAPAR ÖKAD VÄLFÄRD OCH BIDRAR TILL ATT REDUCERA FATTIGDOM. DET ÄR UPPDRAGET FRÅN SVENSKA STATEN OCH ERFARENHETEN VISAR ATT DET FUNGERAR. MEN ÄVEN STATISTIKEN TALAR SITT TYDLIGA SPRÅK.

S

edan Swedfund bildades 1979 har företaget gjort 259 investeringar i företag och fonder på nya marknader som Afrika, Asien, Latinamerika, Mellanöstern och Baltikum.

– Målsättningen med dessa investeringar och för Swedfund som helhet är att ge våra partners tillgång till finansiering, vilket ofta är en stor utmaning i många utvecklingsländer, säger Niclas Düring, Portfolio Director på Swedfund.

Genom att möjliggöra långsiktigt hållbara och lönsamma verksamheter med god miljöhänsyn och god företagskultur bidrar Swedfund till ett väl fungerande näringsliv som i sin tur skapar ekonomisk tillväxt, arbetstillfällen och möter efterfrågan på varor och tjänster.

– Vi vet av erfarenhet att våra insatser har en stor effekt på företagens möjligheter att växa, och att det sedan får indirekta, positiva effekter på jobbskapande, skatteintäkter, ekonomisk stabilitet, ökad välfärd och slutligen reducerad fattigdom. berättar hur Swedfund genom åren i stor utsträckning har investerat i Östeuropa. Där har inkomsterna nu gått upp så mycket att fortsatta investeringar från Swedfunds del är mindre motiverade. De inhemska investeringarna och deras förmåga att dra till sig investeringskapital har generellt ökat avsevärt. Swedfunds roll att tidigt försöka identifiera och stödja företag i krävande och riskfyllda marknader uppfylls därför bättre idag i Afrikas fattigaste länder, liksom i viss utsträckning också i en del asiatiska länder.

– I slutet av 2013 hade Swedfund ett nittiotal investeringar värda ca tre miljarder kronor i företag och fonder, varav hälften i afrikanska länder såsom Kenya, Etiopien, Sudan, Egypten, Sierra Leone och Benin.

NICLAS DÜRING

20 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Han berättar vidare att det råder stor brist på såväl aktie- som lånekapital för att finansiera företag i dessa länder. Utlåningen från banker är mycket låg, en femtiondedel jämfört med Sverige. Och den sammanlagda storleken på hela Afrikas börser är bara hälften så stor som Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX Nordic. Niclas Düring menar att det därmed finns extremt lite publikt investeringskapital tillgängligt för de företag som är verksamma där.

– Tillgången till kapital är ofta ett av de absolut största hindren för företag att växa i dessa länder, vilket gör att våra investeringar ger ett väldigt betydelsefullt tillskott.

I GENOMSNITT bidrog Swedfund med 32 miljoner kronor per investering under perioden 2009–2013 till företag som på egen hand lyckats ta sig förbi de initiala utvecklingskrämporna, men som behöver hjälp att ta ytterligare ett steg. Den genomsnittliga storleken på lån under samma period var 18 miljoner per företag. Swedfund fokuserar på tre områden: tillverknings- och serviceindustri, finansiell sektor och energisektorn.

Genom investeringar i finansiell sektor, som fonder och banker, får Swedfund vidare spridning av kapitalet på marknaden till personer och företag som behöver det.

– Vår strategi är att vara en aktiv ägare i de företag och fonder vi investerar. Den ambitionen omfattar inte bara traditionella frågor som styrelseskick, kostnadskontroll och andra operationella och strategiska frågor. Även hållbarhetsrelaterade frågor som arbetsmiljö, mångfald på arbetsplatserna och att medarbetarna ska få legala och ordentliga kontraktsanställningar omfattas. Det senare vet vi skapar en trygghet och långsiktighet för individerna så att de exempelvis får råd att bygga ett hus till sin familj, säger Niclas Düring avslutningsvis.

22,5 24,7

GENOMSNITTLIG PROCENTUELL ÖKNING AV SKATTEUTBETALNINGARNA I VÅRA LÅNEFINANSIERADE PORTFÖLJBOLAG UNDER 2012.

8,7

13

PROCENT VAR DEN GENOMSNITTLIGA AVKASTNINGEN PÅ EGET KAPITAL BLAND DE DIREKTÄGDA ­ PORTFÖLJBOLAGEN UNDER 2012.

11,4

GENOMSNITTLIG PROCENTUELL TILLVÄXT PER BOLAG I SWEDFUNDS LÅNEPORTFÖLJ 2012.

38,9

PROCENT ÖKADE DEN GENOMSNITTLIGA TILLVÄXTEN MED I DE DIREKTÄGDA PORTFÖLJBOLAGEN MELLAN 2011 OCH 2012.

GENOMSNITTLIG PROCENTUELL TILLVÄXT AV ARBETSTILLFÄLLEN I SWEDFUNDS LÅNEFINANSIERADE PORTFÖLJBOLAG UNDER 2012.

PROCENT VAR JOBBTILLVÄXTEN HOS SWEDFUNDS DIREKTÄGDA PORTFÖLJ­BOLAG MELLAN 2011 OCH 2012.

PROCENT VAR DEN GENOMSNITTLIGA OMSÄTTNINGSÖKNINGEN I SWEDFUNDS TIO FONDINNEHAV UNDER 2012. DE FEM SOM ÖKADE OMSÄTTNINGEN MEST ÖKADE MED 28,8 PROCENT.

SIFFRORNA ÄR HÄMTADE FRÅN PORTFÖL JBOLAGENS REDOVISNINGAR AVSEENDE 2 012 SOM ÄR DEN SENASTE RAPPORTERING SOM FINNS TILLGÄNGLIG.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 21

siffror, policyer och geografiskt fokus

VÅR ETISKA UNDER 2013 HAR POLICYARBETET FOKUSERATS PÅ ATT IMPLEMENTERA FJOLÅRETS ANTAGNA UPPFÖRANDEKOD, POLICYER OCH INTERNATIONELLA ÅTAGANDEN I SWEDFUNDS INVESTERINGSMANUAL OCH ESG TOOLKIT

I

samband med IMF/Världsbankens årsmöte i Washington DC i oktober 2013 attesterade Swedfund tillsammans med ett trettiotal bi- och multilaterala utvecklingsfinansiärer ett åtagande om ett gemensamt set av indikatorer för att mäta resultat, IFIs Harmonized Development Results Indicators for Private Sector Investment Operations. Under 2014 kommer dessa indikatorer att integreras

i Swedfunds databas och data kommer att inhämtas från samtliga nya investeringar samt de existerande innehav där vi har möjlighet att förändra och utöka rapporteringen.

Styrelsen har beslutat om nya strategiska hållbarhetsmål (sid 44) som kommer att genomsyra allt vi gör. Målen är en förstärkning av våra åtaganden även om de även tidigare implicit ingår i policyer och internationella åtaganden. Swedfund har under året utvecklat och implementerat rutinerna som tillämpas vid misstanke om korruption. De nya rutinerna beskriver på vilket sätt Swedfunds Krisgrupp nu hanterar misstankar om korruption och ger vidare vägledning till Senior Investment Managers

och Swedfunds styrelseledamöter i portföljbolagen om hur de ska agera vid misstanke om oegentligheter. Portföljbolagen får via dessa nya rutiner också vägledning i framtagningen av planer för att bekämpa korruption.

Swedfund’s Country Corruption Assessment Tool, som sammanväger tre internationellt framtagna index för korruption (World Bank Control of Corruption Index, Transparency International Corruption Perception Index (CPI), OECD Export Credit Premium Group), är ett verktyg Swedfund utvecklat och som nu tillämpas i Due Diligence processen.

Swedfund har under året bidragit med specialistkompetens i arbetsgruppen Anti Corruption, som Sida initierade i projektet Swedish Leadership for Sustainable Development (SLSD). Det kanske viktigaste resultatet av arbetsgruppens arbete är det förslag som SLSD nu ställt sig bakom avseende formuleringen av ett antikorruptionsmål i de mål som nu arbetas fram i FN:s regi för att ersätta Milleniemålen.

SWEDFUNDS KRAV PÅ PORTFÖLJBOLAGEN Företaget måste uppfylla lag och myndighetskrav i de rätts områden där det verkar. n Företaget måste följa European Development Finance Institutions (EDFI)/Swedfunds Exclusion List n Över tid måste företaget arbeta för att uppfylla internationella standarder och normer för bästa praxis, däribland följande: a. IFC Performance Standards b.

IFC Environmental, Health and Safety Guidelines c.

Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (FN 1948) n

d.

OECD:s principer om bolags styrning e. ILO:s åtta kärnkonventioner n Företaget måste leva upp till höga standarder avseende antikorruption och bolagsstyrning. n Företaget måste utse personer med lämplig utbildning på ledningsnivå och driftsnivå med ansvar för miljö, arbetsmiljö och säkerhet, sociala frågor och bolagsstyrning. n Företaget måste utveckla och införa ett miljö- och socialt ledningssystem. n Företaget måste lämna in Swedfunds årliga ESG-rapport och utvecklings-

22 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

resultatrapport. n Företaget måste skriftligt rapportera allvarliga miljö-, hälso- och säkerhetsrelaterade incidenter, olyckor eller dödsfall inom 72 timmar efter att de inträffat. n Företaget måste ha korrekta och fullständiga miljö-, hälso- och säkerhetsrelaterade och sociala uppgifter och se till att dessa är tillgängliga under normal arbetstid för inspektion av Swedfund eller behöriga representanter.

KOMPASS ”SWEDFUND-HUSET” Illustrationen nedan visar vilka internationella principer, ramverk, riktlinjer, åtaganden och policyer som Swedfund har tillträtt eller följer. Mer information om vad de innebär får du genom att klicka på respektive del i huset.

GLOBAL REPORTING INITIATIVE (GRI) SUSTAINABILITY PRINCIPLES FOR RESPONSIBLE REPORTING INVESTMENT(PRI) REPORTING GUIDELINES FRAMEWORK

GLOBAL COMPACT COMMUNICATION ON PROGRESS (COP)

THE INTERNATIONAL <IR> FRAMEWORK

SWEDFUNDS STRATEGIER, AFFÄRS- OCH VERKSAMHETSPLANER SWEDFUNDS UPPFÖRANDEKOD (CODE OF CONDUCT) SWEDFUND’S POLICY FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT

SWEDFUND’S ANTI-CORRUPTION POLICY

THE WORLD BANK GROUP’S CORPORATE GOVERNANCE DEVELOPMENT FRAMEWORK

THE EDFI PRINCIPLES ON RESPONSIBLE FINANCING

UN PRINCIPLES FOR RESPONSIBLE INVESTMENT

EDFI Harmonized Environmental and Social Standards for Direct Investments

EDFI Harmonized Environmental and Social Standards for Financial Institutions

IFC Performance Standards on Environmental and Social Sustainability

IFC Environmental, Health and Safety Guidlines

OECD Guidelines for Multinational Enterprises

UN Framework for Corporate Responsibility and Human Rights

EDFI EXCLUSION LIST

EDFI Harmonized Environmental and Social Standards for Fund Investments

OECD Convention on combating bribery of foreign public officials in international business transactions

UN GLOBAL COMPACT UN Universal Declaration of Human Rights

ILO’s Declaration of Fundamental Principles and Rights at Work

The Rio Declaration on Environment and Development

Agenda 21

Swedpartnership

EDFI Guidelines for OFC’s

OECD Guidelines on Corporate Governance of State-owned Enterprises

OPEN AID

Joint International Finance Institutions Communique´: Contributing to Creating More and Better Jobs IFIs Harmonized Development Results Indicators for Private Sector Investment Operations

The International <IR> Framework for Integrated Reporting

FUNDAMENTEN: SAMHÄLLSUTVECKLING, HÅLLBARHET (ESG) OCH BÄRKRAFTIGET UPPDRAG: FATTIGDOMSMINSKNING GENOM HÅLLBART FÖRETAGANDE ÄGARANVISNING OCH ÄGARPOLICY LAGAR OCH FÖRORDNINGAR (T.EX. AKTIEBOLAGSLAGEN OCH ÅRSREDOVISNINGSLAGEN), SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING SAMT REDOVISNINGSRÅDETS REKOMMENDATIONER OCH UTTALANDEN Internationella åtaganden

Internationella åtaganden

Policy antagen av Swedfund

Policy antagen av Swedfund

Riktlinjer som Swedfund följer

Riktlinjer som Swedfund följer

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 23

siffror, policyer och geografiskt fokus

SÅ HÄR FÖRDELAS SWEDFUNDS INVESTERINGAR SWEDFUNDS PORTFÖLJ FÖRDELAS PÅ AKTIER, LÅN OCH FONDER. FOKUS LIGGER PÅ STÖRRE AKTIEINVESTERINGAR I STORLEKSORDNINGEN 20–100 MILJONER KRONOR. MEN, GENOM LÅN OCH FONDINVESTERINGAR KAN VI NÅ FLER, ÄVEN SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG.

Portföljgraferna baseras på siffor per den 31/12 2013. Med kontrakterade belopp avses det belopp Swedfund i avtal förbundit sig att betala i respektive investering. Beloppet som utbetalas redovisas i balansräkningen, belopp som inte utbetalats som en ansvarsförbindelse.

REGIONAL FÖRDELNING Swedfunds investeringar i olika regioner är procentuellt fördelade enligt följande: Afrika 54,0 procent, Asien 25,2 procent, Östeuropa 13,0 procent, Latinamerika 0,5 procent, samt övriga regioner 7,3 procent.

222 Övriga regioner

FÖRDELNING PER INSTRUMENT Swedfunds investeringar i olika instrument är procentuellt fördelade enligt följande: aktier 41,1 procent, lån och garantier 35,8 procent samt fonder 23,1 procent.

1636 Afrika

16 Latinamerika

1246 Aktier

700 Fond

392 Östeuropa (Kontrakterade belopp (MSEK)

(Kontrakterade belopp (MSEK)

762 Asien

1083 Lån och garantier

24 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

SEKTORFÖRDELNING AV AKTIER Den procentuella fördelningen mellan de olika sektorerna är: tillverkning och service 73,3 procent, finansiell sektor 18,6 procent, energi och infrastruktur 7,8 procent samt övrigt/flera branscher 0,3 procent.

Finansiell sektor Energi och infrastruktur Övrigt / flera branscher

77,1 Turism

infrastruktur – övrigt 89,4 Energi

60,6 Fordonsindustri

82,3 Finansiell sektor

– övrigt

32,3 Råvaruutvinning

3,3 Mikrofinans

(Kontrakterade belopp (MSEK)

50,1 Kreditinstitutioner Tillverkning och service

176,6

Sjukhus

3,4 Övrigt / flera branscher 7,9 Energi och

96,7 Bank

28,0 Kemisk industri 25,0 Livsmedel 14,9 Övrigt 1,0 Teknologi

497,8 Övrigt

SEKTORFÖRDELNING AV LÅN Den procentuella fördelningen mellan sektorerna är: tillverkning och service 60,2 procent, energi och infrastruktur 12,9 procent, finansiell sektor 14,4 procent samt övrigt/flera branscher 12,4 procent.

93,7 Turism

134,7 Övrigt

39,3 Sjukhus

/ flera branscher

18,9 Kemisk industri 2,1 Fordonsindustri 1,3 Livsmedel

7,0 Övrigt 132,6 Energi (Kontrakterade belopp (MSEK)

23,6 Mikrofinans Tillverkning och service Finansiell sektor

132,6 Banker

Energi och infrastruktur

496,7 Övrigt

Övrigt / flera branscher

SEKTORFÖRDELNING AV FONDER Den procentuella fördelningen mellan sektorerna är: flerbranschfonder 88,4 procent, energi/infrastruktur 9,0 procent samt finansiell sektor/mikrofinans 2,6 procent.

17,9 Finansiell sektor

/ Mikrofinans

63,2 Energi /

infrastruktur

(Kontrakterade belopp (MSEK)

Flerbranschfonder Energi och infrastruktur Finansiell sektor

618,6 Flerbranschfond

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 25

siffror, policyer och geografiskt fokus

HÄR GÖR SWED

SERBIEN KOMERCIJALNA BANKA BOSNIEN EWES AB GHANA SOFT SOLUTIONS PARTNER SWEDEN AB MEXICO GLOBAL MEDICAL INVESTMENTS

GAMBIA LIWA FÄRG AB

DOMINIKANSKA REPUBLIKEN GLOBAL MEDICAL INVESTMENTS NICARAGUA RÖJDÅFORS SKOGS AB

SIERRA LEONOE ADDAX BIOENERGY GHANA GLOBAL MEDICAL INVESTMENTS

ECUADOR GLOBAL MEDICAL INVESTMENTS

GHANA SWEDEN GHANA MEDICAL CENTRE COLOMBIA THOREB AB

BENIN CIMBENIN

URUGUAY ONTUR INTERNATIONAL

SWEDFUNDS INVESTERINGAR

SWEDPARTNERSHIPS INVESTERINGAR NIGERIA WRAP INTERNATIONAL CHILE GLOBAL MEDICAL INVESTMENTS

26 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

DFUND EN INSATS EXIT KINA – NYTT GEOGRAFISKT FOKUS Swedfund har genom åren investerat en hel del i Östeuropa och Kina. Där har de inhemska investeringarna och deras förmåga att dra till sig investeringskapital ökat avsevärt. Swedfunds roll att stödja företag i krävande och riskfyllda marknader uppfylls därför bättre idag i Afrikas fattigaste länder, liksom i viss utsträckning också i en del asiatiska länder. Swedpartnership har fram till och med 2013 investerat i 30 olika företag i Kina, bland annat AB

ESTLAND FORS MW

LETTLAND TROLL NURSERY

RYSSLAND FJ HOLDING AB

VITRYSSLAND VIREO VITRYSSLAND VMG INDUSTRY

SERBIEN VERISEC AB

BOSNIEN S.E. WHEEL & FORKS AB

BOSNIEN SYSTEMS VERIFICATION AB

GHANA GRAFISKA PUNKTEN I EGYPTEN VÄXJÖ AB AL QUSEIR HOTEL

SYDSUDAN KINYETI CAPITAL KENYA UAP INSURANCE

NAMIBIA KRISTALLEN I LANNAVARA AB

Se alla investeringar i Kina på Swedfunds interaktiva karta.

LITAUEN PIENO ZVAIGZDES UKRAINA IRAK ESKARO SVENSK PALLREKONDITIONERING AB BOSNIEN RANGE SERVANT AB PAKISTAN TURKIET ENGRO ENERGY ALUTRADE AB

EGYPTEN GAMMA KNIFE CENTER

ETIOPIEN ADDIS QUARRY DEVELOPMENT

Momento, AB Svenskt Konstsilke och Arjeplog Test Management AB.

VITRYSSLAND SCANDINAVIAN RECYCLING GROUP AB

IRAK QUANADEEL AL RAFIDAIN

TURKIET SPI NORDIC PLAY & LEISURE

INDIEN DANIEL A-SSON INREDNINGSSNICKERI AB

ETIOPIEN RADISSON EMERALD ADDIS HOTELS INDIEN POLYGENTA

INDIEN INVESTKONSULT SWEDEN AB VIETNAM INDIEN SACOMBANK MEDICA SYNERGIE BANGLADESH HARIPUR POWER LTD VIETNAM THAILAND INDIEN PRECIO SYSTEMTAPFLO AB AGELLIS GROUP AB UTVECKLING AB

INDIEN RTI ELECTRONICS AB

INDIEN JACOBI CARBONS

THAILAND ÖHLINS RACING AB

ETIOPIEN ADDIS CARDIAC HOSPITAL KENYA ATHI RIVER STEEL PLANT KENYA FASTDEV AB KENYA TANZANIA DEACONS SOLARWAVE AB KENYA KENYA MATTIAS LÄGERMO KENYA B&S AB AAR CLINICS DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO ILAC HOTEL UVIRA SYDAFRIKA SMALL ENTERPRISE FOUNDATION BOTSWANA SWEMODULE AB

NEPAL TRIGGERFISH HOLDING

INDIEN SANGHI INDUSTRIES

INDIEN

HÅKANSSON INDIEN SÅGBLAD AB PARTEX MARKING SYSTEMS AB

SRI LANKA JACOBI CARBONS LANKA

ZAMBIA SWEDEN POWER CHIPPERS AB

VIETNAM SUITOPIA SCANDINAVIA AB

INDONESIEN EMRIC AB

INDONESIEN GLOBAL MEDICAL INVESTMENTS

BOTSWANA NORSAD FINANCE s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 27

NJOKI NJUGUNA är 29 år och barnmorska samt personalsköterska på en av Nairobis Women’s Hospitals filialer i Nairobi, Kenya. Hon har arbetat på kvinnosjukhuset i två år.

28 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

nairobis women’s hospitals text meryem can foto einar lindgren

kvinnorna mod och hopp” ”Här ger vi

SWEDFUNDS INVESTERING I NAIROBIS WOMEN’S HOSPITAL BIDRAR TILL ÖKAD LEVNADSSTANDARD FÖR KVINNOR. AMBITIONEN ÄR ATT SÄKRA VÅRD TILL KVINNOR OCH GÖRA SJUKHUSET FINANSIELLT HÅLLBART

K

enyas huvudstad ligger 1 800 meter över havet och är en modern affärsmetropol med både skyskrapor och en egen nationalpark.

Nairobi, som betyder ”kallt vatten” på massajspråket, har över tre miljoner invånare varav nära 60 procent bor i kåkstäder. I anslutning till en av dem ligger en av Nairobis Women’s Hospitals filialer där Njoki Njuguna, 29 år, arbetar som barnmorska.

– Här ger vi kvinnorna mod, hopp och uppmuntran. Det är alltid en fröjd att se en mamma föda ett friskt barn, trots all smärta de går igenom.

Kvinnosjukhuset erbjuder sjukvård och förlossningsrelaterade utbildningar till kenyanska kvinnor, som är låg- och medelinkomsttagare, och deras familjer. Genom ett Gender Violence Recovery Centre (GVRC), som drivs med bidrag av bland andra Plan International, German International Corporation (GIZ), Safaricom Foundation och Nairobi Women’s Hospital, erbjuds patienter som överlevt könsrelaterat våld även fri vård och psykosocialt stöd. GVRC utbildar även andra institutioner som vill tillhandahålla samma tjänst.

– Vi ökar kvinnors, och därmed också deras familjers, levnadsstandard eftersom kvinnan s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 29

nairobis women’s hospitals

Sjukhusapoteket är en vital del av verksamheten och öppen för allmänheten.

tar hand om sin familj här i Kenya. Med allt som vårt sjukhus erbjuder känns mitt jobb oerhört viktigt för mig, säger Njoki Njuguna. har fler än 600 anställda med olika specialistkompetenser.

Cirka 90 procent är kvinnor.

– Givetvis bidrar vi till att skapa möjligheter för kvinnor på arbetsmarknaden. De som arbetar är mycket välutbildade och kompetenta och brinner för att göra skillnad, säger Dr. Sam Thenya, koncernchef för kvinnosjukhuset.

Sedan sjukhuset öppnade 2001 har det expanderat för att möta den växande efterfrågan på sjukvård. I dag finns sex filialer i Nairobi och planen är att öppna fler.

– Vi är det ledande privatsjukhuset inom vår nisch och vi ska etablera oss i alla större städer i Kenya och Afrika i stort. Detta är i linje med vår vision och mission, säger Dr. Sam Thenya.

NAIROBIS WOMEN’S HOSPITAL

Förlossningssalen till vänster är enkel men ändamålsenlig.

NWH Verksamhet: privat sjukvårdsaktör verksam i Kenya som äger och driver fyra fullt utrustade sjukhus med sammanlagt 260 bäddar samt två kliniker.

Nairobis Women’s Hospital i Nairobi (nedan) är ett av fyra fullt utrustade sjukhus som drivs av ägaren.

Antal anställda: 600 Investeringsår: 2013 Swedfunds investering: 4 MUSD (20 procent av aktiekapitalet). Övriga delägare: Dr Sam Thenya och Africa Health Fund.

Viktiga utvecklingsresultat: Sysselsättning, god vårdkvalitet till lågt pris för låg- och medelinkomsttagare i landet.

Klicka här för att se filmen om Njoki Njuguna och Nairobi Women’s Hospital.

30 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Barnmorskan Njoki Njuguna är en av 600 anställda.

investering sprocessen text meryem can

SÅ FUNKAR EN INVESTERING SWEDFUND INVESTERADE I KVINNOSJUKHUSET NAIROBI WOMEN’S HOSPITAL (NWH) 2013. FÖLJ PROCESSEN FRÅN DEN FÖRSTA GALLRINGEN TILL ATT PENGARNA BETALADES UT.

M

iljö och hållbarhetsexperten Kristin Sjöblom ingår även i Swedfunds Kristin Sjöblom är Senior Mainvesteringskommitté som fattar beslut om nager ESG Affairs på Swedfund. investeringarna.

Hon och hennes kollegor i ESG– Där har jag en funktion att kunna säga ja teamet gör utvärderingar av mil- eller nej på alla frågor som rör ESG. Alla beslut jöfrågor, sociala frågor och bolagsstyrning, med måste vara väl underbyggda och baseras på förslag till handlingsplan, i SwedESG-teamets utvärdering. I de flesta funds alla investeringsprocesser. beslut råder konsensus och är vi – Vi gör en oberoende genomgång, oense i kommittén är det i ibland med hjälp av konsult, av hela slutänden Swedfunds projekt och tar fram preliminära vd som tar beslutet villkor för avtal. Det kan vara att om investebolagen utnämner en person som är ringen ska Kristin Sjöblom, ansvarig för miljö och sociala frågor, Senior Manager, tas upp till säger hon. styrelsen.

Swedfund.

FÖLJ PROCESSEN STEG FÖR STEG >>> s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 31

SWEDFUNDS STANDARDPROCESS STEG FÖR STEG

>>>

1

2

INITIAL BEDÖMNING

CONCEPT CLEARANCE

LIGGER INVESTERINGEN inom Swedfunds uppdrag? I en initial gallring bedöms landet, företaget, övriga partners och Swedfunds roll i investeringen. Leder investeringen till samhällsutveckling, kan projektet göras hållbart och bärkraftigt?

EN BEDÖMNING AV investeringen gentemot Swedfunds investeringskriterier görs. Swedfunds ESG-team (Environmental, Social and Governance) kopplas in och gör en kategorisering av projektet utifrån miljö och social påverkan, samt risk med projektet. Förslaget presenteras för investeringskommittén. Ansvarig Senior Investment Manager skriver en pm – concept clearance – som ger en översikt av investeringen med potentiella ESG-risker och presenterar denna för investeringskommittén.

KATEGORISERING

CASE

NAIROBI WOMEN’S HOSPITAL (NWH)

>>>

DISKUSSIONER INLEDS Hösten 2012 diskuterar Swedfund med Nairobi Women’s Hospital (NWH) om en potentiell investering i bolaget. I februari 2013 tar Senior Investment Manager (SIM) beslut om att sjukhuset har förutsättningar att bli en investering för Swedfund. Tidigt säkerställs att investeringen ligger i linje med Swedfunds ambitioner och mål, samt faller inom ramen för de investeringsvillkor som Swedfund har fått från sin ägare, svenska staten.

32 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

– Jag förde flera diskussioner med NWH:s ägare för att säkra att företaget delar Swedfunds värderingar om att skapa långsiktigt hållbara företag som inte gör avkall på ESG-frågor.

Den lokale ägaren är väldigt hängiven och vill bygga sjukhus som kan ge låg- och medelinkomsttagare i Kenya tillgång till sjukvård av hög kvalitet. Att möjliggöra sjukvård för alla var hans dröm, säger Jonas Armtoft, SIM på Swedfund.

Tid: 2–4 veckor

Kvinnosjukhuset har erhållit miljö-och social kategori B och har därmed bedömts som Medium låg påverkan/risk, vilket innebär att företaget har generellt begränsad potentiell negativ social- eller miljömässig påverkan eller risker som är platsspecifika och som därför lätt kan hanteras genom beprövade metoder och åtgärder. I detta skede identifieras risker med hantering av avfall, beredskap för nödfallssituationer och säkerställande av arbetsvillkor.

Tid: 4 veckor

Jonas Armtoft, Swedfund.

VID INVESTERINGAR 3 DUE DILIGENCE SWEDFUND GÖR en genomgång av hela projektet inom områdena marknad, finansiell information, övriga partners, juridiska aspekter, utveckling och arbetet med ESGfrågor. Vidare förs en diskussion om preliminära villkor för avtalet.

Utvärderingen av de olika områdena löper ibland parallellt och fördjupningar görs när så krävs. Due diligence löper genom hela investeringsprocessen fram till dess att investeringen har utbetalats.

4

5

SCREENING

STYRELSEBESLUT

I EN FÖRDJUPAD ANALYS av investeringen bedömer Swedfunds investeringskommitté risker, påverkan, finansiell avkastning och förväntade utvecklingseffekter. Här kan ytterligare frågor uppkomma och förslaget förbereds för ett styrelsebeslut.

SWEDFUNDS STYRELSE fattar investeringsbeslut som ger möjlighet att förhandla fram ett avtal.

Swedf u investe nds r ingsproces s varie rar i tid ber oen investe de på ringen .

GODKÄNNANDE UTVÄRDERING

Swedfund skickar standardfrågor till NWH. Vilka dokument och system finns på plats? För att verifiera verksamheten och definiera hur investeringen ger samhällsutveckling begär Swedfund även att få kopior på tillstånd och protokoll från tidigare inspektioner.

– Privat sjukvård är ett viktigt komplement till den offentliga i de länder där Swedfund investerar eftersom offentlig vård har ytterst begränsade resurser. Privat sjukvård skapar också arbetstillfällen för läkare och sjuksköterskor i de länder vi investerar i, säger Jonas Armtoft.

Under våren anlitas en kon-

sult för att granska hur sjukhuset arbetar med ESG-frågor. Vid ett platsbesök av Senior Manager ESG Affairs i september 2013 samlas den sista informationen in och Swedfund sammanställer de krav som Nairobi Women’s Hospital ska uppfylla, bland annat vilka förbättringar som förväntas på bemanning, organisation och ESG. I avtalet ingår en handlingsplan för miljöfrågor och sociala frågor.

– Detta innebar omedelbara förbättringar samt en väl förankrad ESG-plan för de kommande 24 månaderna med klart specificerade mål och deadlines,säger Jonas Armtoft.

Tid: 6 månader

De risker och den påverkan som identifierats och den handlingsplan som tagits fram för att hantera dessa godkänns av investeringskommittén med ett antal krav och rekommendationer.

Tid: 7 månader (från starten)

BESLUT OCH UTBETALNING Swedfunds styrelse fattade beslut om investeringen 2013-04-16. Avtalet tecknades 2013-11-13 (redovisas som ansvarsförbindelse). Likviden betalades ut i november 2013 (redovisas i balansräkningen) och var då den största investeringen inom privat sjukvård i Kenya.

– Den långa processen innebar att Swedfund redan innan investeringen genomfördes hade medverkat till en

rad förändringar och förbättringar i sjukhusets organisation och interna processer.

Bolaget har därmed bättre möjligheter att utvecklas till ett framgångsrikt sjukhus i Kenya, säger Jonas Armtoft.

Framöver kommer Swedfund att tillsätta en styrelserepresentant med bakgrund i hälsosektorn. Årliga uppföljningar säkerställer att NWH genomför ESG-planen fullt ut.

Tid: 8 månader (från starten)

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 33

dilemman text bengt nilss on

DILEMMAN I INVESTERING PÅ

KOMPLEX

MARKNAD

ATT SOM STATLIG UTVECKLINGSFINANSIÄR INVESTERA SKATTEMEDEL I KOMPLEXA MILJÖER OCH SAMTIDIGT UTVECKLA LÖNSAMMA FÖRETAG ÄR EN SVÅR BALANSAKT. DET HAR SWEDFUND OCH BIOENERGIFÖRETAGET ADDAX BIOENERGY FÅTT ERFARA I SIERRA LEONE.

34 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Läs Swedfunds svar på Swedwatchs rapport som hävdade att kvinnors rättigheter försummades när Addax Bioenergy förhandlade om markrättigheter.

Se Swedfunds film om Sierra Leone här.

S

wedfunds portföljbolag Addax Bioenergy i västafrikanska Sierra Leone är det första hållbarhetscertifierade bioenergiföretaget i landet och är dessutom klassificerat som CDM-projekt under FN:s Kyotoprotokoll (se faktaruta intill). Att projektet setts som ett föredöme, av bland andra FN:s jordbruksorgan FAO, betyder dock inte att alla intressenter är lika nöjda. Swedwatch publicerade 2012 en rapport med titeln ”Utan mark utan makt” som hävdade att kvinnors rättigheter försummades. Enligt Swedwatch har kvinnor haft få möjligheter att dra nytta av projektet eftersom de har haft begränsat inflytande i markförhandlingarna och att de sällan får ta del av arrendeinkomster.

– Kritiken är allvarlig så till vida att vi tycker att kvinnornas rättigheter kommer i kläm,

sade Viveka Risberg, kanslichef på Swedwatch till Sveriges Radio.

Kvinnor i Sierra Leone utgör en mycket utsatt grupp och mödradödligheten är bland den högsta i världen. Endast 30 procent kan läsa och skriva. Enligt landets regering beräknas runt 66 procent av befolkningen vara fattig och förväntad livslängd är 48 år.

2013 rankades Sierra Leone på plats 177 av 187 enligt Human Development Index.

Landet är således ett av världens allra minst utvecklade och korruption är ett stort problem. Ungdomsarbetslösheten är 60 procent, bland den högsta i Västafrika. Den informella ekonomin är helt dominerande och enligt FN:s jordbruksorgan FAO har landet allvarliga problem med sin livsmedelsförsörjning. En extremt dålig infrastruktur i kombination med att många jordbrukare lämnade

HÅLLBARHETSCERTIFIERAT I februari 2013 certifierades Addax Bioenergy genom The Roundtable on Sustainable Biomaterials, RSB. Det var första och hittills enda gången ett bioenergiföretag verksamt i Afrika har fått en sådan kvalitetsstämpel. Peter Ryus, VD för RSB sade att Addax Bioenergy blivit ett föredöme för hållbara projekt i Afrika, vilket även långivaren Afrikanska Utvecklingsbanken och FN:s jordbruksorgan FAO argumenterar för. I oktober 2013 fick Addax Bioenergy ytterligare en kvalitetsstämpel, då det av FN klassades som ett så kallat Clean Development Mechanism-project.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 35

dilemman

”Swedfunds olika uppdrag är kantade av utmaningar” LENA ALGERIN

Lena Algerin

Jörgen Sandström

A D DA X BIOENERGY Verksamhet: Integrerarat jordbruksoch bioenergiprojekt i Sierra Leone.

Antal anställda: drygt 2000 Investeringsår: 2011 Swedfunds investering: 10 MEUR i form av aktiekapital. Övriga delägare: Addax & Oryx Group och FMO. Viktiga utvecklingsresultat: Energiförsörjning från förnybar energikälla, sysselsättning, kunskapsbyggande, förbättrad infrastruktur samt bidrag till bättre handelsbalans för landet.

sina gårdar under kriget i detta postkonfliktland är bakomliggande orsaker. Majoriteten av den arbetande befolkningen är sysselsatt inom det småskaliga jordbruket. Bristen på moderna jordbruksmetoder är stor och ineffektivt svedjebruk dominerar, vilket inverkar negativt på skogen och mångfalden. Behoven av satsningar inom infrastruktur, utbildning, hälsa och jordbruk är enorma.

I denna komplexa miljö har Swedfund investerat 90 miljoner kronor i Addax Bioenergy, ett integrerat jordbruks- och bioenergiprojekt, som handlar om odling av sockerrör för etanolproduktion, etablering av ett etanolraffinaderi och ett biokraftverk för elektricitet som planeras tas i drift 2014. El är en förutsättning för utveckling och biokraftverket kommer att bidra med drygt 20 procent av elproduktionen i landet. Addax Bioenergy driver även landets största privata utvecklingsprogram för småbrukare.

– Swedfunds olika uppdrag är kantade av utmaningar. Men vi får inte nedslås och avstå från investeringar på grund av risken för kritik.

Vi ska lyssna, åtgärda och bygga vidare på de erfarenheter vi gör, menar Lena Algerin, Senior Investment Manager, som har lång erfarenhet av utvecklingsfinansiering i Swedfund.

Vidare menar hon att det är en svår uppgift, för att inte säga omöjlig, för Addax Bioenergy att ensamt på kort tid ändra lokal kultur och lokala traditioner.

ORGANISATIONEN ACTIONAID skriver i rapporten ”Brutna löften” att Addax Bioenergy har gjort tusentals människor utblottade. Action Aid i London menar vidare att matproduktionen har gått ned och att människor hungrar, enligt lokalbefolkningen i området där Addax Bioenergy har startat sitt bioenergiprojekt.

Man menar också att folk har förlorat sin mark men får väldigt lite kompensation av företaget. Att detta sker i EU:s namn och kallas grön policy anser ActionAid är fel.

Rapporten uppmärksammades i framför allt brittiska medier. För Jörgen Sandström, ansvarig för externa affärsrelationer på Addax Bioenergy, blev det en utmanande uppgift att försöka förhålla sig till den hårda och bitvis mycket svepande kritiken och att söka förklara den komplexa miljö bolaget verkar i.

– Den svåraste kritiken att bemöta är nog den som tar ideologisk och politisk utgångspunkt, säger han och menar att undernäring

36 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Embargoed

am on the 4th

until 00.01

September

varit och är ett väldokumenterat problem bland många i detta fattiga land.

Jörgen Sandström berättar vidare att Addax Bioenergy inte har sett några belägg för att det finns en ökad hunger i området, tvärtom visar bolagets och jordbruksministeriets uppskattningar att jordbruksarealen nära tiofaldigats i området genom företagets utvecklingsprogram och genom bygget av nya vägar.

Jörgen Sandström såg en tydlig politisk agenda bakom kritiken från ActionAid. Rapporten publicerades bara dagarna före en viktig omröstning i Europaparlamentet som handlade om framtida mandat och direktiv för biobränslen inom EU. Starka krafter, där bland andra ActionAid ingår, vill se en begränsning av biobränslen som härstammar från produktion på jordbruksmark. hävdade att ActionAids kritik mot projektet i Sierra Leone inte var sakligt eller vetenskapligt grundad utan handlade om att skörda politiska lagrar i Bryssel.

I sitt svar till ActionAid i form av ett öppet brev skrev ledningen för Addax Bioenergy att det var uppenbart att metod, fakta och siffror inte hade spelat någon roll för ActionAid. Den politiska agendan utgjorde riktmärket.

Enligt Addax Bioenergy hade ActionAid bland annat använt sig av tre år gamla skördeuppgifter för att stärka sina argument, trots att nya uppgifter som visade en annan bild fanns tillgängliga.

ADDAX BIOENERGY

FÖRETAGANDE I KONFLIKTOMRÅDEN

A D D I S CA R D I AC H O S P I TA L

ActionAids rapport uppmärksammades framför allt i brittiska medier. Kritiken var hård och bitvis mycket svepande.

– Det var helt tydligt att det här var en politisk kampanj. Action Aid ville inte träffa oss, frågade oss inte om vad vi gör, hur vi gör det eller vad som är de verkliga utmaningarna. Vår dörr är alltid öppen för alla som vill veta hur vi arbetar och vilka program vi driver, säger Jörgen Sandström.

LENA ALGERIN SÄGER att det har blivit betydligt bättre på plats sedan projektet startade. Nya vägar har öppnat upp området för mer odling och mängden nybyggda hus, nya plåttak, mobiltelefoner och motorcyklar på gatorna är små men väldigt viktiga tecken på att hushållens ekonomi förbättrats.

– Addax Bioenergy anställer och utbildar också väldigt mycket personal men kan dessvärre inte anställa alla i området. För de flesta är det första kontakten med ett riktigt jobb i en i huvudsak informell ekonomi, vilket är en stor utmaning som innebär att företaget måste utbilda en majoritet av de anställda.

Projektet har stor potential och Lena Algerin säger att hon vid sina besök på plats känner en oerhörd stolthet över att Swedfund på detta sätt har kunnat bidra till att så många tidigare arbetslösa människor nu har fått riktiga och sunda jobb.

Dr Fikru Maru i väntan på rättegång I MITTEN AV MAJ 2013 arresterades grundaren av Addis Cardiac Hospital, ACH, Dr Fikru Maru. Vilka skäl som låg till grund för arresteringen var länge oklart.

Via olika informationskällor fick Swedfund med tiden veta att Dr Maru påstods vara inblandad i någon form av mutbrott tillsammans med flera misstänkta. Utöver arresteringen frös myndigheterna även ACH:s bankkonto.

RÄTTEGÅNGEN och formuleringen av brottsmisstanken sköts upp gång efter annan och Dr Fikru har hållits kvar i fängelset under påfrestande förhållanden. Swedfund uppvaktade UD i ärendet flera gånger. I samband med den första rättegångsdagen den 4 november fanns Sveriges ambassadör i Etiopien på plats, liksom representanter från Swedfund, som också anlitade egna advokater åt Dr Maru.

UNDER TIDEN rättegången har skjutits på framtiden har verksamheten lidit avsevärt på grund av Dr Marus frånvaro.

Avancerade och nödvändiga operationer har fått stå tillbaka, eftersom hans kompetens är oersättlig inom överskådlig tid. ACH är ett hjärt- och kärlsjukhus, det enda i sitt slag i Etiopien, som fram till idag behandlat mer än 11 000 patienter.

flera år en väl fungerande verksamhet. Swedfund är delägare och har varit engagerat i bolaget sedan beslut fattades om investeringen 2008.

ACH ÄR SEDAN

A

ktörer som blir beroende av konfliktsituationer är ett dilemma i många länder där Swedfunds portföljbolag verkar. Aktörerna kan vara företag, investerare, organisationer (även civilsamhällets organisationer) och statliga aktörer. Beroendesituationer kan bidra till att fördjupa konflikter, hindra utveckling och utgör risker för näringsliv och samhällen.

INVESTERARE och företag som identifierar och undviker dessa risker ökar möjligheterna att bidra till samhällsutveckling. I syfte att lära och aktivt bidra i erfarenhetsutbyte kring dessa frågor deltog Swedfund under 2013 i referensgruppen till projektet Corporate Responsibility in Conflict-Affected and High-Risk Areas.

Projektet drevs av Diakonia i samverkan med Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Institutionen för Globala Studier vid Göteborgs universitet och Svenska kyrkan.

FÖRUTOM de värdefulla lärdomar och erfarenheter företag och investerare delade med sig av kan också nämnas de verktyg för företags riskhantering i konfliktsituationer, som listades i projektets slutrapport, se länken ovan.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 37

Å R S R E D OV I S N I N G F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

Swedfunds riskhantering SWEDFUNDS UPPDRAG BYGGER PÅ ATT VI VÅGAR TA RISKER DÄR FÅ ANDRA ÄR VILLIGA ATT INVESTERA. RISKEN FÖR KORRUPTION, BRIST PÅ LEGALA RAMAR OCH LOKALA FINANSMARKNADER ÄR EN UTMANING, MEN INTE ETT HINDER.

Swedfunds uppdrag, att bidra till fattigdomsminskning genom hållbart företagande, innebär att bolaget ska investera under stort risktagande.

Swedfund är additionell investerare, vilket betyder att vi investerar där få kommersiella investerare vågar satsa sina pengar. Våra portföljbolag verkar i länder med bristfälliga finansiella system, brist på legala ramverk och där mänskliga rättigheter inte alltid står så högt på den politiska dagordningen. Korruption och politisk instabilitet är andra faktorer som kan äventyra ett portföljbolags verksamhet.

Oroligheterna i Egypten är ett exempel på politisk risk som på ett negativt sätt påverkat investeringarna i landet genom minskade intäkter och svårigheter med betalningsflöden.

Ett annat exempel är oroligheterna i Sydsudan som på olika sätt påverkar investeringen i Kinyeti Capital.

Stora delar av Swedfunds resurser går till att minimera olika typer av risker.

Genom att beskriva ett antal investeringar vill vi visa att vårt arbete, trots den svåra investeringsmiljön, ändå lyckas uppnå resultat i alla tre fundamenten.

DETTA GÖR SWEDFUND FÖR ATT MÖTA RISKERNA: Under året har en ny enhet (Development and Portfolio management) bildats vars huvuduppgift är att beskriva och lämna förslag till åtgärder

38 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

inom alla tre fundamenten, både aggregerat på portföljnivå och i enskilda investeringar. I halvårsvisa Portfolio Reviews följs resultaten upp.

INFÖR EN INVESTERING Noggrann kontroll av parterna i en investering. n Finansiellt stabil strategisk partner n Kartläggning av ESG risker I SAMBAND MED AVTALSFÖRHANDLINGAR Juridiskt korrekta avtal n Genomtänkta avtalsvillkor för utbetalning inte minst för att hantera ESG-risker.

(Läs om investeringsprocessen i Nairobi Womens hospital på sid 29.)

UNDER INVESTERINGENS LIVSTID Swedfunds Senior Investment Managers hanterar risker genom styrelsearbete och annan uppföljning av bolaget.

(Läs om Lena Algerins arbete i styrelsen för Addax Bioenergi på sid 34.)

VID EXIT Genom en ansvarsfull exit bidrar Swedfund till investeringens fortlevnad.

FINANSIELLA RISKER Målet är att minimera de finansiella riskerna där så är möjligt.

Å R S R E D OV I S N I N G F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

RÄNTERISKER Definition: Risken att resultatet påverkas till följd av att räntan stiger eller sjunker.

Ränterisken i Swedfund kommer huvudsakligen från tre källor: utlåning till portföljbolag, upplåning för att låna ut till portföljbolag, samt placering av likviditet.

Policy: Swedfund ska minimera ränteriskerna och om möjligt använda kort räntebindningstid på såväl ut- som upplåning samt placering av likviditet. I den mån affärsverksamheten kräver längre räntebindningstider på utlåning, ska dessa matchas mot längre räntebindningstider på upplåningen.

Den genomsnittliga räntebindningstiden på Swedfunds totala ränteexponering får inte överstiga 18 månader.

Vid årsskiftet uppgick den genomsnittliga bindningstiden till 11 månader.

Nettoexponeringen vid årets slut uppgick till 28 MSEK i balansräkningen. Maximalt tillåten exponering är 100 MSEK. Specifikation över fördelningen av exponeringen per valuta framgår av tabellen nedan. 1 Kontrakterade men inte ut-

VALUTARISK Definition: Risken att resultatet påverkas till följd av att någon valutakurs stiger eller sjunker.

Valutariskerna härrör från såväl aktieplaceringar och utlåning, som från kontrakterade men ej utbetalade åtaganden. Likviditeten kan även skapa temporära valutarisker, till exempel från utländsk likvid vid försäljning av en investering, eller om ett upplåningsförfarande i utländsk valuta inleds.

Policy: Swedfund ska inte skydda av valutarisker på aktieinvesteringar.

Swedfund ska sträva efter att minimera valuta­risken på lån till portföljbolag.

betalade åtaganden uppgick till 575 (381) MSEK. Swedfund ska normalt sett inte skydda av valutarisker på Kontrakterade inte utbetalda åtaganden.

Likviditeten ska placeras i svenska kronor.

Maximalt tillåtna valutarisker avseende lån till portföljbolag (MSEK)

Varav i: USD (omräknat till MSEK)

EUR (omräknat till MSEK)

(Motvärde i MSEK) Övriga valutor (omräknat till MSEK)

Lån (netto efter nedskrivningar)

Obegränsat

Obegränsat

Obegränsat

Upplåning till skydd

Obegränsat

Obegränsat

Obegränsat

Maximal volym (netto lån-upplåning omräknad till MSEK)

-200<X<200

-100<X<100

-20<X<20 per valuta

1

Totala exponeringen mäts som summa absolut belopp i total exponering per valuta

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 39

Å R S R E D OV I S N I N G F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

LIKVIDITETS- OCH KREDITRISKER I FINANSHANTERINGEN Definition: Likviditetsrisk: Risken att man inte kan sälja ett finansiellt instrument till ett rimligt pris inom en rimlig tidsperiod.

Kreditrisk: Risken att motparten fallerar.

Likviditets- och kreditrisker inom finanshanteringen uppstår vid placeringen av likviditetsbufferten.

Policy: Likviditets- och kreditrisker inom finanshanteringen ska minimeras. Swedfunds likviditet får endast placeras hos Riksgäldskontoret, i bankinlåning eller i räntebärande värdepapper, och med begränsningar enligt nedan.

Placeringarna skall vara likvida. Under normala omständigheter skall de vara omsättningsbara till likvida medel inom rimlig tid och till försumbara transaktionskostnader.

Begränsning av placering av likviditet Kategori motparter

Instrument

Lägsta tillåtna rating

Begränsningskriterier: Per kategori motparter

Begränsnings kriterier: Per enskild motpart

Svenska staten eller av svenska staten garanterade värdepapper

Inlåning, räntebärande värdepapper

-

Max: Obegränsat Min: 60 % av total likviditet

Max: 100 % av max för kategorin motparter

Kommuninvest i Sverige

Räntebärande värdepapper

Lång rating: A+: Moody’s A1: Standard & Poor

Max: 40 % av total likviditet

Max: 100 % av max för kategorin motparter

Svenska kommuner och landsting

Räntebärande värdepapper

A: Svensk kommunrating

Max: 40 % av total likviditet

Max: 15 % av max för kategorin motparter

Svenska banker och Svenska Inlåning bostadsfinansierade institut Ej subordinerade räntebärande värdepapper

Lång rating: A+: Moody’s A1: Standard & Poor

Max: 40 % av total likviditet

Max: 100 % av max för kategorin motparter

Svenska banker

Lång rating: A+: Moody’s A1: Standard & Poor

-

Strävan: Ej överskrida MSEK 3 per motpart

Inlåning via notariatkonton

Utländska banker

Inlåning

-

-

Max: SEK 200.000

Svenska företag

Ej subordinerade räntebärande värdepapper

Kort rating: P-2: Moody’s A-2: Standard & Poor K1: Nordisk Rating

Max: 40 % av total likviditet

Max: 15 % av max för kategorin motparter

Swedfund (förvaltaren) ska vid placering iaktta försiktighet. Vid misstanke om möjliga återbetalningsproblem hos motpart ska Swedfund (förvaltaren) avstå från investering även om misstankarna vid tidpunkten inte återspeglas i ratingen.

40 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Vid årsslutet uppgick likviditeten till 2 337 (2 158) MSEK. Hur likviditeten är placerad framgår av not 16.

Å R S R E D OV I S N I N G F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

UPPLÅNINGSRISK Definition: Avser risken att inte kunna genomföra den upplåning som krävs till en rimlig kostnad.

Swedfund finansierar huvudsakligen verksamheten med eget kapital. Upplåningsrisk uppstår därför endast till följd av framtida upplåning

av utländsk valuta. (Vid upplåningen pantsätts motsvarande belopp i svenska kronor.)

Policy: Swedfund ska minimera upplåningsriskerna när så är ekonomiskt och praktiskt försvarbart.

Maximalt tillåten upplåningsrisk (MSEK) (Framtida inbetalningar -+; framtida utbetalningar--)

0-6 mån

7-12 mån

>1-2 år

>2-3 år

>3-5 år

>5-10 år

>10 år

+ Utlåning till portföljbolag i utl valuta (netto)

Obegränsat

Obegränsat

Obegränsat

Obegränsat

Obegränsat

Obegränsat

Obegränsat

- Upplåning för utlåning till portföljbolag i utl valuta

Obegränsat

Obegränsat

Obegränsat

Obegränsat

Obegränsat

Obegränsat

Obegränsat

Delsumma: Netto utlåning - upplåning omräknat till MSEK

-100<X<100

-100<X<100

-100<X<100

-100<X<100

-100<X<100

-100<X<100

-100<X<100

- Förväntade utbetalningar för Kontrakterade ej ännu utbetalade lån i utl valuta 1

Obegränsat

Obegränsat

Obegränsat

Obegränsat

Obegränsat

Obegränsat

Obegränsat

1 Förväntade utbetalningar för Kontrakterade ej ännu utbetalda åtaganden kan endast täckas in till rimlig kostnad vid stor oro för att ej kunna få tillgång till upplåning i utländsk valuta. Av det skälet begränsas ej exponeringen via policyn, utan varje exponering bör bedömas från fall till fall av Verkställande Direktören.

Vid årsskiftet uppgick upplåningsrisken (netto) till 36 MSEK, fördelad så att maximala absolutbeloppet för en tidsficka uppgick till 91 MSEK. MOTPARTSRISK Definition: Risken att motparten i en finansiell transaktion fallerar.

Motpartsrisker uppstår endast vid pantsättning inom finansförvaltningen.

Policy: Motpartsrisker ska huvudsakligen endast tas mot Svenska Staten och dess bolag.

Swedfund har i allt väsentligt inte någon motpartsrisk bortsett från en exponering på AB Svensk Exportkredit, vilken vid årsskiftet uppgick de till 451 (420) MSEK.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 41

strategi och mål

SÅ HÄR JOBBAR VI I SWEDFUND

Under året har Swedfund utvecklat strategin mot bakgrund av uppdraget; fattigdomsminskning genom hållbart företagande. Vår erfarenhet av i vilka investeringssituationer vi kan vara mest additionella samt vår bedömning av vilka marknader och sektorer behovet av Swedfunds kunnande och kapital är som störst har varit vägledande. De viktigaste områdena ur strategiskt perspektiv inkluderar geografi, sektorer, finansieringsform (typ av investerat kapital), investeringspartners och investeringsstorlek.

1 GEOGRAFI Swedfund har genom åren haft en förhållandevis stor geografisk spridning i investeringsportföljen. I syfte att stärka vårt fokus mot de fattigaste länderna och samtidigt utnyttja vårt existerande kunnande på

bästa sätt kommer vi att ytterligare fokusera den geografiska koncentrationen av investeringsverksamheten till Afrika. Vår målsättning är att nå en andel av investeringsportföljen i Afrika om över 60 procent (idag ca

42 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

54 procent) på tre års sikt.

Vi kommer särskilt att rikta in oss mot Afrika söder om Sahara. Här finns de flesta av de fattigaste länderna i Afrika och Swedfund har lång erfarenhet från regionen, framför allt i Östafrika.

2 SEKTORER Med en starkare inriktning på vissa sektorer vill vi adressera de områden där vi ser de största behoven i våra investeringsländer. Prioriterade sektorer innefattar tillverkande industri och tjänstesektor som skapar ett stort antal arbetstillfällen och ökar förädlingsgraden av ländernas egna resurser.

Finansiella institutioner, som banker och försäkringsbolag, är en

förutsättning för att den privata sektorn ska kunna investera och växa, liksom energisektorn, inklusive förnyelsebar energi, som är en grund för hela näringslivet. I utvecklingsländerna är energisektorn eftersatt och bristen på el anges som det enskilt största hindret för att bedriva företagsverksamhet i dessa länder, förutom vikten av el för enskilda hushåll.

3 INVESTERINGSPARTNERS Styrkan hos våra partners är erfarenhetsmässigt den enskilt viktigaste faktorn som avgör om investeringarna blir lyckosamma.

Detta accentueras av det faktum att Swedfund alltid är en minoritetsinvesterare och att vi därmed inte ensamma styr bolagens verksamhet och utveckling. Idag består ett flertal av Swedfunds investeringar av företag där huvudpartnern är en mindre, enskild entreprenör med begränsade egna resurser, både finansiellt och organisatoriskt. För att portföljföretagen ska ha långsiktiga förutsättningar att överleva kommer

Swedfund att eftersträva att så långt som möjligt investera tillsammans med partners som har tillräcklig styrka och kompetens avseende såväl finansiella som strukturella resurser, något som är särskilt viktigt i små- och medelstora bolag. De strukturella resurserna, såsom tillräckliga interna rutiner och processer och tydlig ansvarsfördelning av (och kunnande inom) viktiga funktioner på ledningsnivå, är av avgörande vikt för att kunna leva upp till de krav som ställs av olika intressenter, inklusive Swedfund, inte minst på ESG-området.

4 FINANSIERINGSFORM För närvarande består Swedfunds portfölj av ca 41 procent aktier (49) d.v.s. ägarkapital, ca 35 procent lån (21), ca 23 procent fonder (i form av aktiekapital)(18) och ca 1 procent garantier* (1). Swedfund kommer även fortsatt att fokusera på ägarrollen eftersom vi menar att det är i den rollen vi kan göra mest nytta och uppnå störst resultat. Som ägare har

vi möjlighet att påverka bolagens utveckling genom bl a avtal och ett aktivt styrelsearbete. Att investera eget kapital ger oss också möjlighet att bli en katalysator för ytterligare finansiering; när bolagens eget kapital stärks förbättras också möjligheterna att erhålla lånefinansiering från bankerna. *Beräknat på bokförda värden.

5 INVESTERINGSSTORLEK Storleken på enskilda investeringar är betydelsefull, då det också är en indikator på bolagets storlek och därmed dess existerande resurser.

Som minoritetsinvesterare måste vi bedöma om bolaget/partnern har en fungerande infrastruktur för att klara att verka

och växa i utmanande miljöer. För att kunna vara en aktiv och additionell investerare måste också antalet investeringar stå i proportion till de resurser vi förfogar över. Swedfund avser framöver att öka den genomsnittliga investeringsnivån till ca 60 MSEK per investering.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 43

strategi och mål

STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅL Från de stora frågorna om hållbar utveckling till Swedfunds bidrag för hållbart företagande.

S

tora framsteg i kampen mot världsfattigdomen har gjorts på senare år. Hundratals miljoner människor har lyfts ur absolut fattigdom och FN:s milleniemål , som ska vara uppnådda till 2015, är inom räckhåll för många länder.

Skapandet av nya jobb är centralt för att lyfta fattiga länder ur sin situation. IFC:s Joint International Finance Institutions communiqué.

och larmrapporter som ofta refererar till nya forskningsrön.

Det kan gälla vitt skilda frågor som risken för pandemier, tillgången på olja i världen, bedömningar om förväntade havsnivåhöjningar eller befolkningsutvecklingen. Klimatförändringarna, som FN:s klimatpanel med 2 500 forskare (International Panel on Climate Change, IPCC), varnade för i sin rapport redan 2007, sker snabbare och mer dramatiskt än forskarna då förutspådde.

VI ÖVERSVÄMMAS AV INFORMATION

TEMAT FÖR 2013 ÅRS FREDSDAG i FN-förbundet var Hållbar fred för en hållbar framtid. Fred, utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter är intimt sammanlänkade och en förutsättning för ett lyckat globalt miljö- och hållbarhetsarbete. Korruption är i sammanhanget ett gissel som måste bekämpas.

MOT BAKGRUND AV DETTA har Swedfunds styrelse under 2013 antagit fyra strategiska hållbarhetsmål. Utgångspunkten ligger i uppdraget – fattigdomsminskning – som utgör en av de största utmaningarna i kontexten hållbar utveckling, som världssamfundet står inför. Swedfunds bidrag till fattigdomsminskning sker genom vår medverkan i etableringen av hållbara företag, varför de beslutade hållbarhetsmålen har fokus på Swedfunds investeringar.

44 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

1 SAMHÄLLSUTVECKLING

Swedfund ska bidra till skapandet av jobb med god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor.

INDIKATOR: Efterlevnad av ILO:s Kärnkonventioner liksom ILO Basic Terms and Conditions of Employment samt ett ökande antal jobb i Swedfunds portföljbolag.

MÅL: Efterlevnad av ILO:s Kärnkonventioner ska vara uppfylld i varje bolag senast inom tre år från tidpunkten för finansieringen. I genomsnitt för Swedfunds samtliga investeringar ska antalet jobb öka för varje år. Detta mål verifieras löpande på följande sätt: n S JÄLVUTVÄRDERING: Årlig enkät skickas till portföljbolagen vilken omfattar efterlevnad av ILO:s Kärnkonventioner. n P LATSBESÖK: Swedfunds personal besöker årligen minst en tredjedel av det totala antalet portföljbolag och verifierar då måluppfyllelse med egna frågor och observationer. n E VENTUELLA OBEROENDE GRANSKNINGAR: I ett fåtal särskilda fall kan externa konsulter engageras där deras uppgifter kan komma att inkludera en kontroll av efterföljande av ILO:s Kärnkonventioner. n R APPORTERING: Varje investering ska rapportera årligen eller oftare antalet fastanställda samt kontraktsanställda i verksamheten och Swedfund ska i sin tur rapportera aggregerade resultat av detta direkta jobbskapande liksom en uppskattning av indirekt jobbskapande till ledning och styrelse årligen eller oftare.

2

3 FINANSIELL BÄRKRAFT

Swedfund ska bidra till skapandet av långsiktigt lönsamma och därmed finansiellt hållbara bolag i världens fattigaste länder.

HÅLLBARHET

Swedfund ska bidra till skapandet av långsiktigt hållbara företag i världens fattigaste länder.

INDIKATOR: Implementering i samtliga portföljbolag liksom inom Swedfund självt av ledningssystem för hållbarhetsfrågor vilket där det bedöms som relevant omfattar miljöfrågor och sociala frågor, samt i samtliga bolag Corporate Governance.

MÅL: Implementering av ledningssystem ska ske i varje bolag senast inom tre år från tidpunkten för finansieringen. Dessa system bör definiera följande sju huvudfrågor: n P OLICY: En hållbarhetspolicy ska vara etablerad och antagen av ledningen i portföljbolagen. n I DENTIFIERING AV RISKER OCH PÅVERKAN: Ett system eller en rutin ska finnas för att med regelbundna intervall identifiera miljörelaterade och sociala risker och påverkan. n R ESULTATSTYRNING: Företagets resultat inom identifierade risk- och påverkansområden ska mätas och utvärderas kontinuerligt för att kunna mäta och förbättra resultaten över tid. n A NSVAR OCH KOMPETENS: En person inom företagsledningen ska ha det övergripande ansvaret för hållbarhetsfrågor. Kompetens för att hantera miljö-, sociala- och korruptionsfrågor ska etableras och bibehållas genom kontinuerlig utbildning av personal med exponering mot dessa områden. n K ATASTROFBEREDSKAP: I de fall där företagets verksamhet är nära knuten till fasta anläggningar ska handlingsplaner finnas för olyckor och katastrofsituationer. n R APPORTERING: Rapportering ska ske regelbundet och allra minst årligen till ledning och styrelse inom portföljbolaget samt till Swedfund. n I NTRESSENTER: Interna samt externa intressenter ska vara identifierade, konsulteras i situationer som berör dem samt delges relevant information vid de tidpunkter och intervall som bedöms som lämpliga.

INDIKATOR: Avkastning på eget kapital.

MÅL: Den genomsnittliga avkastningen på det egna kapitalet 1 före skatt ska överstiga den genomsnittliga statsskuldräntan med ett års löptid. Avkastningen ska mätas över rullande sjuårsperioder. n R APPORTERING: Rapportering ska ske årligen till Swedfunds ledning och styrelse.

4 KORRUPTION

Swedfund ska bedriva ett aktivt antikorruptionsarbete såväl internt som i portföljbolagen.

INDIKATOR: Antagande och implementering internt liksom i portföljbolagen av ledningssystem för att hantera antikorruptionsfrågor.

MÅL: Antagande och implementering av ledningssystem för att hantera korruptionsfrågor ska vara på plats i Swedfund under 2014 samt senast inom tre år från tidpunkten för finansieringen för Swedfunds portföljbolag. Med implementeringen avses följande komponenter: n A NTIKORRUPTIONSPOLICY: Ska etableras som utgångspunkt för ledningssystemet för antikorruptionsfrågor. n A NSVAR: Ansvarig person på ledningsnivå. n S YSTEM: Processer, procedurer eller kontroller för att upptäcka förekomst av korruption. n KOMPETENS: Identifiering och utbildning av nyckelpersonal (d.v.s. de med störst exponering mot korruption). n R APPORTERING: Regelbunden, allra minst årlig rapportering.

NÄSTA UPPSLAG: EMMA IHRE KOMMENTERAR HÅLLBARHETSMÅLEN s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 45 1

Avser eget kapital i Swedfund International AB

strategi och m책l

Emma Ihre har koll p책 de statliga bolagens h책llbarhetsarbete och menar att Swedfund ligger i framkant.

46 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

EMMA IHRE, FINANSDEPARTEMENTET HAR FÖR SWEDFUNDS RÄKNING GÅTT IGENOM DE NYA STRATEGISKA HÅLLBARHETSMÅLEN.

”Swedfund arbetar föredömligt”

T E X T A N N E - C H A R LOT T E E R I K S S O N F OTO S A M I R S O U DA

E

mma Ihre, ansvarig för hållbart företagande på Finansdepartementet, har följt Swedfund i många år i sina tidigare yrkesroller, bland annat som verksamhetsansvarig för Amnesty Business Group. Hon menar att hon ser en tydlig förändringsvilja hos Swedfund, ett stort engagemang från styrelsen och att företaget har förstått det självklara värdet av transparens. Hon har för Swedfunds räkning gått igenom de nya strategiska hållbarhetsmålen och hennes slutsats är att de är tydliga och bra, men också mycket ambitiösa.

– Swedfund står inför en jätteutmaning som kommer att kräva hårt arbete av hela organisationen. Swedfund har jobbat på ett sätt under 30 år och måste nu vidareutveckla sina arbetsprocesser för att klara de nya målen.

EMMA IHRE MENAR att eftersom Swedfund investerar på några av de svåraste marknaderna i världen och kraven på hållbara affärer ökar är den nya strategin extra betydelsefull.

– Det är viktigt att hållbarhetsfrågorna tar plats på styrelsenivå och blir en affärsstrategisk fråga. Det kan finnas massor av engagemang ute i bolagen, men om styrelsen inte förstår frågorna händer det aldrig något på riktigt. Här tycker jag att Swedfund arbetar föredömligt.

Emma Ihre ser många bra saker med målen, som att det är fokus på kärnverksamheten, investeringarna, och att man utgår från det

särskilda, och enligt henne, unika samhällsuppdraget.

Det finns konkreta förklaringar på hur man kommer att implementera målen och hon tycker också att det framgår att det finns en medvetenhet om att Swedfund arbetar med svåra och utmanande investeringar.

– För en utomstående kanske tre år kan tyckas vara lång tid för Swedfund att få igenom sitt påverkans- och förändringsarbetet i de nya projekten. Men jag tror att det är realistiskt att låta arbetet ta ett par år att sätta sig.

MEN DET FINNS OCKSÅ ett par frågetecken i den nya strategin enligt Emma Ihre.

– Det är väldigt mycket som ska göras på tre år!

Samtidigt som man implementerar sin värdegrund och hållbarhetspolicyer i de nya investeringarna, krävs det ju också att man parallellt arbetar med de gamla investeringarna.

Emma Ihre menar att det är en väsentligt EMMA IHRE svårare uppgift, men viktig, att hålla samma är nationalekonom och höga ambitionsnivå i hela portföljen, efteransvarig för hållbart som ingångna avtal i de gamla investeringarna företagande på Finansdepartementet. Närmast inte ger Swedfund samma möjlighet att driva kommer hon från Ethix frågorna som nu lyfts in i nya avtal.

SRI Advisors där hon – Det gäller att vara tydlig och öppen i arbetade med rådgivning kommunikationen om vad man kan och inom ansvarsfulla investeinte kan göra med de gamla, redan befintliga ringar. Under sin tid som avtalen. Annars är risken stor att man vid finansanalytiker var hon en granskning får kritik för att inte ha nått bl a med och startade KPA:s etiska fonder. målen.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 47

Å R S R E D OV I S N I N G F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

Finansiellt resultat LÅNGSIKTIGT FINANSIELLT RESULTAT beslut på årsstämman (ekonomiskt mål) eftersträva att den genomsnittliga avkastningen på det egna kapitalet före skatt överstiger den genomsnittliga statsskuldsräntan med ett års löptid. Avkastningen ska mätas över rullande sjuårsperioder.

BOLAGET SKA ENLIGT

DE FEM SENASTE ÅREN har alla varit förlustbringande. Det betyder att bolaget inte längre når upp till sitt långsiktiga resultatmål. Orsaken är främst stora nedskrivningar i investeringsportföljen med tonvikt på en investering.

Investeringen i Raffia-bolagen med verksamhet i Kenya, Tanzania, Mocambique och Sydafrika har under åren kraftigt påverkat bolagets resultat. Från 2006 och hittills är den totala förlusten 458 MSEK. Investeringen avvecklades 2011 och 2012, genom dels försäljning av tillgångarna i Tanzania och Kenya dels försäljning av dotterbolag i Sydafrika, till två olika ägare. De nya ägarna har övertagit driften av verksamheterna. Vid utgången av 2013 återstår den formella omregistreringen av tillgångarna i Tanzania och slutlig avveckling av bolagen.

Investeringen, som är helt nedskriven, kommer att redovisas i noterna brutto fram tills dess att bolagen är likviderade alternativt sålda. I bolagen finns juridiska och skattemässiga frågor att lösa. Reservering har skett för detta ändamål.

Swedfund kan fortsatt, genom lån, komma att behöva täcka avvecklingskostnader i bolagen. I de sålda bolagen bedrivs produktion med uppemot 1000 anställda. Swedfund har genom sitt ägande

48 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

tagit ett stort ansvar för bolagens fortlevnad och de anställdas trygghet. Se vidare 2011 års hållbarhetsredovisning under rubriken ”Ansvar som kostar” och 2012 års årsredovisning, sid 61.

Om bolaget under följande år ska kunna möta sitt ekonomiska mål krävs en kraftig resultatförbättring som kan uppnås genom försäljning av portföljbolag och en utökning av låneportföljen.

Swedfund har under en längre period befunnit sig i investeringsfas vilket betyder att antalet bolag mogna för exit är litet. Normal innehavstid är 7 till 10 år.

BOLAGET HAR EN uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag uppgående till 34 811 tkr. Vår bedömning grundat på analyser av kommande resultat är att inom en investeringscykel (7-10 år) uppnå tillräckliga realisationsvinster och ränteintäkter för att fordran ska kunna utnyttjas.

RESULTATNIVÅN i bolag som bedriver utvecklingsfinansiering varierar kraftigt över åren beroende på uppnådda försäljningsresultat och i vilken investeringsfas bolaget befinner sig i.

Aktieförsäljningar, aktieutdelningar samt nettot av återföringar respektive nedskrivningar utgör de avgörande parametrarna för företagets resultatutveckling.

PÅ NÄSTA SIDA visas avkastningen före skatt på ingående eget kapital för enskilt år och genomsnittligt över perioden jämfört med statsskuldräntan för enskilt år och genomsnittligt över perioden.

Å R S R E D OV I S N I N G F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

TA B E L L 1 År Avkastning ingående eget kapital per år

Genomsnittlig avkastning ingående eget kapital över 7 år

Genomsnittlig statsskuldränta med ett års löptid

Genomsnittlig statsskuldränta med ett års löptid över 7 år

1,23%

9,34%

3,78%

2,93%

2008

6,29%

8,83%

3,74%

3,07%

2009

-4,45%

6,94%

0,51%

2,70%

2010

-4,05%

5,72%

0,74%

2,34%

2007

2011

-2,24%

2,56%

1,68%

2,19%

2012

-7,34%

0,25%

0,96%

2,02%

2013

-2,95%

-1,93%

0,94%

1,76%

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 2013 Bolaget gör under 2013 en förlust före skatt -92,8 (-217,6) MSEK till följd av nedskrivningar i investeringsportföljen samt ett negativt försäljningsresultat från aktieportföljen. Swedfund arbetar i världens fattigaste länder och detta innebär att bolaget tar på sig stora kreditrisker/aktieförlustrisker i bolagen och påverkas ibland påtagligt av den politiska och finansiella situationen i respektive land.

NEDSKRIVNINGAR

Nedskrivningar har gjorts av aktier, lån och räntor enligt princip för värdering beskriven på sidan 87 med 98,2 (269,3) MSEK. Återföringar har gjorts med 1,8 (11,0) MSEK. De enskilt största nedskrivningarna härrör från följande bolag: Bolag NS India Holding Raffia Baring India Fund II Global Medical Investments GMI AB

Nedskrivningen av Baring India Fund II är i huvudsak relaterad till försvagningen av den Indiska valutan.

Av totalt tolv försäljningar är åtta sålda andelar i fonder. Två aktieinnehav har sålts i sin helhet. För ett aktieinnehav har konkursen avslutats utan att Swedfund erhöll någon utdelning. En fond har avslutats. De sålda aktieinnehaven och fondandelarna har sammantaget gett upphov till en nettorealisationsförlust om -6,3 (14,2) MSEK. Tre lån har avslutats, varav två återbetalats till fullo. Ett lån har delvis konverterats till aktier.

Belopp tkr 20 264 19 834 19 602 15 329

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 49

Å R S R E D OV I S N I N G F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

U N D E R Å R E T AV S L U TA D E I N V E S T E R I N G A R

1

Företag

Land

Industri

Typ

Form

ÄgaTid/ randel år

Investerat belopp MSEK

Exiterat belopp MSEK

Vinst/ förlust MSEK

Internränta

Advakom1

Ryssland

Elektronikindustri

Etablering

Lån

-

12

5,8

3,3

-2,5

-18,27%

Belarusian Bank for Small Business2

Vitryssland

Finansiell sekExpansion tor/Mikrofinans

Aktier

11,64%

5,25

13,5

5,2

-8,3

-24,40%

CAIF3

Centralamerika

Fond

Etablering

Aktier

11,38%

18

7,8

0,1

-7,8

Haripur Power4

Bangladesh

Gaskraftverk

Etablering

Lån

-

10

39,7

52,6

12,9

6,35%

Millicom (EFP)

Tanzania

Telecom

Etablering

Lån

-

4

2,8

3,1

0,3

2,95%

Oatly

Kina

Livsmedelsindustri

Etablering

Aktier

25%

3,5

4,3

2,3

-2

-46,30%

Somalia Telecom5

Somalia

Telecom

Etablering

Aktier

19%

5,75

26,3

-

26,3

Konkurs avslutad 2013. 2 Swedfund har fortsatt engagemang i form av lån. 3 Finansierad av Sida via lån till 67 %. 4 Se sid 77. 5 Konkurs avslutad dec 2013.

Flertalet av investeringarna är nedskrivna under tidigare år och belastar inte årets resultaträkning.

ADVAKOM: Affärsidén var att utveckla och tillverka kablar och komponenter till ryska systemleverantörer av datakommunikationsutrustning för höghastighet. Bolaget bidrog därmed till en tekniköverföring av både komponenter och system för den ryska marknaden inom högteknologiska områden som var klart eftersatta i Ryssland.

Företaget hade mellan 2001 och 2008 omkring 75 anställda. Advakom gick till en början med vinst men på grund av stora prisökningar på råmaterial främst koppar och stål har företaget gått med förlust under några år, vilket ledde slutligen till konkurs av Advakom i januari 2009.

Swedfund inväntade därefter konkursförvaltaren slutavstämning av konkursen.

BELARUSIAN BANK FOR SMALL BUSINESS:

Slutrapport kommer när hela investeringen är avslutad.

50 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

CAIF: Central Amerika investeringsfonden (CAIF) grundades 1996 av CDC, andra Development Finance Institutions och centralamerikanska banker. CAIF administrerades av Aureos.

CAIF:s affärsidé var att investera i små och medelstora företag i centralamerikanska länder.

Fonden investerade i 10 portföljföretag. CAIF har sålt samtliga portföljbolag.

MILLICOM (EFP): Ett DFI lån på totalt MUSD 40 där Proparco stod för MUSD 15 och övriga DFI:er i EFP samarbetet stod för MUSD 25. Lånet möjlig gjorde en utbyggnad av Millicoms existerande GSM nät. Lånet löstes i förtid då Millicom fick möjlighet att ge ut ett obligationslån.

OATLY: Affärsidén för det kinesiska bolaget var att genom försäljning av havremjölk till skolor introducera ett laktosfritt alternativ till mjölk på den kinesiska marknaden med bra hälsoeffekter och därmed kunna bidra till en introduktion av ett nytt livsmedel på den kinesiska marknaden.

De främsta drivkrafterna för investeringen var behovet av skolmjölk i kinesiska skolor gärna

Å R S R E D OV I S N I N G F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

baserat på havre, att kineser dessutom har stora laktosintoleransproblem med komjölk samt att Kina är en stor producent av havre som främst konsumeras på landsbygden.

Ceba hade under två års tid testat skolmjölk baserat på havre i två kinesiska skolor med gott resultat för barnens tillväxt och hälsa. Alla resultat visade att skolmjölk baserat på havremjölk förbättrar skolbarnens hälsa. Genom testförsäljning i Huaibei av Swed-Oat Trading Co skapades teknolog- och kunskapsöverföring genom utbildning av nyckelpersoner, distributörer och demonstrationseffekt i form av friskare skolbarn.

Swedfund har därtill bidraget med miljö- och etikregler.

Testförsäljningen avslutades sommaren 2013.

Skolmjölkförsäljningen klarade inte konkurrensen i förhållande till ett lokalt mejeri. Huvudägaren Ceba beslöt av detta skäl att inte fortsätta att investera i Kina. Swedfund sålde sina aktier till Ceba 2013-09-05.

SOMALIA TELECOM: STG skulle driva vidare och expandera ett litet telekomnät i Puntland i Somalia. 2007 då TFG regeringen i Mogadishu hade som man då trodde stabiliserat läget i regionen. FMO som ledde investeringsprocessen bjöd in Swedfund och Ericsson var leverantör av utrustning. Situationen i landet förvärrades snabbt med bombningar och attentat i Mogadishu och Somaliland. På grund av avsaknad av rättsväsende, banksystem, vägar och i princip all modern infrastruktur hade STG svårt att verka.

Trots detta försökte bolaget fortsätta projektet.

De politiska riskerna (anställa många militärer för att vakta telekomtornen, piraternas användning av nätet, och Al Qaidas inblandning i ägandet av vissa företagsstrukturer) gjorde det omöjligt att fortsätta.

U N D E R Å R E T FAT TA D E I N V E S T E R I N G S B E S L U T I S T Y R E L S E N / V D ( K S E K ) Belopp

Land

Bransch

ACP-länderna1

Samfinansiering

26 077

Kenya

Sjukhus

2 446

Kenya

Hotell

31 753

Sierra Leone

Energi

98 937

Afrika flera länder

Riskkapitalfond

8 640

Afrika flera länder

Förpackningsindustri

63 723

Kenya

Stålverk

98 092

Nigeria

Kraftverk

20 861

Indien

Batteritillverkning

52 908

Indien

Sjukhus

Vitryssland

Förnybar energi

Georgien

Bank

Globalt

Sjukhus

41 757

Totalt Afrika

Totalt Asien

371 425

73 768 4 303 65 958

Totalt Östeuropa

70 261 12 500

1

Totalt Globalt

12 500

Totalt

527 954

(451 398)

Huvudsakligen EU-ländernas tidigare kolonier i Afrika, Karibien och Stilla Havet (Africa, the Caribbean and the Pacific - ACP).

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 51

Å R S R E D OV I S N I N G F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

U N D E R Å R E T AV TA L A D E I N V E S T E R I N G A R

Totalt Afrika Totalt Asien

Totalt Östeuropa

Belopp

Land

Bransch

86 384

Indiska oceanen och Västafrika 1

Fond små och medelstora företag

19 313

Kenya 2

Sjukhus

8 640

Afrika flera länder

Förpackningsindustri Fond

98 265

Afrika söder Sahara

43 471

ACP-Länderna 4

Samfinansiering EDFI

26 621

Kenya

Sjukhus

64 223

Kenya

Stålverk

346 917

43 132

Indien 6

Sjukhus

43 132

4 414

Vitryssland

Förnybar energi

2 170

Ryssland

Fordonskomponenter

65 510

Georgien 7

Bank

72 094

5

3

35 480

Globalt

Samfinansiering EDFI

10 000

Globalt

Sjukhus

Totalt Globalt

45 480

Totalt

507 623

(258 825)

Länk till pressrelease. 2 Länk till pressrelease. 3 Länk till pressrelease. 4 Huvudsakligen EU-ländernas tidigare kolonier i Afrika, Karibien och Stilla Havet (Africa, the Caribbean and the Pacific - ACP).. 5 Länk till pressrelease. 6 Länk till pressrelease.

7 Länk till pressrelease.

1

Totalt har under perioden utbetalats KSEK 302 203 (360 317).

Sex av de avtalade investeringarna är nya. Se länk till pressmedelande invid tabellen. Övriga avtalade investeringar under perioden är til�läggsinvesteringar i befintliga portföljbolag.

Det bokförda portföljvärdet, inklusive garantiutfästelser har ökat från 1 405,2 MSEK till 1 571,2 MSEK under verksamhetsåret.

SAMHÄLLSUTVECKLING, HÅLLBARHET OCH BÄRKRAFTIGHET Bolaget lämnar hållbarhetsredovisning enligt GRI:s redovisningsramverk, version G4 samt sektorsupplement GRI G4 Sector Disclosures, Financial Services, på nivån ”Core”.

52 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

SWEDPARTNERSHIP Under varumärket Swedpartnership (se sid 55) lämnar Swedfund avskrivningslån till svenska små och medelstora bolag för satsningar i Swedfunds verksamhetsländer. Verksamheten finansieras i sin helhet av svenska staten genom särskild medelstilldelning. Länk till den förordning som i huvudsak reglerar verksamheten.

Under perioden har 36 lån om totalt 18 316 KSEK avskrivits, det vill säga att projekten har avslutats i enlighet med projektplanen. Ett lån om 239 KSEK har återbetalats. 725 KSEK avseende två lån har reserverats på grund av pågående konkursärenden.

MEDEL FÖR TEKNISK ASSISTANS (T/A) Medlen kan utnyttjas för stöd inom följande två delområden: • Kvalitetshöjande ESG-insatser i befintliga och exiterade portföljbolag • Uppföljning och analys av gjorda investeringars utvecklingsresultat

Å R S R E D OV I S N I N G F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

Stödet får inte användas för att finansiera insatser som bedöms vara en del av den löpande investeringsverksamheten.

Under 2013 har medel beviljats till • Addis Cardiac Hospital, Etiopien • Deacons detaljhandelskedja i Kenya • Externa ESG revisioner i befintliga portföljbolag.

Per årsskiftet fanns MSEK 4,1 disponibla för ytterligare åtgärder.

JÄMSTÄLLDHET Bolaget har uppfyllt de jämställdhetsmål som sattes upp i jämställdhetsplanen 2011. Planen revideras vart tredje år vilket betyder att nästa revidering kommer att ske 2014. Könsfördelningen är jämn mellan kvinnor och män i olika typer av arbetsuppgifter. Åtgärder har vidtagits för att både kvinnliga och manliga arbetstagare skall kunna förena arbete och föräldraskap.

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Bolaget finansieras, med undantag för Swedpartnership och medel för teknisk assistans, i sin helhet med eget kapital. Långfristig och kortfristig upplåning används för att begränsa företagets valutarisker och ränterisker vid utlåning i utländsk valuta.

Se vidare avsnittet om finansiella risker, sid 38.

Bolagets kortfristiga placeringar har avkastat 0,86 % (1,71 %).

Företagets finansiella ställning är god. Soliditeten uppgår till 85,9 % (84,9 %). Bolaget har under året erhållit aktieägartillskott 400 MSEK i syfte att utveckla och expandera verksamheten.

Kortfristiga skulder uppgår till 7,7 % (7,5 %) av balansomslutningen.

Portföljinvesteringarnas andel av balansomslutningen uppgår till 38,6 % (37,4 %).

ha medel till sina åtaganden. Bolaget gör långsiktiga likviditetsprognoser där hänsyn tas till alla typer av återflöden. Se figur 1.

HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN Finansdepartementet tar över ägaransvaret för Swedfund från UD den 1 februari 2014, med finansmarknadsminister som ansvarig minister. Swedfunds roll i Sveriges utvecklingssamarbete förändras dock inte – sakfrågorna och ”allt som har med biståndspolitiken att göra” ligger kvar inom UD: ansvarsområde.

F I G U R 1 , L I K V I D I T E T 2 0 1 3 -1 2 - 3 1 2400 2200 2000

793

1800

Likviditet enligt balansräkning 2 337 MSEK

1600 1400 1200 1000

160 157 575

800 600 400

600

200 0

52

Tillgänglig likviditet eserv för valutakurs­ R förändringar mm Styrelsebeslut Avtalat Pantsatt Sida, TA, Swedpartnership

Enligt balansräkningen uppgår bolagets likviditet (kortfristiga placeringar och kassa och bank) till 2 337 MSEK. Stora delar av likviditeten är reserverad för avtalade inte utbetalda investeringar, beslutade med inte avtalade investeringar, pantsättning mm. Se följande figur 1. Bolaget har per 2013-12-31 ett likviditetsöverskott på 793 MSEK att använda till nya investeringar. Avtalade investeringar betalas ibland ut över flera år och inte alla beslut fattade av styrelsen kommer till avtal om utbetalning.

Likviditet måste reserveras både för beslutade och avtalade investeringar för att bolaget ska

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 53

swedpartnership text anne-charlotte eriksson foto mo jianjian

Stöd som ger skjuts till utveckling Det unga företaget Check Point China i Nässjö växte med 60 procent under 2012. Företagets grundare och vd Andreas Fälth menar att den skjutsen delvis beror på stödet från Swedpartnership, Swedfunds erbjudande till små- och medelstora företag.

S

tödet från Swedpartnership innebar mycket mer än vi hade räknat med, säger Andreas Fälth, grundare och vd för det Nässjöbaserade företaget Check Point China.

Företaget som har tre fast anställda personer i Nässjö och 25 anställda på dotterbolaget i Kina arbetar med inköp och kvalitetssäkring av industrikomponenter för svenska företag.

– Vi hade en treårsplan för vad vi ville uppnå och tanken var att vi skulle bygga struktur innan vi började marknadsföra oss, säger Andreas Fälth.

i publikationen Sweden-China Trade Council där Swedpartnership sökte intressanta projekt att investera i. Andreas Fälth knåpade ihop en ansökan, som efter intervjuer, noggranna utvärderingar och besök på plats antogs av Swedpartnership.

– Att Swedpartnership gick in och stöttade vår investering i utrustning och kompetensöverföring blev en kvalitetsstämpel på det vi gör. Förtroendet från marknaden ökade rejält.

2012 blev ett riktigt tillväxtår och vi ökade vår omsättning med 60 procent!

Swedpartnership, som är Swedfunds erbjudande till små- och medelstora företag, 2011 SÅG HAN EN ANNONS

ANDREAS FÄLTH i mitten, är grundare och vd för företaget Check Point China.

Här med sina medarbetare i Kina, fr v Sun Jianlei och Yu Jinjin.

54 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

är unikt på den svenska marknaden. Stödet fyller ett hålrum, eftersom det är mycket svårt för mindre företag att få extern finansiering till riskfyllda projekt i utvecklingsländer. Det övergripande målet med Swedpartnership är att bidra till fattigdomsminskning och strategin är att genom kunskap och ekonomiskt stöd hjälpa svenska företag att utveckla befintlig eller ny verksamhet i utvecklingsländer.

– Med hjälp av svensk teknik och kunskap skapas hållbara, bärkraftiga företag som ger jobb och ökat välstånd, säger Staffan Ahl, chef för Swedpartnership.

Stödet möjliggör en snabbare start, högre kvalitet på projektet och ett lägre risktagande.

Swedpartnership står för 40 procent av projektkostnaden, vilket för Check Point Chinas del handlade om 250 000 kr i lån.

– Förutom att vi fick lån och marknadsföringshjälp från Swedfund, fick vi också krav på oss att arbeta strukturerat med vår utbildningsplanering. Det har vi tagit med oss och nu är vi mycket bättre på att dokumentera och följa upp allt vi gör, säger Andreas Fälth. med stödet från Swedpartnership är att samarbetspartnern Cixi Anderui Import and Export Co. Ltd registrerades som dotterbolag till Check Point China 2012. Det innebär bland annat att företaget nu kan exportera direkt från Kina till svenska företag i USA, vilket öppnar för en ännu större marknad.

– Allt hade tagit mycket längre tid utan stödet från Swedpartnership. Nu har vi på bara ett år inlemmat vårt miljötänk och Code of Conduct i dotterbolaget, byggt upp kompetens, teknik och bärkraftighet och fått fantastisk tillväxt på köpet, säger Andreas Fälth.

EN ANNAN FÖRDEL

Fotnot: För sin starka tillväxt hamnade Check Point China på en fin sjundeplats i Jönköpings län när Dagens Industri listade årets Gasellföretag 2013.

Å R S R E D OV I S N I N G DET HÄR ÄR SWEDPARTNERSHIP n Under varumärket Swedpartnership lämnar Swedfund avskrivningslån till svenska små och medelstora bolag för satsningar i Swedfunds verksamhetsländer. n Stödet går till investeringar i kunskapsuppbyggnad och utrustning vid starten av nya affärssamarbeten. n Förutom lån bidrar Swedpartnership även med expertis vad gäller investeringar på tillväxt- och utvecklingsmarknader, extern granskning, krav på förberedelser, bärkraft och hållbarhet (ESGpolicyer). n 135 bolag har fått stöd sedan Swedpartnership startade 2009.

F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

Swedpartnership

Svenska staten finansierar verksamheten i sin helhet genom särskild medelstilldelning.

UNDER PERIODEN AVTALADE AVSKRIVNINGSLÅN (KSEK)

Belopp Region

26 811 Asien

2 024 Latinamerika

3 424 Östeuropa Totalt 32 259

Andel 83 % 6% 11 %

UNDER PERIODEN UTBETALDA AVSKRIVNINGSLÅN (KSEK)

Belopp

16 314

2 103

1 012

1 800 Totalt 21 229

Region Asien Afrika Latinamerika Östeuropa

Andel 77 % 10 % 5% 8%

Under perioden har 36 lån på totalt 18 316 KSEK avskrivits, det vill säga att projekten har avslutats i enlighet med projektplanen.

Ett lån om 239 KSEK har återbetalats. 725 KSEK avseende två lån har reserverats på grund av pågående konkursärenden.

Här kan du läsa förordningen som i huvudsak reglerar verksamheten.

R E N T VAT T E N M E D S O L A R WAV E

F O T O TAT I A N A B O L D Y R E VA

Rent vatten till Vikenge Primary School i Morogoroprovinsen i Tanzania.

Tanzania behöver rent vatten. Med Swedpartnerships stöd kan det svenska bolaget Solar Wave i Gävle erbjuda landets invånare soldriven vattenreningsteknik. Den bärbara och miljövänliga vattenrenaren är enkel att hantera. Reningskapaciteten är 700 liter vatten per timme under soltid, maximalt ca 5 000 liter per dygn. Med batteriet kan man även ladda mobiltelefoner eller använda kraften till ljuskällor.

– Bolaget har starka ägare och långsiktiga mål med produkter som passar bra på utvecklingsmarknader, säger Anna Långström, Senior Loan Manager på Swedfund.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 55

swedpartnership

MIRIS AB

S V E N S K I N N OVAT I O N G E R B ÄT T R E M J Ö L K I B A N G L A D E S H Uppsalaföretaget Miris AB skördar framgångar i Asien. De har nyligen fått en miljonorder från det största mejeriet i Bangladesh, vilket enligt Miris vd aldrig hade varit möjligt utan stödet från Swedpartnership.

I

T E X T: A N N E - C H A R L O T T E E R I K S S O N F O T O : X X X

slutet av 2013 fick Miris AB i Uppsala sin största order någonsin. Rubriken i pressmeddelandet skämdes inte för sig: ”Genombrott i mejeribranschen genom strategisk stororder i Bangladesh, bäddar för globala framgångar”. Det statligt ägda Bangladesh Milk Producers Cooperative Union Limited (Milk Vita), hade lagt en beställning på ett värde om drygt 4,1 miljoner kronor.

– Ordern är fyra gånger större än någon vi tidigare fått, säger en nöjd Tony Malmström, vd på Miris AB.

Tony Malmström (i mitten) visar analysinstrument för mejerianställda i Bangladesh.

tet man betalar för. Med Miris mätinstrument, som bygger på så kallad Mid FÖRETAGET HAR ARBETAT med mjölkInfraröd teknik, upptäcks manipulerad analysinstrument sedan starten 2001 mjölk. Instrumentet väger bara 4 kg och gått från att kontrollera näringsoch kostar en bråkdel av de gigantiska och proteinhalten i komjölk, till att maskiner på drygt 100 kg som används senare fokusera på den av mejerierna i väst. mer lönsamma markna– I utvecklingslän”VÅR TEKNOLOGI­ den för nutritionsanalys derna har man inte ERBJUDER ­S AMMA av bröstmjölk. råd att betala 1 miljon INNOVATION I – Nu är vi tillbaka där kronor för den typen MINDRE FORMAT vi började och står på två av maskiner, men vi OCH FÖR ÖVERstabila ben, vilket ökar erbjuder samma innoKOMLIGT PRIS” chanserna för att det ska vation i mindre format gå bra framöver, säger och för ett överkomligt Tony Malmström. pris, säger Tony Malmström.

MIRIS BÖRJADE TITTA på mejeribranschen i Bangladesh för ett par år sedan. Landet har stora problem med vatteninblandning i mjölken, vilket tvingar mejerierna att köpa in dyrt mjölkpulver på världsmarknaden för att kunna producera fullvärdiga mejeriprodukter. De mätinstrument som Miris erbjuder tjänas snabbt in när mjölken som levereras håller den kvali-

MIRIS SAMARBETAR MED företaget Viola Vitalis i Bangladesh. Grundaren har sedan studietiden i Sverige arbetat med personer som kände till Miris.

Tony Malmström tog kontakt och efter några möten bestämde de sig för ett samarbete. Viola Vitalis tipsade om den stora upphandlingen som Milk Vita bjöd in till. Men för att kunna vara med behövde de pengar och vem

56 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

lånar ut pengar till riskfyllda projekt i länder där det är generalstrejk varannan dag?

– Lånet från Swedpartnership blev avgörande för att vi skulle kunna ro affären i hamn.

Med pengarna följde också en ordentlig kravspecifikation. Delägarna på Miris var tvungna att gå igenom bolagets affärsmässighet, miljö- och hållbarhetsarbetet, samt sammanställa en Code of Conduct. Swedpartnerships representant stöttade hela vägen.

– Swedpartnership har en standard för hur man som svenskt bolag beter sig utomlands för att det ska vara anständigt. Kraven har utvecklat både företaget och oss som driver det, konstaterar Tony Malmström.

Nils Marcks v Würtemberg, Senior Loan Manager på Swedfund , menar att Miris satsning i Bangladesh är ett bra exempel på hur Swedfund via etableringsstödet kan vara med och dela risken med ett svenskt företag som etablerar sin verksamhet på en ny tillväxtmarknad.

Redovisning av utvecklingsresultat samhällsutveckling sid 58

hållbarhet sid 60

bärkraftighet sid 65

Hur ser samhällsutvecklingen ut där Swedfund verkar genom sina portföljbolag? Och hur hållbara och bärkraftiga är bolagen? Redovisningen av utvecklingsresultaten i de tre resultatområdena ger tydliga besked. I år för första gången med land för land-rapportering av skatt.

S

wedfund redovisar utvecklingsresultaten av verksamheten i tre resultatområden utifrån fundamenten i uppdraget; Samhällsutveckling, Hållbarhet och Bärkraftighet. Våra viktigaste indikatorer inom de olika områdena är: Samhällsutveckling – arbetstillfällen, skatt och kunskapsbyggande; Hållbarhet – miljö, arbetsvillkor samt affärsetik och antikorruption; Bärkraftighet – tillväxt, lönsamhet och avkastning. Under året har Swedfunds strategiska hållbarhetsmål antagits (läs mer på sid 44–47). Dessa mål kombinerar och integrerar ett antal av våra valda indikatorer i de tre fundamenten:

1) SAMHÄLLSUTVECKLING – Swedfund ska bidra till skapandet av jobb med god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor 2) HÅLLBARHET – Swedfund ska bidra till skapandet av långsiktigt hållbara företag i världens fattigaste länder 3) FINANSIELL BÄRKRAFT – Swedfund ska bidra till skapandet av långsiktigt lönsamma och därmed finansiellt hållbara bolag i världens fattigaste länder 4) KORRUPTION – Swedfund ska bedriva ett aktivt antikorruptionsarbete såväl internt som i portföljbolagen.

Uppföljning och resultatredovisning av måluppfyllelse av de strategiska hållbarhetsmålen kommer att presenteras i nästa års integrerade redovisning.

Utvecklingsresultaten genereras i portföljbolagen och i fondbolagens portföljbolag. Indikatorerna som vi har valt att redovisa i denna resultatredovisning är såväl kvantitativa som kvalitativa, direkta som indirekta.

RESULTATINDIKATORER Under 2013 har Swedfund fortsatt medverkat i de internationella initiativ som pågår bland utvecklingsfinansiärer och som syftar till att harmonisera indikatorer, samt dess definitioner, för analys av utvecklingsresultat. Vi har arbetat vidare med utveckling och tillämpning av modellen i årlig uppföljning och i redovisning av avslutade projekt. Tillsammans med 31 andra utvecklingsfinansiärer har vi förbundit oss att i val av indikatorer inspireras av International Financial Institutions (IFI) IFIs Harmonized Development Results Indicators for Private Sector Investment Operations. IFI:s Memorandum illustrerar den etablerade

samsynen kring metod för analys, uppföljning och rapportering av utvecklingsresultat som nu växer fram internationellt. Metodiken som Swedfund arbetar enligt överensstämmer således med hur andra utvecklingsfinansiärer arbetar i detta utvecklingsområde.

AVGRÄNSNINGAR Investeringarna som bildar underlag för redovisningen av resultat på nästa sida, är fördelade på Swedfunds investeringar i aktier1, fonder2 och lån3 .

Fotnoter på sidan 66. s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 57

redovisning av utveckling sresultat

SAMHÄLLSUTVECKLING arbetstillfällen • skatt • kunskapsbyggande

JOBB

AKTIER

FONDER

LÅN

I SLUTET AV 2012 VAR ANTALET DIREKTA ARBETSTILLFÄLLEN4 I PORTFÖLJBOLAGEN

I SLUTET AV 2012 VAR ANTALET DIREKTA ARBETSTILLFÄLLEN4 I FONDERNA

I SLUTET AV 2012 VAR ANTALET DIREKTA ARBETSTILLFÄLLEN4 I DE LÅNE­FINANSIERADE ­PORT­FÖLJBOLAGEN

STYCKEN

STYCKEN

STYCKEN

13 571

12 610

78 209

TOTALT HADE SWEDFUNDS INVESTERINGAR I SLUTET AV 2012

Till dessa direkta arbetstillfällen ska läggas ett stort antal indirekta arbetstillfällen6 som genereras i bolagens leverantörs- och distributionsled. Vi har inga beräkningar av och redovisar inte heller de indirekta arbetstillfällen6 som tillkommer på detta sätt. IFC beräknar att antalet indirekta arbetstillfällen som skapas i IFC:s portföljbolag är 7–25 per direkt arbetstillfälle4 . IFC konstaterar vidare att många av dessa indirekta arbetstillfällen kommer outbildade och

104 390 DIREKTA ARBETSTILLFÄLLEN .

5

fattiga till godo. Vi bedömer därför att effekterna på sysselsättningen lokalt och totalt är betydligt större än de direkta arbetstillfällen som rapporterats avseende portföljbolagen i denna redovisning. Vid tillämpning av IFC:s beräkningar kunde således antalet indirekta arbetstillfällen i slutet av 2012 uppskattas till mellan drygt 700 000 och 2,5 miljoner.

Totalt bidrog Swedfunds portföljbolag i slutet av 2012, med detta sätt att räkna, någonstans mellan 800 000 och 2,6 miljoner arbetstillfällen.

KU N S K A P S BYG G A N D E För att konkurrenskraftiga och hållbara företag ska kunna utvecklas och växa krävs inte bara kapital och bra partners i samarbetslandet. En minst lika viktig del i arbetet är ett aktivt kunskapsbyggande i dialog med intressenter till portföljbolaget och portföljbolaget självt.

Förutom aktiv medverkan i styrelsearbete kan Swedfund genom sitt delägande i portföljbolagen bidra med erfarenheter när det gäller miljöfrågor, mänskliga rättigheter, antikorruptionsarbete, ESG-styrning, och erfarenheter av hur man samverkar med civilsamhället. Det är också helt i linje med intentionerna i ägarstyrningen och de riktlinjer som ligger till grund för Sveriges samlade bistånd.

Affärskunnande, strategisk kompetens och organisationsutveckling är också viktiga delar i kunskapsbyggandet i portföljbolagen. Detta bidrag till kunskapsbyggandet sker 58 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

på strategisk nivå genom styrelsearbetet, på operativ nivå genom platsbesöken och framtagningen av Action Plans samt på teknisk nivå genom bland annat etableringen av ledningssystem. Så genomfördes till exempel under 2013 sex platsbesök av ESG-teamet med framtagning av Action Plans i samverkan med de berörda portföljbolagens ledningar. En ESG-utbildning genomfördes i oktober i Nairobi med sex medarbetare från tre av Swedfunds portföljbolag i regionen, en medarbetare från Swedpartnership och två medarbetare från Swedfund.

Många gånger kan Swedfunds portföljbolag fungera som en förebild som kan inspirera andra företag.

redovisning av utveckling sresultat samhällsutveckling

S K AT T AKTIER

LÅN

PORTFÖLJBOLAGENS AGGREGERADE REDOVISADE SKATT UPPGICK 2012 TILL

DE LÅNEFINANSIERADE PORTFÖLJBOLAGENS AGGREGERADE SKATT 2012 UPPGICK TILL

MSEK

MSEK

117,4

249,9 7

LAND FÖR LAND-RAPPORTERING AV SKATT Utvecklingsländerna går idag, som en konsekvens av regeringars erbjudanden om skattebefrielser vid företagsetableringar och/eller som en konsekvens av företagens skatteplanering, miste om en betydande del av sina potentiella skatteintäkter.

Swedfund initierade under 2013 en dialog om skattefrågorna med civilsamhällets biståndorganisationer. Som ett resultat av dialogen i oktober 2013 beslutade vi oss för att redovisa land för land-rapportering av skatt på aggre-

gerad nivå i våra direktägda portföljbolag i den integrerade redovisningen 20138 . Minnesanteckningar från årets intressentdialoger med civilsamhällets biståndsaktörer kan läsas här.

Denna skatt kan i investeringsländerna användas för finansiering av social och ekonomisk infrastruktur såsom uppbyggnad av utbildning, hälsa, myndigheter samt andra områden som kommer landets medborgare till nytta, som dessutom skapar bättre förutsättningar för företagande.

R E D OV I S A D S K AT T, P E R R E G I O N

R E D OV I S A D S K AT T, P E R L A N D

MSEK, aggregerat för senaste årsbokslut för resp. bolag

MSEK, aggregerat för senaste årsbokslut för resp. bolag

Latinamerika Asien Europa Afrika Totalt

140,2 117,0 62,6 47,5 367,3

Bolivia Vietnam Serbien Kenya Benin Litauen Bangladesh Vitryssland Estland Afrika 1 Uruguay Egypten Etiopien Ukraina Ryssland Pakistan Lettland Totalt 1

137,8 109,6 37,1 27,1 15,9 13,1 7,1 6,5 4,8 2,9 2,4 0,9 0,7 0,5 0,4 0,3 0,2 367,3

Andra afrikanska länder än här redovisade

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 59

redovisning av utveckling sresultat

H Å L L B A R H ET

miljö • arbetsvillkor • affärsetik & antikorruption

Swedfund införde 2012 en ny rutin med krav på årlig rapportering av ett antal nyckelindikatorer för hållbarhet/ESG (Environment, Social, Governance) från våra portföljbolag, Swedfund Portfolio Company Sustainability Key Performance Report 9. Det är nu andra året i följd som vi skickat portföljbolagen denna egendeklaration, vilket gör att vi i år kan redovisa förändringar mellan de två senaste åren.

Egendeklarationen utökades inför årets redovisning från fem resultatredovisande frågor till tio. De adderade fem frågorna omfattade olycksfallsrapportering, antal anställda och betald bolagsskatt. Frågor som inte alltid redovisas i portföljbolagens årsredovisningar men som vi på detta sätt nu etablerat en rutin för att kunna redovisa också externt.

Fokus i redovisningen av utvecklingsresultat avseende hållbarhet ligger på policyer, ansvarighet och ledningssystem. Detta fokus har valts därför att denna information ger en helhetsbild av hur företagen arbetar med hållbart företagande. Energi- och klimatfrågan har prioriterats med anledning av det fokus som länge legat på just klimatfrågorna.

Denna redovisning av utvecklingsresultat avseende hållbarhet och valet av indikatorer kan komma att förändras med hänsyn till de beslut om strategiska hållbarhetsmål, och uppföljningen av desamma, som togs 2013 och som redovisas på sidan 42.

H Å L L B A R H ET S - E L L E R M I L J Ö P O L I C Y Does your company have a Sustainability or an ­Environmental Policy (a document, preferably signed by the management, showing how the company ­addresses environmental, social and governance issues in the ­operation of the business)?

+36 %

19 14 2012

2013 R E S U LTAT

76 procent av de tillfrågade portföljbolagen har en miljöpolicy jämfört med 49 procent 2012. Majoriteten av dessa bolag har egna policyer medan ett bolag följer sitt moderbolags policy och ett annat följer de vägledande principer deras huvudkund ålagt dem att följa.

KO M M E N TA R

AVGRÄNSNING Investeringarna som bildar underlag för redovisningen av utvecklingsresultat i denna redovisning är fördelade på Swedfunds investeringar i aktier och lån, totalt 28 portföljbolag. Urvalet är detsamma som redovisades i 2012 års redovisning men är justerat med en tillkommande investering och två avslutade investeringar. Tre bolag hade inte inkommit med svar per 2014-01-31, vilket innebär en svarsfrekvens om 89 procent.

Swedfunds fondinvesteringar och investeringar i finansiella institutioner omfattas inte av denna redovisning.

Här ska också nämnas att svaren från bolagen är egendeklarerade och inte varit föremål för oberoende granskning.

60 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

I Swedfunds portfölj finns företag med vitt skilda verksamheter, såsom hotell, sjukvård och tillverkningsindustri.

Vissa bolag ingår i större koncerner medan andra är mindre enskilda företag. Detta förklarar varför olika bolag valt olika fokus för sina policyer, som till exempel Miljö, Hälsa & Säkerhet, Kvalitet, Arbetsmiljö eller Hållbar utveckling.

Variationen i policyskrivningarna är dessutom mycket stor, från enkla ”Statements” till koncernövergripande omfattande policydokument. Jämförelsen med föregående år visar att Swedfunds påverkansarbete i den här frågan har gett resultat, även om mycket arbete återstår i portföljbolagen att kontinuerligt implementera antagna policyer i verksamheten.

En fjärdedel av bolagen saknar fortfarande policyer inom miljö och hållbart företagande, vilket utgör potential till förbättring i det pågående påverkansarbetet.

redovisning av utveckling sresultat

A N T I KO R R U P T I O N S P O L I C Y

E S G - A N S VA R I G

Does your company have an Anti-corruption Policy (a policy to minimize the risk of management and employees engaging in corrupt practices, i.e. bribery, kickbacks, fraud etc.)? If yes please submit the policy.

Does your company have a designated manager or board member specifically responsible for ESG issues?

100%

+37%

86%

15

11

0%

2012

2013 R E S U LTAT

60 procent av de tillfrågade företagen uppger att de har en antikorruptionspolicy jämfört med 38 procent 2012.

Av dessa uppger fem bolag att de följer sina moderbolags policyer och ett bolag uppger att det följer sin huvudkunds uppförandekod.

88%

14%

12%

2012

ESG Manager tillsatt

2013 Ingen ESG Manager

R E S U LTAT

88 procent av bolagen har en ESG-ansvarig jämfört med 86 procent 2012. Av de som svarat ja har samtliga namngivit en ansvarig person på ledningsnivå. Sju av bolagen har ansvariga personer för ESG på flera organisatoriska nivåer.

KO M M E N TA R

KO M M E N TA R

Resultaten tyder på att det påverkansarbete som Swedfund lagt ned i policydelen av antikorruptionsfrågan under året har rönt framgång. Policystrukturen varierar emellertid i bolagen, där vissa har valt att ha en separat policy medan andra inkluderar antikorruption i andra styrande dokument. Beroende på företagets policymognad har Swedfund olika möjlighet att påverka antagandet och implementeringen av antikorruptionspolicyer.

Anitkorruption är och har sedan många år varit en viktig fråga för Swedfund. Antikorruptionsklausuler finns med och har sedan tidigare funnits med i Swedfunds låneoch aktieägaravtal, enligt vilka portföljbolagen intygar att de inte har handlat, och förbinder sig att de inte ska handla, på ett sådant sätt som däri beskrivs som korruption.

Våra portföljbolag ska efter antagandet av Swedfunds antikorruptionspolicy 2012 i avtal anta och åta sig att följa en egen antagen antikorruptionspolicy. Som stöd och ”hjälp till självhjälp” i portföljbolagens arbete med framtagning av antikorruptionspolicyer tillhandahåller Swedfund sedan 2012 en Portfolio Anti-Corruption Policy Model.

Bolagen har här rapporterat att ansvaret ligger antingen på styrelsenivå, ledningsnivå eller i den operativa verksamheten. Ansvaret för ESG-frågorna utgör ofta en del av ett vidare chefsansvar i bolagen, vilket även återspeglas i resultaten. Andelen bolag som har en ESG-ansvarig har ökat ytterst marginellt mellan åren vilket är svåranalyserat. Integrerat tänkande kan vara ett skäl till att ESG-frågorna utgör en del i ett vidare chefsansvar. Resurs- och kostnadsaspekten kan vara ett annat skäl.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 61

redovisning av utveckling sresultat hållbarhet

LEDNINGSSYSTEM

R E D OV I S A R E N E R G I A N VÄ N D N I N G

(IS O 14001, OHSAS, SA8000)

Does your company have a Management system in place to manage and monitor the significant aspects of sustainability, environment or health and safety in operations (i.e. ISO 14001, OHSAS 18001, SA 8000)?

7%

12%

34%

20 %

59 %

68 %

100%

Energy consumption. Please report energy used during the past 12 month period (indicate which months) in the table below. Include purchased electricity as well as fuels burned on site (e.g. for generators). Measurements can be taken from fuel bills/invoices and similar ”paper-trail” records.

100%

79%

0%

2012 Ja, certifikat

3%

2013 Ja, ej certifikat

88%

17 %

0% Nej

2012 Ja

Nej

8%

4%

2013 Ej tillämpligt

R E S U LTAT

32 procent av bolagen har uppgivit att de har ett ledningssystem, varav 12 procent är oberoende certifierade jämfört med 42 procent respektive 7 procent 2012. Två av bolagen, vilka redovisades som icke certifierade 2012, har certifierats under året.

R E S U LTAT

88 procent av bolagen har redovisat sin energianvändning jämfört med 80 procent 2012. Den redovisade energianvändningen avser såväl el som diesel och olja. Två av de bolag som rapporterat energiförbrukning under året, gjorde inte det föregående år.

KO M M E N TA R

Att endast tre bolag etablerat certifierade ledningssystem är mindre anmärkningsvärt än att drygt två tredjedelar av företagen faktiskt ännu inte etablerat något ledningssystem alls. Noteras bör att de två portföljbolag som under året avslutats (och som därför inte ingår i 2013 års statistik) hade implementerade ledningssystem.

Implementering och certifiering av ett ledningssystem är en process som pågår under en längre tid, ofta några år, vilket medför att det påverkansarbete som Swedfund initierar i bolagen inte får omedelbart synligt genomslag.

Vi vet erfarenhetsmässigt också att de mindre företagen har större problem än medelstora eller stora bolag att bygga den kunskap om ledningssystem som krävs för implementering av ledningssystem.

Ett systematiskt arbete med miljö, hälsa och säkerhet är med Swedfunds utgångspunkt ett måste. Att som ett minimum följa lagkrav och att driva på för ständig förbättring, minska miljöbelastningen och förbättra arbetsmiljön är centralt i hållbart företagande.

62 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

KO M M E N TA R

Att företagen de facto mäter och redovisar sin energiförbrukning indikerar mognad i synen på verksamhetens klimatpåverkan. Först när rapporteringen är etablerad kan realistiska mål för energibesparingar sättas.

redovisning av utveckling sresultat hållbarhet

“We encourage PRI signatories and non-signatories, to both monitor, and engage on, the ESG performance of the companies in which they invest, and to publicly report their activities each year. Transparency is key to building trust to stakeholders interested in r­esponsible investment” Fiona Reynolds, Managing Director, UN PRI ALLVARLIGA TILLBUD OCH DÖDSFALL I PORFÖLJBOLAGEN Under året har Swedfund förbättrat rutinerna kring rapportering av incidenter från våra portföljbolag, för att få en bättre inblick i bolagens verksamheter, bättre förstå dess risker och därmed också kunna bidra till ett förbättrat preventivt arbete. Tre dödsfall har rapporterats från våra portföljbolag under året, jämfört med två under 2012 10. Av dessa tre döda var en anställd i våra portföljbolag medan två var civila som förolyckades vid vägtransporter relaterade till portföljbolagens verksamheter. Under året har två bränder rapporterats som lyckligtvis inte ledde till allvarliga personskador. Dessa tragiska olyckor skärper ytterligare kravet på Swedfunds påverkansarbete för att etablera bättre rutiner och förebyggande arbete i bolagen. Målet är fortsatt att helt undvika olyckor och skador.

UPPFÖLJNING OCH PÅVERKANSDIALOG Swedfunds affärsetiska förhållningssätt, uttryckt i antagna internationella ramverk, uppförandekod och policyer, utgör plattformen för Swedfunds verksamhet för att säkerställa att vi långsiktigt bidrar till investeringar som bidrar till samhällsutveckling och hållbarhet. Hållbarhet är ett av fundamenten i Swedfund och avgörande för att nå värdeutveckling i portföljbolagen. För mer information om Swedfunds etiska kompass eller de ramverk och standarder som Swedfund följer och som Swedfund verkar för att portföljbolagen följer, se sidorna 22–23.

I praktiken är IFC Performance Standards on Environmental and Social Sustainability det standardverktyg Swedfund utgår från för att identifiera risker i Due Diligence-processen inför en investering och för att aktivt i dialog och påverkansarbete bidra till ständiga förbättringar i portföljbolagen. Standarderna används för att hindra, minska och hantera miljömässiga och sociala risker och påverkan. IFC Performance Standards on Envi-

ronmental and Social Sustainability är åtta till antalet: 1 Assessment and Management of Environmental and Social Risks and Impacts.

2 Labor and Working Conditions.

3 Resource Efficiency and Pollution Prevention.

4 Community Health, Safety, and Security.

5 Land Acquisition and Involuntary Resettlement.

6 Biodiversity Conservation and Sustainable Management of Living Natural Resources.

7 Indigenous Peoples.

8 Cultural Heritage.

EGENDEKLARATIONER, RISKANALYS, PLATSBESÖK OCH PÅVERKANSARBETE Swedfunds uppföljning av hållbarhet visar huruvida ett portföljbolag följer ansvarsfull affärssed med hänsyn till miljö, sociala frågor och bolagsstyrning i enlighet med vad som avtalats med Swedfund. I saminvesteringar med annan utvecklingsfinansiär (DFI) kan någon annan finansiär än Swedfund efter överenskommelse ansvara för denna uppföljning. För att följa upp portföljbolagens hållbarhet och ESG-status och för att bli en ännu bättre påverkanspartner vidareutvecklar Swedfund kontinuerligt det verktyg som används för arbetet, Swedfund ESG Monitoring Report. Denna egendeklaration omfattar 144 frågor om portföljföretagens hållbarhet och ESG-arbete. Frågorna fokuserar på miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption, affärsetik, jämställdhet, mångfald och bolagsstyrning.

Totalt tillsändes 28 tillverkande bolag och företag inom servicesektorn 2013 års egendeklaration och svar erhölls från alla utom tre, varav en var under avveckling ur Swedfunds portfölj och ett bolag rapporterade på motsvarande sätt till annan utvecklingsfinansiär. Svaren bildade underlag för planeringen av 2013 års hållbarhets/ ESG-granskningar och påverkansarbete på plats i bolagen.

Efter intern ESG-analys och förankring med respektive Senior Investment Manager (SIM) i Swedfund, fastställdes och genomfördes Monitoring visits and Audits 2013 enligt tabellen på nästa sida. s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 63

redovisning av utveckling sresultat hållbarhet

MONITORING VISITS AND AUDITS 2013 B O L AG

L A N D

DAT U M FÖ R BE S Ö K I N T E R N/EXT E R N SW E D F U N D S R E PR KO NSU LT

Polygenta Technologies India

11–12 februari

Intern

K. Sjöblom, A. Alte

nej

Artheon Batteries

India

12–13 februari

Intern

K. Sjöblom, A. Alte

nej

Norsad

Southern Africa

1–15 maj

Extern konsult

R. Liywalii

EBS

Kinyeti Capital

Sydsudan

21–23 oktober

Intern

T. Lund (Norfund)

nej

Fors

Estland

5–7 november

Extern konsult

H. Carlsson

Sweco

Eskaro

Ukraina

13–15 november

Extern konsult

K. Thorsson

Sweco

GRANSKNINGSRUTINER Hållbarhets/ESG-granskningarna i de utvalda bolagen genomfördes av Swedfunds ESG-managers, ensamma, eller tillsammans med Swedfunds SIM i respektive bolag.

Till tre granskningar upphandlades externt konsultstöd (EBS respektive Sweco). Utifrån de avtal som tecknats med bolagen och den egendeklaration dessa rapporterat till Swedfund, kontrollerades, verifierades, diskuterades och dokumenterades bolagens hållbarhets/ESG-status.

Tillsammans med ledningarna i bolagen träffades överenskommelser om konkreta tidplaner för prioriterade hållbarhets-/ESG-aktiviteter, Action Plans. Detta påverkansarbete fortsätter kontinuerligt under förvaltningsfasen med ambitionen om att bidra till ständig förbättring och värdeskapande utveckling.

Flera platsbesök än de som ESG-teamet genomförde under året (vilka redovisats här), i vilka hållbarhetsfrågorna diskuterades explicit, genomfördes löpande under året också av investeringsteamet. Vid dessa besök diskuterades också hållbarhetsfrågorna om än mera implicit.

Samtidigt som Swedfunds etiska principer och hållbarhetspolicy implementeras i de nya investeringarna, arbetar vi parallellt med påverkansarbetet i de gamla investeringarna. Detta är formellt sett en svårare uppgift, då referens till ingångna avtal inte kan göras på samma sätt, men det är trots detta viktigt att arbeta med samma höga ambitionsnivå i hela portföljen.

64 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

SWEDFUNDS CO2-AVTRYCK Swedfunds huvudsakliga miljöbelastning är den som sker i portföljbolagen. Den miljöbelastning som sker i samband med våra anställdas flygresor i tjänsten är emellertid också något som vi behöver reducera effekterna av, eller kompensera för. Tjänsteresorna är viktiga för vår verksamhet. Att på plats lokalt göra delar av Due Diligence arbetet inför beslut om en investering, liksom att aktivt delta i arbetet med portföljbolagen i förvaltningsprocessen (styrelsearbete, platsbesök och påverkansarbete) är naturligtvis nödvändigt. Vi strävar emellertid efter att minimera flygresorna genom telefonkonferenser när så är möjligt. Det är dock troligt att vårt totala resande kommer att öka framöver, då Swedfunds verksamhet beräknas växa de närmaste åren.

Under 2013 resulterade Swedfunds flygresor i 224 ton utsläpp av CO2 (215 ton 2012 respektive 270 ton 2011).

Skillnaden mellan åren låter sig inte analyseras på grund av portföljens variation.

Vi kommer att arbeta vidare med denna fråga och söka relatera flygresornas miljöbelastning till relevanta jämförelsetal, såsom antal medarbetare, antal nya investeringar, investeringsvolym eller antal portföljbolag. Till andra frågor som kommer att värderas i sammanhanget hör köp av utsläppsrätter och CDM-projekt som kompensation för den miljöbelastning våra flygresor orsakar.

redovisning av utveckling sresultat

B Ä R K R A F T I G H ET tillväxt • lönsamhet • avkastning

En förutsättning för att utvecklingsresultat över huvud taget ska uppnås genom företagande är naturligtvis att företagen är finansiellt bärkraftiga, det vill säga lönsamma.

Därför är det relevant att analysera och redovisa hur bolagen presterar finansiellt. Det är att föredra att göra detta enskilt för varje bolag, utifrån bolagens specifika förutsättningar på de marknader de är verksamma. Detta görs internt och är en viktig del i investeringsansvarigas arbete. Samtidigt är det intressant att aggregera finansiell data för portföljbolagen för att visa på omfattningen och storheterna som dessa bolag tillsammans står för. Vi har valt att nedan redovisa de utvalda portföljbolagens tillväxt11 ,

T I L LVÄ X T Den genomsnittliga tillväxten per bolag14 (aktier och lån, ej fonder) var 4,3 procent jämfört med året innan.

lönsamhet12 och avkastning13.

Redovisningen av tillväxt, lönsamhet och avkastning baseras på de senast tillgängliga årsboksluten och skiljer sig åt beroende på räkenskapsår. Konverteringen av lokal valuta har gjorts med aktuell växelkurs per den 2013-12-31.

De genomsnittliga måtten är med nödvändighet svåra att analysera mot bakgrund av att bolagen är väldigt olika utifrån flera perspektiv; länderna de verkar i, mognadsfas (nya etableringar, mogna bolag etc.), risknivå för verksamheten, branscher, valutor, marknader, regulatorisk miljö och så vidare. Swedfund arbetar fortsatt vidare också med utvecklingen av denna del av resultatredovisningen.

LÖNSAMHET Den genomsnittliga lönsamheten per bolag14 minskade i lånebolagen med -0,4 procent och i aktieportföljbolagen med -0,2 procent. Ett antal bolag redovisar negativa resultat då de är i en tidig fas av uppbyggnad. Givet risknivån och utmaningarna på bolagens marknader är detta inte överraskande.

Erfarenhetsmässigt vet vi också att det tar tid för nyetablerade bolag att generera positiva nettoresultat.

STYRELSEARBETET I PORTFÖLJBOLAGEN En central del av Swedfunds verksamhet är det arbete vi utför i bolagens styrelser under förvaltningsfasen, som för en aktieinvestering ofta uppgår till mellan fem och tio år.

Swedfunds medverkan i portföljbolagens styrelsearbete är av största betydelse för på vilket sätt dessa bolag styrs, leds, uppnår resultat och rapporterar.

Utgångspunkten vid en aktieinvestering är att Swedfund tillförsäkras en plats i styrelsen för bolaget. Normalt är det den investeringsansvarige (SIM) som ingår i styrelsen men i vissa fall engagerar Swedfund externa personer som för Swedfunds räkning tar plats i portföljbolagens styrelser. Kompetensutveckling av våra styrelseledamöter sker kontinuerligt och utbildning i styrelsearbete har hög prioritet. Under verksamhetsåret genomförde tre Senior Investment Managers den certifierade styrelseutbildning som årligen erbjuds EDFI:s medlemmar i DEG:s regi.

Styrelseansvaret är alltid personligt. Utgångspunkten för styrelsearbetet är Swedfunds uppdrag, etiska kompass och policyer.

AV K A S T N I N G Den genomsnittliga avkastningen per bolag14 sjönk i lånebolagen med -0,3 procent och ökade i aktieportföljbolagen med 0,2 procent.

Det finns ett tydligt samband mellan vårt styrelsearbete i portföljbolagen och hållbart företagande. Därför är erfarenhet och kunskap om styrelsearbete en ytterst viktig del av Swedfunds utvecklingsarbete. Eftersom risk- och affärsförutsättningarna ständigt förändras måste också styrelsekompetensen utvecklas och anpassas till nya förutsättningar.

I syfte att driva på utvecklingen av vårt styrelsearbete i portföljbolagen har Swedfund tillsammans med trettio andra finansiella institutioner antagit ett Approach Statement on Corporate Governance. Syftet är att harmonisera institutionernas bedömning och arbetssätt för att etablera och följa upp bolagsstyrningen i portföljbolagen genom en gemensamt antagen metodik, Corporate Governance Development Framework. En plan för detta arbete beslutades redan 2012 och ansvariga utsågs att påbörja införandet av detta ramverk.

Under 2013 har ansvaret för Swedfunds arbete med implementeringen av detta ramverk för Corporate Governance ålagts Niclas Düring, Portfolio Director på Swedfund. s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 65

redovisning av utveckling sresultat

FO T N O T E R Ej genomförda affärer och avskrivna bolag har exkluderats. De avskrivna bolagen innebär inte någon betydande fortsatt finansiell exponering och är inte heller föremål för aktiv och värdeskapande förvaltning, utan står snarare i fokus för en accelererad avveckling. Redovisningen omfattar därmed de 31 bolag i vilka investeringar slutförts och som vid årsslutet 2013 hade positivt bokförda värden.

1

2

3

I fondredovisningen redovisas såväl den ”gamla” fondportföljen som de investeringar i fonder som Swedfund gjort under 2013 efter att det förnyade mandatet att åter investera i fonder gavs Swedfund. 10 fonder ingår således i denna redovisning. wedfunds låneportfölj består av totalt S 28 lån. Ett antal av dessa lån är inte inkluderade i denna redovisning: • 2 lån är faciliteter (ICCF och EFP) vilka inte låter sig analyseras och jämföras med vanliga företagslån, då de är en annan typ av utlåningsform • 11 lån är i kombination med aktier och inkluderas endast i redovisningen av aktier • 1 lån har ännu inte betalats ut • 3 lån är exkluderade i denna redovisning då Swedfunds ambition är att avveckla desamma 11 lånefinansierade portföljbolag ingår således i denna redovisning.

4

wedfund tillämpar International S Financial Institutions (IFI) definition av direkta arbetstillfällen. Se Memorandum; http://www.ifc.org/wps/wcm/ connect/d7d1128041773cdb9af3bb9e78015671/Harmonization+MOU. pdf?MOD=AJPERES

5

et antal arbetstillfällen som redovisas D ovan omfattar inte arbetstillfällen i ej genomförda affärer och omfattar ej heller avskrivna bolag.

6 IFC:s studie IFC Jobs Study – Assessing private sector contributions to job creation and poverty reduction.

Redovisad skatt är summan av samtliga portföljbolags redovisade skatt i årsboksluten. Årsboksluten är de senast tillgängliga och skiljer sig åt beroende på räkenskapsår. Konverteringen av lokal valuta har gjorts med aktuell växelkurs per den 2013-12-31.

7

etta kan sättas i relation till den statisD tik över dödsfall på arbetsplatser inom EU där det under 2011 registrerades 4 103 dödsfall ur en arbetsstyrka på uppskattningsvis ca 335 miljoner personer.

Detta motsvarar en frekvens på 0,0012 %, medan motsvarande frekvens för Swedfunds portfölj är något högre – 0,0029 %. EU:s statistik över hälsa och säkerhet.

10

Tillväxt definieras som den procentuella ökningen av ett företags omsättning från ett år till nästa.

11

Lönsamhet definieras som ett företags vinstmarginal och kan mätas såväl brutto (före skatt) som netto (efter skatt). Här mäts lönsamheten netto (efter skatt).

12

Avkastning definieras som företagets årliga vinst efter skatt dividerat med det investerade kapitalet.

13

Årsboksluten är de senast tillgängliga och skiljer sig åt beroende på räkenskapsår. Konverteringen av lokal valuta har gjorts med aktuell växelkurs per den 2013-12-31.

14

Redovisad skatt för respektive land är summan av samtliga portföljbolags redovisade årsbokslut. Årsboksluten är de senast tillgängliga och skiljer sig åt beroende på räkenskapsår. Konverteringen av lokal valuta har gjorts med aktuell växelkurs per den 2013-12-31.

8

Denna egendeklaration kompletterar den mer omfattande egendeklaration Swedfund sedan flera år använder för analys och påverkansarbete; Swedfund ESG Monitoring Report (tidigare benämnd Swedfund Annual Self-Assessment Sustainability Report).

9

66 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

UN PRI RESPONSIBLE INVESTMENT TRANSPARENCY REPORT Med åtagandet om UN Principles for Responsible Investment (UN PRI), som Swedfund attesterade 2012 har vi i Swedfund förbundit oss att årligen rapportera resultaten av detta arbete direkt on-line i

UN PRI:s redovisningsramverk. Swedfunds första RI Transparency Report kommer att publiceras på såväl UN PRI:s hemsida www.unpri.org som på Swedfunds så snart redovisningen ligger klar våren 2014.

R I T R A N S P A R E N C Y R E P O RT 2 01 3 / 1 4 Swedfund International AB

An investor initiative in partnership with UNEP Finance Initiative and UN Global Compact

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 67

civilsamh채llets perspektiv text bengt nilss on

68 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

ETT PARADIGMSKIFTE STÅR FÖR DÖRREN. NYA AKTÖRER RITAR OM BISTÅNDSKARTAN OCH PRIVATA INVESTERINGAR BLIR VIKTIGARE ÄN NÅGONSIN. HÄR SPELAR SWEDFUND EN VIKTIG ROLL ENLIGT DIAKONIA OCH CHRISTIAN AID.

Traditionellt bistånd på väg ut

R

elationen mellan rika och mindre rika länder håller på att ändra karaktär. Efter drygt femtio års ganska traditionellt tänkande inom området fattigdomsbekämpning ser vi nu hur nya aktörer med nya metoder tar plats på scenen.

I många fall är det svårt att veta om deras agerande ens handlar om att bekämpa fattigdom, även om de har som uttalat mål att åstadkomma ekonomisk tillväxt i fattiga länder.

Bo Forsberg, generalsekreterare på svenska Diakonia, har sin uppfattning klar: – Biståndet kommer att försvinna, svarar han kategoriskt på frågan hur framtiden ser ut när det gäller internationellt utvecklingsbistånd.

Han menar att hela den globala kontexten har förändrats. Under lång tid var det så att den rika världen skulle försöka hjälpa den fattiga med hjälp av resursöverföringar.

– I dag har vi ett skifte i den ekonomiska

makten i världen. Vi ser hur Kina, Ryssland, Sydkorea och andra länder blir allt viktigare.

Kina investerar i Afrika och vill ha tillgång till råvaror. De investerar men de bryr sig inte om mänskliga rättigheter, säger Bo Forsberg.

Vår del av världen anpassar sig till det, något han tycker att man tydligt kan se.

– I Norge, Kanada och Holland har biståndsministerposten avskaffats. Det är ett tydligt tecken. Biståndet blir alltmer en del av utrikespolitiken som drivs av ekonomiska överväganden.

BO FORSBERG LÅTER INTE på något sätt uppgiven, han bara konstaterar hur situationen faktiskt ser ut. Privata investeringar har på senare år blivit viktigare än någonsin. Förra biståndsministern Gunilla Carlsson drev det väldigt hårt. Hon ville att näringslivet skulle engagera sig. Och i det sammanhanget menar Bo Forsberg att Swedfund har en tydlig roll.

– Bolagets verksamhet går ju ut på att genom kapitalsatsningar skapa lönsamma

”I Norge, Kanada och Holland har biståndsministerposten ­avskaffats.

Det är ett tydligt ­tecken.”

BO FORSBERG

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 69

civilsamhällets perspektiv företag och därmed ekonomisk tillväxt i fattiga länder. Men det säger sig självt att de målen ibland kan vara svåra att förena med allmänna rättvisekrav.

”Det ­privata näringslivet kommer att spela en allt större roll”

KATHARINE TEAGUE, Senior Advisor Private Sector på Christian Aid i Storbritannien, tycker att Swedfund sköter sig bra.

– Swedfund har lagt sig i täten bland dem som vill åstadkomma samhällelig förändring, bland annat genom skattefrågan, och ser att de som investerare kan förändra genom sina policyer och handlingar, säger hon. Det är väldigt intressant att se vad bolaget har gjort så här långt.

Bo Forsberg håller med. Tidigare hade Diakonia en infekterad debatt med Swedfund, men nu anser han att de har gjort otroliga framsteg.

– De ska investera och göra vinst men samtidigt måna om mänskliga rättigheter. Nu har vi ett förtroendefullt förhållande till dem. Vi har olika uppdrag, men det inser de.

Bo Forsberg menar att Diakonia bland annat ska fungera som vakthund och bevaka att privata företag i fattiga länder sköter sig.

BRIAN GANSON

70 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

vid Africa Centre for Dispute Settlements vid universitetet i Stellenbosch i Sydafrika, är också övertygad om att det privata näringslivet kommer att spela en allt större roll i fattiga länders försök att åstadkomma ekonomisk tillväxt.

– Den globala finanskrisen har gjort att det inte är lika mycket pengar som överförs från rika till fattiga länder som tidigare och det gör det än mer angeläget att involvera den privata sektorn i utvecklingsarbetet, säger han.

Han menar att om man tittar på den privata sektorn globalt så kan man se både goda och dåliga exempel på uppträdande.

– Vi ser tydligt att stora företag förstår att det är deras beteende som påverkar i vilken mån de kan minimera de ekonomiska riskerna och även risken att få dåligt rykte.

Det sistnämnda är inte minst viktigt vid företagsköp. Ett företag som har misskött sig inom området socialt ansvarstagande är helt enkelt mindre attraktivt på marknaden. Nu talar man öppet om hur företag kan reducera de ekonomiska riskerna, som ofta är påtagliga vid investeringar i fattiga länder, genom att ha ett bra samarbete med det samhälle som berörs.

Samarbete mellan civilsamhället och näringsBRIAN GANSON, FORSKARE

livet kan underlätta för alla parter enligt Brian Ganson.

– Jag tycker man kan se en hälsosam trend där de olika aktörerna känner sig mer och mer bekväma med varandra och inser att det finns ömsesidiga vinster med samarbetet. Vi ser också hur aktörerna nu delar med sig av sina planer om vad de tänker sig i framtiden och funderar på hur de ska kunna inleda samarbeten på lång sikt.

KATHARINE TEAGUE UNDERSTRYKER att det är en bra tid för föregångare inom näringslivet och hon är mycket positiv till Swedfunds strategiska arbete. Ekonomisk transparens är exempelvis viktig för att undvika korruption i länder med svaga samhällsinstitutioner.

Hon menar att det är bra när det finns ett nära samarbete mellan investerare och det samhälle som berörs. Man ska kunna se hur pengarna flödar och att hänsyn tas till miljön och mänskliga rättigheter. Bra exempel finns inom sjukvården, jordbruket och finansieringssektorn, exempelvis mikrofinans. Men hon anser också att det är viktigt att privata investerare är beredda att göra ett ordentligt grundarbete och justera sitt synsätt så att det övergripande

målet inte är vinsten, utan att huvudmålet är ett långsiktigt hållbart företagande.

”Swedfund­ har lagt sig i täten­ bland dem som vill åstad­ komma samhällelig förändring” KATHARINE TEAGUE

SKATTEFRÅGAN ÄR MYCKET VIKTIG i sammanhanget. Katharine Teague och Bo Forsberg deltog i Swedfunds intressentdialog om principer för ansvarsfulla skatter som hölls i oktober 2013. Bo Forsberg tycker att det är en problematik som måste få ett globalt ramverk och det kan bara åstadkommas av politiker.

– För att kunna tackla de stora frågorna måste vi jobba tillsammans med privata aktörer, säger Katharine Teague.

Hon tycker att det ska vara ett dynamiskt och utmanande partnerskap. Ingen kan jobba ensam utan behöver sällskap av flera aktörer som civilsamhället, kyrkor eller den privata sektorn, multinationella företag, mikrofinansinstitut eller regeringar i världen.

– Partnerskap fungerar bara om alla drar år samma håll , sätter upp tydliga mål och tror på att förändring är möjlig, säger Katharine Teague.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 71

Fråga 4 Sköter Swedfund sin intressentdialog?

C I V I L S A M H Ä L L E T S O R G A N I S AT I O N E R SVA R A R

ANNIKA SOHLSTRÖM, GENERALSEKRETERARE, FORUM SYD Swedfund har ett viktigt uppdrag att verka för hållbart företagande, exempelvis vad gäller miljö, mänskliga rättigheter eller skattefrågor. Särskilt stora krav ställs på företag när biståndsmedel är inblandade.

Det är mycket positivt att Swedfund tagit initiativ till att arbeta mot skatteflykt.

Forum Syd välkomnar att Swedfund har öppnat upp för dialog med svenska civilsamhällesorganisationer. En konstruktiv dialog är viktig då vi har olika roller och ibland olika perspektiv på frågor. Vi organisationer i det civila samhället kan bidra till Swedfunds arbete genom den lokala förankring vi har med samarbetspartners och rättighetsbärare i många länder. Vi kan tillföra perspektiv på Swedfunds verksamhet som kanske inte annars finns med i analyser av de investeringar som görs, exempelvis markinvesteringar.

VIVECA RISBERG, KANSLICHEF, SWEDWATCH

ERIK LYSÉN, ­INTERNATIONELL CHEF, SVENSKA KYRKAN

Swedwatch har vid två tillfällen blivit inbjuden till Swedfunds intressentdialoger, en gång i maj 2013 och en gång på hösten samma år, då vi tyvärr inte hade möjlighet att delta. Därutöver har Swedwatch fört dialog med Swedfund under pågående research till två rapporter; en om Addax-projektet i Sierra Leone och en om Buchanan Renewables/Vattenfall i Liberia. Efter rapporternas publicering bjöds Swedfund in till två separata rundabordssamtal om rapporterna, för att tillsammans med Swedwatchs medlemsorganisationer diskutera findings och resultat.

2013 har alltså ett ömsesidigt närmande skett mellan Swedwatch och Swedfund.

Vi har uppskattat den vilja till dialog som funnits och Swedfunds öppna hållning inför den kritik som vi har framfört. Det har funnits en tydlig vilja att göra bättre, att vässa processer och rutiner för att i än högre grad leva upp till de krav som civilsamhället (och regeringen) ställer på Swedfund.

Mycket positivt har hänt på Swedfund de senaste åren, med ny ledning och nya riktlinjer. Swedfund har bjudit in till relevanta intressentdialoger i frågor som den egna hållbarhetsredovisningen och i andra viktiga utvecklingsfrågor, som till exempel företagens skatteredovisning i utvecklingsländer.

Samtidigt investerar Swedfund i svåra miljöer, vilket ställer extra krav på ansvar och hållbarhet.

Under 2013 släppte Svenska kyrkan och Swedwatch två rapporter som granskar Swedfunds investeringar i Sierra Leone och Liberia.

Båda rapporterna slår fast att det fortfarande finns mycket att göra för att säkra att Swedfunds investeringar leder till goda utvecklingseffekter. Fallen illustrerar vikten av att ha ett brett utvecklingsperspektiv och att en genuin och inkluderande dialog etableras med de människor som berörs av investeringarna.

72 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

CHRISTINE VON SYDOW, GENERALSEKRETERARE, ACTIONAID Hållbart företagande är centralt för en global utveckling som inkluderar också de som lever i fattigdom. Swedfund har fått en allt viktigare roll i takt med att synen på bistånd förändrats.

Genom sitt uppdrag har Swedfund förutsättningar att vara en föregångare bland investerare och visa på möjligheterna med hållbart företagande. Det är därför glädjande att se att Swedfund har öppnat upp för en bredare dialog med svenska civilsamhällesorganisationer, i viktiga utvecklingsfrågor, som exempelvis företagens redovisning av skatter i olika länder. Samtidigt har ActionAid följt Swedfunds investeringar i bland annat Sierra Leone. Vi ser att det bland företagen som Swedfund investerat i finns mer att göra när det gäller dialogen med de direkt berörda. Här skulle Swedfund kunna bidra ytterligare.

våra intressenter

VEM BRYR SIG? Utvecklingsfinansiering är komplext och intresserar inte alla. Men Swedfund arbetar inte i ett vacuum.

Med ett par viktiga intressentgrupper för vi en diskussion om uppdraget, fattiga människors förutsättningar i de länder vi verkar samt hur vi på bästa sätt skapar långsiktigt hållbara JOURNALISTER jobb och företag.

VARS RAPPORTERING NÅR OCH PÅVERKAR ALLMÄNHETEN

CIVILSAMHÄLLETS BISTÅNDSORGANISATIONER SOM LIKSOM SWEDFUND BEDRIVER UTVECKLINGSSAMARBETE PÅ SWEDFUNDS MARKNADER

CIVILSAMHÄLLETS BISTÅNDSORGANISATIONER

AFFÄRSPARTNERS SOM TILLSAMMANS MED SWEDFUND FINANSIERAR OCH DRIVER BOLAGEN I SWEDFUNDS PORTFÖLJ

ÄGARE OCH POLITIKER SOM FASTSTÄLLER SWEDFUNDS UPPDRAG OCH FINANSIERAR SWEDFUND VIA BISTÅNDS­ BUDGETEN

S

wedfund för en dialog med biståndsorganisationerna i civilsamhället. Deras perspektiv på biståndsfrågorna och hur de anser att vi sköter vårt uppdrag är viktiga för oss.

Läs diskussionen om framtidens bistånd på sid 69 och på föregående sida hur några av företrädarna för civilsamhällets organisationer tycker att vi sköter vår dialog. Många är försiktigt positiva efter att vi under 2013 hållit ett flertal dialoger och seminarier tillsammans. Minnesanteckningar kan läsas här.

JOURNALISTER

Ä

ven journalister är en intressentgrupp, eftersom medierapporteringen påverkar allmänhetens syn på Swedfund. Kontakten med journalister har intensifierats under året, dock utan att några formella dialoger har hållits. Genom bloggen swedfundfrankly.se vill vi tydliggöra vår ambition att bli mer öppna och transparenta.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 73

våra intressenter E U R O P E I S K A U T V E C K L I NG S F I NA N S I Ä R E R

AFFÄRSPARTNERS

I

FEMTON LÄNDER i Europa har etablerat bilaterala institutioner som likt Swedfund bedriver privatsektorutveckling i utvecklingsländer och tillväxtmarknader.

Dessa Development Finance Institutions (DFI:er), eller utvecklingsfinansiärer, främjar ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar utveckling genom att finansiera och investera i hållbara företag inom den privata sektorn och är betydelsefulla affärspartners i flera av Swedfunds investeringar. Genom samarbetet med andra DFI:er har vi en stark röst för påverkan av utvecklingsmålen inom privatsektorutveckling i världen.

ÄGARE OCH POLITIKER

A N TA L I N V E S T E R I NG A R O C H I N V E S T E R AT B E LO P P Utvecklingsfinansiär

Land

Etabl. år

Antal Totala investeringar investeringar vid årsslut 2012, EUR mln

Nya investeringar 2012, EUR mln

BIO

Belgien

2001

462

129

126

CDC

UK

1948

4 018

1 250

261

COFIDES

Spanien

1990

700

163

162

DEG

Tyskland

1962

5 958

705

1 328

FINNFUND

Finland

1980

453

143

56

FMO

Holland

1970

6 281

851

1 390

IFU

Danmark

1967

474

253

45

NORFUND

Norge

1997

1 134

110

168

OeEB

Österrike

2007

501

42

229

PROPARCO

Frankrike

1977

4 467

451

728

SBI

Belgien

1971

23

25

3

SIFEM

Schweiz

2005

356

69

22

SIMEST

Italien

1991

849

414

115

SOFID

Portugal

2007

8

9

6

SWEDFUND

Sverige

1979

311

91

19

S

wedfund för regelbundna samtal med ägarens representanter och med politikerna i utrikesutskottet. Eftersom många av Swedfunds intressenter är nyfikna på hur ägaren ser på Swedfunds roll som biståndsaktör, lämnar

74 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

K Ä L L A : H T T P : // W W W. E D F I . B E / P U B L I C AT I O N S /A L L . H T M L

de flesta investeringarna samarbetar Swedfund med en eller flera andra utvecklingsfinansiärer inom European Development Finance Institutions, EDFI. På detta sätt delas information, kunskap och erfarenheter men också risk. Swedfunds ambition är öppenhet och vi analyserar ständigt möjligheterna att lämna utvidgad information om våra investeringar på hemsidan. Allt kan inte göras allmänt tillgängligt, eftersom det kan strida mot ingångna affärsavtal. Som minoritetsägare eller långivare kan vi inte heller ensamma fatta beslut om att lämna ut information kring enskilda investeringar.

vi på nästa sida plats åt Hillevi Engström, ny biståndsminister 2013, att berätta om sina förväntningar. Emma Ihre, ansvarig för hållbart företagande på Finansdepartementet ger sin syn på Swedfunds nya strategiska hållbarhetsmål på sidan 47 .

H I L L E V I E NG S T R Ö M

”Regeringen­ vill öka samverkan med privata ­aktörer” Vilken är den viktigaste biståndsfrågan för dig som nytillträdd biståndsminister? Vad är din största uppgift?

– Som biståndsminister vill jag fortsätta på regeringens redan inslagna väg, det vill säga förbättra det svenska biståndets transparens, effektivitet och resultat – allt för att göra skillnad för fattiga och förtryckta människor.

Sverige är en av världens mest generösa biståndsgivare. Vi är ett av de få länder som lyckas uppnå målet om att avsätta en procent av BNI till internationellt bistånd, vilket motsvarar drygt 38 miljarder kronor.

Det är min och regeringens uppgift att Vad tror du om utvecklingen för säkerställa att dessa medel hanteras privatsamverkan i det svenska korrekt och att det är ordning och biståndet? reda. I grunden handlar det om att – Ett väl utvecklat näringsliv är en behålla och öka förtroendet genom att förutsättning för förbättrade försörjbiståndet gör nytta och når fram. ningsmöjligheter, ökad sysselsätt Ökad jämställdet, kvinnors och ning och därmed bra för flickors rättigheter fattigdomsbekämpning. och roll för utveckling ”NÄR KVINNOR Detta ligger till grund ligger mig extra varmt INVOLVERAS I om hjärtat. Det är ALLA PROCESSER­ för initiativet Business for development – Sidas även en av regeringens OCH PÅ ALLA program för samverkan tematiska prioriteNIVÅER GER DET med näringslivet. ringar inom det svenska STOR EFFEKT” Regeringen vill öka biståndet. Jag kommer samverkan med privata att prioritera denna aktörer inom ramen för det svenska fråga och särskilt lyfta den i alla olika biståndet. Mer kan göras för att tillsammanhang. När kvinnor involvevarata näringslivets resurser och exras i alla processer och på alla nivåer pertis för fattigdomsminskning. Det ger det stor effekt, förutom att ökad är samtidigt viktigt att verksamheten jämställdet är ett mål i sig. Även andra inte strider mot regeringens princiså kallade motvindsfrågor kommer per om samverkan med näringslivet, att prioriteras av mig, till exempel bland annat att all verksamhet som SRHR- och HBTQ-frågor. finansieras via utgiftsområde 7 (in-

Biståndsminister Hillevi Engström är inte rädd för att jobba i motvind.

ternationellt bistånd, red:s anm) ska bidra till det svenska biståndets måluppfyllelse. Biståndet ska alltid vara additionellt och undvika att agera marknadsstörande. Viktigast av allt är att fattiga människors behov, prioriteringar och verklighet är utgångspunkten för all verksamhet.

Hur ser du på framtiden för Swedfund?

– Swedfund är ett av regeringens verktyg i genomförandet av det svenska biståndet. Swedfunds arbete att stärka företagandet i fattiga länder kan bidra till jobbskapande och tillväxt. Det är glädjande att större tonvikt nu läggs på transparens och hållbarhetsfrågor och att verksamhetens resultat kommer att redovisas i förhållande till regeringens biståndspolitiska mål. Det tror jag kommer att vara gynnsamt för Swedfunds framtida arbete.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 75

våra intressenter

LARS-OLLE LARSSON, SENIOR MANAGER ESG AFFAIRS, SWEDFUND.

VI BRYR OSS!

tycker om vårt samma höga ambitionsnivå som Swedfund. arbete är mycket viktigt för oss på SwedMen våra höga krav på policyer och ledfund. Lika viktigt är vad portföljbolagens ningssystem ses ibland av en del affärspartintressenter tycker om bolagens arbete. Vår ners som barriärer, framför allt bland små bedömning är att det överlag råder samsyn, och medelstora företag. acceptans och gillande av hur vi sköter vårt SWEDFUNDS utvecklingsarbete med etauppdrag. Sinsemellan har man möjligen blering och implementering av policyer olika syn på vad som bör vara Swedfunds och riktlinjer har på senare år fokus. Ägaren och politikerna intensifierats. Ett problem i tycker som vi på Swedfund, ”DET VIKTIGASTE sammanhanget är dock den föratt det är nödvändigt att FÖR SWEDFUND dröjning i implementeringen av balansera de tre fundamenÄR ATT KLARA AV nya policyer och riktlinjer, som ten i uppdraget. Våra affärsdessvärre är ett resultat av att partners är generellt sett mer ATT BALANSERA Swedfunds portfölj omfattar såintresserade av att Swedfund DE TRE FUNDAväl äldre som nya investeringar. säkerställer resurser för bärMENTEN” I alla nya projekt kan vi ställa kraftighet än för hållbarhet och samhällsutveckling. Detta är i sin tur ett krav på att företagen ska följa våra policyer och riktlinjer för att vi alls ska gå in med lån diametralt motsatt förhållningssätt jämfört eller aktiekapital. I äldre investeringar sitter med civilsamhällets syn. Våra resultat är vi fast i gamla avtal och får försöka påverka således i fokus för alla intressenter, men på genom ett aktivt styrelsearbete. lite olika sätt.

VAD VÅRA INTRESSENTER

I TILLÄGG TILL ATT VI redovisar resultat avseende fattigdomsminskning har ägaren, politikerna och våra affärspartners förmodligen ett större fokus på att Swedfund också ska nå bolagets ekonomiska resultat över en konjunkturcykel. Civilsamhällets organisationer önskar större transparens än vad Swedfund som bolag i affärsavtal med andra affärspartners klarar att leva upp till, på grund av gällande sekretessregler.

I frågor om affärsetik har ägaren/politikerna och civilsamhällets organisationer

76 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

SAMMANFATTNINGSVIS kan sägas att det viktigaste för Swedfund är att klara av att balansera de tre fundamenten; samhällsutveckling, hållbarhet och bärkraftighet, på ett för alla intressenter acceptabelt och trovärdigt sätt. Inget fundament är viktigare än något annat. Verksamheten och redovisningen av densamma ska därför präglas av balans och transparens.

Utvecklingsresultaten och de fortsatta intressentdialogerna kommer att ge oss svaren på om vi är på rätt väg.

H A R I P U R P OW E R LT D

Vägen mot utveckling har Haripur skött alla betalningar klanderfritt. 2013 inkom slutbetalning för lånet till Swedfund och den regionala landschefen på Haripur Power, Ahmad Syahrani, är stolt över företagets stabila ekonomi och de insatser man gör för miljön och det kringliggande angladesh är ett av världens fatsamhället. tigaste länder. Halva befolkningen – Vårt kraftverk har varit lönsamt sedan beräknas leva under fattigdomsmånga år och är ett av de mest energieffektiva gränsen på mindre än åtta kronor i landet. Vi mäter regelbundet våra koldioxom dagen. Utvecklingen idutsläpp för att inte överskrida våra haltar och det är svårt att skapa argränsvärden. betstillfällen på grund av bristfällig Han berättar vidare att CSR-frågorinfrastruktur och otillräcklig elförsörjna (Corporate Social Responsibility) ning. När Swedfund beslutade sig för varit med från starten och att företaget att investera i gaskraftverket Haripur Ahmad Syah- under åren har bidragit till ett sjukrani, landsPower för elva år sedan var behovet av husbygge, läromedel till behövande chef, Haripur skolbarn och studenter, samt fruktträd ökad elproduktion skriande.

Power.

– Jag såg genast potentialen i kraftoch andra plantor till fattiga bönder i verket när jag gjorde ett första kontrollbesök. kraftverkets närområde.

Det var mycket välskött, med proffsig ledning – Haripur Power lever ju på områdets och duktig personal, säger Arne Georgzén, naturliga gastillgångar och då ska ju inte bara som under ett par år var Senior Investment elen utan också en del av vinsten tillfalla samManager för projektet i Swedfund. hället runt omkring, säger Ahmad Syahrani.

Bangladesh lider av dålig infrastruktur och otillräcklig elförsörjning, vilka båda är viktiga förutsättningar för utveckling. Därför såg Swedfund en tydlig potential i gaskraftverket Haripur Power.

TEXT ANNE-CHARLOT TE ERIKS SON FOTO ARNE GEORGZÉN

B

under tio år underordnades Swedfunds motsvarighet i Holland, FMO, som hade huvudansvaret för investeringen. Under åren som gått LÅNET SOM LÖPTE

ser ljus ut. Naturgasen kommer att räcka i minst tio år till och gasturbinen är ännu så länge det mest miljövänliga sättet att skapa energi från fossila bränslen i Bangladesh.

– Men inom tio år måste Bangladesh utveckla andra sätt för att skapa energi på ett hållbart sätt. Det är en stor utmaning för oss som företag, men också för landet som helhet, avslutar Ahmad Syahrani.

NÄRMASTE FRAMTIDEN

HARIPUR POWER LIMITED Verksamhet: Driver ett 360 MW kombikraftverk i Haripur, Bangladesh. Anläggningen består bland annat av en gasturbin, en värmeåtervinningsånggenerator och en ångturbin med bypasssystem. All el säljs till Bangladesh Power Development Board.

Antal anställda: 48 Investeringsår: 2003 Swedfunds investering: 5 miljoner USD i lån, som slutbetalades 2013. Övriga delägare: Holländska FMO. Viktiga utvecklingsresultat: Hållbar elproduktion (den årliga elproduktionen räcker till 180 000 hushåll), jobbskapande, skatt och samhällsutveckling.

Haripur Power Ltd skapar förutsättningar för samhällsutveckling.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 77

Å R S R E D OV I S N I N G F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

B O L AG S S T Y R N I N G S R A P P O R T

BOLAGSSTYRNING I SWEDFUND (ORGANISATIONSNUMMER 556436-2084) Bolaget ägs till 100% av svenska staten och tillhör företagsgruppen med särskilt samhällsansvar. Bolaget har sitt huvudkontor i Stockholm och ett representationskontor i Nairobi.

Swedfund ska: ”Bidra till målet för Sveriges politik för global utveckling (PGU) om en rättvis och hållbar utveckling. Målen för bolagets verksamhet är målet för internationellt utvecklingssamarbete om att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnads-

villkor, respektive målet för reformsamarbetet i Östeuropa om en stärkt demokrati, rättvis och hållbar utveckling samt närmande till Europeiska unionen och dess värdegrunder.” Se vidare Swedfunds bolagsstyrning och

ett affärsmässigt sätt.

VARJE INVESTERING vilar enligt bolagets strategi på tre fundament.

Samhällsutveckling, Hållbarhet, Bärkraftighet. n n n

ägaranvisning.

att uppnå målet är fattigdomsbekämpning genom hållbart företagande. Bolaget ska, tillsammans med strategiska partners, medverka till investeringar som inte bedöms kunna realiseras med enbart kommersiell finansiering (additionalitet). Verksamheten ska bedrivas på VERKTYGET FÖR

SWEDFUND TILLÄMPAR Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande (2013) i vilken Svensk

kod för bolagsstyrning (feb 2010) (Koden) ingår. Nämnda ägarpolicy och ägarens vid var tid gällande ägaranvisningar antagna vid bolagsstämma styr verksamheten (länk se ovan).

STRUKTUR FÖR BOLAGSSTYRNING – ÖVERSIKT

STATEN

LEGALA KRAV

ÅRSSTÄMMA

STATENS ÄGARPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

REVISORER

STYRELSE

POLICYER, INSTRUKTIONER, ARBETSPROCESSER, MALLAR, IT-SYSTEM MED MERA.

VD

MED STAB BD*

ÄGARANVISNING

INVESTERINGSORGANISATION

JURISTER

DPM ** SWP ***

INKL KONTOR I NAIROBI

EKONOMI OCH FINANS

RISKKONTROLL

STYRANDE DOKUMENT

VÄLJER / UTSER / INITIERAR

INFORMERAR / RAPPORTERAR

*BD: BUSINESS DEVELOPMENT **DPM: DEVELOPMENT AND PORTFOLIO MANAGEMENT,

78 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

***

SWEDPARTNERSHIP

Å R S R E D OV I S N I N G F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

I DECEMBER 2012 antogs följande policyer av bolagets styrelse Uppförandekod, Policy for Sustainable Development, Swedfund’s Anti-Corruption Policy.

n n n

STATENS ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande och bolagets egna policyer arbetas in i instruktioner och avtal. Utbildning av Swedfunds personal och externa styrelseledamöter i portföljbolagen sker löpande.

BOLAGET HAR ANSLUTIT sig till ett antal internationella konventioner och regelverk som på olika sätt påverkar sättet att arbeta se sid 23.

I BOLAGEN TILLÄMPAS inte Statens ägarpolicy utan styrningen sker genom att Swedfunds policyer inarbetas i aktieägaravtal och låneavtal.

Uppföljning sker genom styrelsearbete, självutvärderingar och ESGpåverkansarbete. I övrigt tillämpas utländsk rätt och normsystem avseende portföljbolagen.

Bolaget innehar med två undantag endast minoritetsandelar i portföljbolagen. Bolag som ägs helt är föremål för avveckling och har övertagits för att bibehålla utvecklingsresultat och skydda bolagets fordringar.

Swedfund strävar efter att ha en aktiv dialog med olika intressenter såsom ägare, allmänhet, civilsamhällets organisationer mm Av Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande (2013) framgår i vilka fall dessa riktlinjer utgör avvikelser från normerna i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden).

Swedfund följer i relevanta delar Koden. Styrelsen har valt att fullgöra de uppgifter som annars ankommer på revisions- och ersättningsutskott.

Mot bakgrund av Swedfunds storlek finner styrelsen inget behov av en särskild granskningsfunktion i form av internrevision.

För statliga bolag gäller kravet i årsredovisningslagen för börsnoterade bolag att avge en bolagsstyrningsrapport. Rapporten ska granskas av bolagets revisorer. Swedfund har valt att låta bolagsstyrningsrapporten vara en del av den legala årsredovisningen och omfattas därmed av revisorernas granskning. ÅRSSTÄMMA

att besluta i bolagets angelägenheter utövas på bolagsstämman, som är bolagets högsta beslutande organ. Årsstämman tar ställning till eventuella ändringar i bolagsordningen och lämnar nya ägaranvisningar för bolagets verksamhet.

Andra frågor som beslutas på bolagsstämman är fastställande av resultat – och balansräkning, ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören, val av ny styrelse och revisorer, ersättning till styrelsens ordförande, övriga styrelseledamöter och revisorer samt riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare.

Riksdagsledamot har rätt att närvara vid bolagsstämma och i anslutning till denna ställa frågor till bolaget.

Stämman är öppen för allmänheten och hålls vanligvis i april.

AKTIEÄGARENS RÄTT

STATEN GENOM UTRIKESDEPARTEMENTET ÄGAREN UTSER styrelseordförande, styrelseledamöter och revisorer, föreslår arvoden till ordförande, övriga styrelseledamöter och revisorer samt utvärderar styrelsens arbete. Principen för detta arbete beskrivs i Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande 2013. Dokumentet

innehåller Statens ägarpolicy, Riktlinjer för extern rapportering, Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare och Svensk kod för bolagsstyrning.

REVISORER

enligt lag av årsstämman med vägledning i Statens ägarpolicy normalt för en period av ett år. Revisorerna är ansvariga inför ägaren på stämman och lämnar en revisionsberättelse över årsredovisningen och styrelsens förvaltning samt rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen.

Revisorerna lämnar en sammanfattande redogörelse för revisionen till styrelsen vid ett tillfälle per år och till bolagets ledning två gånger per år.

REVISORER UTSES

STYRELSE

för bolagets organisation och förvaltar bolagets angelägenheter för ägarens räkning.

Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska ställning och se till att bolaget är organiserat så att bokföringen, medelsförvaltningen, efterlevnaden av ägaranvisningar mm kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen fastställer policyer och instruktioner för hur detta skall gå till, fastställer en arbetsordning för styrelsen och en instruktion för verkställande direktören. Av dessa styrdokument framgår hur ansvar och befogenheter fördelas mellan styrelsen, styrelsens ordförande och verkställande direktören. Ordföranden ansvarar för utvärdering av styrelsens arbete och delger Regeringskansliet resultatet av utvärderingen.

STYRELSEN ANSVARAR

RISKKONTROLL

genom omfattande rapportering till styrelse och VD om utvecklingen i investeringsportföljen, likviditetssituationen, ekonomisk ställning, utvecklingsresultat, finansiella risker, miljömässiga och sociala risker mm. Bolagets jurister arbetar aktivt i hela investeringsprocessen för att tillvarata bolagets juridiska intressen och se till att god sed och standard följs.

RISKKONTROLLEN UTFÖRS

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 79

Å R S R E D OV I S N I N G F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

B O L AG S S T Y R N I N G S R A P P O R T STYRELSENS ARBETE 2013 Styrelsen hade tio sammanträden.

Styrelsearbetet följer en struktur med

fasta och återkommande ärenden i huvudsak enligt följande.

ÄRENDE

NÄR

Konstituering/val av vice ordförande

Efter bolagsstämma

Attestinstruktion Årligen Likviditetsflöde nuläge

Varje sammanträde

Likviditetsflöde långsiktigt

Kvartalsvis

Projektinflöde

Varje sammanträde

Affärsplan/Verksamhetsplan och budget

Årligen

Firmateckning Årligen Arbetsordning styrelse/VD-Instruktion

Årligen

Investeringsförslag

Varje sammanträde

Lägesrapport investeringsportföljen

Varje sammanträde

Finansiella risker

Kvartalsvis

Finanspolicy, instruktioner placeringar och upplåning

Årligen

Utvärdering av styrelsens arbete

Årligen/dec

Portföljbolagsgenomgång/fondrapport/ exitrapport/utvecklingsresultat/ESG Årligen Delårsrapporter Kvartalsvis Integrerad redovisning (Hållbarhets/COP- och årsredovisning) Bolagsstyrning/Intern kontroll Årligen feb/mars Riktlinjer lön och annan ersättning till ledande befattningshavare/Lönerevision Årligen Strategi Årligen

Styrelsens ledamöter presenteras på bolagets hemsida samt på sidan 115.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR utses av styrelsen att leda bolagets verksamhet. För verkställande direktören gäller förutom instruktioner från styrelsen, reglerna i aktiebolagslagen och en rad andra lagar, författningar och ägaranvisning från staten. VD ingår inte i styrelsen för bolaget.

Ledningsarbetet samordnas i en ledningsgrupp från och med september månad bestående av VD, chefsjurist, kommunikationschef, ekonomichef, VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

chefen för investeringsverksamheten, chefen för Development & Portfolio Management och chefen för Business development.

I AUGUSTI FICK bolaget en ny VD. Anna Ryott arbetade senast som generalsekreterare för SOS Barnbyar.

Hon har varit biträdande generalsekreterare på Unicef Sverige. Inom näringslivet har hon arbetat på Storåkers McCann som vice VD, på McKinsey samt Hagströmer & Qviberg.

80 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Anna Ryott är också ledamot i Anna Lindh-akademien. Hon är född 1972.

Fram till augusti hade Swedfund en tf VD Anders Craft född 1959. Han har arbetat i 7 år inom bolaget, de senaste två åren som ansvarig för bolagets investeringstransaktioner samt investeringsportfölj. Han har erfarenhet inom internationell investeringsverksamhet från bland annat från 3i. Han har ett pågående styrelseuppdrag i Totebo AB godkänt av Swedfunds styrelse.

Varken Anna Ryott eller Anders Craft har några väsentliga affärsförbindelser/delägarskap i något av bolaget ägt portföljbolag.

FIRMATECKNING av styrelsen och av styrelseledamöterna två i förening.

Genom styrelsens befullmäktigande äger vidare VD att tillsammans med några medlemmar i ledningsgruppen teckna bolagets firma och dessa medlemmar äger i sin tur två i förening att teckna bolagets firma i VD:s bortavaro. Styrelsens befullmäktigande förutsätter giltigt styrelsebeslut för alla åtaganden överstigande MSEK 10. VD har enligt attestinstruktionen och styrelsens arbetsordning ensam firmateckningsrätt (beträffande den löpande förvaltningen) för åtaganden om maximalt MSEK 10. Beslut inom VD:s egen beslutanderam rapporteras till styrelsen vid nästkommande sammanträde. När firmateckning skett av ledningsgruppens medlemmar rapporteras också detta vid nästkommande sammanträde. I övrigt har medlemmarna i ledningsgruppen endast attesträtt för kostnader i begränsad omfattning (max SEK 100 000).

FIRMAN TECKNAS

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Regeringens riktlinjer för personer i företagsledande ställning tillämpas för

bolaget jämte de preciseringar som

Å R S R E D OV I S N I N G F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

beslutades på årsstämman 2014, i vilka det framgår på vilket sätt riktlinjerna tillämpas i portföljbolagen.

Ersättningsvillkoren för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare redovisas i not 1.

ORGANISATION

genomfördes en organisationsförändring vilken i huvudsak innebar: Investeringsverksamheten samlades i en avdelning dvs den tidigare UNDER HÖSTEN 2013

n

temporära organisationen permanentades. Avdelningen hanterar en investering under hela livscykeln (från affärspropå till exit). n

vdelningen Development and A Portfolio Management inrättades.

Avdelningen ska göra övergripande analyser av investeringsportföljen som helhet genom att utveckla och tillämpa ett mer omfattande ramverk för riskhantering av finansiella, ickefinansiella och operationella risker,

inklusive ESG, samt kontinuerligt mäta och utvärdera resultaten i portföljen avseende samhällsutveckling, hållbarhet och finansiell bärkraft. n

Stabsfunktionen Business Develop­ ment inrättades och arbetar direkt på uppdrag av VD med utveckling av affärsverksamheten avseende affärsupplägg, geografisk lokalisering (nya lokalkontor) mm.

STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KO N T R O L L AV S E E N D E D E N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R I N G E N BAKGRUND

Enligt aktiebolagslagen är styrelsen ansvarig för den interna kontrollen.

Denna rapport har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen 6 kap. § 6 och är begränsad till den finansiella rapporteringen. Bolagets system för intern kontroll är utformat för att hantera, snarare än att eliminera, risken för att misslyckas med att nå affärsmässiga mål och ger endast en rimlig försäkran mot väsentliga felaktigheter eller brister i den finansiella rapporteringen.

KONTROLLMILJÖ

Bolaget har upprättat ett ramverk för bolagsstyrning, bolagsordning och arbetsordning för styrelsen. De viktigaste delarna i kontrollmiljön inom ramverket inkluderar tydliga referensramar för styrelsen med dokumenterad beslutsdelegering från styrelsen till VD, organisatorisk struktur, kompetens hos anställda, policyer, rutiner och ramverk.

Beslutsdelegeringen finns dokumenterad i en attestordning vilken ger klara instruktioner till avdelningscheferna. Kompetens och förmåga hos anställda säkerställs med fortlöpande utbildning, praktik och utveckling.

RISKANALYS

Bolagets risker i investeringsportföl-

jen värderas vid varje kvartal genom ekonomisk utvärdering av bolagens resultat. Årligen genomförs en större portföljgenomgång där bolagen utvärderas utifrån tre fundament; Samhällsutveckling, Hållbarhet och Bärkraftighet baserat på senast tillgängliga bokslutsinformations från bolagen och annan rapportering. Investeringsverksamheten utgör den väsentligt största förlustrisken för bolaget.

Löpande uppföljning av bolagen där Swedfund är aktieägare sker genom aktivt deltagande i styrelsearbetet i bolagen med interna och/ eller externa styrelseledamöter.

Vid varje styrelsesammanträde sker en genomgång av investeringar under beredning, i exitfas samt uppföljning av investeringar där väsentliga förändringar skett.

Bolagets finansiella risker hanteras i enlighet med Finanspolicyn och instruktioner för placeringar och upplåning fastställda av styrelsen respektive vd:n. Rapportering sker kvartalsvis till styrelsen.

KONTROLLAKTIVITETER

Det finns rutiner och processer för att säkerställa att den finansiella rapporteringen är utformad utifrån dualitet i viktiga kontrollmoment och att genomförda kontrollaktiviteter dokumenteras och följs upp.

Bolaget har en omfattande investeringsmanual för att förvissa sig om att kvaliteten är hög vid beredning av investeringsärenden. Intern kontroll omfattar samtliga avdelningar och inkluderar metoder och aktiviteter för att säkra tillgångar, kontrollera riktigheten och tillförlitligheten i interna och externa finansiella rapporter samt säkerställa att fastställda instruktioner och riktlinjer följs.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel i kronor: B A L A N S E R AT R E S U LTAT

K A P I TA L T I L L S KOT T

2 550 675 797

400 000 000

ÅRETS R E S U LTAT

SUMMA DISPONIBLA VINSTMEDEL

-92 779 401

2 857 896 396

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras, så att 2 857 896 396 kronor överförs i ny räkning.

Bolagets resultat och ställning redovisas i efterföljande resultat-, balansräkningar, rapport över eget kapital samt kassaflödesanalys med tillhörande bokslutskommentarer.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 81

Å R S R E D OV I S N I N G FINANSIELLA RAPPORTER

R E S U LTAT R Ä K N I N G

Belopp i kkr

Not

Aktieförsäljning Försäljningsintäkt Inköpskostnad försålda aktier Aktieutdelning Räntor och avgifter Intäkter Kostnader Netto upp- resp nedskrivningar av portföljinvesteringar Återföringar Nedskrivningar Sålda tjänster Intäkter Kostnader

4 2

Övriga portföljintäkter Övriga rörelseintäkter Bruttoresultat Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader

2013.01.01– 2013.12.31

2012.01.01 –2012.12.31

-

27 564 33 870 -

-

130 317 116 091 14 226 19 050

-

39 928 5 043

34 885

-

44 000 9 337

-

1 821 98 220 -

96 399

-

10 979 269 259 -

2 2

2

34 663

258 280

1 944

2 055 - 13 2042

2 3

124 7 291 - 38 308

51 18 044 - 170 204

3,6 1,3

- -

28 689 49 779

- -

5

- -

296 17

-

117 087

-

25 389

Rörelseresultat

1 944 -

6 306 20 153

29 107 52 971

- -

350 767

253 400

Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter

7 8 -

1 074

36 835

- 1 033

Resultat efter finansiella poster

- 92 772

-

217 598

Resultat före skatt

- 92 772

-

217 598

- 8

-

6 427

- 92 780

-

224 025

Skatt på årets resultat

9

Årets resultat

82 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Å R S R E D OV I S N I N G FINANSIELLA RAPPORTER

BALANSRÄKNING

Belopp i kkr

2013.12.31

2012.12.31

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier

10

Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Uppskjuten skattefordran

368

395

11, 14 17

1 887 34 811 36 698 37 066

1 825 34 819 36 644 37 039

13, 14 12, 14

1 061 744 486 237 1 547 981

993 975 388 506 1 382 481

8 931

5 513

Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Investeringar i portföljföretag Aktier Lånefordringar Kortfristiga fordringar Skattefordran Kundfordringar

14

16 175

50 022

Övriga fordringar

14

37 548

35 470

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

15

29 671

29 142

92 325

120 147

2 256 356

2 101 565

Kortfristiga placeringar

14, 16

Kassa och bank

14

Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

80 348

56 545

3 977 010

3 660 738

4 014 076

3 697 778

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 83

Å R S R E D OV I S N I N G FINANSIELLA RAPPORTER

BALANSRÄKNING

Belopp i kkr EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital Reservfond Balanserat resultat Årets resultat

Avsättningar Avsättning för kapitalförsäkringar Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Övriga skulder

Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut, del av lång skuld Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

-

2013.12.31

2012.12.31

50 000 540 000 590 000

50 000 540 000 590 000

2 950 676 92 780 2 857 896 3 447 896

-

2 774 701 224 025 2 550 676 3 140 676

1 586

1 524

14, 18 14

247 329 8 310 255 639

267 178 10 977 278 155

14 14 14 15

177 733 30 220 84 271 16 731

153 170 33 922 70 737 19 594

308 955

277 423

4 014 076

3 697 778

2013.12.31

2012.12.31

598 476

642 437

1 283

1 249

599 758

643 686

1 586

1 524

23 181 551 515

22 670 358 567

574 696

381 237

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Belopp i kkr Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut Obligationer och andra värdepapper Bankräkningar Summa ställda säkerheter Övriga ställda panter och säkerheter Pantsatta kapitalförsäkringar Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser (garantiutfästelser för lånefordringar) Kontrakterade ej utbetalda portföljåtaganden

84 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Å R S R E D OV I S N I N G FINANSIELLA RAPPORTER

E G E T K A P I TA L

Eget kapital 2010-12-31 Vinstdisposition enligt beslut av årets bolagsstämma: Kapitaltillskott Årets resultat Eget kapital 2011-12-31 Vinstdisposition enligt beslut av årets bolagsstämma: Kapitaltillskott Årets resultat Eget kapital 2012-12-31 Vinstdisposition enligt beslut av årets bolagsstämma: Kapitaltillskott Årets resultat Eget kapital 2013-12-31

Aktie- Reservkapital fond

50 000 540 000

Balanserat resultat 2 184 250 - 64 325

Årets resultat -

64 325 64 325

Summa eget kapital 2 709 926 -

- -

45 226 45 226

300 000 -45 226 2 964 700

300 000

50 000

540 000

2 419 925 -

50 000

540 000 -

- -

224 025 224 025 224 025

400 000 -224 025 3 140 676 -

- -

92 780 92 780

400 000 -92 780 3 447 896

45 225 400 000 2 774 700 224 025

45 225

400 000

50 000

540 000

2 950 675

Aktiekapitalet består av 50 stycken aktier med ett kvotvärde 1 000.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 85

Å R S R E D OV I S N I N G FINANSIELLA RAPPORTER

K A S S A F L Ö D E S A N A LY S

Belopp i kkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av investeringar i portföljföretag Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten

2013

2012

-92 772 106 350 13 578 -3 418

-217 598 287 359 69 761 -1 397

10 160

68 364

-268 635 33 281 6 704 -218 490

-178 397 -34 123 29 203 -114 953

-269 42 365 42 096

-67 206 433 206 366

400 000 -2 334 397 666

400 000 -101 812 298 188

221 272

389 602

Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Investeringar i (-)/avyttring av (+) finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Erhållna aktieägartillskott Minskning(-)/Ökning(+) av låneskulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

1 515 674

1 126 072

1 736 946

1 515 674

2013

2012

20 153 61 771 -4 690

19 050 87 001 -8 236

79 066 1 657 881 1 736 946

56 545 1 459 129 1 515 674

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS Belopp i kkr Betalda räntor och erhållen utdelning Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta Likvida medel består av: Kassa och Bank Ej pantsatta kortfristiga placeringar Summa

86 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Å R S R E D OV I S N I N G NOTER

N O T E R M E D R E D OV I S N I N G S P R I N C I P E R O C H B O K S LU T S KO M M E N TA R E R (BELOPP I KKR OM INGET ANNAT ANGES)

ALLMÄNNA REDOVISNINGSPRINCIPER Swedfund International AB:s årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer 1-29 och tillhörande uttalanden. Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år.

För att öka läsbarheten av resultaträkningen och ge en mer rättvisande bild används inte de rubriker och poster som anges i årsredovisningslagen eller FARs vägledning om årsredovisningen. Kostnader direkt hänförliga till respektive intäkt redovisas netto med angivande av de i nettot ingående posterna.

Kapitalförsäkringar redovisas till verkligt värde på tillgångssidan, som en avsättning samt som pantsatt fordran också den till verkligt värde.

Bolaget har erhållit medel för teknisk assistans (”TA”) och startprogrammen (Swedpartnership) från Svenska Staten. Hur medlen påverkat resultaträkningen redovisas i not 3.

REDOVISNINGS-­ OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Intäkter Aktieförsäljning redovisas när aktieöverlåtelse sker i enlighet med försäljningsvillkoren samt till det belopp likviden förväntas inflyta.

Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker. Intäkter från aktieförsäljningar och utdelningar hänför sig till bolagets aktieinnehav.

Ränteintäkter redovisas i enlighet med upplupen ränta samt till det

belopp som den förväntas inflyta.

Ränteintäkter hänför sig till bolagets utlåning. Tillhörande räntekostnader hänför sig till upplåningen för att skydda bolaget från valutakursförändringar.

TILLGÅNGAR OCH SKULDER Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Banktillgodohavanden, kund- och leverantörsskulder, kortfristiga och långfristiga skulder samt lån i utländsk valuta har omräknats till kursen på balansdagen. Kursdifferenserna är hänförliga till rörelseresultatet.

Valutakursdifferenserna ingår i Övriga rörelseintäkter och uppgår till 0,3 (10,0) MSEK. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens valutakurs.

Utlåningen i utländsk valuta har i huvudsak valutasäkrats genom motsvarande upplåning.

Fordringar och skulder upptas i balansräkningen alternativt som en ansvarsförbindelse eller pantsättning i samband med att avtal träffas och bokas bort när inga förpliktelser enligt avtal längre föreligger. Som kortfristigt betraktas i princip fordringar och skulder med kortare löptid än 1 år. I bolagets kortfristiga placeringar kan värdepapper med längre löptid ingå. Hela portföljen betraktas ändå på grund av hög likviditet och kort duration som kortfristig.

SKATT Företaget tillämpar Redovisningsrådets rekommendation RR 9 Inkomstskatter. Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Uppskju-

ten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade på balansdagen.

AVSKRIVNINGSPRINCIPER FÖR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Tillgångarnas avskrivningstid är fem år förutom datautrustning som skrivs av på tre år.

ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV Värdepappersinnehaven värderas till anskaffningsvärde. Nedskrivning sker vid bedömd bestående värdenedgång.

AKTIER Aktier i portföljföretag är att betrakta som placeringsaktier och har värderats individuellt till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Med nettoförsäljningsvärde avses för noterade portföljföretag börsvärdet på Swedfunds bokslutsdag.

Vid bedömning av nettoförsäljningsvärde för onoterade företag utgår bolaget ifrån substansvärdet – se tabell nedan - enligt det senast erhållna bokslutet alternativt redovisas ett lägre belopp om substansvärdet förväntas ha försämrats ytterligare sedan senast erhållna bokslut.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 87

Å R S R E D OV I S N I N G NOTER

Nedskrivning görs i 25% intervall enligt följande: S U B S TA N S VÄ R D E I P R O C E N T AV A N S K A F F N I N G S VÄ R D E

B O K F Ö R T VÄ R D E I P R O C E N T AV A N S K A F F N I N G S VÄ R D E

Över 62,5 %

100 %

62,4-37,5 %

75 %

37,4-12,5 %

50 %

12,5-5,0 %

25 %

Under 5,0 %

1 kr

Kortare innehavstid än 2 år medför ingen nedskrivning såvida inte särskilda skäl föreligger. Vid nedskrivningar avseende aktier där Sida står för hela eller delar av investeringen bokförs den del av nedskrivningen som ska belasta Sida ej som en kostnad för Swedfund. Istället bokförs aktuellt belopp som en nedskrivning av Swedfunds lån från Sida, efter överenskommelse med dem. Återföring av tidigare nedskrivna aktier i onoterade portföljföretag görs först efter det att företaget redovisat ett reviderat årsbokslut med positivt resultat. Återföring kan maximalt göras till ursprungligt anskaffningsvärde.

Kostnaden för förvaltning av en fond ingår som en del i åtagandet samt i anskaffningsvärdet för fonden.

Kortfristiga fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta.

Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av det upplupna anskaffningsvärdet och det verkliga värdet.

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. Med likvida medel avses kortfristiga placeringar och bankmedel exklusive för upplåning lämnad pant.

Lån Lån till portföljföretagen värderas till det belopp varmed de beräknas inflyta. Nedskrivning görs successivt i 25%- intervall efter 12, 18, 24 och 30 månaders utebliven betalning alternativt annat lägre belopp om låntagaren bedöms sakna betalningsförmåga.

88 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Å R S R E D OV I S N I N G NOTER

NOT 1 STYRELSE, ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER KÖNSFÖRDELNING STYRELSE, VD OCH ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

2013

varav män

2012

varav män

7 1 6

5 3

8 1 7

4 1 3

Land

2013

varav män

2012

varav män

Kenya Sverige Totalt

1,3 32,9 34,2

100 % 51 % 49 %

1,5 34,2 35,7

100% 51% 53%

Styrelse VD Övriga ledande befattningshavare MEDELANTALET ANSTÄLLDA

LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER

2013

(varav pensionskostn) Totalt

Löner och ersättningar 29 828 (111) 29 828

2012 Sociala kostnader 16 327 1,2) (6 619) 16 327

Löner och ersättningar 32 860 (0) 32 860

Sociala kostnader 18 391 1,2) (7 437) 18 391

1) Av pensionskostnaderna avser -33 (f.å. 873) pensionsförsäkringpremie för fd VD, 173 (f.å. 504) pensionsförsäkringspremie för tf Vd och 206 den nuvarande VD:n. 2) För alla anställda betalas avgiftsbestämda och därmed jämförliga pensionspremier enligt lag och kollektivavtal vilka kostnadsförts under året.

LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR FÖRDELADE PER LAND OCH MELLAN STYRELSELEDAMÖTER M.FL. OCH ÖVRIGA ANSTÄLLDA

2013

Sverige (varav ersättning till styrelse) (varav lön och avgångsvederlag till fd VD) (varav pension till fd VD) (varav lön till tf VD och VD) (varav lön övrig ledn) Kenya, rep kontor

Totalt

Styrelse, vd och övr ledn 7 951

2012 Övriga anställda 20 245

Styrelse, vd och övr ledn 11 758

(360) (0)

(450) (2 732)

(444) (1 755) (5 391)

(1 654) (6 924)

7 951

1 632 21 877

11 758

Övriga anställda 19 292

1 809 21 101

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 89

Å R S R E D OV I S N I N G NOTER

ERSÄTTNINGAR UTBETALDA TILL NUVARANDE OCH TIDIGARE STYRELSELEDAMÖTER SAMT FD VD.

Namn Claes Ekström Björn Börjesson Renée Andersson Pernilla Bard Anna Centerstig Stefan Isaksson Bengt Kvarnbäck Anna Ryott avgick april 2013 Per Östensson Tord Olofsson

Arvode Ordf styr V ordf styrled Styrled Styrled Styrled Styrled Styrled Styrled Styrled Fd VD dotterbolag

Styrelsearvoden i portföljbolag

90 90 90 90 100

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut.

STYRELSELEDAMÖTERNAS NÄRVARO VID ÅRETS SAMMANTRÄDEN

Ledamot Claes Ekström Renée Andersson Pernilla Bard Björn Börjesson Anna Centerstig Stefan Isaksson (invald april 2013) Bengt Kvarnbäck Anna Ryott Per Östensson

1/13

2/13

3/13

x x x x x

x x x x x

x x x x -

x x x x x x x x x x x Avgick vid årsstämman 2013

x x x

x x

x x x x

x x x x x x x x Avgick i maj inför tillträdet som VD i augusti x x x x

SJUKFRÅNVARO

Den totala sjukfrånvaron uppgår till 3,79% (f.å 0,73%) av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid.

Bolaget har ingen anställd vars sammanhängande sjukfrånvaro uppgår till eller överstiger 60 dagar. Av integritetsskäl redovisas ej sjukfrånvaron uppdelat på åldersgrupper och kön.

LÖN TILL VD OCH ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE, AVGÅNGSVEDERLAG MM

Tf VD Anders Craft avgick i augusti samtidigt som ny VD Anna Ryott tillträdde.Han hade en fast ersättning om 133 333 kr per månad. Ingen rörlig

4/13

5/13

6/13

ersättning utgick. Han har återgått till sin tidigare tjänst.

Anna Ryott har en fast ersättning om 135 245 kr per månad. Ingen rörlig ersättning eller övriga förmåner utgår.

VD har vid uppsägning från företagets sida avtal om avgångsersättning motsvarande lön under uppsägningstid 6 mån, avgångsvederlag i form av fast lön 12 månader (pensionsavsättningar ingår ej).

Avgångsersättning utgår ej efter 65 års ålder.

90 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

7/13

8/13

9/13

10/13

x x x

x x x

x x x x

x x x x

x x

x x

x

x

Å R S R E D OV I S N I N G NOTER

LÖNER TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Namn

Befattning

Intjänad fast ersättning

Övriga förmåner

Inbetalda pensionspremier

Summa

Anna Ryott Eva-Marie Andersson Oscar Carlsson Anders Craft Niclas Düring

Managing Director Legal Operations Investment Organisation Development & Portfolio Management (ESG) Business Devolopment Administration & Finance Communication

703 926 1 064 018 547 341 1 671 776

-

200 622 428 759 105 330 566 003

904 548 1 1 492 777 652 671 2 2 237 779

459 506 1 056 401 1 117 406 709 658 7 330 032

-

85 950 319 589 427 610 106 710 2 240 573

545 456 1 1 375 990 1 545 016 816 368 3 9 570 605

Karin Isakssson Elisabeth Mattisson Kai Sundström Summa 1

From augusti 2013. 2 Avgick augusti 2013. 3 From maj 2013.

För övriga ledande befattningshavare och VD betalas avgiftsbestämda och därmed jämförliga pensionspremier.

För samtliga utom VD gäller lag och kollektivavtal. Alla pensionspremier kostnadsförs under året. Vid uppsäg-

ning från företagets sida gäller kollektivavtalets regler.

kapitalförsäkring ägd av bolaget.

Inbetalning har skett under tidigare år genom en årlig premie.

PENSIONSUTFÄSTELSE

Fd VD har rätt att erhålla medel i form av direktpension tryggad via

NOT 2 INTÄKTSFÖRDELNING PER GEOGRAFISKT OMRÅDE OCH INTÄKTSSLAG INTÄKTSFÖDELNING PER GEOGRAFISK MARKNAD

Afrika Asien Östeuropa Latinamerika

2013 34 940 20 692 31 1 29 3 237 89 997

2012 143 937 26 671 21 195 3 670 195 473

2013 27 564 20 153 39 928 1 944 408 89 997

2012 130 3 17 19 050 44 000 2 055 51 195 473

INTÄKTSFÖRDELNING PER INTÄKTSSLAG

Aktieförsäljningar Aktieutdelning Ränteintäkter Sålda tjänster Övriga portföljintäkter

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 91

Å R S R E D OV I S N I N G NOTER

NOT 3 STÖD FÖR STARTPROGRAMMET (SWEDPARTNERSHIP) OCH TEKNISK ASSISTANS RUBRIK I RESULTATRÄKNINGEN

2013 Varav Swedpartnership

Övriga rörelseintäkter Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

Övriga externa kostnader Personalkostnader

4 668 4 668

- - -

1 626 3 042 4 668

2012 4 338 4 338

- - -

1 588 2 750 4 338

NOT 3 FORTSÄTTNING STÖD FÖR STARTPROGRAMMET (SWEDPARTNERSHIP) OCH TEKNISK ASSISTANS 2013 RUBRIK I RESULTATRÄKNINGEN

Övriga rörelseintäkter

Övriga externa kostnader Personalkostnader

-

-

2012

Varav ”T/A” medel 2 335 2 335

4 748 4 748

2 027 2 027

4 295 31 4 325

- - -

-

-

NOT 4 UNDER ÅRET SÅLDA/AVVECKLADE AKTIEINVESTERINGAR Totalt anskaffningsvärde sålda aktier Nedskrivet värde sålda aktier Årets anskaffningsvärde sålda aktier Erhållen likvid Årets realisationsvinst/förlust

-

-

-

2013 64 280 30 410 33 870 27 564 6 306

2012 116 974 883 116 091 130 317 14 226

NOT 5 AVSKRIVNINGAR AV MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Inventarier

92 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

2013 296

2012 350

Å R S R E D OV I S N I N G NOTER

NOT 6 ARVODE OCH KOSTNADSERÄTTNING TILL REVISORER 2013

2012

Revisionsuppdraget Övriga tjänster

846 241

455 1 058

RIKSREVISIONEN

73

119

PRICEWATERHOUSECOOPERS

NOT 7 ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER Intäkter kortfristiga placeringar Intäkter banktillgodohavanden Kapitalförsäkring

2013

2012

25 211 67 111 25 389

36 727 108 36 835

2013

2012

252 822 1 074

218 815 1 033

2013

2012

-

- 6 427 - 6 427

NOT 8 RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER Nedskrivning finansiell anläggningstillgång Övriga finansiella kostnader

NOT 9 SKATTEKOSTNADER Redovisade i resultaträkningen uppskjuten skatt Justering av uppskjuten skattefordran pga förändrad skattesats

Avstämning av effektiv skattesats Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats Ej avdragsgilla kostnader och skattefria intäkter Latent skatt årets resultat ej upptagen som fordran

22,0%

2013 -92 772 20 410

26,3%

2012 -217 598 57 228

-0,1%

-124

-0,1%

-284

0,0% -21,9% 0,0%

-20 294 -8

0,0% 23,2% 3,0%

-50 517 6 427

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 93

Å R S R E D OV I S N I N G NOTER

NOT 10 INVENTARIER Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar

2013 5 329 269 554 6 152

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden

2013 4 934 -554

296 5 784 368

- 330

- 4 934 395

2013 118 130 53 1 586 1 887

2012 118 130 53 1524 1825

2013 619 567 181 732 55 124 3 069 1 309 744 415

2012 712 659 259 683 201 824 122 818 28 133 619 567

Planenligt restvärde vid årets slut

-

- -

-

-

2012 5 634 138 443 5 329

2012 4 956 352

NOT 11 ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV Andelar, EDFI Andelar, EFP Andelar, ICCF Kapitalförsäkringar Bokfört värde vid årets slut

NOT 12 LÅNEFORDRINGAR Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Årets utlåning Årets amorteringar Omklassificeringar Årets valutakurs-/omräkningsdifferenser

Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Årets nedskrivningar Omklassificeringar Under året återförda nedskrivningar Årets valutakurs-/omräkningsdifferenser Bokfört värde vid årets slut

94 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

- -

- -

-

2013 231 061 76 262 48 369 777 258 177 486 237

- - -

- -

-

2012 163 733 112 755 32 581 12 846 231 061 388 506

Å R S R E D OV I S N I N G NOTER

Ett lån har under året konverterats till aktier. Hela beloppet 3 069 TSEK ses under rubriken omklassificeringar. 60 MSEK förväntas amorteras under år 2014. Balansdagens kurs har använts vid omräkning av amorteringar i utländsk valuta.

LÅNEPORTFÖLJENS FÖRDELNING PÅ LÄNDER OCH VALUTOR Land

Valuta

Afrika Afrika Bangladesh Egypten Etiopien Georgien Ghana Indien Indien Irak Kenya Kina Kina Kongo Latinamerika Makedonien Pakistan Ryssland Ryssland Ryssland Sri Lanka Sydafrika Vietnam Vitryssland Summa

USD EUR USD USD EUR USD USD USD EUR USD USD USD SEK SEK SEK EUR USD USD EUR SEK USD ZAR USD USD

2013 Lånebelopp 212 559 21 734 2 141 30 541 64 223 77 093 63 074 20 926 10 122 667 840 16 867 1 195 56 534 2 170 5 641 12 250 70 543 75 294 744 414

2012 Varav nedskrivet - 162 688 - 1 070 - 15 271 - 44 939 - 20 926 - 5 061 - 667 - 1 195 - 6 361 - 258 178

Lånebelopp 168 110 19 352 3 253 6 505 26 673 2 732 32 788 64 426 26 671 976 10 252 1 333 1 080 6 867 1 160 64 240 985 579 7 058 103 201 71 327 619 567

Varav nedskrivet - 143 943 - 169 - 3 253 - 6 668 - 2 049 - 26 671 - 976 - 5 126 - 1 333 - 1 160 - 985 - 579 - 38 150 - 231 061

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 95

Å R S R E D OV I S N I N G NOTER

KONVERTIBLA LÅNEFORDRINGAR OCH VINSTANDELSLÅN Låntagare

Valuta

Raffia Holdings Ltd Al Quseir Hotel Company S.A.E Addis Emerald Hotel

USD USD EUR

Utestående lånebelopp i valuta 4 956 333 3 105

Ränta och motsvarande Ränta Ränta och royalty Ränta och vinstandel

Konverteringsrätt Ja Nej Ja

NOT 13 PORTFÖLJINVESTERINGAR AKTIER Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Årets investeringar Omklassificering Årets försäljningar

Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Årets återförda nedskrivningar hänförliga till försäljningar Årets återföringar Årets nedskrivningar

-

-

- -

2013 1 608 667 142 858 7 165 107 341 1 651 348

2013 614 690 72 630 47 544 589 604 1 061 744

Bokfört värde vid årets slut

U-länder Afrika AAR Healthcare Kenya Ltd ACACIA Fund, Kenya Addax Bioenergy S.A., Sierra Leone Addis Cardiac Hospital Plc, Etiopien Addis Quarry Development plc, Etiopien Afrinord Hotel Investment A/S, Afrika African Development Partners II (DPI) Africap Microfinance Investment Company Ltd, Afrika AMSCO, Afrika Athi River Steel Plant Ltd, Kenya Cimbenin, Benin Deacons Kenya Limited, Kenya

2012 1 441 806 160 368 123 466 - 116 974 1 608 667

-

- -

2012 502 158 883 10 138 123 554 614 690 993 976

Aktieslag

Ägarandel %

Stam Stam Stam Stam Stam Stam Fondandelar

20,0 100,0 8,0 36,2 27,2 20,0 5,8

19 670,0 8 596,7 89 162,8 7 600,0 15 149,5 470,1 1 556,5

Stam Stam Stam Stam Stam

7,4 5,0 19,4 15,4 13,4

15 344,5 4 656,9 85 227,1 6 429,4 7 865,9

96 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Anskaffningsvärde

Å R S R E D OV I S N I N G NOTER

FORTSÄTTNING PORTFÖLJINVESTERINGAR AKTIER U-länder Afrika fortsättning Energy Poverty Action, Afrika EFP- IFU, CareWorks, Afrika EFP-Proparco, Scancem, Afrika ECP Africa Fund I ECP Africa Fund II PCC ECP Africa Fund III PCC Elgon Road Development Ltd, Kenya Emerald Addis Hotels plc, Etiopien Gamma Knife Center S.A.F, Egypten Geratech Zirconium Beneficiation Ltd, Sydafrika I&P Capital (III) LLC ltd.

Kinyeti Venture Capital Ltd, Sydsudan Nairobi Womens Hospital Norsad Raffia Holdings Ltd, Afrika Timsales UAP, Kenya Summa Afrika Asien Baring India Private Equity Fund II Ltd, Indien Belstar Investment and Finance Ltd, Indien China Environment Fund III Green Investment Asia Sustainable Fund I HSF Electro Mechanic Wuxi Ltd, Kina Karlsson Spools Precision Machining Co Ltd, Kina Kurdistan Medical Services, Irak Medica Synergie , Indien Mongolia Nord GmbH, Mongoliet NS India Holding AB, Indien Prestando Co Ltd, Kina Quanadil Al Rafidain Automotive Trading, Irak Recupero AB, Kina SEAF Sichuan SME Investment Fund Summa Asien Latinamerika Entel S.A., Bolivia Global Medical Investments AB, Latinamerika Ontur International S.A, Uruguay Summa Latinamerika Östeuropa Ambiente Furniture A/S, Ukraina Askembla Growth Fund KB, Ryssland

Aktieslag

Ägarandel %

Anskaffningsvärde

Stam Stam Stam Fondandelar Fondandelar Fondandelar Stam Stam Stam Stam Stam Stam Stam Stam Stam Stam Stam

2,7 2,2 3,3 21,3 27,0 24,3 9,2 10,6 49,7 19,1 18,6 100,0 19,5 7,9

Fondandelar Stam Fondandelar Fondandelar Andelar Andelar Stam Stam Stam Stam Andelar Stam Stam Fondandelar

7,1 7,3 4,4 30,8 40,0 30,0 23,0 16,0 14,3 33,3 40,0 24,5 24,4 13,3

75 678,4 3 304,0 72 875,1 50 343,3 16 684,1 15 456,5 6 351,9 42 015,8 16 159,6 5 481,1 12 000,0 35 299,0 2 597,9 7 510,0 361 756,6

Stam Stam Stam

0,2 48,0 14,0

1 003,8 67 050,9 14 076,5 82 131,2

Preferens Andel kommanditbolag

6,6

252,6 0,2 1 221,9 24 710,6 49 170,6 73 563,4 28 398,9 23 398,8 6 755,5 27 984,9 20 947,8 4 951,1 26 459,2 50 052,1 285 353,5 10 678,5 72 719,0 968 348,1

975,6 18 710,3

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 97

Å R S R E D OV I S N I N G NOTER

NOT 13 FORTSÄTTNING PORTFÖLJINVESTERINGAR AKTIER U-länder Östeuropa fortsättning Eskaro Ukraine, Ukraina FJ Holding AB, Ryssland FMW/AS Fors MW, Estland Komercijalna Banka AD Beograd, Serbien Mint GP Ltd, Ryssland Pieno Zvaigzdes, Litauen Troll Nursery, Lettland Summa Central och Östeuropa Totalt anskaffningsvärde

Aktieslag

Ägarandel %

Stam Stam Stam Stam Fondandelar Stam Stam

20,0 31,0 28,4 2,9 4,7 9,5 24,4

Anskaffningsvärde 21 873,8 25 000,0 6 499,1 96 727,0 34 667,7 25 018,5 9 640,5 239 112,5 1 651 348,4

NOT 14 VERKLIGT VÄRDE Redovisade och verkligt värde avseende vissa tillgångar är enligt följande:

Redovisade belopp 2013 2012 1 887 1 825 1 061 744 993 975 486 237 388 506 16 175 50 022 37 548 35 470 2 256 356 2 101 565 80 348 56 545

Andra långfristiga värdepappersinnehav Aktier Lånefordringar Kundfordringar Övriga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank

För andra långfristiga värdepappersinnehav bedöms verkligt värde utgöras av Swedfund International AB:sandel av bolagets egna kapital enligt senaste årsbokslut.

Verkligt värde aktier är aktiernas substansvärde enligt senaste erhållna bokslutet. För noterade bolag är verkligt värde börsvärdet på balansdagen.

Verkligt värde kortfristiga placeringar utgörs av värdering till balansdagens marknadsräntor. Lånefordringar, skulder till kreditinstitut kort- och långfristiga och övriga skulder långfristiga löper med i huvudsak ränteomsättning var tredje alt var sjätte månad varför det redovisade värdet bedöms utgöra en god estima-

Verkligt värde 2013 2012 1 887 1 825 1 114 530 1 045 563 486 237 388 506 16 175 50 022 37 548 35 470 2 256 816 2 107 980 80 348 56 545

tion av verkliga värdet.

Beträffande kundfordringar, övriga fordringar, kassa och bank, leverantörsskulder och övriga skulder kortfristiga anses det redovisade värdet utgöra en god approximation av det verkliga värdet.

NOT 15 INTERIMSPOSTER Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna räntor kortfristiga placeringar Upplupna räntor lånefordringar Nedskrivning uppl ränta lånefordran Övriga upplupna intäkter

98 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

-

2013 2 674 21 147 12 446 6 677 78 29 668

-

2012 3 617 16 317 13 732 5 526 1 003 29 142

Å R S R E D OV I S N I N G NOTER

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förutbetalda intäkter (T/A medel) Upplupna löner Upplupna sociala avgifter Upplupen ränta skulder till kreditinstitut Upplupna kostnader

2013 8 475 3 508 4 261 154 641 16 731

-

2012 11 471 2 914 3 214 199 1 797 19 594

NOT 16 KORTFRISTIGA PLACERINGAR Verkligt värde 2013

Bokfört värde 2013

Verkligt värde 2012

Bokfört värde 2012

0,28 4,78 1,18 1,13 0,12

1 214 022 208 067 213 958 386 004 115 877

1 213 592 209 249 213 759 385 060 115 838

1 137 855 224 794 198 646 320 104 36 955

1 137 690 220 690 197 931 318 721 36 948

0,11

118 889 2 256 816

118 857 2 256 356

189 625 2 107 980

189 585 2 101 565

Specifikation av värdepapper Genomsnittlig löptid år Statsskuldväxlar Statsobligationer Statsgaranterade obligationer Säkerställda obligationer Kommuncertifikat Bank-, Bostads-, Företagscertifikat

Vägd effektiv årsränta för portföljen uppgår till 1,51%. Kursrisken vid 1% ränteförändring +/- 19 098 NOT 17 UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR OCH SKULDER Redovisade uppskjutna skattefordringar kan hänföras till Maskiner och inventarier Pensionsavtal VD Uppskjuten skatt underskott 2009 Uppskjuten skatt underskott 2010 Uppskjuten skatt underskott 2011

Bolaget har skattemässiga underskottsavdrag uppgående till 464 958 TKR varav uppskjuten skatt reser-

2013 113 334 1 734 19 384 13 245 34 811

2012 117 338 1 734 19 384 13 245 34 819

kunna utnyttjas för framtida skattemässigt resultat.

verats för 156 198 tkr. Bolaget bedömer som sannoligt att den bokförda uppskjutna skattefordran kommer att

NOT 18 ÖVRIGA SKULDER TILL KREDITINSTITUT, LÅNGFRISTIGA Redovisade uppskjutna skattefordringar kan hänföras till Förfallotidpunkt, 1-5 år från balansdagen Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen

2013 233 978 13 351 247 329

2012 258 133 9 045 267 178

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 99

G R I - /C O P - I N D E X Swedfund tillämpar Global Reporting Initiative’s (GRI) redovisningsramverk för hållbarhetsredovisning, version G4 samt GRI G4 Sector Disclosures, Financial Services, på nivån ”Core”. Med åtagandet om UN Global Compact (GC) följer att Swedfund lämnar en Communication on Progress (COP), som redovisar arbetet med implementeringen av GC’s principer. I detta GRI-/COP-index beskrivs var GRI- och COP-informationen kan hämtas i denna Swedfunds Integrerade redovisning 2013.

S T R AT E G I O C H A N A LY S G4-1

Uttalande från organisationens högsta beslutsfattare

8-9

O R G A N I S AT I O N S P R O F I L G4-3

Organisationens namn

G4-4

Viktigaste varumärkena, produkterna och tjänsterna

G4-5

Lokalisering av organisationens huvudkontor

Swedfund International AB

24-25, 42-43, 52

Stockholm

100 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

-

GC PRINCIPER

HÄNVISNING

REDOVISNING/ KOMMENTAR

BESKRIVNING

UPPLYSNING

G E N E R E L L A S TA N DA R D U P P LY S N I N G A R

GC PRINCIPER

Viktiga länder där organisationen är verksam

26-27

G4-7

Ägarstruktur och organisationsform

78

G4-8

Marknader som organisationen är verksam på

24-27

G4-9

Den redovisade organisationens storlek

82-84, 89

G4-10

Antal anställda per anställningsform, kön och region

Per 31 december 2013 var 37 personer heltidsanställda, varav 3 med tidsbegränsad anställning.

89

6

G4-11

Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal

Samtliga anställda omfattas av kollektivavtal

-

3

G4-12

Organisationens leverantörskedja

Swedfund köper i första hand tjänster och produkter till kontorsverksamheten i Stockholm och Nairobi, samt anlitar konsulter för screening och uppföljning av portföljbolagen.

-

G4-13

Väsentliga förändringar av organisationens struktur, storlek, ägande

Inga väsentliga förändringar. En intern organisationsförändring har ägt rum.

81

G4-14

Tillämpning av försiktighetsprincipen

Försiktighetsprincipen avser här bedömning och hantering av ESG-risker i samband med investeringar.

32-33, 38

G4-15

Externa principer eller andra initiativ som organisationen stödjer

G4-16

Medlemskap i branschorganisationer

HÄNVISNING

BESKRIVNING

REDOVISNING/ KOMMENTAR

UPPLYSNING

G4-6

7

22-23 Swedfund är medlem i European Development Finance Institutions (EDFI), ett samarbetsorgan för europeiska utvecklingsfinansiärer.

74

I D E N T I F I E R A D E VÄ S E N T L I G A A S P E K T E R & AVG R Ä N S N I N G A R G4-17

Koncernbolag som omfattas av redovisningen

G4-18

Process för definition av innehållet i redovisningen

G4-19

Väsentliga aspekter som identifierats

Swedfund är minoritetsägare i portföljbolagen och dessa konsolideras inte i bokslutet (omfattas endast indirekt av redovisningen).

96-98

4-5 De väsentliga aspekterna (fundament) som anges i ”Information om redovisningen” anses motsvara följande GRI-aspekter: - Samhällsutveckling = Indirekt ekonomisk påverkan - Hållbarhet = Produktportfölj, Revisioner och Aktivt ägande (GRI-supplement för finanssektorn) - Bärkraftighet = avser portföljbolagens finansiella utveckling (ingen relevant GRI-aspekt)

5

G4-20 Avgränsning inom organisationen för väsentliga aspekter

5 Swedfunds direkta hållbarhetspåverkan anses oväsentlig i förhållande till portföljbolagens påverkan och aspekterna är således inte väsentliga inom organisationen.

G4-21

Avgränsning utom organisationen för väsentliga aspekter

De angivna aspekterna är endast väsentliga för portföljbolagen.

5

G4-22

Förändringar av tidigare redovisad information

Inga väsentliga förändringar

-

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 101

G4-23

Väsentliga förändringar av redovisningens avgränsning och omfattning

I årets redovisning har fokus ännu tydligare förflyttats från Swedfunds egen organisation till portföljbolagens påverkan och hur Swedfund arbetar för att påverka portföljbolagens hållbarhetsarbete.

GC PRINCIPER

HÄNVISNING

REDOVISNING/ KOMMENTAR

BESKRIVNING

UPPLYSNING

G R 1 /C O P I N D E X

-

KO M M U N I K AT I O N M E D I N T R E S S E N T E R G4-24

Intressentgrupper som organisationen har kontakt med

73-74, 76

G4-25

Princip för identifiering och urval av intressenter

73-74, 76

G4-26

Tillvägagångssätt vid kommunikation med intressenter

73-74, 76

G4-27

Viktiga frågor som har lyfts via kommunikation med intressenter

72-76

R E D OV I S N I N G S P R O F I L G4-28

Redovisningsperiod

1 januari-31 december 2013. Redovisning av utvecklingsresultat (s 57-66) baseras i en del fall på senast tillgängliga årsredovisningar från portföljbolagen som publicerats under 2013.

-

G4-29

Datum för publiceringen av den senaste redovisningen

16 april 2013

-

Redovisningen publiceras årligen

4-5

G4-30 Redovisningscykel G4-31

Kontaktperson

5

G4-32

Redovisning i enlighet med GRIs riktlinjer samt GRI index

Swedfund redovisar i enlighet med GRIs G4 riktlinjer, alternativ ”Core”.

G4-33

Policy och tillämpning beträffande externt bestyrkande

Swedfund har valt att låta PwC bestyrka den integre- 4-5, 106rade års- och hållbarhetsredovisningen i sin helhet.

107 Av denna anledning presenteras ingen kolumn i GRI index avseende bestyrkande, då all information i redovisningen har varit föremål för åtminstone översiktlig granskning med hänsyn till risk och väsentlighet i de upplysningar som lämnas.

100103

B O L AG S S T Y R N I N G G-34

Redogörelse för organisationens bolagsstyrning

78-81

ETIK OCH INTEGRITET G4-56

Organisationens värderingar, principer, uppförandekoder

102 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

22-23

10

GC PRINCIPER

HÄNVISNING

REDOVISNING/ KOMMENTAR

BESKRIVNING

UPPLYSNING

S P E C I F I K A S TA N DA R D U P P LY S N I N G A R

VÄ S E N T L I G A S P E K T: I N D I R E K T E KO N O M I S K PÅV E R K A N G4DMA

Styrning - indirekt påverkan

Att bidra till positiva indirekta ekonomiska effekter är 14-15, centralt i Swedfunds uppdrag - fattigdomsminskning 20, 32-33, genom hållbart företagande.

42-45

G4EC8

Betydande indirekta ekonomiska effekter

I redovisningen presenteras flera exempel på hur Swedfunds investeringar skapar arbetstillfällen och bygger kunskap.

2, 13, 16-18, 28-30, 34-37, 57-59, 77

VÄ S E N T L I G A S P E K T: P R O D U K T P O R T F Ö L J FS1

Miljö- och sociala policyer tillämpade i verksamheten

22-23

1-10

FS2

Process för bedömning av miljö- och sociala risker i verksamheten

31-33

1-10

FS3

Process för övervakning av portföljbolagens efterlevnad av miljö- och sociala krav

63-64

1-10

FS4

Process för kompetenshöjning avseende miljö- & sociala frågor

FS5

Interaktion med portföljbolag angående miljö- & sociala frågor

60-64

FS6

Investeringsportfölj fördelad på region, storlek, sektor

24-27

Inom Swedfunds avdelning Development and Portfo- 9, 31, 58 lio Management hanteras ESG-frågorna av 2 Senior Managers och 2 Managers med uppgift att medverka i DD-processen, utbilda organisationen, övervaka och påverka hållbarhetsarbetet i portföljbolagen samt utveckla ESG-arbetet i Swedfund.

1-10

1-10

VÄ S E N T L I G A S P E K T: R E V I S I O N E R FS9

Revisioner avseende miljö- och sociala policyer och processer

63-64

1-10

VÄ S E N T L I G A S P E K T: A K T I V T ÄG A N D E FS10

Andel portföljbolag där miljö- och sociala frågor har adresserats

60-64

1-10

FS11

Andel investeringar som screenats för miljöoch sociala frågor

31-33

1-10

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 103

SWEDFUND 10 ÅR I S A M M A N D R AG 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

2010

2011

2012

2013

ANTAL LÄNDER DÄR DET FINNS INVESTERINGAR

26

28

30

31

33

33

36

43

36

33

30

ANTAL INVESTERINGAR I BÖRJAN AV ÅRET

61

54

55

66

67

69

71

81

93

90

91

ANTAL NYA INVESTERINGAR

5

9

14

6

8

15

13

17

7

9

11

ANTAL AVSLUTADE INVESTERINGAR

-12

-8

-3

-5

-6

-13

-3

-5

-10

-8

-6

ANTAL INVESTERINGAR VID ÅRETS SLUT

54

55

66

67

69

71

81

93

90

91

96

UNDER ÅRET BESLUTADE INVESTERINGAR (MSEK)

336

229

748

264

908

1015

639

654

269

451

528

UNDER ÅRET AVTALADE INVESTERINGAR (MSEK)

183

142

575

205

418

539

628

369

339

259

508

UNDER ÅRET UTBETALAT (MSEK)

176

199

233

284

287

498

532

454

343

360

302

16 av investeringarna vid årets slut är samfinansieringar inom ramen för EFP (EUROPEAN FINANCING PARTNERS S.A) och sex inom ramen för ICCF (INTERACT CLIMATE CHANGE FACILITY S.A).

Av 2013 års nyinvesteringar är två inom ramen för ICCF och fyra inom ramen för EFP. Av 2013 års avslutade investeringar är en inom ramen för EFP samfinansieringen.

104 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Å R S R E D OV I S N I N G STYRELSENS UNDERSKRIFTER

Swedfunds styrelse lämnar härmed Swedfunds Integrerade redovisning inkluderande såväl årsredovisning som hållbarhetsredovisning/ Communication on Progress (COP) för 2013. Årsredovisningen (sid 38–41, 48–53, 55, 78–99, 105), i vilken även bolagstyrningsrapporten ingår, liksom hållbarhetsredovisning/COP (sid 4–5, 8–37, 42–47, 54–77, 100–103, 113–115) är upprättade i enlighet med god redovisningssed för statliga bolag (Riktlinjer för extern rapportering

för företag med statligt ägande). Lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av bolaget som skapats i årsredovisning, hållbarhetsredovisning/COP. Swedfunds Integrerade redovisning är upprättad med inspiration av The Inter­ national <IR> Framework utgivet av International Integrated Reporting Council (IIRC).

S T O C K H O L M D E N 5 M A R S 2 0 1 4

CLAES EKSTRÖM

RENÉE ANDERSSON PERNILLA BARD

O R D F Ö R A N D E

B J Ö R N B Ö R J E S S O N

S T E FA N I S A K S S O N

B E N G T K VA R N B Ä C K

PER ÖSTENSSON

A N N A R Y O T T V E R K S TÄ L L A N D E D I R E K T Ö R

VÅ R R E V I S I O N S B E R ÄT T E L S E H A R L Ä M N AT S D E N 5 / 3 2 0 1 4 P R I C E WAT E R H O U S E C O O P E R S A B

P E T E R N I L S S O N AUKTORISERAD REVIS OR

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 105

REVISIONSBERÄTTELSE OCH REVISORS RAPPORT ÖVER ÖVERSIKTLIG GRANSKNING AV HÅLLBARHETSREDOVISNING

Revisionsberättelse Revisors rapport över översiktlig granskning av Revisionsberättelse Till årsstämman i Swedfund International hållbarhetsredovisning AB, org.nr 556436-2084 Till läsarna av Swedfund International ABs integrerade redovisning 2013 Till årsstämman i Swedfund International Rapport om andra krav enligt lagar och andra AB, org.nr 556436-2084 Rapport om årsredovisningen Rapport om hållbarhetsredovisningen författningar Rapport om andra krav enligt lagar och andra Rapport om årsredovisningen Utöver att våröversiktligt revision av årsredovisningen har vi ävenför reviderat förslaget Vi har fått i uppdrag av ledningen i Swedfund InternationalAB AB för (”Swedfund”) granska hållbarhetsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Swedfund International författningar

till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt år 2013 på sidorna 4-5, 8-37, 42-47, 54-77, 100-103, 113-115av i den integrerade redovisningen. år 2013. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen styrelsens verkställande direktörens har förvaltning för Swedfund våroch revision av årsredovisningen vi även reviderat förslaget detta på sidorna 38-41, för 48-53, 55, 78-99, 105.

Vi hardokument reviderat årsredovisningen Swedfund International AB för Utöver International AB för år 2013. bolagets vinst eller förlust samt till dispositioner beträffande år 2013. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Swedfund detta dokument på sidorna 48-53, 55,som 78-99, 105.

Det är styrelsen och 38-41, företagsledningen har ansvaret det löpande arbetet inom miljö, arbetsmiljö, socialtdirektörens ansvar och hållbar Styrelsens och verkställande direktörens ansvarförför Styrelsens verkställande ansvar International och AB för år 2013. utveckling samt för att upprätta och presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier. årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Revisorernas ansvar direktören som har ansvaret för att beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och Det är styrelsen och verkställande årsredovisningen verkställande direktören som harViansvaret enligt Det är som har ansvaret för till dispositioner Vårt ansvar är att uttala slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på styrelsen vår översiktliga granskning. harförslaget utförtför vårförvaltningen upprätta en årsredovisning somenger en rättvisande bild enligt aktiebolagslagen. översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR. En översiktlig granskning beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och årsredovisningslagen och för den interna kontroll styrelsenför och Det är styrelsen och verkställande direktören som som har ansvaret att består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.

Revisorernas aktiebolagslagen. ansvar årsredovisning som inte väsentliga felaktigheter, vare och sig årsredovisningslagen ochinnehåller för den interna kontroll som styrelsen dessa beror oegentligheter eller påen fel.

Vårt ansvar är att med med rimlig uttala oss om förslaget till verkställande direktören bedömer är nödvändig för attoch upprätta en mindre En på översiktlig granskning har annan inriktning en betydligt omfattning jämfört densäkerhet inriktning och omfattning Revisorernas ansvar som ensom revision IAASBsväsentliga standarderfelaktigheter, för revision och kvalitetskontroll och god revisionssed i övrigt har. vinst De eller förlust, och om dispositioner beträffande bolagets årsredovisning inteenligt innehåller vare sig granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att om vi blir Revisorernas ansvar förvaltningen på grundval av vår revision.

Vi har utfört revisionen dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss förslaget till medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade ombeträffande en revision utförts.

Den uttalade enligt god revisionssed i Sverige. bolagets vinst ellerslutsatsen förlust, och om Vårt ansvar är attpå uttala oss om årsredovisningen på inte grundval av vår somdispositioner grundad en översiktlig granskning har därför den säkerhet en uttalad slutsats grundad på en revision har.

Revisorernas ansvar förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till god revisionssed i Sverige.

De är kriterier som oss vår granskning baseras ärpå degrundval delar kräver av Sustainability Reporting Guidelines G4, utgivna av Global Reporting Auditing och god Dessapåstandarder att enligt Vårt ansvar att revisionssed uttala omi Sverige. årsredovisningen av vår dispositioner beträffande bolagets vinstsom harföretaget vi granskat om förslaget Initiative (GRI), som ärplanerar tillämpliga förutför hållbarhetsredovisningen, redovisningsoch beräkningsprinciper vi följer yrkesetiska krav samt och revisionen för att revision.

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on samtärdeförenligt med aktiebolagslagen. underlag förär vårt uttalande om styrelsens förslag till särskilt tagit fram angivit. Dessa framgår av sidornaväsentliga 4-5. Vi anser Som att dessa kriterier lämpliga för upprättande av uppnå rimlig säkerhet att och årsredovisningen intestandarder innehåller Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa kräver att dispositioner beträffande bolagets vinst har vi granskat om förslaget hållbarhetsredovisningen. felaktigheter. vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att Som underlag föraktiebolagslagen. vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår är förenligt med Vi anser att de att bevis som vi skaffat under vår granskningväsentliga är tillräckligarevision och ändamålsenliga i syfte att gegranskat oss grundväsentliga för vårt uttalande uppnå rimlig säkerhet årsredovisningen inte innehåller av årsredovisningen beslut, åtgärder och En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta nedan. felaktigheter. förhållanden bolaget för att kunna om någon Som underlagi för vårt uttalande om bedöma ansvarsfrihet har vi utöver vår revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och Uttalande Revisorn väljer vilka åtgärder som ska åtgärder utföras, bland annat genom En revision innefattar att genom olika inhämta mot bolaget.

Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, revisionsbevis ompå belopp och annan information i årsredovisningen. verkställande direktören påanledning annat sätt handlat i strid med Grundat vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss atthar anse attär ersättningsskyldig styrelseledamot eller verkställande direktören vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid denna Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighetmot med bolaget. de ovan angivna kriterierna. aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller riskbedömning beaktar defelaktigheter delar av den iinterna kontrollen att bedöma riskerna för revisorn väsentliga årsredovisningen, verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med Stockholm 5:e mars 2014 som är förden huroegentligheter bolaget upprättar vare sigrelevanta dessa beror på eller årsredovisningen på fel. Vid denna för att Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. ge en rättvisande bild i syfte att utforma som är ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. riskbedömning beaktar revisorn de delargranskningsåtgärder av den interna kontrollen ändamålsenliga hänsyn till omständigheterna, men inteför i syfte som är relevantamed för hur bolaget upprättar årsredovisningen att Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och PricewaterhouseCoopers AB att en göra ett uttalande effektiviteten interna kontroll. ge rättvisande bild om i syfte att utformai bolagets granskningsåtgärder som En är Uttalanden ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i Uttalanden att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och styrelsens och verkställande direktörens av uppskattningar i revision innefattar också en utvärdering ändamålsenligheten i de verkställande direktören ansvarsfrihet förvinsten räkenskapsåret.

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar enligt förslaget i redovisningen, liksom som en utvärdering avoch denavövergripande redovisningsprinciper har använts rimligheten i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och presentationen i årsredovisningen.

Stockholm dendirektören 5 mars 2014 styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i verkställande ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Peter Nilsson Fredrik Ljungdahl redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande Auktoriserad revisor vi har inhämtat är tillräckliga och Specialistmedlem i FAR Vi anser att de revisionsbevis presentationen i årsredovisningen.

Stockholm den 5 mars 2014 ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

PricewaterhouseCoopers AB Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och Uttalanden ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

PricewaterhouseCoopers AB Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet Uttalanden med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Swedfund International ABs finansiella ställning Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet per den 31 december 2013 och av resultat och med årsredovisningslagen gerdess en i finansiella alla väsentliga avseenden Peter Nilsson kassaflödenbild för året enligt årsredovisningslagen.

En rättvisande av Swedfund International ABs finansiella ställning Auktoriserad revisor bolagsstyrningsrapport haroch upprättats.

Förvaltningsberättelsen per den 31 december 2013 av dess finansiella resultat och och Peter Nilsson bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens övriga kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. En Auktoriserad revisor delar. bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens övriga Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och delar. balansräkningen.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

106 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Med den styrelsedefinierade redovisningen tydliggörs vad som i Swedfund International AB:s integrerade redovisning utgör formell årsredovisning och därför varit föremål för revision.

De avsnitt som inte utgör formell årsredovisning utgör Swedfund International AB:s hållbarhets-

redovisning och har varit föremål för översiktlig granskning i alla delar utom de avsnitt som gjorts tillgängliga via länkar.

PwC lämnar revisionsberättelse avseende årsredovisningen och separat rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen.

Revisors rapport över översiktlig av Revisors rapport över översiktlig granskning granskning av hållbarhetsredovisning hållbarhetsredovisning Till läsarna av Swedfund InternationalABs ABs integrerade integrerade redovisning 2013 Till läsarna av Swedfund International redovisning 2013 Rapport om hållbarhetsredovisningen Rapport om hållbarhetsredovisningen Vi har fått i uppdrag av ledningen i Swedfund International AB (”Swedfund”) att översiktligt granska hållbarhetsredovisningen för

Vi har fått i uppdrag av ledningen Swedfund ABi den (”Swedfund”) att översiktligt granska hållbarhetsredovisningen för år 2013 på sidorna 4-5, 8-37, i42-47, 54-77,International 100-103, 113-115 integrerade redovisningen. år 2013 på sidorna 4-5, 8-37, 42-47, 54-77, 100-103, 113-115 i den integrerade redovisningen.

Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen

Styrelsens företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen Det är och styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för det löpande arbetet inom miljö, arbetsmiljö, socialt ansvar och hållbar

utveckling samt för att upprätta och presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet medmiljö, tillämpliga kriterier.socialt ansvar och hållbar Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för det löpande arbetet inom arbetsmiljö, utveckling samt för att upprätta Revisorernas ansvar och presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier.

Vårt ansvaransvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning. Vi har utfört vår Revisorernas

översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR. En översiktlig granskning

Vårt ansvar ärav attattuttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen översiktliga Vi har utförtattvår består göra förfrågningar, i första hand till personer som ärgrundad ansvarigapå förvår upprättandet av granskning. hållbarhetsredovisningen, utföra översiktliga granskning i enlighet med andra RevR översiktliga 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR. En översiktlig granskning analytisk granskning och att vidta granskningsåtgärder. består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning analytisksom granskning attIAASBs vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. en revisionoch enligt standarder för revision och kvalitetskontroll och god revisionssed i övrigt har. De

granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen som en revision enligt IAASBs standarder för revision och kvalitetskontroll och god revisionssed i övrigt har. De grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir Deom kriterier som våromständigheter granskning baseras på skulle är de delar av Sustainability Reporting om Guidelines G4, utgivna av Den Global Reporting medvetna alla viktiga som kunna ha blivit identifierade en revision utförts. uttalade slutsatsen (GRI), somgranskning är tillämpliga fördärför hållbarhetsredovisningen, samt en de redovisningsoch grundad beräkningsprinciper som företaget grundadInitiative på en översiktlig har inte den säkerhet som uttalad slutsats på en revision har. särskilt tagit fram och angivit. Dessa framgår av sidorna 4-5. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av

hållbarhetsredovisningen.

De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines G4, utgivna av Global Reporting InitiativeVi(GRI), som tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt de beräkningsprinciper somuttalande företaget anser att de är bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga ochredovisningsändamålsenligaoch i syfte att ge oss grund för vårt särskilt tagit fram och angivit. Dessa framgår av sidorna 4-5. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av nedan. hållbarhetsredovisningen.

Uttalande

Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan. Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna.

Uttalande Stockholm den 5:e mars 2014 Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna.

PricewaterhouseCoopers AB

Stockholm den 5:e mars 2014 PricewaterhouseCoopers AB Peter Nilsson Auktoriserad revisor

Peter Nilsson Auktoriserad revisor

Fredrik Ljungdahl Specialistmedlem i FAR

Fredrik Ljungdahl Specialistmedlem i FAR

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 107

B I L AG A 1 : P O R T F Ö L J B O L AG S L I S TA

BOLAG

VERKSAMHET

SEKTOR

LAND ÅR INSTRUMENT

AAR Clinics Sjukhus Hälsovård Kenya 2013 Aktier Acacia Fond Olika sektorer Kenya 1997 Aktier Addax Bioenergi Etanolproduktion Energi och Sierra Leone 2011 Aktier

samt biokraftverk jordbruk Addis Cardiac Hospital Sjukhus Hälsovård Etiopien 2006 Aktier Addis Quarry Development Stenbrott Naturresurser Etiopien 2008 Aktier Adenia III Fond Olika sektorer Afrika 2013 Aktier AfriCap Microfinans fond Finans Afrika 2007 Aktier Afrinord Hotel Investments Hotell Infrastruktur Afrika 2005 Aktier och Lån Al Quseir Hotel Hotell Infrastruktur Egypten 2001 Lån Ambiente Furniture Möbelfabrik Industri Ukraina 2005 Aktier AMSCO Bemanningsföretag Servis Afrika 1990 Aktier Artheon Battery Company Batterifabrik Industri Indien 2010 Aktier och Lån Askembla Growth Fund Fond Olika sektorer Baltikum 2003 Aktier Athi River Steel Plant Stålverk Industri Kenya 2009 Aktier och Lån Baring India Private Fond Olika sektorer Indien 2005 Aktier Aktier Fund II Belarusian Bank for Microfinans Institution Finans Vitryssland 2007 Lån Small Business Belstar Microfinans Institution Finans Indien 2010 Aktier Bhutan Dairy Mejeri Jordbruk Bhutan 2004 Lån CEF III Fond Olika sektorer Kina 2008 Aktier Cimbenin Cementfabrik Industri Benin 1991 Aktier Deacons Kenya Detaljhandel Konsument- Kenya 2010 Aktier produkter DPI Fond Olika sektorer Afrika 2013 Aktier ECP Africa Fund I Fond Infrastruktur Afrika 1999 Aktier ECP Africa Fund II Fond Olika sektorer Afrika 2006 Aktier ECP Africa Fund III Fond Olika sektorer Afrika 2008 Aktier EFP * Samfinansieringsfacilitet Olika sektorer Afrika 2006 Lån Energi Access Partnership Modell för Energi Sydafrika 2010 Aktier energiproduktion Engro Energi Gaskraftverk Energi Pakistan 2007 Lån Entel S:A Telecom Operatör ICT Bolivia 2011 Aktier Eskaro Målarfärgsfabrik Industri Ukraina 2010 Aktier FJ Holding AB Fordonskomponenter Industri Ryssland 2011 Aktier Fors MW Verkstadsindustri Industri Estland 1995 Aktier Gamma Knife Center Strålknivsklinik Hälsovård Egypten 2000 Aktier Geratech Zirconium Produktion Global Medical Investments Hälsovård/ managementbolag Green Investment Asia Fond Sustainable Fund I *) Inom ramen för EFP finansieras sammanlagt 16 projekt 108 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Kemisk industri Hälsovård

Sydafrika 2005 Multiregional 2009

Miljö

Asien

Aktier Aktier och Lån

2007 Aktier

B I L AG A 1 : F O R T S ÄT T N I N G P O R T F Ö L J B O L AG S L I S TA

BOLAG

VERKSAMHET

SEKTOR

LAND ÅR INSTRUMENT

HSF Wuxi Komponenter Industri Kina 2006 Aktier Ilac Hotel Uvira Hotell Infrastruktur Kongo 2010 Lån Interact Climate Change Samfinansieringsfacilitet Olika sektorer Afrika 2010 Lån Fund/Facility ** Izma Reindeer Meat Livsmedelsfabrik Jordbruk Ryssland 2004 Lån Jacobi Carbons Kemisk industri Kemisk Industri Indien 2008 Lån Jacobi Carbons Lanka Kemisk industri Kemisk Industri Sri Lanka 2010 Lån Karlsson Spools Kolvar för hydraulventiler Industri Kina 2005 Aktier och Lån Kinyeti Capital Fond Olika sektorer Sydsudan 2012 Aktier Komercijalna Banka Bank Finans Serbien 2009 Aktier KurdMed Ögonklinik Hälsovård Irak 2008 Aktier och Lån Medica Synergie Sjukhus Hälsovård Indien 2013 Aktier Mekong Building Materials Avfallsåtervinning Miljö Vietnam 2013 Lån Mint II Fond Olika sektorer Ryssland 2004 Aktier Nairobi Womens Hospital Sjukhus Hälsovård Kenya 2013 Aktier Nordrus Hotel Hotell Infrastruktur Ryssland 2003 Aktier Norsad Finance Kreditinstitut Finans Afrika 2012 Aktier Ontur International Hamn Infrastruktur Uruguay 2005 Aktier Phoenix Basra Co. Ltd Antikorrosionsbehandling Industri Irak 2012 Aktier Pieno Zvaigzdes Mejeri Jordbruk Litauen 2001 Aktier Polygenta Textilindustri Industri Indien 2009 Lån Prestando Fordonsindustri Industri Kina 2007 Aktier och Lån Quanadeel Al Rafidain Komponenter Industri Irak 2010 Aktier och Lån Radisson Blu Ulaanbaatar Hotell Infrastruktur Mongoliet 2010 Aktier Radisson Emerald Hotell Infrastruktur Etiopien 2008 Aktier och Lån Addis Hotels Radisson Nairobi Hotell Infrastruktur Kenya 2008 Aktier och Lån Raffia Tillverkning cementsäckar Industri Afrika 2005 Aktier, Lån och Garantier Recupero Aluminiumåtervinning Miljö Kina 2007 Aktier och Lån Sacombank Bank Finans Vietnam 2011 Lån Sanghi Industries Värmekraftverk Energi Indien 2007 Lån Sichuan Investment Fund Fond Olika sektorer Kina 2001 Aktier Small Enterprise Foundation Microfinans Institution Finans Sydafrika 2013 Lån Swedmilk Makedonija Mejeri Jordbruk Makedonien 2006 Lån TBC Bank Bank Finans Georgien 2013 Lån Timsales Tegelbruk Industri Kenya 2013 Aktier Troll Barnmöbler Konsument- Lettland 2004 Aktier produkter UAP Försäkringsbolag Finans Kenya 2012 Aktier Vireo Förnybar energi Energi Vitryssland 2012 Lån VMG Industry Träindustri Industri Vitryssland 2011 Lån **) Inom ramen för ICCF finansieras sammanlagt 6 projekt s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 109

B I L AG A 2 : S W E D PA R T N E R S H I P UNDER 2013 BESLUTADE LÅN

NAMN

LAND VERKSAMHET

SAMARBETE

Scanreco Industrielektr. AB

Kina

Tillverkning av elkontrollapparater

Dotterbolag

Axjo Plastic AB

Kina

Tillverkning av plastförpackningar

Leverantör

Avantime Group AB

Kina IT-Konsulter

Leverantör

Systems Verification

Bosnien Dataprogrammering

Dotterbolag

TJB Försäljning AB

Kina

Försäljning av byggkomponenter

Leverantör

CJ Automotive AB

Kina

Tillverkning av delar till motorfordon

Dotterbolag

Precio Systemutveckling AB Vietnam IT-Konsulter

Dotterbolag

Suitopia Scandinavia AB

Vietnam Textilindustri

Dotterbolag

Agellis Group AB

Indien

Tillverkning av mätinstrument

Distributör

RTI Electronics, Indien

Indien

Elektronik, mätutrustning

Distributör

Partex Marking Systems AB

Indien

Elektronikkomponenter, märksystem

Dotterbolag

Predire Testcenter AB

Kina

Teknikprovning och analys

Dotterbolag

Investkonsult Sweden AB

Indien

Maskinmäklare non-woven och hygienartiklar

Joint-venture

Petersen Machinery Sweden AB

Kina

Tillverkning och försäljning av plåtbearbetningsmaskiner

Dotterbolag

Shop Service Center i Lerum AB Kina

Butiksinredning

Dotterbolag

Hammar Maskin AB

Vietnam

Tillverkning av sidlastare

Dotterbolag

Thoreb AB

Colombia

Tillverkning av kommunikationsutrustning

Distributör

Talurit AB

Kina

Verkstadsindustri, maskin- och komponenttillverkning

Dotterbolag

Daymaker AB

Ukraina

Tjänster avseende kundupplevelser i butiker

Dotterbolag

IST Intern Software Techn. AB Kina

Dataprogrammering

Dotterbolag

R.S. Biokosmetik Syd AB

Serbien

Organisk hudvård

Distributör

Gaia Leadership AB

Kina Konsultverksamhet

Dotterbolag

ASFT Industries AB

Kina

Tillverkning av specialmaskiner

Distributör

Miljö & Processteknik

Kina

Teknisk konsultverksamhet

Distributör

Widespace AB

Bangladesh Mobil annonsering

Dotterbolag

KG Spennare AB

Kina

Tillverkning av portabla displays

Dotterbolag

Fameco Group AB

Kina

Handel och tillverkning av fästelement

Dotterbolag

110 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

B I L AG A 3 : T E K N I S K A S S I S TA N S, TA- L I S TA , P R OJ E K T 2 0 1 3

REGION

AKTIVITET

Afrika

Konsultuppdrag för Sjukhus Kvalitetshöjande insats 820085 kvalitetssäkring

Afrika Framtagandet av säkerhetsrutiner Alla regioner

SEKTOR

Handel

TYP AV TA-MEDEL

Kvalitetshöjande insats

PROJEKTNR PROJEKTNAMN

820061

Konsultuppdrag för Alla sektorer Kvalitetshöjande instats förlängning ESG-revisorer

Addis Cardiac Hospital, Docent Wiklund Deacons Kenya Ltd Förlängning av beslut 6/2012

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 111

B I L AG A 4 : F Ö R KO R T N I N G A R O C H F Ö R K L A R A D E O R D

ACH…………………………………Addis Cardiac Hospital ADB…………………………………African Development Bank BIO……………………………………Belgiens DFI (liksom SBI) BNI……………………………………Bruttonationalinkomst BNP…………………………………Bruttonationalprodukt BRIC-länderna………………Brasilien, Ryssland, Indien, Kina CC……………………………………Concept Clearance CDC …………………………………UK:s DFI CDM…………………………………Clean Development Mechanism Civilsamhället……………… Det civila samhället är den del av samhället där människor hjälper varandra utan inblandning av staten Code of Conduct……………Uppförandekod COFIDES………………………… Spaniens DFICOP Communication on progress CO2…………………………………Koldioxid CSR……………………………………Corporate Social Responsibility DAC…………………………………Development Assistance Committee DD……………………………………Due Diligence DEG…………………………………Tysklands DFI DFI……………………………………Development Finance Institution DOTS……………………………… Development Outcome Tracking ­System EDFI………………………………… European Development Finance ­Institutions EFP……………………………………European Financing Partners EIB……………………………………European Investment Bank EKN…………………………………Exportkreditnämnden ERP-system……………………Enterprise Resource Planning ESG……………………………………Environmental, Social, Governance ESHIA……………………………… Environmental, Social, Health Impact Assessment FAR…………………………………… Föreningen för revisionsbyråbranschen FAO…………………………………Food and Agriculture Organization FINNFUND……………………Finlands DFI FMO…………………………………Hollands DFI FN……………………………………Förenta Nationerna GRI……………………………………Global Reporting Initiative GVRC………………………………Gender Violence Recovery Centre HACCP…………………………… Hazard analysis and critical control points, livsmedelsnorm HBTQ……………………………… Homosexuella, bisexuella, ­transpersoner och queer HR…………………………………… Human Relations alternativt Human Rights ICT…………………………………… Information Communication ­Technology IFC……………………………………International Finance Corporation IFU……………………………………Danmarks DFI ILO…………………………………… International Labour Organization, Internationella arbetsorganisationen IM………………………………………Investment Manager IMF…………………………………… International Monetary Fund (Internationella Valutafonden) IIRC………………………………… International Integrated Reporting Council 112 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

<IR>……………………………………Integrated Reporting ISO……………………………………International Standards Organization ISO 9001…………………………Certifierbart kvalitetsledningssystem ISO 14001………………………Certifierbart miljöledningssystem Mezzaninfinansiering…… En finansieringsform som ligger mellan aktiekapital och lån MSEK………………………………Miljoner svenska kronor MUSD………………………………Miljoner US Dollar MW……………………………………Megawatt Nasdaq OMX Nordic…… National Association of Securities Dealers Automated Quotations, är en helt elektroniskt baserad börs NMC…………………………………Näringslivets miljöchefer NORFUND………………………Norges DFI NWH…………………………………Nairobi Women’s Hospital OECD……………………………… Organisation for Economic ­Co-operation and Development, ­organisationen för ekonomiskt ­samarbete och utveckling OeEB…………………………………Österrikes DFI OFC…………………………………Offshore Financial Center OHSAS…………………………… Occupational Health and Safety ­Assessment Standard PGU…………………………………Sveriges Politik för Global Utveckling PRI……………………………………Principles for Responsible Investment PROPARCO……………………Frankrikes DFI RSB…………………………………… The Roundtable on Sustainable ­Biomaterials SA………………………………………Social Accountability SADC……………………………… Southern African Development Community SAREC…………………………… Swedish Agency for Research Cooperation with Developing Countries SBI……………………………………Belgiens DFI (liksom BIO) SEF……………………………………Small Enterprise Foundation SEK……………………………………Svenska kronor SEK……………………………………Svensk Exportkredit Sida…………………………………… Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete SIFEM………………………………Schweiz DFI SIMEST……………………………Italiens DFI SME…………………………………Small and Medium sized Enterprises SOFID………………………………Portugals DFI SRHR……………………………… Sexuell och reproduktiv hälsa och ­rättigheter SSA……………………………………Sub-Sahara Africa (Afrika söder om Sahara) TA………………………………………Teknisk Assisstans UD……………………………………Utrikesdepartementet UN GC………………………………United Nations Global Compact UN PRI…………………………… United Nations Principles for ­Responsible Investment USD…………………………………US Dollar VD……………………………………Verkställande Direktör WHO…………………………………World Health Organization

FRAMTIDSPERSPEKTIV CLAES EKSTRÖM SWEDFUNDS STYRELSEORDFÖRANDE

”Nu står vi mitt i händelsernas centrum” Vilken är Swedfunds roll i framtiden? kunskap om hållbarhetsfrågor och är idag – Afrikas röst har blivit starkare och talar nu ledande inom ESG. Det har lett till att vi har om behov av långsiktiga och hållbara invesblivit en attraktiv partner för många företag teringar för att bygga välstånd och reducera att vända sig till när man vill ha vägledning fattigdom. Människor vill ha jobb och stater eller påbörja samarbeten för hållbara investebehöver skatteintäkter för att kunna bygga ringar i utvecklingsländer. infrastruktur och annan samhällsservice som skolor och Vilken är er största sjukhus. Många av länderna ­utmaning? på den afrikanska kontinen– Det finns ett dilemma i ten har kommit långt, andra Swedfunds uppdrag, eftersom har bara hunnit ett par steg vi är ombedda att ta risker på vägen och behöver nu stöd genom att investera i svåra för att kunna fortsätta sin miljöer och bygga långsikutvecklingsresa. Här kan vi tigt hållbara och bärkraftiga bidra med 30 års erfaren­het företag. Men till och med våra av investeringar på ekonotidigare värsta kritiker ser miskt riskfyllda mark­nader. nu att vi har en viktig roll att Det är Swedfunds roll, nu och fylla. Vår relevans bygger på i framtiden, att arbeta för fatatt vi har en bra relation med tigdomsminskning genom att ”MEN TILL OCH MED alla våra intressenter, som vi investera där ingen annan tar de senaste åren har ökat samVÅRA TIDIGARE risken. I och med det kan vi arbetet och dialogen med. ­VÄRSTA KRITIKER­ också ställa hårda krav på att företagen vi investerar i möter SER NU ATT VI HAR Vad blir nästa steg? våra ESG-policyer.

EN ­VIKTIG ROLL ATT – Eftersom Swedfund har haft låg profil under alla år behöFYLLA.” Hur har er roll förändrats ver vi nu i större utsträckfrån starten fram till idag? ning delta i debatten. Vi ska fortsätta bygga – Vi har gått från att vara en udda fågel i allianser och har redan nu en vital dialog med biståndsvärlden till att nu stå mitt i händelmånga stora svenska företag, bland annat Scasernas centrum. Tidigare låg fokus på tradinia. Samarbetet med frivilliga organisationer tionellt gåvobistånd och idag pratar alla om i civilsamhället behöver också öka. Vi märker private partnership och impact investing. att det finns stor nyfikenhet för vår verksamSwedfund har en ny uppgraderad strategi och het och med all vår erfarenhet och kunskap en ny kompetent ledning. Vi har också byggt står vi väl rustade för framtiden.

s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 113

F OTO S A M I R S O U DA

Claes Ekström

Pernilla Bard

Stefan Isaksson

Bengt Kvarnbäck

114 | s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3

Renée Andersson

Per Östensson

Björn Börjesson

STYRELSE

CLAES EKSTRÖM, ORDFÖRANDE

Född: 1958 Styrelsemedlem sedan: 2008 Utbildning: Civilingenjör, Chalmers; kandidatexamen ekonomi samt juridikstudier vid Göteborgs universitet.

Nuvarande befattning: Partner, Altor Equity Partners. Övriga styrelseuppdrag: Northstar (ordförande), Papyrus (ordförande), Max Matthiessen (ordförande), Orchid Orthopedic Solutions (ledamot), Norsk Gjenvinning (ledamot) samt flera non-profit engagemang; Mentor (drogförebyggande), Karolinska Institutet, Stella och Worldchildren Prize.

PERNILLA BARD, LEDAMOT

Född: 1967 Styrelsemedlem sedan: 2012 Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.

Nuvarande befattning: Grundare av och verksamhetschef på Social Initiative. Övriga styrelseuppdrag: Social Initiative Norden AB. STEFAN ISAKSSON, LEDAMOT

Född: 1963 Styrelsemedlem sedan: 2013 Utbildning: Ekonomexamen, Uppsala universitet, MSc London School of Economics.

Nuvarande befattning: Ämnesråd, chef för gruppen för policy och analys, UD-USTYR.

BENGT KVARNBÄCK , LEDAMOT

Född: 1945 Styrelsemedlem sedan: 2012 Utbildning: Bergsingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan (1970).

Nuvarande befattning: Industrial Advisor, Altor Equity Partners. Övriga styrelseuppdrag: Ålö AB (ordförande), Q-Matic AB, Atlas Copco South Africa (Pty) Ltd (ordförande).

Tidigare styrelseuppdrag: Nimbus Boats Holding AB, Relacom AB, Dynapac AB, Volvo Penta AB, Kalmar Industries AB, Industriförvaltnings AB Kinnevik, Invik AB, Korsnäs, AB, Atlas Copco Airpower BV (Belgien), ett stort antal bolag inom Atlas Copco-koncernen, m.fl.

RENÉE ANDERSSON, LEDAMOT

Född: 1947 Styrelsemedlem sedan: 2012 Utbildning: Läkarsekreterare och autodidakt.

Nuvarande befattning: Etik- och miljöansvarig på Indiska Magasinet AB, Hedersdoktor vid Lunds Tekniska Högskola. Övriga styrelseuppdrag: Ingår i Styrgruppen i Sweden Textile Water Initiative. Roburs Etiska Råd, Swedbank (ledamot), Blichta-föreningen, leprabyn i Addis Abeba, Etiopien/ Sverige (ledamot o kassör).

Tidigare styrelseuppdrag: Rådet för Näringsliv och Utveckling (2010– 2012), GLP-skolan, Dhaka, Bangladesh (ordförande 1994–1998), SvenskJemenistiska föreningen (ledamot 1992–1994), Svensk-Etiopiska föreningen (ledamot och redaktionsråd 1992–1994), Adoptionscentrum (ledamot 1979–1984).

PER ÖSTENSSON, LEDAMOT

Född: 1959 Styrelsemedlem sedan: 2010 Utbildning: Tekniskt Gymnasium Bygg, Civilekonom Handelshögskolan.

Nuvarande befattning: Ämnesråd, Finansdepartementet.

Tidigare styrelseuppdrag: Nefco, Svensk Exportkredit (SEK).

BJÖRN BÖRJESSON, LEDAMOT

Född: 1951 Styrelsemedlem sedan: 2012 Utbildning: Jur. kand.

Nuvarande befattning: Egen konsultverksamhet. Övriga styrelseuppdrag: Tredje APfonden (vice ordförande), ledamot i Åke Wibergs stiftelse.

Tidigare styrelseuppdrag: Ordförande i UC AB, Dotterbolag i Handelsbanks-koncernen samt styrelseordförande i Kommuninvest.

LEDNING ANNA RYOT T Managing Director, 08-725 9407 EVA-MARIE ANDERSSON

Chief Legal Counsel, 08-725 9405 ANDERS CRAF T

Director Investment Operations, 08-725 9418 NICLAS DÜRING

Portfolio Director, 08-725 9428 KARIN ISAKSSON

Director Business Development, 08-725 9421 ELISABETH MAT TISSON

Director Finance and Administration, 08-725 9404 KAI SUNDSTRÖM

Director of Communications, 08-725 9417 s w e d f u n d s i n t e g r e r a d e r e d o v i s n i n g 2 0 1 3 | 115

SW E D F U N D I N T E R N AT I O N A L A B S V E AVÄG E N 24– 26 • B OX 3286 • 103 65 S TO C K H O L M T E L : 08-725 94 00 • FA X : 08-20 30 93 W W W. S W E D F U N D. S E