Kyrkbacken mars 2021

kyrkbacken församlingstidning för vreta kloster, ljungsbro, stjärnorp, ljung och flistad

tema att vara kyrka

nr 1 2021

Historia på kyrkogården

stenhuggaren och regementstrumpetaren peter hultsten

Se sidan 6

Min vardag i församlingen

Följ kamrer Ninni en "vanlig" vecka

bärarlag

- ett gammalt & hedervärt uppdrag Läs mer på sidan 12

tema att vara kyrka

att det också för mig finns ett hopp om liv efter döden

Påsken i våra kyrkor När detta nummer av Kyrkbacken delas ut kommer vi snart att fira påsk.

När vi förra påsken fick fira på ett annat sätt än vi var vana vid, tänkte jag nog att, nästa år, då blir det i alla fall som vanligt. Där är vi inte nu – måste jag konstatera. Dock är planen att vi skall fira gudstjänster i våra kyrkor i påsk.

Vi kommer att vara få vid varje tillfälle, men det blir många tillfällen och därmed hoppas jag att många skall få möjlighet att fira påsk i våra kyrkor.

Nu har vi förmånen att fokusera på det allra mest centrala i vår tro: Herren Jesus – och hans ärorika död och segerrika uppståndelse. I bibel2 1/2021 kyrkbacken

Emil Stenhammar

Foto: Katarina Sandström Blyme

läsningar, predikan, psalmer och musik är det meningen att vi skall få hjälp med detta fokus och dessutom kunna stava på det hisnande att allt detta som hände då med Jesus, det har att göra med mig idag.

Jag tycker att dessa dagar i kyrkan är de värdefullaste på hela året.

Läs gärna hela psalmen 458 sakta som egen förberedelse inför påskfirandet. Här vers 4-5:

Det finns en psalm som jag gärna återvänder till och som jag flera gånger skickat med verser ur vid någons begravning. Det är en riktigt kärv, gammal psalm, som hör till långfredagens kväll, till gravläggningsgudstjänsten. Jag tycker att de enkla verserna på sitt rättframma sätt lyckas knyta ihop Jesu död med min död, hans uppståndelse med att det också för mig finns ett hopp om liv efter döden.

Vi tackar dig, o Jesus kär, som oss igenom döden bär.

"I graven läggs till sist min kropp, men det kan ej slå ner mitt hopp.

För döden är jag inte rädd, ty graven var en gång din bädd.

Se, gravens mörka port blir ljus, en ingång till vår Faders hus."

Guds frid och välsignelse.

Emil Stenhammar kyrkoherde Vreta klosters församling

1

Vackra detaljer

kontakt Församlingsexpeditionen

i vilken av församlingens kyrkor hittar du dessa detaljer?

Se svar nedan. Foto: Jonas Sällberg

2

Telefon- och öppettider: Helgfri måndag, tisdag och torsdag 9.30-11.30 och 13.00-15.00.

Postadress: Vreta klosters församling, Box 64, 585 07 Ljungsbro Besöksadress: Löjtnantsgatan 1, Ljungsbro Telefon: 013-636 58 E-post: vretaklosters.forsamling @svenskakyrkan.se Hemsida: svenskakyrkan.se/vretakloster Facebook: Vreta klosters församling Instagram: @svkyrkan_vretakloster Kyrkoherde Emil Stenhammar Präster Magnus Fröhler Ingrid Holmgren Joakim Hultén Sebastian Söderberg

3

Diakon Britta Karlsson

013-638 72 013-666 74 013-23 32 12 013-622 04 0761-04 41 20 0722-36 50 54

Kyrkomusiker Kristin Stenberg Karin Alinder Lisbeth Christiansson Mark Falsjö

5

Barn och ungdom Sara Skoog Annie Wernersson 0761-06 55 83 Zacharias Järphed Lindberg 0738-02 08 21 Kyrkokamrer Ninni Halldin

4

013-636 21 013-680 86 013-680 85 013-23 32 11

013-655 37

Ekonomiassistent, gravfrågor Gunilla Lundgren 013-636 59 Administratör Kristin Strand

013-636 58

Kommunikatör Anette Steen

013-23 32 10

IT Jens Lagnestam

013-680 37

Vaktmästeriet 013-600 65 (Säkrast mån-fre 11.30-12.00) Ansvarig vaktmästeriet Thomas Mårtensson 013-680 49 Rätt svar.1 Stjärnorps kyrka, 2 Allhelgonakyrkan, 3 Ljungs kyrka 4 Vreta klosters kyrka 5 Flistads kyrka

kyrkbacken nr 1-2021 Kyrkbacken ges ut av Svenska kyrkan i Vreta klosters församling och utkommer med fyra nummer per år. upplaga 5000 ex. Tidningen kan också skickas till din e-post som pdf. ansvarig utgivare: Magnus Fröhler formgivning: Anette Steen

Ljungsbro café & second hand 013-682 00 Marie Magdesjö

tryckt av LTAB, Linköping omslagsbild: Ravi Patel/Unslpash. Lilla bilden: Anette Steen redaktionskommitté: Bulle Davidsson, Kristina Öhman, Annie Wernersson, Emil Stenhammar, Magnus Fröhler och Anette Steen.

Nästa nummer av Kyrkbacken kommer ut i slutet av maj.

1/2021 kyrkbacken

3

Ett år med pandemin Nu har vi alla levt i en tid och står fortfarande kvar i en tid som kräver mycket av oss på alla sätt och vis. I Kyrkbacken nr 2 2020 som gavs ut ungefär vid denna tid skrev jag under rubriken Gudstjänst i krisens tid.

Tiden led och så kom vi att gå mot advent och då hade vi att återigen ta ännu ett steg i en riktning som ingen någonsin kunnat tro för något år sedan. Skärpta riktlinjer som tydligt larmade om att strikt och skärpt distansering är enda vägen att gå intill dess vaccin är att tillgå. Statsministern sa med skärpa till hela vårt folk: Stanna hemma, träffa bara dem du delar tak med, gör endast livsviktiga besök så som att handla, uppsöka läkare, hämta ut recept och liknande.

Allt i ett enda välmenande och livsviktigt syfte – att värna livet.

Vi kan givetvis med full rätt tycka olika och tro olika avseende allt rörande denna pandemi. Jag önskar dock att vi alla åtminstone kan acceptera och tro att allt som gjorts, alla råd som getts, alla beslut som tagits, alla konsekvenser det gett, att allt detta har haft som enda syfte, att rädda och värna liv. När jag i skrivande stund via Nyheterna nås av en genomförd demonstration med uppemot 500 deltagande mot myndigheternas restriktioner, med våldsamheter där fler skadats, blir jag ledsen och oroad. När jag sedan återigen en dag senare hör via Nyheterna att organisatören, trots våldsamheter och lagbrott, planerar för flera kommande liknande demonstrationer blir jag heligt vred. Givetvis har felaktiga beslut tagits, dåliga och oklara råd getts. Beslut tagits som inte gillats av alla och så vidare. Vi har tolkat olika och handlat olika men återigen, vi får inte tro att något av allt detta har gjorts för att vilja skada någon eller något annat än viruset Covid 19 i alla dess mutationer. Vi värnar och tillämpar vår demokrati när vi följer de lagar, restriktioner och råd våra folkvalda slår fast utifrån myndigheternas expertis inom området.

Vi tillämpar lagliga demonstrationer, opinionsbildning genom det talade

4 1/2021 kyrkbacken

och skrivna ordet men vi gör det inte genom våldsamheter och brytandet av lagar som vill värna livet. Det är min bestämda uppfattning.

Vi har som vi vet under ett bra tag ställt in i princip alla våra fysiska gudstjänster och verksamheter. Detta är och har varit en mycket smärtsam upplevelse för många (mig själv inräknad) då gudstjänsten och våra alla slags övriga relationer betyder så mycket på så många olika plan. Det är relation med Gud, sig själv och andra.

Det är tro, det är hopp och det är kärlek. Det är sorg, det är minnen och en god ”livgivande” vana. Det

är det vi är – Kyrka, Kristi kropp.

Varken mer, varken mindre. För att vi under ett tag inte har samlats till gemensam gudstjänst så har vi inte vänt Gud ryggen och Gud har inte vänt oss ryggen. Vi är åtskilda men inte skilda. Allt med hoppet för handen om att en dag, snart nog, åter kunna komma samman utan restriktioner och återigen dela det fysiska rummet i den ordinarie gudstjänsten och all annan gemenskap.

Jag vill också lyfta fram att under hela denna tid har vi som Kyrka gjort och gör det vi inte kan låta vara ogjort, som vi inte ska skjuta på så långt vi bara förmår. Det som Kyrkan allt sedan den grundades har att göra som sina särskilda uppdrag. Allt det där som hela tiden sker, oavsett allt annat som sker. Vi sörjer och begraver våra avlidna och vi firar begravningsgudstjänst. Vi döper och viger där det inte är rådigt att skjuta på.

Vi utövar själavård och vi firar gudstjänst och andakt via sociala medier.

Vi ringer söndagligen i kyrkklockan och ber. Samtalet med Gud, bönen lever, kanske än mer nu, där hemmavid och var helst vi är. Guds ord läses och vi sjunger psalmer på vår kammare.

Vi gråter, vi ler och vi dricker en tår.

Jag skrev också följande i KB nr 2 2020 vilket jag nu även detta år vill skriva:

är glädje, en del av livet och det är liv som söndagligen ger oss hoppets gåva, Påskens gåva – om evigt Liv. Detta har dock gjorts med ett enda syfte, att vi som Kyrka under ett ordentligt tag gör så mycket vi bara kan för att på så vis bidra med det vi kan för att minska smittan, sjukdom, lidande och död. Vi kan inte som Kyrka göra något åt allt det andra som sker i samhället annat än det vi kan göra på vårt individuella plan. Detta kunde vi som Kyrka dock göra och det gjorde vi.

…Vi söker en normalitet så långt det går utan att vara våghalsiga eller dumdristiga i det för oss nu onormala livsläget. Vi gör det i tro på vikten av att fortsätta hålla i och hålla ut på alla plan utifrån och i detta tillstånd, som vi inte vill befinna oss i men som vi ändå gör. Vi får tro, lita till och ta emot hoppet, hämta mod och kraft, i och genom Guds Ord, att allt har sin tid. Också detta!

I allt detta som vi stått i och står i och kommer att stå i måste vi också komma ihåg och tydliggöra för oss själva och varandra att vi fortfarande

Guds frid och allt gott!

Gud vi ber, låt viruset Covid 19 upphöra med sin existens!

Magnus Fröhler Komminister

Det tända ljuset är hoppet Text: Sara Skoog

För några nummer sedan kunde man i Kyrkbacken läsa en text om mörkret. Om den svarta pärlan i frälsarkransen och om hur den och det mörka i tillvaron kan fungera som en spegel. Som en spegel som ger extra djup, glans och lyster åt de andra pärlorna eller delarna av livet.

Föga anade någon av oss då, innan pandemin satte sina klor i vår samtid, hur mycket av det där mörkret som skulle läggas på oss. Hur totalt överbelamrade somliga av oss skulle bli av det och hur påtaglig den svarta pärlan skulle bli för många av oss.

Det svarta i frälsarkransen, och i tillvaron, blev till mycket sorg, rädsla och kompakt ensamhet som för vissa gick att hantera och för andra blev övermäktig.

Men vad nu? Står jag inte längre vid påståendet att mörkret behövs för att vi ska kunna se det sprött ljusa, det glada färggranna och det djupt bekymmerslösa? Jo, det gör

jag. Trots att jag med hela mitt jag skulle önska motsatsen tror jag fortfarande på att själen behöver sin spegel, sin svärta och sitt mörker.

Jag tror att ingens liv kan levas med bara goda dagar och jag tror fortfarande att berättelsen om Bröderna Lejonhjärta inte varit så kusligt verklighetstrogen om Astrid Lindgren bara låtit Skorpan och Jonatan vandra runt i en dal fylld med tusentals körsbärsblommor, utan hotet från mörkrets krafter.

Men, med det sagt, lika mycket som den svarta pärlan hör hemma i frälsarkransen, och i våra liv, så gör ljuset det. Utan ljuset – ingenting.

För det räcker inte med svarta speglar som förstärker och visar på värmen i den röda färgen hos kärlekspärlorna, om själva kärleken uteblir.

Utan ljuset – ingen spegelbild och då blir den svarta spegeln värdelös. Den djupa glansen i bekymmerslöshetens blå färg mattas om bekymmer fyller livet med enbart svärta, och om

ljuset inte får tränga igenom någonstans tappar det oskuldsfulla i doppärlan sin vita sprödhet.

Det är sant att mörkret förlorar varje kamp mot ett ljus, varje gång, men det är också sant att ett liv, möjligheten att få uppleva frälsarkransens alla färger, förutsätter att ljuset tänds. Att något eller någon är envis nog att ta upp pärlorna till ytan, att någon kämpar för att hjälpa ljuset att tränga fram i tillvaron och därmed ger kärleken och gemenskapen möjlighet att blomstra åtminstone någonstans, i någon vrå.

Det tända ljuset är hoppet, hoppet om att det finns en framtid, ett liv, en förändring, en annan sorts tillvaro.

Det handlar om att vi som samhälle, som kyrka och som medmänniskor tar ansvar för ljuset. Att vi ser till att tända ljus där det behövs, att vi lyser upp mörkret, och ger alla människor en möjlighet och en ordentlig orsak att orka fortsätta kämpa – ett hopp om livet.

vill du titta på digitala andakter?

Varje fredag släpps nya digitala andakter från församlingen, inspelningarna görs i församlingens olika kyrkor.

På onsdagar kl 9 sänds en liveandakt.

Du kan se de andakterna på vår Facebook- och hemsida.

Obs! Församlingens digitala program kan komma att ändras från vecka till vecka.

hemsida: www.svenskakyrkan.se/vretakloster facebook: svenska kyrkan i vreta kloster instagram: svkyrkan_vretakloster

Följ oss på sociala medier!

1/2021 kyrkbacken

5

historia på kyrkogården

stenhuggaren & regementstrumpetaren

Peter Hultsten Bild och text: Arne Karlsson

Här i Vreta kloster finns det många spår efter tidigare kalkstensbrott.

Några av de platserna är Ekbacken, Berg och Drabbisdal.

I tusen år har man brutit kalksten på dessa platser. Där har också funnits kalkugnar, där de brände kalksten för att få fram ett bindemedel som användes vid uppförandet av stenbyggnader och putsade fasader.

I anslutning till kalkstensbrotten i Vreta kom det att etablera sig en grupp skickliga stenhuggare, de förmedlade sin kunskap från generation till generation.

Stenhuggarna har tillverkat de tidigkristna gravmonumenten från 1000talet. Kyrkan, klostret och alla tillhörande hus på 1100- och 1200talet byggdes av kalksten. Likaså kvarnstenar och gravstenar långt in på 1800-talet.

När domkyrkan i Linköping byggdes hämtades kalkstenen från Vreta.

Men också vid Göra kanals tillkomst hade man nytta av kalkstenen, vid Heda kan du fortfarande se rester av kalkugnar.

En av dessa duktiga stenhuggare var Peter Hultsten, han föddes år 1743 i Krokek.

På Peters gravsten kan du läsa att han var stenhuggare men också regementstrumpetare vid Östgöta infanteriregemente mellan åren 1766 och 1793.

Som ung kom Peter Hultsten med sin familj till Vreta kloster och Gråsshagen, ett torp tillhörande Kungsbro.

År 1770 gifte Peter sig med Maria Carlsdotter Busk. Tillsammans fick de sex barn. Familjen bosatte sig så efter en tid vid stenbrottet på Bergs ägor.

Peter har med stor sannolikhet varit med vid byggandet av nuvarande tornet på Vreta klosters kyrka 1764, likaså vid uppförandet av Likporten vid kyrkogården. Likporten färdigställdes innan han dog 1799, endast 56 år gammal.

Peters gravsten har tillverkats och bekostats av hans bror Erik Hultsten, som var stenhuggare i Ljung. Gravstenen är av röd kalksten, som var ett populärt val vid denna tid. Den röda kalkstenen fanns att bryta vid Knivinge Backgård och vid Lyckhem i Ljung. Kalkstenen i Vreta är grå till färgen.

På Peter Hultstens gravsten står: WANDRINGSMAN. LÄR ATT DÖ. MEDAN DU LEFVER.

är du historieintresserad?

Under våren kommer det att sättas upp informationstavlor vid byggnaderna i Vreta klosters kyrkby, liksom vid kulturgravarna på Ljungs, Stjärnorps och Flistads kyrkogårdar.

6

6 1/2021 kyrkbacken 4/2020 kyrkbacken

Vid ett antal kulturgravar på Vreta klosters kyrkogård finns redan flera sådana tavlor, där man kan läsa om spännande livsöden.

Ny ägare & ny profil!

Foto: bbc creative

Förskolan i nya händer Hansgården förskola drivs inte längre av Vreta klosters församling.

I januari såldes verksamheten till Gina Remius och Nilufar Shahilof Ratabad. Gina driver sedan tidigare förskolan Ugglan i Tallboda, där Nilufar är biträdande rektor.

– Samarbetet med kyrkan har varit väldigt bra, säger Gina Remius till Kyrkbacken. Båda parter har varit angelägna om en bra och smidig övergång.

när det gäller hälsa och klimat, men även ur sociala och ekonomiska aspekter. I höst ska alla pedagoger få utbildning för att kunna jobba med hållbarhet i barngruppen.

Kommer inriktningen på förskolan att förändras?

Både församlingen och de nya ägarna är nöjda med affären, som gör att förskolan kan finnas kvar. Det fanns annars risk för stängning.

– Ja, säger Gina. Den kristna profilen försvinner, till exempel slutar vi med bordsbön. Vi kommer i stället att arbeta mycket med hållbarhet

Antalet barn kommer att öka från nuvarande 26 till i första hand 30.

Det blir möjligt genom att församlingen, som nu är hyresvärd, förbättrar ventilationen och utemiljön.

Bulle Davidsson

kyrkovalet hösten 2021 ”Kyrkan mitt i byn” brukar det heta. Vad betyder det, mer än att kyrkan oftast ligger centralt? Ett sätt att tolka uttrycket är att kyrkan ska vara tillgänglig för alla och till för alla. Då handlar det inte bara om själva kyrkobyggnaden, utan om oss alla i församlingen.

Alla som har fyllt 16 år och är medlemmar i Svenska kyrkan kan vara med och påverka i församlingen. Precis som vi går till val till riksdag, regioner och kommuner kan vi delta i kyrkovalet, som hålls vart fjärde år. Den 19 september i höst är det dags.

Då väljer vi våra företrädare i Vreta klosters församling. Den omfattar Vreta kloster, Ljungsbro, Flistad, Ljung och Stjärnorp. I politiska val finns flera olika partilistor att rösta på, men här i Vreta klosters församling finns bara en lista, med namnet Levande församling.

I kyrkovalet kallas en sådan lista med namn att rösta på för en nomineringsgrupp.

Lokalt väljer vi till kyrkofullmäktige. De i sin tur utser ledamöter i kyrkoråd och utskott som jobbar med olika frågor, till exempel ekonomi, fastigheter och anställningar.

Vi tillhör också en regional organisation, Linköpings stift. Det omfattas också av kyrkovalet, där det gäller att rösta på ledamöter till stiftsfullmäktige.

Vid valet 19 september kan vi även rösta på vilka ledamöter vi vill se i Svenska kyrkan högsta beslutande organ, Kyrkomötet.

I god tid före valet kommer mer information från din församling. Se även svenskakyrkan.se.

Bulle Davidsson 1/2021 kyrkbacken 7

följ församlingens kamrer

Ninni

under en vecka

Text och foto: Anette Steen

ninni halldin roligast med min tjänst: Omväxlande, utvecklande, att arbetet går i årscykler, utmanande, att få bidra till att förvalta kyrkans medel på bästa sätt och bevarandet av vårt kulturarv.

Som kamrer ansvarar jag för ekonomisk förvaltning, redovisning och finansiella frågor. Tillsammans med förste vaktmästare Thomas Mårtensson ansvarar vi för församlingens fastighetsförvaltning. Jag är ledamot i budgetutskottet och adjungerad i kyrkoråd, fastighetsutskott och valnämnd. Jag är också sekreterare i utskotten och fullmäktige.

Församlingen har ständigt olika projekt igång, just nu bland annat en lokalförsörjningsplan som innebär att vi ser över framtida innehav och behov av fastigheter.

dagligen

uppdaterar mig om världsekonomin, USAs och Sveriges börser. kollar församlingens konton. Alla poster ska bokföras och det är stor rörelse varje dag. Vi har även underkonton samt swishkonton, bland annat kollekt, bokbordsförsäljning, gåvokassa och deltagaravgifter. går igenom min digitala brevlåda.

Jag är ansvarig för vissa konton som jag konterar, jag utanordnar fakturor innan jag skickar fil för betalning till bank. Inkomna fakturor ska passera mig och kyrkoherden innan de skickas för betalning.

8

måndag

Budgetutskottets ordförande Ann-Marie Lind kontaktar mig för förberedelser inför kommande sammanträde, vi skickar ut en kallelse.

Jag har kontakt med fastighetsutskottets ordförande Arne Karlsson.

Vi stämmer löpande av läget, status med våra fastigheter samt kommande arbete med fastigheter.

Ola Mårtenson, kyrkorådets ordförande, kommer till kontoret för ett möte. Vi förbereder ärenden inför nästa kyrkoråd.

Eftermiddagen ägnar jag åt bokslutsarbete, jag går igenom fördelningen av vaktmästarnas arbetstid. Efter årets slut görs en fördelning enligt mall då en del av vaktmästarnas arbetstid ska belasta begravningsverksamheten och en del församlingen. Jag påbörjar arbetet med årsredovisningen.

tisdag

fakta fastigheter

Jag läser igenom ett avtal gällande ny leasingbil. Efter justering ser det bra ut och kan nu skrivas ut och bilen beställas.

5 kyrkor 4 kyrkogårdar 24 övriga byggnader, bl a församlingshem, ekonomibyggnad, hyreshus

Eftermiddagen ägnar jag åt att räkna ut den sänkta arbetsgivaravgiften för personer födda 1998-2002. Jag tar också ut nya bokföringsunderlag och rapporterar till Skatteverket. En tidskrävande arbetsuppgift men viktig, då vi sparar pengar. Detta är nytt för i år.

1/2021 kyrkbacken

onsdag

Arbetslaget har ett digitalt möte på förmiddagen, vi stämmer av läget och får uppdaterad information från vikarierande kyrkoherde Magnus Fröhler.

kan få bidrag från kommunen gällande renoveringen av flyglarna.

Jag tar också kontakt med en antikvarie och vi diskuterar utförande samt utseende.

Jag pratar med Linköpings kommun gällande bygglov eller inte då det gäller omläggning av tak på Prästgården med tillhörande flyglar. Jag undersöker också om vi

Det är en ny månad och medarbetarnas tidrapporter för februari har kommit in. Efter chefs attestering påbörjar jag lönearbetet.

torsdag

Det är viktigt att ligga i fas och ta hand om våra fina och värdefulla kyrkobyggnader samt församlingens övriga fastigheter.

Församlingen följer en vårdoch underhållsplan gällande våra kyrkor för att kunna planera in kommande renoveringskostnader under en tioårsperiod.

För att få underlag till ansökan om KAE (kyrkoantikvarisk ersättning) genomförs idag en rundtur till kyrkorna Vreta kloster, Ljung, Stjärnorp och Flistad. Linköpings stift vill ha in ansökan för bidrag som ska utbetalas 2023 redan nu.

Jag passade på att uppdatera mig om restaureringen av Stjärnorps kyrkomur som pågår just nu. Arbetet löper lugnt och tryggt på.

fredag

Jag arbetar med årsredovisningen, stift ett projekt för att utveckla det är mycket statistik och olika laddinfrastrukturen inom Svenska kyrkan. Församlingen är intresuppgifter som ska hämtas in. serad av att eventuellt installera Jag anmäler mig och förste laddplatser. vaktmästare Thomas Mårtensson På eftermiddagen har jag övertill ett webbinarium som heter Projekt Laddinfrastruktur. För läggning med valnämndens ordatt minska klimatpåverkan från förande Lars-Göran Lindström transporter genomför Linköpings inför kyrkovalet i höst.

Ninni Halldin i full gång med att förbereda ett av veckans möten.

håll koll på vår & facebook& hemsida

lördagsorgel i vreta Förra året genomfördes en serie ”Lördagsorgel i Vreta” kl 17.45 före vespern/helgsmålet på lördagarna. Serien startade i juli och pågick till och med september. Dessa orgelstunder tilldrog sig ett visst intresse som mycket glädjande visade på uppskattning för orgelmusiken.

I år finns tanken att återuppta dessa orgelstunder. Dock – med tanke på pandemin – är allt avhängigt av eventuella restriktioner.

Tanken är att starta lite tidigare i år, kanske redan under våren. Detta beroende på pandemiläget.

Programmen har alltid ett slags ”röd tråd”, exempelvis en viss tonsättare eller något annat som sammanbinder programtanken.

En lördag varje månad planeras att ägnas helt åt den obestridlige mästaren Johann Sebastian Bach.

Midsommardagen 26 juni blir det svensk sommarmusik.

Men, som sagt, allt under förutsättning att pandemiläget så til�låter. Alltså kan i skrivande stund inget säkert utlovas, endast planerna kan presenteras. Håll därför utkik på församlingens hemsida, facebooksida och eventuellt i Corren för mer precist besked under kommande tid i vår.

Förhoppningsvis kan vi säga: VÄLKOMNA till ”Lördagsorgel i Vreta 2021!

Mark Falsjö 1/2021 kyrkbacken 9

med fortsatt anledning av coronavirus covid -19

Påsken i våra kyrkor Detta kommer att gälla tills vidare i Vreta klosters församling från och med Palmsöndagen 2021 gällande offentlig gudstjänst.

Nu lider fastetiden mot sitt slut och vi ser med glädje fram mot Stilla veckan och påskens firande. Från och med Palmsöndagen tar vi små och försiktiga steg i en riktning i enlighet med gällande restriktioner mot att åter samlas till gemensam gudstjänst.

För att vi ska kunna göra det då pandemiläget fortfarande är som det är måste vi förstås vara noggranna och kloka då inget på något sätt är radikalt annorlunda mot nuvarande situation.

Läget är fortfarande ansträngt och smittan smittar.

Vi kommer att fira många olika gudstjänster då vi genom det kan sprida ut vårt gudstjänstfirande över olika dagar, tider och kyrkolokaler. För att ta del av gudstjänstutbudet så hänvisar vi till affischering, kommande predikotur i Corren och vår Hemsida.

Vi kommer att digitalt livesända ett par gudstjänster under påskfirandet. Med fördel kan vi verkligen uppmuntra oss att fira dessa.

Bara för att vi nu öppnar i en mycket begränsad form så innebär det inte att vi alla ska söka komma samman till den fysiska gudstjänsten.

Om allt går som prognoserna ser ut med pandemin, kommer vi under lång tid att behöva ta fortsatt försiktiga steg mot att återigen

få samlas till ett obegränsat och odistanserat gudstjänstfirande.

Vi kommer att hålla nere antalet tjänstgörande och vi finner det rådligt att tillämpa anmälan till församlingsexpeditionen i förväg.

Allt för att söka solidariskt fördela de begränsade platserna om max åtta per gudstjänst.

Du anmäler dig på tel 013-636 58 månd-tisd och torsd kl 9.30-11.30 och 13.30-15.00.

Fredag 26/3 kl 9.30-11.30.

Några av våra gudstjänster kommer eventuellt att sändas digitalt.

Se närmare info på vår hemsida eller ring ett samtal.

Magnus Fröhler Vikarierande kyrkoherde när detta skrivs till och med den 28/3

Annorlunda konfirmandår!

Under hösten och fram till Allhelgonahelgen hann vi med två vanliga gruppträffar med församlingens konfirmander. En gång gick vi till Skarpåsen, grillade korv, hade lite lekar och avslutade med en kort andakt. Den andra träffen gick i musikens tecken.

Vi hann också med en övernattning för varje grupp. Konfirmanderna tillbringade ett dygn i Ljungs församlingshem och kyrka.

Vi pratade, pysslade, åt mat och firade mässa. När restriktionerna ändrades så blev förutsättningarna annorlunda.

Innan jul träffades vi i väldigt små grupper på olika plats och småpratade lite om hur läget var och lite om julen.

10 1/2021 kyrkbacken

I början av januari startade vi ledare i konfirmandgruppen ett instagramkonto riktat till konfirmanderna. Där har vi lagt upp filmer och annan information, bland annat om kyrkoåret och bibeln.

Veckan innan sportlovet kunde vi träffas igen, då besökte vi Vreta klosters kyrka. Vi pratade om döden och firade Askonsdagsandakt.

Det var tänkt att vi skulle ha ännu en övernattning i grupperna vecka 11. Men det får bli en dagsvandring med olika innehåll istället.

Hur våren kommer att se ut för våra konfirmander vet vi inte riktigt. Det vi ledare och konfirmander har fått lära oss under den här tiden med pandemin är att det blir ändringar i programmet.

Annie Wernersson

Foto: Albert Hiller, Ikon

Festernas fest!

Påsken är kyrkans viktigaste högtid, den är festernas fest! Utan påsken hade den stora världsvida kyrkan inte funnits.

på. Han hade varit död när de tog ner honom från korset, och sedan hade hans kropp lagts i en grav som stängts till med en enorm sten.

På skärtorsdagen, när församlingen har firat nattvard, har altaret dukats av. Inga blommor, inga ljus, ingen altarduk. Bara tomt och sorgligt.

Bibeln berättar hur Jesus tillfångatagits efter sin sista måltid, påskmåltiden, som han höll tillsammans med lärjungarna. Dagen efter är en enda lång bedrövelse. Den som så många hade sett som sin räddare, den som de trott skulle stå upp mot ockupationsmakten och befria sitt folk, den gestalten var nu uppspikad på ett kors till allmän beskådan och soldaternas hån. Allt hopp var ute.

Det blev så fruktansvärt fel.

Men så var det i alla fall. Han hade blivit levande igen. Hundratals människor mötte honom efter uppståndelsen, står det i Bibeln.

Ur denna förtvivlans bottenlösa brunn lyfts vi påskdagen upp till en överraskande och omtumlande glädje: Han lever! Men hur kunde det ske? Många tvivlade, inte att undra

Påsken visar att det ljusa och goda kan vinna över det mörka och onda.

Att hoppet kan övervinna tvivlet.

Att hur eländig jag – eller du – än är så finns det förlåtelse och upprättelse.

Liksom de flesta kyrkliga högtider har även påsken en förkristen historia. Den judiska påsken pasach firades, och firas fortfarande, till minne av det judiska folkets räddning ur den egyptiska fångenskapen.

Här i Sverige gör sig kampen mellan ont och gott påmind på olika sätt i våra folkliga seder. Påskeldar och

påsksmällare skulle jaga bort häxorna, som på påskafton var på väg hem från Blåkulla. Att teckna ett kors på ytterdörrarna var ett annat sätt att skydda sig mot det onda. Påskägg och har pyntkycklingar hör ihop med att det efter fastan var fritt fram att äta ägg. Samtidigt hade hönsen börjat värpa igen tack vare vårsolen.

Den egentliga dagen för festernas fest är ju påskdagen, det var då Jesus uppstod från döden. Här firar vi redan på påskafton, vilket härrör från en gammal sed att helgen inträder klockan sex kvällen före.

Vi firar ju julen på julafton, medan kristna i många andra länder gör det på själva juldagen.

När på året den kristna påsken skulle firas bestämdes år 325 på kyrkomötet i Nicaea: Den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Det håller än!

Bulle Davidsson 1/2021 kyrkbacken 11

Bärarlag vid en begravning

D

et jag skriver om nedan kan kanske av någon tyckas vara lite väl påtagligt att skriva om här i tidningen.

Nåväl, så får det vara om det så är. Jag tänker att detta är viktigt att vi också skriver om då det är en viktig del av livet och dess förutsättningar. Livet som är på gott och ont, med glädje och sorg, hand i hand genom livet.

Ett gammalt och hedersamt uppdrag är att vara med och utgöra en del av församlingens Bärarlag.

När en begravningsgudstjänst ska hållas med sänkning av kistan i en grav, en så kallad jordbegravningsgudstjänst, så behövs kistan bäras från kyrkan till graven. Jag vill här påpeka att det vanliga hos oss är att bärarna bär kistan ut från kyrkorummet till en, särskild endast för detta avsedd, vagn som de sedan rullar kistan på fram till graven för att där åter bära kistan den sista biten innan sänkningen i graven. De personer som är med och bär utgör bärarna och tillsammans kallas de för Bärarlaget. Givetvis kan anhöriga till den avlidne vara med och utgöra del av bärarlaget eller helt själva 12

1/2021 kyrkbacken

bära och sänka vid den aktuella begravningsbärningen om man så önskar. Detta lyfter man fram och samråder om med den präst som ska leda begravningsgudstjänsten. Om man nu oavsett skäl inte önskar det, då kommer församlingens bärarlag in och bär och sänker kistan. Här i vår församling har vi inte ett eget bärarlag utan vi har sedan många år oftast använt oss av ett bärarlag från Vikingstad. Och ibland och vilket vi gör just nu så utgör våra kyrkvaktmästare bärarlaget. Det är bra och väl fungerande men det vore fint om vi kan få till ett särskilt bärarlag som enkom har detta hedersamma och så viktiga uppdrag som sitt.

E

n öppen fråga här och nu är att om du tänker att detta skulle jag vilja och kunna, skulle du då vilja ta kontakt så kan vi prata vidare om det? Vi vet redan om några som sagt att de kan tänka sig att vara med men om du inte är en av dem så hör av dig.

Kan jag vara med? Ja, om man tror att man tillsammans med

fem andra orkar bära och sänka en kista, att du kan komma ifrån dagtid då de flesta begravningsgudstjänster är vardagar 11.00, ja då kan man det tänker jag.

Givetvis finns det många andra frågor och funderingar kring detta. Hur ofta? Binder jag upp mig? Får man någon utbildning?

Hur vet jag om jag faktiskt orkar och kan? Tveka då inte utan hör av dig så tar vi dessa då.

P

rincipen i stort är att Du ingår i ett bärarlag om sex personer som i samband med jordbegravning bär ut kistan från kyrkan efter begravningsgudstjänsten. Om de anhöriga valt att ta farväl vid graven så följer de efter i procession. Väl framme vid graven sänker bärarlaget sakta och varligt kistan.

Guds frid och allt gott!

Magnus Fröhler 013-666 74 magnus.frohler@svenskakyrkan.se

Foto: Torsten Bundsen, Ikon

att lära & tänka nytt!

körsång under en pandemi - hur gör man då?

Kristin med elev vid orgeln i Allhelgonakyrkan.

orgelelever Den här terminen, när en hel del annan verksamhet ligger på is, har jag fått möjlighet att starta upp en grupp orgelelever. Det är åtta stycken 7- och 8-åringar som kommer till Allhelgonakyrkan en gång i veckan för en enskild lektion.

När vi i höstas återigen var tvungna att stänga ner körverksamheten kändes det väldigt sorgligt, vi hade nästan vågat se fram emot julgudstjänster med körmedverkan.

Men varför inte träffa körsångarna digitalt?! Sagt och gjort: Stella Vocalis var först ut, vi startade i december, och nu träffas Stjärnorps kyrkokör också via nätet.

Under sportlovet bjöds alla barnkörsångare in till en enskild sånglektion. Det var så härligt att få se och höra dem igen! Det ledde till

Men orgelundervisningen är inte bara viktig för framtiden, den sprider även stor glädje i nuet och jag hoppas att eleverna snart kan få tillfälle att vara medspelare i våra gudstjänster när vi öppnar upp igen efter pandemin! ​Kristin Stenberg

Vi kan inte få en musikalisk upplevelse av körsången då det digitala arbetssättet medför viss tidsförskjutning, men det är ett effektivt sätt att öva stämmor. Och framför allt så får vi alla en möjlighet att se varann och höra hur alla mår.

Karin Alinder att jag fick en längtan efter att få spela det. Men tiden har inte räckt till förrän nu under sista året när mycket av verksamheten varit vilande pga Covid. Nu har jag fått låna en nyckelharpa och tycker att det är ett fantastiskt instrument.

Med välspritade händer improviserar vi på svarta och vita tangenter, tränar handens position, försöker knäcka notläsningens kod, promenerar i pedalen och testar orgelns olika stämmor. Hinner vi så blir det även en liten stund vid flygeln.

Det finns ett mycket stort rekryteringsbehov till kyrkomusikeryrket. I Sverige finns idag cirka 2000 aktiva kyrkomusiker, med stora pensionsavgångar de kommande åren behöver Svenska kyrkan fram till år 2030 rekrytera 700 nya kantorer och organister.

att Young Voices och jag nu träffas digitalt varje vecka. Vi sjunger och har musikteori på ett lekfullt sätt.

Visste du förresten att man kan spela rytmbingo via datorn?

nyckelharpa – ett härligt instrument

För många år sen gjorde jag en musikgudstjänst med Dalakoraler där bland annat nyckelharpa ingick.

Jag blev så fascinerad över detta vackra och välljudande instrument

Det finns kyrkmålningar på nyckelharpor i Sverige från 1400- talet, man tror att det ursprungligen kommer från Tyskland. Det är ett stråkinstrument med nycklar som trycker mot strängarna och det spelas med stråke. Den kromatiska nyckelharpan som är den vanligaste har fyra spelsträngar och 16 resonanssträngar.

Jag planerar för en musikgudstjänst med fiol, nyckelharpa, blockflöjt och kontrabas, och ser fram emot att kunna öppna upp verksamheten igen!

Lisbeth Christiansson 1/2021 kyrkbacken 13

kyrkorådet informerar

Information till dig i Vreta klosters församling Pandemin har satt käppar i hjulet även för kyrkans verksamhet.

Många av våra verksamheter har ställts in medan en del kan genomföras med digitala hjälpmedel. Till exempel så kan du ta del av inspelade andakter varje vecka på församlingens Facebook- och hemsida.

nuvarande byggnader och lokaler.

Därefter kommer vårt behov av lokaler att jämföras med innehavet.

Samtidigt kommer energianvändning, renoveringsbehov och driftskostnader också att vägas in. Ambitionen är fortfarande att arbetet ska vara klart i november 2021.

Om du längtar efter en stunds stillhet och möjlighet att tända ett ljus så kan jag tipsa om att bland annat Vreta klosters kyrka, Ljungs kyrka och Allhelgonakyrkan är öppna dagtid.

I januari och februari utvärderade församlingens anställda den verksamhet som genomfördes under 2020. Självklart har pandemin kraftigt minskat möjligheten till verksamhet inom alla områden.

Trots att mycket av det planerade inte gått att genomföra tror vi att vi fått med oss viktiga lärdomar som behöver tas tillvara, inte minst förmågan att kommunicera och arbeta med digitala hjälpmedel.

Vi följer noggrant händelseutvecklingen och de råd som folkhälsomyndigheten ger. Efter hand som restriktionerna lättar så kan verksamheterna starta igen.

Nu är det hög tid för dig som vill ställa upp i höstens kyrkoval att anmäla dig. Det finns fortfarande några lediga platser i nomineringsgruppen. Det är angeläget att vi kan hitta tillräckligt antal kandidater för att Vreta klosters församling även i framtiden ska kunna fortsätta vara en egen församling.

Vi är nu mitt i planeringen av kyrkans långsiktiga lokalbehov. Kyrkofullmäktige har fastställt mål för lokalförsörjningsplaneringen. Arbetsgruppen gör nu en inventering av

Bli medlem 16 1/2021 kyrkbacken

Startskottet har nu gått för arbetet med att skriva en ny församlingsinstruktion, som är ett långsiktigt styrande dokument för den årsvisa planeringen. Ett av de viktigaste ingångsvärdena är de ideér och visioner som du som läser detta har!

Jag vill gärna uppmuntra dig att kontakta någon av våra medarbetare eller oss förtroendevalda och berätta om dina förslag.

Ola Mårtensson Kyrkorådets ordförande

ola mårtenson

Kyrkorådets ordförande 070-348 38 16 ola.martenson@gmail.com

kyrkorådet 2018-2021 Ordförande Ola Mårtenson Vice ordförande Ann-Marie Lind Märta Karlsson Albert De Haan Sture Lahrin Arne Pihlström Erika Lundin Tobias Göransson Camilla Ruuth Marie-Helene Klementsson Kyrkoherde Emil Stenhammar

ersättare Håkan Karlsson Andreas Sahlman Ebo De Muinck Kristina Öhman Josefine Andersson

vill du bli medlem i svenska kyrkan?

Ta kontakt med församlingsexpeditionen eller fyll i ett formulär på hemsidan: www.svenskakyrkan.se/vretakloster/medlem

JUNGFRULIGT RINGLADE I EDEN

TIDIG VÅRBLOMMA

SES DEMONSTRERA BORICKAN

SÖMNTUTA HON BETRAKTAS SOM VÄSTERGÖTLANDS OCH SKÖVDES HELGON

UNDERORT PROFET PROPAGANDIST FORNNORDISK GUD

HITTAS FYLLNINGEN GÅR TUR SOM RETUR

MOTORKLUBB

RÄTT I SKOLBOK

STÖT

ALLMÄN HELGDAG

HÅR PÅ FÅR

PRYDS TILL HELGEN AV FÄRGGRANNA VIPPOR

BÖR MAN INTE GÖRA AV SMÅSAK

APRIL

FRIDEN

STIGER OM VÅREN

LEDER UT TILL PLAN

UTHUS

ÖREBRO LÄN

SÄLL

SAMLAR LÄRARE

VILA

VARA RÄDD OM

FÖREKOMMANDE TUR TRIPPAS PÅ TILL EVAS TREDSYLT JE SON

GÖR VI MOR I MAJ

HÅRDFÖR

SKOPAN

GÄLLER

MODER SOM FICK FREDSPRIS

ROTERANDE VERKTYG MED FLERA SKÄR ELLER TÄNDER

DRIVA PÅ

UTGÖR HALVA MÄNSKLIGHETEN RÖKELSE

EN TID DEN ENDE

BOMMA

HÄLLA I SIG LAGER

P SA L MEN "Här var mellan ljuset och mörkret en strid.

Dock segrade ljuset aaa aaa aaa ."

LÄNGDMÅTT

BÖR INGEN BLI OHÖRD MISSAT FÖR VÅR ELIT EN AV DAVIDS SÖNER DET DELAR MENINGAR

BOK 2101

här är vårens korsord! Skicka lösningen senast 30/4 2021 till Kyrkbacken, Vreta klosters församling, Box 64, 585 07 Ljungsbro, eller lämna den på församlingsexpeditionen på Löjtnants­gatan 1 i Ljungs­bro.

Du kan skriva din adress vid sidan om korsordet. Märk kuvertet ”Korsord”. Ange ditt namn och adress.

Tre pristagare får var sitt presentkort på Ljungsbro Café & Second Hand med posten.

Förra numrets vinnare: Anita Axelsson, Greta Josefsson och Bertil Kylborn.

1/2021 kyrkbacken

17

Returadress: Vreta klosters församling, Box 64, 585 07 Ljungsbro

Foto: Johannes Frandsen

roliga klurigheter för barn

På upptäcktsfärd i Klosterhuset är du medlem i svenska kyrkan?

Som medlem i Svenska kyrkan betalar du en kyrkoavgift , den går bland annat till: öppna förskolor hembesök & sjukhusbesök gudstjänster gemenskapsträffar jourhavande präst arbete i krissituationer själavårdssamtal familjerådgivning olika projekt för stöd till människor i arbetslöshet. ett rikt musikliv

Vill du och ditt barn upptäcka spännande lokal historia? Gör en utflykt till Vreta klosters kyrkby, där finns mycket att se och uppleva.

Gå på "Upptäcktsfärd i Klosterhuset". Inne i Klosterhuset hittar ni häftet och pennor. Sedan är det bara att starta upptäcktsfärden.

I det Gamla stallet i kyrkbyn finns flera toaletter.

Välkommen till en rolig stund tillsammans i Vreta klosters kyrkby.

underhållet av våra kyrkobyggnader och kulturarv. stöd till människor stöd till sörjande tillfälligt ekonomiskt stöd när det verkligen krisar. stöd till svenskar som befinner sig utomlands. stöd inom vård, försvar, universitet och fängelser. act svenska kyrkan

utflyktstips för hela familjen!

Foto: Anette Steen.

Idé och Illustration: Karin Alinder

gillar du goda räkmackor och räksallader?

Kom in och beställ för avhämtning. Hör gärna av dig dagen innan. Du kan också köpa småkakor till styckpris, likaså bullar.

Allt hembakat såklart.

nybryggt kaffe Nu kan ni köpa med er en mugg från vårt kafé. En liten kostar 25 kr och den stora 35 kr. Den stora passar bra för den lite längre resan då den håller värmen bra.

Vill du så köp gärna med en bulle för 5 kr.

Välkommen till oss på Ljungsbro Café & Second hand hälsar Kicki och Marie.

Foto: Anette Steen

&

ljungsbro café second hand

centralplan, ljungsbro. tel 013-682 00 ti-fr 10-17. lö 10-14